Enkätundersökning bland studenter om uppfattningen kring studieplatser

Transkript

1 Enkätundersökning bland studenter om uppfattningen kring studieplatser vid Samhällsvetenskapliga fakulteten och Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Andrea Burda Handelshögskolans i Göteborg Studentkår Per Karlsson Göta studentkår

2 Syfte Syftet med denna enkätundersökning har varit att granska uppfattningen hos studenter på Samhällsvetenskapliga fakulteten och Handelshögskolan beträffande studieplatser. Genom en kartläggning hoppas vi kunna skapa ett underlag kring studenternas åsikter i denna fråga. Metodologiska avvägningar och avgränsningar Då syftet med denna enkät är att kartlägga uppfattningen om studieplatser på Samhällsvetenskapliga fakulteten och Handelshögskolan har enkäten spridits till studenter som huvudsakligen bedriver sina studier vid någon av dessa fakulteter. Eftersom studenter från båda fakulteter nyttjar lokalerna på Samhällsvetenskapliga fakulteten och Handelshögskolan ansåg vi att det lämpligaste vore att i studien inkludera studenter från båda fakulteter, inklusive studenter vid campus Linné vilka också nyttjar tidigare nämnda lokaler. Enkäten har spridits via nyhetsbrev till respektive kårs medlemmar, kårernas respektive hemsida, Facebook, affischeringsytor på respektive fakultet samt bildskärmar på Samhällsvetenskapliga fakulteten, och totalt har 317 enkätsvar kommit in. Den data som kommit in har granskats med samtliga institutioner medräknade. En särskild granskning har också gjorts av respondenterna tillhörande de fakulteter som tillhör Handelshögskolan, dels eftersom andelen svarande tillhörande dessa institutioner var begränsad (11%), dels eftersom lokalfrågor behandlas i olika lokala arbetsmiljökommittéer på respektive fakultet. Det hade med största sannolikhet varit av värde att särskilja de olika institutionerna, i synnerhet de tillhörande Campus Linné, men på grund av tidsbrist bortprioriterades detta till förmån för den särskilda granskningen av institutionerna tillhörande Handelshögskolan. I slutet av rapporten finns en lista med föreslagna åtgärder med utgångspunkt från de svar som kommit in. Enkäten som respondenterna besvarat finns bifogad sist i detta dokument. Svarsfördelning fördelat per institution Diagram 1 Sida 2 (14)

3 I de frågor där de svarande fått beskriva sin upplevelse av eller i vilken utsträckning de nyttjar studieplatser har en skala mellan 0-10 funnits, där 0 utgjorts av alternativ som Inte alls, Motsvarar inte alls mina behov eller I mycket liten utsträckning, till motsats från 10 som utgjorts av alternativ som Mycket, Motsvarar mina behov mycket väl eller I mycket stor utsträckning. I efterhand kan tilläggas att en skala mellan 1-10 varit att föredra då det inte funnits något mittenalternativ, alternativt som tillägg till dessa frågor ha alternativet Vet ej/ingen uppfattning då svarsantalet 5 (som kan tolkas som varken eller eller ingen uppfattning ) varit högt på flera av ranking-frågorna. Det har framkommit att vissa frågor var öppna för tolkning, exempelvis Anser du att det är lätt att boka grupprum, vilken skulle kunna tolkas som Hur lätt är det att få tag på ett grupprum likväl som Hur användarvänlig är rumsbokningen. Detta är något som tagits i beaktande vid analys av inkomna svar, där stor vikt lagts vid kommentarer i anslutning till de frågor som utgjorts av rankning. Studiemiljö På frågan om hur behaglig studenten upplever sin studiemiljö återfinns två tredjedelar av respondenterna i spannet mellan 6 och 8 på skalan, där 10 står för Mycket behaglig. Diagram 2 Sida 3 (14)

