Barnträdgårdslärarförbundets broschyr om förskoleverksamhet. leka och lära med glädje

Transkript

1 Barnträdgårdslärarförbundets broschyr om förskoleverksamhet leka och lära med glädje

2 Till läsaren Barnträdgårdslärarförbundet BTLF är en organisation som arbetar med expertuppgifter gällande förskoleverksamhet. Förbundets medlemmar är barnträdgårdslärare, specialbarnträdgårdslärare, dagvårdsledare, daghemsföreståndare, familjedagvårdsledare eller chefer för andra verksamhetsenheter. Det finns en mängd olika chefstitlar. Till sin utbildning är förbundets medlemmar barnträdgårdslärare och pedagogie kandidater eller magistrar (med inriktning på förskoleverksamhet). Socialpedagoger och socionomer som utexaminerats från yrkeshögskolor är den nyaste medlemsgruppen. Innehåll Vad är förskoleverksamheten? Daghemmen förskoleverksamhetens pedagogiska kärna Inlärningsmiljön Kraven på förskoleverksamheten växer Barnträdgårdslärarna vid sidan av föräldrarna Förskoleverksamheten helhet och detaljer Barnträdgårdslärarförbundet har sedan år 1919 aktivt arbetat för sina medlemmar samt för barnen och familjerna och förbundet försöker med sin verksamhet främja en högklassig förskoleverksamhet i Finland. Barnträdgårdslärarförbundet är medlemsförbund i akavaförbundet Undervisningssektorns fackorganisation OAJ. I denna broschyr har vi samlat information om förskoleverksamheten som riktar sig till bland annat barnens föräldrar, beslutsfattarna, de studerande och lärarna inom branschen. Under 3-åringar att skapa en grund för utvecklingen 3 5 -åringarna världen ligger öppen för inlärning 6-åringarnas förskoleundervisning nya utmaningar väntar Många bra sätt att ordna förskoleundervisning Alla barn är speciella en del behöver mer stöd Källor

3 Man sku äta lite, sova lite och leka mycket. Ett barns beskrivning av drömdaghemmet i Eeva Hujala och Päivi Lindbergs utredning Suomalainen päivähoito, Lapsen oikeus varhaiskasvatukseen. Vad är förskoleverksamheten? Förskoleverksamheten är en målinriktad, pedagogisk växelverkan som sker under barnets första levnadsår. Förskoleverksamhetens målsättning är att främja barnets uppväxt, utveckling och inlärning. Hemmet är barnets viktigaste första livsmiljö. Den offentliga förskoleverksamheten dagvården och förskoleundervisningen bildar vid sidan av hemmet barnets dagliga utvecklingsmiljö. I de riksomfattande riktlinjerna för förskoleverksamheten definieras förskoleverksamheten som en del av det livslånga lärandet. Förskoleverksamheten och förundervisningen som en del av denna samt grundskoleundervisningen bildar en målinriktat framskridande helhet med tanke på barnets utveckling. Den av samhället styrda eller övervakade förskoleverksamheten sker oftast i de kommunala eller privata daghemmen och inom familjedagvården. Men även klubb- och lekverksamhet i olika former, hobbygrupper och barnens interna lekkultur påverkar barnets liv. Det finländska förskoleverksamhetssystemets värdegrund baserar sig på de internationella konventionerna och avtalen som definierar Det centrala i Konventionen om barnens rättigheter är barnets människovärde. Konventionen bygger på fyra allmänna principer: rätt till likvärdiga villkor barnets bästa i främsta rummet barnets rätt till liv och utveckling barnets rätt att uttrycka sina åsikter och att åsikterna tillmäts betydelse Stakes, Grundlinjerna för förskoleverksamhetsplanen, fri översättning barnens rättigheter samt på lagar, stadgar och andra styrande dokument. Dagvården i dess olika former är den centrala miljön för den samhälleliga förskoleverksamheten. Dagvården finns till först och främst för barnet. Då dagvårdssystemet först grundades var tanken att mammor till små barn skulle ha möjlighet att arbeta. Systemet kopplades loss från arbetskraftspolitiken år 1996 då alla barn garanterades en subjektiv rätt till dagvård. Ansvaret för vården, fostran och undervisningen av ett litet barn har alltid på något sätt varit uppdelat i vårt samhälle. I barnens vardagliga liv har förutom föräldrarna även deltagit en omfattande familjeenhet och annat närsamhälle. I dag fördelas fostringsansvaret allt oftare mellan familjen och samhällets förskoletjänster. Samhällets förskoleverksamhetstjänster är således en central del av de finländska barnfamiljernas vardag och en viktig del av barnens verksamhets- och inlärningsmiljö. Tjänsterna är även en del av det nätverk, som erbjuder barnfamiljerna olika slags tjänster. Dagvården är även nationalekonomiskt lönande, och den skapar enligt forskarna med största sannolikhet överskott för den offentliga ekonomin. 3

