LTH Studentmiljöer

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "LTH Studentmiljöer 10.06.08"

Roger Ekström
för 8 år sedan
Visningar:

1 LTH Studentmiljöer Tema: Rum och landskap för möten. Strategiskiss gjord av Jais-Nielsen White Arkitekter på uppdrag av LU-byggnad. Uppdrag Vår uppgift har varit att beskriva ett förhållningssätt till hur LTH-området kan utvecklas så att konkurrenskraftiga studentmiljöer skapas. Vi redovisar våra slutsatser i två analysbilder över området samt i en fallstudie på E-huset. Inledning Miljöerna på LTH (inomhus och utomhus) upplevs idag ej leva upp till de krav som studenterna förväntar sig (se lärande miljöprojekt SLTH 2009/2010). Det är av yttersta vikt för lärosätets konkurrenskraft att studentmiljöerna är moderna och stimulerande. Här skall förutom välfungerande undervisningslokaler fi nnas inspirerande uppehållsmiljöer med plats för möten (se och synas), studieplatser i tillräcklig mängd, caféer och studentkök. Det är i dessa sammanhang som den minnesvärda vardagen skapas som sedan formar studenternas uppfattning om LTH. Byggnaderna I A-huset, V-huset och Matteannexet planeras förändringar med syfte att bla uppgradera studerandemiljöerna.vi föreslår att övriga byggnader också skall genomgå en sådan uppgradering för att inomhusmiljöerna skall åtgärdas. Utomhusmiljön En väsentlig del av en välfungerande studentmiljö är kontakten mellan ute och inne. Här fi nns intressanta situationer att utnyttja för att skapa mötesplatser. De nya visionerna om ett kunskapsstråk från centrala Lund ut till ESS är en viktig pusselbit i det fortsatta arbetet med LTH s utemiljöer. Vi föreslår att en utredning startar som analyserar hur de befi ntliga värdena i parkanläggningen kan tillvaratas, samtidigt som nya idéer om dess användande samt kunskapsstråkets inverkan skall sammanvägas. Vi menar att utemiljön ej skall lösas hus för hus utan är en större fråga som måste samordnas och få en stark helhetslösning som är av största vikt för intrycket av LTH. Bilaga Utredningsskiss V-huset 1(8)

Vi redovisar våra slutsatser i två analysbilder över området samt i en fallstudie på E-huset.

2 LTH Studentmiljöer kunskapsstråket kunskapsstråket fungerande studiemiljö ej fungerande studiemiljö fungerande utemiljö fungerande studiemiljö fungerande utemiljö Campus LTH, nuläge Studiemiljöer-felaktigt orienterande i byggnaderna. Få fungerande studiemiljöer med inbjudande entréhallar. Finns ej något sammanhållet helhetsgrepp för utemiljöerna. Fattas naturliga mötesplatser. Centrala delar av Campus domineras av en oformlig trafi kapparat. Varje projekt har löst sina problem utan en gemensam helhetssyn. Cykelfrågan är bitvis kaotisk. Finns ingen självklar samlande plats. Är på gång vid kårhuset och studiecenter, men skulle behövas utvecklas. Campus LTH, vision Jobba med tydliga målbilder för hur studentmiljöer skall fungera: Möten, inspirerande miljöer, samla rörelser och verksamheter så att möten uppstår. Medvetet utformade rörelsemönster. Utveckla relationen ute-inne. Här fi nns nyckeln till att förbättra LTH s student miljöer. Förplatsen viktig. Möjlighet till att stanna upp vid en bänk i soligt läge av största vikt. Placera studiemiljöer i nära kontakt med entréhall och/eller med direktkontakt ut. Ta tillvara soliga lägen. Samordna planering med idé om kunskapsstråket 2(8)

Fattas naturliga mötesplatser. Centrala delar av Campus domineras av en oformlig trafi kapparat. Varje projekt har löst sina problem utan en gemensam helhetssyn. Cykelfrågan är bitvis kaotisk.

3 Fallstudie E-huset Generellt angreppssätt Utredningen skall ses som en principiell angreppsmetodik för att visa på hur LTH-husens kvaliteter avseende funktion, rörelser och ljus bäst kan utnyttjas. Det fi nns detaljer som måste studeras och diskuteras med verksamma i huset. Det närmar sig 50 år sedan husen byggdes och genom tiderna har många ombyggnader och tillägg gjorts vilket har lösts specifi kt för de berörda institutionerna. Detta gör det nödvändigt att nu ta ett helhetsgrepp som blir riktlinje för framtida ombyggnader, allt för att tillföra de som är verksamma i husen en bra läromiljö och också för att svara upp mot studenternas krav på en modern universitetsmiljö så långt det är möjligt i hus från 1960-talet. Utredningen har tagit sin utgångspunkt i rapporterna Hur mår Teknologen och Teknologernas utredning i Lund. plan 2 plan 3 plan 4 plan 5 LTH Studentmiljöer Vi har valt att göra en visionsskiss av hur E-huset skulle kunna förändras och tillåtit oss att föreslå stora ändringar. Tanken är att vi på detta sätt kan visa en tydlig förbättring av studiemiljöerna. Struktur Vår erfarenhet är att placeringen av studiemiljöerna är mycket viktig för hur bra resultatet blir. Läsplatser, caféer och uppehållsytor skall samlas och ligga nära entrén samt vid de stråk där många rör sig. Målpunkter som lärosalar och föreläsningssalar skall helst ligga i nära anslutning. Byggnaderna på LTH är från starten utformade med studentmiljöer i tre plan mot grönskan och ljuset i väster. Här fi nns de inspirerande utblickarna mot parken, människorna och ljuset. Denna princip är väsentlig, då husen är stora, lite mörka och ganska karga. Idag är studiemiljöerna utspridda i olika delar av huset och dessutom utnyttjas entréhall och foajé i norr dåligt. Biblioteket som ej används av studenterna, upptar en central och viktig plats. entréhall plan 1 entréhall cyklar plan 0 nuläge lärosalar studiemiljöer/läsplatser Förslag Avsikten med förändringarna är att åstadkomma attraktiva studentmiljöer med gott om studieplatser och uppehållsytor. Dessa har vi placerat i och omkring den centrala entréhallen samt vid den norra foajén. För att få tillräckligt med aktivitet i anslutning till entréhallen föreslår vi att biblioteket fl yttas och lokalen görs om till studieplatser. Vi menar att detta är strategiskt viktigt för att uppnå en intensiv och stimulerande studentmiljö. Vi föreslår också att lärosalar samlas i den västra delen av byggnaden och att plan två och tre ovan entréhallen åter görs om till lärosalar eller annan funktion för studenterna. plan 2 bibliotek plan 3 plan 4 plan 5 Byggnadens idé - husen är tänkta med ljusbehovet tillgodosett via den stora utåtvända verandan - fattas: studiesociala miljöer och mötesplatser - studiemiljöer skall ligga i framkant ut mot de nya stråken plan 0 längdsektion skala 1:400 studiemiljö vision studieplatser lärosalar effektiv programyta, tegel, stängt, inåtvänt mot gårdar studiemiljöer/läsplatser ljus, utsikt, utåtvänt, VERANDA plan 1 fi n utemiljö 3(8)

