Kursbeskrivning för kursen Specialpedagogik I: Synnedsättning och delaktighet 1, 7,5 hp HT 2012 / 25%/ UQ158F

Transkript

1 Kursbeskrivning för kursen Specialpedagogik I: Synnedsättning och delaktighet 1, 7,5 hp HT 2012 / 25%/ UQ158F

2 2:12 Välkommen till kursen Synnedsättning och delaktighet I, 7,5 hp. Kursen Specialpedagogik Synnedsättning och delaktighet 7,5 hp kurskod UQ158F kommer att genomföras vid Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet, Campus Konradsberg på Kungsholmen. Nivå: grundnivå. Kursen startar den 3 september, kursintroduktion sker den september. Jag som är kursansvarig för kursen heter Christina Westerberg. Meddela mig christina.westerberg@specped.su.se om Du inte kan närvara vid dessa tillfällen. De pedagogiska tankarna med kursen Kursen handlar om att inhämta baskunskaper kring synnedsättning och delaktighet. Du/ni själva tar ansvar för att vinkla uppgifter och kursinnehåll så att det blir till nytta för er själva och den verksamhet ni arbetar i. I kursen ingår en hel del obligatorisk litteratur, ca 700 sidor. Litteraturen behöver läsas på ett relativt subjektivt sätt, för att du ska kunna plocka ut det som är användbart i din egen (yrkes)vardag. Mindre tenta av och mer använda sig av litteraturen således. Ett viktigt verktyg för att hitta och systematisera det som just du kan finna användbart från litteraturen är att skriva läslogg. Läslogg är en typ av minnesanteckningar om de tankarna som man har funnit vara intressanta under läsningen. Läslogg kan bestå av direkta citat från boken, sammanfattning av någon tanke från boken med egna ord, egna associationer, frågor som man ställer utifrån det man har läst. För att få ut så mycket av kursen som möjligt kommer ni också ha tillgång till webbplattformen Mondo där ni har möjlighet till att diskutera och bearbeta litteraturen även mellan träffarna. En viktig ingrediens i en kurs är att få byta erfarenheter med andra och att utveckla sin förståelse genom att diskutera de tankar och frågor som man har. Diskussionsgrupperna spelar således en viktig roll i ert lärande. Ni delar in er i arbetsgrupper om fyra-sex personer och dessa grupper fortsätter terminen ut. Ni som ingår i samma grupp kommer att få växla mellan olika roller, som att hålla gruppens diskussion till ämnet, att vara sekreterare och lägga ut kortfattade anteckningar från

3 3:12 gruppens diskussion på nätet, och att läsa och kommentera vad en annan grupp skrivit, etc. Detta upplägg innebär att grupperna själva kan välja om man stannar kvar och diskuterar, eller om man för sin diskussion vid annat tillfälle, eller via nätet. Vi är alltid öppna för kreativa förslag från er sida och uppskattar om ni säger till direkt om det är något som inte känns meningsfullt för er. 1. Kursinformation Kursadministratör: Jeanette Kling Olofsson Kursansvarig: Christina Westerberg tel tel Kursens innehåll och förväntade studieresultat 2.1 Innehåll Kursen ger grundläggande kunskaper om medicinska orsaker till synnedsättning, ögats grundläggande anatomi med tonvikt på olika former av nedsatt synfunktion. Kursen behandlar olika förutsättningar för delaktighet och inkludering i skola, utbildning och samhälle för personer med synnedsättning utifrån specialpedagogiska perspektiv. Kursen avser dessutom att ge en översiktlig presentation av betydelsen av synnedsättning för utveckling och identitet i olika åldrar med särskilt fokus på barn. Kursen riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av barn, unga eller vuxna med synnedsättning. 2.2 Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas du kunna: - översiktligt beskriva olika orsaker som kan leda till en synnedsättning - beskriva och förklara konsekvenser av synnedsättning för utveckling och identitet i olika åldrar

