Kursbeskrivning. Specialpedagogik AUO, 7,5 hp VAL Vt-2013 / 50% / UQ202U

Transkript

1 Kursbeskrivning Specialpedagogik AUO, 7,5 hp VAL Vt-2013 / 50% / UQ202U

2 2:11 1. Kursinformation Välkommen till kursen Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla (7,5 hp). Kursen ges i ämnet Specialpedagogik och ingår i lärarutbildningen för grundlärare och ämneslärare. Nivå: grundnivå Kursen startar den 21 januari, och pågår tom 22 mars. Kursintroduktion sker den 1 februari i Hörsal 4, Södra huset, hus B på Campus Frescati. Vi kommer att vara fyra lärare i kursen, Louise Danielsson, Judit Simon, Joacim Ramberg och Christina Westerberg. Meddela christina.westerberg@specped.su.se om Du inte kan närvara vid detta tillfälle. Kursadministratör är Jenny Stoltz, jenny.stoltz@specped.su.se tel: Kursens innehåll och förväntade studieresultat 2.1 Innehåll Kursen behandlar olika teoretiska perspektiv på specialpedagogiska frågor och dess konsekvenser för pedagogisk verksamhet. Specialpedagogikens historia utbildningspolitik, forskning och verksamhet belyses och sätts i relation till hur frågorna diskuteras och hanteras idag. Centrala begrepp i kursen är integrering/segregering, inkludering, delaktighet, normalitet samt social och pedagogisk differentiering. Dessa behandlas och diskuteras på individ-, grupp-, - organisations- och samhällsnivå. Under kursen planeras, genomförs, analysers och redovisas, enskilt och i grupp en enklare intervjustudie (se fältstudie-uppgift). 2.1 Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas du kunna: Urskilja och beskriva olika teoretiska perspektiv och dess konsekvenser för hur specialpedagogiska frågor hanteras på individ- grupp-, organisations- och samhällsnivå Analysera och kritiskt granska historiska och nutida synsätt på skolsvårigheter och konsekvenser för pedagogiska verksamheter Planera, genomföra, analysera och problematisera intervjuer som undersökningsmetod

3 3:11 3. Kursens uppläggning Kursen kräver att du aktivt, redan från kursstart, deltar i de olika moment som ingår. Kursinnehållet behandlar komplexa frågor där det sällan finns enkla och givna svar. Under seminarier och arbete i grupp (studentarbetslag) ges möjligheter att utveckla den förståelse som de förväntade studieresultaten förutsätter. 3.1 Arbetsformer Arbetssättet i kursen är huvudsakligen självstudier, arbete i mindre studiegrupper, både påoch mellan seminarierna, och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Även ett antal webbföreläsningar kring kursens centrala teman erbjuds. Som stöd i studierna används den webbaserade lärplattformen Mondo. 3.2 Seminarier och studentarbetslag Kursens upplägg följer den typ av kollektivt process tänkande som den campusförlagda heltidskursen har upplägget är anpassat till studerande på halvfart och distans. Detta innebär att ni utöver examinationsuppgifter - förväntas genomföra gruppvisa seminariediskussioner (se schema). I relation till seminarierna väntas ni vara pålästa på angiven litteratur. Diskussioner och litteraturläsning är planerade så att det stöder ert arbete i relation till den individuella examinationsuppgiften. 3.3 VFU och VFU-uppgift VFU-uppgiften innebär att studenten genomför intervjuer med företrädare för olika yrkesgrupper. Intervjuerna syftar till att studenten ska få ta del av verksamhetsföreträdares perspektiv på kursens centrala frågor och begrepp och att ge insyn i hur specialpedagogiska verksamheter är organiserade. Uppläggningen av intervjuerna planeras i studiegruppen under seminariet den 22 februari. Den enskilda studenten genomför sina intervjuer, dokumenterar och analyserar dessa. Varje student dokumenterar och analyserar sin intervjuundersökning i en skriftlig sammanställning. Dessa analyser utgör underlag för studentarbetslagets bearbetning och planering inför redovisning vid det examinerande seminariet den 15 mars Sekretessreglerna innebär att studenterna inte bör ange namn på VFU- plats eller personer vid redovisningen eller i examinationen. Använd fingerade namn eller anonymisering som "gymnasieskola A" och "fritidspedagog B/specialpedagog C".