4 Daghemmen förskoleverksamhetens pedagogiska kärna Den offentliga förskoleverksamhetens pedagogiska kärna ligger i daghemmens verksamhet. Daghemmens verksamhet regleras av lagar, stadgar som berör dagvården och förundervisningen samt av olika dokument som styr innehållet. Dessa definierar verksamhetens huvudlinjer. I daghemmen arbetar en personal som består av representanter för olika yrkesgrupper. Daghemmet är en fostringsgemenskap, och det goda samarbetet mellan de vuxna skapar en god grund för en balanserad verksamhet. Daghemmet bör vara en för barnet trygg, inspirerande miljö som stöder utvecklingen och där barnet känner sig tryggt och uppskattat. För varje barn som deltar i dagvården görs en personlig förskoleplan upp i samarbete med föräldrarna. Man utvärderar sedan regelbundet hur verkställandet av planen framskrider. Barnets föräldrar förväntar sig att daghemmets personal skall ha stor kunskap om barnen. Barnträdgårdslärarna ansvarar för planeringen och utförandet av verksamheten i daghemmets barngrupper. Barnträdgårdslärarutbildningens målsättning är att ge de studerande en känslighet att upptäcka vad barnet behöver och kunskap om hur barnet kan aktiveras till att verka på ett sätt som stöder dess utveckling. Varje barn på daghemmet har rätt att få en barnträdgårdslärares stöd för sin utveckling och inlärning. Barngruppen och de relationer till andra barn och vuxna som den erbjuder är basen för daghemmens fostringsverksamhet. En fast basgrupp skapar en känsla av trygghet och ger barnet möjlighet att öva sina kunskaper i växelverkan med bekanta barn och vuxna. Känslan av att tillhöra en grupp och möjligheten att växa tillsammans med andra barn är särskilt värdefull för barn som inte har andra barn i sin närhet. En god referensgrupp där barnet känner sig omtyckt och accepterat främjar barnets sociala kunskaper och stöder utvecklingen av självkänslan och självförtroendet. I barngruppen får barnet resurser som inget förhållande med en vuxen kan ge barnet. En positiv växelverkan och de nära vänskapsförhållandena förenklar barnets förflyttning och anpassning till skolan. De främjar även motivationen och inlärningen av olika kunskaper samt föder en positiv inställning till inlärningen. 4 Under de senaste åren har dock daghemmens gruppstorlekar växt och blivit alltför stora. Barnträdgårdslärarförbundet anser att det är viktigt att barngrupperna på daghemmen är tillräckligt små, det vill säga av den storleken, att de möjliggör barnets positiva uppväxt och utveckling.

