KVALITETSREDOVISNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING FRIDLEVSTAD SKOLA Normer och värden Lärande och utveckling Ansvar och inflytande Övergång och samverkan Må bra Gjord av personalen på Fridlevstad skola Ansvarig är rektor Sven Björkander

2 1 NORMER OCH VÄRDEN 1.1 Mål Skolan skall sträva efter att varje elev Utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, Respekterar andra människors egenvärde, Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor, Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en egen vilja att handla också med deras bästa för ögonen och Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv. 1.2 Lokala mål Vi ska arbeta för att motverka mobbning, kränkande behandling och respektera varandra. Vi ska arbeta med jämställdhet. Vi ska arbeta föra att göra närmiljön trivsam bl.a. för att motverka förstörelse.

3 1.3 Åtgärder för att nå målen (t.ex. aktiviteter, resurser, metoder) Vi har genomfört etiska samtal och kompissamtal samt samtal om allas lika rättigheter. Vi har arbetat med olika värdegrundsövningar såsom rollspel, hemliga kompisar och veckans kompis. De yngre eleverna har arbetat med snälla moln och hjärtan, där man skriver snälla saker som någon kompis sagt eller gjort. Skolan har haft en aktiv kamratstödjargrupp. Vi har tillsammans med övriga skolor i vårt rektorsområde arbetat fram en plan för trygghet och trivsel. Samarbetsövningar och massage har utförts i de flesta klasserna i samverkan mellan socialpedagog och lärare. Vi har haft en städdag där eleverna har ansvarat för vårstädning i Fridlevstad samhälle. Etiska samtal för att motverka skadegörelse har genomförts. Vi har försökt att ge flickor och pojkar lika mycket utrymme och ansvar. Samtliga klasser har bestämt sina ordningsregler. Förväntansdokumentet har diskuterats i samtliga klasser och skickats ut till föräldrarna. Mallanstadiebyggnaden har blivit renoverad. I november genomfördes en höst/julmarknad i samarbete med skolrådet och föräldrar. Vi har investerat i material om social mognad och kompetens. Vi har gjort ett studiebesök på Spandelstorpsskolan och lyssnat på ett föredrag om SET.

4 1.4 Resultat Värdegrundsövningar och kamratstödjarna Resultatet av arbetet med etiska samtal, kompissamtal och andra värdegrundsövningar har gjort att eleverna blivit mer medvetna om hur man ska förhålla sig till varandra, men kan inte alltid leva upp till det i den konkreta situationen. Eleverna är uppmärksamma på om någon behandlats illa. De gör då personalen uppmärksam på problematiken. Vi tror att arbetet med kamratstödjarna gör att vi har upptäckt tendenser till mobbning relativt tidigt. Samarbetsövningar och massage Vi hoppas att samarbetsövningarna och massagen har gett ett positivt resultat då forskning visar att barn som rör varandra positivt slåss mindre. Jämställdhet Vi försöker att tänka på att flickor och pojkar ska få lika utrymme och ansvar, men kan inte utläsa något resultat av detta. Årlig plan för trygghet och trivsel. Planen är reviderad och har nu bytt namn. Än är det för tidigt att se resultat. Närmiljön - städdag Resultatet av att vi årligen genomför städdagen har bidragit till att nästan alla våra elever är rädda om sin skola och förstörelse är sällsynt under skoltid. Renovering av mellanstadiebyggnaden. Eleverna uppskattar sin skola och värnar om den. Höst/julmarknad Det skapades en bra Vi-känsla på skolan samt eleverna fick möjlighet till flertalet utflykter. Investering av dilemmafrågor Det blev bra och givande diskussioner i klassrummen efter tipspromenad med dilemmafrågor. Studiebesök på Spandelstorpsskolan

