Mål, värderingar och verksamhetsidé.3 Stödundervisning 4 Specialundervisning 4 Elevvård..4
|
|
- Per-Olof Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Innehållsförteckning Mål, värderingar och verksamhetsidé.3 Stödundervisning 4 Specialundervisning 4 Elevvård..4 Lärarnas arbetssätt och metoder..5 Samarbete mellan skola och hem 8 Samarbete skola-daghem....8 Tyngdpunktsområden under läsåret. 8 Övriga tyngdpunktsområden Skolans arbetstider. 11 Läsårets arbetstider...11 Klassammansättningar och gruppindelningar 12 Språkundervisning.12 Timresurs läsåret Samplanering.13 Fortbildning...13 Rastvärdar..14 Kontaktpersoner.15 Timplan..16 Lärostoffet.17 Bilagor: Läromedelsförteckning Lärarblanketter Trygghetspärm, innehåll: - Krisplan - Mobbningsplan - Handlingsplan för elever med inlärningssvårigheter - SANT plan - JÄMT plan - 2 -
3 Mål, värderingar och verksamhetsidé Personalens och skolans mål är att alla elever i Ödkarby skola skall känna: Trygghet, arbetslust och nyfikenhet Ett positivt inlärnings- och arbetsklimat Ansvar för sitt lärande Hänsyn och respekt för andra För att uppnå dessa mål är det viktigt att: Skapa en gynnsam arbetsmiljö för alla som finns i skolan Elever, föräldrar och lärare känner delaktighet i skolans arbete Samarbeta över klass- och åldersgrupper i olika situationer Alla elever får rätt form av stöd och hjälp under sin skoltid Flera viktiga arbetsområden Charlie- programmet - självmedvetande - beslutsfattande - relationer - information om droger Friends elever mot mobbning, vars mål är att: - förebygga och minska mobbning i skolan - förebygga och minska fysiskt och psykiskt våld i skolan - sprida kunskap om mobbning för ökad förståelse - sprida humana, demokratiska och jämlika värderingar Fadderverksamhet - eleverna i åk 1 får en personlig fadder i åk 6 Trivselregler - Vi kommer i tid. - Vi bryr oss om varandra. - Vi är artiga, visar hänsyn och vårdar vårt språk. - Vi ger varandra matro. - Vi sköter om skolans, andras och egna saker. - Vi ersätter det vi förstört. - Vi går ut på rast. - Vi håller oss på skolans område under skoltid. - Vi låter bli att kasta stenar, kottar, snöbollar - 3 -
4 Stödundervisning Stödundervisning ges vid behov till eleverna på klasslärarens, speciallärarens, föräldrarnas eller elevens förslag. Stödundervisning ges utanför ordinarie lektionstider. Specialundervisning Speciallärare Tove Eklund finns på skolan måndag-fredag sammanlagt 24 vt. Samordnad specialundervisning ges av specialläraren till de elever som har inlärningssvårigheter av olika slag. Detta kan gälla om eleven har t ex. läs- och skrivsvårigheter (dyslexi), matematiksvårigheter, talsvårigheter eller koncentrationssvårigheter. Den samordnade specialundervisningen ges i samarbete med klassläraren, föräldrar och specialläraren. Elevens arbetsuppgifter skall i mån av möjlighet ansluta till elevens vanliga arbete i klassen. Undervisningen sker antingen inne i den vanliga klassen, i liten grupp eller som enskild undervisning. För de elever som behöver mer individualiserad undervisning än den som sker inom klassens ram, upprättar specialläraren i samråd med eleven, dess föräldrar och klassläraren individuella åtgärdsprogram. Undervisningsformerna skall vara flexibla, omväxlande och alltid utgå från elevens aktuella behov. För elever med särskilda behov och för elever med anpassad undervisning inom grundskolans ram, har specialläraren en handledande roll. Detta för att all undervisning i möjligaste mån skall motsvara elevernas inlärningskapacitet, även när specialläraren inte är tillgänglig på skolan. Elevvård Elevvården sköts i första hand av klassläraren genom bl.a. återkommande och allmänna etiska samtal tillsammans med klassen samt genom enskilda samtal med elever. Elevvårdsärenden diskuteras gemensamt av hela kollegiet vid behov under den gemensamma planeringen på måndagar. Gäller elevvårdsärendet inte all personal träffas berörd personal med specialläraren som sakkunnig. Vid behov kallas kurator och psykolog in. Hälsovårdaren har mottagning i skolan på fredagar mellan kl Skolkurator och skolpsykolog besöker skolan regelbundet och deltar i elevvården tillsammans med klasslärarna. Skolan har en egen krisplan, som bifogas arbetsplanen
5 Lärarnas arbetssätt och metoder Siv Eriksson åk 1 Den viktigaste förutsättningen för inhämtande av kunskap är att elevernas skol- och klassrumsmiljö upplevs trygg, lugn och uppmuntrande. Vi jobbar regelbundet med materialet StegVis, där eleverna får träna på färdigheterna empati, impulskontroll och problemlösning samt självkontroll, dvs. utvecklande av den sociala kompetensen. Något som också bidrar till tryggheten i skolan för ettorna är deras personliga faddrar i åk 6 som hjälper och stöttar såväl under vissa lektioner som på rasterna och i matsalen. I årskurs 1 är det viktigt att ta till vara elevernas nyfikenhet, lust att lära och spontanitet. Arbetssätten behöver därför varieras hela tiden. Vi använder oss av bl. a. av diskussioner, sagor, bilder, böcker, datorer, elevernas eget berättande, drama och praktiska laborationer. Vi tillverkar även egna läromedel och går naturligtvis också ut ur klassrummet för att undersöka saker i verkligheten. Tyngdpunktsområdena i åk 1 är svenska - att lyssna, tala, läsa och skriva - samt matematik. Läs- och skrivinlärningen börjar från varje elevs individuella mognad varför en hel del olika läromedel används. Målet är att väcka elevernas intresse för att läsa, skriva och berätta. Att få höra läraren läsa högt i klassen samt att själv låna skönlitterära böcker på biblioteket är viktiga ingredienser. Matematikinlärningen bygger på ett praktiskt, laborativt arbetssätt. Vi utför räkneoperationerna med kroppen (och olika hjälpmedel) innan vi överför de förvärvade kunskaperna till boken. Uppmuntran och beröm går som en röd tråd genom undervisningen det ska vara roligt att lära sig och man ska få känna att man lyckas! Datorer kommer in som ett naturligt verktyg redan från början av åk 1. Vi tränar bl.a. bokstavsskrivning (även rätt fingersättning), gör gemensamma Photo Story berättelser, skriver egna sagor samt jobbar med undervisningsprogram på klassens smartboard. Dessutom används lärplattformen Fronter med information för både elever och föräldrar. Jenny Pettersson, åk 2-3 Arbetet i en sammansatt klass kräver mycket struktur och rutin samt att vi har det tryggt och trivsamt i klassrummet och i skolan. I det arbetet med EQ tränas eleverna i att uttrycka egna åsikter, lyssna till andras åsikter och respektera dem. Vi har även massage som återkommer varje vecka där eleverna lär sig lita på varandra, att man rör försiktigt vid varandra och alltid frågar innan. Dessa saker tror jag bidrar till att stärka gruppen så att vi får ett bra klassrumsklimat. Tala, läsa, skriva och räkna är grundelementen i undervisningen i både årskurs 2 och 3. Däremot ställs det lite högre krav då eleverna kommer upp i trean. Det är fler ämnen, längre dagar och eleverna kommer ha sitt första prov. Ett gott stöd hemifrån och från skolan, samt ett gott samarbete mellan hem och skola är viktigt för att eleven ska kunna lyckas och bemästra de svårigheter som denne kan tänkas stöta på under tiden. Användningen av IKT i skolan ökar i takt med att skolan satsar på elevdatorer, SmartBoards och interaktiva läromedel. Inslag av detta förekommer i princip varje vecka. Genom lärplattformen Fronter kan eleverna och föräldrarna ta del av information från skolan, samt finna länkar till olika webbsidor där eleverna kan arbeta med något aktuellt ämne