5 Inlärningsmiljön Centralt i daghemmens fostringsverksamhet är att skapa en inspirerande och trygg lek- och inlärningsmiljö, att observera barnets utveckling samt att erbjuda verksamhet som stöder utvecklingen. Daghemmens inlärningsmiljö är samtidigt funktionell, kulturell och fysiskt. Väsentligt är hur verksamheten kopplas till den fysiska miljön och hur den formas så att den stöder barnets utveckling. Viktigast är att reflektera över sakerna och att skapa nya utmaningar ur barnets synvinkel. En god inlärningsmiljö är en sådan där barnen själva får undersöka omvärlden och på så sätt aktivt skapa sin egen uppfattning om den. En god inlärningsmiljö låter barnen fritt testa sina idéer, använda sin fantasi och kreativt uttrycka sina tankar och känslor till exempel genom bilder, med hjälp av musik eller rörelse. Då barnens inlärningsmiljö byggs upp bör man ta i beaktade de behov varje enskilt barn, smågruppsverksamheten och hela gruppens verksamhet har. En inspirerande mångsidig och flexibel inlärningsmiljö väcker intresse, försökslust och nyfikenhet hos barnen samt uppmanar barnet att verka och uttrycka sig själv. Stakes, Grundlinjerna för förskoleverksamhetsplanen, fri översättning 5

6 Kraven på förskoleverksamheten växer Förskolearbetet har blivit mer krävande av flera olika orsaker. Till exempel påverkar förändringarna i familjeförhållandena och arbetslivet barnens och familjernas liv. Beslutsfattandet och samtidigt även ansvaret förflyttas mer och mer till de enskilda daghemmen. Även det att förskoleverksamheten blivit mer vetenskaplig gör arbetet mer krävande. Den ökade vetenskapliga kunskapen inom förskoleverksamheten om barndomens väsen, barnets inlärning, uppväxt och utveckling har stärkt uppfattningen om hur viktiga de första åren i en människas liv är. Barnträdgårdsläraren och daghemsföreståndaren förutsätts ha djup kännedom om barnen och barndomens utveckling, förmåga att känna igen problem i utvecklingen, kunskap att planera en utvecklande verksamhet för barnet samt även förmåga att styra de vuxnas arbete. Barnträdgårdslärarförbundets målsättning är att behörighetskraven för barnträdgårdslärarna motsvarar en högre högskoleutbildning inom förskoleverksamheten. 6

7 Barnträdgårdslärarna vid sidan av föräldrarna Det bästa stödet förskoleverksamheten kan ge barnets föräldrar är att ordna förskoleverksamhetstjänsterna på ett kvalitativt sätt. Ett öppet och tillitsfullt förhållande mellan daghemspersonalen och barnens föräldrar är grunden för barnets trygga uppväxt och utveckling. Barnträdgårdslärarens yrkesbild har under yrkets hela 110-åriga historia präglats av ett samarbete med familjerna. Samarbetets utgångspunkt har alltid varit att stöda barnets behov och utveckling. Barnträdgårdslärarna bidrar med sin expertiskunskap om barndomen. Utmaningen för föräldrarnas och daghemmens samarbete är att skapa en äkta arbetsfördelning för fostran, där både föräldrarnas och personalens kunskap och kännedom om barnets utveckling fördjupas. Inom daghemmen styrs föräldrarna även vid behov att söka hjälp hos till exempel rådgivningen, familjerådgivningen, logopeden eller barnskyddet. 7

