INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilagor:

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mål, värderingar och verksamhetsidé 3 Trivselregler. 4 Samarbete.. 4 Samarbete skola hem 4 Samarbete Prästkragen Rangsby GHS. 5 Undervisningsarrangemang..5 Tyngdpunktsområden under läsåret. 5 Aktiviteter under året.6 KiVa skola.7 Gemensamma samlingar.7 Elevråd.. 7 Specialundervisning (3-stegs modellen) 8 Samordnad specialundervisning. 8 Stödundervisning, läxläsningsstöd 9 Elever med annat modersmål.. 9 Elevvård Skolans krisgrupp 10 Utvärdering Elevens utvärdering 10 Utvecklingssamtal..10 Bedömning..10 Läxpolicy.. 11 Lärarnas arbetsuppgifter.. 11 Samplanering. 11 Lärarnas planeringsarbete Fortbildning. 12 Klassammansättningar och gruppindelningar 12 Språkundervisning.. 12 Timresurs. 13 Skolans lektionstider 13 Läsårets arbetstider. 13 Rast-värdar..14 Förteckning för eleven viktiga personer.. 15 Timfördelning 16 Ämnesplaner. 17 Bilagor: Läromedelsförteckning Skol- och elevuppgifter Lärarblanketter Mobbningsplan Dyslexiplan SANT-plan Krisplan Trygghetspärm 2

3 MÅL, VÄRDERINGAR OCH VERKSAMHETSIDE Vi som arbetar i Rangsby skola vill att vår skola ska vara en skola där alla elever känner sig trygga samt en skola med undervisningen i fokus. Inför varje nytt läsår diskuteras skolans mål, värderingar och verksamhetsidé och eventuella revideringar görs. Styrdokumenten för verksamheten vid Rangsby skola är landskapet Ålands läroplan för grundskolan samt gällande grundskolelag och förordning. Skolans mål: Trygghet i skolan Att alla ska känna sig säkra i skolan Att vi tillsammans diskuterar och arbetar med utformningen av skolans trivselregler Att alla hjälps åt att skapa ett bra klimat i skolan Bra inlärningsklimat Att elever, föräldrar och skolans personal arbetar mot samma mål Att varje elev ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar Att varje elev känner motivation i sitt skolarbete Bra självförtroende Att alla ska känna sig sedda och betydelsefulla Att varje elev ska bli medveten om sina styrkor Att alla ska få bra beredskap i att läsa, skriva och räkna Hänsyn och respekt Att vi alla bemöter varandra på ett trevligt sätt Att alla ska få vara med i gemenskapen Att vi tillsammans är aktsamma mot varandras och skolans saker Fysisk fostran Att alla elever får möjlighet till mångsidiga, fysiska aktiviteter i olika miljöer som skapar grunden för ett motionerande under fritiden och en hälsosam livsstil Vi vill erbjuda en bra, innehållsrik och varierad undervisning. Skolan uppdateras med läromedel och övriga pedagogiska hjälpmedel. Lärare och övrig personal känner ansvar för alla elever i skolan. Målet är att också eleverna skall känna samma ansvar oberoende av vilken vuxen som står inför klassen, att det finns en ömsesidig respekt. Genom olika förebyggande aktiviteter vill vi få en trygg skola som grundar sig på jämställdhet, tolerans och förståelse för andra människor och kulturer. 3

4 Eleverna ska lära sig att känna ansvar för att bevara den egna hembygden och det åländska samhället. För att skapa så bra undervisningssituationer som möjligt strävar vi efter att skapa flexibla undervisningsgrupper. Under skolåret utvärderar vi regelbundet hur resurser som assistenter och samordnad specialundervisning används så att det kommer fler elever tillhanda. Eleverna i åk 1 får en fadder i åk 6 som känner ansvar och kan vägleda med rutiner i verksamheten och med skolarbetet. Vi strävar efter bra kommunikation mellan hem och skola och genom gemensamt framtagna mål kunna möta varje elev på bästa sätt. Vi vill stöda föräldrars möjligheter att påverka barnens skolgång. TRIVSELREGLER Rangsby skolas trivselregler är framtagna tillsammans med skolans elever och uppdateras varje läsår. Vi visar hänsyn och respekt mot varandra! Vi använder ett bra språk och talar sanning! Vi håller ordning och kommer i tid! Vi håller skolan snygg och ren och är rädda om miljön! Bra rutiner Tack! Eget ansvar Förlåt! SAMARBETE Samarbete hem och skola Vänskap Ärlighet Rangsby skola är en öppen skola och alla föräldrar, beslutsfattare och övriga intresserade är välkomna att besöka skolan. Inför skolstart delges information på lärplattformen Fronter samt skickas hem till samtliga hem i form av ett välkomst- och informationsbrev. I anslutning till läsårets början håller skolan ett föräldramöte då allmän och klassvis information ges till föräldrarna. Under året får hemmen regelbundet information från klassläraren om skolarbetet och övriga aktiviteter i skolans verksamhet. Allmän information av skolans föreståndare ges några gånger per läsår. Vid behov tar skolan kontakt per telefon och vi uppmanar föräldrar att ta kontakt med berörd lärare om frågor uppstår. Klassläraren bjuder in till utvecklingssamtal för enskild elev med föräldrar två gånger per läsår. Utvecklingssamtalet är inriktat på den enskilda elevens skolarbete och utveckling. 4

5 Under skolåret arrangeras olika evenemang dit föräldrarna inbjuds att delta. Skolan bjuder också in föräldrar och andra för eleven viktiga personer till öppet-hus-dag, en dag per termin. Vid terminernas slut hålls gemensamma avslutningar. Varje årskurs väljer klassföräldrar som ska värna om att bra kommunikation och gemenskap finns inom klassen. Samarbete Prästkragen daghem Rangsby skola GHS Rangsby skola har tillsammans med personalen på Prästkragen daghem utvecklat överlämnandet av förskolebarnen. Förskolebarnen kommer på besök till skolan i små grupper och även som helgrupp en skoldag innan skolstarten. Skolans speciallärare och i mån av möjlighet blivande klasslärare besöker förskolans verksamhet under året. För att möjliggöra en smidig övergång till skolan inbjuds förskolebarnen till skolan för att delta i olika arrangemang och teaterbesök. Vid överföringssamtal deltar barnträdgårdslärare, specialbarnträdgårdslärare, lärare och speciallärare. Från GHS kommer personal till Rangsby skola och hälsar på eleverna i åk 6. De informerar om bl.a. profilval och övrigt inför högstadiet. Skolkuratorn är också en viktig kontaktperson som jobbar över gränserna låg- och högstadiet. På våren åker eleverna i åk 6 till GHS för en riktig skoldag, då de bekantar sig med lärare, sina nya klasskamrater och skolans lokaler. UNDERVISNINGSARRANGEMANG Tyngdpunkts- och temaområden under läsåret Under läsåret kommer vi att lägga extra tyngdpunkt på fyra olika delområden. Dessa fyra temaområden är: En läsande klass, Multikulturella dagar, Från kroppen till knoppen samt Hälsa i skolan. En läsande klass Vi vill genom vårt läs-tema för året En läsande klass slå ett slag för arbetet med läsoch ordförståelse. I alla årskurser 1-6 kommer vi att aktivt arbeta med dessa moment. Sommarläsningen mynnar ut i ett läskalas i oktober månad. Under läsåret besöker vi flitigt kommunens bibliotek, deltar i Barnens litteraturdagar, bjuder in författare och kommer även att ha några läsveckor under året. Målet är att befrämja elevernas läsoch språkutveckling. Multikulturella dagar Under våren kommer vi att ha två dagar där vi tar upp det multikulturella samhället av i dag. Här får eleverna lära sig om och möta personer från andra kulturer. Målet är att ge eleverna en möjlighet till förståelse för och en insikt om andra kulturer. 5