4 4: Schema och lokaler Vecka 4 Självstudier Inför första seminariet den 1/2 förbereder du dig genom att skriva egna läsloggar (använd gärna föreslagna exempel som finns på kurshemsidan) utifrån följande litteratur: L H Gustafssons kapitel Kvalitet inom elevhälsan vad är det och hur kan den mätas? och M von Wrights kapitel Det relationella perspektivets utmaning - En personlig betraktelse Båda finns i Skolverket Att arbeta med särskilt stöd (2001) på Mondo i Filsamling, på Kurshemsidan eller på Skolverket: xt%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d923 Vecka 5 1/ Kursintroduktion i Hörsal 4 Södra huset, hus B på Campus Frescati Kursuppgifter och arbetsformer/genomgång av kursbeskrivning VFU-uppgift och examinationsuppgift introduceras Gruppvisa seminarier kring erfarenheter och föreställningar kring specialpedagogik och specialpedagogiska frågor Litterturseminarium skriv gruppgemensam läslogg utifrån litteraturen Gustafsson och von Wright. Varje grupp utser en ordförande som ser till att alla får talutrymme, och en sekreterare som skriver ner gruppens gemensamma läslogg skriv namn på gruppens medlemmar. Läsloggen och era erfarenheter och föreställningar om specialpedagogiska frågor mailas till respektive gruppledare, Joacim.ramberg@specped.su.se Judit.simon@specped.su.se Lolo.danielsson@specped.su.se Christina.westerberg@specped.su.se Vecka 6 7 självstudier Läs Assarson, I. (2009) sid 7-29, Hjörne,E. & Säljö. R. (2008) kap 1 och 2, Persson, B. (2001/2008) kap 1, Skolverket (2001) Börjesson. Dalen, M. (2008) (metod inför VFU-intervjuerna; främst kap 1 och 4) Se föreläsningarna med Inger Assarsson, Eva Heimdal Mattson. Segregering integrering inkludering. (finns i verktyget Filsamling på Mondo.) Förslag på läsfrågor: - Hur beskriver och diskuterar de olika författarna synsätt på skolsvårigheter under olika tidsepoker? - Vilka skilda perspektiv på specialpedagogiska frågor och dess pedagogiska konsekvenser finner du i texterna?

5 5:11 Vecka 8 22/2 Seminarie Salar meddelas av gruppläraren på Mondo Planering inför VFU/fältstudie i studiegrupperna formulera intervjufrågor, se punkt 3.3 i Kursbeskrivningen. Litterturseminarium skriv gruppgemensam läslogg utifrån litteraturen Assarson, sid 7-29 Hjörne & Säljö kap 1 och 2, Persson (2001/2008) kap 1 och Börjessons kapitel i Skolverkets (2001) Att arbeta med särskilt stöd. Gruppens gemensamma läslogg mailas till respektive gruppledare, Joacim.ramberg@specped.su.se Judit.simon@specped.su.se Lolo.danielsson@specped.su.se Christina.westerberg@specped.su.se Vecka 9-10 självstudier Haug, P. (1998) Hjörne,E. & Säljö. R. (2008) kap 3 8, Leon, R. (2001), Persson, B. (2008) i första hand kap 2, 5, 6 och 8, Westling Allodi, M. (2010), Helldin (2007), Skidmore (2004) främst kapitel 1 och 5. Förslag på läsfrågor: Vilka innebörder i begreppen normalitet och avvikelse samt delaktighet förmedlar texterna? Vilka specialpedagogiska dilemman beskrivs i litteraturen? - Hur kan vi utifrån olika perspektiv, se på möjligheter att skapa förutsättningar för alla elevers delaktighet och lärande? Föreläsningar: Lollo Danielsson: Skolsituationen för elever som har hörselnedsättning/dövhet. Inger Nilsson: Utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar och praktisk pedagogik vad kan vi i skolan lära oss av dessa barn? (Finns i Filsamling på Mondo) Genomför verksamhetsförlagt platsbesök och genomför intervjuer. Gör din enskilda sammanställning och analys. Studiegruppen arbetar med sin gemensamma analys och förberedelse inför redovisning 15/3. Vecka 11 15/3 Examinerande seminarie, salar meddelas av gruppläraren på Mondo Tid till förfogande för grupperna inför redovisning Redovisning av fältstudien/vfu i tvärgrupper Litteraturseminarie i tvärgrupper kring den valbara skönlitteraturen. Stödfrågor inför kortfattad redovisning av läst skönlitteratur Motivering till val av bok Skiljer sig den skönlitterära läsningen från läsning av facklitteratur? I så fall, på vilket sätt? Hur anknyter boken till specialpedagogiska frågor och till kursens lärandemål? Vilka andra insikter, lärdomar och upplevelser har den skönlitterära läsningen gett?