8 Förskoleverksamheten helhet och detaljer Förskoleverksamheten är en helhet som följer förskoleverksamhetens pedagogik och även iakttar de särskilda behov barnen i olika åldrar har. Under 3-åringar att skapa en grund för utvecklingen I daghemsvärlden placeras ofta barnen under 3 år i en egen grupp. Att forma egna grupper för de yngsta barnen är en tanke som stöds bland annat i utvecklingspsykologin. En liten grupp och så bestående människorelationer som möjligt samt mycket tid och ro att lära sig nya saker i egen takt är de centrala behoven i detta åldersskede. Egna utrymmen, som ändå har en fungerande kontakt till de äldre barnens utrymmen är en praktisk förutsättning för en bra daghemsverksamhet för barn under 3 år. Det utförs hela tiden vetenskaplig forskning om de minsta barnens utveckling och för att kunna utnyttja denna kunskap krävs en högt utbildad personal. Eftersom barnets tidigaste år är de viktigaste med tanke på barnets uppväxt, utveckling och inlärning, bör det enligt Barnträdgårdslärarförbundet finnas en barnträdgårdslärare i varje grupp med barn under 3 år. Samarbetet mellan hemmet och daghemmet är särskilt viktigt för ett under 3-årigt barns uppväxt. Just verksamheten för de yngre barnen är särskilt utmanande både för föräldrarna och för dagvårdens personal, eftersom barnen inte ännu pratar och alltså inte med ord kan förklara sina behov eller avsikter. Att bekanta barnen med gruppen och sin nya uppväxtmiljö är en gemensam uppgift för föräldrarna och daghemspersonalen. 8 Till en början uttrycker det lilla barnet sina avsikter främst med gester, miner och rörelser. Ett litet barn behöver i sin närhet en fostrare, som känner barnets personliga sätt att kommunicera. Fostraren lever sig in och reagerar på barnets kontaktinitiativ och uppmuntrar på så sätt barnets vilja att växelverka. Stakes, Grundlinjerna för förskoleverksamhetsplanen, fri översättning

9 Det är viktigt att daghemspersonalen känner igen grunderna för ett litet barns välmående: dygnsrytmen, behovet av tillräcklig sömn, kraven på maten, barnets lekvanor och den stora påverkan känsloatmosfären har. Dessa frågor diskuteras med föräldrarna. Föräldrarnas och personalens kombinerade expertis hjälper till att finna de bästa lösningarna. De små barnen lär sig genom att leka och härma. Till en början lär de sig leka tillsammans med de vuxna. Leken får nya former genom kontakt mellan barnen. Redan ettåringar njuter enligt forskningen av varandras sällskap och kan forma bestående vänskapsförhållanden med andra barn i samma ålder. Att delta i de dagliga göromålen lär barnen nya saker och barnen deltar gärna i vardagssysslorna. Kontaktlekar och sånger är oersättliga arbetsredskap då man lär sig kommunikationens abc och att tala. Ett barn under 3 år behöver en omgivning som lockar till rörelse och gör det möjligt för barnet att röra på sig. Verksamheten ordnas i små grupper på så sätt att oljud och väntetider undviks. Att fortgående utveckla innehållet i verksamheten för barn under 3 år är ett av dagvårdens viktigaste mål. Föremålsvärlden är det första steget ett litet barn tar på väg mot leken. Att handskas med olika föremål har en viktig betydelse som grund för utvecklingen av barnets mentala verksamheter. I leken skapar barnet sin egen levnadsmiljö, undersöker sin omgivning och deltar i den. Genom att låta barnet bekanta sig med olika föremål skapas grunder för fantiserandet. Under det andra levnadsåret blir den föreställande leken allt vanligare. Leksaker för hemlekar i realistisk storlek är kära för barnen i denna ålder. Den här typen av lek visar hur barnet utvecklas, men leken är samtidigt en väg för utvecklingen och ger den vuxna en möjlighet att stöda barnets utveckling. Den vuxna är barnets förebild. Utan vuxna och föräldrar ligger de kulturella sedvanorna utom räckhåll för barnet. 9

