Grön flagg Rapport Drottningholms förskola

Transkript

1 Grön flagg Rapport Drottningholms förskola Drottningholms förskola Skolallén 168 B Drottningholm av Ewa Larsson

2 Innehållsförteckning Syfte sid 3 Bakgrund sid 3 Organisation sid 4 Metod sid 4 Genomförande sid 5 Våra mål och åtgärder Genomförande sid 6-8 Resultat sid 9 Slutsats och diskussion sid 9 Bilagor Bilder Protokoll från miljörådets möten Inbjudan till vatten festival Intervjufrågor 2

3 Syfte Syftet med vårt arbete med Grön Flagg på Drottningholms förskola är att synliggöra vårt miljöarbete i vardagen. Vi vill verka för att barn, pedagoger och föräldrar tillsammans ska få en ökad förståelse för vattnets betydelse för våra liv. Temaarbetet skall präglas av barnens intressen, nyfikenhet och upptäckarglädje. Vi vill att barnen ska få möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön. Ur läroplan för förskolan sid 7 Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid Grön flagg Grön Flagg är en miljöutmärkning som är anpassad för förskola och skola. Den gröna flaggan är det synliga beviset på att förskola arbetar för ett aktivt miljöarbete. Projektet innebär att man i den dagliga verksamheten arbetar med miljön tillsammans med barnen. Grön Flagg är den svenska grenen av en internationell miljöutmärkning, som leds av FEE (Foundation for Environmeental Education). Bakgrund Under läsåret bildades en miljögrupp på förskolan eftersom vi länge pratat om att genomföra en satsning på ett synligt miljöarbete på förskolan. Gruppen bestod av en representant från varje avdelning från förskolan och en föräldrarepresentant från varje avdelning, totalt 6 personer. Under det första året var huvudsyftet att utveckla barnens utemiljö på gården och att ge barnen fler utmaningar i leken. Vi hade en arbetsdag på förskolan där både föräldrar och personal deltog, tillsammans så genomförde vi en hel del förbättringar på gården. Bland annat så installerades en vattentunna med tappkran, barnen kunde själva ta vatten när de ville och behövde i leken. När vi såg hur nyfikna och intresserade barnen var av vattnet så var det inte så svårt att bestämma vårt mål för vårt arbete med en grön flagg. Ewa (förskollärare) deltog i kommunens miljönätverk som har regelbundna träffar två gånger per termin. På vår studiedag i juni 2007 beslöt vi att satsa på arbetet med grön flagg och tema vatten. Miljögruppen fick i uppgift att sätta upp mål och göra en ansökan. Vi ser hela arbetet med miljö som en av de tre delar vi vill jobba med att förbättra vår verksamhet. Genom att samtidigt arbeta med att utveckla metoder för att dokumentera och att ge barnen inflytande så skulle temat genomsyra hela förskolans arbetssätt. 3

4 Organisation Drottningholms förskola ligger på Lovön i Ekerö kommun. Förskolan ligger i skogskanten och vi har nära till Drottningholms slottspark. Runt omkring finns åkrar, ängar och golfbana. Vi finns ungefär mitt på ön så det är ca 3 km till Mälaren. Vi utnyttjar skogen för skogsutflykter i alla åldergrupperna. Drottningholms förskola består av tre avdelningar (januari 2008): Körsbärsdalen (4-5 år) 20 barn och 4 pedagoger Sunnanäng (2-3 år) 15 barn och 3 pedagoger Junibacken (1-3 år) 15 barn och 3 pedagoger. Förskolan ingår i en enhet som består av Drottningholms förskola, Sundby förskola och Sundby skola och leds av rektor och ledningsgrupp. På förskolan finns en samordnare som ingår i ledningsgruppen. Metod Miljögruppens pedagoger var på en introduktionsutbildning en halv dag i juni 2007 som hölls av en representant från HSR för att förbereda sig inför projektet. Miljögruppen har träffats regelbundet, vid några tillfällen har föräldrarna deltagit men de flesta mötena har skett i personalgruppen. Miljögruppens uppgift har varit att driva projektet framåt och att hitta lösningar på problem som uppstått. Vi har också tagit hjälp av kommunens miljösamordnare Lena Borg för inspiration och rådgivning. Lena har till exempel hjälpt till med att föreslå material och litteratur som gjort att vi kunnat utveckla arbetet Varje avdelning har anpassat sina aktiviteter till barnens olika åldrar och intressen. Vi har utgått ifrån det som barnen varit intresserade av och haft frågor om. Som start på vattentemat så fick barnen på Körsbärsdalen en sommaruppgift, de skulle ta med sig en flaska vatten tillbaka till förskolan och sedan berätta om var vattnet kom ifrån. En stor del av arbetet har varit årstidanpassat och vi har utnyttjat den natur vi har runt omkring oss för att uppleva vatten i alla former. Genom att använda temainriktat arbetssätt har barnen fått ökade kunskaper i socialt samspel, utforskande och skapande. De har tränat sig i att iaktta, samtala och reflektera med miljö och vatten i fokus. 4

