Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En erfarenhetsbaserad karaktär
|
|
- Sofia Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En erfarenhetsbaserad karaktär
2 Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska kommissionens stöd. Kommissionen ansvarar inte för innehållet i publikationen. Omslagsfoto: Päivi Mantere ISBN
3 Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En erfarenhetsbaserad karaktär
4 EN ERFARENHETSBASED KARAKTÄR Det här häftet är en del av bruksanvisningen för LbD4All. Bruksanvisningen består av åtta häften, som presenterar LbD4Allverksamhetsmodellens fem dimensioner. Dimensionerna är autenticitet, partnerskap, en forskningsinriktad ansats, en erfarenhetsbaserad karaktär och kreativitet. Dessutom presenteras utvärdering, projekt- och teamarbete samt e-lärande. Förutom detta består bruksanvisningen av fem videoklipp som beskriver de ovannämnda dimensionerna. I bruksanvisningen beskrivs LbD4All-modellen (Learning by Developing anpassad för grundskolor). Häftena och videon har producerats som en del av LeTeEm-projektet (Learners Teachers and Employers). I det här häftet beskrivs den erfarenhetsbaserade karaktärens dimension. Den erfarenhetsbaserade karaktären presenteras både på ett allmänt plan och genom att använda ett tidsanvändningsprojekt som exempel. Målet med häftet är att ge konkreta exempel på hur LbD4All-verksamhetsmodellen kan tillämpas i grundskolor. Breda grundkunskaper Framtidsorientering Äkta studier Samarbete med företag Möjligheter med PRAO Betydelse av närsamfundet Nyfikenhet Tillit Att ge utrymme kreativitet Förmåga att föreställa sig Utvecklande arbetssätt Mod Uppfattning av helheter Projektarbete Planmässighet Forskningsinriktad ansats inlärning av samfundet autenticitet Systematisk Kritisk anskaffning och användning av information Möjligheter av teknologi individens inlärning LbD 4All formandet av ny kunskap Partnerskap Erfarenhetsbaserad karaktär Inklusion av eleverna Dela på erfarenheter Nya samarbetsformer Växelverkan Ansvarstagande Samarbete Lokala företag Jämlika roller Partnerskap Självuppfattning Feedback Erfarenheter som pedagog Figur 1. Den grundskoleanpassande LbD4All-modellen. 4 LbD4All-bruksanvisning
5 Vad innebär en erfarenhetsbaserad karaktär? Erfarenhetsbaserad inlärning grundar sig på pragmatisk kunskapsteori, som LbD4All-inlärningsmodellen har tydlig koppling till. Samma synsätt delas av forskningsbaserad, ekspansiv, problembaserad och konstruktiv inlärning. Erfarenhetsbaserad inlärning förstås som en process som alltid börjar från en erfarenhet och kräver att man reflekterar över inlärningen. Inlärningen sker i samverkan, där de som lär sig speglar sina egna erfarenheter. Man växer genom erfarenheter, även om alla erfarenheter inte skulle vara lärorika. Erfarenhet föds tillsammans med övriga deltagare och formas av varje deltagares erfarenhetsbaserade världsbild. Hur visar sig en erfarenhetsbaserad karaktär? Erfarenhetsbaseringen syns som gemensamt arbete, där kunskap och färdigheter delas och man bygger på tidigare kunskap. Vem eller vad påverkas av en erfarenhetsbaserad karaktär? Eleverna Lärarna Samfundet Skolans förvaltning osv. Eleverna kan arbeta tillsammans eller individuellt på deltid När upplevelserna upplevs gemensamt, är de delade Diskussionerna och reflektionerna sker mellan gruppens medlemmar, klassen, eleverna och läraren Läraren bör vara närvarande och redo att handleda Det krävs mod att förkovra sig Det krävs självsäkerhet att berätta om problem Utvärderingen sker också under processen, inte bara efteråt Vad genererar en erfarenhetsbaserad karaktär? Ny kunskap Nya sätt att lära sig och reflektera Delade erfarenheter Erfarenhet av samarbete med olika slags personer och deltagare Inlärning utifrån det verkliga arbetslivet Hur förverkligas en erfarenhetsbaserad karaktär i vardagen? Att dela upplevelser bygger ny kunskap Kreativiteten stärks Externa partner får oersättliga synvinklar och erfarenheter från de ungas generation genom att samarbeta med dem Lärarna lär sig utifrån projektets erfarenheter Hur förverkligas en erfarenhetsbaserad karaktär Som möjligheter till samarbete: Utnyttjande av e-lärande Inte klassrummet som enda omgivning En erfarenhetsbaserad karaktär 5