5 Vi blev inspirerade av föredraget och vill genomföra schemalagda diskussioner med värdegrundsfrågor varje vecka. 1.5 Bedömning Hur väl lyckades vi? Här bedömer Ni måluppfyllelsen; dvs. vilket resultat har arbetet mot målet gett x Arbetet mot målet har inte alls påbörjats. 4. Arbetet har påbörjats och vi är på god väg mot målet. 2. Diskussioner om hur vi ska arbeta mot målet har inletts. 5. Målet är nära. 3. Vi har enats om hur vi ska arbeta mot målet 6. Målet uppnått. 1.6 Analys. Ambitioner, förutsättningar och satsningar vägs mot mål och res ultat. Värdegrundsövningar och kamratstödjarna Vi hoppas och tror att vårt sätt att arbeta med normer och värden påverkar eleverna positivt och ger dem värdefulla värderingar inför framtiden. Vårt kontinuerliga arbete med kamratstödjarna leder till att eleverna tar ansvar för mobbningsförebyggandet. Socialpedagog, samarbetsövningar och massage Vi hoppas att satsningen på socialpedagog och tid för samarbetsövningar och massage har gett goda resultat. Jämställdhet De flesta tycker att jämställdhet är ett viktigt område och att det behöver lyftas regelbundet. Vi försöker tänka på att ge flickor och pojkar samma utrymme och ansvar och tala med eleverna om detta. Det är positivt att pedagogerna är medvetna om detta. Vi har en bit kvar till målet dvs. självklar jämställdhet och så länge inte alla är jämställda behöver man göra något. Det är lätt att halka in i gamla föreställningar. Årlig plan för trygghet och trivsel

6 Pga. nya direktiv är planen ett dokument i ständig förändring vilket gör att resultatet är svårt att utläsa. Mycket resurser har dock lagts ner. Närmiljön städdag Städdagen, som planeras av elevrådet, fungerar bra och vi ska fortsätta att arbeta med den. Renovering av mellanstadiebyggnaden Vi tror att om skolan underhålls så innebär det att eleverna månar om sin skola och är rädda om den. Höst/julmarknad Vi tror att eleverna får ut mycket av att göra gemensamma aktiviteter över klassgränserna. Det skapar vi känsla och bidrar till ökad förståelse för varandra. Investering av dilemmafrågor. Vi tror att genom bra diskussioner har eleverna tagit åt sig av varandras åsikter och på så sett skapat mer förståelse för andra människors situation. Studiebesök på Spandelstorpsskolan Vi tyckte att SET utbildning och materialet var för dyrt men vill skapa vårt eget sätt att genomföra diskussioner om värdegrunden. 1.7 Åtgärder för utveckling (hur går vi vidare) 1. Vi ska fortsätta att utveckla arbetet med värdegrundsövningar, etiska samtal, kompissamtal och kamratstödjare. 2. Vi ska fortsätta att arbeta med alla barns rättigheter och skyldigheter. 3. Vi ska fortsätta med samarbetsövningar och massage. 4. Årlig plan för trivsel och trygghet ska omarbetas. 5. Vi ska sträva efter att förstörelse och klotter åtgärdas med en gång.

7 2 LÄRANDE OCH UTVECKLING 2.1 Mål Skolan skall sträva efter att varje elev Utvecklar nyfikenhet och lust att lära, Utvecklar sitt eget sätt att lära, Utvecklar tillit till sin egen förmåga, Känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, Lär sig att utforska, lära och arbeta båda självständigt och tillsammans med andra, Befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, Tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet, Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, Lär sig att kommunicera på främmande språk, Lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att - formulera och pröva antaganden och lösa problem, - reflektera över erfarenheter och - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden och inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. 2.2 Lokala mål Angående redovisningskraven i skolplanen om fysisk aktivitet, se Må Bra projekt sista kapitlet.

