Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Autenticitet
|
|
- Camilla Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Autenticitet
2 Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska kommissionens stöd. Kommissionen ansvarar inte för innehållet i publikationen. Omslagsfoto: Päivi Mantere ISBN
3 Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Autenticitet
4 AUTENTICITET Det här häftet är en del av bruksanvisningen för LbD4All. Bruksanvisningen består av åtta häften, som presenterar LbD4All-verksamhetsmodellens fem dimensioner. Dimensionerna är autenticitet, partnerskap, en forskningsinriktad ansats, en erfarenhetsbaserad karaktär och kreativitet. Dessutom presenteras utvärdering, projekt- och teamarbete samt e-lärande. Förutom detta består bruksanvisningen av fem videoklipp som beskriver de ovannämnda dimensionerna. I bruksanvisningen beskrivs LbD4All-modellen (Learning by Developing anpassad för grundskolor). Häften och videon har producerats som en del av LeTeEm-projektet (Learners, Teachers and Employers). I det här häftet beskrivs autenticitetens dimension. Autenticitet presenteras både på ett allmänt plan och genom ett exempel på ett matprojekt. Målet med häftet är att ge konkreta exempel på hur LbD4Allverksamhetsmodellen kan tillämpas i grundskolor. Breda grundkunskaper Framtidsorientering Äkta studier Samarbete med företag Möjligheter med PRAO Betydelse av närsamfundet Nyfikenhet Tillit Att ge utrymme kreativitet Förmåga att föreställa sig Utvecklande arbetssätt Mod Uppfattning av helheter Projektarbete Planmässighet Forskningsinriktad ansats inlärning av samfundet autenticitet Systematisk Kritisk anskaffning och användning av information Möjligheter av teknologi individens inlärning LbD 4All formandet av ny kunskap Partnerskap Erfarenhetsbaserad karaktär Inklusion av eleverna Dela på erfarenheter Nya samarbetsformer Växelverkan Ansvarstagande Samarbete Lokala företag Jämlika roller Partnerskap Självuppfattning Feedback Erfarenheter som pedagog Figur 1. Den grundskoleanpassande LbD4All-modellen. 4 LbD4All-bruksanvisning
5 Vad innebär autenticitet? Eleverna vill att undervisningen är aktuell och äkta. Med autenticitet hänvisas till ett äkta förhållningssätt och kontakter till arbetslivet i projektarbetet. Ett äkta forskningsoch utvecklingsprojekt med anknytning till näringslivet bildar elevens inlärningsmiljö. Projekten möjliggör elevernas deltagande i undersökningen av det lokala samfundet och den lokala miljön. Inlärningsresultaten påverkar i sin tur miljöns och det lokala samfundets utveckling. Hur visar sig autenticitet? Som motivation Som inspiration Som konkreta aspekter Vem eller vad påverkas av autenticitet? Eleverna Lärarna Skolan Arbetslivet Samfundet Hur förverkligas autenticitet? Tillsammans Projektet borde utgå från ett verkligt behov Planeringen sker enligt behovet I lärarens roll betonas ett nytt sätt att planera och handleda Lärarna bör erkänna det faktum att de inte kan alla svaren Kan förverkligas lika väl genom kontakter som på webben Garanterar att också lärarna lär sig Vad genererar autenticitet? Verkliga lösningar Uppmuntran att kommunicera med representanter för företag och samfund Nya idéer, innovationer, produkter, kunskap Verklig erfarenhet av arbetslivet Hur förverkligas autenticitet i vardagen? I ett projekt där man gör skolan till en trevlig inlärningsmiljö Som besök på företag och arbete i deras utrymmen Den lokala miljön fungerar som den bästa läraren Man utnyttjar programmet för praktisk arbetslivsorientering (PRAO) på ett mer omfattande sätt och delar erfarenheter som det gett Exempel: man kan ordna lägerskola Biologi Växter Var hittar man ingredienser Växternas former och identifiering Växtförhållanden Produkter Presentationer Artiklar till den lokala tidningen Middagsbjudning för samarbetspartner och lärare Odling på skolgården Pop-up caféer och restauranger Matprojekt Hälsokunskap Hälsoeffekter Dieter Huslig ekonomi Matlagning Uppmätning av ingredienser Potentiella samarbetspartner Bondgårdar Trädgårdar Restauranger Institutet för hälsa och välfärd Figur 2. Ett exempel på en praktisk tillämpning: Matprojekt Autenticitet 5