Det närmar sig 50 år sedan husen byggdes och genom tiderna har många ombyggnader och tillägg gjorts vilket har lösts specifi kt för de berörda institutionerna.

4 Huvudentrén Huvudentrén vänder sig ut mot gång och cykelstråk i anslutning mot studiecentrum. Vi föreslår att platsen vidgas något, cykelparkeringarna förläggs vid sidan (jfr V-huset) samt att mötesplatser med bänkar och sittplatser ordnas längs den soliga sidan. Här kan man stanna upp en stund eller äta sin lunch. LTH Studentmiljöer Centrala entréhallen Idag upplevs denna som mörk och oanvänd. Vi föreslår att den aktiveras genom en medveten möblering med olika funktioner. Norra hörnet görs om till en miniarena som kan utnyttjas till läsplatser eller för en mindre sammankomst. Utanför föreläsningssalarna tänker vi oss höga ståbord medan det i den centrala delen mellan vindfången skall vara lägre möblering med puffar och bekvämare stolar. I den södra delen föreslår vi att ett studentkök med microugnar ordnas med bord ute i entréhallen. Här fi nns också möjlighet att äta ute på en ny uteplats mot sydväst. Den strama befi ntliga arkitekturen med sin långa tegelvägg skulle behöva lättas upp med något samtida påfund. Kanske glaskonst eller helt enkelt en fantastisk målning (världens längsta!). Detta tål att tänka på (glasskivor att skriva på? Projicera saker på väggen från u-tak?). Läsesal (fd biblioteket) Det nya klustret med studieplatser ligger strategiskt med direktkontakt med entréhallen. Vi har delat upp den i tre delar varav en är tyst. Vi föreslår också att två nya öppningar tas upp i den norra och södra väggen för att öka synligheten samt få ett bra fl öde. Korridoren är omgjord till läsnischer med glasade väggar. Flexrum I dessa rum har man haft problem med att en student ockuperar hela rummet. Vi föreslår lösa bord (65x130) som kan möbleras längs väggar eller tillsammans (eventuellt skärmar omkring bord). Rummen öppnas mot korridoren. Färgsättning mm studeras. Grupprum I de östvästliga korridorerna från entréhallen föreslår vi att grupprum ordnas samt att så stor öppenhet som är möjlig åstadkommer mot korridoren (glasdörrar, glaspartier). Det är viktigt att man synliggör verksamheten för att skapa en känsla av liv och aktivitet. Detta tar bort korridorkänslan. rörelser Norra fojaén Detta är ett vackert rum med sin veranda mot gården. Vi föreslår en möblering med bekväma soffor i öster, mitten och väster samt ståbord och läsplatser. Verandan föreslår vi kompletterat med ett nytt tak som skärmar av sol samt förbättrar akustiken. På verandan tänker vi oss läsplatser vid bord samt enskilda lyxiga snurrfåtöljer vid glaset. Gårdarna I den nya studiemiljön på plan ett blir gårdarna ett viktigt inslag. Dessa bör utvecklas till gröna lungor som kan fungera som smitväg vid lämpligt väder. Här fi nns också möjlighet för utestudier. tvärsektion skala 1:400 längdsektion skala 1: grillplats boulebanor 4(8)

Här kan man stanna upp en stund eller äta sin lunch. LTH Studentmiljöer Centrala entréhallen Idag upplevs denna som mörk och oanvänd.

5 LTH Studentmiljöer entréplan skala 1: (8)

6 LTH Studentmiljöer plan 2 skala 1:400 plan 3 skala 1: (8)

7 LTH Studentmiljöer axonometri 7(8)

8 LTH Studentmiljöer entréhallen norra foajén (8)

9 Bilaga Utredningsskiss V-huset

Relevanta dokument

Stadsbiblioteket i Ängelholm. Desirable, democratic architecture that empowers people

Stadsbiblioteket i Ängelholm. Desirable, democratic architecture that empowers people Stadsbiblioteket i Ängelholm Desirable, democratic architecture that empowers people STADSBIBLIOTEKET I ÄNGELHOLM 190205 Fasad mot söder/stortorget >>> Det ombyggda biblioteket lever från tidig morgon