Verksamhetsberättelse med bokslut 2007 för KomTek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse med bokslut 2007 för KomTek"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse med bokslut 2007 för KomTek Ansvarig chef: Catarina Carlsson Telefonnummer: Datum: Dnr: BU 2007/0003

2 1. Sammanfattning av verksamheten 2007 Verksamheten 2007 KomTeks verksamhet syftar till att öka intresset för teknik och entreprenörskap i samhället. Det andra verksamhetsåret, efter projekttiden på tre år, är till ända och under 2007 har KomTek fortsatt att utveckla arbetet med grundskolan och gymnasiet. Elever i åldrarna 6 till 19 år har under dagtid deltagit i aktiviteter med inriktning mekanik, elektronik och entreprenörskap. KomTek har fritidsverksamhet med inriktning teknik och entreprenörskap på eftermiddagar, kvällar och helger för barn, ungdomar och vuxna. En vidareutveckling av arbetet med lärargrupper och lärarstudenter har skett under året och denna verksamhet är nu i full gång. Totalt har KomTek under 2007 haft 2883 besökare i verksamheten. Femtio procent av KomTeks deltagare ska vara flickor/kvinnor. Fördelningen 2007 är 51,51 % flickor/kvinnor och 48,49 % pojkar/män. KomTeks verksamhetsområden 2007 Verksamhet för grundskolan och gymnasiet Fritidskurser för barn, ungdomar och vuxna Entreprenörskap en egen nisch Lärarfortbildning, lärarstudenter SamTek-projektet Prova-på-teknik Öppet-hus-aktiviteter Sommarprogram Biblioteksverksamhet Studiebesök Barnkalas Projekt Kartläggning av teknikämnet i Halmstads grundskolor Projekt Spridning av KomTekverksamhet i regionen Ledningspersonal (namn och titel) Verksamhetschef Catarina Carlsson Verksamhetsberättelse med bokslut

3 Antal barn/elever Årsarbetare Skolverksamhet Teknikpedagoger på heltid 5,0 5, år Barn med särskilda behov Entreprenörskap Timanställda till och från under året 5,0 pers Fritidskurser blandad grupp 7-15 år Fritidskurser flickor 7-15 år Fritidskurser sommar blandad grupp 7-15 år Fritidskurser sommar flickor 7-15 år 0,5 tjänst Administration 0,5 0, Ledning 1,0 1, Lärarfortbildning 24 0 Lärarstudenter Vardagsteknik för vuxna kvinnor Barnkalas Öppet hus och lov Övrigt spridningsprojekt m m Nyckeltal Antal barn per personal fritidskurs 8 8 Antal barn per personal skolverksamhet Antal deltagare per personal vuxengrupper Antal deltagare per personal övrigt Beroende på deltagarnas individuella förutsättningar, ålder, förkunskaper, särskilda behov som t ex Asperger, ADHD varierar antal personal efter ett mycket flexibelt upplägg. Ovannämnda är ett snitt och det vi utgår ifrån. Verksamhetsberättelse med bokslut

4 2. Verksamheten utifrån verksamhetsstyrningen A. Förskolan till grundskolan till gymnasiet Skolverksamhet Verksamheten med barn och ungdomar från grundskolan och gymnasiet har utvecklats ytterligare under Samarbetet med lärarna ute på de olika skolorna har fått ordentligt fäste och det syfte som KomTek har eftersträvat under uppbyggnaden och utvecklingen av verksamheten. Det innebär att KomTeks verksamhet nu mer kompletterar den ordinarie undervisningen i skolorna så att KomTek-aktiviteten blir ett meningsfullt verktyg som kan underlätta och på ett positivt sätt förstärka lärarnas arbete. Teknik och entreprenörskap ska så långt det är möjligt på ett lustfyllt sätt integreras i undervisningen och knyta an till barnens verklighet och de ämnen man arbetar med i skolan. KomTeks aktiviteter är helt praktiskt inriktade och utgår ifrån problembaserat lärande. Tanken är att sammanföra praktiskt arbete som mekanik och elektronik med skolans ordinarie verksamhet för att på så sätt få kunskapen genom kroppen till knoppen. Deltagarna skapar med händerna och får så funkar det-känslan, väcks till nyfikenhet och frågor som med hjälp av lärarna sedan kan knytas an till skolans övriga arbete. KomTek har under året satsat än mer på lärarstudenter och lärarfortbildning för att i ett tidigt skede få igång en dialog kring hur teknik och entreprenörskap kan bli naturliga och användbara inslag i undervisningen. Nedan följer några exempel från 2007 på aktiviteter som skett i samverkan med skolan. Våren dominerades förstås av Halmstads 700-årsjubileum. På KomTek och ute i skolorna byggdes det många kastmaskiner. Detta arbete startade redan Deltagarna fick konstruera olika modeller och sedan tävla i hur långt de kunde skjuta. Många färgglada och överraskande konstruktioner tog sig uttryck runtom i kommunen. Aktiviteten övade såväl att praktiskt tekniskt klura som förmågan till samarbete i grupp. Här kunde lärarna sedan direkt koppla aktiviteten till övrig undervisning som berörde 700- årsfirandet och Halmstads historia. KomTek byggde även en egen kastmaskin i naturlig storlek och deltog i tävlingar i Medeltidsbyn. Skolaktiviteterna har även haft Carl von Linnétema i år och då bland annat med malariamyggan Malariana som är en liten dansande insekt med motor. Bland annat dansades det på Jutarum, Vallås och Örjanskolan. Skolorna har kommit till KomTek och KomTek har åkt ut till flera skolor. Lust och glädje ska prägla KomTeks produkter och deras historia. Vi knyter gärna en liten berättelse till produkten och vips så har man fått lite bonuskunskap om både Linné och varför sladdarna ska kopplas just så till en motor. Nyhemsskolan fyllde 100 år och KomTek var med på ett hörn. Lärarna hade först fortbildning på KomTek och bestämde hur och vad de ville göra under firandet. Det skulle vara billiga och enkla material som barnen och lärarna själva kunde införskaffa. KomTek-personalen var med på skolan ett par dagar och massor av barn byggde bl a kor och hästar med viftande svansar. Verksamhetsberättelse med bokslut