10 3-5-åringarna världen ligger öppen för inlärning Det är viktigt att förflyttningen till de stora barnens grupp är väl förberedd och sker i nära samarbete med barnets familj. Fastän barnet glatt och förväntansfullt ser fram emot att flytta till en grupp med större och äldre barn, är det alltid fråga om en förändring, och barnet behöver de vuxnas förstående stöd både hemma och på daghemmet. Barnet säregna sätt att verka och tänka genom att leka eller röra på sig samt genom att utforska omgivningen. Dessutom uttrycker sig barnet på sätt som hör till konstens olika områden. Stakes, Grundlinjerna för förskoleverksamhetsplanen, fri översättning Leken är ännu mycket viktig. Leken är barnets centrala sätt att strukturera händelser, lösa problem och skapa nytt. Barnträdgårdslärarutbildningen ger en bred kunskapsbas om lekens betydelse och möjlighet i barnets olika åldersskeden. Av alla som arbetar i barngruppen krävs sensibilitet, aktivitet och äkta intresse för att stöda och observera barnens lek. 3 5-åringarnas förmåga att leka utvecklas vidare i en grupp där leken ges tid, rum och en bra omgivning. Barnen visar ofta intresse för att lära sig läsa och skriva redan som 3 4-åringar. Barnen lär sig gärna ramsor och ljudlekar samt känner igen ordfigurer i omgivningen. Sagor, historier och diskussioner är en väsentlig del av stödet för den språkliga utvecklingen åriga barn har behov av sällskap av andra barn och av en mångsidig verksamhet, och dessa behov måste säkras. Det är även viktigt att man känner igen möjliga problem i utvecklingen, så att man kan inleda stödverksamheterna så tidigt som möjligt. En rehabilitering som inletts tidigt är avgörande för hur barnet senare klarar sig. Det är alltså inte likgiltigt i hurudan omgivning och under hurudan handledning de 3 5-åriga barnens dagvård och förskoleverksamhet ordnas. För att en försenad utveckling skall kunna kännas igen och den rehabiliterande verksamheten

11 ordnas krävs det att det i varje grupp finns barnträdgårdslärare vars utbildning ger dem färdigheter för detta. Det är viktigt att man på kommunal nivå då man planerar förskoleverksamheten, samt på enskilda daghem, tar de 3 5-åriga barnens utvecklingsmässiga behov i beaktande. Denna åldersgrupp får inte bli en förlorare med tanke på förskoleverksamhetens innehåll. 6-åringarnas förskoleundervisning nya utmaningar väntar Sexåringarnas förskoleundervisning är en del av förskoleverksamheten. Förskoleverksamheten och grundskoleundervisningen bildar en konsekvent, fortgående helhet för barnets utveckling. I undervisningsplanen för förskoleundervisningen fastställs att förskoleundervisningens uppgift bland annat är att främja barnets uppväxt inom humaniteten samt att barnet upptas i det etiskt ansvarstagande samhället. Förskoleundervisningens centrala uppgift är att främja barnets förutsättningar för positiv uppväxt, utveckling och inlärning. Det är viktigt att stärka barnets hälsosamma självkänsla. I förskoleundervisningen ges barnen jämlika möjligheter till inlärning och inledande av skolgången. I förskoleundervisningen tas både förskoleverksamhetens och grundskoleundervisningens målsättningar och innehåll i beaktande. Det finns stadgar om bland annat undervisningens mål, tillgänglighet, omfattning, undervisningsplatser, undervisningsgruppernas storlek och om kompetensen hos den som ger förskoleundervisning. Förskoleundervisningen kan ges på daghemmet eller i skolan. Förordningarna som rör förskoleundervisningen är en del av lagen om grundläggande utbildning. De nationella grunderna för förskoleundervisningen som lagts upp förpliktigar dem som ordnar undervisningen i alla kommuner och i alla enheter som ger förskoleundervisning, både daghemmen och skolorna. 11

