KVALITETSREDOVISNING. LÄSÅRET Terra Nova 2 RO. Förskoleverksamhet. Beskrivning av verksamheten. Förskoleenheter inom TerraNova2:

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsförvaltningen LÄSÅRET Terra Nova 2 RO Förskoleverksamhet Beskrivning av verksamheten Förskoleenheter inom TerraNova2: Bryggaren 35 barn fördelade på 2 stycken syskongrupper i åldrarna 1-5 år Grundbemanningen är på 6,5 tjänster; varav 4 stycken är förskollärare och 3 stycken är barnskötare vilket innebär 5,14 barn/heltidstjänst. Glasmästaren 55 barn fördelade på 2 stycken syskongrupper i åldrarna 1-5 år Grundbemanningen är på 10,5 tjänster; varav 6 stycken är förskollärare och 4,5 stycken är barnskötare vilket innebär 5,23 barn/heltidsanställd. Skräddaren 39 barn fördelade på 2 stycken syskongrupper i åldrarna 1-5 år Grundbemanningen är på 6,75 tjänster; varav 2,75 stycken är förskollärare och 4 stycken är barnskötare vilket innebär 5,78 barn/heltidsanställd. Speciell inriktning på förskolorna Språkutveckling med hjälp av TRAS Samtliga förskolor i Terra Nova2 arbetar med TRAS tidig registrering av språkutveckling. I TRAS ingår områdena: Motorik Rörelse Färdigheter Förmågor Begrepp Samspel Kommunikation Uppmärksamhet Grön-flagg Samtliga förskolor är Grön-flagg certifierade för sitt miljöarbete

2 System för kvalitetsarbetet Gotlands kommuns årliga enkätundersökning där föräldrar inom den kommunala förskolan har möjlighet att lämna sin uppfattning om sin förskola. Regelbundna föräldrarådsmöten där representanter från föräldragruppen, personalen samt rektor deltar. En planeringsdag och en utvärderingsdag per termin då verksamheten planeras och utvärderas mot målen i Lpfö och kommunens Skolplan. Månadsvisa kontinuerliga uppföljningar vid APT-möten Skolutvecklingsgrupp med representanter för rektorsområdets tre enheter samt rektor. Personalen dokumenterar kontinuerligt barnens arbete med hjälp av digitalkamera för att sedan analysera materialet. Analysen ligger därefter till grund för planering och verksamhetsutveckling. TRAS (se ovan Speciell inriktning) Samtliga punkter i systemet för kvalitetsarbetet dokumenteras via skrift och/eller via foto. Mål, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse Mål, uppföljning och resultat, analys samt åtgärder för ökad måluppfyllelse redovisas utifrån Lpfö -98 och Gotlands kommuns skolplan. 1. Normer och värden Mål Barnet skall utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra För att stärka barnens sociala förmåga får barnen möjlighet att samspela i både stora och små grupper. Vi arrangerar verksamheten så barnen i grupp får mötas åldersindelat i olika miljöer och situationer. På förskolan strävar vi efter ett förhållningssätt där alla barn, men även föräldrar och arbetskamrater, ska känna sig omtyckta och värdefulla. Vid sammankomster som samling, matsituation och påklädning blandar vi större och mindre barn för att de skall få möjlighet att lära av varandra. På flera avdelningar använder man sig av pictogrambilder så att alla barn ska få möjlighet att vara delaktiga i det vi ska göra, även de barn som har svårt att tolka sina sinnesintryck. Ett sätt att skapa trygghet för barnen är att använda sig av förskolans dagliga rutiner och låta dessa bilda en återkommande struktur. Det innebär bl.a. att det bör vara samma personal som barnet möter vid tex. vilan och matsituationen. Viktigt för både barnets och föräldrarnas trygghet är att vi möter dem redan i tamburen för att kunna få en bild av hur dagen startat och för att fånga upp eventuella önskemål och synpunkter. Barnen har egna platser vid borden och i samlingarna. Att veta var just jag ska sitta skapar trygghet och inte behöva fråga och undra. Frågorna om trygghet mm i föräldraenkäten 90% av de som svarat på föräldraenkäten har angivit nivå 3 eller 4 (4 högst och 1 lägst) på den fyrgradiga skalan. Av samtliga 1076 svaranden har 11 stycken angivits på nivå 1, vilket visar på att det finns behov av verksamhetsutveckling inom frågeområdet (se vidare under Analys av resultat)