5 I Trönninge har det varit miljötema med solceller och vindkraft för de yngre igelkotten Ingrid fick bekymmer när stormen Gudrun (en hårfön) drog fram. Ingrid fick börja tänka i nya banor. Barnen byggde små igelkottar av diskborstar och sedan fick Ingrid åka solcellsdriven bil och kika in i vindkraftsupplyst litet hus. Miljötemat genomsyrar på något sätt alla KomTeks aktiviteter i form av direkta produkter och återvinningstankar och som dialog och diskussion i möten med barn och ungdomar. Sofiebergsskolan har haft ett samarbete med tekniklego och praktisk matematik som fortsätter under Ett bra exempel på hur en lärare har tagit tillvara på KomTekaktiviteter och ser möjligheten att förstärka inlärningen på matematiklektionerna. Vallåsungdomar har arbetat med fiberoptik och tema himmel och hav. Upplägget med lärarstudenter och lärare från grundskolan har utvecklats och Kom- Tek behöver inte längre vara en kul engångsaktivitet utan mer ett verktyg att använda som ska förgylla och underlätta övrig undervisning. I lärarfortbildningen ingår även ett teoretiskt inslag där frågor kring teknikutveckling och jämställdhetsarbete tas upp till diskussion. Utvärderingarna kring dessa aktiviteter visar överlag på en mycket positiv respons från både studenter och lärare. Ett bra exempel är Lyngåkraskolan. Höstens tema på skolan var skogen. Lärarna gick först lärarfortbildning på KomTek. Sedan kom de tillsammans med eleverna och arbetade med skogen på KomTek. De kunde då sammanföra praktiskt arbete som innehöll t ex mekanik, fiberoptik och hydraulik med skolans ordinarie verksamhet och även själva ha en förkunskap när det gällde det praktiska arbetet. Barnen kunde med händerna skapa djurlivet under jord i skogen, spännande skogsmaskiner, solcellsdrivna insekter och snurrande träd. Lärarna kunde sedan arbeta vidare med temat i skolan där man gjorde utställning m m. Elever som kanske inte alltid blir synliga i det vanliga skolarbetet fick möjlighet att visa sin talang den praktiska vägen. Fler skolelever får möjlighet att prova på teknikämnet genom att fler lärarstudenter och lärare utbildas inom teknikområdet. Det projekt som KomTek startade och som hade till syfte att kartlägga teknikämnet i skolorna gav ett kanske inte helt oväntat resultat. Teknikundervisningen har ingen framträdande roll när det gäller Halmstads grundskolor. För svårt att greppa ämnet, ingen utrustning, inga lokaler, kompetensbrist, tidsbrist m m. kommentarerna varierade. Ett problem var att hitta kontaktpersoner ute på skolorna och göra intervjuerna. En stor del av kartläggningen har i stället skett genom mötet med de lärare som KomTek kommer i kontakt med under året. Hur kan vi underlätta för lärarna? Varför och hur kan vi göra teknikämnet mer tillgängligt? Hur kan vi bidra med resurser så att teknikämnet får naturlig livskraft i skolans värld? Det är frågor som KomTek har utgått ifrån och ständigt diskuterar. Mycket har hänt under 2007 och dialogen med lärarna har fördjupats och vi ser en positiv förändring där tekniken får en mer framträdande roll. KomTek ser en förstärkt nyfikenhet och ökad efterfrågan från skolorna som på sikt säkert kommer att ge teknikämnet ny fart. Teknikens Dag med 150 gymnasieungdomar är numera tradition i oktober och i år var temat entreprenörskap och produktutveckling. En heldag på Kattegattsgymnasiet blev det med farkoster som tävlade. KomTek är huvudarrangör och i samråd med lärarna Verksamhetsberättelse med bokslut

6 på Kattegatt bestäms ett tema. Två unga kvinnor från Venture Lab på Lunds universitet engagerades som föreläsare och de talade om teknisk utbildning och eget företagande en stund på förmiddagen. En grupp högstadieelever från KomTeks entreprenörskap fick vara med hela dagen. När det gäller kopplingen till gymnasiet så har KomTek under 2007 initierat det s k SamTek-projektet. Det är ett samarbetsprojekt där bland annat Kattegattsgymnasiets industriprogram, Östergårdsskolan (två 9:or) och Dormer Tools medverkat. Det finns idag ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet när det gäller att få elever intresserade av och stimulerade till nyfikenhet och ökad kunskap kring tekniska utbildningar och yrken. KomTek har sedan länge ett samarbete med båda dessa aktörer.genom att tillsammans med Kattegattsgymnasiets industriprogram och Östergårdsskolan skapa ett forum där teknikområdet bättre kan marknadsföras kommer många fler ges möjlighet att upptäcka fördelarna med att välja teknisk inriktning. Idag finns t ex arbetstillfällen inom verkstadsindustrin men platserna på industriprogrammet kan gapa tomma. Syftet med projektet är att tidigt väcka teknikintresset hos både elever och föräldrar och under mer strukturerade former visa på möjligheter genom att arbeta med studiebesök, vägledning, mötesplatser, samverkansgrupper mellan de olika aktörerna, mentorskap, näringslivspraktik. Dessa olika aktiviteter har tagit sin början under hösten 2007 med föräldramöten på KomTek där alla aktörer medverkade, studiebesök och praktikplatser samt mentorskap med gymnasieelever från industriprogrammet. Den samlade kompetensen och erfarenheten hos lärare, specialpedagoger, tekniker, ingenjörer och vägledare som finns hos de fyra parterna kommer bättre att kunna tas tillvara och samspela så att en rättvisare och mer attraktiv bild av teknikområdet ges och på så sätt en möjlig utbildningsväg öppnas för många elever. Dormer Tools har engagerat sig under 2007 och nu är fler företag intresserade. KomTek sitter även med i industriprogrammets programråd. Modellen skulle kunna gå att applicera på fler utbildningsområden och en diskussion har redan förts med entreprenörskapsprogrammet på Kattegattsgymnasiet. Inga tjejer sökte hit i höstas bara det är värt att fundera över. Under 10 % är flickor av alla sökande till gymnasieprogrammen som har någon form av teknikinriktning på Kattegatt. Det behövs en modell en struktur för att samarbetet ska uppstå och fungera. Det behövs en spindel i nätet som håller ihop allt. KomTek kan vara den spindeln. Ett helt nytt koncept med prova-på-teknik har KomTek arbetat med under hösten. Det har gällt fyra irakiska tonårsflickor som har varit i Sverige i ca ett år. De kunde knappt någon engelska så teknik med tolk fick det bli och det har fungerat utmärkt. Ingen av flickorna hade någon erfarenhet av teknik tidigare. Flickorna har varit på KomTek och fått prova på mekanik och elektronik. KomTek har även inkluderat diskussioner och möten med gymnasieelever och lärare från tekniska program samt studiebesök ute på företag. Utöver den rent praktiskt tekniska kunskapen som förvärvades så fick gruppen även språklig träning och ett nytt ordförråd med anknytning till teknikområdet. Det här konceptet hoppas vi ska kunna ligga till grund för fler aktiviteter för ungdomar med annan kulturell bakgrund under Ovannämnda samarbetsprojekt ligger i linje med behovet att stärka upp vägledningsinsatserna inom KomTeks verksamhet. Vi kommer att arbeta ytterligare med att göra detta under 2008 då det ger en bredare bild, som idag ofta saknas, av vad tekniska utbildningar och yr- Verksamhetsberättelse med bokslut