12 Förskoleundervisningens innehåll består av helheter som berör saker i barnets vardagliga liv eller saker som ger nya upplevelser. Olika vetenskapsfält tas i beaktande då undervisningen planeras och genomförs. Balanserade helheter och själva inlärningsprocessen är dock viktigare än enskilda detaljer i innehållet. I förskoleundervisningen ingår språk och växelverkan, matematik, etik och åskådning, miljö- och naturkunskap, hälsa, fysisk och motorisk utveckling samt konst och kultur. Då förskoleundervisningen inleds är det bra att lägga upp en förskoleplan för varje barn. Planen utformas i samarbete med föräldrarna och barnet. Leken är en viktig del av förskoleundervisningen oavsett om den förverkligas på daghemmet eller i skolan. Det är en utmaning att se till att förskoleundervisningen inte blir för skolaktig vare sig på daghemmet, eller i den förskola som ordnas i samband med skolan. Barnträdgårdslärarna har en central roll vad gäller planeringen, utförandet och utvärderingen av den förskoleundervisning som ges i kommunerna i vårt land. Förskoleåret äger rum under en verkligt känslig utvecklingstid i barnets liv. Många sexåringars liv stämplas av ett krisskede som hör till den normala utvecklingen och stora förändringar i barnens emotionella förnimmelser, jagbild och i förhållandet till den omkringliggande verkligheten. Förskoleundervisningens viktigaste uppgift är att motsvara de behov barnet har genom att organisera verksamheten så att den stöder barnet i sökandet efter den nya identiteten. Den centrala metoden för denna uppgift är att utveckla barnets kreativa fantasi i olika situationer. Utvecklandet av skolmognaden får inte bara bestå av kunskapsinlärning eller faktaundervisning. 12 Förskoleundervisningen bygger på en helhetssyn. Undervisningen formas av helheter, som å ena sidan anknyter till barnets liv och å andra sidan till olika innehåll, som hjälper barnet att vidga och strukturera sin världsbild. Utbildningsstyrelsen, Grunderna för förskoleundervisningens läroplan.

13 Många bra sätt att ordna förskoleundervisning Daghemmens inlärningsmiljö lämpar sig utmärkt för förskoleundervisning. I daghemmen kan sexåringarna verka antingen i en egen grupp eller i en gemensam grupp för barnen mellan tre och sex år. I grupperna med 3 6-åriga barn är en del av verksamheten gemensam för alla barn och en del av verksamheten avskiljs för att motsvara målsättningarna för 6-åringarnas förskoleundervisning. Att barnen leker tillsammans är utvecklande både för de yngre, som lär sig av de äldre, och för de äldre, vars färdigheter förstärks då de ger råd åt de yngre barnen. Då verksamheten sker i blandgrupper med barn i åldrarna 3 6 år är det viktigt att kunskaper och behov för barn i olika åldrar tas i beaktande då verksamheten planeras och utförs. Barnens individuella skillnader är också stora, alla 6-åringar befinner sig inte i samma utvecklingsfas. Förskoleundervisningens strukturer bör övervägas först och främst ur en pedagogisk synvinkel inte enbart ur en ekonomisk eller administrativ synvinkel. De inlärningsupplevelser barnen får i ung ålder bör forma en enhetlig helhet. Inlärningen bör alltid baseras på barnets tidigare upplevelser. Då undervisnings- och fostringsplaner läggs upp bör planeringen gå från de yngre åldersklasserna till de äldre: först funderar man över under 3-åringarnas behov och därifrån framskrider man mot förskoleundervisningen. I förflyttningsfasen från daghemmet till grundskoleundervisningen är ett gott samarbete mellan föräldrarna, daghemmet och grundskolan oersättligt. 13