4 4:12 - identifiera och exemplifiera faktorer som kan gynna respektive motverka inkludering och delaktighet för personer med synnedsättning - redogöra för de rättigheter som gäller för personer med synnedsättning vad gäller habiliterande insatser under förskoletid, skolåren och i vuxen ålder. 3. Kursens uppläggning Kursen kräver att du aktivt, redan från kursstart, deltar i de olika moment som ingår. Kursinnehållet behandlar komplexa frågor där det sällan finns enkla och givna svar. Under seminarier och arbete i grupp (studentarbetslag) ges möjligheter att utveckla den förståelse som de förväntade studieresultaten förutsätter. 3.1 Arbetsformer Kursen genomförs i form av Föreläsningar som syftar till att förtydliga, fördjupa och komplettera de teorier, begrepp och frågor som behandlas i kurslitteraturen Seminarier där inläst litteratur och genomförda uppgifter redovisas och behandlas i relation till kursens lärandemål. Seminarieverksamheten ska präglas av ett klimat där varje student ges möjlighet till delaktighet och lärande. Under seminarierna behandlas kursinnehållet i också i relation till deltagarnas (framtida) yrkesverksamhet. Grupparbeten i studentarbetslag bygger på en överenskommelse om varje students individuella ansvar för såväl sitt eget som gruppens gemensamma lärande.

5 5:12 4. Schema och lokaler OBS schemat är prelimärt vad det gäller innehållet, det kan förändras över tid Vecka 36 Kursstart 3/9 Självstudier Läs inför den första kursträffen den 11-12/9, den skönlitterära boken Blindgång av Marianne Fredriksson. Stödfrågor vid läsningen som kommer att användas som grund vid seminariediskussionen: Vad är bokens huvudbudskap? Vad beskriver boken allmänt? Särskilt syfte och perspektiv från författarens sida? Frågor till texten? Andra frågor? Valda citat och tankar? Dessa punkter sammanfattas sedan till en gemensam text i studiegruppen vid seminariet den 12/9. Vecka 37 11/9 Sal Z Kursintroduktion Kursuppgifter och arbetsformer: genomgång av kursbeskrivning Genomgång av webbplattformen Mondo Indelning i studentarbetslag Gruppuppgift presentera dig själv. Beskriv kortfattat din bakgrund: Vad har inspirerat dig att gå denna kurs? Hur mycket vet du om konsekvenser av synnedsättning? Erfarenheter? Tidigare kurser? Hur skulle du vilja använda kunskaperna som kursen ger? Förändra? Utveckla? Anpassa? Vilka är dina personliga mål med kursen? Introduktion till gruppuppgiften Vecka 37 12/9 Sal Z Seminariediskussion i studiegrupperna utifrån den skönlitterära boken Blindgång av Marianne Fredriksson Sammanfattning av litteraturseminariet

6 6: Introduktion till området synnedsättning och delaktighet Christina Westerberg Vecka Självstudier Arbeta i studiegruppen med uppgiften Rättigheter som gäller för personer med synnedsättning vad gäller habiliterande insatser under förskoletid, skolåren och i vuxen ålder. Inför föreläsning om ögat, synfunktioner och orsaker läser du följande litteratur: Ygge, J. (2011) Ögat & Synen. Stockholm. Karolinska institutet University Press, sid 11-90, Kroksmark, U. (2005) Barn med cerebral visuell dysfunktion: orsaker, utredning och åtgärder. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet Följande litteratur behandlas på ett litteraturseminare den 23/10: Johansson, I. (2002). Annorlunda men funktionellt beteende. Identifiering och förståelse av typisk och avvikande utveckling i åldrarna 1-3 år hos barn med medfödd blindhet. Akademisk avhandling. Stockholms Universitet: Pedagogiska Institutionen.( s.5-46, ). Tellevik, J M. ( 2008) Kognitive, sosiale og emosjonelle konsekvenser av synstap. I Per Fosse & Oliv, G. Klingenberg (red.) Pedagogiske og psykologiske perspektiver på opplaering av synshemmede. Trondheim; Tambartun kompetansesenter.(s 71-85) Förslag på läsfrågor: Vad är textens huvudbudskap? Vilka olika teorier/perspektiv förmedlar texterna? Särskilt syfte och perspektiv från författarens sida? Frågor till texten? Andra frågor? Valda citat och tankar? Vecka 43 23/10 Sal Z Studentarbetslagen förbereder redovisning av gruppuppgift redogöra för de rättigheter som gäller för personer med synnedsättning vad gäller habiliterande insatser under förskoletid, skolåren och i vuxen ålder Seminarium Redovisning av gruppuppgift fortsättning redovisning Litteraturseminarium Tellevik, J M. ( 2008) Kognitive, sosiale og emosjonelle konsekvenser av synstap. Johansson, I. (2002). Annorlunda men funktionellt beteende. Identifiering och förståelse av typisk och avvikande utveckling i åldrarna 1-3 år hos barn med medfödd blindhet.