3 Egna uppföljningar och dokumentation Barnets utveckling inom dimensionen Samspel kartläggs inom TRAS. Tambursamtal vid hämtning och lämning om hur föräldrarna upplever förskolesituationen för sitt barn. Utvecklingssamtal en gång per läsår. Terminsvis utvärdering av hur verksamheten har fungerat. På avdelningsmöten följer personalen kontinuerligt upp hur barnen mår med hjälp av den dokumentation och de observationer som vi genomför i den dagliga verksamheten. Vid föräldramöten har vi använt oss av frågor ur föräldraenkäten för att i mindre grupper ha en dialog om hur personalen och föräldrarna ser på dessa frågor. Analys av resultat Resultatet i föräldraenkäten är över lag gott, 90% som angivit 4:or eller 3:or i svaren, de få frågor som i föräldraenkäten har fått låga omdömen handlar om hur det dagliga mötet mellan föräldern och personalen gestaltar sig. Som förälder vill man att personalen ska möta upp i tamburen vid hämtning och lämning, föräldrarna vill även få mer information om vad som planerats. En annan fråga som man ser som viktig är utvecklingssamtalet. Genomgående höga betyg har föräldrarna gett i frågorna som handlar om trygghet för barnet och i vilken grad föräldern känner trygghet i att lämna barnet på förskolan. Gemensam föreläsning för föräldrar och personal om bl.a. förhållningssätt, att skapa ett bra självförtroende hos barn och gränssättningar. Föreläsningen diskuteras därefter vid föräldramöten och i Föräldrarådet. 2. Utveckling och lärande Mål Att barnet utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner, I vår verksamhet använder vi oss av sånger, rim och ramsor. Vi ser till att språket medvetet ingår i allt vi gör tillsammans med barnen i den dagliga verksamheten. Vi lägger stor vikt vid sagoläsning. Speciellt rutinsituationer som måltider, blöjbyten och påklädning är viktiga moment för att ha en dialog med barnet. Avdelningspersonalen har handledning med talpedagog och specialpedagog om hur metodiken ska utformas inom språkområdet för att bäst möta det enskilda barnet och barngruppens utvecklingsnivå. Uppföljningar, analys av måluppfyllelse I vårt arbete används TRAS materialet som ett observationsmaterial som både skall hjälpa oss att utveckla vår verksamhet och att tydligare se hur vi kan stimulera det enskilda barnet. Vårt mål är att vi skall kunna möta och utmana varje barn där det befinner sig i sin språkliga utveckling. Avdelningspersonalens egen dokumentation och uppföljning med hjälp av observationer, digitalfoto och dagböcker

4 Analys av resultatet. TRAS-materialet kräver att personalen skapar en gemensam tolkningsgrund för sina observationer och analys. Till förskolornas hjälp finns specialpedagog med utökade kunskaper inom TRAS att tillgå Ett sådant arbete kräver mycket tid och där upplever vi att vi bara är i början av att utveckla vår kartläggningskompetens. I TRAS ingår även metodik till hjälp för hur personalen ska arbeta för att stimulera barnets språkutveckling. Trots att vi bara är i början av vårt språkutvecklingsarbete upplever vi att TRAS ger oss bra förutsättningar för arbetet med att stimulera barnens språk. Arbetet med att följa upp och stimulera barnens språkutveckling är långsiktigt och den metodik vi påbörjat sedan tidigare, där avdelningspersonalen får stöd av talpedagog och specialpedagog i sitt arbete med TRAS, kommer att fortsätta som tidigare planerat. 3. Barns inflytande Mål Vi strävar efter att varje barn skall utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Barnen ges tillfälle att uttrycka sin mening i samlingen, matsituationen och vid påklädningen. Vi hjälper till att reda upp situationer som uppstår mellan barnen, de får då möjlighet att förklara vad som hänt med egna ord. Vi informerar föräldrarna vad barnen gjort under dagen. Barnen får turas om att vara ordningsvakt, dvs hjälpa till med att dela ut frukt, duka borden och bestämma vilken ramsa vi ska använda innan maten. Mellan de fasta rutinerna har barnen stort inflytande att välja lekkamrater, aktiviteter, lekrum och lekmaterial. När det är möjligt ges tillfälle att välja inomhus- eller utomhusaktivitet. Under den fria leken har barnen möjlighet att välja vad de vill leka och med vem. De äldre barnen har större möjlighet att påverka innehållet i den pedagogiskt styrda verksamheten än de yngre. Vi anser att det är viktigt att vara lyhörda för barnens egna initiativ. Uppföljningar, analys av måluppfyllelse Vi följer upp arbetet med barns inflytande kontinuerligt vid APT-möten, avdelningsmöten och planeringar. En större utvärdering görs även en gång per år. Analys av resultatet. Vi har ingen bra metodik för hur vi ska kunna ange resultat inom området Barns inflytande. Jämförelse från tidigare år saknas. Inga speciella åtgärder är beslutade 4. Förskola och hem Vid inskolningen är en personal ansvarig och följer upp hur det gått genom samtal Utvecklingssamtal 1 gg/läsår - 4 -