6 6:11 Reflektioner kring meningen med skönlitterärt läsande i denna kurs Kursutvärdering Vecka 12 Slutförande av arbetet med den skriftliga individuella examinationsuppgiften. Examinationen läggs in under Inlämningsmapp, i din egen mapp på Mondo, fredagen den 22 mars. Observera! I denna uppgift ska också delar av den valbara facklitteraturen bearbetas. 4. Examination och bedömning Kursen examineras dels genom genomförd VFU-uppgift dels genom en individuell skriftlig uppgift. 4.1 Kurskrav Eventuell frånvaro på kursens seminarier kompenseras genom en skriftlig inlämning såväl till studentarbetslaget som till seminarieläraren. 4.2 Examinationsformer och uppgifter Den verksamhetsförlagda delen examineras i en muntlig gruppexamination, den 15 mars (se punkt 3.3). Den individuella skriftliga examinationsuppgiften sker i form av en hemtentamen. I uppgiften ska studenten med hjälp av kurslitteraturen behandla de frågor som har diskuterats, analyserats och kritiskt granskats under kursens gång i relation till kursens förväntade studieresultat. Examinationsuppgiften finns under Filsamling på Mondo. Den valbara skönlitteraturen (se punkt 6) redovisas kortfattat den 15 mars i tvärgrupper. 4.3 Bedömningskriterier Presenteras vid kursstart. 4.4 Omexamination Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehov har meddelats (ur kursplan ). Student som fått betyget F måste genomgå en ny examination. Datum för omexamination är den 12/

7 7: Plagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. 5. Obligatorisk litteratur Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla några filosofiska trådar. Stockholm: Liber. (178 s). Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. (223 s). Boken används som referens i samtliga kurser inom generell AUO. Dalen, M. (2008). Intervjun som metod. Malmö: Gleerups. (144 s). Helldin, R. (2007). Klass, kultur och inkludering: En pedagogisk brännpunkt för framtidens specialpedagogiska forskning, [Elektronisk version]. Pedagogisk forskning i Sverige 12(2), (16 s). Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning, [Elektronisk version]. Stockholm: Skolverket/Liber. (71 s). Hjörne, E. & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag. (174 s). León, R. (2001). På väg mot en diversifierad normalitet. I A. Bigestans & A. Sjögren, (Red.), Lyssna. Interkulturella perspektiv på multietniska skolmiljöer. Tumba: Mångkulturellt centrum. (12 s). Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. (173 s). Skidmore. D. (2004). Inclusion the dynamics of school development. Maidenhead: Open University Press. (140 s). [Elektronisk version, Stockholms universitetsbibliotek]. Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd. Några perspektiv, [Elektronisk version].

8 8:11 Stockholm: Liber. (127 s). Tre artiklar läses (ca 65 sidor). SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning. Stockholm: Fritzes. (valda delar ur kap 3). Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk version Westling Allodi, M. (2007). Equal Opportunities in Educational Systems: the case of Sweden, [Elektronic version]. European Journal of Education, 42 (1), (11 s). Några av kurslitteraturens titlar finns också eller endast i elektronisk version. Här följer en guidning till dessa: 1. Helldin: lättast att Googla på Pedagogisk forskning i Sverige Haug: finns att låna på bibliotek. Annars som elektronisk version på Skolverket (Publikationer, skriv in titeln) 3. León: under rubriken TEXTARKIV ligger Leons artikel. 4. Skidmore: Finns som bok. Om du väljer att inte köpa boken finns den att läsa på dataskärmen som e-bok på Biblotektet på SU: Klicka på Biblioteket och klicka e-böcker under sök artiklar/böcker. Klicka på ebrary och skriv in bokens titel. Bläddra med pilarna. 5. Skolverket (2001): som bok att beställa eller som elektronisk version på Skolverket (skriv in titeln) 6. SOU 2008:109: elektronisk version på Utbildningsdepartementet (Sök på SOU 2008:109) 6. Valbar litteratur Enligt kursplanen ska, förutom den gemensamma kurslitteraturen, ca 200 sidor väljas ur litteratur med specialpedagogisk relevans i relation till studentens profil/inriktning samt en skönlitterär bok. Nedan följer en förteckning med exempel på sådan litteratur. Val av ny/annan litteratur sker i samråd med seminarielärare. Litteratur som rör alla åldrar Hallerstedt, G. (red.) (2006). Diagnosens makt om kunskap pengar och lidande. Göteborg: Daidalos. (128 s). Litteratur som främst rör skolans högre åldrar