5 Våra mål och åtgärder: Mål 1 Att studera vattnet på gården och i naturen under ett års årstidsväxlingar Åtgärd: undersöka hur djur och växter behöver vatten under ett år. Mål 2 Att uppleva och undersöka vatten i vår närmiljö Åtgärd: Undersöka vilka olika slags vatten som finns i närområdet. Sedan uppsöka samma ställe under ett år för att följa vattnets kretslopp under ett år. Mål 3 Göra barnen medvetna om vattnets kretslopp Åtgärd: vi gör ett slutet kretslopp i en burk Mål 4 Göra barnen medvetna om vattnets olika former och egenskaper Åtgärd: undersöka tillsammans med barnen vad man kan använda vatten till genom att experimentera, leka och måla med vatten. Mål 5 Göra barnen medvetna om var vattnet kommer ifrån och hur vi använder det i vardagen Åtgärder: Vi gör en vattendagbok. Vi utgår ifrån barnens frågor och det som de är nyfikna på. 5

6 Genomförande Mål 1. Vatten på gården I början av hösten så lekte vi i badbassängen ute på gården, solen sken och det var varmt och skönt. Vi vattnade våra solrosor som hade växt under sommaren. Samtalen handlade om att vi alla människor, djur och växter behöver vatten för att överleva. Lite senare så var det dags att plocka in solrosorna till torkning, vi plockade ur fröna. Dessa sparades till nästa vår då de ska planteras ut igen. Vi använde också en del frön i vårt skapande. Hösten kom med mycket vattenlek och kanalbyggen i sandlådan. Barnen bearbetade sanden och byggde slott och dammar med mera. De hade diskussioner om hur mycket vatten som behövs och var vattnet kom ifrån och vart det tar vägen Alla har plaskat i vattenpölar på gården, de yngsta barnen har använt alla sina sinnen då de öst, fyllt, känt vått kallt, försökt hålla fast, silat, plaskat, klappat, stänkt. Detta fortsatte under i stort sätt hela året eftersom vi hade en ovanligt mild vinter i år. Den snö som kom undersöktes, vad fanns det i snön? Vi smälte den inomhus och upptäckte en hel del smuts i den vita snön som såg så ren och fin ut. Vi tog också in isbitar som fick smälta och undersöktes. Femåringarna gjorde ett Tulpanexperiment för att se hur växterna suger upp vatten för att överleva och hur man kan se detta tydligt genom att tillsätta karamellfärg i vattnet. På våren planterade vi solrosfröna som nu har börjat växa, barnen är nyfikna - blir de lika stora igen? Mål 2.Vatten i närmiljön Drottningholmsparken: Vi uppsökte parken minst en gång i månaden för att följa det som händer. I början av hösten imponerades vi av alla vattenfontäner och kaskader av vatten som sprutar. Vi såg på fåglar som simmade i dammarna i parken. Vi tittade på vattnet som barnen upplevde som ganska smutsigt, Här vill vi inte bada!. Samtalen handlade då om hur vattnet kan bli smutsigt och varför det inte är bra att bada i smutsigt vatten. När det blev kallt så återvände vi till dammarna i parken, vi tog med mat till fåglarna. Det var lite is och kråkorna kunde gå på isen för att nå brödet, änderna simmade runt för att nå brödet i vattnet sen kom gässen och krossade isen för att nå alla brödsmulor som de andra fåglarna inte hunnit ta. Fontänerna hade nu slutat att spruta vatten och vi kunde gå torrskodda runt på botten. Vi undersökte hur det såg ut där vattnet förut sprutade, vi samtalade om varför det inte är något vatten nu. Några vinterdagar fick vi möjlighet att åka stjärtlapp i snön i backarna i parken. Vi såg inga fåglar nu. På dammarna hade isen lagt sig. När våren kom så sprutade fontänerna vatten igen, det var mycket fåglar och vi kunde gömma oss i labyrinterna när det var löv på buskarna igen. Stranden:Vi gjorde en heldagsutflykt till den lilla badstranden här gjorde vi upptäckter i strandkanten, undersökte vassen, barnen byggde med sanden, öste vatten i hinkar, hittade strandfynd, en delfin av plast de som gärna ville bygga ett bo till. Vi satt på 6