8 2.3 Åtgärder för att nå målen I förskoleklassen använder eleverna olika metoder i sitt lärande, så som skapande, skrivande, lyssnande, musik, lek och rörelse. Vi lär såväl utomhus som inomhus. Förskoleklassen arbetar med språklig medvetenhet. Med detta menas att genom att arbeta med rim, ramsor, sagor, längd på ord, ljud i ord, bokstäver, ord och meningar skapas förutsättningar för att kunna lära sig att läsa och skriva. En nätverksgrupp för lärare i f-klass finns. Vi har fått mer fortbildning i IUP. Vi har haft pedagogiska konferenser om IUP med de andra skolorna i rektorsområdet. Elever håller i delar av utvecklingssamtalen. Vi använder digital IUP. Eleverna har kännedom om målen i de olika ämnena. Elevrådet har fått vara med och planera temadagar. År 2 och 3 använder skoldagboken för att varje elev ska vara delaktig och bli medveten om sitt eget lärande och sin egen utveckling. År 4-6 har utvärderat olika arbetsområden och reflekterat över sitt lärande. Visa hemma pärm (skolarbeten tas hem för påseende med jämna mellanrum) för elever i år 4-6 gör dem medvetna om sin egen förmåga och sitt eget lärande. I slöjdboken får eleverna reflektera, dokumentera och utvärdera efter varje slöjdtillfälle. När slöjdföremålet är färdigt gör eleven en digital dokumentation och utvärdering på datorn. Åtgärdsprogram för elever med särskilda behov har upprättats tillsammans med lärare, elev och föräldrar. Åtgärdsprogrammen följs upp, och skolan har kontinuerlig kontakt med berörda föräldrar. Vi har gjort uppföljningar av åtgärdsprogrammen oftare. Vi har satt in extra stöd så tidigt som möjligt i den mån vi har haft resurser. Olika sorters pedagogik som är individuellt anpassad har använts. Vi har använt flexibla grupper i mån av resurser och behov. I stället för att redovisa skriftligt har vissa elever redovisat muntligt. Elever som har haft svårigheter med finmotoriken har kunnat skriva på datorn. Vi har haft värderingsövningar och etiska samtal. Elevens val har organiserats om. Grupperna är åldersblandade med elever från år 3-6. Eleverna erbjuds både teoretiska och praktiska ämnen. Elever i olika årskurser har stöttat varandra genom fadderverksamhet. Fadderklasser har tillsammans jobbat med engelska, svenska och matte. I alla årskurser har det tränats främmande språk i stigande svårighetsgrad.

9 Studiebesök har gjorts på BLT, ICA Allivs, Kreativum och Konsthallen i Blekinge museum. År 3 har varit på studieresa i Karlskrona. Åldersblandade aktiviteter har skett flera gånger under terminen, t.ex. elevens val, städdag, utemattedagar, engelska i fadderklasser, idrottsdagar, motorikbanan, Teknikspanarna, Snilleblixtarna och naturstudier. Elever har medverkat i NTA som är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik. Vi har haft extra rörelseträning inomhus för barn som behöver det för att underlätta sin inlärning. På skolgården finns en motorikbana, där barn som behöver extra rörelseträning kan träna. Därmed blir förutsättningarna för inlärning bättre. Vi har ofta tagit hjälp av Enheten för stöd och utveckling kring barn med särskilda behov. Handledning för personal av skolpsykologen har genomförts. Lärare har varit på fortbildning i matematik, NTA, God Läsutveckling och specialpedagogik. Det finns ett Mattenätverk mellan förskolorna och skolorna i rektorsområdet. Vi har en senior på skolan som hjälper till i en klass och på rasterna. 2.4 Resultat Resultaten i de kommunövergripande testerna har i många ämnen blivit bättre. Samtliga elever i förskoleklassen klarade det språkliga medvetenhetstestet bra. Inga elever hamnade i de så kallade gråzonerna eller riskzonerna. I Höstprovet för år 1 har medelvärdet jämfört med föregående år försämrats något i Taluppfattning och Kopiering och förbättrats något i Fonolek. I jämförelse med hela kommunen ligger vi något under medel. I år 2 blev resultatet ungefär som föregående år. Vi ligger också över kommunens medelpoäng. Resultaten på de nationella proven i år 5 är ungefär lika i matte och engelska och något sämre i svenska när de jämförs med resultaten Nätverksgruppen för lärare i f-klassen har utbytt erfarenheter och idéer med andra f-lärare. Tack vare arbetet med IUP har målen tydliggjorts för eleverna på ett bättre sätt än tidigare. Elever i elevrådet som har varit med och planerat temadagar har lärt sig att ta ansvar, planera och genomföra aktiviteter.