9 9:11 Helldin, R. (2002). Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan : en granskning av skoldemokratins innebörder och kvalitet. Lund: Studentlitteratur. (128 s). Henriksson, C. (2009). Klassrumsflyktingar. Pedagogiska situationer och relationer i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. (151 s) Myndigheten för skolutveckling (2006). Kvalitet inom IV hela skolans ansvar. Skolverket (2008). Studieresultat i gymnasieskolan. En statistisk beskrivning av ofullständiga gymnasiestudier. Skolverket (2008). Rapport 322. Studieavbrott och stödinsatser i gymnasieskolan. Skolverket (2010). Risk för IG. Stockholm: Fritzes Asp-Onsjö, l. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur. (155 s.) Litteratur som främst rör skolans lägre åldrar Bartholdsson, Å. (2008) Den vänliga maktutövningens regim om normalitet och makt i skolan Stockholm: LIBER. (224 s.) Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnspykologi utveckling på avvägar. Stockholm: Natur & Kultur. (368 s). (Delar av boken läses). Heimdahl Matttson, E. (2008). Mot en inkluderande skola elevers syn på specialpedagogiska insatser. Specialpedagogiska skolmyndigheten Jakobsson, I-L (2003). God kommunikation är avgörande. Skolsituationer för elever med syndromdiagnos. Locus 4/03. (s 31 43). (12 s). Westling Allodi, M. (2002). Gränser i skolan. Vilka funktioner har differentierade grupper? Locus 1/02. (s 4 19). (16 s). Skolverket (2008) Särskilt stöd i grundskolan - en sammanställning av senare års forskning och utvärdering Litteratur som främst rör åldrarna 0-6 år Lundström E. (2007). Ett barn är oss fött. Stockholm: Lärarhögskolan i

10 10:11 Stockholm/Stockholms universitet. Doktorsavhandling. Lutz, K. (2006). Konstruktionen av det avvikande förskoslebarnet En kritisk fallstudie angående utvecklingsbedömningar av yngre barn. Malmö: Malmö Högskola. (lic.uppsats). Sandberg, A. (red) (2009). Med sikte på förskolan barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. (204 s.) Siljehag, E.(2007). Igenkännande och motkraft. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm/Stockholms universitet. Doktorsavhandling, kap 5, ss Skönlitteratur Alakoski, S. (2007). Svinalängor. Stockholm: Albert Bonniers förlag Haddon, M. (2003). Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Stockholm: Månpocket. Wahlström& Widstrand. (The curious incident of the dog in the night-time. London: Vintage). (225 s). Høeg, P. (1993) De kanske lämpade. Stockholm: Norstedt Johansson, I. (2008). En annorlunda barndom: en kvinnas berättelse om sin autistiska uppväxt. Stockholm: Månpocket Johansson, K. (2003) Huset vid Flon Stockholm: Norstedts pocket Linderborg, Å. (2008). Mig äger ingen. Stockholm: Atlas Pohl, P.(1997) Vi kallar honom Anna. Stockholm: Alfabeta Åkerman, S. (2007) Zebraflickan. Stockholm: Författarhuset 8. Kursutvärdering Kursen utvärderas genom en webbaserad individuell enkät på Modo, tillgänglig vecka Mondo Mondo används främst för löpande kursinformation. Här läggs också dokument, filer och föreläsningsmaterial ut.

11 11: Studentinflytande Kursens seminarier bör präglas av ett öppet klimat där studenter ges möjligheter att påverka kursens uppläggning och arbetsformer inom givna ramar. 11. Studera med funktionshinder För detaljerad information Se SU s hemsida. På adressen hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan Du bl.a. få hjälp med akademiskt skrivande. 12. Kontaktinformation Kursadministratör: Kursansvarig: Jenny Stolz jenny.stolz@specped.su.se tel Christina Westerberg christina.westerberg@specped.su.se tel