6 Det här projektet är en kombination av läroämnena i biologi, huslig ekonomi och hälsokunskap. Samarbetspartner för projektet är bondgårdar, trädgårdar, restauranger samt Institutet för hälsa och välfärd. I biologidelen koncentrerar man sig på växter, att hitta ingredienser, växternas former och identifiering samt växtförhållanden. I huslig ekonomi lär man sig matlagning och uppmätning/-vägning av ingredienser. I hälsokunskap koncentrerar man sig på hälsoeffekter och dieter av olika slag. Projektet ordnas under vårterminen och lärarna planerar redan på förhand hur projektet börjar efter jullovet. Projektet genomförs i samarbete mellan två klasser med ca 20 elever i 12-årsåldern per klass. I det förberedande skedet verkar lärarna i tätt samarbete med sina samarbetspartner för att hitta ett aktuellt tema som garanterar autenticiteten och för att bygga upp ramar för projektet. Lärarna planerar valet av samarbetspartner, arbetsscheman samt ett innehåll som motsvarar målen för lärandet. De kontaktar företag och kommer överens om vissa principer för genomförandet av projektet tillsammans med eleverna. Dessutom försäkrar sig lärarna om att projektet har engagerade samarbetspartner. Projektet börjar med en presentation (eventuellt tillsammans med uppdragsgivarna) där lärarna presenterar projektets huvudsakliga innehåll och mål. Eleverna delas upp i fyra team, med tio medlemmar var. De gör tillsammans upp ett tidsschema och en projektplan som läraren ska godkänna. Varje team koncentrerar sig på ett av projektets ansvarsområden, d.v.s. plantering, hälsoeffekter, planering av ett evenemang eller matlagning. Med lärarnas hjälp och under deras handledning kontaktar teamet sina samarbetspartnersför att stämma möte där de lär sig om teamens egna ansvars områden. Teamet som ansvarar för planteringen besöker en trädgård för att få planteringsråd och lära sig om växtför hållanden. På basen av informationen skapar teamet en plantering på skolans område. Teamet som bekantar sig med hälsoeffekter träffar en representant för Institutet för hälsa och välfärd och lär sig om hur olika dieter påverkan hälsan. Teamet som koncentrerar sig på planering av ett evenemang samarbetar med en bondgård för att lära sig om det arbete som ligger bakom en färdig produkt. Teamet som ansvarar för matlagningen besöker en restaurang för att lära sig om matlagningsmetoder och recept. Med hjälp av lärarna planerar och förverkligar varje team en pedagogisk workshop om sitt ansvarsområde för de övriga eleverna. Eleverna bestämmer gemensamt vad projektets huvudsakliga produkt är, vare sig det är ett pop up -café eller restaurang eller en middagsbjudning för lärare och samarbetspartner eller för föräldrar och kunder. Eleverna ger presentationer om sina egna ansvarsområden och sitt projekt för andra klasser. De skriver också korta artiklar till lokala tidningar. Dessutom blir planteringen kvar på skolgården för att utnyttjas av andra elever och lärare. Projektets samarbetspartners agerar sponsorer och får reklam när eleverna skriver sina artiklar. De har samtidigt en möjlighet att skola den yngre generationen. De får också nya idéer och synvinklar från elever som bekantar sig med näringsverksamheten. Lärarna ansvarar för att alla elever får praktisk erfarenhet av samarbete med arbetslivet och får kommunicera med sina samarbetspartner. De bör också försäkra sig om att alla samarbetspartner som deltar i projektet är engagerade och villiga att undervisa eleverna om hur arbetslivet fungerar. Lärarna ser också till att eleverna är redo att träffa representanterna för arbetslivet. Elevernas samarbete med samarbetspartner från det verkliga arbetslivet ger dem erfarenhet. De lär sig att arbeta och kommunicera i en äkta arbetsmiljö under handledning av experter i sin bransch. De har också möjlighet att erbjuda verkliga kunder en upplevelse då de förverkligar ett pop up -café eller en middagsbjudning. Därtill får eleverna information och färdigheter som de kan utnyttja utanför klassrummet. Projektet som beskrivs ovan är ett exempel som kan tillämpas på olika behov och innehåll. 6 LbD4All-bruksanvisning
7 SKRIBENTER Kristina Henriksson lektor Yrkeshögskolan Laurea Päivi Mantere lektor Yrkeshögskolan Laurea Irma Mänty utvecklingschef (E-lärande) Yrkeshögskolan Laurea 7
8 Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Autenticitet Det här häftet är en del av bruksanvisningen för LbD4All. Bruksanvisningen består av åtta häften, som presenterar LbD4All-verksamhetsmodellens fem dimensioner. Dimensionerna är autenticitet, partnerskap, en forskningsinriktad ansats, en erfarenhetsbaserad karaktär och kreativitet. Dessutom presenteras utvärdering, projekt- och teamarbete samt e-lärande. Förutom detta består bruksanvisningen av fem videoklipp som beskriver de ovannämnda dimensionerna. I bruksanvisningen beskrivs LbD4All-modellen (Learning by Developing anpassad för grundskolor). I det här häftet be skrivs autenticitetens dimension. Autenticitet presenteras både på ett allmänt plan och genom ett exempel på ett matprojekt. Målet med häftet är att ge konkreta exempel på hur LbD4All-verksamhetsmodellen kan tillämpas i grundskolor.
Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En erfarenhetsbaserad karaktär
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En erfarenhetsbaserad karaktär Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen
Läs merLaurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Partnerskap
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska kommissionens
Läs merLaurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen
Läs merLaurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Projekt- och teamarbete
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Projekt- och teamarbete Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har
Läs merLaurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska
Läs merLaurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Kreativitet
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Kreativitet Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska
Läs merLaurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING LbD4All-guide
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING LbD4All-guide Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska
Läs merLBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014
Läs merÖppna i webbläsaren /8
Öppna i webbläsaren 17.8.2017 1/8 Välkommen till FINLANDSSVENSK UTBILDNINGSKONFERENS 2017 EN LÄRANDE GEMENSKAP 25-26.9.2017 på Hanaholmens kulturcentrum, Esbo Utbildningskonferensen riktar sig både till
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merSTÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG
STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG VALTERI Lösningar till utmaningar inom lärande och delaktighet Valteri center för lärande och kompetens erbjuder elever, deras familjer och medarbetare stöd för lärande och
Läs meretwinning Det europeiska nätverket för lärare
etwinning Det europeiska nätverket för lärare Välkommen med! etwinning är en europeisk samarbetsyta på webben för lärare och daghemspersonal. etwinning främjar internationalisering och lämpar sig för alla
Läs merEntreprenöriellt lärande i verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet - samverkan i kreativa former
Entreprenöriellt lärande i verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet - samverkan i kreativa former Konferens om verksamhetsförlagd utbildning att lära i team för att verka i team Göteborg
Läs mer2015-2016 FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN
Barn och Utbildning Gun Palmqvist, rektor ARBETSPLAN 2015-2016 FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN Utveckling, lärande och kunskaper I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när
Läs merFacebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Läs merSkolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall
Läs merLärande om hållbar utveckling för barn & unga
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)
Datum 2014-08-18 Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Holmesskolan Besöksadress Fabriksgatan 3, Torsby Torsby kommun 50. BUN 685 80 Torsby 0560-162 33 direkt 0560-160 00 växel
Läs merHandledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen
Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun Inledning För att skolorna ska kunna arbeta målinriktat behövs en gemensam bild av målet för elevhandledningen. Handledningsplanen
Läs mer1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merFERLINSKOLAN
Barn och Utbildning Gun Palmqvist, rektor ARBETSPLAN 2015-2016 FERLINSKOLAN Utveckling, lärande och kunskaper I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när de lämnar grundskolan
Läs merHANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD
HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes
Läs merGöteborgs stad Linnéstaden - Birgitta Åström Göteborgs stad Torslanda - Lotten Ekelund
Göteborgs stad Linnéstaden - Birgitta Åström Göteborgs stad Torslanda - Lotten Ekelund Skolor: 135 Elever: 45 000 (grundskola 34 237) Rektorer/ledare: 500 Pedagoger: 8000 Övrig personal: 4000 22 förvaltningar
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merFacebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Läs merÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE?