6 Jag vill att undervisningen ska engagera eleverna så de får vara aktiva och delaktiga i sitt lärande. Det är också viktigt att det eleverna lär sig ska ha en förankring i deras verklighet och omgivning. Mitt mål är också att hålla en röd tråd i undervisningen så att de olika ämnena integreras med varandra. Eva-Maria Lehtonen åk 4 Att börja årskurs 4 innebär nya utmaningar och med åldern klarar man av mera. Därmed ökar det egna ansvaret för skolarbetet. Mitt mål är att stötta eleven att tro på den egna förmågan. Vuxenstöd i hemmet är fortsättningsvis viktigt. Grunden till ett gott lärande finns i en trygg och trivsam skolmiljö. Tidigare och vidare regelbundet arbete med material som Steg-Vis, Charlie, EQ och Friends har en stor bidragande roll till att elever känner sig trygga med varandra och blir accepterade som den de är. I undervisningen ges ofta tillfällen att öva förmågan att samarbeta i par eller i grupp. Undervisningen fokuserar fortsättningsvis på färdigheterna tala, läsa, skriva och räkna. Sociala färdigheter övas genom att man deltar i diskussioner och delger andra egna åsikter samt att lyssna på varandra. Regelbunden lästräning är viktig och innefattar både tystläsning och högläsning. Jag värdesätter det egna nygamla skolbiblioteket vi har i Ödkarby skola. Jag ger regelbundet eleverna olika bokpresentationer och vill därmed väcka ett läsintresse för skönlitteratur. Utvecklandet av en god handstil betonas då eleverna antecknar mycket själv i läsämnena. Eleverna ska genom processkrivning få övning att skriva egna berättelser på dator. Matematikundervisningen inbegriper nu alla fyra räknesätt. I min undervisning ser jag vikten av en positiv och uppmuntrande inlärningssituation som en källa till att elever känner lust att lära. Vi har från höstterminen tagit i användning ett nytt läromedel som heter Min matematik. Nya ämnen för årskurs 4 är historia och fysik och kemi. Även i engelska har vi ett nytt läromedel som heter What s up? Mer grammatik och skriftliga ordförhör är nytt för eleverna. Skolans IT satsning ger oss möjlighet att använda datorn i undervisningen. Elever och föräldrar uppmanas att använda sig av lärarplattformen Fronter som ett ställe att hitta information från skolan. Sonja Sjöström åk 5 Grunden till ett gott och aktivt lärande är en trygg miljö. Genom tydliga och välkända rutiner och strukturer vill jag ge barnen en inlärningsmiljö där de kan känna sig trygga. Där de lär sig att lyssna till andra åsikter och själva vågar föra fram sina åsikter. Social kompetens är ett välkänt ord i dagens samhälle. För att främja barnens självkänsla och förmåga att fatta beslut använder vi arbetsmaterialet EQ. Arbetet med EQ hjälper barnen att träna sig: fatta beslut, våga säga nej, känna igen sina känslor och våga diskutera. Kan man tolka sina egna känslor har man lättare att tolka och förstå andras känslor
7 Datorer tar mer och mer utrymme i vår vardag. Även i skolvärlden utvecklas datoranvändandet med e- läromedel, smart board, fronter mm. Här ser jag det som viktigt att lära barnen söka information, granska den kritiskt samt träna sin förmåga att använda datorn som ett hjälpmedel vid inlärning och presentation. Eleverna har olika inlärningsstilar som det är viktigt att försöka möta. Mål att uppnå och sträva mot finns uppsatta i läroplanen och arbetsplanen. Genom att individualisera undervisningen hoppas jag att eleverna får känna att de lyckas med sin strävan att uppnå målen och känna motivation samt arbetsglädje. Eleverna har ett eget ansvar i skolarbetet. De behöver med föräldrarnas och lärarnas hjälp tro på sin egen förmåga att utföra sitt arbete med noggrannhet och omsorg för att utveckla bra studievanor. Detta inte minst för att underlätta inför framtida studier. Josef Fagerholm åk 6 Som lärare för årskurs 6 så ser jag det som en stor uppgift att förbereda eleverna på att ta steget upp till högstadiet. För att stärka elevernas självkänsla och få dem att ha en åsikt som de står för jobbar vi regelbundet med material som Eg, Friends och Charlie. De får då även lyssna till andras åsikter och lära sig att det förekommer olika åsikter. För att utveckla eleverna inom skolarbete och samarbete så försöker jag bedriva en varierande undervisning där det ska förekomma enskilt arbete såväl som grupparbeten. Detta ser jag som en viktig del eftersom det kommer att vara viktigt senare under delar av livet att kunna samarbeta med andra. Eftersom dagens samhälle blir bara stressigare så ser jag det som mycket viktigt att ha rutiner i skolan som får eleverna att känna trygghet i sin skolgång. Genom att låta eleverna själva söka fram nyheter som de även läser upp får de såväl förståelsen för händelser ute i världen utanför Åland som för olika kommunikationsalternativ. I takt med att samhället utvecklas så går även tekniken framåt och användningen av datorerna som läromedel och som kommunikationsalternativ. Jag vill bedriva stora delar av min undervisning via dator. För att träna på att skapa nya kontakter och kunna kommunicera med andra har vi i år tagit ett beslut att åka på en gemensam lägerskola med Rangsbys årskurs 6. Under året kommer vi att ha olika samarbeten med Rangsby som gemensam Poängjakt och andra ämnesövergripande projekt. För att variera undervisningen har vi jobbat med varandra genom vanliga möten i vardera skola men även skött kommunikationen via videofilmade sammankomster via datorn. Utöver den moderna undervisningen via dator vill jag även ge eleverna möjlighet att ha kännedom om hur man klarar sig utan datorer och att vissa saker ska upplevas för att uppskattas
8 Samarbete mellan skola och hem Föräldramöten anordnas minst en gång per termin. Utvecklingssamtal sker minst en gång per termin i varje klass. Sammankomster för föräldrar och syskon vid terminernas avslutningar samt vid advents- och luciafirandet. Genom Lärplattformen Fronter informeras alla hem samt erbjuds information om det löpande skolarbetet i Ödkarby skola. Alla klasser har sitt eget klassrum i Fronter vilket möjliggör för föräldrarna att aktivt ta del av vad som händer i skolan. Samarbete skola daghem I början av vårterminen inleds ett samarbete mellan daghem och skola som syftar till att förbereda de nya ettorna på skolgången inför höstterminen. Målet är att de blivande eleverna besöker skolan vid flera tillfällen under våren. Skolan strävar till att få ett utökat samarbete mellan lärare, speciallärare och daghemspersonal. Tyngdpunktsområden under läsåret IKT- i skolan och FRONTER: Läsåret påbörjades en satsning på IKT- i skolan. Startskottet för både den pedagogiska och den ekonomiska satsningen blev lärplattformen Fronter. Både Ödkarby skola samt Rangsby skola blev pilotskolor inom grundskolan för ibruktagandet av Fronter. Läsåret innebär att alla lärare och alla elever samarbetar och utbyter information genom lärplattformen Fronter. Dessutom kompletteras den traditionella undervisningen med datorn som stöd flitigt i alla klasser. Inför läsåret fick alla elever, föräldrar och personal egen inloggning till lärplattformen Fronter. Alla klasser har ett eget