7 ken kan innebära och ökar möjligheten att få fler sökande till teknikområdet. Det saknas t ex svetsare och cnc-operatörer inom industrin och det är viktigt att KomTek försöker hålla sig à jour med vad som händer på arbetsmarknaden så vi kan ge en korrekt bild av hur det ser ut och vilka behov som finns. Under våren kommer vi till exempel att se över hur ITintresserade ungdomar och kurser med legorobotar kan kopplas till skärande bearbetning. Entreprenörskap Entreprenörskapen för grundskolan har vuxit under Syftet med de koncept som Kom- Tek har tagit fram inom entreprenörskap är att kursdeltagare ska få träna på att utveckla de entreprenöriella egenskaperna såsom problemlösning, projektledning, initiativförmåga och social kompetens. Kurserna innehåller moment där dessa färdigheter krävs. Ofta är huvuduppgiften av teknisk karaktär, dock är inte fokus alltid på rörelse och elektronik. Future City (www.futurecity.nu) har äntligen fått fäste i Halmstad och är ett nationellt projekt där ungdomar tävlar om att bygga framtidsstäder. Finalen går i Stockholm med näringslivet och miljöministern som jury och prisutdelare. Ett gäng från Furulundsskolan/KomTek gick till final förra året. Årets grupp är en blandning från Brunnsåkerskolan och Vittra och de satsar på att vinna! Praktikveckor med eget företagande fortsätter. Just nu går åtta tjejer i årskurs nio från Getingeskolan en kurs på KomTek i entreprenörskap. Kreativa elever som redan nu med framgång skulle kunna gå Ung Företagsamhet på gymnasiet! Arbetet består av att utifrån en produktidé sköta tillverkningen, marknadsföringen och försäljningen i ett fiktivt företag. Ungdomarna har bara på några månader lyckats utveckla en produkt, få uppmärksamhet i lokalpressen, designat en snygg logga och tagit kontakt med olika potentiella kunder såsom företag och organisationer i marknadsföringssyfte. Skålarna, utvecklade av gamla vinylskivor, passar utmärkt som exempelvis en julpresent till anställda på ett företag, framförallt om man fyller dem med något gott eller fint. Även en del privatpersoner har börjat handla av LP Earth, som de valt att kalla sig. LP-skivan värms upp för att kunna formas enligt deras önskemål. Med hjälp av KomTeks plexiglasböjare värms LP-skivorna utmed en exakt linje och därefter kan man böja dem precis som man vill. Verksamhetsberättelse med bokslut

8 Skålarna kan användas till många olika saker. Här visar tjejerna upp en skål med godis och en skål med en julgrupp i. Ett annat sätt att arbeta i entreprenörskap är med direkta uppdrag från näringslivet. Fibergi AB, ett exempel från 2007, som tillverkar hästfoder gav KomTek i uppdrag att ta fram en ny s k foderskopa. Det var ett arbete som krävde flera timmar i verkstaden och som även prövade gruppens samarbetsförmåga. Ett antal fiberskopor i metall och plast presenterades sedan för företaget. Kurser i entreprenörskap ger elever möjligheter att utveckla egenskaper som blir allt mer betydelsefulla i ett modernt samhälle. Problemlösning, projektledning och social kompetens är exempel på sådana färdigheter. Entreprenörskapen har också haft vägledningsveckor. En sådan vecka resulterade t ex i att tjejer i åttan efter en veckas provsmakning blev nyfikna och intresserade av tekniskt/entreprenöriellt gymnasieval nästa år. Filmprojektet är ett Nutekfinansierat arbete som KomTek Halmstad har fått i uppdrag att göra inom ramen för entreprenörskap. Unga tjejer gör film om tjejer och tenik/entreprenörskap. Projektet sker i samarbete med Ung Företagsamhet och elever från Sturegymnasiet. Filmen ska användas nationellt för att sprida KomTek. Fritidsverksamhet En nioårig flicka från En ljus idé får bli symbol för fritidskurserna 2007: Jag har önskat mig en lödkolv i julklapp! Då känns det som att vi lyckats - att något har hänt! Nu kan vi följa några av tjejerna som började 2004 och som idag hunnit bli 13 år de svetsar bland annat på sin fritid idag. Det blev självklart för dem att använda t ex borrmaskin när de var 9 år. Förhoppningsvis blir det lika självklart att välja ett tekniskt gymnasieprogram om några år. Våra grundkoncept Lek fram kul teknik, Tekniklego, En ljus idé, Skrothögens förvandling samt Vardagsteknik för vuxna kvinnor står sig över tid. Koncepten har pågått sedan starten av KomTek och efterfrågan ökar. Praktiskt arbete med problemlösning! Hjärnan har kalas på KomTek Ha kul Gör fel! Försök igen. Händerna prövar sig fram. Wow jag klarade det! Självförtroendet växer. Glädjen går ej att ta miste på och kreativitet frigörs som färgar av sig på mycket mer än bara teknikområdet. Framgångsfaktorn med kurserna ligger i att deltagarna får verka på en helt individuell nivå och kan utveckla sitt teknikintresse i egen takt och utifrån där de befinner sig. Det innebär att man kan gå en kurs flera gånger Verksamhetsberättelse med bokslut

9 eftersom man hela tiden arbetar med egna projekt utifrån den egna förmågan. Eftersom efterfrågan är störst bland de i åldern 7-9 år så har vi utökat verksamheten med en elektronikkurs, Med rätt att löda, för den målgruppen även detta koncept har fallit väl ut och kommer att ingå i samlingen grundkoncept. KomTek försöker att ha ett flexibelt upplägg över året när det gäller antal kurser och tider för att så många barn, ungdomar och vuxna som möjligt ska ges möjlighet att delta. Det vi har noterat under åren är att gruppgemenskapen har stor betydelse och små möten över åldersgränser, skolgränser m m betyder mycket. En fikastund tillsammans är obligatorisk och givande. Precis som under tidigare år så utgör ovannämnda kurser basen i fritidsverksamheten och sedan tillkommer en variation av fritidsaktiviteter under året beroende på efterfrågan och årstid. Öppet hus-aktiviteter under loven har en variation och ibland knyter de an till något tema. I somras utrustade vi gården med palmer, liten pool och möbler för att kunna ha vattenteknik, solcellsdrivna produkter och andra teman utomhus. Biblioteksverksamheten har varit igång under 2007 med tjejgrupper på stadsbiblioteket en gång per månad, helikopterbygge under Alfonsdagarna och Karlsson på taket på Vallås bibliotek. Mer blir det under Vi ser en möjlighet att nå ut till fler barn genom biblioteken och vi kommer även att ha verksamhet på Andersbergs resurscentrum. För tonåringar har fritidskurserna bland annat handlat om ett projekt i somras med Nordifa som uppdragsgivare inom entreprenörskapen. Ett blandat gäng tjejer och killar i åldrarna år skapade ett lysande konstverk av företagets spillmaterial. Svetskurser för tonårstjejer har gått över förväntan och fantastiska skapelser i metall och plexiglas växte fram under året. Astrid 13 år på svetskurs hösten 2007 När det gäller all verksamhet för barn och ungdomar så är KomTeks strävan att ha en mer vägledande roll så att inte steget mellan grundskola, gymnasium, högskola och arbetsmarknad blir för stort. Då KomTeks uppdrag är att öka intresset för teknik och entreprenörskap så inriktar sig verksamheten på områden som berör detta. KomTek vill försöka skapa en dialog mellan aktörer och sammanföra olika grupper för att så långt som möjligt väcka nyfikenhet och intresse, utbyta erfarenheter och visa på goda förebilder. Detta sker i smått och stort. På fritidskurser. I skolverksamheten. Bland annat har högstadieelever fått delta ett par gånger i aktiviteter på Kattegattsgymnasiet. Även mentorer från andra året på industriprogrammet har spelat en stor roll för hur ett gymnasieprogram visas upp. Det Verksamhetsberättelse med bokslut

10 viktiga är att få korrekt och bra information på ett kul och spännande sätt oavsett om man väljer en teknisk inriktning eller inte. Man ska även ges möjlighet att ta reda på vad man eventuellt väljer bort. Efterfrågan på vår vuxennisch har ökat under Kursen där bland annat vardagstekniken med borr, el och VVS står sig och sprider sig bland kvinnorna i kommunen. Ett ökat självförtroende och glädjen i att kunna fixa saker själv är stående kommentarer KomTek får vid utvärderingarna. Äldsta kvinnan under 2007 var 87 år! I de här grupperna finner vi många mödrar, far- och mormödrar, systrar, mostrar - ja alla som genom ökad teknisk kunskap blir goda förebilder för Halmstad kommuns unga tjejer som kanske är deras barn eller barnbarn. Även inom vuxennischen efterfrågas fler svetskurser. KomTek skulle kunna dubbla antalet kurser så populärt har teknikkonceptet för vuxna kvinnor blivit. De här koncepten kommer att kunna appliceras på andra målgrupper som t ex arbetssökande, gymnasieungdomar, lärarstudenter och lärare. Redan nu har KomTek haft tonårsgrupper från Brunnsåkerskolan och Östergårdskolan i vardagsteknik och liknande aktiviteteter kommer vi att vidareutveckla under våren Bearbetning av armeringsjärn i svetskursen blir så småningom vacker trädgårdskonst Ett citat från Kristina 60 år som gått vardagsteknik med borr, el och VVS får summera året: - Detta är den roligaste fritidsaktivitet jag har gjort under hela mitt liv! Jag har aldrig hållt i en borrmaskin och nu har jag satt upp badrumskåpet, som stått på golvet i ett år, på en kaklad vägg, och det sitter fortfarande kvar! B. Barn i behov av stöd Under 2007 har vi utökat nischen för barn med särskilda behov. Linnean på Vallåsskolan, Båten och Oasen på Slottsjordsskolan, Klockaregård, Brunnsåkers högstadieelever- ja många är de barngrupper som besökt KomTek En fortsatt satsning på förra årets Verksamhetsberättelse med bokslut