5 Föräldramöte en gång per termin Grill kväll, dropp-in fika och luciafirande Föräldrarådsmöten 2 gånger per termin. Uppföljningar, analys av måluppfyllelse Föräldraenkäten med uppföljning avdelningsvis/dbv-grupp Egna uppföljningar och dokumentation Analys av resultatet. Det enda resultat som finns är den föräldraenkät som genomförts. Enligt denna uppger nio av tio av respondenterna att de känner sig trygga med att lämna sitt barn på våra förskolor. Vi kommer att fortsätta arbetet med att utveckla hur mötet mellan personal och vårdnadshavare gestaltar sig. Vi kommer att fortsätta att ha en dialog om hur vårt förhållningssätt bör se ut för att fortsätta att utveckla vårt föräldraarbete. Genomföra en gemensam föreläsning för personal och föräldrar med fokus på hur vi ser på t.ex. gränssättningar, förhållningssätt och likheter och skillnader i barnens dagliga miljö, hemma och på förskolan. Dagbarnvårdarverksamhet (Dbv) Beskrivning av verksamheten Ca 37 barn i åldrarna 1-5 år fördelade på 8 stycken dagbarnvårdare. Barnantalet har varierat marginellt under året men med ett tydligt snitt på 37 barn. Under verksamhetsåret har 8 dagbarnvårdare arbetat, samtliga 100 %. Dbv har haft mellan 3-5 barn/anställd placerade. System för kvalitetsarbetet Gotlands kommuns årliga enkätundersökning där föräldrar inom den kommunala förskoleverksamheten har möjlighet att lämna sin uppfattning om sin dagbarnvårdare. Två föräldramöten där föräldrar och personal samt rektor deltar. En planeringsdag och en utvärderingsdag per termin då verksamheten planeras och utvärderas mot Gotlands kommuns skolplan. Tre APT-möten under hösten 2005 och fyra stycken under våren 2006 då bl.a. innehållet i verksamheten följdes upp tillsammans med rektor. Mål, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse Mål, uppföljning och resultat, analys samt åtgärder för ökad måluppfyllelse redovisas utifrån Gotlands kommuns skolplan

6 Social förmåga Rektorsområdets dagbarnvårdare är väl medvetna om problemen med att ha en liten barngrupp med ett relativt stort åldersspann. Svårigheter som t.ex. få kamrater på rätt utvecklingsnivå, statiskt lekmönster, svårt att stimulera barnens utveckling etc. För att motverka dessa problem planerar dbv in mycket gemensamma aktiviteter i sin verksamhet. Vanligtvis finns det vid fyra av veckans fem dagar inplanerade tillfällen då dbv träffas för olika gemensamma sysselsättningar. Exempel på dessa aktiviteter är sångstund, sagostund och gemensamma lekstunder i någon park eller lekplats. Gruppen disponerar även en gemensam lokal en dag i veckan som är utrustad med pedagogiskt lekmaterial. Barns språkutveckling Dagbarnvårdargruppen arbetar med barnens språkutveckling genom sångstunder, sagoberättande och barnboksläsning. Dbv går också flera gånger per termin med barnen på barnteater. Framför allt ingår även TRAS i familjedaghemmens verksamhet. Föräldraomdöme I föräldraenkäten 2005/2006 får familjedaghemmen höga omdömen för sin verksamhet. Medelvärdet för hur många av föräldrarna som uppfattar dbv,s insatser som positiva ligger på 97%. Resultat som trots validitets svårigheter är värda att lyfta fram är att samtliga föräldrar instämmer i påståendena att både barnet och föräldern känner sig trygga med barnets placering. Av de svarande föräldrarna instämmer samtliga i att man är nöjd med bemötandet och att man kan prata i förtroende om sitt barns situation med dagbarnvårdaren. Dagbarnvårdarverksamheten når inte upp till Gotlands kommuns målsättning Ingen skall avge omdömet 1 i påstående nummer fyra Om jag vill har jag möjlighet att påverka innehållet i verksamheten i familjedaghemmet. Av 23 svarande har två angett att de inte instämmer med påståendet. Analys: En av de föräldrar som inte instämde med enkätens fråga nr 4 skrev till i kommentarerna att han/hon inte förstod frågan. Den andre skrev i kommentaren att Vid inskolningen även få besöka extramamman en dag... Ett bra förslag från den förälder som kommenterade fråga nummer fyra som vi ska lägga till inskolningsrutinerna (se ovan Analys). Peter Gustafsson Vik rektor i Terra Nova2-6 -