6 Från kroppen till knoppen Ett kulturprojekt där eleverna genom att få använda sig av olika material som trä- och keramik får möjliget att uttrycka sig och utveckla sina kreativa förmågor. Hälsa i skolan Vi fortsätter inkommande läsår att arbeta för att eleverna ska erbjudas möjlighet att i så hög utsträckning som möjligt delta i fysiska aktiviteter. Detta gör vi bla genom att delta i olika prova-på-dagar, fara på simning, anordna vinteraktivitets dagar, besöka Islandia mm. För tredje året i rad är skolan med i projektet Starka barn i samarbete med Ålands Idrott. Aktiviteten riktar sig till elever i årskurserna 1-2. Under hälsoveckan i september kommer eleverna att bla få prova på dans, Zumba samt gå en 4H-stig. Vi kommer också att delta i något som vi kallar Run for Africa, där pengarna som samlas in oavkortat går till ett skolprojekt i Tanzania. Ingen kan hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon. Under skoldagen när koncentrationen tryter håller vi små korta avbrott i form av rörelseträning sk Hjärngympa. Målet med temat hälsa är att eleverna ska erhålla en bättre koncentrationsförmåga, ökad allmänt välbefinnande, ökad fysisk utveckling, samt styrka och rörlighet. Samtidigt stärker eleverna sitt självförtroende och förutsättningar skapas för en god inlärnings miljö. Det långsiktiga målet är att skapa en sund livsföring som lägger grunden till ett hälsosamt liv. Hjärta Hjärna Hälsa Humor Humor Grunden i vår skolverksamhet skapas genom dessa fyra ord. Aktiviteter under läsåret Idrottsaktiviteter, skolmästerskap i olika idrottsgrenar, prova-på-dag i ÅIDs regi, skolsimning och vinteraktiviteter Brand- och utrymningsövning FN-dagen, självständighetsdagen, Alla hjärtans dag mm. 6

7 Arrangemang kring kyrkoårets högtider, t ex besök till begravningsplatsen vid Alla helgons dag, advent, Lucia, julkyrka Nordiska biblioteksveckan Julfest och skolavslutning Pysseldag Påskspel Samarbete med församlingen Gemensamma samlingar Öppet hus Barnens litteraturdagar, författar besök Kulturella besök, t ex teater Verksamheter som 4H, Barnens Internet mm. Endagsutflykter Lägerskola åk 6 Trafikdag tillsammans med polisen Teater- och konsertbesök Besök på museér Run for Africa, insamling av medel till Tanzania KiVa skola KiVa skola är ett åtgärdsprogram mot mobbning som skolan tog i bruk läsåret på direktiv av Ålands landskapsregering. Vid läsårets slut deltar skolans elever i en situationskartläggning. Enkäten visar hur eleverna upplever sin egen skola och hur de trivs i skolan. Det åländska materialet Livskunskap, samt materialet StegVis används också i förebyggande arbete mot mobbning. Mobbningsfall som upptäcks utreds av skolans KiVa-team. Uppföljningen av mobbningsfallen är systematisk och alla samtal protokollförs. Skolans KiVa-team består av skolans föreståndare Isa Blomqvist-Fagerholm, vice föreståndare Tony Jansson och av klassläraren Lina Masgård. GEMENSAMMA SAMLINGAR I regel inleder klasserna dagens arbete med samling i eget klassrum. Skolan har planerade gemensamma samlingar vid flera tillfällen under läsåret som leds av klasslärare och klass. Vid behov hålls övriga samlingar som leds av skolans föreståndare. ELEVRÅD Skolan har en elevrådsgrupp som består av representanter från årskurs 2-6. En vuxen ur lärarkollegiet deltar som ledare, inkommande läsår är det Caroline Eriksson. Elevrådsgruppen träffas regelbundet och behandlar frågeställningar och önskemål gällande skolverksamheten utifrån elevernas perspektiv. 7

8 SPECIALUNDERVISNING Från och med läsåret arbetar vi i Rangsby skola enligt Utbildningsavdelningens rekommendationer enligt en trestegsmodell vad gäller specialundervisningen. Det innebär att vi graderar stödåtgärderna i tre olika kategorier: 1. Allmänpedagogiskt stöd Det allmänpedagogiska stödet riktar sig till alla elever som tillfälligt behöver stöd för sitt lärande och sin skolgång. Detta stöd ska vara en del av skolans dagliga undervisning och handledning och genomförs bl.a. så att undervisningen differentieras och individualiseras. Då eleven tillfälligt, exempelvis på grund av sjukfrånvaro eller tillfälliga svårigheter, blivit efter i undervisningen ska skolan erbjuda stödundervisning. 2. Specialpedagogiskt stöd Det specialpedagogiska stödet ordnas då det allmänpedagogiska stödet konstaterats vara otillräckligt, då elevens behov av stöd inte längre kan anses vara tillfällig, utan regelbundet, och då situationen kräver flera, samtidiga stödåtgärder. 3. Mångprofessionellt stöd I det mångprofessionella stödet kan en eller flera enskilda lärokurser anpassas individuellt så att de motsvarar elevens förutsättningar och specifika behov för lärande och skolgång. Det mångprofessionella stödet kan antingen ges i elevens egentliga undervisningsgrupp eller, helt eller delvis, i en särskild inrättad undervisningsgrupp. Oavsett vilken stödform en elev ges ska undervisningsformerna vara flexibla, omväxlande och alltid utgå från elevens aktuella behov. Ovanstående stödformer har framtagits i syfte att de elever som är i behov av särskilt stöd i så hög grad som möjligt ska erbjudas undervisning som motsvarar deras individuella förutsättningar. SAMORDNAD SPECIALUNDERVISNING Speciallärare Isa Blomqvist-Fagerholm finns på skolan måndag-fredag och undervisar 16 veckotimmar i specialundervisning. Specialundervisningen utgår från elevens tidigare erfarenheter, intressen och kunskaper och börjar där eleven befinner sig i nuläget. Arbetssättet är metakognitivt, dvs eleven ska få möjlighet att reflektera över och berätta hur den tänker. Detta sker genom kontinuerliga diskussioner. Stor vikt läggs vid att stärka elevens självkänsla och tron på sin egen förmåga. Elevens förmåga att framställa texter samt att uttrycka sig muntligt är grundläggande och stor vikt läggs vid att motivera eleven till detta. 8