Dale Carnegie Trainings ledarskapsguide: ÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE? Lär dig motivera olika typer av medarbetare och bygg relationer som skapar entusiasm, motivation och engagemang på arbetsplatsen.
Läs merINTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla
INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...
Läs merFYSIK. Läroämnets uppdrag
FYSIK Läroämnets uppdrag Undervisningen i fysik har som uppgift att stöda utvecklingen av elevens naturvetenskapliga tänkande och världsbild. Fysikundervisningen hjälper eleven att förstå betydelsen av
Läs merFERLINSKOLAN
Barn och Utbildning Gun Palmqvist, rektor ARBETSPLAN 2016-2017 FERLINSKOLAN Utveckling, lärande och kunskaper I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när de lämnar grundskolan
Läs merModell och verklighet och Gy2011
Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen
Läs merDu har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3
Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt
Läs merInbjudan. till idéverkstad. Idéverkstad: Turism på 10-talet
Inbjudan till idéverkstad Idéverkstad: Turism på 10-talet Tid 27.10.2015 kl. 8-17. Lunch ingår. Plats Domus Bothnica, Universitetsstranden 5 i Vasa Språk svenska/engelska Anmälningar Senast 20 oktober,
Läs merSkolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni
Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar
Läs merEntreprenörskap i styrdokumenten
Entreprenörskap i styrdokumenten Redan 1946 1946 års skolkommission: Skolans ska inriktas på att fostra elever till självständighet och kritiskt sinnelag å ena sidan och samarbete, lust att engagera sig
Läs merPlan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun
Plan för entreprenörskap i skolan Motala kommun Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 11/KS 0233 Datum: 2011-10-25 Paragraf: 325 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2011-10-25 Diarienummer:
Läs merVerksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
Läs merPubliceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan
Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merFrån ord till handling en innovativ lek- och lärmiljö i förskolan
Från ord till handling en innovativ lek- och lärmiljö i förskolan Tidigare erfarenheter Butikschef Sportmagasinet/Intersport Förskollärarutbildning Förskollärare Förskolechef i Linköpings kommun Projekt
Läs merLahden kaupunki
Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......
Läs merVälkommen till Fredrikshovs gymnasium
Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på
Läs merTill undervisningssituationerna väljer man sådana uppgifter som ligger så nära yrkets vardagssituationer och arbetsuppgifter som möjligt.
Med integrering avses i det här sammanhanget en förening av studierna i gemensamma examensdelar med studier i yrkesinriktade examensdelar. Det görs både innehållsmässigt och fysiskt så att studierna sker
Läs merSLUTRAPPORT FÖR UNDERSTÖD FÖR REGIONALT SAMARBETE (åtgärd nr 4)
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten PB 131 65101 Vasa Hänvisning: Beslut 29.12.2009 4263/3561/2009 Ändringsbeslut 30.9.2011 4263/3561/2009 Projektnummer: 0919352 SLUTRAPPORT FÖR UNDERSTÖD
Läs merBAKKE-MODELLEN Barn Aktör Kultur Kreativitet projekt
BAKKE-MODELLEN Barn Aktör Kultur Kreativitet projekt En modell för hur barnet i projektarbete skapar sin egen kultur som aktiv aktör 1 Inledning Denna handbok är en produkt från examensarbetet Konst(igt)
Läs merLMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng
LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merÅtgärdsprogrammet för utvecklingen av undervisnings- och handledningspersonalens kunnande
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) Anordnare av yrkesutbildning Uppstart av nätverksprojekt kring utveckling av undervisnings- och handledningspersonalens kunnande som stöd för genomförandet av reformen av yrkesutbildningen
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta
Läs mer15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
Läs mer2. 3 Pedagogträffar i trädgård/inne på Färsna gård- öppen med olika tema. Aktivitet, fika, lokal och erfarenhetsbyte ingår.