4 Varannan student anger att det de känner till problem beträffande studiemiljön på institutionen där de huvudsakligen bedriver sina studier som skulle behöva åtgärdas, men endast en dryg femtedel (21%) anger att de vet var de skall vända sig för att göra en felanmälan. Mindre än en femtedel (18%) vet vem som är SAMO (Studentarbetsmiljöombud) på sin institution. Diagram 4 &5 Av de kommentarer som kommit in ligger stort fokus på ventilation, temperatur, akustik och ljus, i föreläsningssalar såväl som i grupprum. På vintern är det i överlag för kallt, och på sommaren är det för varmt i lokalerna, något som påtalas särskilt på Samhällsvetenskapliga biblioteket och på Psykologiska institutionen samt i grupprum. Flertalet respondenter klagar, ofta i kombination med att ventilationen är dålig, att man inte heller i många salar kan öppna fönster. Vissa nämner att de upplever besvär på grund av den dåliga luften, något som gör att de undviker att studera i lokalerna. Många nämner problem med pentry och platser att sitta och äta på lunchtid, i synnerhet som många sitter och studerar vid platser i anslutning till studentpentryt. I sin helhet framgår en efterfrågan på fler mikrovågsugnar såväl som fler platser att äta lunch och/eller studera på. Vissa nämner också att de möbler som finns är ickeergonomiska. Genomgående i svaren är att det oftast är problem och brister som påtalas, brist på platser och att lokalerna inte är ändamålsenliga, och undantaget ventilation och viss teknik så är det övervägande förslag på saker som borde förbättras snarare än saker som är direkt trasiga. Exempel på svar som inkommit beträffande problem på institutionen som skulle behöva åtgärdas: Det är dålig luft i samtliga föreläsningssalar och i många föreläsningssalar är det under vintern SVINKALLT Luften är jätte dålig. Det räcker med 20 minuter i lokalerna och man får huvudvärk och röda torra ögon. Undviker därför att plugga i skolan. Dåligt med matplatser och katastrof vad gäller studieplatser. Universitetet känns inte som mitt det känns som att jag kommer och hälsar på. Sida 4 (14)

5 Ergonomi I kommentarer avseende ergonomi är respondenterna förhållandevis eniga om att den är bristfällig. Det gäller först och främst bord och stolar på samtliga institutioner, som är antingen för höga eller låga i studiesyfte, särskilt vid längre perioder av studier under dagarna. Utöver detta efterfrågas högre bord i matsalarna och caféer, där många studerar när det finns plats innan och efter lunchtid. En stor del av respondenterna upplever dessutom att rygg- och nackvärk är vanligt förekommande bland dem själva och deras studiekamrater, och av den anledningen väljer många att stanna hemma för självstudier. På vissa institutioner finns soffgrupper tänkta för grupparbete eller självstudier, vid dessa finns mindre bord som inte är anpassade för varken bokläsning eller nyttjande av datorer. Belysningen på allmänna studieytor är förhållandevis tillfredsställande, däremot är belysningen i grupprum och mindre salar bristande. Detta gäller främst under sena eftermiddagar och under helger, då det inte befinner sig lika många studenter på plats jämfört med vardagar när föreläsningar äger rum. De många synpunkterna till trots anser en majoritet av respondenterna att utformningen av studieplatser i stor utsträckning motsvarar behoven då mer än varannan student återfinns mellan 6-10 på skalan beträffande huruvida de studieplatser som finns motsvarar behoven, där 10 står för Motsvarar mina behov mycket väl. Diagram 8 Exempel på kommentarer som inkommit beträffande studieplatsernas motsvarighet till respondenternas behov: Det skulle behövas en ordentlig genomgång av ergonomin. Stolarna är för höga i förhållande till borden. De har inga armstöd eller en tanke på ergonomi. Vilket förvärrar symptom i nacken när en måste titta snett ner och fram. De är ok förutom att jag inte de sittplatser där stolarna är väldigt bakåtlutade och borden är väldigt låga. De verkar gjorda för att sitta bekvämt och prata, men jag tycker det är lite onödigt, de hade kunnat vara bättre anpassade för att sitta och arbeta också. Höj- och sänkbara skrivbord som på många kontorsarbetsplatser hade varit bäst. Bättre belysning på vissa ställen. Extremt hårda och oergonomiska bänkar med bord uppställda längs korridorerna. Sida 5 (14)