9 För att uppnå det målet används lämplig skönlitteratur, olika skrivprocessmetoder, olika datorprogram som tränar morfologisk- och syntaktisk medvetenhet samt stavningsförmåga. För att utveckla elevens läsförmåga används en metod som kallas BRAVKOD och står för bra avkodningsförmåga. Här får eleven utveckla och träna sin förmåga att avkoda ord på ett systematiskt och strukturerat sätt. Matematiken inom specialundervisningen utgår från elevens egen nivå och syftar till att utveckla det logiska och kreativa tänkandet hos eleven. Matematik undervisningen utgår från ett laborativt arbetssätt. Här ingår också olika digitala hjälpmedel för matematik samt olika specialpedagogiska metoder. I specialundervisningen ingår en veckotimme FMT (funktionsinriktadmusikterapi) för de elever som är i behov av särskilt stöd i sin utveckling. FMT-metoden utvecklar motoriken, ökar koncentrationsförmågan och ökar uthålligheten hos eleven. Specialläraren bistår också klasslärarna med metodiska förslag och stöder dem i deras arbete, både med enskilda elever och hela klasser, specialläraren blir således något av en spindel i nätet inom skolans verksamhet. För elever med anpassade kurser görs individuella planer upp av specialläraren tillsammans med klassläraren. STÖDUNDERVISNING, LÄXLÄSNINGSSTÖD Stödundervisning ges till elever som har behov av extra hjälp då de av olika anledningar har blivit efter i skolarbetet. Stödundervisningen ges av klassläraren, specialläraren eller annan berörd lärare. Stödundervisningen är inte schemalagd och ges utanför ordinarie lektionstid. Stödundervisning ges inte till elev som varit frånvarande på grund av extra ledighet. Läxläsningsstödet som sker 1h /vecka är schemalagd och sköts av läraren Caroline Eriksson. ELEVER MED ANNAT MODERSMÅL Elever med annat modersmål än svenska erbjuds speciellt stöd i svenska fem veckotimmar, vilket till största del är bekostad av Ålands landskapsregering. ELEVVÅRD Elevvården sköts i första hand av klassläraren genom samtal i helklass och vid behov genom enskilda samtal. Vid kollegiets samplanering diskuteras elevvårdsärenden och hur man ska gå vidare för att finna lösningar. Handlingsplaner upprättas i samråd med elevens vårdnadshavare. Skolans elevvårdsgrupp som består av skolans föreståndare/ speciallärare, lärare, skolkurator och skolhälsovårdare träffas varje termin då man allmänt och vid behov mer ingående diskuterar elevernas välbefinnande. 9

10 Skolhälsovårdare Susanne Lundberg finns på skolan varannan onsdag kl 9-13 och skolkurator Lizette Isaksson besöker skolan regelbundet. Elever i åk 1 och 5 får träffa skolläkare. Elevernas tandvård sköts av Ålands hälso- och sjukvård. Skolan har en trygghetspärm som innehåller bl. a. krisplan och räddningsplan (se bilaga). SKOLANS KRISGRUPP Skolans krisgrupp sammankallas av föreståndaren på skolan eller aktuell klasslärare. Krisgruppen består av lärarna på skolan, kurator och skolhälsovårdaren samt vid behov familjemedlemmar eller anhöriga (se bilaga). UTVÄRDERING Skolans utvärdering Vid samplanering sker en utvärdering av det vardagliga skolarbetet och allt som där ingår. Arbetsmetoder och läromedel utvärderas återkommande inom kollegiet. Vid slutet av vårterminen utvärderar skolan hur läsårets, läroplanens och arbetsplanens mål har uppnåtts. Skolans klimat är också en viktig faktor som ingår i utvärderingen av skolåret, både ur elev- och personal synvinkel. Utvärderingen ligger till grund för planering av framtida läsår och möjlighet till förbättringar. Rangsby skola deltar då direktiv ges om nationella utvärderingar ämnesvis. Elevens utvärdering Elevens arbete genomgår en ständig uppföljning och utvärdering i syfte att göra kunskapsinlärningen så ändamålsenlig som möjligt. Läraren följer upp eleven genom muntliga och skriftliga kontrolluppgifter. Eleven kan också i viss mån göra en egen utvärdering t.ex. via facit. Utvecklingssamtal för enskild elev och föräldrar erbjuds två gånger per läsår. Övriga enskilda samtal hålls även när lärare eller vårdnadshavare så önskar. Bedömning av elevernas studieresultat görs i slutet av varje termin genom ett skriftligt omdöme eller betyg. Eleverna i åk 1-2 bedöms verbalt och det ges som ett skriftligt omdöme där elevernas kunskaper, färdigheter och utveckling samt ansvar och samarbete noteras och eleverna i åk 3-6 bedöms med siffror enligt en sjugradig skala med vitsorden Elevens ansvar och samarbete bedöms verbalt. 10

11 LÄXPOLICY Rangsby skola har tagit fram en policy gällande läxors användning och mening. Läxläsning behandlas och diskuteras på föräldramöten. Läxpolicy En läxa ska vara repetition av tidigare genomgånget stoff i skolan och ha som syfte att befästa kunskap En läxa ska anpassas så att den kan utföras självständigt och kan således vara individuell En läxa ska fostra till ökat eget ansvar hos eleven En läxa ska följas upp av läraren LÄRARNAS ARBETSUPPGIFTER Lärarnas arbetstid och arbetsuppgifter finns beskrivet i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet och läroplanen för landskapet Åland. Samplanering Måndag morgon samlas skolans personal till möte för information och genomgång av praktiska saker kring skolveckan. Lärarna har samplanering varje tisdag eftermiddag. Då behandlas ärenden som aktuella aktiviteter och gemensamma arrangemang, elevvård, läromedel, utvärdering och pedagogisk utveckling. Vid behov deltar även skolans assistenter. Lärarna har ytterligare ett pedagogiskt tillfälle/termin då tid ges till mera ingående pedagogiska diskussioner gällande läsårets upplägg, läromedelsbeställning, kommande läsårs arbetsplan och dylikt. För att upprätthålla ett gott samarbete med Ödkarby skola sker samplanering och gemensamma aktiviteter under året. Skolan har regelbunden kontakt med bibliotekarien för att eleverna ska få en bra och kontinuerlig biblioteksvana. Skolan värdesätter och involverar även övriga personer som är viktiga för verksamheten. Lärarnas planeringsarbete veckovisa planeringsmöten (2h/vecka) ämnesövergripande planering planering och genomförande av temadagar/-veckor, frilufts- och idrottsdagar, kulturevenemang, avslutnings- och julfestprogram m.m. utvärderings- och utvecklingsarbete samarbete med barnomsorgen 11