klassrum i Fronter, där läggs information ut, länkar till nyttiga sidor med träning samt pedagogiska verktyg för läraren. Lektionsupplägg med espresso och smartboardprogram används flitigt som komplement till den traditionella undervisningen. Detta klassrum på nätet kan eleverna nyttja var de än befinner sig i världen, t. ex kan arbetsuppgifter eller läxor ges till elever, vilka är på långresor. Personalen i Ödkarby skola har ett lärarrum i Fronter där de kan dela med sig av information, diskutera och samarbeta när som helst under dygnets 24 h eller var som helst de befinner sig. Dessutom finns ett informationsrum dit alla elever, föräldrar och personal har tillträde. Detta informationsrum innehåller, matsedlar, schema, arbetsplan och en uppdaterad terminskalender. På detta sätt är hemmen inte beroende av att eleverna delger information vad som händer i skolan samtidigt som informationen går direkt till både föräldrar och elever. Skolbiblioteket tillhandahåller kunskapskällor, i såväl tryckt som elektronisk form, som kompelement till läromedlen och för att ge eleverna kunskap att söka fram, jämföra och värdera information. I ett undersökande arbetssätt blir biblioteket en integrerad del av undervisningen inom de olika läroämnena. Skolbyråns och landskapsregeringens kriterier ligger till grund för vad eleverna i Ödkarby skola skall kunna på miniminivå
9 Årskurs 4 Allmän datorhantering Kan starta datorn, logga in, logga ut och stänga av Kan namnge och spara och en fil i en bestämd mapp Kan använda tangentbordet, förutom bokstäver och siffror även backstegs-, delete-, mellanslags-, enter- och shifttangenten Kan grunderna i fingersättning Kan starta och avsluta ett namngivet eller flera namngivna program Kan minimera/maximera ett fönster Kan växla mellan program på aktivitetsfältet Kan använda rullningslisterna i fönster Kan öppna en namngiven fil inifrån ett program Kan skriva ut ett dokument Kan skapa en ny mapp och namnge denna Kan välja skrivare ifall det finns flera valbara Kan söka efter filer Kan radera en fil Kan använda rätt terminologi Kan flytta överlappande fönster i bildskärmen Kan se skillnad mellan aktivt och inaktivt fönster Kan kopiera/flytta filer från en enhet till en annan Kan arbeta med snabbmenyn bakom högra musknappen Kan använda undervisningsprogram Ordbehandling Kan skriva, markera och radera text Kan ändra teckensnitt och teckenstorlek Kan framhäva enskilda ord med fet/kursiv/understruken stil Kan justera text enl. vänster, höger, centrera Kan kopiera/klippa ut/klistra in text Kan ångra Kan infoga och placera bilder 1 Kommunikationen kan ske med både text, bild och ljud. 2 Interaktiva skrivtavlor, projektorer, datorer m.m
10 Årskurs 6 Allmän datorhantering Kan söka och hitta filer Kan byta namn på en redan befintlig fil Kan ändra utskriftsformat Kan växla mellan olika fönster inom samma program Kan stänga fönster (utan att stänga programmet) Fördjupad kunskap angående tangentbordet och fingersättning (t.ex tangentbordskommandon) Ordbehandling Kan justera dokumentmarginaler Kan olika sätt att markera text Kan använda rättstavningskontroll Kan använda tabfunktion Bildbehandling Kan spara en bild i olika filformat Kan beskära en bild Kan formatera bild Kan infoga bild från olika media Presentation Kan göra enkla bildspel med text och bild IKT Kan öppna en Internetsida när adressen är given Kan kopiera text och bild från en webbsida/ett dokument Kan göra enkla sökningar på Internet Kan kommunicera med hjälp av IKT Övriga tyngdpunktsområden: - Skolfred, genom att Ödkarby skola är en såkallad Friendsskola. Vi jobbar även med material som Stegvis, Charlie och EQ för att våra elever skall lära sig ta hänsyn och visa respekt gentemot sina medmännsikor. - Hälsa och motion, genom att eleverna deltar i Unicefrundan, går på gemensamma promenader samt vistas ute på raster. Dessutom ordnas dans i ungdomsförbundets regi samt vi deltar i alla diverse friluftsdagar och tävlingar. Övriga aktiviteter: - litteraturdag (författarbesök) - pyssel inför jul och påsk - kura gryning - brand- och räddningsdag - motionstema Högtider - advent - lucia med decemberfest - julkyrka - skolavslutning Morgonsamlingar - kyrkoherden/diakonissan besöker skolan i regel varannan vecka - kyrkoårets högtider uppmärksammas samt även Hungerdagen, - FN-dagen, Runebergsdagen, Självständighetsdagen mfl - de övriga morgnarna hålls inledande samlingar i respektive klass
11 Idrott - skolmästerskapen i friidrott - friluftsdag, "poängjakten", tillsammans med Rangsby grundskola - skiddag - slalomskidning, Germundö - skridskoåkning i Islandia - skolsimning i Mariebad och Godby simhall - stafettlöpning, simning Besök och resor utanför skolan - bio- och teaterbesök - klasserna gör studiebesök till museér, företag mm - skolgudstjänst i anslutning till avslutning av höstterminen - åk 1-6 gör endagsutflykter inom Åland Övrigt - fastlagstisdagen, alla hjärtans dag m.fl. dagar uppmärksammas på olika sätt - skolfotografering - grupparbeten i alla årskurser - dessa redovisas och presenteras inför hela skolan - polisen besöker alla klasser och informerar om trafik och om lag och rätt. - skolans elever i åk 4-6 deltar i Trafikjokern. - läkarbesök - tandläkarbesök - en del av eleverna deltar i 4H-verksamhet, Power Club mm. Skolans arbetstider * lektion * lektion * lektion * lektion * lektion * lektion Lunch serveras kl Matrastens längd är 40 minuter. Eftermiddagens raster är 15 minuter långa. Mellanmål serveras kl för de elever som slutar kl Läsårets arbetstider Hösttermin to on Höstlov Vårterminen to on Vinterlov (vecka 8) Övriga ledigheter: Påskledighet fre 22.4-må Kristi himmelsfärd to 2.6-fre
12 Klassammansättningar och gruppindelningar Läsåret har Ödkarby skola 67 elever fördelade på följande årskurser: - åk 1 12 elever - åk 2 7 elever - åk 3 11 elever - åk 4 15 elever - åk 5 14 elever - åk 6 8 elever Eleverna i årskurserna 3-6 undervisas i både textilslöjd och teknisk slöjd i blandade grupper med flickor och pojkar i varje grupp. Eleverna i årskurserna 1-2 undervisas i småslöjd. Språkundervisningen i engelska och finska sker årskursvis i enkla klasser. Språkundervisning Saltviks kommun erbjuder eleverna att läsa finska som frivilligt språk från och med årskurs 5. Läsåret läser Ödkarby skolas elever följande språk: - engelska åk 2 7 elever - engelska åk elever - finska åk 5 13 elever - finska åk 6 6 elever Timresurs läsåret Jenny Pettersson åk vt Eva-Maria Lehtonen åk 4 19 vt Siv Eriksson åk 1 20 vt Sonja Sjöström åk 5 20 vt Josef Fagerholm åk 6 25 vt Tove Eklund speciallärare 24 vt Johan Påvals/Robin Björkvall idrott 8,0 vt Patrik Larsson Fysik/kemi 5,0 TOTALT 148 vt
13 Samplanering Samplanering med hela kollegiet sker i regel varje måndag kl Gemensam planering tillsammans med Rangsby skolas lärarkollegium 2 gånger/termin. Diskussionsämnen: - arbetsplanen - läroplansfrågor - temaveckor och -dagar - övriga aktiviteter inom och utom skolan - undervisningen i de olika årskurserna - elevvård - ordnings- och trivselregler - trivseln i skolan (elever och personal) - förberedelse inför föräldramöten - gemensamma diskussionsämnen - genomgång av principerna för utvecklingssamtal - läromedel - bedömning av eleverna, omdömen och stipendier - julfest och avslutning - skrivelser mm - övriga frågor som är väsentliga för hela kollegiet Fortbildning Lärare och personal deltar i minst 18 timmar obligatorisk fortbildning. Läsåret kommer fortbildning inom IKT- i skolan att prioriteras tillsammans med individuellt välmående och personlig utveckling. Dessutom deltar lärarna i kurser och fortbildning som anordnas av Öppna Högskolan, Åbo Akademi, Ålands landskapsregering m.fl
14 RASTVÄRDAR Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Tove/Sonja E-M/Josef Siv/Josef Patrik/Jenny Robin/Tove Patrik/Jenny Tove/Sonja E-M/Sonja Siv/Tove Jenny/Patrik Josef/Robin Siv Tove Josef Rullande E-M/Siv E-M Jenny Josef Vecka Vecka Vecka 33 Jenny 40 Robin 48 Jenny 34 Siv 41 Patrik 49 Siv 35 Patrik 43 Jenny 50 E-M 36 Robin 44 Siv 51 Patrik 37 Jenny 45 E-M 2 Robin 38 Siv 46 Patrik 3 Jenny 39 E-M 47 Robin 4 Siv
15 Kontaktpersoner Patrik Larsson föreståndare tel Jenny Pettersson Klasslärare åk 2-3 tel Eva-Maria Lehtonen klasslärare åk 4 tel Siv Eriksson klasslärare åk 1 tel Sonja Sjöström klasslärare åk 5 tel Josef Fagerholm klasslärare åk 6 tel Tove Eklund speciallärare tel Jessica Eriksson kock tel Karola Karlsson kock tel Helena Martinsson lokalvårdare tel J. Kuhlmans Åkeri skolskjuts tel tel Nylunds Taxi skolskjuts tel tel Heli Pasanen skolhälsovårdare tel på skolan måndagar kl tel Lisette Isaksson skolkurator tel NN skolpsykolog tel
16 Timplan Läsåret Skolans namn: Ödkarby skola Läroämne/ämneshelhet Min. vt Sk:s vt Åk 1-6 Åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Svenska Matematik Miljö- och naturkunskap Omgivningskunskap * Biologi ** Geografi ** Fysik och kemi ** Samhällsorientering 9 11 Religionskunskap el. livsåskådningskunskap Samhällskunskap ** Historia *** Konst och färdighetsämnen Musik Bildkonst Slöjd Idrott **** Engelska (A1) Frivilligt språk (A2) 4 4 Finska Franska Tyska Gemensamma läroämnen Sammanlagt Elever med ett frivilligt språk Sammanlagt Gemensamma läroämnen Elever med ett frivilligt språk, därtill 4 * Undervisning i årskurserna 1-3. Omfattar temaområden som hänförs till såväl naturorienterande som samhällsorienterande läroämnen. ** Undervisning i årskurserna 4-6, forts. på temaområden som ingår i läroämnet omgivningskunskap. *** Undervisning i årskurserna 4-6.
17 Lärostoffet årskusrvis Svenska åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Att tala och lyssna Att tala och lyssna Att tala och lyssna Lyssna till sagor och berättelser Följa muntliga instruktioner Uttrycka sig i tal, redogöra, berätta och dramatisera Lyssna till sagor, dikter och berättelser Följa muntliga instruktioner Uttrycka sig i tal, redogöra och berätta Dramatisera egna och andras texter Diskutera Uttrycka egna åsikter och lyssna till andras åsikter Redogöra och förklara Berätta och uttrycka sig varierat Dramatisera Följa muntliga instruktioner Att läsa Att läsa Att läsa Lära sig läsa och träna sin läsförmåga Uppöva läsförståelse samt väcka intresse och lust för läsning Utveckla läsfärdigheten Lära sig läsa med inlevelse och betoning, samt förstå det lästa Följa skriftliga instruktioner Lära sig nya lästekniker Öva högläsning Läsförståelse, samt upplevelseläsning Läsa för att öka ordförrådet Att skriva Att skriva Att skriva Lära sig alfabetets bokstäver och texta dem tydligt Träna goda skrivvanor Skriva egna berättelser, sagor, dikter och rim samt utveckla en positiv attityd till skrivandet Rättskrivning med ljudenligt stavade ord Skrivstil med stora och små bokstäver Producera egna texter i form av berättelser, sagor, dikter och rim Rättskrivning med enkla och dubbeltecknad konsonant, e/ä, o/å ljudet, ng-ljudet, sj-ljudet med sj och sk, lj-ljudet med j,g,hj och j Rättskrivning, ljudenlig- och ljudstridig stavning Skrivstilsövningar Friskrivning i form av sagor, dikter, berättelser, brev och redovisningar Språklära och språkkännedom Språklära och språkkännedom Språklära och språkkännedom Termer som bokstav, ljud, stavelse ord, rim och mening Använda stor bokstav och punkt Termer som vokal, konsonant, ordföljd, mening och skiljetecken Använda stor bokstav, samt skiljetecken; komma, punkt, frågetecken, utropstecken och kolon Termer som vokal, konsonant, ordföljd, mening och skiljetecken Använda stor bokstav, samt skiljetecken; komma, punkt, frågetecken, utropstecken och kolon Meningsbyggnad Åk 4 Åk 5 Åk 6 Att tala och lyssna Att tala och lyssna Att tala och lyssna Följa muntliga instruktioner Redogöra och förklara Diskutera Mötesteknik, detta i debatter Dramatisera Berätta och uttrycka sig på olika sätt Lära sig lyssna till och förstå muntliga instruktioner Uppfatta andras åsikter och värderingar Muntligt framföra sina tankar och stå för sina åsikter Intervjua och diskutera 2 Lära sig lyssna till och förstå muntliga instruktioner Uppfatta andras åsikter och värderingar Muntligt framföra sina tankar och stå för sina åsikter Intervjua och diskutera
18 De nordiska språken De nordiska språken Kritiskt granska egna och andras resonemang Delta i debatter och sammanträden Uppfatta dialekter Att läsa Att läsa Att läsa Öva högläsning Upplevelseläsning Läsa för att utöka ordförrådet Lästekniker Dramatisering av lästa texter Följa skriftliga instruktioner Läsa barn- och ungdomsböcker Analysera och kritiskt granska litteratur Facklitteratur, ordlistor, ordböcker, dagstidningar, tidskrifter och uppslagsböcker Följa skriftliga instruktioner Att skriva Att skriva Att skriva Bokrecensioner Friskrivning i form av sagor, dikter, berättelser, brev och redovisningar Skrivklådan = öka sin skrivkapacitet under en begränsad tid Rättskrivning, lång och kort vokal, ljudenlig och ljudstridig stavning Skrivstil Bokrecensioner Rättskrivning Ordförståelse Friskrivning, berättelser, sagor, brev, dikter och redovisningar Tidningsartiklar och notiser Skrivstil Läsa barn- och ungdomsböcker Analysera och kritiskt granska litteratur Facklitteratur, ordlistor, ordböcker, dagstidningar, tidskrifter och uppslagsböcker Följa skriftliga instruktioner Bokrecensioner Rättskrivning Ordförståelse Friskrivning, berättelser, sagor, brev, dikter och redovisningar Tidningsartiklar och notiser Skrivstil Språklära och språkkännedom Språklära och språkkännedom Språklära och språkkännedom Tempusformer Meningsbyggnad Fördjupa kunskaperna från åk 3 Talspråk och skriftspråk och skillnaden mellan dem Ordklasserna, substantiv, adjektiv, verb, räkneord och pronomen Satsdelarna, subjekt, predikat och objekt Talspråk och skriftspråk och skillnaden mellan dem Ordklasserna, substantiv, adjektiv, verb, räkneord och pronomen Satsdelarna, subjekt, predikat och objekt 3
19 Matematik Åk 1 Åk 2 Talbegreppet Talbegreppet Naturliga tal Naturliga tal talföljder - talföljd - tiopar, tvillingar, - större än, mindre än - större än, mindre än lika med - lika med -sifferskrivning Positionssystemet Talskrivning Räknesätten Räknesätten Add och subtr inom tal- Add och subtr inom talområdet 0-10, 0-20, området 0-100, Sambandet mellan add och subtr Add- och subtr algoritmen - additions och subtraktions- (med en växling / minnessiffra) tabeller (0-10), (0-20) Laborationer med multi- Räknesagor plikationstabellerna 1-5, 10 Multiplikation som upprepad addition - additions och subtraktionstabeller (0-20) Likadelning Algebra Algebra Prealgebra Prealgebra Mätningar och enheter Mätningar och enheter Uppskattning och mätning Uppskatta och mäta av längder; m, cm - volym (l, dl) Tid; hel- och halvtimme, - massa (kg, g) veckodagar, månader, datum - längd (km, m, cm) Pengar, dyrare - billigare Tid; hel och halv timme, kvart över, kvart före, fem över, fem före, veckodagar, månader, år Pengar Geometri Geometri Plangeometriska figurer; kvadrat, rektangel Plangeometriska figurer; kvadrat, rektangel, triangel, cirkel, triangel Lägesord, storleksord -sträckor och omkrets Mönster och avbildningar Mönster och avbildningar Tredimensionella figurer Tredimensionella figurer 4