6 Studieplatser I frågan om var studenterna föredrar att studera är resultatet att en väldigt stor del av respondenterna hellre studerar hemma än på befintliga studieplatser på institutioner, bibliotek eller annat. Diagram 7 I kommentarerna kring Diagram 7 framkommer att den huvudsakliga anledningen till varför 40% av respondenterna väljer att stanna hemma för studier är brist på studieplatser på institutionerna, trots att de platser som finns av en majoritet anses motsvara behoven för att kunna studera (självstudier eller gruppvis). 88% av respondenterna anger att de känner till var det finns studieplatser med dator att tillgå på institutionerna. Diagram 15 Exempel på svar som inkommit beträffande utformningen av de studieplatser som finns på biblioteken: Universitetet är mer och mer byggt för de anställda och mindre och mindre för studenterna. Det är en tydlig utveckling att studenter inte ska få göra universitetet personligt utan de delar som är till för studenterna är anonyma och till för att öka flödet, som en in ingenjör skulle säga. Fler grupprum behövs alltid. Studietorget på samhällsvetenskapliga borde kunna utnyttjas bättre, aningen göra fler tysta läsplatser eller bygga fler väggar för att skapa grupprum. I dag är det något slags mellanting som inte fungerar så bra. Sida 6 (14)

7 Grupprum Beträffande tillgången till platser för grupparbete är respondenterna förhållandevis jämnt fördelade i sina svar. En klar majoritet (86%) befinner sig mellan 2 och 8 på skalan 0-10 där 10 står för Mycket god tillgång. Diagram % anger att de känner till hur man bokar grupprum. Det framgår i kommentarerna till frågorna som rör grupparbete är att många upplever en svårighet med att boka grupprum. De som finns bokas upp snabbt, och många uppger att de inte kan använda sig av bokningssystemet med sitt vanliga GU-login eller att de över huvud taget inte fått information om hur de bokar grupprum på universitetet. Flertalet studenter från institutionen för Globala studier och Psykologiska institutionen påtalar att de inte har access till bokningssystemet, utan måste ta hjälp av lärare eller administrativ personal för att kunna boka rum. En brist med lokalbokningen som flera påtalar är att det inte går att se fler än ett rum i taget hur bokningarna ser ut för att få en översyn över lediga rum. Likaså syns vare sig adress eller storlek på aktuell sal, något som ytterligare försvårar bokningen. Beträffande de grupprum som finns påtalas det att de är för få, att det är dålig ventilation och att fönster inte går att öppna. En liten grupp studenter meddelar att de i det stora hela är nöjda över det situationen som den ser ut idag. Exempel på svar som inkommit som inkommit beträffande studieplatser: Enkelt att boka på studietorget, krånglig sida när en bokar på institutionen. Svårt att hitta till den sida där man bokar grupprum på institutionen, tog mig ett år innan jag visste att det ens var möjligt Då det [grupprum, reds. anm] ofta inte finns blir det att ha gruppdiskussioner och grupparbeten i mer högljudda miljöer vilket jag upplever som negativt. Det kan ibland vara förvirrande innan vi hittar VAR grupprummet som vi bokat ligger i byggnaden. Det borde vara tydligare än en adress, typ en beskrivning var rummet är. De är oftast bra, men ett väldigt otydligt system över hur man bokar grupprum på institutionen. På biblioteken är det lättare, fast de blir fullbokade väldigt snabbt. Sida 7 (14)