6 Matematik Statistik Procenträkningar Produkter Portföljer Tidningsartiklar Rapporter Presentationer Kalender Tidsanvändningsplan Hälsokunskap Ett balanserat liv Inpassande av både motion och måltider i schemat Huslig ekonomi Hem- och närmiljön Anvisningar för vardagen Tidsplanering Potentiella samarbetspartner Institutet för hälsa och välfärd Marthaförbundet Idrottscentra Näringsterapeuter Figur 2. Ett exempel på en praktisk tillämpning: Tidsanvändninsplan. Studierna i matematik, huslig ekonomi och hälsokunskap kombineras i det här projektet. Som samarbetspartner i projektet fungerar Institutet för hälsa och välfärd, Marthaförbundet, idrottscentra och näringsterapeuter. Matematiken fokuserar främst på statistik och procenträkning. Inom huslig ekonomi koncentrerar man sig på hem- och närmiljön, anvisningar för vardagen samt tidsplanering. Inom läroämnet hälsokunskap studerar man ett balanserat liv och inpassande av både motion och måltider i schemat. Projektet pågår en månad och lärarna planerar i förväg hur det publiceras efter sommarlovet. Projektet förverkligas för en klass på 20 elever i 11-årsåldern. I det förberedande skedet arbetar lärarna i nära kontakt med projektets samarbetspartner för att försäkra sig om deras engagemang i projektet. Alla partnerna, arbetsschemat och innehållet bör uppfylla kunskapskraven som lärarna bestämt. Läraren kontaktar organisationer och kommer överens om vissa principer om hur projektet kommer att förverkligas med eleverna. Projektet börjar med en introduktion av lärarna, där man går igenom det centrala innehållet och målen. Eleverna arbetar parvis för att skapa en plan för projektet vari ingår genomförande och schemaläggning. Planen godkänns av läraren. Under projektets gång verkar eleverna i tätt samarbete med projektets partner för att få information från sakkunniga inom olika områden. Myndigheterna vid Institutet för hälsa och välfärd presenterar sin verksamhet, centrala forskningsresultat som påverkar välfärden ur ungdomarnas perspektiv och berättar om de viktigaste sätten att förbättra individens välfärd och hälsa. Marthaförbundet besöker skolans utrymmen och ger eleverna nyttiga råd om hur man kan hitta en balans mellan skola, motion och fritid. Eleverna får också handledning av en näringsterapeut om hur man äter hälsosamt och planerar måltiderna för individens behov. Motionscentra erbjuder motionslektioner som passar in på elevernas ålder, och hälsotips om hur man upprätthåller balansen mellan motion och vila. Det viktigaste resultatet är att eleverna producerar en tidsanvändningsportfölj, som innehåller en kalender med tidsindelningen mellan skola, hobbyer, fritid och måltider för varje par. Eleverna gör också korta självständiga rapporter som innehåller projektets olika delområden; schemaläggningen och tidsanvändningen och en hälsosam livsstil. Artiklar om en balanserad och hälsosam livsstil produceras parvis. Eleverna håller också ett föredrag i ämnet för de andra eleverna. Läraren ansvarar för att försäkra sig om att alla elever får en konkret upplevelse om samarbetet med arbetslivet och att alla elever kommunicerar med projektets partners. De måste också försäkra sig om att de partner som deltar är engagerade och vill tillämpa deras anvisningar på rätt åldersnivå. Eleverna får erfarenhet genom att få aktuell information och färdigheter från arbetslivets aktörer. Dessutom får eleverna information och färdigheter som kan utnyttjas i olika livssituationer, inte enbart i klassrummet. Projektet som beskrivs ovan är ett exempel som kan tillämpas på olika behov och innehåll. 6 LbD4All-bruksanvisning
7 SKRIBENTER Kristina Henriksson lektor Yrkeshögskolan Laurea Päivi Mantere lektor Yrkeshögskolan Laurea Irma Mänty utvecklingschef (E-lärande) Yrkeshögskolan Laurea En erfarenhetsbaserad karaktär 7
8 Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En erfarenhetsbaserad karaktär Det här häftet är en del av bruksanvisningen för LbD4All. Bruksanvisningen består av åtta häften, som presenterar LbD4All-verksamhetsmodellens fem dimensioner. Dimensionerna är autenticitet, partnerskap, en forskningsinriktad ansats, en erfarenhetsbaserad karaktär och kreativitet. Dessutom presenteras utvärdering, projekt- och teamarbete samt e-lärande. Förutom detta består bruksanvisningen av fem videoklipp som beskriver de ovannämnda dimensionerna. I bruksanvisningen beskrivs LbD4All-modellen (Learning by Developing anpassad för grundskolor). I det här häftet be skrivs den erfarenhetsbaserade karaktärens dimension. Den erfarenhetsbaserade karaktären presenteras både på ett allmänt plan och genom att använda ett tidsanvändningsprojekt som exempel. Målet med häftet är att ge konkreta exempel på hur LbD4All-verksamhetsmodellen kan tillämpas i grundskolor.
Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Autenticitet
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Autenticitet Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska
Läs merLaurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen
Läs merLaurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Partnerskap
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska kommissionens
Läs merLaurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska
Läs merLaurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Projekt- och teamarbete
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Projekt- och teamarbete Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har
Läs merLaurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Kreativitet
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Kreativitet Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska
Läs merLaurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING LbD4All-guide
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING LbD4All-guide Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska
Läs merLBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014
Läs merHÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merDroger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi
Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Berätta om drogens historia, innehåll, tillverkning. Hur påverkas och skadas kroppen av drogen? Hur kan man se att någon är påverkad Vad finns det
Läs merSAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merPlan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Läs merFYSIK. Läroämnets uppdrag
FYSIK Läroämnets uppdrag Undervisningen i fysik har som uppgift att stöda utvecklingen av elevens naturvetenskapliga tänkande och världsbild. Fysikundervisningen hjälper eleven att förstå betydelsen av
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
Läs merLärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 1 2
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs merEkonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Läs mer"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs merHUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,
Läs merLÄROPUSSEL I PRAKTIKEN Tiina Cederström Jakobstad
LÄROPUSSEL I PRAKTIKEN Tiina Cederström Jakobstad 11.03.2019 Upplägg av kvällen Planen för småbarnspedagogik i praktiken. Att förverkliga den nya planen för småbarnspedagogik förutsätter både individuellt
Läs mer15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merGöteborgs stad Linnéstaden - Birgitta Åström Göteborgs stad Torslanda - Lotten Ekelund
Göteborgs stad Linnéstaden - Birgitta Åström Göteborgs stad Torslanda - Lotten Ekelund Skolor: 135 Elever: 45 000 (grundskola 34 237) Rektorer/ledare: 500 Pedagoger: 8000 Övrig personal: 4000 22 förvaltningar
Läs merA-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematiskt tänkande hos eleverna. Undervisningen
Läs merM A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G
M A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G Linus Schrab Pedagogisk konsult Maxa din pedagogiska planering Varför planera? Vad säger Skolverket? lgr 11 / gy 11 Programplaner Ämnesplaner Kursplaner
Läs merHUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag
HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merGeografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag
Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merNORDISK SAMVERKAN PÅ SCHEMAT! Kommunikation och undervisning i gränsöverskridande språkmöten
NORDISK SAMVERKAN PÅ SCHEMAT! Kommunikation och undervisning i gränsöverskridande språkmöten Sylvana Sofkova Hashemi & Helén Stålarm Högskolan Väst, Trollhättan Mölndal Glasbergsskolan F-6, GränsöverskridandeNordiskUnder
Läs merPlan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Läs merBIOLOGI. Läroämnets uppdrag
1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merLahden kaupunki
Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merNr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merArbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014
Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens
Läs merSödra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare
Läs merEktorpsskolans lokala arbetsplan
EKTORPSRINGEN Ektorpsskolans lokala arbetsplan Fritidshemmet 2017/18 Enligt skollagens 14:e kapitel om Fritidshemmet finns ett antal mål för fritidshemsverksamheten. Fritidshemmet ska stimulera elevernas
Läs merA-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs mer2. 3 Pedagogträffar i trädgård/inne på Färsna gård- öppen med olika tema. Aktivitet, fika, lokal och erfarenhetsbyte ingår.
Färsna gård 190112 Utvärdering och reflektion Utomhuspedagogik i förskola, en satsning i Norrtälje kommuns statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskola hösten 2018 Syfte och mål Målet och syftet
Läs merSLÖJD. Läroämnets uppdrag
SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av en produkt eller
Läs merTillvalsämnen i Dalsbruks skola åk 8-9
Tillvalsämnen i Dalsbruks skola åk 8-9 Åk 8 ÅK 8-9 Här följer en kort presentation av våra tillvalsämnen. Informationen är skriven av de lärare som för tillfället undervisar i ämnet. För närmare information
Läs merSLÖJD. Läroämnets uppdrag
1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av
Läs merBedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Läs merKEMI. Läroämnets uppdrag
1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Ekonomi
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp
Läs merNär pedagogiken blir verklig är alla vinnare
När pedagogiken blir verklig är alla vinnare Ett spännande sätt att både ta ansvar och stimulera teknikintresse och nyfikenhet. En skola mitt i verkligheten Johan Drott, forskningschef på Gambro Gränslösa
Läs merPrao. nödvändigt men inte tillräckligt. Malmö 20 oktober
Prao nödvändigt men inte tillräckligt Malmö 20 oktober Historiken om det svenska flaggskeppet Praon eller pryon infördes redan på 1950-talet i den dåvarande enhetsskolan. I de första läroplanerna (Lgr62
Läs merChefs- och ledarskapspolicy
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merGlappet mellan skolans praktik och forskningen
Lärardagarna Örebro kommun 2017 Glappet mellan skolans praktik och forskningen Charlotta Pettersson, fil. dr., forsknings- och utvecklingssamordnare Specialpedagogiska skolmyndigheten, lektor Örebro universitet
Läs merSkolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall
Läs merLäroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt
1 ELEVHANDLEDNING ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande
Läs merLärdomar om lärarforskarsamarbete. från ett forskningsprojekt i naturvetenskapens didaktik.
Lärdomar om lärarforskarsamarbete från ett forskningsprojekt i naturvetenskapens didaktik TALES teacher agency in learning and educating science Forskningsprojekt 2011-2014 Genom samarbete mellan en grupp
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merNYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA
NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Läromedlet Nya Pi för årskurs 7 9 följer den nya läroplanen. Serien erbjuder alla elever utmaningar på deras egen kunskapsnivå och positiva matematikupplevelser. Nya Pi uppmuntrar
Läs merModell och verklighet och Gy2011
Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merMatematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev
Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Projektarbete: bakgrund och idéer Etymologi Proicio: kasta fram, sträcka fram (latin) Projektarbetets historia Historiskt sätt har projektarbetet som arbetsform
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merLärande om hållbar utveckling för barn & unga
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och
Läs merOPTILIFE. Block 3 Merkonom och datonom
OPTILIFE Block 3 Merkonom och datonom DELOMRÅDE 1 - MOTION SOM FRÄMJAR FUNKTIONS- OCH ARBETSFÖRMÅGAN Den studerande Främjar en sund och aktiv livsstil Inser vikten av motion för funktions- och arbetsförmågan
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merEntreprenöriellt lärande i verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet - samverkan i kreativa former
Entreprenöriellt lärande i verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet - samverkan i kreativa former Konferens om verksamhetsförlagd utbildning att lära i team för att verka i team Göteborg
Läs merObservationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):
1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merKöping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014
Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns
Läs merÅsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014
Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsebro År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 34 33 3 Kommunbidrag
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merFör en arbetsmarknad som hänger med: nya icke-rutinmässiga kompetenser via spelbaserad inlärning på mobila enheter
September 2012 För en arbetsmarknad som hänger med: nya icke-rutinmässiga kompetenser via spelbaserad inlärning på mobila enheter Ett projekt som finansieras med stöd från Europeiska kommissionen Handledare
Läs merGrupparbeten i fria och fasta ramar. En jämförelse av förutsättningar, arbetsförlopp och lärarroll
Grupparbeten i fria och fasta ramar En jämförelse av förutsättningar, arbetsförlopp och lärarroll Av Norbert Häubner Johan Lindell 2008 Utgångspunkt Ett vanligt förekommande studiemoment i universitetskurser
Läs merVälkommen till Fredrikshovs gymnasium
Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på
Läs merTidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp
Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov
Läs merGuide till bättre balans i livet.
Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar
Läs merStoryline och entreprenörskap
Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan
Läs merThe English Nursery INFORMATION FÖR VÅRDNADSHAVARE
The English Nursery INFORMATION FÖR VÅRDNADSHAVARE The English Nursery är belägen på Södermalm, nära Tantolunden, på öns södra sida. Förskolan har 30 platser för barn mellan 1-6 år. Fem heltidsanställda
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merLanguagenut och svenska läroplanen
Languagenut och svenska läroplanen Languagenut level 1 och level 2 har utformats för att stödja elever och lärare med språkinlärning i grundskolan och gymnasieskolan. Våra funktioner i level 1 ger en bra
Läs merVälkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket
Välkomna till 2017-11-23 På uppdrag av Skolverket 2017-11-24 2 Dagens program 9.00-9.20 Fika 9.20-9.30 Välkomna och introduktion 9.30-10.00 Föreläsning: Skola på vetenskaplig grund 10.00-11.00 Workshop:
Läs merBildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst
Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merTillsammans är vi Eductus
Tillsammans är vi Eductus Du är Eductus I varje möte med omvärlden bygger vi bilden av Eductus och vi gör det tillsammans. För att vi ska lyckas kommunicera en enhetlig, tydlig och attraktiv bild är det
Läs merFacebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Läs mer5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen
5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt
Läs merA-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens
Läs merPedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;
Läs merESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap
Läs mer09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
Läs mer