7 7:12 24/10 Sal Z Tema Ögat, synen och olika orsaker som kan leda till en synnedsättning Seminariediskussion utifrån föreläsningen Vecka Självstudier Läs Kroksmark, U. (Red.) (2012) Att se med nya ögon - en bok om aktivitet och delaktighet för barn med synnedsättning. (prel titel) Lund: Studentlitteratur. Under utgivning. Berndtsson, I. (2008) Att lära med nedsatt kroppslig funktion. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogiska forskning en mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (24 s) Eriksson, C & Cronström, S (2007). Att leva med CVI Central visual impairment (Best nr 07377) Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. (23 sid) Finns i elektronisk form. Söderqvist Dunkers, T. (2011) Talande möten mellan ungdomar. Villkor för delaktighet i kamratgemenskap - ungdomar med synnedsättning berättar. Stockholms universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik. Examensarbete 20 hp. Finns i elektronisk form. Förslag på läsfrågor: Vad är textens huvudbudskap? Vilka olika teorier/perspektiv förmedlar texterna? Särskilt syfte och perspektiv från författarens sida? Frågor till texten? Andra frågor? Valda citat och tankar? Vecka 49 4/12 Sal Z Tema: Konsekvenser av synnedsättning för utveckling och identitet i olika åldrar Litteraturseminarier Kroksmark. Berndtsson, Eriksson, C & Cronström, S (2007 och Söderqvist - Dunkers 5/12 Sal Z Tema: Vad är delaktighet? Seminariediskussion utifrån temat delaktighet Frågestund angående examinationsuppgiften Vecka 50 2 Självstudier Arbete med examinationsuppgiften och förberedelse inför redovisning 15/1. Uppgiften lämnas in i din Inlämningsmapp på Mondo senast den 7/ Z 307 Redovisning av examinationsuppgiften

8 8:12 5. Examination och bedömning Kursen examineras dels vid ett seminarium med muntliga redovisningar i grupp vilka bedöms med G (godkänt) eller U (underkänt), dels genom en individuell skriftlig examination som betygsätts enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala (A-F). 5.1 Kurskrav Eventuell frånvaro på kursens seminarier kompenseras genom inlämning av en skriftlig uppgift till såväl studentarbetslaget som till kursansvarig lärare. 5.2 Examinationsformer och betygskriterier För att erhålla lägst betyget E på hel kurs krävs godkänt resultat på samtliga kursens delar. Betygsättning på kurs sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala. Studerande som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehov har meddelats. Godkänd komplettering betygssätts med betyget E. Student som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå ytterligare fyra prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Student som fått betyget Fx eller F på ett prov två gånger av en och samma examinator, har rätt att få en annan examinator utsedd för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Betygskriterier Den muntliga gruppredovisningen Rättigheter som gäller för personer med synnedsättning vad gäller habiliterande insatser under förskoletid, skolåren och i vuxen ålder bedöms med betygen G eller U. För godkänt betyg (G) ska studenten: tillsammans med studiegruppen redogöra för de rättigheter som gäller för personer med synnedsättning vad gäller habiliterande insatser under förskoletid, skolåren och i vuxen ålder. Betygskriterier för den individuella skriftliga examinationen: A: Studenten kan

9 9:12 översiktligt beskriva olika orsaker som kan leda till en synnedsättning genomgående i självständiga, problematiserade, fördjupade och väl underbyggda resonemang beskriva och förklara konsekvenser av synnedsättning för utveckling och identitet i olika åldrar genomgående i självständiga, problematiserade, fördjupade och väl underbyggda resonemang identifiera och exemplifiera faktorer som kan gynna respektive motverka inkludering och delaktighet för personer med synnedsättning B: Studenten kan översiktligt beskriva olika orsaker som kan leda till en synnedsättning genom i huvudsak självständiga, problematiserade, fördjupade och väl underbyggda resonemang beskriva och förklara konsekvenser av synnedsättning för utveckling och identitet i olika åldrar genom i huvudsak självständiga, fördjupade och väl underbyggda resonemang identifiera och exemplifiera faktorer som kan gynna respektive motverka inkludering och delaktighet för personer med synnedsättning C: Studenten kan: översiktligt beskriva olika orsaker som kan leda till en synnedsättning genom i huvudsak självständiga, problematiserade och väl underbyggda resonemang beskriva och förklara konsekvenser av synnedsättning för utveckling och identitet i olika åldrar genom i huvudsak självständiga och väl underbyggda resonemang identifiera och exemplifiera faktorer som kan gynna respektive motverka inkludering och delaktighet för personer med synnedsättning D: Studenten kan: översiktligt beskriva olika orsaker som kan leda till en synnedsättning i underbyggda, i viss mån självständiga resonemang beskriva och förklara konsekvenser av synnedsättning för utveckling och identitet i olika åldrar i underbyggda resonemang identifiera och exemplifiera faktorer som kan gynna respektive motverka inkludering och delaktighet för personer med synnedsättning E: Studenten kan: översiktligt beskriva olika orsaker som kan leda till en synnedsättning genom i huvudsak underbyggda resonemang beskriva och förklara konsekvenser av synnedsättning för utveckling och identitet i olika åldrar samt

10 10:12 i viss utsträckning identifiera och exemplifiera faktorer som kan gynna respektive motverka inkludering och delaktighet för personer med synnedsättning Fx: Studentens beskrivning präglas av stor otydlighet. Konsekvenser av synnedsättning för utveckling och identitet i olika åldrar framgår inte tydligt. Identifiering och exempel på faktorer som kan gynna respektive motverka inkludering och delaktighet för personer med synnedsättning är av bristfällig karaktär. F: Examinationen präglas av i hög grad bristfällig beskrivning. 5.3 Omexamination Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehov har meddelats. Student som fått betyget F måste genomgå en ny examination. Datum för omexamination är den 11/ Plagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. 6. Kursutvärdering Kursen utvärderas dels genom en individuell enkät under kursens sista seminarium, dels elektroniskt.

11 11:12 7. Mondo Mondo används främst för löpande kursinformation. Här läggs också dokument, filer och föreläsningsmaterial ut. 8. Studentinflytande Kursens seminarier bör präglas av ett öppet klimat där studenter ges möjligheter att påverka kursens uppläggning och arbetsformer inom givna ramar. 9. Studera med funktionshinder För detaljerad information Se SU s hemsida Stöd i det akademiska skrivandet: Studie- och språkverkstaden. På adressen hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan Du bl.a. få hjälp med akademiskt skrivande. 10. Kurslitteratur med kommentarer De elektroniska titlarna hittas lättast genom att googla på författare och titel Berndtsson, I. & Kroksmark, U. (2008) Kunskapsutveckling inom synområdet: teorier och metoder inom rehabilitering/habilitering för personer med synnedsättning eller blindhet. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. (80 s.) Finns i elektronisk form. Berndtsson, I. (2008) Att lära med nedsatt kroppslig funktion. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogiska forskning en mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (24 s) Bok. Eriksson, C & Cronström, S (2007). Att leva med CVI Central visual impairment (Best nr 07377) Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. (23 sid) Finns i elektronisk form. Johansson, I. (2002). Annorlunda men funktionellt beteende. Identifiering och förståelse av typisk och avvikande utveckling i åldrarna 1-3 år hos barn med medfödd blindhet. Akademisk avhandling. Stockholms Universitet: Pedagogiska Institutionen.( s.5-46, ). Bok.

12 12:12 Kroksmark, U. (2005) Barn med cerebral visuell dysfunktion: orsaker, utredning och åtgärder. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Finns i elektronisk form. Kroksmark, U. (Red.) (2012) Att se med nya ögon - en bok om aktivitet och delaktighet för barn med synnedsättning. (prel titel) Lund: Studentlitteratur. Under utgivning. Bok. Specialpedagogiska skolmyndigheten: OPTIC. OPTimising the Inclusive Classroom (OPTiC) ISBN: Bok. Tellevik, J M. ( 2008) Kognitive, sosiale og emosjonelle konsekvenser av synstap. I Per Fosse & Oliv, G. Klingenberg (red.) Pedagogiske og psykologiske perspektiver på opplaering av synshemmede. Trondheim; Tambartun kompetansesenter.(s 71-85) Bok. Söderqvist Dunkers, T. (2011) Talande möten mellan ungdomar. Villkor för delaktighet i kamratgemenskap - ungdomar med synnedsättning berättar. Stockholms universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik. Examensarbete 20 hp. Finns i elektronisk form. Ygge, J. (2011) Ögat & Synen. Stockholm. Karolinska institutet University Press (285 s) Bok. Skönlitteratur att diskutera på seminarium: Fredriksson, M. Fredriksson, Blindgång. Stockholm : Wahlström &Widstrand. Dessutom väljs i samråd med kursens lärare facklitteratur med relevans för eget yrkesområde/intresse.