8 Bibliotek Av respondenterna anger drygt hälften (53%) att de huvudsakligen sitter vid Samhällsvetenskapliga biblioteket och studerar. 38% sitter huvudsakligen vid studietorget på campus Linné, 10% anger Ekonomiska biblioteket som sitt huvudsakliga val, och 17% använder sig inte alls av bibliotekens studieplatser. Diagram 12 De flesta anser att studieplatserna på universitetsbiblioteken motsvarar behoven, många nämner i synnerhet ombyggnationen av plan 5 på Samhällsvetenskapliga biblioteket i positiva ordalag med tillägget att det saknas eluttag. Många nämner också att det är platsbrist, i synnerhet i tentamenstider. Flertalet nämner att det är positivt med tysta läsesalar, samtidigt som många tycker att det är lite bullrigt och stökigt just i dessa lokaler. Många har synpunkter på temperatur och ventilation vid bibliotekens studieplatser, för varmt på sommaren och för kallt på vintern, och att ventilationen inte är särskilt bra. Möblerna som finns i stora läsesalen på Samhällsvetenskapliga biblioteket påtalas av många som oergonomiska, att de är slitna, ofräscha, samt hög höjd på skrivbord. De vanligaste synpunkterna beträffande teknik är att det finns för få datorer, att antalet skrivare är för få och att systemet att skriva ut är krångligt. En respondent ondgjorde sig över att internet inte är uppdaterat på datorarbetsplatserna så det går att använda Google Docs. Flertalet respondenter nämner också att studentpentryt på Samhällsvetenskapliga biblioteket är i behov av uppfräschning, och man efterfrågar kylskåp och vattenkokare. Exempel på svar som inkommit beträffande utformningen av de studieplatser som finns på biblioteken: På campus Linné finns så många soffor men där behöver en sitta framåtlutad, fler sittplatser som de på KTB skulle vara bra, skrivbord i sitthöjd och helst högre stolar. Det finns för få platser i de tysta rummen. Hade varit toppen ifall dessa kunde utökas. Det nya på samhällsvetenskapliga bibliotekets 5e våning är bra, men alldeles för få platser. Väldigt många tomma ytor där jag tänker mig att man skulle kunna få plats med många fler studieplatser. Fler tysta läserum med mjuka läsfåtöljer behövs! Luften på 5 våningen på KTB kan bli ganska dålig framåt eftermiddagen, annars fantastiskt bra efter uppfräschningen! Sida 8 (14)

9 Handelshögskolan På Handelshögskolan är bristen på studieplatser i korridorer och Ekonomiska biblioteket, ventilation, ljudnivå samt ergonomin det största problemet, enligt respondenterna från Handelshögskolans fyra institutioner. Matsalen (övre och nedre Handelsrätten) används ofta som studieplatser, men under tentaperioder blir studenterna frustrerade av att drygt halva nedre våningen är reserverad för matgäster och övre våningen är bokad av externa och interna parter under dagtid titt som tätt. Respondenterna upplever dessutom att korridorerna på Handelshögskolan är väldigt avskalade och råa, i den bemärkelsen att studieplatserna längs med korridorerna inte är anpassade för studier i flera timmar. Detta medför att studenter söker sig till Ekonomiska biblioteket, men också där påtalas en brist på både vanliga studieplatser som grupprum. Ventilationen har under de senaste åren varit ett återkommande problem. På sommaren är den nästintill obefintlig, på vintern likaså, och under kvällar (kl ) och helger är det inte igång alls. Vissa utrymmen är svalare än andra, och det påverkar i många fall koncentrationen. Förhoppningen är att detta tas i beaktande vid rivning och nybyggnation av Handelshögskolans äldre del år 2017, då det innebär att studenterna får än mindre platser att studera på. Sammanfattning Nästan varannan student som besvarat enkäten anger att de någon gång påverkats negativt i sina studier på grund av tillgången på studieplatser eller att studieplatserna inte varit ändamålsenliga, och det faktum att var tredje student anger att de väljer att huvudsakligen studera hemifrån bör också ses som ett tecken på att platserna inte motsvarar behoven. Många är av uppfattningen att det finns för få grupprum och studieplatser, en uppfattning som exempelvis skulle kunna motverkas med en effektivare användning av ytorna för studieplatser, ett enklare bokningssystem och en sammanställning av bokningsbara grupprum. Nedan följer förslag på åtgärder baserade på de förslag, önskemål och synpunkter som inkommit. Sida 9 (14)