20 Åk 3 Åk 4 Talbegreppet Talbegreppet Naturliga tal , Naturliga tal , -talföljder -talens storleksordning Positionssystemet (tiosystemet) Talskrivning -talföljder -talens storleksordning Positionssystemet Talskrivning Decimalform; tiondel, hundradel Bråk som del av antal och del av helhet Räknesätten Räknesätten Addition och subtraktion inom talområdet Additionsalgoritm med flera minnessiffror Additionsalgoritm med minnessiffra Subtraktionsalgoritm med en växling (lån) Subtraktionsalgoritm med flera växlingar / lån Multiplikationstabellerna (1-10) snabbt och säkert Sambandet add - subtr Multiplikation med 10 Multiplikationstab 1-10 Multiplikationsuppställning Sambandet multiplikation - division Kort och lång division med ensiffrig nämnare Divison av tal som Divisionstabeller, enkel slutar på 0 division med rest Räknesagor Prealgebra Tid; s, min, h Klockan; analog och digital tid Kalendern Algebra Mätningar och enheter Längd; km, m, cm, mm Massa; kg, g Volym; l, dl Valuta: euro, cent Sambandet multiplikation - division Multiplikationsalgoritm Add och subtr. med lika nämnare Prealgebra Algebra Mätningar och enheter Räkneoperationer med tid Tidtabeller Enhetstabeller, enhetsprefix Längd; mil, km, m, dm, cm, mm Massa; ton, kg, hg, g Volym; l, dl, cl, ml Valuta; euro, cent Termometern Geometri Plangeometriska figurer; kvadrat, rektangel, cirkel, triangel - sida, hörn, vinkel Mönster och avbildningar Tredimensionella figurer Geometri Plangeometriska figurer; namnge och rita Kub och rätblock Omkrets Vinklar Koordinatsystem Mönster och avbildningar 5
21 Åk 5 Åk 6 Talbegreppet Talbegreppet Naturliga tal Naturliga tal Positionssystemet Decimalform; tiondel, hundradel, tusendel Procentbegreppet Tal i bråkform och i blandad form Addition och subtraktion av liknämniga bråk Sambandet mellan bråk, decimaltal och procent Addition och subtraktion; Räknesätten -huvudräkning och uppställning -decimaltal Multiplikation -tabellerna Positionssystemet Decimalform; tiondel, hundradel, tusendel Negativa tal; termometern Tal i bråkform och i blandad form Liknämniga och oliknämniga bråk Procentbegreppet Samband mellan bråk, decimalform, procent - 1/2,1/3, 1/4,1/5, 1/10 av i procent Addition och subtraktion; Räknesätten - Additions- och subtraktionsalgoritmer med flera minnessiffror samt med tal i decimalform Multiplikation och division; -tabellerna -decimaltal - med 10, 100, multiplikation med 10, 100, med tal som slutar på 0 -multiplikation med tal som slutar på noll Division -tabellerna -division med en och tvåsiffrig nämnare -kort division och divisionsalgoritmen -decimaltal -medeltal -division med 10, 100, division med tal som slutar på noll Räknesättens ordningsföljd Avrundning till heltal Enklare procenträkning; rabatt - med tal i decimalform Division -tabellerna - med en- och tvåsiffrig nämnare - kort division och divisionalgoritmen -decimaltal Medelvärden Räknesättens ordningsföljd och parenteser Avrundning till heltal och till tal i decimalform Procenträkning; rabatt Enheter Enheter Massa-, volym- och längdenheterna Massa-, volym- och längdenheterna Enhetsbyten - även med tal i decimalform - prefixen milli-, centi-, deci-, (deka-, hekto-), kilo- Tid och tidsberäkningar - enhetsbyten - även med tal i decimalform - sekunder, minuter, timmar, enhetsbyten Tid och tidsberäkningar -dygn, år, månad, ålder - sekunder, minuter, timmar, dygn, månader, år -tidsskillnader - enhetsbyten - tidskillnader - ålder 6
22 Geometri Punkt, linje, sträcka Fyrhörningar: kvadrat, rektangel,diagonal Area av fyrhörningar Omkrets Vinklar; rät, rak, trubbig, spetsig. Rätblock, kub Geometri Punkt, linje, sträcka Kvadrat, rektangel, romb, parallellogram, diagonal Cirkeln och dess delar Rätblock, kub, klot - konstruera / rita Omkrets, area, volym Vinklar; rät, rak, trubbig, spetsig, vinkelsumma Inledande algebra Algebra Att mäta och rita vinklar Koordinatsystem Likformighet och skala Symmetri Algebra Inledande algebra Enkla funktioner 7
23 Engelska åk 2-6 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Att tala och lyssna Att tala och lyssna Att tala och lyssna Att tala och lyssna Muntliga övningar Rim och ramsor Fråga och svara Korta dialoger Bygga upp ordförråd Träna uttal och intonation Dramatisering och rollspel Avlyssning av band Textläsning Mycket sång Rollspel och dramatisering Enkelt fritt berättande Fritt återberätta en text Vardagssituationer Återberätta i imperfekt Att läsa Att läsa Att läsa Att läsa Läsa enkla texter Gradvis öka ordförrådet Läsa engelska texter, ofta i dialogform Ordinlärning Läsa längre texter Faktatexter om USA Att skriva Ord Enkla skrivövningar för att bygga upp ordförrådet Språklära och språkkännedom Verben to have och to be, både i jakande och nekande satser samt i frågor Possesiva pronomen Obestämd och bestämd artikel Räkneorden Färgerna Plural s This that, these - those Att skriva Att skriva Att skriva Skriftliga övningar i arbetsbok Enklare fri skrivning (presentera sin familj, beskriva djur) Språklära och språkkännedom There is, there are Some any Verb i 3:e person singularis Does, doesn t Ing-formen Klockan, årstiderna och månaderna Vädret Skriftliga övningar i arbetsbok Egna dialoger Språklära och språkkännedom Fonetik Must, musn t, will won t Oregelbundna substantiv Komparation Rumsprepositioner Imperfekt (to be, to have) Regelbundna och oregelbundna verb Skriftliga övningar i arbetsbok Egna texter och dikter Språklära och språkkännedom Oregelbundna verb även perfekt Who which Futurum Stavningsförändringar i plural Relativa pronomen Biologi åk 3-6 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Vad är biologi? Naturen omkring oss Olika slags organismer Inhemska däggdjur Hur fungerar bladet Djuren, växterna och årstiderna Miljöfostran Blomväxternas huvuddelar Förökning, spridning och övervintring Vattnet Hotade djur i vårt land Fåglar på fågelbrädet Vattenväxter och djur Fåglar på våren Djur i vår närmiljö under vintern Enskilda växter och djur Människans biologi Gårdsplanen - växternas förökning - fjärilar och insekter - fåglar Skördetid i skog och trädgård Växter och djur i skogen Allemansrätten Praktisk miljövård Jordbrukets biologi - äppelträdet - bärodling - sockerbetan - våra sädesslag Utdöda och utrotningshotade djur - skräcködlor - valarna - våra öknar Djuren på lantgården Hälsosamma levnadsvanor Första hjälpkurs, Röda Korset 10 lektioner
24 Geografi åk 3-6 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Saltvik Finland Kartkunskap Hav, sjöar och vattendrag Berg och slätter Huvudstaden Helsingfors Kartkunskap, klimat Norden med tyngdpunkt på Sverige De baltiska länderna Väder, vindar Europa - kartkunskap - växter och djur - miljöproblem - ebb och flod - bergskedjor Världen - naturtyper och klimattyper - Afrika - Asien - Oceanien - Nordamerika - Sydamerika Religion åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Gamla testamentet Gamla testamentet Gamla testamentet Skapelseberättelsen Noa, Patriarkerna, Mose, Josef Skapelseberättelsen Noa, Patriarkerna, Mose, Josef Mose Domartiden Konungatiden Profeterna Nya testamentet Nya testamentet Nya testamentet Jesu liv Liknelser Jesu liv Liknelser Jesu liv och verksamhet, död och uppståndelse Vår kristna kyrka Vår kristna kyrka Vår kristna kyrka Hemförsamlingen Verksamheten Gudstjänst Dopet Hemförsamlingen Verksamheten Gudstjänst Dopet Mission Sankta Maria kyrka Katekesen Katekesen Katekesen Böner, aftonbön, morgonbön och bordsbön Böner, aftonbön, morgonbön och bordsbön Kyrkans verksamhet och kyrkliga förrättningar Mission De tio budorden Trosbekännelsen Bönerna Fader Vår och Herrens Välsignelse Allmänna teman Allmänna teman Allmänna teman Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Musik Musik Musik Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Åk 4 Åk 5 Åk 6 Gamla testamentet Gamla testamentet Gamla testamentet Mose Domartiden Konungatiden Profeterna Mose Domartiden Konungatiden Profeterna Mose Domartiden Konungatiden Profeterna 9
25 Bibelkunskap Bibelkunskap Nya testamentet Nya testamentet Nya testamentet Jesu liv och verksamhet, död och uppståndelse Bibelkunskap Jesu liv och verksamhet, död och uppståndelse Bibelkunskap Jesu liv och verksamhet, död och uppståndelse Bibelkunskap Vår kristna kyrka Vår kristna kyrka Vår kristna kyrka Kyrkans verksamhet och kyrkliga förrättningar Mission Kyrkans verksamhet och kyrkliga förrättningar Mission Katekesen Katekesen Katekesen De tio budorden Trosbekännelsen Bönerna Fader Vår och Herrens Välsignelse Kyrkans verksamhet och kyrkliga förrättningar Mission De tio budorden Trosbekännelsen Bönerna Fader Vår och Herrens Välsignelse Allmänna teman Allmänna teman Allmänna teman Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Musik Musik Musik Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Kyrkohistoria Kyrkans första tid Religionerna i Grekland och Rom Den första kristna missionären Paulus Medeltiden - kloster - helgon (Birgitta och Fransiscus) Reformationen - Luther Etik och moral Frågor om liv och död Ansvar för allt levande Psalmer anpassade efter olika helger och skeden i livet Kyrkohistoria Olika kristna samfund Världsreligioner Islam Judendomen Buddismen Kristendomen Historia åk 4-6 Tidslinjen Stenåldern Bronsåldern Järnåldern Nordens historia fram till 1808 Medeltiden Vasatiden Stormaktstiden Frihetstiden Gustavianska tiden Världshistorien fram till 1789 De första högkulturerna Antiken Medeltiden i Europa Nya tiden till franska revolutionen Ålands historia Fornlämningar (boplatser och gravfält) 10
26 Sjöleder (Kung Valdemars segelled) Åland som en del av det svenska riket Levnadsförhållanden (familj, släkt, by, socken) Näringar (djurhållning, fiske, handel) Kyrkans makt och inflytande Klostret på Kökar Kastelholm (administrativt centrum) Kungsgårdarna Postväsendet och övriga kommunikationer Sjukvården (Spetälskehospitalet på Gloskär) Häxprocesserna Krigen och båtsmanshållet Stora ofreden Lilla ofreden Samhällskunskap åk 4-6 Familjen, samhället och ekonomin - familj och skola - den egna ekonomin - miljömedvetenhet och -vård - energi- och naturfenomen - hälsofostran - kommunen och självstyrelsen Praktiska medborgarfärdigheter - telefon, post och bank - trafikkunskap och -säkerhet - allemansrätten - brand- och befolkningsskydd - sjöräddning Informationssamhället - medierna och deras påverkan - källkritik - etik och moral Lag och rätt - i skolan - i samhället Relationsträning och konflikthantering - självkännedom och kulturidentitet - relationer och vänskap 11
27 Fysik och kemi åk 4-6 Astronomi - Jorden och planeterna - Solen och stjärnor - Big Bang - Gravitation - Tidsbegrepp Materien - Grundämnen - Byggstenar - Kemiska föreningar, molekyler - Aggregationstillstånd Vatten - Vattnets kretslopp - Lösningar - Syra/bas - Vattenånga - Föroreningar Luft - Sammansättning - Tryck - Föroreningar Ljud och ljus - Egenskaper - Syn och hörsel - Hur uppstår ljud - Kan vi mäta ljud - Låga respektive höga toner Elektricitet - Sluten krets - Magnetism - Elsäkerhet - Blixt/åska - Statisk elektricitet Energi - Energi i olika former - Hur sparar vi energi - Hur omvandlar vi energi - Var behövs energi - Vad alstrar energi - Vad kostar energi 12
28 Teknisk slöjd åk 1-6 Åk 1-2 Åk 3-4 Åk 5-6 Lära sig handverktygens namn Mäter, ritar och vinklar Täljer, sågar, raspar, filar och slipar Spikar, skarvar och borrar Ytbehandlingar Använda handverktyg Formge arbeten, enkla skisser och ritningar Täljer, spikar och skruvar Sågar rakt, figursågar Borrar med drillborr, borrsväng och skruvdragare Hyvlar, filar, raspar och slipar Ytbehandlingar Vi använder i huvudsak handverktyg samt skruvdragare, svarv och pelarborr Eleverna tränar att: - formge arbeten, skissa, göra ritningar - mäta, vinkla - tälja, såga, spika, skruva, borra, hyvla, urholka och tappa - raspa, fila, slipa och ytbehandla - böja järntråd, bearbeta mässing och koppar - arbeta med enklare elektronik (lödningar) - löda (bleckplåt) Bildkonst åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Kompositionslära Kompositionslära Kompositionslära Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Färglära Färglära Färglära Grundfärger Kalla och varma färger Grundfärger Kalla och varma färger Grundfärger Kalla och varma färger Mellan färger och valörer Konstruktion och Formgivning Konstruktion och Formgivning Konstruktion och Formgivning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Tekniker Tekniker Tekniker Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Teknisk ritning Teknisk ritning Teknisk ritning Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Skrivkonst Skrivkonst Skrivkonst Fantasiuppgifter Fantasiuppgifter Fantasiuppgifter Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande 13
29 Konsthistoria Konsthistoria Konsthistoria Museibesök Heraldik Museibesök Heraldik Museibesök Heraldik Åländska och utländska konstnärer Åk 4 Åk 5 Åk 6 Kompositionslära Kompositionslära Kompositionslära Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Ornamentik Grundformer Proportioner Ytor och rum Form och rytm Ornamentik Färglära Färglära Färglära Grundfärger Kalla och varma färger Mellan färger och valörer Färgcirkeln Grundfärger Kalla och varma färger Mellan färger och valörer Färgcirkeln Grundfärger Kalla och varma färger Mellan färger och valörer Färgcirkeln Konstruktion och Formgivning Konstruktion och Formgivning Konstruktion och Formgivning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Relief Tekniker Tekniker Tekniker Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Collage Mosaik Skrapteknik Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Collage Mosaik Skrapteknik Kolteckning Skuggning Olika material; lera, snö, pappersmassa, papper, trä, restmaterial Origami Bok- och papperstillverkning Relief Kritor och vattenfärg Modellering Blandtekniker Schablontryck Collage Mosaik Skrapteknik Kolteckning Skuggning Rutförstoring Teknisk ritning Teknisk ritning Teknisk ritning Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Perspektiv Skrivkonst Skrivkonst Skrivkonst Bild och text Lay-out Enkla linjalritningar Lodräta, vågräta och diagonala linjer Perspektiv Bild och text Lay-out Fantasiuppgifter Fantasiuppgifter Fantasiuppgifter Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Konsthistoria Konsthistoria Konsthistoria Museibesök Heraldik Åländska och utländska konstnärer Museibesök Heraldik Åländska och utländska konstnärer Arkitektur och andra konstformer Analys av konstbilder Egna upplevelser och erfarenheter Fritt skapande Museibesök Heraldik Åländska och utländska konstnärer Arkitektur och andra konstformer Analys av konstbilder 14
30 Textilslöjd åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Handsömnad och broderi Handsömnad och broderi Handsömnad och broderi Förstygn, överkaststygn Förstygn, överkaststygn Korsstygn Förstygn, överkaststygn Korsstygn Tråckling Stickning och virkning Stickning och virkning Stickning och virkning Fingervirkning Fingervirkning Fingervirkning Rätstickning, virkning med fasta maskor Maskinsömnad Maskinsömnad Maskinsömnad Körkort för symaskin Raksöm, sick-sack Lättare textilarbeten Tryckning, färgning och toning Tryckning, färgning och toning Tryckning, färgning och toning Schabloner Tova Schabloner Tova Schabloner Tova Vävning Vävning Vävning Applikation och lappteknik Applikation och lappteknik Applikation och lappteknik Åk 4 Åk 5 Åk 6 Handsömnad och broderi Handsömnad och broderi Handsömnad och broderi Förstygn, överkaststygn Korsstygn Tråckling Förstygn, överkaststygn Korsstygn Tråckling Plattsömnad Stjälkstygn och kedjestygn Förstygn, överkaststygn Korsstygn Tråckling Plattsömnad Stjälkstygn och kedjestygn Stickning och virkning Stickning och virkning Stickning och virkning Fingervirkning Rätstickning, virkning med fasta maskor Fingervirkning Rätstickning, virkning med fasta maskor Slätstickning, virkning och fasta maskor Maskinsömnad Maskinsömnad Maskinsömnad Körkort för symaskin Raksöm, sick-sack Lättare textilarbeten Raksöm, sick-sack Lättare textilarbeten Trikåsömmar Egna plagg Fingervirkning Rätstickning, virkning med fasta maskor Slätstickning, virkning och fasta maskor Raksöm, sick-sack Lättare textilarbeten Trikåsömmar Egna plagg Tryckning, färgning och toning Tryckning, färgning och toning Tryckning, färgning och toning Schabloner Tova Schabloner Tova Batiktryck Schabloner Tova Batiktryck Vävning Vävning Vävning - Bandgrind Bandgrind 15
31 Musik åk 1-6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Sång Sång Sång Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Nationalsånger Traditionella och moderna sånger Gehörsträning Gehörsträning Gehörsträning Skilja mellan hög och låg ton Skilja mellan hög och låg ton Skilja mellan hög och låg ton Känna igen melodier och rytmer i olika sånger Kanon och stämövningar Musiklyssning Musiklyssning Musiklyssning Musiksagor Kända musikstycken Enskilda instrument Musiksagor Kända musikstycken Enskilda instrument Olika sorters musik Musiksagor Kända musikstycken Enskilda instrument Olika sorters musik Rytm och tempo Rytm och tempo Rytm och tempo Ordrytmer Markera pulsen i en grundrytm Ordrytmer Markera pulsen i en grundrytm Rytmer och taktarter Ordrytmer Markera pulsen i en grundrytm Rytmer och taktarter Teori Teori Teori Notsystemet och G-klaven Notsystemet och G-klaven Notsystemet och G-klaven Skapande och rörelse Skapande och rörelse Skapande och rörelse Dramatisera olika djur Ljudcollage Danser Sång- och rörelselekar Dramatisera olika djur Ljudcollage Danser Sång- och rörelselekar Instrument Instrument Instrument Ackompanjemang på rytminstrument och klangspel Ackompanjemang på rytminstrument och klangspel Dramatisera olika djur Ljudcollage Danser Sång- och rörelselekar Egna rytm- och melodikompositioner Ackompanjemang på rytminstrument och klangspel Instrumentspel Åk 4 Åk 5 Åk 6 Sång Sång Sång Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Nationalsånger Traditionella och moderna sånger Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Nationalsånger Traditionella och moderna sånger Sånglekar, ramsor, kända och okända barnsånger Körsång Psalmer Tonbildning Nationalsånger Traditionella och moderna sånger Gehörsträning Gehörsträning Gehörsträning Skilja mellan hög och låg ton Skilja mellan hög och låg ton Skilja mellan hög och låg ton 16
MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med
MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Värdegrund och mål 3 Specialundervisning 4 Elevvård 4 Elevråd 5 Samarbete 5 Tyngdpunktsområden 5 IKT- i skolan 6 Tema: En läsande klass och hjärngympa 8 Övriga teman 8 Övriga aktiviteter
Läs merSociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande
Skolans kunskapsmål I läroplanen, Lpo 94, finns kunskapsmålen för grundskolans undervisning beskrivna. Läroplanen anger dessa mål för år 5 och 9, men visar inte vilka detaljkunskaper eleverna ska uppnå.
Läs merUppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.
Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.
Läs merARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Läs merLokala arbetsplaner Stoby skola
Lokala arbetsplaner Stoby skola Rev. 080326 Innehållsförteckning Lokala arbetsplaner Stoby skola... 1... 1 Lokal arbetsplan Engelska... 3 År 1...3 År 2...3 År 3...3 År 4-5...4 Lokal arbetsplan Matematik...
Läs merMatematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Läs merLokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande
Läs merBagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
Läs merStudieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Läs merkunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom
Läs merTorskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning
Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som
Läs merKursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5
Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter
Läs merKunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk
Bild Svenska Svenska som andraspråk Engelska Matematik Kunskapsmål F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund NO S0 Idrott & Hälsa Musik Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret Mer information, se www.skolverket.se
Läs merLokal studieplan matematik åk 1-3
Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen
Läs mer7F Ma Planering v2-7: Geometri
7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
Läs merK U L L T O R P S S K O L A
N K U L L T O R P S S K O L A KUNSKAPSMÅL ÅR 3 För att Du som förälder ska veta vad läroplanen kräver att eleverna ska lära sig i skolan har vi sammanställt detta häfte som innehåller mål för år 3 framtagna
Läs merKursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning
Kursplan i svenska 2006-09-25 Skriva Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Skolår 1 Arbeta med bokstäver Rim och ramsor Skriva dagbok Skriva enkla sagor Känna till
Läs mer8F Ma Planering v2-7 - Geometri
8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
Läs merMål årskurs 4, vårterminen 2013
Mål årskurs 4, vårterminen 2013 Matematik: osäker säker Vara säker på taluppfattning 0-10 000 och förstå positionssystemet. Kunna avläsa och ordna tal efter storlek och sätta ut tal på en tallinje. Kunna
Läs mer9E Ma Planering v2-7 - Geometri
9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar
Läs merLokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merEngelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi...
2010-08-23 Lokal kursplan år 4 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Slöjd... 9 Geografi... 10 Historia...
Läs merLokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merFörskola 1-5år Mål Riktlinjer
Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva
Läs merStavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.
Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå
Läs merMatematik... 2. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 8. Geografi...
2010-08-23 Lokal kursplan år 2 Matematik... 2 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Geografi... 9 Historia... 9 Religion... 10 Samhällskunskap...
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilagor:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mål, värderingar och verksamhetsidé 3 Trivselregler. 4 Samarbete.. 4 Samarbete skola hem 4 Samarbete Prästkragen Rangsby GHS. 5 Undervisningsarrangemang..5 Tyngdpunktsområden under
Läs merRöda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:
Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden
Läs merDetta är kunskapsmål. Vi kommer att markera i dokumentet allt eftersom målen uppnås.
Detta är kunskapsmål. Vi kommer att markera i dokumentet allt eftersom målen uppnås. Matematik Engelska Svenska Idrott Bild Kunskapsmål för elever i År 1-5 Österskolan Musik NO Livskunskap SO Mål att uppnå
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband
Läs merMÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA
MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA Målöversikt Normer & Värden SJÄLVKÄNSLA/SAMSPEL -Känner tillit och trygghet bland olika vuxna. -Känner trygghet bland barn. -Tar kontakt med jämnåriga
Läs merVad jag ska kunna! Åk 2
Matematik Taluppfattning HT Taluppfattning Jag kan skriva talens grannar upp till 50. Jag kan läsa av tal som visas på olika sätt upp till 50, t.ex. pengar. Jag kan markera ut rätt tal på tallinjen upp
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:
SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,
Läs merMattestegens matematik
höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite
Läs merÄmnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven
Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik
Läs merMatematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...
2010-08-23 Lokal kursplan år 1 Matematik... 2 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 8 Fysik... 8 Kemi... 8 Geografi... 9 Historia... 9 Religion... 9 Samhällskunskap...
Läs merÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla
Läs merRöda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:
Matematik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Taluppfattning och tals användning. Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur det kan användas för att ange antal och ordning. Kunna läsa och skriva
Läs merKursplaner. Uppnåendemål För år 3 resp år 5 eller 6
Kursplaner Uppnåendemål För år 3 resp år 5 eller 6 Innehåll Inledning s. 3 Bild s. 4 Biologi s. 5-6 Engelska s. 7 Fysik s. 8-9 Geografi s. 10 Historia s. 11 Idrott och hälsa s. 12 Kemi s. 13 Matematik
Läs merArbetsplan - turkiska.
Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska
Läs merSödervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Läs merLäroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.
Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merCAS-vuxenutbildning för dig
SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning
Läs merENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:
1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla
Läs merLokal planering år 1-3
Lokal planering år 1-3 MÅL FÖR ÄMNET HISTORIA Åk 1: Livet förr och nu. Åk 2: Berättelser om Gudar och hjältar inom nordisk och antik mytologi. Åk 3: Hemortens och Skånes historia. Forntiden. MÅL FÖR ÄMNET
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merMatematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP
Geometri Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera begrepp
Läs merkan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
Läs merRÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets
Läs merBegrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.
MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna
Läs mer5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004
5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.
Läs mer"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"
"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor
Läs merMatematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal
Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att
Läs merHammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk
Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merEngelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...
2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...
Läs merMa7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.
Ma7-Per: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda
Läs merSvenska mål och kriterier
Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla
Läs merkänner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)
Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga
Läs merOCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År 2 2009-10-13
OCKELBO KOMMUN Kunskapsstege År 2 2009-10-13 1 Kunskapsstege år 2 Matematik Utbildningen i matematik syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens
Läs merMatematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping
Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att
Läs merÖvergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merPlaneringsstöd. Kunskapskrav i fokus
Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt
Läs merSKOLA INLEDNING. Vägledning
SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-
Läs merCentralt innehåll. I årskurs 1.3
3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merArbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012
Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2011/2012 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Klassföreståndare: Kristina Jonsson Rosell 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Thomas
Läs merGrovplanering 2012/2013 BILD
Grovplanering 2012/2013 BILD Teckna, måla och modellera. Vi använder material som t.ex. papper och lera samt verktyg för olika tekniker. Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
Läs merCentralt innehåll och arbetsformer höstterminen Årskurs två Gamla Uppsala skola
Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen 2015 Årskurs två Gamla Uppsala skola NO ht 2015 Centralt innehåll i Lgr 11: Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas
Läs merArbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013
Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2012/2013 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Ulrika Bergman
Läs merRöda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.
Röda tråden i engelska år F-9 Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden
Läs merKursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011
Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord
Läs merSträvansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning
Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Taluppfattning Kunna skriva siffrorna Kunna uppräkning 1-100 Kunna nedräkning 10-0 Kunna ordningstalen upp till 10
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs mer22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:
SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Läs merSkolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik
Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet
Läs merMatematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP
Geometri Syftet undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera begrepp och samband
Läs merLokala mål i matematik
Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal
Läs merha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.
1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd
Läs merMatematik F- 6 Checklista för matematik K L A R A T Begreppsbildning år år år år år år år Kunna ord om: F 1 2 3 4 5 6 storlek ex störst, minst antal ex flera, färre volym ex mest, minst vikt ex tyngst,
Läs merKursplanen i matematik 2011 - grundskolan
Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust
Läs merA. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.
Vifolkaskolan Utdrag ur Bedömning och betygssättning : Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta fall förutsättningar och
Läs merArbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017
Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017 Gruppens sammansättning Vi har 10 barn, 8 flickor och 2 pojkar 1 barn födda 15 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12 1 barn födda 11
Läs merPedagogisk planering Svenska åk 2
Pedagogisk planering Svenska åk 2 Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk samt sin förmåga att uttrycka
Läs merStorvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5
2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
Läs merMATEMATIK 5.5 MATEMATIK
5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merKurskatalog 2016-2017
Kurskatalog 2016-2017 Är du nyfiken på att studera är du välkommen till oss för att diskutera dina önskemål. Vi finns i Komvux lokaler (hus C) på Korsängsgatan 12 i Enköping. Lärvux är en del av den kommunala
Läs merEngelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Moderna språk... 7. Musik... 8. Biologi...
2010-08-23 Lokal kursplan år 6 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Moderna språk... 7 Musik... 8 Biologi... 9 Fysik... 10 Kemi... 11 Slöjd... 12
Läs merMålkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.
ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet
Läs merArbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området
Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan
Läs merGrovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011
Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,
Läs merMatematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON
Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON MÅL Grundkurs Mäta (med gradskiva) och beräkna vinklar Känna till triangelns vinkelsumma och använda den för att räkna ut vinklar Kunna namnen på några
Läs merSvenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.
Svenska årskurs 3 Kunskapskrav Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Uppnått Behöver Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP Jag skriver fakta och berättande texter anpassade
Läs merSpråklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar
Läs merElevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)
ÅR 1-4 BILD 1 (1) År 1-4 Bild - kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, - kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara - - ha grundläggande
Läs mer