7 bryggan och såg båtar passera, vi räknade olika sortens båtar som finns vid stranden. Här såg vi änder och svanar och spanade på småfiskarna som simmade under bryggan När sommaren kom så återvände vi till stranden och nu kunde vi bada. Vi hade även med oss ett metspö och satt på bryggan och metade. Detta hade barnen önskat hela vintern och vi njöt av den soliga varma dagen. Skogen Till skogen har alla avdelningar gått minst en gång i veckan året runt. Vi har uppsökt samma platser och upplevt årstidens förändringar. I skogen finns diken och mindre dammar som bara är vattenfyllda på våren då har vi spanat efter vilka småkryp vi kan hitta där. Vi har köpt in luppar och håvar som barnen har använt sig av. Vi tog också in grodrom som fick utvecklas till yngel i en stor plast balja. Mål 3. Vattnets kretslopp Kretsloppsburkar alla avdelningarna har gjort kretsloppsburkar genom att ta med växter in från skogen och plantera i en tät burk med lock. En stod för varmt ovanför ett element och där dör växterna ganska fort. En finns fortfarande och där lever växterna och utvecklas. Femåringarna var nyfikna på och pratade om vattnets kretslopp och gjorde ett kollage som visar hur moln blir regn som faller ner och ger växter och djur vatten så att de kan leva. Sunnanäng har provat att göra böngroddar i en burk, barnen har ätit groddarna och vattnet som blivit över har används till att vattna krukväxterna med. Kroppens kretslopp vi dricker vatten och sen kissar vi. Detta ämne tas ofta upp av alla barn, stora som små. Mål 4. Experiment med vatten Vi har gjort många experiment med vatten både ute och inne. Vi har på olika sätt testat vattnets egenskaper Inne. Vi köpte två vattenbord att ha inne. Borden har använts flitigt, där har barnen lekt, utforskat och undersökt i smågrupper. Vad flyter och vad sjunker? Hur kan vi få saker att flyta och sjunka? Detta var frågor vi ställde oss. Vi har experimenterat med is och snö inomhus. Vi har upplevt med våra sinnen hur det känns med varmt och kallt vatten. Femåringarna filtrerade smutsig snö som smält och även provat att göra egen snö, genom att blanda vatten och salt som de fick frysa in. Vi har tagit in snö och smällt i en kastrull på spisen barnen har då upplevt att vattnet ändrat form från snö till vatten och ånga. Att frysa in vatten med olika saker i var spännande för de yngre barnen. De la i olika saker från naturen i hinkar som ställdes i frysen några dagar. Barnen fick sedan undersöka sina infrysta saker och försöka få loss dem. Det var också tillåtet att smaka på isen nu när vi använt rent vatten. Vi har provat att lösa upp olika för barnen bekanta livsmedel i vatten salt, socker, mjöl och pasta. Vi har målat med vattenfärger och använt olika tekniker som tex vått-i-vått sockermålning och blåsmålning. 7

8 Vi plockade in vitsippor och hällde i röd karamellfärg i vattnet och såg en förändring i blommornas färg. De allra yngsta barnen har badat inne i en bassäng med två barn i taget. Öst, plaskat, stänkt och skrattat. Målat, tvättat händerna, spillt och torka upp. Vi har blåst såpbubblor både ute och inne. Mål 5. Var vattnet kommer ifrån och vad vi använder det till Femåringarna har tittat på bilder från ett reningsverk och samtalat om hur vattnet kommer till kranen så att vi kan dricka det. Barnen har fått fundera över vad vi använder vatten till. Barnen tar vatten som en självklar del av sin vardag. De har alltid tillgång till vatten. vi tvättar händer, vattna blommor, diskar, spolar på toaletten, torkar av bord, tvättar kläder, målar med vattenfärger och framför allt dricker vi vatten. Vi gjorde en bilddagbok med fotografier på vad de använder vattnet till under en dag. Vi har sjungit vattensånger i samlingen. Läst böcker om djur och fiskar som lever i vatten. Dessutom: Akvarium. På Körsbärsdalen finns ett stort akvarium som har inspirerat oss till att ta reda på mer om fiskar och hur de lever. Vi har gjort egna akvarier av kartonger som barnen målat och klistrat. Ritat fiskar, sytt fiskar, lekt fiskar, målat och klistrat fiskar. Detta intresse ledde till att alla på avdelningen besökte vattenmuseet Aquaria. Vi hade en guide som visade och berättade om olika fiskar och djur i vatten. Brandmän och brandbilar var på besök på gården en dag, detta ledde till ytterligare samtal om vad man kan använda vatten till. Brandmännen demonstrerade hur högt och långt de kunde spruta med sina vattenslangar. Vattenfestival. Hela projektet avslutades med en vattenfestival på förskolan. En lördag i juni samlades (nästan) alla barn, föräldrar och pedagoger. Miljögruppen planerade upplägget och delegerade uppgifter till föräldrarna. Innehållet var bland annat: uppträdande med sånger av de äldsta barnen, fiskdamm, såpbubbelblåsning, tipspromenad med frågor om vatten och miljö, vattenexperiment, vattenorgel att spela på, barkbåtsutställning och barkbåtsrace. Vi ordnade en utställning som beskrev alla de olika saker vi gjort under året som ingått i vårt projekt om vatten. Det blev en lyckad dag trots att det regnade nästan hela tiden men vad gör väl det på en vattenfestival. 8