11 koncept med ett mer styrt materialval, instruktioner i form av bilder och stöd från den personal som följer barnen har fallit väl ut och underbara små rörliga figurer och lysande skapelser lämnar lokalen tillsammans med barnen. Nytt för i år är arbetet med Västra skolan. Det har varit ett spännande och lärorikt samarbete där lärargrupp, teknikpedagog och barn tillsammans utvecklat passande koncept. Bland annat har man reparerat cyklar, gjort surrande myggor och s k Polhemslådor med rörliga figurer. Barnen gör framsteg och det går inte att ta miste på glädjen när Martina från KomTek tar hand om grupperna. KomTek avslutade terminen med att ha kalas för barn med särskilda behov. De har verkligen varit duktiga och kämpat på med att lära sig tekniken. Det är underbart att få se eleverna så intresserade och fokuserade. Jag har aldrig sett dom jobba så här fint. sade en lärare på Västra skolan en dag under hösten. Inom ramen för den här målgruppen så finner vi även en del tonåringar som inte alltid har en diagnos men som genom specialpedagog kommit i kontakt med KomTek. Ett par pojkar från högstadiet har fått specialundervisning i svetsning och praktikplatser på Dormer Tools och industriprogrammet på Kattegatt. Möten med goda förebilder och en fördjupning inom praktisk teknik har gett ökat självförtroende, ökad social kompetens och motivation för att även delta i ordinarie skolarbete. Den här nischen fortsätter under 2008 då vi ser en möjlighet att hjälpa dessa ungdomar att försöka finna en väg till fortsatt utbildning och arbete. Det krävs ett engagemang i hjärtat och här vill vi särskilt lyfta fram Dormer Tools och de anställda där som varit ett stöd för pojkarna under hösten C. Inflytande/jämställdhet/kulturell mångfald Under 2007 har KomTek fortsatt att verka för att ha 50 % flickor/kvinnor i verksamheten. Vi arbetar vidare med våra koncept som vänder sig till just den här målgruppen. Det är fler flickor/kvinnor som söker sig till verksamheten. I år är första gången som vi kan se att några av de deltagare som gått våra speciella tjejkurser som t ex En ljus idé nu även går över i blandade grupper. Detta liksom att några flickor ger sig på t ex svetsteknik ser vi som en framgång. Det är för tidigt att nu se om några kommer att välja teknisk utbildning men inom loppet av ett par år borde vi kunna se ett resultat om vi fortsatt får följa en del av de flickor som gått hos oss sedan starten. KomTek kan inte nog understryka värdet av att arbeta i det lilla formatet och på så sätt möjliggöra en mer långsiktig och hållbar utveckling när det gäller det förändringsarbete som är vårt uppdrag. Det som tydliggörs alltmer under resans gång är vikten av att arbeta med självförtroendet det är det som är grunden för att deltagarna ska våga ge sig hän i teknikvärlden på KomTek och det är också det som såväl ung som gammal gärna refererar till när vi diskuterar flickor/kvinnor och teknik. Vi ser individer, som blyga och lite rädda men nyfikna, kom till KomTek för ett par år sedan och som idag har fått skinn på näsan och tar sig an större projekt utan minsta tvekan. Det måste finnas utrymme för att arbeta i mindre grupper och ge rätt stöd. Den som redan har skinn på näsan tar sig alltid fram det gäller att även kunna väcka de som inte vågar En viktig aspekt är att inte fastna i siffror enbart när det gäller jämställdhetsarbetet inom KomTek utan att det också framgår att man hela tiden måste föra en dialog kring de här frågorna. Från och med 2008 har KomTek en särskild jämställdhetshylla i cafédelen för att tydliggöra frågorna för besökare, få igång diskussioner och för att personalgruppen fortsatt Verksamhetsberättelse med bokslut

12 ska kunna arbeta med hur vi kan bli bättre i vårt jämställdhetsarbete. Under 2007 har delar av personalen även deltagit i utbildningsaktiviteter kring jämställdhet. I personalgruppen har vi fortsatt att arbeta med tidningsmaterial, filmer och övningar för att utveckla och förbättra vårt jämställdhetsarbete. KomTek ska även tydliggöra jämställdhetsbegreppet på hemsidan med ett särskilt avsnitt om vad detta innebär på KomTek. I mars 2008 kommer KomTek att genomföra en särskild kvinnodag där våra deltagare, föräldrar, politiker, näringslivet, skolan, m fl bjuds in till debatt, föreläsningar och workshops. Förhoppningen är att dagen sedan ska återkomma varje år för att sätta fokus på KomTeks uppdrag när det gäller flickor/kvinnor och teknik. De irakiska flickorna som tidigare omnämnts hoppas vi blir startskottet för fler flickor/kvinnor med annan kulturell bakgrund. Under hösten har KomTek avsatt tid för aktivitet på Andersbergs resurscentrum men inte lyckats locka någon att delta. Vi gör nu en ny satsning till våren och då med ett annorlunda upplägg som vi hoppas ska kunna locka barn, ungdomar och vuxna till KomTek. Den största delen barn med annan kulturell bakgrund kommer till oss via skolverksamheten och KomTek får fortsatt satsa särskilt på denna målgrupp för att locka fler till fritidsverksamhet. I januari 2008 har KomTek bjudit in serbiska föreningen på kaffe och information en eftermiddag och ser det som en möjlighet att tydliggöra verksamheten för fler. Serbien har även visat intresse för att starta ett KomTek och vi har haft besök av serbiska representanter vid ett flertal tillfällen. Bland annat i samband med att serbiska elever från Östergårdsskolan har varit på KomTek och då kunnat visa upp sitt arbete och berätta om det på sitt hemspråk. Precis som tidigare så har personalgruppen sammansatts utifrån mångfaldbegreppet. Kvinnor och män, unga och gamla, olika kulturella bakgrunder KomTeks personalgrupp ska representera våra deltagare och mångfalden gynnar vår utveckling. Det är i detta vi kan förbättra oss i mötet mellan människor där diskussionerna har sitt avstamp i verkligheten med den mångfald som utgör KomTeks personalgrupp. Ständigt måste grytan hållas varm grytan med argument som tar kål på fördomar grytan med de små mötena där vi, barn, ungdomar och vuxna ges möjlighet till förståelse och insikt. Där i det dagliga mötet kan vi förändras. KomTeks nationella arbete har förstärkts under En ledningsgrupp är bildad och en KomTek-kongress kommer att vara ett årligt inslag. Det lokala, regionala och nationella arbetet har stor betydelse var och ett för sig för att förändringsarbetet över Sverige ska ske så att arbetsmarknaden på sikt förses med fler tekniker och ingenjörer. En dialog förs ständigt över landet och varje KomTek-kommun har genom sin medverkan inflytande och möjlighet att påverka utvecklingen av KomTek-skolorna. Det s k spridningsprojektet med finansieringsmedel från Nutek har avslutats och resultatet blir start av tre nya KomTek i Sverige. Halmstad har lagt ner ett digert arbete över hela regionen för att sprida KomTek till fler kommuner. Personalgruppen har åkt till andra kommuner, politiker och tjänstemän har besökt Halmstad i en strid ström under hela spridningsprojektet. En mängd informationsmaterial har delats ut, föreläsningar och workshops med KomTeks personalgrupp, råd och stöd under lång tid och ett stort arbete över hela Sverige för att sprida informationen om KomTek och väcka intresse i fler kommuner. Tidiga morgnar och sena kvällar inget har stoppat personalgruppen från att värva nya KomTekare och det känns fantastiskt vilket engagemang! Resultatet blev att 27 kommuner ansökte om att få starta verksamhet men Nutek kunde i ett första skede endast bevilja medel till tre kommuner. En av dessa var Helsingborg där KomTek Halmstad arbetat intensivt med att få igång intresset. Från och med 2008 intensifieras även det regio- Verksamhetsberättelse med bokslut

13 nala samarbetet mellan Jönköping, Halmstad och Helsingborg där vi hoppas på gynnsamt utbyte av erfarenheter och samverkan kring aktiviteter och tävlingar mellan barn och ungdomar i de olika länen. Några av de kommuner som KomTek Halmstad bearbetat har funderingar på att starta utan Nutek-medel. Det har varit en lärorik process där KomTek Halmstad har hämtat inspiration från många aktörer runt om i södra Sverige bland annat Fågelskolan i Lund dit vi även har arrangerat studiebesök för lärare från skolor i Halmstad. KomTeks ambassadörer Bertil Nilsson (fp) och Ingegerd Sahlström (s) medverkar ständigt till KomTeks utveckling och ett utökat kontaktnät för verksamheten. Claes Jakobsson (s) och Per Karlsson (fp) från BUN har också varit engagerade under Det betyder mycket för verksamheten att på plats få ha en dialog där barn, lärare m fl har möjlighet att medverka och diskutera olika frågor. Politikerna har även under 2007 engagerat sig i spridningsprojektet. KomTek har fått arrangera Näringslivsbolagets Guldmorgon på hemmaplan med över 80 personer på frukost. Industristadens Irene Wigroth har genom hela projektet Future City i entreprenörskap ställt upp som mentor. NTG Jämställdhet Argus på högskolan med Agneta Hansson har engagerat sig i KomTek med film, utställning och besök från Witec (The European Association for Women In Science, Engineering and Technology). Samtliga dessa kontakter och möten tillsammans med föräldrakontakter, kontakter med högskolan m fl underlättar förändringsprocessen och bidrar starkt till en positiv utveckling för KomTeks arbete med att bredda bilden av och väcka nyfikenhet för teknik, entreprenörskap och jämställdhet. D. Ledning och styrning KomTek är fortfarande en liten arbetsplats med sex heltidsanställda och några timanställda. Vi försöker att ständigt arbeta med frågor som gynnar vår personal- och organisationsutveckling. Precis som tidigare så har vi tillsammans i gruppen diskuterat olika ansvarsområden och så långt det är möjligt fördelat dessa utifrån var och ens olika kompetenser, egenskaper och färdigheter. Under resans gång så utvecklas alla och ansvarsområdena kan förändras. Några mindre förändringar har skett under Detta utgör basen och sedan arbetar alla på olika sätt med t ex biblioteksverksamhet, temadagar, öppet hus etc. Det är angeläget med en tydlighet såväl internt som externt när man utvecklar och marknadsför verksamheten. Det här arbetssättet har vuxit fram på KomTek och alla är överens om att det fungerar. Vi arbetar med scenarioteknik och annat under året för att pröva olika idéer och samarbetsformer. Personalgruppen arbetar med en stor variation av aktiviteter och ofta på kvällar och helger. Det ställer krav på flexibilitet och stresstålighet. Viktigt att det känns rätt så långt det är möjligt utifrån var och ens individuella förutsättningar för att på så sätt skapa bästa möjliga effektiva organisation. Verksamhetsberättelse med bokslut

14 ANSVARSOMRÅDEN 2007/8 Verksamheten Organisation Ekonomi Personal Jämställdhetsarbete SamTek Lek fram kul teknik Catarina Carlsson Tekniklego Skola och fritid Miljö- och klimatfrågor Maria Gaibar Tekniskt ansvarig Coach kurser Support personal Utbildning personal Verktyg och maskinpark Säkerhetsfrågor En ljus idé Svets utan hets Stefan Bengtsson Vuxennischen Lärarfortbildning Lärarstudenter Prova på teknik för arbetssökande Teambuildning Fritidskurser vuxna Web Inköp/lager Linda Bengtsson Entreprenörskap Kurser och projekt för grundskola, gymnasium, och vuxna. Fortbildning KomTek nationellt Coachning Länk högskola, näringsliv Filmprojektet Kristian Lyberg Skolverksamheten Produktutveckling Samordning/dialog Med rätt att löda Martina Finér E. Den goda arbetsplatsen Under förra året växte en arbetsform fram. Denna rutin och mötesstruktur har visat sig vara framgångsrik och vi har kommit överens om att fortsätta med det upplägget under Texten är till stor del hämtad från föregående år då inget är förändrat. KomTek har varje vecka ett möte där alla tar del av varandras erfarenheter under veckan. Diskussionerna handlar om allt ifrån arbetsbelastning, produktutveckling till olika upplevelser i möten med besökare och deltagare. Varje vecka lyfts positiva händelser fram. En del är att träna personalgruppen i att se varandras positiva egenskaper och öka förståelse och ödmjukhet inför de eventuella olikheter som finns. Varje vecka har vi veckans puh! Prata ut! Denna punkt på dagordningen handlar om att öppet och ärligt stöta och blöta eventuella problem inom personalgruppen. Det innebär att man förebyggande arbetar med personalutvecklingsfrågor och att alla känner delaktighet i verksamheten som helhet. När det gäller den fysiska miljön så strävar KomTek efter att alltid i såväl personalgruppen som i mötet med deltagarna skapa en trygg och trivsam stämning för att lägga bästa grund för ett utvecklande möte således ska tid alltid finnas och kaffet gärna puttra. 3. Betygs-, prov- och diagnosresultat KomTek har inte betygsättning eller någon form av prov/tester. Verksamhetsberättelse med bokslut