10 Arbetet med skoldagboken har gjort eleverna mer medvetna om sin egen skolsituation. Visa hemma pärmen har gett föräldrarna insyn i barnens lärande. Vid användandet av slöjdboken har många elever blivit mera självständiga i sitt arbete. Föräldrar har uttryckt att de är nöjda med tätare uppföljning av åtgärdsprogrammen. De barn som fått extra resurser tidigt, har utvecklats positivt. Elever som har fått redovisa muntligt och använda datorn för att skriva är mer positiva till skolarbetet. Vi upplever att genom klassråden, värderingsövningar och etiska samtal har flera barn lärt sig att reflektera, kritiskt granska och formulera ståndpunkter. Vi ser att de flesta har lärt sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. Eleverna har upplevt elevens val mer positivt när de har haft fler ämnen att välja på. Vi ser att barnen tar åt sig och utvecklar sin förmåga i främmande språk. Studiebesöken har resulterat i ett större intresse för omvärlden. Vi ser att eleverna visar uppskattning av tematiskt arbetssätt och att arbeta åldersblandat har stärkt gemenskapen på skolan. Som ett resultat av utematten ser vi att eleverna blir engagerade och visar glädje i arbetet. De hittar också olika sätt att lära på. Arbetet med NTA har väckt intresse hos eleverna och skapat nyfikenhet på nya sätt att lära. Genom att använda olika sorters pedagogik har vi fått nöjdare elever. De som har tagit hjälp av Enheten för stöd och utveckling känner sig stärkta i sin roll att stödja elever med behov av särskilt stöd. Lärarnas fortbildning ökar kvaliteten på undervisningen. Rörelseträning har förbättrat motoriken hos elever med motoriksvårigheter. Vi ser att barnen uppskattar sin klassmorfar, och blir lugnare och tryggare.

11 Språktest för 6-åringar HT Fsk Fridlevstad skola Medel 56,6 Medel 59 Fsk Karlskrona kommun Medel 56,1 Medel 56,6 Höstprovet och Fonolek i år 1 HT Kopiering Fridlevstad medel 4,3 medel 3,6 Kopiering Karlskrona kommun medel 4,6 medel 4,7 Taluppfattning Fridlevstad medel 5,1 medel 4,6 Taluppfattning Karlskrona kommun medel 4,7 medel 4,9 Fonolek Fridlevstad medel 13,4 medel 13,9 Fonolek Karlskrona kommun medel 13,5 medel 14,2

12 Svenska år Läsförståelse Fridlevstad medel 5,2 medel 5,1 Läsförståelse Karlskrona kommun medel 5,0 medel 5,0 Ordkedjor Fridlevstad medel 5,1 medel 5,4 Ordkedjor Karlskrona kommun medel 4,8 medel 4,8 Diktamen Fridlevstad medel 5,4 medel 5,3 Diktamen Karlskrona kommun medel 5,2 medel 5,0 Testresultat på nationella prov i år 5 08 Uppnått målen På väg uppnå målen Ej uppnått målen Totalt MATEMATIK (Fridlevstad) 91,7% 0% 8,3% 100,0% MATEMATIK (Karlskrona kommun) % % % 100,0% SVENSKA (Fridlevstad) 91,7% 0% 8,3% 100,0% SVENSKA (Karlskrona kommun) % % % 100,0% ENGELSKA (Fridlevstad) 83,3% 8,3% 8,3% 100,0% ENGELSKA (Karlskrona kommun) % % % 100,0%

13 Testresultat på nationella prov i år 5 09 Uppnått målen På väg uppnå målen Ej uppnått målen Totalt MATEMATIK (Fridlevstad) 88,0% 0 % 12,0% 100,0% MATEMATIK (Karlskrona kommun) % % % 100,0% SVENSKA (Fridlevstad) 81,4% 12,0% 6,6% 100,0% SVENSKA (Karlskrona kommun) % % % 100,0% ENGELSKA (Fridlevstad) 93,4% 0% 6,6% 100,0% ENGELSKA (Karlskrona kommun) % % % 100,0% 2.5 Bedömning Hur väl lyckades vi? X 6 1. Arbetet mot målet har inte alls påbörjats. 4. Arbetet har påbörjats och vi är på god väg mot målet. 2. Diskussioner om hur vi ska arbeta mot målet har inletts. 5. Målet är nära. 3. Vi har enats om hur vi ska arbeta mot målet 6. Målet uppnått.

14 2.6 Analys. Vi ser att förskolans läsprojekt samt arbetet med språklig medvetenhet i förskoleklassen och arbetet med läs- och skrivinlärning i de lägre klasserna har gett resultat. Mattenätverket delger övriga kollegor metoder och idéer. Läraren i f-klassen finner att träffarna i nätverksgruppen för lärare i f-klassen varit givande och att den nedlagda tiden kommit eleverna till godo. Vi använder olika pedagogiska arbetssätt t.ex. Utematte och NTA för att möta barns olika inlärningsstilar. Vi märker att eleverna tycker om att arbeta tematiskt och åldersblandat och vi anser att det är ett bra inlärningsalternativ, så vi vill fortsätta att satsa på detta. IUP-arbetet har gett oss tillfälle att träffa andra lärare inom rektorsområdet och diskutera pedagogiska frågor. Däremot har vi inte lyckats att skapa tid för detta på den egna skolan. 2.7 Åtgärder för utveckling Vi ska få fortbildning om skriftliga omdömen. Efter det elevledda samtalet ska vi göra en utvärdering. Vi ska utöka elevsamverkan över klassgränserna. Vi ska fortsätta med gemensamma mattedagar. Vi ska fortsätta att ha pedagogiska konferenser då personalen kan sitta ner och utbyta pedagogiska tankar.

