Verksamhetsberättelse med bokslut 2008 för KomTek
|
|
- Erika Henriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsberättelse med bokslut 2008 för KomTek Ansvarig chef: Catarina Carlsson Telefonnummer: Datum: Dnr: BU 2009/0003
2 1. Sammanfattning av verksamheten 2008 A. Verksamheten 2008 kort beskrivning & verksamhetsmått Verksamheten 2008 KomTeks verksamhet syftar till att öka intresset för teknik och entreprenörskap i samhället. Verksamheten startade som projekt 2003 och är sedan 2006 permanent. Under 2008 har KomTek fortsatt att utveckla arbetet med grundskolan och gymnasiet. Elever i åldrarna 6 till 19 år har under dagtid deltagit i aktiviteter med inriktning mekanik, elektronik och entreprenörskap. KomTek har fritidsverksamhet med inriktning teknik och entreprenörskap på eftermiddagar, kvällar och helger för barn, ungdomar och vuxna. En vidareutveckling av arbetet med lärargrupper och lärarstudenter har skett under året. Totalt har KomTek under 2008 haft ca besökare i verksamheten. Femtio procent av KomTeks deltagare ska vara flickor/kvinnor. Fördelningen 2008 är 54 % flickor/kvinnor och 46 % pojkar/män. Det finns idag tretton KomTek-skolor runtom i Sverige och i slutet av 2008 blev Tekniska Museet i Stockholm ny nationell koordinator för verksamheten. KomTek Halmstad sitter med i ledningsgruppen nationellt och har även under 2008 bildat en regional samverkansgrupp tillsammans med KomTek Jönköping, Helsingborg och Ystad. KomTeks verksamhetsområden 2008 Verksamhet för grundskolan och gymnasiet Fritidskurser för barn, ungdomar och vuxna Entreprenörskap en egen nisch Lärarfortbildning, lärarstudenter SamTek-projektet ProTek - prova-på-teknik Öppet-hus-aktiviteter Sommarprogram Biblioteksverksamhet Studiebesök Ledningspersonal (namn och titel) Catarina Carlsson verksamhetschef Verksamhetsberättelse med bokslut
3 Antal barn/elever Skolverksamhet 6-19 år (13 % gymnasiet) Barn med särskilda behov Entreprenörskap Fritidskurser blandad grupp 6-15 år Fritidskurser flickor år Fritidskurser sommar blandad grupp år Fritidskurser sommar flickor 6-15 år Riktade fritidskurser samt modersmålsundervisning Andersberg Lärarfortbildning Lärarstudenter Vardagsteknik för vuxna kvinnor Barnkalas Öppet hus, bibliotek och lov Övrigt, studiebesök m m Årsarbetare Personal i förskola 1-5 år Stödresurser i förskola 1-5 år Övrig personal i förskola 1-5 år Dagbarnvårdare Personal i elevgrupp år F-9 inkl fritidshem Stödresurser i år F-9 Ledning 1,0 1,0 1,0 Administration 0,5 0,5 0,5 Övrig personal (teknikpedagoger) 5,5 5,5 5,5 Totalt 7,0 7,0 7,0 Verksamehtsmått Antal barn per personal fritidskurs Antal barn per personal skolverksamhet Antal deltagare per personal vuxengrupper Antal deltagare per personal övrigt Beroende på deltagarnas individuella förutsättningar, ålder, förkunskaper, särskilda behov som t ex Asperger, ADHD varierar antal personal efter ett mycket flexibelt upplägg. Ovannämnda är ett snitt och det vi utgår ifrån. Verksamhetsberättelse med bokslut
4 B. Summering och analys av verksamhetsåret 2008 KomTek har under 2008 haft ett förstärkt miljöfokus på aktiviteterna med grundskolan. Våren präglades av produkter och teman där vatten- och vindkraft stod i centrum och solcellsdrivna farkoster på land och i vatten utgjorde huvudingrediensen i mycket av arbetet tillsammans med lärare och elever. Sopoperan stod i fokus i höstas och där fick roterande jordglober med barnens budskap utgöra symboler för klimattänk och funderingar kring miljöproblem. Ett par skolor har varit särskilt aktiva tillsammans med KomTek inom miljöområdet. Här kan t ex nämnas Enslövskolan där KomTek har åkt ut under höstterminen och haft miljö/teknik på elevens val-timmar och Sofiebergsskolan där en framtidsstad var tema och en lyckad kombination av praktisk matematik, teknik och miljöarbete tog form. För de yngre åldrarna på t ex Vallåsskolan och Trönningeskolan har sagan stått i centrum för att få igång funderingar kring miljöproblem och produktbygget ett sätt att lustfyllt memorera tankar och budskap vi tillsammans kommit fram till. KomTek ser att barnen blir mer miljömedvetna och det har sporrat oss till ytterligare tankar kring verksamheten inför 2009 som även den kommer att ha miljöprägel. Under våren hade KomTek aktiviteter för barn med särskilda behov. Här kan bland annat nämnas temat med Slottsjordskolan där rymden var tema och avslutningen blev en fantastisk dag med elever och lärare på Universeum i Göteborg. Entreprenörskapens elever har varit fortsatt kreativa under året. Det s k skolbolaget i entreprenörskapen har blivit ett fast koncept där elever från högstadiet har möjlighet att arbeta i företag med produktutveckling, marknadsföring och konkreta kontakter med näringslivet för att ges möjlighet att prova på olika nischer. Näringslivet spelar en viktig roll och ställer sig positiva till KomTeks aktiviteter. Under 2008 genomförde KomTek bland annat en kurs i entreprenörskap med besök ute på företag varje dag och sedan praktiska workshops i verkstaden i anslutning till detta. Lärarfortbildningen ökar och tillsammans med Lyngåkraskolan har KomTek tagit fram en modell för fortbildning Lyngåkramodellen som utgör grunden för fortsatt verksamhet. Den bygger på att lärare och elever får viss teknikundervisning, teknikväskor på hjul med material och verktyg som man kan ha ute på skolan samt coachning av teknikpedagoger från KomTek. Konceptet har fallit väl ut och vi hoppas att det ska få ytterligare fäste under När det gäller samarbetet med gymnasiet så har KomTek även i år genomfört Teknikens dag i oktober. I år fick eleverna till uppgift att göra kortfilmer om hur man skulle kunna locka fler flickor till att söka teknisk utbildning. Varje år bjuder KomTek in en grupp grundskoleelever som får sitta med som jury. Teknikens dag blir ett årligt viktigt inslag för att sätta fokus på teknikområdet för ungdomar. Utöver detta så har det s k SamTek-projektet (KomTek, Kattegattsgymnasiets industriprogram med rektor, lärare och SYV, Dormer Tools och en grundskola) fortsatt. I år har SamTek även arbetat tillsammans med Fyllingeskolan. En högstadieklass får prova på flera olika teknikaktiviteter på KomTek, praktisera med eleverna på gymnasiets industriprogram, göra studiebesök i näringslivet m m. Utöver detta har vi tillsammans med SamTeks projektgrupp förlagt föräldramöten på KomTek och därigenom fått igång en dialog kring vad teknisk utbildning kan innebära för möjligheter. Vi ser ett omedelbart resultat av SamTek-projektet där elever blir intresserade av industriprogrammet och antalet sökande har ökat sedan SamTek-projektet startade. För första gången på många år så söker även flickor nu. Under 2009 kommer projektet även att utökas med teknikprogrammen. Inom ramen för SamTek har även gymnasieeleverna fått göra sina projektarbeten på KomTek där t ex fyra tredjeårselever från svetsprogrammet hade Verksamhetsberättelse med bokslut
5 kvällskurser för grundskoleelever i svetsning under ett antal veckor i höstas. SamTek visar på vikten och värdet av att låta grundskolan möta gymnasiet och näringslivet i ett mindre format där dialog och gemenskap ges utrymme. Föräldrarna har varit mycket positiva till upplägget då de fått möjlighet att hämta in mer kunskap om olika utbildningar och yrken. Koncepten för fritidskurserna är fortsatt framgångsrika och KomTek behåller samma upplägg nästa år. Regelbundna aktiviteter på biblioteken i form av både kurser och öppethusverksamhet gör att KomTek når ut till fler barn än de som går att ta emot i verksamheten på kvällar och helger. De barn som är under 6 år möter vi ofta i samarbete med biblioteken. Här kan nämnas att vi till nästa år hoppas att en kommunal förskola kan vara med i arbetet när det gäller att få igång mer strukturerade teknikaktiviteter för de allra yngsta och deras lärare. För de lägre åldrarna mellan 6 och 9 år är kursutbudet något utökat pga ökad efterfrågan. Det är nu snart dags för de som var 7-8 år när KomTek startade att göra sina gymnasieval och några deltagare har vi kunnat följa under åren och hoppas att vi nu kommer kunna se att de väljer en teknisk inriktning. När det gäller t ex SamTek-projektet så blir det uppenbart att intresset ökar för teknisk utbildning och där utgår man ifrån en direkt koppling till grundskoleelever. När det gäller fritidsaktiviteter så har KomTek en annan situation byggd på mer frivillig basis och ser med spänning fram emot om intresset kommer att bestå in mot utbildningsval på gymnasienivå. Vinkelslipen används flitigt i svetskursen för tonårstjejer Hårdlödning får man också testa i fritidskursen i svetsning Arbetslivsförvaltningen har under året köpt en kurs (ProTek) för irakiska kvinnor. Genom en irakisk lärare som har fått s k instegsjobb på KomTek så har kurserna kunnat genomföras på arabiska, engelska och svenska. En utvärdering gjordes i december och resultatet var mycket positivt. Kvinnorna fick igång teknikintresset såväl praktiskt som rent språkligt med teknikordlistor och muntlig genomgång. De fick även möjlighet att göra studiebesök på olika företag med teknisk inriktning. Detta tillsammans med att KomTek har genomfört riktade aktiviteter på Andersberg för nyanlända barn och ungdomar har möjliggjort för KomTek att nå ut till denna målgrupp på ett nytt sätt. Tredjeårselever från Sturegymnasiets barn- och fritidsprogram har som ett projektarbete tillverkat produkter och skrivit sagor som kan användas för de lägre åldrarna på KomTek. Dessa har även översatts till arabiska. Fritidskurserna för vuxna kvinnor efterfrågas ständigt och mer avancerad teknik har också blivit ett önskemål. Under 2008 har KomTek haft fritidskurser för vuxna kvinnor inom svetsning. KomTek har även under hösten fått en förfrågan på teknikkurser för män. För en mer detaljerad information om olika kurser och koncept vänligen se verksamhetsberättelsen 2007 samt hemsida Verksamhetsberättelse med bokslut
6 KomTek ser ingen avmattning när det gäller intresset för verksamhetens olika aktiviteter utan tvärtom så sprids nyfikenheten på teknik som ringar på vattnet. KomTek ser också i år en förstärkt röd tråd från 4 år upp till vuxen där barn, föräldrar och mor- och farföräldrar kan mötas i olika konstellationer runt teknikbegreppet. Det har under åren vuxit fram flera framgångsrika koncept för grundskolan och gymnasiet samt för all fritidsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna som KomTek har haft tid att utveckla, pröva och utvärdera. Det är i det breda perspektivet där alla kan ges möjlighet att prova på teknikområdet på olika sätt som KomTek kan få till stånd en dialog kring vad teknik är och på så sätt väcka intresse och göra skillnad. Nu har vi möjlighet att gå in i en mer förvaltande fas i kombination med nytänk och utveckling. KomTek firar femårsjubileum den 6 februari Då har själva kursverksamheten pågått i fem år. I Halmstad och på det nationella planet ser vi en ständigt ökad efterfrågan på KomTeks verksamhet. Genom den nya koordinatorn Tekniska Museet så kommer man att förstärka ansiktet utåt och ge ökade möjligheter till kompetensutveckling och olika samverkansaktiviteter som utställningar och annat. Tekniska Museet kommer även att innebära en starkare koppling till näringslivet och olika sponsringsmöjligheter. Det första ledningsmötet med den nya koordinatorn kommer att äga rum i Stockholm i januari Fler kommuner vill starta KomTek och en uppgift blir att undersöka möjligheten att stödja dessa framöver. När det gäller samarbetet med näringslivet så har KomTek på sin hemsida tackat alla företag som genom olika insatser sponsrat verksamheten med material och arbetstid. KomTek skulle gärna i år särskilt vilja nämna Dormer Tools som genom sitt samarbete öppnat för helt nya möjligheter för högstadieelever och deras föräldrar att få en mer direkt koppling till industrin. Dormer har även tagit sig an elever med anpassningssvårigheter i skolan och tillsammans med KomTek och grundskolan genomfört ett par provapå-aktiviteter. För att ytterligare förstärka samarbetet med omvärlden så har KomTek planer på att bilda ett s k KomTek-råd under nästa år. I rådet skulle kunna ingå representanter från näringslivet, föräldragrupper, högskolan med fler aktörer. KomTekråd KomTek 2009 Tekniska museet KomTek nationellt Verksamhetschef Teknikcoach Teknikpedagoger med olika ansvarsområden Pedagogiska modeller Administrativt stöd Lyngåkramodellen SamTek Skolbolaget ProTek Skolverksamhet 4-19 år Fritidsverksamhet 4-87 år /CC Övrigt Öppet hus mm /KomTek/CC Skissen kan ge en bild av den verksamhet som KomTek tar avstamp utifrån när vi går in i Verksamhetsberättelse med bokslut
7 KomTek är en liten arbetsplats med sex heltidsanställda och några timanställda. Vi försöker att ständigt arbeta med frågor som gynnar vår personal- och organisationsutveckling. Precis som tidigare under åren har beskrivits så har vi tillsammans i gruppen diskuterat olika ansvarsområden och så långt det är möjligt fördelat dessa utifrån var och ens olika kompetenser, egenskaper och färdigheter. Under resans gång så utvecklas alla och ansvarsområdena kan förändras. KomTek har en modell för personalutvecklingsarbetet som har visat sig fungera bra och den ger möjlighet till en fortlöpande dialog och diskussion kring olika frågor som rör personalens arbetssituation och utveckling. Fallbeskrivningar och övningar kring bemötande, mobbning och jämställdhet är exempel på det som står på agendan utöver att alla ges tid till redogörelse och reflektion över egen och andras arbetsinsats. När det gäller den fysiska miljön så strävar KomTek efter att alltid i såväl personalgruppen som tillsammans med deltagarna skapa en trygg och trivsam stämning för att lägga bästa grund för ett utvecklande möte. Personalgruppen arbetar med en stor variation av aktiviteter och ofta på kvällar och helger. Det ställer krav på flexibilitet och stresstålighet. Personalgruppen består av kvinnor och män i olika åldrar och med olika kulturella bakgrunder och kompetenser. Ett ständigt givande och tagande. Allt detta sammantaget är viktiga framgångsfaktorer för Kom- Tek. KomTeks ambassadörer Bertil Nilsson (fp) och Ingegerd Sahlström (s) medverkar ständigt till dialog kring KomTeks utveckling och ett utökat kontaktnät för verksamheten. Claes Jakobsson (s), Per Karlsson (fp) och Staffan Albihn (s) från BUN har också varit engagerade under Det betyder mycket för verksamheten att på plats få ha en dialog där KomTekpersonalen, barn, lärare, näringslivet m fl har möjlighet att medverka och diskutera olika frågor tillsammans med politiker. KomTek har haft flera kontakter med Bertil Nilsson och han har besökt oss under året och hjälpt oss med kontaktvägar för sponsring och etablering av nya KomTek. Ett annat exempel är utvärderingsdagen i SamTek-projektet där elever och olika aktörer tillsammans redogör och utvärderar det gångna året och i år fick möjlighet att träffa Staffan Albihn. Ytterligare ett exempel är invigningen av en utställning på stadsbiblioteket som en designgrupp från KomTek gjort i samverkan med formgivningsprogrammet på Kattegattsgymnasiet och där länsstyrelsen finansierat en del i projektet. Här invigningstalade Ingegerd Sahlström som följt designgruppen under flera år. Utifrån gedigen erfarenhet inom jämställdhetsområdet förstärker hon med sin närvaro vikten av KomTeks riktade insatser för tjejer inom teknikområdet. Det finns många exempel på gott samarbete detta var ett par för att nämna några. En reflektion som KomTek gör i slutet av 2008, efter samarbetet under året med gymnasiet, högskolan och industrin, är att KomTek lokalt, regionalt och nationellt ser att vi nu kan göra ännu mer för att öka antalet ingenjörer, uppfinnare och egna företagare framöver. Nya yrken frågar efter ny teknisk kunskap. Gamla yrken frågar efter ny teknisk kunskap. Nya uppfinningar och företag behövs för att skapa nya jobb framöver. Ingenting tyder på att efterfrågan på tekniskt yrkeskunnande kommer att minska framöver. Jämställdhet KomTeks uppdrag är att öka intresset för teknik och entreprenörskap i Halmstad. Teknikområdet har av tradition mer tillhört männen så därför ingår i uppdraget att särskilt fokus ska ligga på målgruppen flickor/kvinnor och dessa ska utgöra hälften av deltagarna. KomTek kan ta emot ungefär 2500 besökare per år. Det blev runt 3000 deltagare under 2008 och av dessa var 54 % flickor/kvinnor. Verksamhetsberättelse med bokslut
8 KomTek arbetar med teknikkurser för enbart flickor/kvinnor. Det är kurser inom verktygs- och maskinlära, projektinriktade kurser inom mekanik och elektronik, kurser i vardagsteknik och svetsning. Gruppgemenskap, diskussioner och självförtroendeträning är en naturlig del i kurserna. Målet är att man sedan går vidare till blandade grupper. KomTek har riktade kurser för nyanlända flickor på Andersberg. Första steget är alltid att få igång teknikintresset och sedan arbeta med integrerade grupper både vad gäller kön och kulturell bakgrund. I år var under 10 % av de sökande till teknik- och industriprogrammen på Kattegattgymnasiet flickor. KomTek har initierat SamTek-projektet. Här arbetar man i det lilla formatet i nära samverkan mellan grundskola, Kattegattgymnasiet, KomTek och industrin med bland annat Dormer Tools. Syftet är att locka fler att söka industriprogrammet och då gärna flickor. För första gången på mycket länge söker flickor till industriprogrammet. Under 2009 kommer SamTek även att omfatta teknikprogrammen. KomTek arbetar även med teknikprogrammet på Kattegatt när det gäller formgivning och då med en grupp flickor i ett fritidsprojekt med fokus på jämställdhet och mångfaldsfrågor. Projektet är delfinansierat av länsstyrelsen. KomTek har lärarfortbildning och har även här fokus på jämställdhet såväl praktiskt som teoretiskt med olika övningar. Detta gäller även lärarstudenter. En liten vägg i lokalen har gjorts om till jämställdhetshylla med referenslitteratur inom området. Arbetslivsförvaltningen har köpt Teknik med tolk för irakiska arbetssökande kvinnor. Här arbetar vi med diskussioner över kulturgränserna. KomTeks uppdrag är även att spana när det gäller arbetsmarknaden. Var finns kvinnorna? Var finns männen? Varför ser det ut som det gör och vad kan KomTek vidta för åtgärder? Varje år arrangerar KomTek en kvinnodag med teknikfokus för alla åldrar med föreläsning, film och diskussioner. KomTek arrangerar även mindre sammankomster med flickgrupper för att få igång diskussioner och mentorskap kring jag kan, jag vill, jag vågar. KomTek har producerat en film Tjejer och teknik och gjort ett arbetsmaterial till denna. KomTek medverkar även i en film En liten film om jämställdhet och en vandringsutställning - båda resultatet av ett nationellt projekt (Argus NTG). Nationellt deltar KomTek i utvecklingsarbetet med koncept och metoder som syftar till att locka fler flickor/kvinnor till teknikområdet. Verksamhetsberättelse med bokslut
9 Personalgruppen består av hälften kvinnor och hälften män med olika kulturella bakgrunder och olika åldrar. Personalgruppen arbetar löpande med utvärdering av verksamheten utifrån jämställdhetsperspektivet, med artiklar, fallbeskrivningar, filmer, övningar och annat som berör ämnet samt utbildningsinsatser i form av föreläsningar. Kunskap har inget kön om den inte ges det. Tekniken ska vara genusneutral. Vi är ständigt på spaning och tänker hur kan vi lära oss mer om jämställdhet? Ett välkomnande sätt och en varm gemenskap kan vara första steget till att våga prova pelarborrmaskinen och bandsågen. När det gäller jämställdhetsarbetet på KomTek så arbetar vi med frågorna oavsett målgrupp och kön. Ovannämnda är exempel på vad som ligger i vårt huvuduppdrag nämligen att få fler kvinnor/flickor intresserade av teknikområdet. Jämställdhetsarbetet omfattar även män/pojkar. Det KomTek har fokus på är vikten av att ha en levande debatt som ständigt tar upp nya diskussioner, vinklingar och beröringspunkter och ingjuter mod i personal och elever att våga ifrågasätta invanda mönster och traditionellt tänkande. Den som redan har skinn på näsan tar sig fram och vågar säga ifrån och ta plats. Jämställdhetsarbetet handlar mycket om att hjälpa alla dem som inte lika självklart gör det. På KomTek försöker vi synliggöra det gömda och det som ibland kan vara svårt att ta tag i och börja prata om. Det är i det personliga mötet man får möjlighet till förändring. KomTekpersonalen består av män och kvinnor mellan 21 och 59 år. Det kan uppstå intressanta diskussioner över generationsgränser. Ingenjörer och tekniker med olika bakgrund och levnadsförhållanden. I personalgruppen finns en kristenortodox kvinna från Irak, en kvinnlig rumänsk buddist, en muslimsk man med indiskt påbrå för att nämna några olikheter alla med teknik som gemensam nämnare. Det är i dessa möten KomTek tar utgångspunkt för diskussioner kring jämställdhet och mångfald då först blir kunskapen verklighet och förändringsprocessen kan starta. Det är först när vi stöter och blöter med någon som inte är som jag som vi kan bli bra förebilder och mer på djupet förstå olikheter och arbeta för ett jämställt samhälle. Verksamhetsberättelse med bokslut
10 2. Ekonomiskt resultat för verksamheten A. Driftresultat och önskad resultatbalansering Driftsredovisning (i kkr) Utfall 2007 Budget 2008 Utfall 2008 Avvikelse Intäkter 645,6 343,5 427,9 84,4 Personalkostnader , , ,4 28,3 Lokalkostnader -491,5-522,0-566,8-44,8 Övriga kostnader ,4-718,1-780,3-62,2 Resultat , , ,6 5,7 Önskad resultatbalansering 5,7 kkr B. Ekonomiska resultatet i förhållande till budget 1. Varför blev det ett underskott/överskott? Om ni har ett underskott, vilka åtgärder har vidtagits för att få ekonomisk balans? 2. Hur motiverar ni önskad resultatbalansering relaterat till Principer för resultatbalansering av årets resultat enligt BUN beslut , (se handboken)? C. Jämförelse mellan årets kostnader och intäkter i förhållande till förra årets bokslut 1. Hur har kostnader/intäkter förändrats mellan åren i relation till verksamhetsförändringar? D. Investeringsresultat och önskad resultatbalansering Inventarieredovisning (i kkr) Utfall 2007 Budget 2008 Utfall 2008 Avvikelse Investeringsnetto -208,0-169,3 38,7 Önskad ombudgetering 38,7 kkr Eftersom KomTek inte får någon ny investeringsbudget för 2009, så är det angeläget att det som finns kvar från 2008 får tas med. Verksamhetsberättelse med bokslut
Verksamhetsredovisning 2010 för Komtek
Verksamhetsredovisning 2010 för Komtek Ansvarig chef: Catarina Carlsson, verksamhetschef Datum: 2010-12-31 Dnr: BU 2011/0003 1. Verksamheten 2010 A. Beskrivning av verksamheten och summering av viktiga
Läs merVerksamhetsplan 2010 för KomTek
Verksamhetsplan 2010 för KomTek Ansvarig chef: Catarina Carlsson Telefonnummer: 035-192975 Datum: 2010-02-10 Dnr: BU 2010/0002 1. Sammanfattning av verksamhetsplan 2010 KomTek ska under 2010 satsa än mer
Läs merRAPPORT skolverksamheten på KomTek 2011-01-01 till 2011-12-31
RAPPORT skolverksamheten på KomTek 2011-01-01 till 2011-12-31 Linda Bengtsson 2011-12-31 Halmstads kommun KomTek Teknikskolan Nitaregatan 7, 302 50 Halmstad Tel 035-192975, 0703-55 81 66 komtek@utb.halmstad.se
Läs merVerksamhetsberättelse med bokslut 2007 för KomTek
Verksamhetsberättelse med bokslut 2007 för KomTek Ansvarig chef: Catarina Carlsson Telefonnummer: 035-192975 Datum: 2007-12-31 Dnr: BU 2007/0003 1. Sammanfattning av verksamheten 2007 Verksamheten 2007
Läs merKomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52
KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK
Läs merEn röd tekniktråd i Halland
En röd tekniktråd i Halland Erfarenheter och framgångsfaktorer Maria Burge, ENT-koordinator KomTek Catarina Carlsson, verksamhetschef KomTek Regional relations- och aktivitetskarta Koncept- och metodutveckling
Läs merRapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek
Rapport för perioden 2013-01-01 2013-12-31 Fritidsverksamheten på KomTek Martina Finér december 2013 Sammanfattning KomTek erbjuder fritidsaktiviteter med fokus på praktisk teknik för Halmstad kommuns
Läs merHÄNG MED PÅ INDUSTRINATTEN
#industrinäger HÄNG MED PÅ 46 % SVARAR EFTER ATT DE SKULLE KUNNA TÄNKA SIG EN TEKNISK UTBILDNING PÅ GYMNASIET. 84 % AV ELEVERNA SOM DELTOG PÅ 2016 SÄGER ATT DE VET MER OM INDUSTRIFÖRETAG ÄN INNAN DERAS
Läs merRapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek
Rapport för perioden 2012-01-01 2012-12-31 Fritidsverksamheten på KomTek Martina Finér december 2012 Sammanfattning KomTek erbjuder fritidsaktiviteter för kommuninvånarna med fokus på praktisk teknik.
Läs merVerksamhetsberättelse 2011 för KomTek
Verksamhetsberättelse 2011 för KomTek Ansvarig chef: Catarina Carlsson, verksamhetschef Datum: 2011-12-31 Dnr: BU 2012/0003 1. Verksamheten 2011 A. Beskrivning av verksamheten och summering av viktiga
Läs merHÄNG MED PÅ INDUSTRINATTEN
2017 #industrinäger HÄNG MED PÅ INDUSTRINATTEN 2017 www.iuc-sjuharad.se/industrinatten 46 % SVARAR EFTER INDUSTRINATTEN ATT DE SKULLE KUNNA TÄNKA SIG EN TEKNISK UTBILDNING PÅ GYMNASIET. 84 % AV ELEVERNA
Läs merArkitekter i skolan Halmstadmodellen
Arkitekter i skolan Halmstadmodellen ett samarbete mellan HFAB med inspel och sponsring från IMAB Hallands Konstmuseum Uppdraget till eleverna kommer från HFAB och handlar om att iordningställa ett stråk.
Läs merSlutrapport. Teknik för flickor, fortsättningskurs
1(5) Viviana Cruz Panteón Koordinator Skol-och branschkontakter Institutionen för ingenjörsvetenskap/ Avdelningen för automation och datateknik 0520-22 30 00 viviana.cruz.panteon@hv.se 2013-10-01 Dnr 20xx/xx
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
Läs merKarlshögs Fritidshem
rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka
Läs merEntreprenörskap i Gymnasieskolan
Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007
Läs merKvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret
Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merBakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:
Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att
Läs merUtbildningsförvaltningen
LÄROPLAN I FÖRSKOLAN 2.3 BARNS INFLYTANDE Arbetslaget ska: verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten, och förbereda barnen för delaktighet och ansvar och
Läs merBergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström.
Bergskolan i Luleå År 7-9 Skola arbetsliv Författare: Carina Thingvall Åsa Sandström Maria Jonsson Eva-Lena Landström Peter Möller Innehållsförteckning Skola och arbetsliv.....sid 1 Det vi gör och har
Läs merABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12
ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.
Läs merKvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merSnilleblixtarna i Sverige
Snilleblixtinformation Bakgrund Snilleblixtarna i Sverige är en ideell förening som bildades våren 2006. Syftet med föreningen är att sprida Snilleblixtkonceptet till så många grundskolor som möjligt runt
Läs merVerksamhetsplan 2015. Linje 14
Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare
Läs merArbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011
2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se
Läs merVerksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en
Läs merLärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merRAPPORT skolverksamheten på KomTek till
RAPPORT skolverksamheten på KomTek 2012-01-01 till 2012-12-31 Linda Bengtsson 2012-12-31 Halmstads kommun KomTek Teknikskolan Nitaregatan 7, 302 50 Halmstad Tel 035-192975, 0703-55 81 66 komtek@utb.halmstad.se
Läs merMODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15
Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut
Läs merTeknikbingo Bricka 1
Teknikbingo Bricka 1 Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets-
Läs merElektronikbingo Bricka
Elektronikbingo Bricka Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets-
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR TILL- GÄNGLIGHET, DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE
KULTURSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR TILL- GÄNGLIGHET, DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE KULTUR SKOLAN www.goteborg.se INTRODUKTION Göteborg ska vara den jämlika staden som bidrar till ett gott liv för alla. En del
Läs merHANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN
HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under
Läs merCarina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem
Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun Lärande i fritidshem 1 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Rektors roll och ansvar s. 3 3. Metod s. 3 4. Syfte s. 3-4 5. Grundfrågor s. 4
Läs merInternationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region
Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom
Läs merSkolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni
Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar
Läs merKVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING
KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING Kvalitetsredovisning för 2009 Arkens förskola Höllvikens församling. Beskrivning av verksamheten. Förskolan Arken består av 27 barn i åldrarna
Läs merRAPPORT skolverksamheten på KomTek till
RAPPORT skolverksamheten på KomTek 2015-01-01 till 2015-12-31 Linda Bengtsson 2015-12-31 Halmstads kommun KomTek Nitaregatan 7, 302 50 Halmstad Tel 035-192975 www.halmstad.se/komtek Sammanfattning Rapporten
Läs merRapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek
Rapport för perioden 2014-01-01 2014-12-31 Fritidsverksamheten på KomTek Martina Finér december 2014 Sammanfattning KomTek erbjuder fritidsaktiviteter med fokus på praktisk teknik för Halmstad kommuns
Läs merFramtidens skola i Norrtälje kommun
Framtidens skola i Norrtälje kommun Kommunalt självstyre i skolorna Stärk undervisningen för barn med särskilda behov En differentierad skolpeng Stärka ledarskapet i skolan Separera skolmaten från skolpengen
Läs merokal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008
l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med
Läs merArbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.
Studie- och yrkesvägledningen i Staffanstorp skall fortsätta utvecklas så att den har fokus på det livslånga lärandet. Såväl den enskilde individen som samhället tjänar på att barn, ungdomar och vuxna
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merKLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan
KLIMATET Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan Unga spekulerar och klimatet Universeum och Göteborgs Stad samarbetar kring satsningen KLIMATET. Tillsammans vill vi inspirera lärare och elever
Läs merFull fart mot Framtiden
Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes
Läs mersig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?
5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter
Läs merDash & Dot. Förskola F-klass - 6
Dash & Dot Förskola F-klass - 6 Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med
Läs merJobba i motorbranschen?
Jobba i motorbranschen? Inledning Syftet med lektionen är att lyfta fram motorbranschens många yrken och utvecklingsmöjligheter som en del av skolans arbete med målinriktad arbetslivsanknytning. Genom
Läs merArbetsplan för förskolan Nyborgen
SIG200 v 1.0 2007-05-02 Arbetsplan för förskolan Nyborgen Våren 2013 Sigtuna kommuns värdegrund Invånaren först I Sigtuna kommun arbetar vi för invånarna och ser till att deras behov möts. Det innebär
Läs merBildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns
Läs merTill dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby
Till dig som funderar på VFU i Upplands Väsby Marie Asmar utbildar sig till lärare för grundskolans tidigare skolår: - På VFU* möter vi eleverna och får se hur flexibla vi måste vara som lärare. Ett kort
Läs merSammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?
Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet
Läs merEQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport
Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR VETENSKAPENS HUS, 2013-2016 Bakgrund Vetenskapens Hus startades år 2002 som ett samarbetsprojekt mellan KTH och Stockholms universitet. En av de främsta drivkrafterna
Läs merKvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.
Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merFör att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.
Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För
Läs merUtbildningar och aktiviteter riktade till Gävles förskolor och skolor våren 2014
Utbildningar och aktiviteter riktade till Gävles förskolor och skolor våren 2014 Coachning Vi erbjuder personligt stöd till skolledare i trygghetsarbetet genom coachning. Målgrupp: Skolledare, pelle.matton@gavle.se
Läs merRegionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten
1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp
Läs merUtbildningar och aktiviteter 2013
Utbildningar och aktiviteter 2013 Coachning Vi erbjuder personligt stöd till skolledare och chefer inom förskolan i trygghetsarbetet genom coachning. Målgrupp: Skolledare och chefer inom förskolan, pelle.matton@gavle.se
Läs merAmanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik. Förskola / F-klass
Amanda undrar över el inspirationslåda om enkel teknik Förskola / F-klass Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer
Läs merKvalitetskrav Fritidsgårdar
Kvalitetskrav Fritidsgårdar Barn- och utbildningsnämnden 2016-01-27 Dnr: 185-2016 KVALITETSKRAV BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Innehållsförteckning Sida 1 Gemensamma rutiner och administrativa system Avvikelser
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret
Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merBROTTSFÖREBYGGARNA I GÄVLE UTBILDNINGS- KATALOG VT 2015
BROTTSFÖREBYGGARNA I GÄVLE UTBILDNINGS- KATALOG VT 2015 1 Utbildningar och aktiviteter riktade till Gävles förskolor och skolor våren 2015 Coachning Vi erbjuder personligt stöd till skolledare i trygghetsarbetet
Läs merArbetsplan/ Verksamhetsplan 2018/2019
Arbetsplan/ Verksamhetsplan 2018/2019 1 Innehållsförteckning: Inledning...3 Syfte...3 Vision och verksamhetsinriktning...4 Organisation...4 Mål, barns rättigheter / pedagogers skyldigheter...5 Föräldrasamverkan...8
Läs merVerksamhetsmål 2016/17
Verksamhetsmål 2016/17 Sammanfattning av prioriterade mål ur följande planer: Likabehandlingsplan Lokal arbetsplan skola Verksamhetsplan fritids Skolmatsplan och lokalvård Likabehandlingsplanen Värdegrundsarbete
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För
Läs merMål för förskolans arbete
1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,
Läs merTjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Stadsledningsstaben Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Claes Strand Telefon 031-368 02 92 E-post: claes.strand@stadshuset.goteborg.se
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merAttraktivitet. Metodutveckling. Catarina Lindahl-Petäjä
Attraktivitet Metodutveckling Catarina Lindahl-Petäjä Öka yrkesutbildningens attraktionskraft Utmaning Attraktionskraften till både yrkesutbildning och arbete inom vård och omsorg behöver öka. Branschens
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret
Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret 2012-2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merSkola för hållbar utveckling
Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Tanden www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se
Läs merLikabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Gammelgårdens förskola 2018 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning
Läs merProjektbeskrivning (hela projekttiden)
Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektnamn: Friluftsfritids Projekttid: Januari 2014- juni 2016 Syfte Projektet Friluftsfritids har till syfte att: öka samarbetet mellan skola, naturskola och ideella
Läs merSvar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv
Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden
Läs merKvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013
Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merRiktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret
Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merVerksamhetsplan Näringslivsutskottet
Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Näringslivsutskottets övergripande mål är att stärka kontakten mellan utbildningarna som tillhör PULS och arbetslivet genom det arbete som utskottets arbetsgrupper
Läs merArbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad
Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det
Läs merResursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer
Resursskolor Rektor Agneta Malm Verksamhetsansvarig för Resursskolor Tel: 013-26 39 90, 070-558 57 58 E-post: agneta.malm@linkoping.se Verksamhetsbeskrivning Resursskolorna bedriver undervisning i SU-grupp,
Läs merYttrande (FP) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende samt 2.2.2
Yttrande (FP) (M) (KD) Kommunstyrelsen 2015-03-11 Ärende 2.2.1 samt 2.2.2 Yttrande angående ersättningsbelopp 2015 för inom stadsdelssektorns utbildningsområde Skolväsendet i Göteborg har tillförts resurser,
Läs merUtvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning
1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (7) Rev 2016-05-18 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Bullerbyns förskola En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla
Läs merPlan för studie- och yrkesvägledning
Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt
Läs merSkolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument
Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur
Läs merFritidshemmens kvalitetsrapport
Fritidshemmens kvalitetsrapport Fritidshem Östra Ljungby Läsår 2014/2015 Innehållsförteckning Skolledarens beskrivning av kvaliteten i verksamheten.... 3 Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete....
Läs merBERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi
BERÄTTA OM ETT YRKE LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi BERÄTTA OM ETT YRKE MÅLGRUPP Årskurs 7-9 ÄMNEN Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi VAD SKA VI GÖRA IDAG?
Läs merMårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Mårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Försoleverksamhet Läsår 2015 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merKomTeks teknikmässa och Stora upptäckardagen på Arenahallen går av stapeln den 6 mars 2018!
KomTeks teknikmässa och Stora upptäckardagen på Arenahallen går av stapeln den 6 mars 2018! Nu utmanar vi er alla med uppdrag tema lärmiljö! Det kommer att handla om det lustfyllda klassrummet, spännande
Läs merVerksamhetsplan 2018 Ålands Feministparaply
Verksamhetsplan 2018 Ålands Feministparaply Bakgrund Ålands feminist paraply - nätverk för jämställdhet vill möta och samla det intresse och engagemang för ett jämställt samhälle som finns på Åland. Föreningen
Läs merLEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?
LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? 01 LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik
Läs merKNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt
Läs merEn arena där näringsliv och skola möts för att stärka kompetensförsörjningen inom industri och teknik
En arena där näringsliv och skola möts för att stärka kompetensförsörjningen inom industri och teknik Huvudsamarbetspartners Övriga samarbetspartners Unik mötesplats Syfte Projektet är ett samarbete mellan
Läs merSå prioriteras och organiseras Studie- och yrkesvägledningen i Kungsbacka kommun!
Så prioriteras och organiseras Studie- och yrkesvägledningen i Kungsbacka kommun! Kungsbacka kommun Alla syv i en enhet förutsättningar för en lyckad organisation Ökat engagemang och nytänkande för en
Läs merPlan för samhällsorientering Skara kommun
1(5) Plan för samhällsorientering Skara kommun Bakgrund Den 1 december 2010 trädde etableringsreformen i kraft. Den syftar till att ge nyanlända bättre förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära
Läs mer