10 Förslag på åtgärder Se över temperatur och ventilation i lokalerna I skrivande stund är ombyggnationer av ventilation på campus Haga på gång, men det bör poängteras att temperatur och ventilation är en av de vanligaste synpunkterna på lokalerna näst efter den upplevda bristen på studieplatser. En översyn av luftkvalitét och temperatur sommar- och vintertid bör genomföras med hänsyn till att det verkar vara ett återkommande klagomål. Effektivisera de ytor där studieplatser finns Många påtalar en brist på studieplatser och grupprum, och många upplever de öppna ytorna som högljudda och bullriga. En effektivare möblering med hänsyn till ergonomi och ljuddämpande interiör skulle bidra till en bättre studiemiljö, samtidigt som missnöjet över bristen på grupprum skulle minska. Förenkla lokalbokningen och sammanställ en lista på tillgängliga grupprum Se över TimeEdit och gör det mer användarvänligt. Möjligheten att söka efter samtliga tillgängliga grupprum är något som efterfrågas, då systemet idag - då man måste söka på varje rum för sig - upplevs som omständligt. Sammanställ en lista över bokningsbara lokaler för studenter, och säkerställ att samtliga grupprum på fakulteterna finns med i systemet. Inkludera frågor om studiemiljö i kursutvärderingar Då varannan student påtalar att de känner till brister som skulle behöva åtgärdas vore det av hög relevans att inkludera frågor som rör studiemiljö i kursutvärderingar. Beviserligen har många synpunkter på saker som skulle behöva åtgärdas, och ett förhållandevis enkelt sätt att insamla information om brister i arbetsmiljön skulle vara att använda sig av just kursutvärderingar. Sprid information om felanmälan och SAMO på GUL / Institutionernas hemsida Ingen av institutionerna på Samhällsvetenskapliga fakulteten har information på sin hemsida hur en som student i kontakt med SAMO, Studentarbetsmiljöombud, än mindre vad en SAMO är eller vilken funktion den fyller. Att mindre än var femte student känner till vem som är SAMO på sin institution är ytterligare ett tecken på att man inte lyckats nå ut med informationen om att det över huvud taget finns SAMOs. Att exempelvis på GUL och/eller institutionens hemsida skapa en sida med rubriken Om du stöter på problem vore en idé på hur man enkelt skulle kunna nå ut med denna information till studenterna, där information om felanmälan, kontaktuppgifter till SAMO, Studentkåren, Studentombud och Akademihälsan skulle kunna framgå. På Handelshögskolan informerar man om SAMO och dess roll, men texterna och upplägget bör ses över för en bättre överblick. På Samhällsvetenskapliga fakulteten finns nu dessutom institutionsspecifika mailadresser till samtliga SAMOs enligt formatet socwork@gota.gu.se, något som gör att kontaktuppgifterna inte behöver ändras på hemsidan trots att en SAMO eventuellt byts ut. Inkludera studenter i handlingsplanerna för institutionernas arbetsmiljöarbete Studenter har i likhet med anställda universitetet som sin arbetsplats. Således bör de också inkluderas i institutionernas handlingsplaner för systematiskt arbetsmiljöarbete, förslagsvis i samarbete med institutionens SAMO. Sida 10 (14)

11 Sida 11 (14)

12 Sida 12 (14)

13 Sida 13 (14)

14 Sida 14 (14)