15 A. Analys, värdering och åtgärder En kortare text i anslutning till verksamheten kommer här med fokus på ovannämnda rubrik även om det ej gäller betygsättning m m. KomTek har i år tagit emot drygt 2800 besökare. Det gäller då all skolverksamhet, fritidskurser, lärarstudenter, näringslivet, olika studiebesök från andra delar av Halland och Sverige, barnkalas, öppethus-aktiviteter, biblioteksverksamhet m m. Nu förvaltar vi det vi har byggt upp under ett par år parallellt med att vi utvecklar verksamheten vidare. Vi ser en ökad efterfrågan ständigt och balanserar den gentemot personalresurser som ska bevara kreativitet och lust för att kunna utveckla verksamheten på bästa sätt. Man kan konstatera att mellan 2500 och 3000 besökare per år är vad personalgrupp och lokal mäktar med. Vi försöker att ständigt ha ett rättvisetänk med och så långt det är möjligt möta upp behovet från skolorna och kommuninvånarna. En förhoppning är att lärarfortbildningen gör att fler skolbarn kommer att kunna ta del av KomTek via sina respektive lärare och då ute på skolorna. Barnkalasen får stå tillbaka för andra aktiviteter som utökade fritidskurser och extra personal vid temadagar och vissa skolaktiviteter. Dubbelt så många och dubbelt så stor lokal vi skulle kunna ha fullt upp ändå det känns fantastiskt att KomTek har nått ut så pass under de här åren. Vi är måna om att behålla kvalitet och vidareutveckla verksamheten i samma anda som nu. Det är under 2007 som samarbetet med gymnasiet har tagit fart och en förhoppning är att fler söker teknisk utbildning inom några år. Framförallt fler tjejer här har vi mycket kvar att göra om vi ser till de sökande på Kattegattsgymnasiets program. Nya organisationsformer som t ex SamTek växer fram och det underlättar och förbättrar vårt uppdrag och skapar ett helhetsperspektiv som bättre stödjer en långsiktig hållbar utveckling. 4. Framtiden för verksamheten För att kunna utöka antalet kurser inom ramen för de resurser vi har så kommer vi att testa ett helt nytt koncept 2008 en rullande fritidskurs. Det innebär att man som personal utöver sina ordinarie kvällskurser arbetar ett kurstillfälle på en rullande kurs. Sedan arbetar en annan ur personalgruppen vid nästa kurstillfälle osv. På så vis kan vi lägga in ytterligare en kvällskurs utan att bara en person binds upp till hela kursen. Deltagarna får möta flera olika kursledare med olika kompetenser och ett projekt tar form med utgångspunkt från detta. Vi ska testa från och med februari så får vi se hur konceptet faller ut. Lokalen är föremål för ständig förändring för att anpassa den till nya inriktningar. Verkstaden har utökats med en svetsdel och lite ommöblering gjorde att allt fick plats ändå. Nu ser vi inför 2008 en möjlighet att bättre utnyttja lokalerna i entreprenörskap och på så vis kunna använda dessa till andra områden också. Verksamhetsberättelse med bokslut

16 År 2008 kommer att vara startåret för ett starkare regionalt samarbete. En förstärkning av det nationella arbetet sker genom Nuteks nya projektledare och här kommer vi t ex att kunna erbjuda varandra kostnadsfria fortbildningar, gemensamma insatser när det gäller marknadsföring och ansökning av extra medel genom stiftelser m m. Näringslivet blir en tydligare samarbetspartner genom SamTek och kontakterna i Entreprenörskap. KomTek satsar på en miljö och klimatdag sommaren Detta tema kommer även att än mer prägla all verksamhet och en satsning görs för att engagera barn och ungdomar i den s k Sopoperan. KomTek hoppas få fortsätta verka i ovannämnda anda under Ha kul! Gör fel! Det är våra ledord. Det gäller kursdeltagare och personal våga testa, utvärdera och utveckla(s). Med ett gott arbetsklimat och en stark skaparlust ser vi fram emot 2008 och KomTeks fortsatta utveckling. Det viktiga är att bevara detta över tid så att kreativiteten får flöda och små tekniker och ingenjörer utvecklas, växer upp och studerar vidare eller får arbete inom teknikområdet. Verksamhetsberättelse med bokslut

17 5. Ekonomiskt resultat för verksamheten A. Driftresultat och önskad resultatbalansering Driftsredovisning (i kkr) Budget Utfall Avvikelse Avvikelse % Intäkter 152,0 224,3 72,3 47,6 Personalkostnader , ,0 394,7 10,8 Övriga kostnader , ,7-400,7-36,7 Nettokostnad , ,4 66,3 1,5 Årets resultat Önskad resultatbalansering Jämförelse med år 2005 resultatbalansering 66,3 kkr 66,3 kkr 481,8 kkr Kostnader som KomTek haft under 2006 för det s k spridningsprojektet ingår ovan. Dessa kostnader kommer KomTek att få ersättning för först under Verksamhetsberättelse med bokslut

RAPPORT skolverksamheten på KomTek 2011-01-01 till 2011-12-31

RAPPORT skolverksamheten på KomTek 2011-01-01 till 2011-12-31 RAPPORT skolverksamheten på KomTek 2011-01-01 till 2011-12-31 Linda Bengtsson 2011-12-31 Halmstads kommun KomTek Teknikskolan Nitaregatan 7, 302 50 Halmstad Tel 035-192975, 0703-55 81 66 komtek@utb.halmstad.se

Läs mer

Verksamhetsplan 2010 för KomTek

Verksamhetsplan 2010 för KomTek Verksamhetsplan 2010 för KomTek Ansvarig chef: Catarina Carlsson Telefonnummer: 035-192975 Datum: 2010-02-10 Dnr: BU 2010/0002 1. Sammanfattning av verksamhetsplan 2010 KomTek ska under 2010 satsa än mer

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Verksamhetsberättelse med bokslut 2008 för KomTek

Verksamhetsberättelse med bokslut 2008 för KomTek Verksamhetsberättelse med bokslut 2008 för KomTek Ansvarig chef: Catarina Carlsson Telefonnummer: 035-192975 Datum: 2008-12-31 Dnr: BU 2009/0003 1. Sammanfattning av verksamheten 2008 A. Verksamheten 2008

Läs mer

Rapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek

Rapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek Rapport för perioden 2013-01-01 2013-12-31 Fritidsverksamheten på KomTek Martina Finér december 2013 Sammanfattning KomTek erbjuder fritidsaktiviteter med fokus på praktisk teknik för Halmstad kommuns

Läs mer

Rapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek

Rapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek Rapport för perioden 2012-01-01 2012-12-31 Fritidsverksamheten på KomTek Martina Finér december 2012 Sammanfattning KomTek erbjuder fritidsaktiviteter för kommuninvånarna med fokus på praktisk teknik.

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Snilleblixtarna i Sverige

Snilleblixtarna i Sverige Snilleblixtinformation Bakgrund Snilleblixtarna i Sverige är en ideell förening som bildades våren 2006. Syftet med föreningen är att sprida Snilleblixtkonceptet till så många grundskolor som möjligt runt

Läs mer

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan

Läs mer

Verksamhetsredovisning 2010 för Komtek

Verksamhetsredovisning 2010 för Komtek Verksamhetsredovisning 2010 för Komtek Ansvarig chef: Catarina Carlsson, verksamhetschef Datum: 2010-12-31 Dnr: BU 2011/0003 1. Verksamheten 2010 A. Beskrivning av verksamheten och summering av viktiga

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitetsredovisning 2010/2011 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Hagaströmsskolans fritidshem Ansvarig Biträdande rektor Ingrid Larsson 1. Inledning Fritidshemmet på Hagaströms skola strävar efter en helhetssyn på barnet hela dagen. Enligt

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Här behandlar vi. Börja på Tågaborgsskolan.