Färsna gård 190112 Utvärdering och reflektion Utomhuspedagogik i förskola, en satsning i Norrtälje kommuns statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskola hösten 2018 Syfte och mål Målet och syftet
Läs mer"Ute är inne"/ Utvärderingsblankett september april 2018
"Ute är inne"/ Utvärderingsblankett september 2017 april 2018 1. Kön: 2. Jag jobbar vid: 1/7 3. Ta ställning till följande påståenden (1 = mycket dåligt/litet, 2 = ganska dåligt/litet, 3 = varken bra eller
Läs merVi7 workshop
Vi7 workshop 4-5.9.2015 Innehåll UBS Vi7 LP 1.8.2016 Mitt gymnasium Arbetssätt Det lokala läroplansarbetet Ge en tydlig grund för gymnasiets lokala läroplansarbete Digitalt läroplansverktyg som utbildningsanordnarna
Läs merIT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld
IT-strategi för bättre lärande Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS IT-STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och även Pysslingen Skolor står inför
Läs merMatematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev
Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Projektarbete: bakgrund och idéer Etymologi Proicio: kasta fram, sträcka fram (latin) Projektarbetets historia Historiskt sätt har projektarbetet som arbetsform
Läs merHållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik
Läs merTill föräldrar och elever i årskurs 8
Till föräldrar och elever i årskurs 8 Under våren är det dags för 8: ornas PRAO (praktisk arbetslivsorientering). Tanken med praon är att ge dig, som elev, möjlighet att få kunskap om arbetslivet genom
Läs merFox, Hiba, Li, Lisa, Liza. Jordlära i skolan
Fox, Hiba, Li, Lisa, Liza Jordlära i skolan Hållbar tjänst med fokus på stadsodling Främst för barn mellan 6 och 9 år Koncept där barn lär sig odla, mer om miljön och klimatpåverkan Närodlat, ekologiskt
Läs merEn förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Läs merHÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna
Läs merVI VET VAD SOM KRÄVS MALMÖ
DU VET VAD DU GILLAR VI VET VAD SOM KRÄVS MALMÖ Du är mitt i tonåren. Framtiden kommer att vara fylld av utmaningar, stora förändringar och tuffa beslut. Så varför inte ägna de närmaste åren åt det du
Läs merEN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?
EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merGuide till projektarbetet
Guide till projektarbetet 10 Guide till projektarbete, 100p Projektarbete 2010/2011 2010 Ett projektarbete är en obligatorisk kurs i gymnasieskolan. Kursen är på 100 poäng, vilket skall motsvaras av 100
Läs merInledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"
Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm
Läs merA. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen
VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen
Läs merArbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F
Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F-3 2018-2019 1 2 Inledning Högalidskolan är en kommunal grundskola för elever från förskoleklass t.o.m. årskurs 9. På lågstadiet finns tre fritidshemsavdelningar
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merPARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande
Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många
Läs merStudie- och yrkesorientering
ÄNGDALASKOLAN Studie- och yrkesorientering Arbetsplan Ängdala Skolor AB 130903 Ängdalaskolans arbetsplan för den studie- och yrkesorienterande verksamheten Inledning Följande dokument utgör den arbetsplan
Läs merSamverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.
Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande
Läs merGrupparbeten i fria och fasta ramar. En jämförelse av förutsättningar, arbetsförlopp och lärarroll
Grupparbeten i fria och fasta ramar En jämförelse av förutsättningar, arbetsförlopp och lärarroll Av Norbert Häubner Johan Lindell 2008 Utgångspunkt Ett vanligt förekommande studiemoment i universitetskurser
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merEn musikspäckad skattjakt efter barns rättigheter
En musikspäckad skattjakt efter barns rättigheter musikalbum ingår! illustration kati mets Copyright 2018 Ensemble Yria, Stockholm text och musik Ensemble Yria (Cecilia Eurenius, Britta Forslund, Sara
Läs merBehöver man pedagogik i bibliotek? Funderingar och erfarenheter Anu Ojaranta , Tammerfors BIBLIOTEKS- PEDAGOGIK
Behöver man pedagogik i bibliotek? Funderingar och erfarenheter Anu Ojaranta 11.5.2017, Tammerfors BIBLIOTEKS- PEDAGOGIK OM PRESENTATIONEN Allmänna bibliotek, kundgrupper och aktiviteter Vad är pedagogik?
Läs merKollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället
Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen Fjärde tillfället 2018-05-30 Starter VIP 1. Namnge de 3 rikaste personerna i världen just nu. 2. Namnge
Läs merIntroduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun
Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun W:\Götene\Dokument\020620\Bunt 1\Introduktionsprogram.doc Innehållsförteckning! Inledning och bakgrund sid. 3! Programinnehåll
Läs merVi lyfter språk-, läs- och skrivförmågan. Läslyftet som resurs för förskolors utvecklingsarbete
Vi lyfter språk-, läs- och skrivförmågan Läslyftet som resurs för förskolors utvecklingsarbete I sin principiella tro på möjligheten av en objektiv framställning genom ett transparant språk är marxismen,
Läs merSLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material
Läs merPlan för studie-och yrkesvägledning för Abrahamsbergsskolan F-9)
2019 Plan för studie-och yrkesvägledning för Abrahamsbergsskolan F-9) Innehåll Plan för studie-och yrkesvägledning...2 för Abrahamsbergsskolan F-9...2 Ansvar...2 Planens utformning och genomförande...2
Läs merPRAO 2017 VECKA Information till elever och vårdnadshavare i årskurs 8
PRAO 2017 VECKA 16-17 Information till elever och vårdnadshavare i årskurs 8 SYFTET MED PRAO PRAO (praktisk arbetslivsorientering) är en viktig del av skolans undervisning om arbetslivet. Syftet med PRAO
Läs merNOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt
Läs merWorkshop Visioner för den nya grundskolan
Workshop Visioner för den nya grundskolan Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen i Vasa 24.3.2017 #uusiperuskoulu Finland är ett ledande land inom utbildning, kompetens och modernt lärande.
Läs merBotkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.
Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.se Fakta om Botkyrka 87 600 innevånare 22 kommunala grundskolor
Läs merRegeringsförslag obligatorisk prao åk 8 och åk 9
Regeringsförslag obligatorisk prao åk 8 och åk 9 Lag om ändring i skollagen (2010:800) Innebär att en huvudman för grundskola eller specialskola ska ansvara för att praktisk arbetslivsorientering (prao)
Läs merDigitalt lärande och programmering i klassrummet
Digitalt lärande och programmering i klassrummet utbildningsprojekt för lärare Vision Programmering blir en naturlig del i klassrummet. Alla lärare ska kunna använda programmering som ett arbetssätt för
Läs merSKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING
SKOLA & ARBETSLIV BAKGRUND I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande och känna/inse att de har ansvaret och makten över sitt eget lärande. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Samverkan mellan
Läs merVerktyg för Individanpassad SFI
Verktyg för Individanpassad SFI Inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 januari 2011 TALARE Lunds kommun Eva Leijon Burlövs kommun Thérèse Stringer och författare Nacka kommun Viveca Schön Utbildningscentrum
Läs merBIOLOGI. Läroämnets uppdrag
1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans
Läs merVarför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden
Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden Möjligheter med prao och praktik! Att ta emot elever på prao och praktik är ett bra tillfälle att ge dem en positiv bild av din arbetsplats och av arbetslivet.
Läs merPlan för studie- och yrkesvägledning
Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt
Läs merIntervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar
2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i
Läs merLäsåret Från sjuan till nian. Info om övergången till sjuan
Läsåret 2019 2020 Från sjuan till nian Info om övergången till sjuan Välkommen till sjunde klassen Hej! Du har säkert funderat på hur det blir att börja i sjuan. Mycket kommer att kännas välbekant, men
Läs merVälkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket
Välkomna till 2017-11-23 På uppdrag av Skolverket 2017-11-24 2 Dagens program 9.00-9.20 Fika 9.20-9.30 Välkomna och introduktion 9.30-10.00 Föreläsning: Skola på vetenskaplig grund 10.00-11.00 Workshop:
Läs merPedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;
Läs merModersmål och litteratur
Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra
Läs merBedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Läs merDet här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld
Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och
Läs merLÄROPUSSEL I PRAKTIKEN Tiina Cederström Jakobstad
LÄROPUSSEL I PRAKTIKEN Tiina Cederström Jakobstad 11.03.2019 Upplägg av kvällen Planen för småbarnspedagogik i praktiken. Att förverkliga den nya planen för småbarnspedagogik förutsätter både individuellt
Läs merSynlighet åt regionala aktörer!
Synlighet åt regionala aktörer! Nylandsveckan är en evenemangsvecka som Nylands förbund koordinerar och där syftet är att ge synlighet åt nyländska aktörer och arbete som gjorts till fördel för landskapet.
Läs mer