9 Resultat Grön flaggarbetet har varit ett vattenprojekt i allra högsta grad. Det har varit ett projekt som sporrat pedagogerna att tänka nytt och att lära sig mer om miljön. Genom att samtidigt sträva efter att bli bättre på att dokumentera och att använda oss av digitalkamera som ett verktyg i vardagen så har vi på ett tydligare sätt kunnat dela med oss av det som hänt i barngrupperna. De mål som vi satte upp har ibland känts lite stora och svåra. Vi har fått bryta ner dessa på mer åldersanpassad nivå. Pedagogerna som arbetar med de yngsta barnen har ibland upplevt det svårt att anpassa miljöarbetet till deras nivå och mognad. Medan de som arbeta med de äldre barnen har haft mycket att arbeta med när det gäller att utveckla miljötänkande hos barnen. Föräldrarna upplever att barnen lärt sig en del om vatten som de inte kunde innan. Eftersom vi ofta jobbat i smågrupper så har det blivit många tillfällen till roliga och givande diskussioner om vår värld och om vattnets betydelse. Vi har haft barnen frågeställningar och tankar i fokus när vi planerat för temat. Detta har skett genom intervjuer och frågor till barnen. I experimenterandet med vatten har det varit nödvändigt att dela med sig och samarbeta. Barnen har utvecklat ett gott samarbete genom att leka och undersöka vatten. De har också påmint varandra om att hushålla med vatten t.ex. Att komma ihåg att stänga vattenkranen när de tvättat händerna. Samarbetet med föräldrarna har ökat och vi har fått många nyfikna frågor om vad det är vi jobbar med just nu. Våra dokumentationsväggar har beskrivit i ord och bild vad som varit på gång och vad barnen gjort under dagarna. Engagemanget vid vår vattenfestival var väldigt stort och mycket uppskattat av föräldrarna. Slutsats och diskussion Barnen har under det år vi jobbat med vattenprojektet varit mycket nyfikna och intresserade och det har varit många samtal och vattnets egenskaper och betydelse för oss alla. Det intresse som vi såg hos barnen föra våren har bara ökat och vi har kunnat utveckla det som vi hoppades. Vi har haft en miljögrupp som bestått av tre pedagoger och tre föräldrarepresentanter under två år, det senaste året har vi jobbat för en grön flagg. En utveckling vore att ha en miljögrupp som består även av barn. De äldre har nu varit med om arbetet med vatten under ett år och skulle med den erfarenheten kunna bidra med sina tankar och idéer inom ett nytt projekt. Inom vårt projekt med vatten och miljö så har vi utvecklat vårt sätt att dokumentera det vi gör tillsammans på avdelningarna. Vi har också gett barnen möjlighet till inflytande t.ex. Vad de är nyfikna på och vad som är viktigt för dem att lära sig om vatten Vi har avsatt mötestid för att diskutera projektet på våra personalmöten, här har vi delat med oss vad som händer på de olika avdelningarna. Vi har diskuterat och kommit fram till att vi skulle behöva mer utbyte mellan avdelningarna och öka samarbetet ytterligare. Vattenprojektet har handlat om vatten och ibland har vi känt att vi inte riktigt kommit fram till miljöaspekten. Detta är en viktig lärdom att ta med sig i nästa projekt. 9

10 10