Här behandlar vi. Börja på Tågaborgsskolan. Här behandlar vi alla olika. Börja på Tågaborgsskolan. Vi ska bygga stadens bästa skola. Vill du vara med? Det enda vi vet om framtiden är att den kommer att se annorlunda ut. Vi möter barn och unga på

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Samt fjärilslarver till våren

Samt fjärilslarver till våren Grovplanering för Trulleskogen hösten 2010 Våra gemensamma mål för Äsperöds fritidsverksamhet och som vi fokuserar på denna höst utifrån vår arbetsplan är: Delaktighet Vi vill utveckla barnens medvetenhet

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Videdal för Framtida Malmö

Videdal för Framtida Malmö Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (7) Årsta 2 förskolor Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. Pedagogisk verksamhet, omvårdnad och

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR VETENSKAPENS HUS, 2013-2016 Bakgrund Vetenskapens Hus startades år 2002 som ett samarbetsprojekt mellan KTH och Stockholms universitet. En av de främsta drivkrafterna

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Fiskodling BI1125, 30035.1112 15 Hp Studietakt = 50% Nivå och djup = Grund Kursledare = Andreas Pettersson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2012-05-07-2012-05-20 Antal svar 8 Studentantal 9 Svarsfrekvens

Läs mer

Kvalitetskrav Fritidsgårdar

Kvalitetskrav Fritidsgårdar Kvalitetskrav Fritidsgårdar Barn- och utbildningsnämnden 2016-01-27 Dnr: 185-2016 KVALITETSKRAV BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Innehållsförteckning Sida 1 Gemensamma rutiner och administrativa system Avvikelser

Läs mer

Verksamhetsplan Näringslivsutskottet

Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Näringslivsutskottets övergripande mål är att stärka kontakten mellan utbildningarna som tillhör PULS och arbetslivet genom det arbete som utskottets arbetsgrupper

Läs mer

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.

Läs mer

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet. Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet. Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

ProTek på KomTek. Rapport ProTek. 1 oktober - 30 november 2013. Kursledare: Jeanette Wallin

ProTek på KomTek. Rapport ProTek. 1 oktober - 30 november 2013. Kursledare: Jeanette Wallin ProTek på KomTek Rapport ProTek 1 oktober - 30 november 2013 Kursledare: Jeanette Wallin 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Genomförande 4 Produkttillverkning 4 Studiebesök 4 Besök TeknikCollege

Läs mer

Temadagar om Värderingar, beteende & hälsa

Temadagar om Värderingar, beteende & hälsa Utvärderingsrapport 7 + 8 av Lust H projektet Temadagar om Värderingar, beteende & hälsa Varberg 23 mars Gullbranna 21 april 2005 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2005-08-16 1. Bakgrund I mars och april

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola 2016-05-04 Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola Avdelning Ugglan Vetlanda här växer människor och företag Innehåll Syfte mål och vision Struktur/ Arbetssätt Koppling till styrdokument

Läs mer

Möt framtiden i Vaxholms skolor!

Möt framtiden i Vaxholms skolor! Möt framtiden i Vaxholms skolor! I Vaxholms skolor ska eleverna känna trygghet och glädje. Här finns möjlighet att få utlopp för kreativitet och fantasi. Samtidigt erbjuds en modern utbildning med fokus

Läs mer

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

När pedagogiken blir verklig är alla vinnare

När pedagogiken blir verklig är alla vinnare När pedagogiken blir verklig är alla vinnare Ett spännande sätt att både ta ansvar och stimulera teknikintresse och nyfikenhet. En skola mitt i verkligheten Johan Drott, forskningschef på Gambro Gränslösa

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi

Läs mer

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan Barn- och Utbildningsnämnden Bilaga BoU-nämnden 2009-03-05 13 Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 2009-03-05 1 och riktlinjer för förskoleverksamheten Nulägesbeskrivning i förhållande

Läs mer

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivningen är tänkt som ett komplement till återrapporten i IdrottOnline för att ge en inblick i projektet utöver de siffror som redovisas i återrapporten.

Läs mer

Temadag om Natur & Hälsa

Temadag om Natur & Hälsa Utvärderingsrapport 6 av Lust H projektet Temadag om Natur & Hälsa Gullbranna 15 september 2004 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2004-11-30 1. Bakgrund I mitten av september samlades närmare 90 personer

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Industritekniska programmet

Industritekniska programmet Industritekniska programmet IN Vill du bli eftertraktad på arbetsmarknaden och kunna ta ett jobb direkt efter studenten? Industritekniska programmet på Västerviks Gymnasium är yrkesutbildningen för dig

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Häftiga hästskolampan Hanna

Häftiga hästskolampan Hanna Häftiga hästskolampan Hanna En återvunnen hästsko med lysdioder istället för sömmar. Lysande design som bringar tur! Se en film på produkten: http://youtu.be/twyg12aj3ci Vilket material behöver man? Naturträ

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

Läs mer

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Svartå Förskoleklass, (Svartå) Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun Verksamhetsbeskrivning 081120 St:Olof Resursskola: Skolan ligger i ett kulturlandskap med skog och hav i omedelbar närhet. Skolan erbjuder undervisning i alla kärnämnen,

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem 150812 Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2007

KVALITETSREDOVISNING 2007 KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Arbetsplan Lingonbackens förskola

Arbetsplan Lingonbackens förskola Sandvikens kommun Arbetsplan Lingonbackens förskola 2015-2016 Kunskapsförvaltningen Datum 20150831 Sidan 2(7) Lingonbackens arbetsplan 2015-2016 I analyserna från Lingonbackens kvalitetsredovisning för

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 EL-konferens 21-22/10 på Mälardalens högskola Pia Lindberg, akadmichef UKK, MDH Intressant historielektion som sätter in EL i ett perspektiv som ger inspiration

Läs mer

ARBETSPLAN. Fritidshemmet Humlan

ARBETSPLAN. Fritidshemmet Humlan ARBETSPLAN Fritidshemmet Humlan 2015 2016 1 Innehållsförteckning 1. Målsättning 3 1.1 Målsättning för verksamheten 3 1.2 Pedagogiskt arbete 3 1.3 Omvårdnad 3 1.4 Värdegrund 3 1.5 Miljötänkande 3 2. Samarbete

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer