Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING LbD4All-guide

Transkript

1 Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING LbD4All-guide

2 Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska kommissionens stöd. Kommissionen ansvarar inte för innehållet i publikationen. Omslagsfoto: Kristina Henriksson ISSN ISBN Kopijyvä Oy, Kuopio 2014

3 Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING LbD4All-guide

4 EN GRUNDSKOLEANPASSAD LBD4ALL UTIFRÅN LEARNING BY DEVELOPING -VERKSAMHETSMODELLEN Här presenteras Lbd4All-inlärningsmodellen som har skapats för grundskolan utifrån en utvecklingsbaserad verksamhetsmodell. Utvecklings arbetet för en LbD4All-modell för grundskolan grundar sig på definitionerna på nivån NQF2 och på grundskolans utkast till läroplan för år Figur 1 åskådliggör en modell där eleven står i centrum Breda grundkunskaper Framtidsorientering Äkta studier Samarbete med företag Möjligheter med PRAO Betydelse av närsamfundet Nyfikenhet Tillit Att ge utrymme kreativitet Förmåga att föreställa sig Utvecklande arbetssätt Mod Uppfattning av helheter Projektarbete Planmässighet Forskningsinriktad ansats inlärning av samfundet autenticitet Systematisk Kritisk anskaffning och användning av information Möjligheter av teknologi individens inlärning LbD 4All formandet av ny kunskap Partnerskap Erfarenhetsbaserad karaktär Inklusion av eleverna Dela på erfarenheter Nya samarbetsformer Växelverkan Ansvarstagande Samarbete Lokala företag Jämlika roller Partnerskap Självuppfattning Feedback Erfarenheter som pedagog Figur 1. Den grundskoleanpassade LbD4All-modellen. 4 LbD4All-verksamhetsmodellen för grundskolor

5 Ur modellen framgår att individens och samfundets inlärning samt produktionen av nytt kunnande är relevanta. Dessa förverkligas genom LbD:s (Learning by Developing) fem dimensioner, autenticitet, partnerskap, en forskningsinriktad ansats, en erfarenhetsbaserad karaktär och kreativitet. Dimensionerna förklaras ur ett grundskoleperspektiv i kapitel 2. Exempel som tagits fram i grundskolelärarnas workshop erbjuder ett praktiskt perspektiv på ämnet. 1 Inlärningens kärna: individens och samfundets inlärning och produktion av nytt kunnande I inlärningsmodellen lär sig eleven att fungera i växelverkan med andra människor och omgivningen. Med individ avses här en elev eller lärare samt övriga samarbetspartner. Motivering och reflektion främjar inlärningen och formandet av nytt kunnande. Elevens eget aktiva tänkande är den mest centrala faktorn i en effektiv inlärningsprocess. Aktivt tänkande sker via reflektion. När eleven funderar aktivt på sina nya inlärningserfarenheter kan han/hon lägga till ny kunskap och nya synvinklar till sitt tidigare kunnande. Feedback är ett viktigt delområde med tanke på modellens funktion. Betydelsen av feedback är viktig med tanke på individens inlärning och utveckling. Inlärningsmodellen stöder elevernas inlärningsprocess, där elever med olika inlärningsstil får stöd och feedback av andra elever och övriga aktörer. Alla lär sig genom verksamhet som följer LbD-modellen. Gruppens gemensamma mål stöder kollaborativt lärande. Målet är att tillsammans försöka förstå och förklara fenomen. Målet är också att utveckla elevernas kognitiva förmågor, informationsbehandlingsförmågor, metakognitiva förmågor och förmågor att lära sig att lära sig. Komplicerade problem och fenomen förutsätter grupparbete och inbördes samverkan mellan gruppmedlemmarna. Läraren har en viktig roll i att främja samverkan och få medlemmarna att engagera sig i gruppen. Inlärnings- och arbetsprocessen är viktigare än det slutresultat som samfundet producerar. Lärandet är tillväxt till en gemenskap som föds genom samverkan. Kollaborativ inlärning kan också förverkligas som e-lärande. Den tillhörande webbdiskussionen motiveras särskilt som framkallare av gemenskap. Utmaningen med diskussioner på webben är att hitta en äkta dialog. Nyskapande inlärande är ekspansivt till sin natur. Ny kompetens skapas tillsammans genom dialog. Med dialog avses en diskussion där målet är att förstå andra, att berika sina synvinklar och eventuellt att sträva efter en gemensam syn. Att lyssna är alltså en viktig förmåga för att man ska kunna nå en dialog. I skolvärlden betonas också förmågan att kommunicera mellan kulturer. Kommunikationsfärdigheter lär man sig tillsammans med andra. 2 LbD4All-modellens dimensioner I den här modellen presenteras LbD4All-inlärningsmodellens dimensioner, som grundar sig på LbD-verksamhetsmodellen. Granskningen av dimensionerna utgår från deras definiering och fortsätter till utmaningar i anknytning till grundskolan och exempel som producerats i worskshoppen. Varje dimension, d.v.s. autenticitet, partnerskap, en erfarenhetsbaserad karaktär, en forskningsinriktad ansats och kreativitet, spelar en egen roll i tillämpningen av modellen. LbD4All-modellen stöder elevens utveckling i enlighet med målen. Autenticitet innebär att man verkligen utgår från och har nära kontakt med arbetslivet i de projekt som genomförs i skolan. Ett äkta forsknings- och utvecklingsprojekt som utgår från arbetslivet bildar elevernas inlärningsmiljö. Projekten möjliggör elevernas deltagande i undersökningen av det lokala samfundet och den lokala miljön. Inlärningsresultaten påverkar för sin del utvecklingen av miljön och det lokala samfundet. Eleverna vill att undervsiningen är relevant och äkta (Prensky 2010). Enligt de nationella målen i det pågående utvecklingsarbetet av grundutbildningens läroplan (Ops2016) är syftet med ett brett kunnande att främja elevens utveckling som människa och som medlem av samhället. Dessutom bör den stöda hans/hennes färdigheter att sikta på framtiden och främja hållbar utveckling. Enligt målen på nivån NQF 2 bör eleven behärska kognitiva och praktiska grundfärdigheter, och utnyttja dem vid genomförandet av uppgifter och vid lösandet av vanliga problem. På en LbD4All-workshop som ordnades i februari 2014 gjorde deltagarna observationer med anknytning till autenticitet, av vilka följande exempel nämns: Gör skolan till en trevlig inlärningsmiljö-projektet Besök på företag och att arbeta i ett företags utrymmen Närmiljön är den bästa läraren PRAO (praktisk arbetslivsorientering) bör bli mer omfattande och de erhållna erfarenheterna delas Organisering av lägerskola LbD4All -guide 5

6 Partnerskap innebär ansvarsfullt samarbete mellan elever, lärare, externa sakkunniga och samfund. Jyrkiäinen & Koskinen-Sinisalo (2012, 20) menar att partnerskap till sin natur är jämlikt och baserat på tillit. Växelverkan i arbetet leder till varierande situationer, utmaningar och inlärningshändelser. Eleven får bekanta sig med med arbetslivets olika yrken. I läroplansutkastet sägs vidare att inlärningen sker i samverkan med en annan liknande grupp, läraren, skolsamfundets medlemmar, externa sakkunniga och olika samfund i olika inlärningsmiljöer. Att lära sig är att handla, tänka och planera enskilt och tillsammans, samt att evaluera dessa processer på ett mångsidigt sätt. (Ops2016.) NQF 2 betonar elevens ansvarstagande och verksamhet på eget initiativ. I workshopen upplevde man att det ingår flera möjligheter och uttryckssätt i partnerskap. Partnerskap är teamarbete. Skolan gör bäst i att definiera och engagera sina samarbetspartner. Observationer med anknytning till partnerskap har komprimerats till följande punkter. Partnerskap kan vara samarbete med lokala företag, t.ex. trafikbolag, matbutiker, församlingar, ungdomsarbete och posten. Det är lönt att bygga långvariga partnerskap med områden som ligger nära barnens liv. Jämlikhet upplevs som en utmaning för lärarskapet. Betydelsen av ansvarsfullhet och synliggörande av ansvar. Ett exempel på ett pågående projekt; Möten för en hållbar livsstil -projektet. Projektet förverkligades tillsammans med lokala sakkunniga och tjänstemän. En erfarenhetsbaserad karaktär innebär att man delar och utnyttjar information gemensamt inom samfundet. Erfarenheter stärker inlärningsprocessen. I erfarenheterna ingår också förändringen i elevens roll från passiv mottagare av information till en aktiv bearbetare av kunskap. I det dialog baserade och undersökande lärarskapet är läraren en jämlik medlem av gruppen och skapar tillsammans med gruppen erfarenhetsbaserad kunskap (Suominen & Nurminen 2011). Delaktigheten förkovrar de färdigheter som krävs av en aktiv och deltagande medborgare (Jyrkiäinen & Koskinen-Sinisalo 2012). I utkastet till läroplanen konstateras att elevens intressen, värderingar, arbetssätt och känslor samt erfarenheter och uppfattningar om sig själv som inlärare styr inlärningsprocessen. Att ge och få realistisk feedback är en central del av en öppen och uppmuntrande växelverkan som stöder och förmedlar lärandet både när man lär sig enskilt och i gruppsituationer. (Ops 2016) I workshopen begrundade man den erferenhetsbaserade karaktären både ur lärarens och elevernas synvinkel. I workshopen gjorde man följande observationer: Eleverna bör delta i planeringen och förverkligandet av en god skolvardag. Den erfarenhetsbaserade karaktären hjälper en att förstå sig själv som någon som lär sig, när erfarenheterna delas till grund för gemensam kunskap. Den erfarenhetsbaserade karaktären vidgar inlärningsupplevelsen, processen och utvärderingen. Inlärningen kan ta sig uttryck i sång, en film, i skrift eller som en muntlig föreställning. Berättande som samarbetsform, verksamhet som förenar föräldrarna och olika ämnen. Man skapar inlärningssituationer utanför klassrummet, kvällsfika för olika grupper. En forskningsinriktad ansats innebär att man utnyttjar forsk ningsinformation i sin verksamhet och utvecklingen av sitt eget kunnande. För att växa till en tänkande medborgare krävs diskussionsförmåga och kritiskt tänkande. En forskningsinriktad ansats möjliggör igenkännandet av ändamålsenlighet. Samarbetet kan bestå av undersökande, undervisning, gemensamma aktiviteter, utvecklings- och innovationsuppgifter. (Jyrkiäinen & Koskinen-Sinisalo 2012.) Enligt utkastet till läroplan utvecklas elevens färdigheter i systematiskt tänkande stegvis, när han/hon lär sig förstå hur olika saker förhåller sig till varandra. Eleverna handleds och sporras till självständig och kritisk informationssökning och -användning. Eleverna erbjuds möjlighet till ändamålsenlig användning av informations- och kommunikationsteknologi. (Ops2016.) Enligt NQF:s andra nivå bör eleven behärska grundverktygen i arbetet (NQF2). I workshopen lyfte man fram ämnen med anknytning till informationssökning och användning med hänsyn till en forskningsinriktad ansats. Workshop-arbetet kristalliseras i följande observationer: Informationssökning och kritiskt tänkande är väsentliga Till den forskningsinriktade ansatsen hör att vara systematisk och logisk Gestaltning av helheter Undersökningsobjekten väljs från elevernas egen värld Att lära sig projektarbete och att producera nytt 6 LbD4All-verksamhetsmodellen för grundskolor

7 Med kreativitet avses frihet att söka nytt, producera nya idéer och leta efter nya stigar (Laurea 2011). Olika alternativ gör det möjligt att hitta kreativa lösningar och innovationer. Målet är att hitta ny kunskap och att utveckla nytt kunnande. Enligt utkastet till läroplan (2016) kan eleven utveckla sin förmåga att fantisera. Det kreativa tänkandet utvecklas av olika typer av lekar, spel och funktionella sätt att arbeta. Eleven bör sporras att förhålla sig till nya möjligheter på ett modigt och kreativt sätt. Inlärning sker när handlingar, tänkande och bedömning observeras genom olika alternativ (Suominen & Nurmela 2011). I workshopen funderade man på kreativitet ur flera synvinklar. De observationer som gjordes är komprimerade nedan: Nyfikenhet, glädje och gemensamma erfarenheter är en möjlighet Man måste klara av misslyckanden Man uppmuntras till att vara sig själv och får stöd för utvecklingen av självkänslan Man visar tillit och tillåts pröva på Man ges utrymme att verka, tänka själv och förverkliga sig själv Kreativitet kan stödas genom gemensamma inlärningserfarenheter och -miljöer. Varierande verksamhetssätt är också kreativitet. Vid sidan av prov och tentamina krävs verksamhetssätt som grundar sig på gemenskap! LbD4All -guide 7

8 KÄLLFÖRTECKNING Tryckta källor Jyrkiäinen, A. & Koskinen-Sinisalo, K-L Yhteisöllinen kirjoittaminen. Helsinki. Avain. Prensky, M Teaching Digital Natives. Partnering for Real Learning. Thousand Oaks: Corwin. Suominen, R. & Nurmela, Verkko-opettaja. Helsinki: WSOY. Elektroniska källor Opetushallitus Ops2016. OPS Esi- ja perusopetuksen opetussuunnitelman perusteiden uudistaminen. Hämtad oph. fi/download/146131_luonnos_perusopetuksen_ opetussuunnitelman_perusteiksi_valmis_14_11_2012.pdf Opetusministeriö Tutkinnon ja muun osaamisen kansallinen viitekehys. Opetusministeriön työryhmäselvityksiä ja muistiota 2009:4. Hämtad Julkaisut/2009/liitteet/tr24.pdf?lang=fi LbD-källor Laurea University of Applied Sciences Learning by Developing (LbD) Strategy. Vantaa: Laurea University of Applied Sciences. 8 LbD4All-verksamhetsmodellen för grundskolor

9 SKRIBENTER Kristina Henriksson lektor Yrkeshögskolan Laurea Mailis Korkiakangas lektor Yrkeshögskolan Laurea Päivi Mantere lektor Yrkeshögskolan Laurea LbD4All -guide 9

10 Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING LbD4All-guide LbD4All är en verksamhetsmodell som utvecklats av yrkes högskolan Laurea i EU Comenius-projektet LeTeEm (Learners, Teachers and Employers). Denna text beskriver verksamhets modellen LbD4All och baserar sig på den längre publikationen som utgetts i sin helhet på finska och engelska på Laureas hem sida