14 Alla barn är speciella en del behöver mer stöd En viktig del av förskoleverksamheten är vården, fostran och ordnandet av undervisning för barn med behov av särskilt stöd eller rehabilitering. Barnen med behov av särskilt stöd placeras ofta i vanliga daghemsgrupper. I enlighet med integrationsprincipen försöker man i så stor utsträckning som möjligt ordna förskoleverksamheten som en del av de allmänna förskoletjänsterna. En del av barnen behöver en specialgrupp eller en integrerad specialgrupp för att den personliga undervisningen skall verkställas. Experterna på dessa gruppers specialfostran är specialbarnträdgårdslärarna. Att placera ett barn med behov av särskilt stöd i en vanlig grupp förutsätter att det råder ett gott samarbete mellan barnets familj, de instanser som deltar i undersökningen och rehabiliteringen av barnet och daghemmet. En personlig plan görs upp för barnet i samarbete med föräldrarna och de instanser som har hand om rehabiliteringen. I planen beskrivs de specialåtgärder eller de aktiviteter som sker i den vanliga gruppen som stöder barnets utveckling och rehabilitering. Gruppens barnträdgårdslärare har helhetsansvaret för planeringen och genomförandet av verksamheten. Hela barngruppens personal deltar i verksamheten. Den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren hjälper till att planera och utföra rehabiliteringen. För att integreringen skall kunna genomföras inom dagvården krävs tillräckliga personalresurser. Barnträdgårdslärarförbundet anser att barn med behov av särskilt stöd alltid bör tas i beaktande på så sätt att gruppstorleken minskas. Barnet kan behöva både en personlig assistent och en mindre barngrupp. Undervisningsplanen för ett barn som överflyttats till eller placerats i specialundervisningen bör enligt lagen utformas så att den är en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas. 14 Mer information om dagvårdens specialfostran finns i Barnträdgårdslärarförbundets publikationer En fungerande integration i daghemmets vardag och Varje barn är en stor rikedom.

15 Källor: Allmän överenskommelse om barnens rättigheter (L 1129/1991, SopS 59 och A 1130/ 1991, SopS 60) Lagen om barndagvård (36/1973) Lagen om grundläggande utbildning (628/ 1998) Barnskyddslagen (683/1983) Undervisningsministeriets beslut om grunderna för den förskoleundervisning som anordnas i grundskolan (OpMp 574/1991) Grunderna för förskoleundervisningens läroplan Utbildningsstyrelsen. Statsrådets principbeslut om riksomfattande riktlinjer för förskoleverksamheten, Socialoch hälsovårdsministeriets publikationer 2002:9. Varhaiskasvatussuunnitelman perusteet, Vasu. Stakes Promemoria av arbetsgruppen för förskoleverksamhet. Social- och hälsovårdsministeriets promemorior 1999:4. Mikä lapsiamme uhkaa? Suuntaviivoja 2000-luvun lapsipoliittiseen keskusteluun, Marjatta Bardy, Minna Salmi, Tarja Heino, Stakes, Rapporter 263/2001. Kuka lasta kasvattaa, vanhemmuuden ja yhteiskunnallisen kasvatuksen suhde vanhempien puheessa, Maarit Alasuutari, Suomalainen päivähoito, Lapsen oikeus varhaiskasvatukseen, Eeva Hujala, Päivi Lindberg, Lasten päivähoito investointina, Jouko Kajanoja, Kohtaamisia päiväkotiarjessa - kehysanalyyttinen näkökulma varhaiskasvatustyöhön, Anna-Maija Puroila, Kokeiluops.pdf. Texten Kuusivuotiaan hyvässä oppimisympäristössä tehdään yhdessä av Maritta Hännikäinen, Barnträdgårdslärarförbundets broschyr om 0 6-åringarnas förskoleverksamhet Leka och lära med glädje har sammanställts av arbetsgruppen: Professor Pentti Hakkarainen Professor Aili Helenius Specialbarnträdgårdslärare Merja Laitinen Daghemsföreståndare, ped.mag. Maritta Norberg Forskare, ped.lic. Eeva-Leena Onnismaa Informatör Airi Vuolle Layout: Satu Salmivalli Översättning: Kajsa Wickström Bilder: Pertti Nisonen Bilderna är tagna vid Esbo stads daghem Westendinpuisto, Helsingfors stads daghem Myrskyluoto och Hippaheikki samt under det Helsingforska daghemmets Pacius utflykt till Teatermuseet.

16 Lastentarhanopettajaliitto Barnträdgårdslärarförbundet Akavahuset, Järnvägsmannagatan 6, Helsingfors, , fax , lastentarha@lastentarha.fi,