12 samarbete med förundervisningen samarbete med andra skolor kontakt med organisationer, föreningar, olika inrättningar elevvårdsmöten elev- och föräldrakontakt uppgörande och uppföljning av olika stödåtgärder övriga uppgifter och evenemang som tillkommer under läsåret Fortbildning Lärarna deltar i fortbildning för att stärka den pedagogiska kompetensen inom olika aktuella områden. Lärarna deltar i kurser och fortbildning som anordnas av Öppna Högskolan, Åbo Akademi, Ålands landskapsregering m.fl. Fortbildning sker också internt då lärare har kompetens inom olika områden. KLASSAMMANSSÄTTNINGAR OCH GRUPPINDELNINGAR Läsåret har Rangsby skola 64 elever. Skolan har sex undervisningsgrupper med enkel åk 1-6. Åk 1 9 elever Åk 2 15 elever Åk 3 8 elever Åk 4 10 elever Åk 5 10 elever Åk 6 12 elever 12

13 Språkundervisning Engelska undervisningen börjar i åk 3 och finska erbjuds från åk 5. De elever som inte valt att läsa finska erbjuds extra stöd i främst svenska, matematik och engelska. Valda språk läsåret : Åk 5: Finska 10 elever Åk 6: Finska 10 elever Inget språk: 0 elever Inget språk: 2 elever Läsåret finns tre elever med annat modersmål än svenska som får stödundervisning totalt 5 veckotimmar. TIMRESURS All språkundervisning sker i enkla klasser. Matematik- och svenska undervisning sker i enkelklass så långt som timresurs tillåter. Religionsundervisning läses som växelkurs i åk 3-4 och åk 5-6 och sker i sammansatt klass, undervisningen i historia läses som växelkurs i åk 5-6 och sker även den i sammansatt klass. Musikundervisning sker i sammansatt åk 1-2, 3-4 och 5-6. Stöd- och läxhjälp erbjuds 1 veckotimme och är schemalagd. Lina Masgård åk 1 21 vt Tony Jansson åk 2 26 vt Sofi Eriksson åk 3 23 vt Josef Fagerholm åk 4 22 vt Caroline Eriksson åk 5 23 vt Ida Söderlund åk 6 24 vt Isa Blomqvist-Fagerholm spec.lärare/förståndare 18 vt Totalt: 157 vt 13

14 SKOLANS LEKTIONSTIDER Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion Lektion LÄSÅRETS ARBETSTIDER Höstterminen Höstlov to-fr Vårterminen Vinterlov må-fr Lovdag i.s.m. kr.h.dagen fr RASTVÄRDAR KL Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Siv L Siv L Josef Ida Tony Isa Ulla Ida Tony Ulla Josef Tony Ulla Sofi Isa Ulla Sofi Caroline Ulla Siv L Tony Isa Ida Ulla Sofi Caroline Ulla Siv L Caroline Lina Josef Sofi Sofi Caroline Lina Lina Josef Rullande schema Ida Sofi Ida Tony Ida Caroline Tony Josef 14

15 FÖRTECKNING ÖVER FÖR ELEVERNA VIKTIGA PERSONER LÄRARE Nås på nummer: Isa Blomqvist-Fagerholm föreståndare/spec.lärare , Lina Masgård klasslärare åk Tony Jansson klasslärare åk Sofi Eriksson klasslärare åk Josef Fagerholm klasslärare åk Caroline Eriksson klasslärare åk Ida Söderlund klasslärare åk Johan Påvals fritidsledare Siv Lindbäck assistent O Ulla Öhberg fritidshemsledare, assistent ÖVRIG PERSONAL Britt Bomansson lokalvårdare Margurite Fellman kokerska Ken Fredricksson fastighetsskötare Robert Jansson fastighetsskötare Ove Johansson fastighetsskötare Sussi Holmström skolskjutschaufför , Ann-Charlott Jägerström skolskjutschaufför , Anna-Lena Nordberg-Dahlén bibliotekarie Susanne Lundberg skolhälsovårdare Lisette Isaksson skolkurator Lina Cederberg skolpsykolog fom

16 TIMFÖRDELNING Läsåret Skolans namn: Rangsby skola Läroämne/ämneshelhet Min. vt Skolans vt Åk 1-6 Åk 1-6 Åk 1 Svenska Matematik Miljö- och naturkunskap Omgivningskunskap Biologi Geografi Fysik och kemi Samhällsorientering 9 11 Religionskunskap el. livsåskådningskunskap 6 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk Historia Samhällskunskap Konst och färdighetsämnen Musik Bildkonst Slöjd Idrott Engelska (A1) Minimi- och maximiantal vt Valfritt läroämne Finska (A2) Franska (A2) Tyska (A2) Vt med ett valfritt språk Gemensamma läroämnen Skolans motsvarande timantal Undervisning i årskurserna 1-3. Omfattar undervisning som hänförs till såväl miljö- och naturkunskap 2 Undervisning fr.o.m. årskurs 4, forts. på undervisning som ingår i omgivningskunskap. 3 Åtminstone ett av språken finska, franska och tyska ska erbjudas. 4 Därutöver kan eleverna ges stödundervisning. 5 Då elever väljer att läsa ett valfritt språk kan antalet utökas med högst två veckotimmar. 16

17 ÄMNESPLANER ÅRSKURS Svenska åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Att tala och lyssna Att tala och lyssna Att tala och lyssna Lyssna till sagor och berättelser Följa muntliga instruktioner Uttrycka sig i tal, redogöra, berätta och dramatisera Lyssna till sagor, dikter och berättelser Följa muntliga instruktioner Uttrycka sig i tal, redogöra och berätta Dramatisera egna och andras texter Diskutera Uttrycka egna åsikter och lyssna till andras åsikter Redogöra och förklara Berätta och uttrycka sig varierat Dramatisera Följa muntliga instruktioner Att läsa Att läsa Att läsa Lära sig läsa och träna sin läsförmåga Uppöva läsförståelse samt väcka intresse och lust för läsning Utveckla läsfärdigheten Lära sig läsa med inlevelse och betoning, samt förstå det lästa Följa skriftliga instruktioner Lära sig nya lästekniker Öva högläsning Läsförståelse, samt olika former av upplevelseläsning Läsa för att öka ordförrådet Att skriva Att skriva Att skriva Lära sig alfabetets bokstäver och texta dem Träna goda skrivvanor Skriva egna berättelser, sagor, dikter och rim samt utveckla en positiv attityd till skrivandet Rättskrivning med ljudenligt stavade ord Skrivstil med stora och små bokstäver Producera egna texter i form av berättelser, sagor, dikter och rim Rättskrivning med enkel och dubbeltecknad konsonant, e/ä, o/å ljudet, ng-ljudet, Rättskrivning, ljudenlig- och ljudstridig stavning, sj-ljudet med sj och sk, lj-ljudet med j,g,hj ochl j Skrivstilsövningar Friskrivning i form av sagor, dikter, berättelser, brev och redovisningar Bokrecesioner Språklära och språkkännedom Språklära och språkkännedom Språklära och språkkännedom Termer som bokstav, ljud, stavelse ord, rim och mening Använda stor bokstav och punkt Termer som vokal, konsonant, ordföljd, mening och skiljetecken Använda stor bokstav, samt skiljetecken; komma, punkt, frågetecken, utropstecken och kolon Termer som vokal, konsonant, ordföljd, mening och skiljetecken Använda stor bokstav, samt skiljetecken; komma, punkt, frågetecken, utropstecken och kolon Meningsbyggnad 17

18 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Att tala och lyssna Att tala och lyssna Att tala och lyssna Följa muntliga instruktioner Redogöra och förklara Diskutera Muntligt framföra sina tankar Dramatisera Berätta och uttrycka sig på olika sätt Lära sig lyssna till och förstå muntliga instruktioner Uppfatta andras åsikter och värderingar Muntligt framföra sina tankar och stå för sina åsikter Intervjua och diskutera De nordiska språken Att läsa Att läsa Att läsa Öva högläsning Läsa barn- och ungdomsböcker Läsa för att utöka ordförrådet Lästekniker Dramatisering av lästa texter Följa skriftliga instruktioner Upplevelseläsning Analysera och kritiskt granska litteratur Facklitteratur, ordlistor, ordböcker, dagstidningar, tidskrifter och uppslagsböcker Följa skriftliga instruktioner Att skriva Att skriva Att skriva Bokrecensioner Friskrivning i form av sagor, dikter, berättelser, brev och redovisningar Öka sin skrivkapacitet Rättskrivning, lång och kort vokal, ljudenlig o ljudstridig stavning Bokrecensioner Rättskrivning Ordförståelse Friskrivning, berättelser, sagor, brev, dikter och redovisningar Tidningsartiklar och notiser Lära sig lyssna till och förstå muntliga instruktioner Uppfatta andras åsikter och värderingar Muntligt framföra sina tankar och stå för sina åsikter Intervjua och diskutera De nordiska språken Kritiskt granska egna och andras resonemang Delta i debatter och sammanträden Uppfatta dialekter Upplevelseläsning Analysera och kritiskt granska litteratur Facklitteratur, ordlistor, ordböcker, dagstidningar, tidskrifter och uppslagsböcker Följa skriftliga instruktioner Bokrecensioner Rättskrivning Ordförståelse Friskrivning, berättelser, sagor, brev, dikter och redovisningar Tidningsartiklar och notiser Språklära och språkkännedom Språklära och språkkännedom Språklära och språkkännedom Tempusformer Meningsbyggnad Fördjupa kunskaperna från åk 3 Talspråk och skriftspråk och skillnaden mellan dem Ordklasserna, substantiv, adjektiv, verb, räkneord Satsdelarna, subjekt och predikat Talspråk och skriftspråk och skillnaden mellan dem Ordklasserna, substantiv, adjektiv, verb, räkneord och pronomen Satsdelarna, subjekt, predikat och objekt 18

19 Matematik åk 1-6 Laborationer, huvudräkning och uppskattning, problemlösning och tillämpningar, matematiken omkring oss, spel, miniräknarens och datorns möjligheter samt tabeller och diagram på aktuell nivå i alla årskurser. Åk 1 Åk 2 Talbegreppet Naturliga tal Naturliga tal talföljder - talföljd - tiopar, tvillingar, - större än, mindre än - större än, mindre än lika med - lika med -sifferskrivning Positionssystemet Talbegreppet Talskrivning Räknesätten Räknesätten Add och subtr inom tal- Add och subtr inom talområdet 0-10, 0-20, området 0-100, Sambandet mellan add och subtr Add- och subtr algoritmen - additions och subtraktions- (med en växling / minnessiffra) tabeller (0-10), (0-20) Laborationer med multi- Räknesagor plikationstabellerna 1-5, 10 Multiplikation som upprepad addition - additions och subtraktionstabeller (0-20) Likadelning Prealgebra Algebra Prealgebra Algebra Mätningar och enheter Mätningar och enheter Uppskattning och mätning Uppskatta och mäta av längder; m, cm - volym (l, dl) Tid; hel- och halvtimme, - massa (kg, g) veckodagar, månader, datum - längd (km, m, cm) Pengar, dyrare - billigare Tid; hel och halv timme, kvart över, kvart före, fem över, fem före, veckodagar, månader, år Pengar Geometri Geometri Plangeometriska figurer; kvadrat, rektangel Plangeometriska figurer; kvadrat, rektangel, triangel, cirkel, triangel Lägesord, storleksord -sträckor och omkrets Mönster och avbildningar Mönster och avbildningar Tredimensionella figurer Tredimensionella figurer 19

20 Åk 3 Åk 4 Talbegreppet Talbegreppet Naturliga tal , Naturliga tal , -talföljder -talföljder -talens storleksordning -talens storleksordning Positionssystemet (tiosystemet) Positionssystemet Talskrivning Talskrivning Decimalform; tiondel, hundradel Bråk som del av antal och del av helhet Räknesätten Addition och subtraktion inom talområdet Additionsalgoritm med minnessiffra Subtraktionsalgoritm Räknesätten Additionsalgoritm med flera minnessiffror Subtraktionsalgoritm med flera växlingar / lån Multiplikationstabellerna med en växling (lån) (1-10) snabbt och säkert Sambandet add - subtr Multiplikation med 10 Multiplikationstab 1-10 Kort och lång division Multiplikationsuppställning med ensiffrig nämnare Sambandet multiplikation - division Divison av tal som Divisionstabeller, enkel slutar på 0 division med rest Sambandet multiplikation - division Räknesagor Multiplikationsalgoritm Add och subtr. med lika nämnare Prealgebra Algebra Prealgebra Algebra Mätningar och enheter Tid; s, min, h Klockan; analog och digital tid Kalendern Längd; km, m, cm, mm Massa; kg, g Volym; l, dl Valuta: euro, cent Mätningar och enheter Räkneoperationer med tid Tidtabeller Enhetstabeller, enhetsprefix Längd; mil, km, m, dm, cm, mm Massa; ton, kg, hg, g Volym; l, dl, cl, ml Valuta; euro, cent Termometern Geometri Plangeometriska figurer; kvadrat, rektangel, cirkel, triangel - sida, hörn, vinkel Mönster och avbildningar Tredimensionella figurer Plangeometriska figurer; namnge och rita Kub och rätblock Omkrets Vinklar Koordinatsystem Geometri Mönster och avbildningar 20

21 Åk 5 Åk 6 Talbegreppet Talbegreppet Naturliga tal Naturliga tal Positionssystemet Positionssystemet Decimalform; tiondel, hundradel, tusendel Decimalform; tiondel, hundradel, tusendel Procentbegreppet Negativa tal; termometern Tal i bråkform och i blandad form Tal i bråkform och i blandad form Addition och subtraktion av liknämniga bråk Sambandet mellan bråk, decimaltal och procent Räknesätten Addition och subtraktion; -huvudräkning och uppställning Liknämniga och oliknämniga bråk Procentbegreppet Samband mellan bråk, decimalform, procent - 1/2,1/3, 1/4,1/5, 1/10 av i procent Räknesätten Addition och subtraktion; - Additions- och subtraktionsalgoritmer med flera -decimaltal minnessiffror samt med tal i decimalform Multiplikation Multiplikation och division; -tabellerna -tabellerna -decimaltal - med 10, 100, multiplikation med 10, 100, med tal som slutar på 0 -multiplikation med tal som slutar på noll - med tal i decimalform Division Division -tabellerna -tabellerna -division med en och tvåsiffrig nämnare - med en- och tvåsiffrig nämnare -kort division och divisionsalgoritmen - kort division och divisionalgoritmen -decimaltal -medeltal -division med 10, 100, division med tal som slutar på noll Räknesättens ordningsföljd Avrundning till heltal Enklare procenträkning; rabatt -decimaltal Medelvärden Räknesättens ordningsföljd och parenteser Avrundning till heltal och till tal i decimalform Procenträkning; rabatt Enheter Massa-, volym- och längdenheterna Enhetsbyten - även med tal i decimalform Enheter Massa-, volym- och längdenheterna - prefixen milli-, centi-, deci-, (deka-, hekto-), kilo- Tid och tidsberäkningar - enhetsbyten - även med tal i decimalform - sekunder, minuter, timmar, enhetsbyten Tid och tidsberäkningar -dygn, år, månad, ålder - sekunder, minuter, timmar, dygn, månader, år -tidsskillnader - enhetsbyten - tidskillnader - ålder Punkt, linje, sträcka Geometri Fyrhörningar: kvadrat, rektangel,diagonal Punkt, linje, sträcka Geometri Kvadrat, rektangel, romb, parallellogram, diagonal 21

22 Area av fyrhörningar Omkrets Vinklar; rät, rak, trubbig, spetsig. Rätblock, kub Cirkeln och dess delar Rätblock, kub, klot - konstruera / rita Omkrets, area, volym Vinklar; rät, rak, trubbig, spetsig, vinkelsumma Inledande algebra Algebra Att mäta och rita vinklar Koordinatsystem Likformighet och skala Symmetri Inledande algebra Enkla funktioner Algebra 22

23 Engelska åk 3-6 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Att tala och lyssna Att tala och lyssna Att tala och lyssna Att tala och lyssna Muntliga övningar Rim och ramsor Fråga och svara Korta dialoger Bygga upp ordförråd Träna uttal och intonation Dramatisering och rollspel Lyssna till talad engelska Textläsning Engelska sånger Rollspel och dramatisering Enkelt fritt berättande Fritt återberätta en text Vardagssituationer Lyssna till engelska från olika engelskspråkiga områden Hörförståelse Att läsa Att läsa Att läsa Att läsa Läsa enkla texter Gradvis öka ordförrådet Läsa engelska texter, ofta i dialogform Ordinlärning Läsa längre texter Återberätta i imperfekt Hörförståelse Lyssna till engelska från olika engelskspråkiga områden Kommunicera och göra sig förstådd på engelska Faktatexter om USA Att skriva Att skriva Att skriva Att skriva Ord Enkla skrivövningar för att bygga upp ordförrådet Språklära och språkkännedom Verben to have och to be, både i jakande och nekande satser samt i frågor Possesiva pronomen Obestämd och bestämd artikel Räkneorden Färgerna Plural s Skriftliga övningar i arbetsbok Enklare fri skrivning (presentera sin familj, beskriva djur) Språklära och språkkännedom There is, there are Verb i 3:e person singularis Does, doesn t Klockan, årstiderna och månaderna Vädret Rumsprepositioner This-that Skriftliga övningar i arbetsbok Egna dialoger Språklära och språkkännedom Fonetik Must, musn t, will won t Oregelbundna substantiv Komparation Rumsprepositioner Imperfekt (to be, to have) Regelbundna och oregelbundna verb Does These-those Progressiv form Ordningstalen Skriftliga övningar i arbetsbok Egna texter och dikter Språklära och språkkännedom Oregelbundna verb även perfekt Who which Futurum Stavningsförändringar i plural Relativa pronomen Oregelbundna verb Did-didn t Perfekt Komparation 23

24 Omgivningskunskap 1-3 Åk1 SKOLAN - Skolans ämnen, skolarbete - Skolans och klassens trivselregler - Skolans utrymmen och personal - Vi-andan i klassen och skolan- KiVa skola TRAFIK & SÄKERHET - Skolvägen - Vanliga trafikmärken - 112, brandkårsbesök NATUREN - Återanvändning - Kretslopp KROPP & HÄLSA - Från baby till skolelev - Kroppsdelarna - Tänder och kostvanor, kostcirkeln - Familjerelationer och husdjur - Må bra - Klädsel för olika tillfällen TID & VÄDER - År, årstider, månader, veckor, dagar, dygn HÖSTEN - Äpplet - Potatisen - Skogens bär och svampar - Djurens höst (ekorre, igelkott, hare, myra m.fl. VINTERN - Spår i snön - Djurens vinter (älg, rådjur, räv m.fl.) - Fåglarna vid fågelbordet - Snö och vatten VÅREN - Vårblommor - Vårfåglar SOMMAREN - Badvett - Sommarblommor (Midsommarblomster, prästkrage m.fl.) HELGER & HÖGTIDER - Hungerdagen - FN-dagen - Självständighetsdagen - Advent och jul - Lucia - Nyår - Påsk 24

25 Åk 2 SKOLAN - Skolans och klassens trivselregler - Kiva - skola TRAFIK & SÄKERHET - Fotgängaren och cyklisten - Trafikmärkenas form och färg - Brandkårsbesök KROPPEN & HÄLSA - Sjukdomar och allergier - Mat, motion, hygien och sömn - Hjärta, hjärna och skelett RYMDEN - Solen, jorden, månen - Vårt solsystem, Vintergatan - Stjärnbilder, galaxer - Rymdfärder - Planeterna - Vattnet på planeten jorden - År, årstider, dagar och dygn HELGER & HÖGTIDER - Hungerdagen - FN-dagen - Självständighetsdagen - Advent och jul - Lucia - Nyår - Påsk - Självstyrelsedagen HÖSTEN - Bär, frukter, grönsaker och rotfrukter - Våra sädesslag - Lövträd och barrträd - Flyttfåglar VINTERN - Termometern - Väderobservationer - Växternas övervintring - Isvett 25

26 VÅREN - Olika vårtecken - Växtens utveckling SOMMAREN - Sjövett - Allemansrätten - Blommor MILJÖFOSTRAN Energi och elsparande ÅK 3 ÅLAND - Kartan - Kommunerna - Enda staden Mariehamn - Nationssymboler: Vapen, flagga, frimärken, Ålänningens sång - Självstyrelsen SÅ VAR DET FÖRR - Kommunikationer - Lekar, leksaker - Bruksföremål - Klädsel FINLAND - Svenskfinland - Kartkunskap BIOLOGI - Vad är biologi? - Närmiljöns däggdjur och fåglar - Närmiljöns växter, deras delar och förökning - Svampar - Enklare fotosyntes - Husdjur - Miljökunskap 26

27 Biologi åk 4-6 Åk 4 ( ) Åk 4 Vad är biologi? Husdjur Närmiljöns däggdjur och fåglar Närmiljöns växter Växtens delar och förökning Svampar Enklare fotosyntes Allemansrätt Miljökunskap Åländska biotoper Skördetid i skog och trädgård Utrotningshotade och fridlysta växter och djur Nordens stora vilda djur Näringskedjor Vattnets kretslopp Klimat Miljökunskap Djuren på lantgården Skogen - myrar - jakt - insekter - skogstyper Naturen i Europa Växt- och djurlivet i Europa Miljökunskap Åk 5 Åk 6 ( ) Människan - anatomi och fysiologi - puberteten och sexualundervisning - barns födelse Första hjälp kurs Växt- och djurlivet i världen Världens naturtyper och världshaven Miljöfrågor i världen Geografi åk 4-6 Åk 4 ( ) Åk 4 ( ) Finland Svenskfinland De baltiska länderna Kartkunskap Norden De baltiska länderna Kartkunskap Årstider och väderlek Åk 5 Åk 6 ( ) Europas länder Kartkunskap EU Världsdelarna Jordklotet och världskartan Poler och vändkretsar, tid Klimatzoner Gradnätet FN 27

28 Religion åk 1-6 Gamla testamentet Skapelseberättelsen Åk 1 Åk 2 ( ) Gamla testamentet Nya testamentet Jesu liv Vår kristna kyrka Högtider St Maria kyrka Nya testamentet Jesu liv Liknelser och underverk Vår kristna kyrka Högtider Katekesen Böner (morgonbön, bordsbön, aftonbön) Musik Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Allmänna teman Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Katekesen Böner (morgonbön, bordsbön, aftonbön) Musik Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Allmänna teman Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Åk 3 ( ) Åk 4 Gamla testamentet Gamla testamentet Skapelseberättelsen Noa, Patriarkerna, Mose, Josef Domartiden Konungatiden Prefeterna Bibelkunskap Nya testamentet Vår kristna kyrka Katekesen De tio budorden Nya testamentet Jesu liv och verksamhet, död och uppståndelse Bibelkunskap Vår kristna kyrka Kyrkoåret De åländska kyrkorna och helgonen Katekesen Musik Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Allmänna teman Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Musik Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Allmänna teman Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Gamla testamentet Åk 5 ( ) Åk 6 Gamla testamentet Nya testamentet Nya testamentet Vår kristna kyrka Kyrkans förrättningar Mission Katekesen De tio budorden Fader vår Musik Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Allmänna teman Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Kyrkohistoria Kyrkans första tid Religionerna i Grekland och Rom Den första kristna missionären Paulus Medeltiden (kloster, helgonen Birgitta och Franciscus) Reformationen (Luther) Vår kristna kyrka Kyrkoåret Kyrkans verksamhet, vår församling Katekesen Trosbekännelsen Herrens välsignelse Musik Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Allmänna teman Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Kyrkohistoria Olika kristna samfund 28

29 Världsreligioner Islam Judendomen Buddhismen Hinduismen Kristendomen Livsåskådningskunskap Jag-bild och identitet Utvecklandet av elevens självkänsla att söka sig själv Kärlek, glädje, sorg och fruktan Förebilder Att vara ålänning Arbete, vila och rekreation Empati och kamratskap Konfliktlösning Relationer och vänskap Mänskliga och medborgerliga rättigheteri Individuella olikheter Gemensamma allmän mänskliga värden, de mänskliga rättigheternas ställning i världen, rättigheter och skyldigheter mobbning Seder och levnadsförhållanden Levnadssätt och boendeförhållanden Samverkan mellan folken och kontakter människor emellan Livsåskådningens grunder Avgöranden som ligger till grund för icke-religiösa livsåskådningar och religiösa livsåskådningar Innebörden i religionsfrihet Jorden, naturen och människan Forskning om världens och livets uppkomst, människans utvecklingshistoria Människan och kretsloppet i naturen Skyddandet av miljö, djur och växter Samhällets, kollektivets och individens moraliska ansvar 29

30 Historia åk 4-6 Åk 4 Åk 4 ( ) Stenåldern - De första ålänningarna - Boplatser - Levnadsförhållanden Bronsåldern - Rösegravar och stensättningar - Bronsföremål och långväga kontakter - Levnadsförhållanden Järnåldern - Nya samhällsreformer och levnadsförhållanden - Vikingatiden - Gårdar och gårdsgravfält - Fornborgar - Sjöleder och långväga kontakter - Skattfynd (arabiska) Järnåldern - Nya samhällsreformer och levnadsförhållanden - Vikingatiden - Gårdar och gårdsgravfält - Fornborgar - Sjöleder och långväga kontakter - Skattfynd (arabiska) Medeltiden på Åland - Levnadsförhållanden (familj, släkt, by, socken) - Klostret på Kökar - Sjöleder (Kung Valdemars segelled) Åk 5 Åk ) Medeltiden i Europa Medeltiden på Åland - Levnadsförhållanden (familj, släkt, by, socken) - Klostret på Kökar - Sjöleder (Kung Valdemars segelled) Vasatiden Stormaktstiden Åland som en del av det svenska riket - Levnadsförhållanden - Kastelholm - Kungsgårdarna Kyrkans makt och inflytande Häxprocesserna Frihetstiden Gustavianska tiden Postväsendet och övriga kommunikationer Sjukvården ( Gloskär) Krigen och båtmanshållet Stora ofreden Lilla ofreden Världshistorien till De första högkulturerna - Antiken - Upptäcksfärderna (1400-talet) - Nya tiden till franska revolutionen (1500-talet 1789) 30

31 Samhällskunskap åk 4-6 HUVUDMOMENT, (åk 4 6) Familjen, samhället och ekonomin - familj och skola - den egna ekonomin - miljömedvetenhet och -vård - energi- och naturfenomen - hälsofostran - kommunen och självstyrelsen - offentlig och privat sektor Praktiska medborgarfärdigheter - telefon, post och bank - trafikkunskap och -säkerhet - allemansrätten - brand- och befolkningsskydd - sjöräddning Informationssamhället - medierna och deras påverkan - källkritik - etik och moral Lag och rätt - i skolan - i samhället Relationsträning och konflikthantering - självkännedom och kulturidentitet - relationer och vänskap 31

32 Fysik och kemi åk 4-6 År 1 ( ) Elektricitet - Sluten krets - Magnetism - Elsäkerhet - Blixt/åska - Statisk elektricitet Energi - Energi i olika former - Hur sparar vi energi - Hur omvandlar vi energi - Var behövs energi - Vad alstrar energi - Vad kostar energi År 2 ( ) Astronomi - Jorden och planeterna - Solen och stjärnor - Big Bang - Gravitation - Tidsbegrepp Materien - Grundämnen - Byggstenar - Kemiska föreningar, molekyler - Aggregationstillstånd År 3 ( ) Vatten - Vattnets kretslopp - Lösningar - Syra/bas - Vattenånga - Föroreningar Luft - Sammansättning - Tryck - Föroreningar Ljud och ljus - Egenskaper - Syn och hörsel - Hur uppstår ljud - Kan vi mäta ljud - Låga respektive höga toner 32

33 Bildkonst åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Kompositionslära Kompositionslära Kompositionslära Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Färglära Färglära Färglära Grundfärger Kalla och varma färger Grundfärger Kalla och varma färger Grundfärger Kalla och varma färger Mellan färger och valörer Konstruktion och Formgivning Konstruktion och Formgivning Konstruktion och Formgivning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Tekniker Tekniker Tekniker Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Teknisk ritning Teknisk ritning Teknisk ritning Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Skrivkonst Skrivkonst Skrivkonst Fantasiuppgifter Fantasiuppgifter Fantasiuppgifter Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Konsthistoria Konsthistoria Konsthistoria Museibesök Museibesök Museibesök Åländska och utländska konstnärer Åk 4 Åk 5 Åk 6 Kompositionslära Kompositionslära Kompositionslära Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Ornamentik Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Ornamentik Färglära Färglära Färglära Grundfärger Kalla och varma färger Mellan färger och valörer Färgcirkeln Grundfärger Kalla och varma färger Mellan färger och valörer Färgcirkeln Grundfärger Kalla och varma färger Mellan färger och valörer Färgcirkeln Konstruktion och Formgivning Konstruktion och Formgivning Konstruktion och Formgivning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami 33

34 Origami Bok- och papperstillverkning Origami Bok- och papperstillverkning Relief Tekniker Tekniker Tekniker Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Collage Mosaik Skrapteknik Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Collage Mosaik Skrapteknik Kolteckning Skuggning Bok- och papperstillverkning Relief Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Collage Mosaik Skrapteknik Kolteckning Skuggning Rutförstoring Teknisk ritning Teknisk ritning Teknisk ritning Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Perspektiv Skrivkonst Skrivkonst Skrivkonst Bild och text Lay-out Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Perspektiv Bild och text Lay-out Fantasiuppgifter Fantasiuppgifter Fantasiuppgifter Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Konsthistoria Konsthistoria Konsthistoria Museibesök Åländska och utländska konstnärer Museibesök Åländska och utländska konstnärer Arkitektur och andra konstformer Analys av konstbilder Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Museibesök Åländska och utländska konstnärer Arkitektur och andra konstformer Analys av konstbilder Teknisk slöjd åk 1-6 Åk 1-2 Åk 3-4 Åk 5-6 Lära sig handverktygens namn Mäter, ritar och vinklar Täljer, sågar, raspar, filar och slipar Spikar, skarvar och borrar Ytbehandlingar Använda handverktyg Formge arbeten, enkla skisser och ritningar Täljer, spikar och skruvar Sågar rakt, figursågar Borrar med drillborr, borrsväng och skruvdragare Hyvlar, filar, raspar och slipar Ytbehandlingar Vi använder i huvudsak handverktyg samt skruvdragare, svarv och pelarborr Eleverna tränar att: - formge arbeten, skissa, göra ritningar - mäta, vinkla - tälja, såga, spika, skruva, borra, hyvla, urholka och tappa - raspa, fila, slipa och ytbehandla - böja järntråd, bearbeta mässing och koppar - arbeta med enklare elektronik (lödningar) - löda (bleckplåt) 34

35 Textilslöjd åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Handsömnad och broderi Handsömnad och broderi Handsömnad och broderi Förstygn, överkaststygn Förstygn, överkaststygn Korsstygn Förstygn, överkaststygn Korsstygn Tråckling Stickning och virkning Stickning och virkning Stickning och virkning Fingervirkning Fingervirkning Fingervirkning Rätstickning, virkning med fasta maskor Maskinsömnad Maskinsömnad Maskinsömnad Körkort för symaskin Raksöm, sick-sack Lättare textilarbeten Tryckning, färgning och toning Tryckning, färgning och toning Tryckning, färgning och toning Schabloner Tova Schabloner Tova Schabloner Tova Vävning Vävning Vävning Applikation och lappteknik Applikation och lappteknik Applikation och lappteknik Åk 4 Åk 5 Åk 6 Handsömnad och broderi Handsömnad och broderi Handsömnad och broderi Förstygn, överkaststygn Korsstygn Tråckling Förstygn, överkaststygn Korsstygn Tråckling Plattsömnad Stjälkstygn och kedjestygn Förstygn, överkaststygn Korsstygn Tråckling Plattsömnad Stjälkstygn och kedjestygn Stickning och virkning Stickning och virkning Stickning och virkning Fingervirkning Rätstickning, virkning med fasta maskor Fingervirkning Rätstickning, virkning med fasta maskor Slätstickning, virkning och fasta maskor Maskinsömnad Maskinsömnad Maskinsömnad Körkort för symaskin Raksöm, sick-sack Lättare textilarbeten Raksöm, sick-sack Lättare textilarbeten Trikåsömmar Egna plagg Fingervirkning Rätstickning, virkning med fasta maskor Slätstickning, virkning och fasta maskor Raksöm, sick-sack Lättare textilarbeten Trikåsömmar Egna plagg Tryckning, färgning och toning Tryckning, färgning och toning Tryckning, färgning och toning Schabloner Tova Schabloner Tova Batiktryck Schabloner Tova Batiktryck Vävning Vävning Vävning - Bandgrind Bandgrind 35