Kursbeskrivning SPECIALPEDAGOGIK MED INRIKTNING MOT TECKEN SOM ALTERNATIV OCH KOMPLETTERANDE KOMMUNIKATION, GN. HT 2013/ 7,5 högskolepoäng/ UQ164F

Transkript

1 Kursbeskrivning SPECIALPEDAGOGIK MED INRIKTNING MOT TECKEN SOM ALTERNATIV OCH KOMPLETTERANDE KOMMUNIKATION, GN HT 2013/ 7,5 högskolepoäng/ UQ164F

2 2:10 1. Kursinformation Kursansvarig: Magnus Magnusson, Universitetslektor i specialpedagogik Magnus.Magnusson@specped.su.se Kursadministratör: Jeanette Kling-Olofsson Jeanette.Kling- Olofsson@Specped.su.se 2. Kursens innehåll och lärandemål Bedömning och utveckling av elevers möjlighet att kommunicera med hjälp av AKK genom grundläggande observation och dokumentation i elevens lärandemiljö. Kursen skall ge en grundläggande orientering om karakteristika för AKK i skolan ur ett historiskt och nutida perspektiv. Kursen presenterar centrala, regionala och lokala satsningar och vad dessa medfört skall studeras och diskuteras, liksom forskningsrön och rapporter som behandlar användande av AKK i specialpedagogisk undervisning och som personligt kommunikationsstöd nationellt och internationellt. Genomgång av teorier och metoder och olika AKKverktyg i en inkluderande verksamhet, med speciell fokus på teckenkommunikation, inkluderande symbolkommunikation. Mellan de campusförlagda träffarna organiserar och genomför den studerande en egen fallstudie där AKK ingår. Verksamheten planeras för en grupp där elever med funktionsnedsättning ingår och där AKK används i syfte att alla elever i gruppen skall uppleva sig inkluderade i verksamheten genom förbättrade ömsesidiga kommunikationsmöjligheter. Kontinuerlig dokumentation av gjorda erfarenheter diskuteras på Mondo vid schemalagda tidpunkter. Erfarenhetsutbyte mellan de studerande är en bärande del i kursen. 2.1 Lärandemål Efter att ha genomfört kursen ska studenten kunna: - analysera och kritiskt granska olika AKK-metoder och hjälpmedel och dess relevans för elever. Granskningen ska ske i förhållande till olika individers förutsättningar och de reella möjligheter som skolan kan erbjuda samt sättas in i ett inkluderande perspektiv. - formulera mål för användande av AKK med avseende på alla elevers ömsesidiga kommunikation och lärande i en grupp och utifrån teorier om specialpedagogik ge exempel på hur dessa mål kan omsättas i undervisning.

3 3:10 - planera för, organisera och genomföra användning av AKK i det dagliga arbetet med elever, samt visa förmåga att dokumentera och utvärdera användning av AKK i en grupp där elever med utvecklingsstörning och flerfunktionsnedsättning ingår. 3. Kursens uppläggning Undervisningen sker i form av föreläsningar, diskussioner, instruktioner till praktiska övningar, analysverktyg mm och redovisningar sker genom att studenter vid fastlagda tidpunkter lägger ut material i Mondo. Kursdeltagarna behöver ha tillgång till Internet och multimediadator under kursens gång. 3.1 Arbetsformer Förutom föreläsningar innehåller kursen ett antal seminarier. Studenterna får här möjlighet att träna sin förmåga att diskutera och problematisera olika frågeställningar med utgångspunkt från den studerade litteraturen. 3.2 Arbetsuppgifter Studenterna genomför gruppuppgifter med hjälp av litteratur- och fältstudier vilka redovisas muntligt i grupp. En individuell examination som redovisas skriftligt avslutar kursen. 3.3 Återkoppling Återkoppling till studenterna kommer att ske genom seminarier och via handledning under process. 3.4 Schema och lokaler Registrering Föreläsning: Grundläggande språk/kommunikationsteori design av uppgift/ fallstudien som arbetsmetod Läs: Magnusson, M (2009) (Finns på kurshemsidan) ; Heister Trygg, B. (2003) Föreläsning: Vad är AKK fokus symbolkommunikation/ GAKK. Vad är ISAAC. Hur genomför vi en analys

4 4:10 del 1. Läs: Andersen, Husted. & Kirkegaard; Heister Trygg, B. (2005) Föreläsning: Vad är AKK fokus teckenkommunikation/takk. Vad är inklusion. Hur genomför vi en analys del 2. Läs: Heister Trygg, B. (2004); Gustafsson Föreläsning tekniska hjälpmedel och informationsteknologins roll. Läs: Abbot, Detheridge & Detheridge ; samt övrig litteratur bör vara genomläst till detta tillfälle OBS! Mindre schemaförändringar kan ske under kursens gång. Övriga läsanvisningar: Brodin läses kontinuerligt under hela kursperioden och Patel & Davidson ses som en handbok inför genomförandet av arbetsuppgiften. Den valbara litteraturen kan kompletteras med litteratur som studenten väljer i samråd med kursansvarig. Urvalet bör ske inledningsvis i kursen. Då området kännetecknas av et stortflöde material på Internet, förutsätts att studenten självständigt arbetar med ett kontinuerligt informationssökande på Internet t ex 4. Examination och bedömning Gruppuppgifterna bedöms med betygen Godkänt eller Underkänt och den skriftliga examinationen med en sjugradig betygsskala. Se kursplanen s Examinationsformer och uppgifter Kursen examineras genom att studenten organiserar, genomför, dokumenterar samt utvärderar ett utvecklingsarbete i den egna verksamheten, vilka redovisas på den webbaserade lärplattformen Mondo. I detta arbete redovisas också kurslitteraturen. EXAMINATION: Examination genomförs i form av en individuell skriftlig uppgift, en fallstudie som skall vara inlämnad (helst elektroniskt) den Uppgiften skall omfatta 8-10 sidor exklusive referenslista och ev försättsblad. Det förutsätts att kursdeltagare deltar och närvarar aktivt i kursen och samtliga träffar Betygsättning på kursen som helhet sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt

5 5:10 B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För att få betyg på kursen krävs lägst betyget E samt deltagande enligt anvisningar och genomförda uppgifter enligt överenskommelse under kursens gång. har följt de anvisningar för rapportskrivning som presenterats på kursen. Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov två gånger av en examinator, har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Studerande kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att kursplanen slutat gälla. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Med prov jämställs också andra obligatoriska moment eller delmoment i kursen. 4.2 Bedömningskriterier Beskrivs i separat dokument på kurshemsidan 4.3 Omexamination Tider för omexamination meddelas vid kursavslut och sker i januari Plagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga

6 6:10 referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Detta betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat är ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Se vidare Stockholms universitet (2010) Att motverka plagiering. En handbok för lärare vid universitetet. Ligger på Mondo i Filsamling 5. Valbar kurslitteratur Valbar litteratur om cirka 300 sidor väljs ur den valbara listan med utgångspunkt från fältstudien och den individuella examinationen (se punkt 4.1). 6. Kursutvärdering Vid kursens slut äger en summativ utvärdering rum.

7 7:10 7. Mondo Samtliga registrerade studenter ska ha tillgång till Mondo samt kontinuerlig kommunikation via denna med studentarbetslaget, lärare och kursadministratör. 8. Studentinflytande Under kursens gång ges studenterna möjlighet att påverka kursens innehåll och arbetssätt. 9. Studera med funktionsnedsättning Studenter med funktionsnedsättning välkomnas att kontakta Stockholms universitet via informationslänken nedan. Målet är att alla studenter vid Stockholms universitet ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett eventuell funktionsnedsättning. Du kan läsa mer i Stockholm universitets handlingsplan : Jämlikhet & likabehandling Alla anställda och studenter ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. En förbättrad balans ska eftersträvas mellan kvinnors och mäns inflytande på verksamheten samt mellan antalet kvinnor och män inom densamma. Läs vidare om riktlinjer inom universitetet:

8 8: Kontaktinformation Kursansvarig: Magnus Magnusson Kursadministratör: Jeanette Kling Olofsson tfn All personal har personliga postfack, i Z- huset, plan 4. Utgångspunkt: Kommunikationen skall vara i fokus det gäller att skapa förståelse för begränsningar och förutsättningar i kommunikationen mellan elever och lärare, men också utanför skolan. Utgångsläget är elever med någon form av funktionshinder. Möjligheten att kommunicera begränsas av ytterligare funktionsnedsättning/ar, t ex: - syn - hörsel - neurologiska funktionshinder - kognitiva funktionshinder Viktiga begrepp under kursen: KOMMUNIKATIONSTEORI tidig kommunikation. Hur man arbetar ( förhandlar ) fram mening i kommunikation med elever, med eller utan olika funktionsnedsättningar. Vi diskuterar grundläggande kunskap om kommunikation, interaktion och bemötande. SEMIOTIK. Vad är teckenteori? DELAKTIGHET: Vad menar vi med inklusion? LÄRANDEMÅL FÖR ELEVER För att kunna upptäcka / skissa progressionen i elevers utveckling kan läraren behöva bryta ner (de givna, förelagda i läroplaner och kursplaner) lärandemålen i mindre bitar i utformandet av arbetsprogram för den individuelle eleven.

9 9:10 INLÄRNINGSHINDER: Vad kan olika funktionshinder innebära i olika kombinationer och hur förenar vi begreppen funktionshinder och hinder för inlärning? FALLSTUDIE: Hur genomför och beskriver man en fallstudie? LOGGBOK OCH MODELLER FÖR ANALYS - För loggbok under kursen: 1. Kartläggning av elevens/elevernas styrkor och förmågor. Syfte i kursens inledning att studenten utvecklar kunskap om och förmåga att använda relevanta verktyg vid kartläggningen. Hur genomför man en relevant analys som tar hänsyn till de komplexa förutsättningar för kommunikation som kan föreligga? Videoanalys för ökad kompetens att observera, dokumentera och analysera elevers styrkor och förmågor kan vara ett instrument. Exempel: Videoobservation Tolkning Analys Potential Läraren skriver ner vad som görs dvs vad hon/han ser, hör etc. Vilka redskap (IKT/ AKK) används? Läraren tolkar det som observerats. Elevens beteende/ kommunikation/ språkliga förmåga etc Interaktionen lärare elev och lärarens roll. (redskapens betydelse etc) Läraren analyserar det tolkade och beskriver elevens styrka/or och förmåga/or i den observerade situationen. Arbetshypotes om vilken betydelse för elevens kommunikativa förmåga mm redskapen (inkl läraren/ kamrater etc) har. Analysen ligger till grund för lärarens fortsatta planering av verksamheten och hur AKK kan bidra till elevens Elevens beteende/ kommunikation/ språkliga förmåga etc i nya situationer.. Kurslitteratur Brodin, J. (1991). Att tolka barns signaler Stockholms Universitet, (250 sid)

10 10:10 Andersen, S., Husted, B. & Kirkegaard, P. (2008) The Communication Miracle. Aalborg, Skipper Clement Forlag (88 sid) Gustafsson, A. (Red) (2004). Delaktighetens språk. (sid 1-170) Heister Trygg, B. (2003). Förslag till policy för AKK : barn med grav taloch språkstörning och behov av alternativa kommunikationsvägar (AKK). Stockholm, Hjälpmedelsinstitutet (40 sid) Heister Trygg, B. (2004). TAKK : tecken som AKK : tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Umeå, Specialpedagogiska Institutet (95 sid) Heister Trygg, B. (2005). GAKK : grafisk AKK : om saker, bilder och symboler som alternativ och kompletterande kommunikation. Malmö, Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK), (100 sid) Magnusson, M (2012) Kompendium i AKK. Stockholms Universitet. (32 sid) Patel, R. & Davidson, B. (2003). Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. (200 sid) Valbar litteratur Valbar litteratur om ca 300 sidor väljs i samråd med kursansvarig lärare. Heister Trygg, B. (2008). Kommunikativ omvårdnad : alternativ och kompletterande kommunikation för personer med demens, förvärvad hjärnskada och grav utveck-lingsstörning. Malmö, Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK) (105 sid) Magnusson, M. (2001) Life in Language Language in Life. Karlstad, (160 sid) Tetzchner, Stephen von & Martinsen, H. (2002). Alternativ og supplerende kommunikasjon : en innføring i tegnspråksopplaering og bruk av kommunikasjons-hjelpemidler for mennesker med språk- og kommunikasjonsvansker Oslo Gyldendal (279 sid) Länkar om AAC/AKK på Internet