15 3 ANSVAR OCH INFLYTANDE 3.1 Mål Skolan ska sträva efter att varje elev Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, Successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. 3.2 Lokala mål Vi strävar efter att eleverna ska se att de lär för sin egen skull.

16 3.3 Åtgärder för att nå målen Eleverna får kontinuerligt påminnelser att tänka på sin arbetsmiljö, framförallt ljudnivån. Elever i år 2 och 3 har haft skoldagbok och där har eleverna skrivit egna och/ eller gemensamma mål för varje vecka och utvärderat dessa. Eleverna i år 4-6 har utvärderat och reflekterat efter olika arbetsområden. År 4-6 har kontinuerligt skickat hem elevernas skolarbete för påseende. Eleverna får ta ansvar för att sköta sina hemarbeten. Vi har genomfört utvecklingssamtal under hösten och våren. Inför utvecklingssamtalen kan elever och föräldrar i år 1-6 fylla i omdömen i Schoolsoft. Förskoleklassens föräldrar har fyllt i en enkät. Elever har själva hållit i delar av sitt utvecklingssamtal. Vid utvecklingssamtalet fylls IUP:n i. Föräldrarna har erbjudits utbildning på den digitala IUP:n. Portfolio har använts. År 1-3 har följt ett givet arbetsschema som är anpassat efter eleven. I dessa finns det valmöjligheter. Vi har haft åldersblandade grupper för år 3-6 i elevens val. Eleverna har haft möjlighet att välja både praktiska och teoretiska ämnen. Elevråd, matråd och kamratstödjarmöten har skett kontinuerligt. Elevrådsrepresentanter och kamratstödjare har fått utbildning. Alla klasser har haft klassråd och klassmatråd. Elevrådsprotokollet är en ständigt återkommande punkt på skolans arbetsplatsträffar. Elevrådet planerade och tog ansvar för skolans städdag och aktiviteter första skoldagen. Eleverna har lärt demokratiska värderingar genom handling. Alla har fått säga sin åsikt och lyssnat på varandra. Vi har visat varandra hänsyn och respekt genom att alla fått vara med utifrån sina förutsättningar. Vi har haft diskussioner om våra regler på skolan samt hur vi vill använda dem. Detta arbete fortsätter. Vi har arbetat fram ett förväntansdokument där elever och föräldrar fått komma med synpunkter. Eleverna i år 4-6 har varit ett stöd för eleverna i år 1-3 genom fadderverksamhet. Alla klasser har använt skolportalen för att ge föräldrarna information.

17

18 3.4 Resultat Eleverna har gett varandra arbetsro när de tänker på ljudnivån i klassrummet och lekhallen. De flesta eleverna har tagit ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Skoldagboken har bl. a. givit eleverna möjlighet till reflektion och till att skriva utan krav på rätt skrivteknik. De äldre eleverna har tyckt om att göra utvärderingar efter arbetsområden. Föräldrar till elever i år 4-6 är positiva till att elevernas arbeten skickas hem för påseende kontinuerligt. De flesta elever klarar att ta ansvar för sina hemarbeten. Föräldrarna har tillsammans med sina barn svarat på samtalslistan inför höstterminens utvecklingssamtal. Inför vårterminens utvecklingssamtal fyllde en del elever i på Schoolsoft och andra fick papperskopior att fylla i. Här får både elever och föräldrar insyn i elevens skolsituation. Av omdömena och enkäten kan vi utläsa att föräldrarna nästan alltid är positiva till skolan. Eleverna klarade bra att hålla i delar av sitt utvecklingssamtal. Samtalet avslutades med att mål sattes upp i IUP:n. Arbetet med IUP gör att eleverna får större inflytande över sin inlärning. På samtalet har eleverna visat sin portfolio och de kan då se sin kunskapsutveckling gå framåt. Eleverna i år 1-3 visar uppskattning för arbetsschemat och tar ansvar. Eleverna i år 3-6 har större inflytande över sin utbildning när de själva kan välja vad de vill fördjupa sig i på elevens val. Elevrådet och klassråden har fungerat bra. Eleverna uttrycker vad de tycker och känner i klassråden. De aktiviteter som elevrådet planerade och genomförde fungerade mycket bra. Matråden och klassmatråden har fungerat bra och eleverna upplever att de har kunnat påverka matsedeln. Kamratstödjarna har rapporterat till sina handledare hur relationerna mellan eleverna på skolan har fungerat. Genom att kamratstödjare och elevrådsrepresentanter fått utbildning känner de sig säkrare i sin roll. De flesta elever har empati och förståelse för varandra. Vi upplever att de tar ansvar och hjälper varandra när det verkligen behövs. De flesta eleverna är väl medvetna om vad som är rätt och fel. Eleverna är oftast duktiga på att lyssna på varandra och att visa varandra hänsyn. Eleverna har visat en positiv inställning till faddersystemet. De yngre eleverna får stöd av de äldre.

19 3.5 Bedömning Hur väl lyckades vi? x 6 1. Arbetet mot målet har inte alls påbörjats. 4. Arbetet har påbörjats och vi är på god väg mot 2. Diskussioner om hur vi ska arbeta mot målet målet. Har inletts. 5. Målet är nära. 3. Vi har enats om hur vi ska arbeta mot målet 6. Målet uppnått.

20 3.6 Analys. Genom att använda skoldagböckerna får eleverna möjlighet att reflektera över sitt arbete. De äldre eleverna tycker nu att arbetet med utvärdering och reflektion är bra. Eleverna klarade den del av utvecklingssamtalet de själva höll i bra, eftersom de före samtalet fick fylla i en utvärdering och träna med en kamrat. Eleverna var med och utformade sin IUP och visade då stor självinsikt. Vi tror att vi genom portfolio tydliggör elevernas utveckling. Arbetsschemat i svenska för år 1-3 är ett bra sätt att låta eleverna ta ansvar för sin läs- och skrivinlärning. Elevens val ger eleven delaktighet över utbildningen. Med arbetet i matråd, kamratstödjare och elevråd känner eleverna inflytande och delaktighet. Utbildningen för kamratstödjare och elevrådsrepresentanter är viktig för att de ska känna sig säkra i sina roller. Genom att lägga ner mycket tid på att lära eleverna ta hänsyn till och respektera varandra är målet att ge dem en demokratisk grundsyn. Vi tror att elevernas empati och förståelse för varandra delvis beror på många sociala samtal i klasserna. Då eleverna ofta får hjälpas åt lär de sig att visa hänsyn och de demokratiska principerna. Faddersystemet är ett bra sätt att göra eleverna tryggare. Det är en möjlighet för de äldre eleverna att ta ansvar för sina fadderbarn. 3.7 Åtgärder för utveckling. Vi fortsätter att ge elevrådet ansvar för vissa uppgifter och få dem delaktiga i skolans beslutande organ. Eleverna ska få mer tid att förbereda sin del i utvecklingssamtalen.

21 4 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN 4:1 Mål Läraren skall utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i gymnasieskola och gymnasiesärskola och i samarbete särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. 4:2 Åtgärder för att nå målen (tex aktiviteter, resurser, metoder) Förskolan Gomorronsols femårsgrupp är numera förlagd i skolans lokaler. Vid flera tillfällen under vårterminen hälsade femåringarna på i förskoleklassens lokaler och träffade sin blivande lärare. Ett informationsbrev om skolans förskoleklass skickades i januari hem till de nya elevernas föräldrar. De föräldrar som ville bjöds in att besöka skolan och fick svar på sina frågor och funderingar. I februari hade hela skolan öppet hus. Information gick ut till hela kommunen. Den blivande klassläraren i år 4 har besökt treorna. Sjätteklassarna besökte sin nya skola (Rödebyskolan) i slutet av vårterminen och träffade då sina nya kontaktlärare. Överlämningskonferens angående elever med särskilda behov hölls i maj. Där deltog klassläraren i år 6 och Rödebyskolans elevvårdsteam. Överlämnande lärare delger sina erfarenheter och kunskaper om eleverna till övertagande lärare vid samtliga övergångar. År F-6 har varit uppdelade i tvärgrupper vid läsårsstarten, skoljoggen och städdagen. Vi har haft en kompispromenad då eleverna var indelade i tvärgrupper. Vi har haft två utemattedagar då eleverna har varit indelade i tvärgrupper. År 4-6 har haft fortsatta gemensamma temaarbeten. År 3-6 har elevens val i tvärgrupper.

22 Barnen i förskoleklassen och år 3 har under vårterminen haft gemensamma aktiviteter (fadderverksamhet). Läraren i förskoleklassen har även arbetat på fritids. Vi har senarelagt APT för att all personal ska kunna samverka. Vi har gjort enkätundersökningar angående övergångarna. 4:3 Resultat Information och lära-kännaarbeten inför övergångar Enkäter visar att elever och föräldrar är övervägande positiva. Det vi kan utläsa är att läraren känner sina nya elever, eleverna känner sina nya lärare och eleverna känner också till den miljö de ska arbeta i. Samverkan Vi upplever att eleverna uppskattar att vi har haft gemensamma temaarbeten och aktiviteter. De har lärt sig samarbeta och ta hänsyn till varandra. Förskoleklassbarnen har fått faddrar och lärt känna en äldre kompis i trean. All personal har möjlighet att delta på APT. Vi har inte haft något samarbete mellan fritids och skola.

23 4:4 Bedömning Hur väl lyckades vi? Här bedömer Ni måluppfyllelsen; dvs. vilket resultat har arbetet mot målet gett X Arbetet mot målet har inte alls påbörjats. 4. Arbetet har påbörjats och vi är på god väg mot 2. Diskussioner om hur vi ska arbeta mot målet målet. har inletts. 5. Målet är nära. 3. Vi har enats om hur vi ska arbeta mot målet 6. Målet uppnått. 4:5 Analys. Ambitioner, förutsättningar och satsningar vägs mot mål och resultat. Vi har nått ett bra resultat under året tack vare flera gemensamma aktiviteter och att överlämnande och mottagande lärare samarbetat bra. På grund av omorganisation i Kommunen och rektorsområdet har informationen till föräldrarna varit bristfällig och sen. Detta har även påverkat samverkan inför övergångarna. Då det har införts ett nytt arbetssätt i år 4-6 har detta inneburit färre tillfällen till fadderverksamhet.

24 4:6 Åtgärder för utveckling (hur går vi vidare) Vi ska ha öppen verksamhet för blivande F-klassens föräldrar. Vi ska ge föräldrarna i 5-års gruppen och f-klassen tidigare information om den kommande situationen när de börjar i f-klassen eller i ettan. Vi ska fortsätta ha fadderverksamhet. Vi fortsätter med elevens val år 4-6. Blivande läraren i år 1 ska även i fortsättningen få möjlighet att träffa sina blivande elever. År 4-6 ska fortsätta arbeta i tvärgrupper. Vi ska försöka genomföra fler gemensamma aktiviteter mellan år 3 och år 4-6. Vi vill fortsätta vår samverkan mellan klasserna. Vi ska förbättra vårt samarbete mellan fritids och skolan. Samverkan mellan 5-åringar och 6-åringar ska fortsätta. Fortsatt samarbete med Rödebyskolan vid övergången till år 7.

25 5 OMVÄRLDEN 5.1 Mål Skolan ska sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. 5.2 Lokala mål Eleverna ska få ökad inblick i och kännedom om olika arbetsplatser. Eleverna i år 3 ska få kännedom om det egna kulturarvet. 5.3 Åtgärder för att nå målen (tex aktiviteter, resurser, metoder) Under vårterminen -09 har klasser gjort studiebesök på BLT, Allivs, Fridlevstad kyrka, hembygdsmuséet och besökt fornminnen i närområdet. År 3 har gjort en studieresa i Karlskrona som avslutning på temaarbetet Karlskrona med omnejd. Förskoleklassen har gjort en konstresa till Karlskrona konsthall. År 3 6 genomför nutidsorientering var tredje vecka. Minst en gång under året har eleverna fått ta del av en teater/konsertföreställning. Vi har haft samarbete med Fridlevstad GoIF och OK Dacke. Vi har haft besök av informatör och närpolisen Andreas Glingfors. Alla elever har varit på besök på Kreativum.

26 5.4 Resultat Studiebesök och besök från arbets- och föreningsliv Studiebesök och samarbetet med föreningar och närpolis har gett eleverna inblick i närsamhället och dess arbets- och föreningsliv. Eleverna har fått prova på olika aktiviteter. Konstresa Studiebesöket inspirerade såväl elever som personal till att använda sig av skapande i läroprocessen. Nutidsorientering Vi ser att vi genom nutidsorientering sporrat eleverna till att följa med i vad som händer i omvärlden. Kulturevenemang Eleverna har minst en gång under året fått ta del av någon teater- musikföreställning. Vi har sett att eleverna uppskattar en del av kulturevenemangen. Besök på kreativum Eleverna blev inspirerade och nyfikna på de ämnen som togs upp. De lärde sig mycket och ville fortsätta när vi kom hem till skolan.

27 5.5 Bedömning Hur väl lyckades vi? Här bedömer Ni måluppfyllelsen; dvs vilket resultat har arbetet mot målet gett. 1 2 x Arbetet mot målet har inte alls påbörjats. 4. Arbetet har påbörjats och vi är på god väg mot målet. 2. Diskussioner om hur vi ska arbeta mot målet har inletts. 5. Målet är nära. 3. Vi har enats om hur vi ska arbeta mot målet 6. Målet uppnått. 5.6 Analys. Ambitioner, förutsättningar och satsningar vägs mot mål och resultat. Kulturevenemang Vi har lyckats bra med några av valen av teater- och musikföreställningar. Vi tycker inte alltid att föreställningarna har passat för årskursen. Studiebesök och besök från arbets- och föreningsliv Genom studiebesök och besök från arbets- och föreningsliv får eleverna en konkret upplevelse och lär sig bättre. Konstresa Läraren i f-klassen och eleverna var mycket nöjda med resan och upplevelsen. Detta mynnade ut i ett skapandeprojekt med avlutande vernissage för föräldrarna. Nutidsorientering Samarbetet mellan skolorna i Fridlevstads rektorsområde med att göra nutidsorientering bidrar till att eleverna får chans till ökad insyn i omvärlden. Besök på kreativum

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

STENMOSKOLAN 2010-2011

STENMOSKOLAN 2010-2011 STENMOSKOLAN 2010-2011 PRESENTATION AV STENMOSKOLAN Stenmoskolan hör till Fullersta rektorsområde och är en av fyra skolbyggnader i rektorsområdet. På Stenmo finns ca 200 elever, organiserade i två förskoleklasser

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw Vår verksamhet i förskoleklass utifrån LGR 11 ertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåa

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Valåsskolan Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Begränsning Vårt val av problem/område

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2005

KVALITETSREDOVISNING 2005 KVALITETSREDOVISNING 2005 Norra skolan Rektor Jimmy Szigeti Bitr.rektor Marianne Henriksson Adress Lasarettsg 17 Postadress 591 35 Motala Telefon 0141-22 34 80, 225161 Fax 0141-508 54 E-post jimmy.szigeti@motala.se

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stadsskogen skolan Hänvisningar till lagtext och styrdokument: Enligt skollagen (2010:800 6 kap.) och diskrimineringslagen (2008:567 1-4 kap.) är varje

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING

PEDAGOGISK PLANERING PEDAGOGISK PLANERING Avdelning: Skogs- och Sockermyran Termin: HT 2011 och VT 2012 Datum: Augusti 2011 Berörd personal: Anna, Ellinor, Si-Mona, Susanne, Madde, Annelie och Jimmy Barns inflytande Mål utifrån

Läs mer

Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015. Föreskrifter. Plan. Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa

Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015. Föreskrifter. Plan. Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Innehållsförteckning Organisation Personal Klass Arbetslag/samverkan Specialresurser

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2007-2008

KVALITETSREDOVISNING 2007-2008 KVALITETSREDOVISNING 2007-2008 Tvings skola Karlskrona kommun Uppgiftslämnare: Tvings lärare F-6 Ansvarig: Sven Björkander rektor 1 Ingress Beskrivning av rektorsområdet Fridlevstad Skola F-6 antal elever

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans/fritidshemmets

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 12/13 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014 Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Verksamhetsplan Järntorgsskolan Nora kommun 2013-2014

Läs mer

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: skola Ansvariga för planen Rektor Britt-Marie Eliasson Vår vision Alla människor

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 1 Redovisning för läsåret 2010/2011 2 Namn på verksamhet och ansvarig rektor Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 3 Förutsättningar Äppelgårdens förskola består

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer