SÖDERTÄLJE KOMMUN Detaljhandelsutredning och underlag till förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÖDERTÄLJE KOMMUN Detaljhandelsutredning och underlag till förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun"

Transkript

1 SÖDERTÄLJE KOMMUN Detaljhandelsutredning och underlag till förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun Teknisk rapport 16 juni 2009

2 Förord Då det snart gått tio år sedan den förra handelspolicyn togs fram för Södertälje kommun så är den i behov av översyn och omprövning. I och med Överenskommelse om Mål & Budget har det politiska uppdraget givits till kommunförvaltningen att ta fram en ny handelspolicy, Förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun, som mer stöder sig på den förutsättning kollektivtrafiken utgör. Fortsatt ska handeln i centrum och bostadsområden prioriteras och skyddas. Även sett i ljuset av en nyligen gjord framställan att etablera mera livsmedel i Järna har aktualiserat en reviderad policy. Föreliggande arbete är bland annat baserat på resultatet av ett stort antal intervjuer med representanter för kommunen, handlare, fastighetsägare och andra berörda organisationer. Arbetet omfattar en detaljhandelsutredning men ger även underlag till förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun. Våra förslag är formulerade främst utifrån marknadsmässiga utgångspunkter. Nästa steg i förankringsprocessen blir sannolikt att kommunen bearbetar det utifrån sina övriga hänsynstaganden. I de fall materialet kommer att utgöra underlag till olika kommunala styrdokument kan vi vara behjälpliga att förklara och motivera våra ställningstaganden. Vi kan även bidra i den fortsatta praktiska genomförandeprocessen. Stockholm, 16 juni 2009 Marcus Henrikson Arne Nedstam 1

3 Rapportens upplägg 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND 7 3 SÅ HÄR HAR VI GÅTT TILLVÄGA Syfte Tillvägagångssätt och organisation 10 4 NÅGRA VIKTIGA BEGREPP 11 5 TRENDER INOM HANDELN Långsiktiga strömningar Historik Framtidens konsumentbeteenden Sannolik utveckling för Södertälje Livaktiga Moraberg och Vasa vässar stadskärnan! 20 6 FÖRUTSÄTTNINGAR Nationella politiska förutsättningar Generella marknadsmässiga förutsättningar 22 7 DEN KOMMERSIELLA SPELPLANEN FÖR SÖDERTÄLJE Begreppsförklaringar Områdesindelning Södertälje centrums marknadsområde Befolkning Konsumtionsunderlag idag och år KONKURRENSSITUATIONEN Inledning En diskussion kring försäljningsindex Inköpsströmmar över kommungränsen Större dagligvarukonkurrenter utanför kommunen Köpcentrumkonkurrens i regionen Dagens handel i Södertälje Handeln i Södertälje centrum Sammanställning av handelsstrukturen Köptrohet för dagligvaror i olika områden 55 9 KOMMUNENS MÖJLIGHETER ATT PÅVERKA Passivt: plan- och bygglagen, PBL Aktivt: dialog och nätverkande Erfarenheter från andra kommuner 59 2

4 10 KOMMUNENS ROLL I HANDELNS UTVECKLING Generellt Stadshuset sett från utsidan Handelspolicy 2000 och hur det sedan blev, en jämförelse Förlag till kommunala aktivitetsmål Telges viktiga roll EN FRAMÅTBLICK Händelsehorisont En diskussion kring detaljhandelspotentialen Utmaningar för Södertäljes aktörer Förslag till framtida handelsstruktur 70 3

5 1 Sammanfattning FRAMTIDENS KUND BLIR ALLTMER KRÄVANDE Framtidens kund blir allt mer kunnig och bortskämd. Detta leder till mer komplexa inköpsmönster och större krav på anpassning från handelns sida. Detta ökade krav på kundvård (hitta sin kund och vårda den väl) smyger sig allt längre ner i kommunstorlekar. Det finns några huvudbefolkningsgrupper som handeln i Södertälje behöver bli bättre på att rikta in sig mot: grupper med olika inkomstsituation, grupper med polariserat köpbeteende (ställer krav i vissa inköpssituationer men inte i andra) och grupper med olika religion, tradition och liknande. Vi får en ännu tydligare uppdelning mellan kvalitativ, service- och upplevelseinriktad handel i stadskärnorna tillsammans med ett kultur- och serviceutbud i större städer, och kvantitativ handel (låga priser och volym) i externhandeln. KONKURRENS MELLAN OLIKA HANDELSOMRÅDEN ÄR PÅ SIKT BRA Handeln i stadskärnan, Moraberg och Vasa kommer även på lång sikt att tillhöra "vinnarna". Livaktiga Moraberg och Vasa vässar stadskärnan! Sällanköpshandel kan inte spridas ut jämnt utifrån befolkningens struktur utan måste utifrån ett marknadsperspektiv ligga samlat för att skapa gemensamma attraktiva handelsplatser. Det är butiker utanför stadskärnan som påverkas mest av externetableringar. Handeln i stadskärnan påverkas inte i någon större utsträckning av externa nyetableringar (givet att stadskärnan utvecklas parallellt med externlägen). Handeln i stadskärnan kan inte stillasittande se på när externhandeln expanderar och ökar sina omsättningsandelar. Vad som krävs är att stadskärnan genomgår motsvarande positiv utveckling genom nyetableringar, om- och utbyggnader samt lansering av nya butikskoncept m m. Till detta ska läggas de åtgärder som krävs för att stötta denna utveckling såsom förbättrad trafik- och parkeringssituation, stadsmiljöåtgärder samt inte minst förbättrad marknadsföring. Ansvaret för denna process i stadskärnan är gemensamt delat mellan kommunen, fastighetsägarna och detaljhandelskedjorna. MARKNADEN ÄR ÖVER TIDEN INGET NOLLSUMMESPEL Totalt beräknas konsumtionsunderlaget inom Södertälje kommun att växa med mellan 1,45 miljarder och 1,85 miljarder kronor fram till och med år 2018 (i 2008 års penningvärde). Dagligvaror ökar inte i samma takt som andra varugrupper. Den högre nivån är baserad på KPG:s prognos om per capita-tillväxt och inkluderar befolkningsökningen i kommunen. Många inom branschen anser att den är för optimistisk. Den lägre nivån avser därför en mer försiktigt prognos. 4

6 KOMMUNENS ROLL Mer reella möjligheter än via PBL till samhällelig styrning av handelsstrukturen i Södertälje är av politiks/praktisk/ekonomisk natur. Genom ett positivt agerande verka för att befintliga och "önskvärda" utbud får bästa möjliga förutsättningar för att verka och därmed blir uthålliga och konkurrenskraftiga. Samma sak gäller för nyetableringar, och kommunen föreslås undvika den restriktiva styrningen och istället satsa genom att på ett proaktivt sätt styra fram handel till rätt lägen genom avtal och i dialog med etablerarna. Tillåt etableringar utifrån en kommunal strategisk inriktning översiktsplan och handelsriktlinjer med kunskap om marknadens möjligheter. Lyssna in vad marknadskrafterna vill och kan. Alla etableringar är unika och fordrar därför ett stort mått av flexibelt synsätt. Handeln har en stor betydelse för Södertäljes utveckling och är samtidigt en viktig del av Södertäljes näringsliv. Handelns företrädare förväntar sig att kommunen har en tydlig tanke som underlag för sitt agerande i handelsfrågor och är konsekvent, samt att kommunen har en framförhållning med mark och planer och praktiska trafiklösningar. Det innebär att handelns aktörer ska känna till spelreglerna för att kunna planera sin verksamhet utifrån dem. Kommunen ska ge förutsättningar för ett komplett handelsutbud som ger förutsättningar att pressa prisnivån och öka kvalitén. För att skapa en för Södertäljeborna god handelsstruktur, ska etableringsprocesserna inom kommunen drivas utifrån ett handelssakkunnigt synsätt med förståelse bland annat för hur marknaden utvecklas år för år, och kommunen ska öka etableringsintresset genom att informera företag om möjligheterna att bedriva handel i Södertälje. Kommunen ska vidare ge goda etableringsförutsättningar för handel och undanröja hinder för handelns utveckling både i kommuncentrum och för handel och service i mindre centrum. I en del mindre centrum innebär detta ett ökat engagemang genom samarbete med bland annat polis och allmännyttan. NUVARANDE POLICY ÄR EN "SKYDDSPOLICY" Nuvarande policy har fokus på dagligvaruhandeln och stadskärnan och är en skyddspolicy för stadskärnan. Den är alltför restriktiv mot externhandel för att en god handelsstruktur ska kunna utvecklas. Därför bör ersättaren vara mer offensiv och styra fram handel i rätt lägen istället för att styra bort handel. Den ska ge förutsättningar för såväl stadskärnan och bostadsnära handel som Moraberg och Vasa att utvecklas. 5

7 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA DETALJHANDELSSTRUKTUR Genomlysningen av befintlig handel och studien av marknadens utvecklingsmöjligheter under följande tiotal år visar att stadskärnan har förutsättningar att utvecklas till en ännu attraktivare handels- och mötesplats, att Moraberg och Vasa har förutsättningar att utvecklas till fullständiga och mer attraktiva handelsområden, att Järna kommundelscentrum har förutsättningar att utvecklas om ingen extern dagligvaruenhet etableras i Järna, att bostadsområdesbutikerna har förutsättningar att fortleva, att enskilda handelslokaler i övriga delar av Södertälje tätort inte ingår i dessa riktlinjer för handelns utveckling, att inga nya handelsområden eller större enskilda handelsanläggningar bör skapas. Notera att beskrivna stora marknadstillväxt avser en tioårsperiod och att utvecklingsinsatserna sker i många steg. Utvecklingsaktörer är kommunen, fastighetsägare och företagare. 6

8 2 Bakgrund Södertälje kommuns nuvarande handelspolicy antogs av kommunfullmäktige våren Policyn togs fram i en tid då utvecklingen inom handeln var föremål för stort intresse på grund av den rådande strukturomvandlingen inom handeln. I Sverige är den långsiktiga trenden att butikerna inom detaljhandeln blir färre, större och koncentreras till externa eller halvexterna lägen. Genom att svenska staten i ett internationellt perspektiv har spelat en försiktig roll, hittar man i Sverige (och bland annat i USA) en stor andel av detaljhandelsomsättningen i köpcentrum och externa handelsområden. Vi finner dock en likartad trend över hela världen. Genom att anden så att säga är släppt ur flaskan har det blivit svårt att på kommunnivå styra handelsstrukturen alltför restriktivt. En restriktiv hållning tenderar till i en svensk kontext att köpkraften "flyr" till grannkommunerna. Vi har fått ytterligare ett område där kommunerna konkurrerar med varandra. Detta förpassar på intet sätt kommunerna till passiva aktörer i handelsfrågor, men däremot har arbetsformerna förändras. Alltsedan Andra världskriget har delar av den perifera handeln och den bostadsnära handeln, varit på tillbakagång. Eftersom kundunderlaget i ett bostadsområde och på landsbygden ofta är begränsat, är det svårt att driva butiker i sådana lägen. Vår lätthet att förflytta oss med bil bidrar till att underlaget för den bostadsnära handeln begränsas av att hushållen väljer att göra sina inköp på andra ställen, med bättre priser, större utbud och högre kvalité. Detta har, på gott och ont, förbättrat livskvalitén för medborgaren. På ont i och med försämrad närservice för de äldre och billösa. Flera undersökningar av dagligvaruhandeln visar att stormarknadsetableringar inte förmår påverka dagligvaruhandeln i city nämnvärt. Det är de stora och mellanstora butikerna i trafikorienterade lägen som drabbas. Den nyligen genomförda studien Hot eller möjligheter? En analys av externhandelns effekter på den etablerade handeln (HUI 2008) visar att dagligvaruhandeln är en inomkommunal angelägenhet medan sällanköpsvaruhandeln är en mellankommunal angelägenhet. Av tillkommande 100 miljoner kronor dagligvaruhandel, togs 8 % från andra kommuner, 22 % från cityhandeln och 70 % från övrig handel inom kommunen. Motsvarande för sällanköpsvaruhandeln är i studien 82 %, 18 % och 0 %. Studien tar, enligt uppgift, inte hänsyn till marknadstillväxten, utan redovisar effekterna "över natten", det vill säga de direkta effekterna. I en kommun med Södertäljes starka befolkningstillväxt tar det inte lång tid att ta tillbaka förlorad terräng. En annan studie, även den från HUI (2000), visade på samma tendenser: Externa köpcentra har blivit allt viktigare under senare år. Många butiksinnehavare och kommunalpolitiker ser dessa nya köpcentra som ett hot mot den etablerade cityhandeln och för att skydda handeln i många av landets stadskärnor används plan- och bygglagen. Det är emellertid dåligt utrett hur cityhandel och annan handel påverkas. Denna studie använder en unik databas för att analysera hur externa köpcentra påverkar hushållens konsumtionsmönster. Av studien framkommer att kommuner som tillåter externa köpcentra attraherar konsumenter från andra kommuner, att cityhandeln inte påverkas menligt av externa nyetableringar och att butiker utanför city förlorar mycket till de externa köpcentra. 7

9 Tveksamheten bottnar många gånger i en osäkerhet om vilka effekter på handel och sysselsättning en nyetablering ger upphov till. Kommer cityhandeln att utarmas och hur drabbas butiker utanför stadskärnorna? Vilka effekter kan man förvänta sig på kort respektive lång sikt för redan etablerade handlare? Vad händer om kommunen med hjälp av PBL hindrar en nyetablering kommer andra, mer etableringsvänliga, kommuner att locka till sig mer köpkraft, vilket i sin tur kan leda till att fler butiker väljer att etablera sig i dessa kommuner? Södertäljes konkurrensutsatta läge visavi Skärholmen och Kungens Kurva ger svaret på den sista frågan, nämligen att bristande förnyelsevilja kommer ofelbart att gynna näraliggande kommuner. Försäljning per capita (kr) i cityhandeln, externhandeln och inom övrig handel av dagligvaror, Notera att effekten på övrig handel inte har varit så dramatisk som man skulle kunde förvänta sig. Källa: HUI Försäljning per capita (kr) i cityhandeln, externhandeln och inom övrig handel av sällanköpsvaror, Externhandeln har tagit marknadsandelar utan att cityhandeln har tappat mark. Källa: HUI

10 Inom detaljhandeln har de nationella och internationella kedjeföretagen vuxit sig allt starkare, vilket i flertalet branscher har inneburit att mindre aktörer med lokal anknytning eller unikt utbud har tvingats lägga ner sin verksamhet. Kommunerna kan till viss del bibehålla de mindre aktörerna genom en smart stadsplanering. 9

11 3 Så här har vi gått tillväga 3.1 Syfte Syftet med det utförda arbetet är att ta fram ett underlag till en kommunal handelspolicy för detaljhandeln i Södertälje kommun. Underlaget ska ge den kommersiella spelplanen nuvarande förhållanden samt allmänna tendenser och trolig utveckling av detaljhandeln, till de förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun, som kommunen, genom bland annat löpande samtal med författarna till föreliggande rapport, håller på att arbeta fram. Se vidare anbudsformuläret och offerten. 3.2 Tillvägagångssätt och organisation Utredningen baseras på ett flertal omfattande besök på plats, samtal med representanter för handeln från alla kategorier av handelsplatser, samtal med kommunala tjänstemän både från Södertälje och andra kommuner och förbund, studier av ett stort antal dokument, rapporter och analys av många olika databaser. Intervjuerna har gjorts fortlöpande under arbetets gång. Uppdragsgivare från kommunens sida har varit Anna Wrangel (t f näringslivschef). Från konsulten Centrumutvecklings sida har arbetet genomförts av tekn lic Marcus Henrikson (projektledare) och senior advisor Arne Nedstam (inbjuden specialistkonsult). 10

12 4 Några viktiga begrepp Följande begrepp, som återkommer löpande i utredningen, bedömer vi som extra viktiga att ha ett klart grepp om. Faktoid Faktoider är föreställningar som hålls för sanna, men som i själva verket är felaktiga eller kanske en gång i tiden varit sanna. Det är viktigt att kunna skilja på fakta och faktoider i den kommunala planeringen för handel. Handelspolicy Varför ska man lägga ner tid och kraft på att ta fram en handelspolicy? Vi menar att en handelspolicy eller riktlinjer ska vara ett strategiskt dokument som visar hur kommunen med proaktiv planering, i dialog med lokala handlare, övrigt näringsliv och intressenter, arbetar för att skapa en god servicestruktur med varierat utbud och låga priser för alla. I policyn bör hänsyn tas till dels befintliga värden i den byggda miljön och dels till handelns behov av ändamålsenliga lokaler och utvecklingsmöjligheter. När vi i det följande använder ordet handelspolicy inryms även uttrycket mål och riktlinjer för handelns utveckling. Beklädnad Beklädnad definieras som konfektion, skor och väskor. Konfektion definieras som kläder som är tillverkade på fabrik inom textilindustrin, till skillnad från skräddarsydda kläder. Det är inom beklädnadssegmentet som man i stadskärnan finner den största marknadsandelen. Shopping Shoppa definieras som att handla oplanerat med njutning och upplevelser, i en miljö som ger möjlighet till impulsköp. Shoppingbegreppet kan sägas stå i motsatsställning till volymhandelsbegreppet. Shopping är stadskärnans starkaste konkurrensvapen mot externa och halvexterna handelsområden. När man shoppar gör man det oftast inom "citysortimentet". Citysortiment Citysortimentet består av beklädnad, ur, guld med mera. 11

13 Volymhandel Volymhandel omfattar normalt verksamheter som bättre passar i externa eller halvexterna lägen på grund av ett extra tungt logistikbehov. Inköpsmönster styrs primärt av rationalitet och endast sekundärt av njutning och upplevelser. Eftersom det inte går att entydigt definiera volymhandel på butiksnivå (även om det går på artikelnivå: varor som inte går att frakta på rygg, cykel eller med kollektivtrafik) blir begreppet opraktiskt när det tillämpas. Skrymmande varor Skrymmande varor är synonymt till volymhandel. Begreppet används i förarbetena till Plan- och bygglagen, PBL (handel med skrymmande varor, handel med icke skrymmande varor). Den rådande trenden med branschglidning medför att många kedjor idag har både skrymmande och icke skrymmande varor i sitt sortiment. Detaljhandel Denna utredning behandlar främst detaljhandelsvaror som går via försäljningsställen som klassas som egentlig detaljhandel. Bil- och bensinhandel samt apotek och systembolag ingår därför inte. Detaljhandel delas upp i dagligvaror och sällanköpsvaror. Endast cirka hälften av de besöksintensiva verksamheterna i en stadskärna och minoriteten i kommundelscentra utgörs av detaljhandelsbutiker. Resten utgörs av restauranger, kaféer, annan kommersiell service och social service. Dagligvaror Dagligvaror eller dagligvaruhandel innefattar livsmedel och övriga dagligvaror (såsom blommor, trädgårdsväxter, kemtekniska artiklar, tobak, tidningar och djurmat). Av vår konsumtion av dagligvaror utgörs ungefär 70 % av livsmedel. Förarbetena till PBL nämner möjligheten att reglera handelsändamålet i detaljplanen genom att ange handel med livsmedel respektive inte handel med livsmedel. Den rådande branschglidningen medför att en del butiker som branschklassas om sällanköpsvaruhandel även till allt större del säljer livsmedel och övriga dagligvaror. Sällanköpsvaror Sällanköpsvaror eller sällanköpsvaruhandel delas upp i fyra olika huvudbranscher: beklädnad, hemutrustning, fritidsvaror och byggvaror. Specialvaror är sällanköpsvaror minus byggvaror. En femte "bransch" växer sig allt starkare, bestående av "andra butiker, varuhus och stormarknader med brett sortiment" och "övrig sällanköpshandel". Man kan även dela upp sällanköpsvaror i volymhandel och shopping (se definitioner under respektive rubrik). 12

14 Branschglidning Butiker tillhör olika branscher genom den SNI-kod som de anger till SCB. Statistiskt sorteras omsättningen i enlighet med SNI-koden. Branschglidning uppträder när butikerna alltmer säljer varor från andra branscher än vad SNI-koden anger. En form av branschglidning som pågått länge är att redovisad dagligvaruomsättning i en del fall innehåller en andel sällanköpsvaror. I SCB:s "butiker, varuhus och stormarknader med brett sortiment" ryms ibland (från fall till fall) även sällanköpsvaror trots att den statistiskt sorteras under livsmedelshandel. I Vasa, Södertälje omsatte de två stormarknaderna enligt Fri Köpenskap sällanköpsvaror för 65 miljoner kronor år 2007, vilket motsvarade cirka 10 % av den totala omsättningen. En del av de butiker som säljer mycket från alla branscher har SCB börjat sortera under det oprecisa begreppet "andra butiker, varuhus och stormarknader med brett sortiment". För att förvirra ytterligare sorterar SCB dessa butiker under sällanköpsvaror trots att en allt större andel av deras försäljning utgörs av livsmedel och övriga dagligvaror. Så även en motsatt branschglidning kan skönjas. I Södertälje har denna femte "bransch" pendlat mellan 14 och 17 % av sällanköpsvaruhandelns omsättning under perioden Vår bedömning är att 20 % av detta utgörs av dagligvaror, vilket motsvarar cirka 65 miljoner kronor. Stormarknad Stormarknader definieras som försäljningsställen med minst kvm säljyta, externt läge och varuhussortiment. COOP Forum och ICA MAXI är exempel på stormarknader. När vi i den följande texten refererar till stormarknader avses, om inget annat framgår, främst stormarknader inom dagligvarusegmentet. Inköpsströmmar Inköpsströmmar är synonymt med köptrohet eller försäljningsindex beroende på vad som avses, men uttryckt även i pengar och inte endast i procent eller index. Inköpsströmmar uttrycks ibland som inflöde respektive utflöde. Köptrohet Köptrohet (självförsörjningsgrad) relaterar omsättningen inom ett visst område med det faktiska marknadsunderlaget (synonymt med konsumtionsunderlag) inom samma område. Man erhåller ett ut- eller inflöde av köpkraft över områdesgränsen. Hanterar skillnader i inkomstnivåer bättre än vad försäljningsindex gör. Försäljningsindex Försäljningsindex relaterar omsättningen inom ett visst område med försäljningsunderlaget inom samma område. Man erhåller ett ut- eller inflöde av 13

15 omsättning över områdesgränsen. Hanterar analysproblemet med försäljning till företag i vanliga butiker bättre än vad beräkningar av inköpsströmmar gör. Marknadsområde Den geografiska utsträckningen av en verksamhets huvudsakliga marknadsområde beror på dess läge i förhållande till olika befolkningskoncentrationer, kommunikationer, barriärer, konkurrens, det egna utbudet och verksamhetens attraktivitet. Från marknadsområdet kommer lejonparten av kunderna. Synonymt med upptagningsområde. Småskalig handel Småskalig handel hittar man oftast i stadskärnan, se shopping. Storskalig handel Storskalig handel hittar man oftast i externa och halvexterna handelsområden, se volymhandel. Tätort, stadskärna, centrum, kommundel Vad som omfattas av begreppen tätort, centrum etcetera klargörs på annan plats i föreliggande rapport. Bostadsområdescentra, bostadsnära handel, bostadsområdesbutiker, bostadsnära butiker, bostadsorienterade centra, kommundelscentra Kärt barn har många namn. De fysiska utbudsdestinationerna i Södertälje, struktur och uppbyggnad, framgår under respektive avsnitt. 14

16 5 Trender inom handeln 5.1 Långsiktiga strömningar I oktober 2003 skickade Boverket ut en enkät till Sveriges länsarkitekter (17 av landets 21 län svarade). Följande generella utvecklingslinjer, som rymmer sin giltighet även idag, beskrevs (med våra kommentarer): Storskalig handel i externa lägen fortsätter att öka. Den storskaliga detaljhandeln lokaliserar sig alltså fortfarande ofta i externa lägen och stora externa köpcentra blir allt större. Denna utveckling har de senaste åren accelererat kraftigt och fortsätter att öka. Genomgående är att livsmedelsförsäljning förekommer i de flesta fall. Nya aktörer i mer bostadsnära lägen har tillkommit. De lokaliseras oftast som fristående butiker i anslutning till större bostadskoncentrationer, men är för det mesta samtidigt förhållandevis tillgängliga för bilburna kunder från annat håll. I huvudsak förekommer de i större och medelstora tätorter. Externhandeln sprider sig norrut. Externhandeln har främst varit koncentrerad till Sveriges södra och centrala delar eftersom de flesta människor bor där. Nu tycks trycket öka även norrut. Det finns en stor öppenhet för att tillåta externhandel med dagligvaror även i norr. Få kommuner har handelspolicies. Handelspolicies förekommer i enstaka kommuner, företrädesvis i de stora, ofta invävda i översiktsplanen eller fördjupningar av översiktsplanen. Det är heller inte ovanligt att kommunen bryter mot sin egen policy om det dyker upp något intressant projekt. Regionala eller mellankommunala överväganden förekommer nästan aldrig. Vi menar att handelns starka konkurrensmässiga prägel gör denna typ av samarbete svårgenomförbart. Planering saknas ofta inför detaljhandelns lokalisering. Vi menar de livsbetingelser som handel lever under gör det svårt att göra för noggrann planering då planeringen i sig riskerar att snabbt blir omodern. Studerar man strukturen i Södertäljes handelspolicy från 2000 så har verkligheten på flera punkter sprungit förbi denna. Vi menar att en handelspolicy eller riktlinjer därför bör vara ett levande dokument med utrymme för förändringar. Detta motsäger inte per se policiens strategiska roll. Vem har initiativet kommunerna eller marknadskrafterna? Boverket tycker sig av enkätsvaren utläsa en viss uppgivenhet i kommunerna. Trots att medvetenheten finns om vilka negativa konsekvenser på samhällsstrukturen som kan uppstå och trots tidigare ambitioner att bevara och stärka sina stadskärnor tar nu många stadskärnor stryk. Hur kan kommunerna ges bättre möjligheter att ta sitt ansvar för helheten, för de allmänna intressena och för 15

17 5.2 Historik de svagas rätt? En väg ut ur detta dilemma är att bredda kommunens verktygslåda. Istället för att endast hantera ett smalt restriktionssynsätt, kan kommunen till exempel hjälpa svaga områden med aktiva åtgärder. Att föra en dialog med intressanta aktörer är också ett konstruktivt sätt. Svensk detaljhandels uppbyggnad formades under miljonprogrammens och 60- tal. Då fick vi de stora bostadsområden där gångavstånd till bostad var en viktig faktor. I dessa centra fanns ett relativt brett utbud av dagligvaror, fackhandel och service. De kännetecknades av ganska små butiker och planerades för inköp till fots. Idag har de blivit omoderna, det klena utbudet och den begränsade biltillgängligheten har öppnat för butiker i biltrafiklägen. A-lägen klarar sig bra medan B-lägen får det allt svårare. Denna beskrivning stämmer även på Södertälje. Samtidigt gjorde varuhusen intåg i våra stadskärnar. Deras krav på utrymme och biltillgänglighet förfulade ibland stadskärnorna men orsakade samtidigt den första vågen av centrumvandring i modern tid. Den gamla stadskärnan blev mer eller mindre utkonkurrerad. Denna beskrivning stämmer i princip även på Södertälje. Drivande grundfaktorer under perioden var: ett alltmer utspritt boende, förbättrade levnadsvillkor, ökat bilinnehav, förbättrad konservering och kylteknik, kvinnans emancipation och ändrad lagstiftning avseende prissättning och öppethållande. Denna beskrivning stämmer på Södertälje med undantag av att tätorten har en ovanligt hög andel av kommunens totala antal boende, närmare 80 %. Detta ledde till en våg av strukturrationalisering: färre och större butiker, ökad självbetjäning och högre omsättningshastighet. Antalet dagligvarubutiker har till exempel minskat med 5 % per år mellan 1960 och Därefter ligger minskningen på 3 4 % per år fram till idag. Nu ser sedan ett par år tillbaka vi ett trendbrott. Butikerna har blivit större, "supermarkets" (dagligvarubutik med en säljyta på mellan 400 och kvm) har ökat sin marknadsandel från 3 (1960) till 77 % (1997). Och utvecklingen går mot ännu större butiker. Denna beskrivning stämmer i princip även på Södertälje. Externhandeln har i Sverige utvecklats fortare än i många andra Europeiska länder. Små stadsdelscentra har tappat mark. Lågprishandeln flyttar fram positionerna, vilket skapar branschglidning (då de verkar sälja i stort sett allting). Stora stadsdelscentra har ibland utvecklats till regionala köpcentra, cityvaruhusen har kraftigt reducerats, och för volymhandeln säljs långt över hälften i externa eller halvexterna lägen. Sveriges liberala regler på detta område har underlättat och snabbat på denna utveckling. 16

18 Även i Södertälje flyttar lågprishandeln fram positionerna, kanske till och med med en Lidl i centrum! Stadskärnornas handel har tappat marknadsandelar under nästan hela efterkrigstiden. När det första stora externa köpcentrumet kom drabbades stadskärnorna kraftigt, mest känt är A6 som fick Jönköpings stadskärna att tappa över 20 % "över natten". Stadskärnan tappar marknadsandelar på grund av svårigheten att skaka fram för handeln rationell yta. Denna beskrivning stämmer även på Södertälje. Den speciellt hårda konkurrensen utifrån har även bidragit till den svaga utvecklingen i stadskärnan. Efter varuhusdöden kom en del att förvandlas till gallerior, vilket orsakade en andra centrumvandring i många av våra städer. I en del fall har den parkering som tillhörde varuhusen bevarats och i andra fall har den försvunnit eller reducerats. Dessa gallerior kom som ett svar på externhandelns utveckling. Förnyelsen av stadskärnorna har varit nödvändig för att balansera den ökade konkurrensen. Föreningen Svenska Stadskärnor är ett resultat av denna process. Det har visat sig nödvändigt att skapa samverkan även i stadskärnan som svar på köpcentras naturliga konkurrensfördel på detta område. En viktig erfarenhet har varit att stadskärnan inte ska försöka bli bäst på de områden som man inte kan "vinna" (tillgänglighet, öppettider och liknande) utan istället bli bäst på upplevelsevärden (där köpcentret inte kan "vinna"). Bäst för helheten uppnås när utbudsställena kompletterar varandra; att externhandel har en inriktning mot prisorienterad och/eller volymorienterad handel. Södertälje står inför en sådan utmaning och har påbörjat sin förnyelse av stadskärnan, det som ibland kallas "den tredje förnyelsevågen". Annan service (såsom post, bank, apotek, system med mera) har genomgått en liknande men senarelagd utveckling. Apoteket har flyttat fram positionerna i skuggan en förändring av monopolet. Postkontorens service har överlåtits på dagligvarubutiker och bensinstationer. Banklokaler står inför en fortsatt strukturrationalisering och så vidare. Notera att i takt med att detaljhandeln flyttar ut från stadskärnan ersätts den med restauranger, annan kommersiell service, social service, caféer med mera. En minskad marknadsandel för stadskärnans detaljhandel behöver alltså inte nödvändigtvis alltid vara av ondo. 5.3 Framtidens konsumentbeteenden Följande avsnitt blir mer allmänt hållet så som ofta är fallet när man försöker beskriva framtida beteenden. Konsumentens framtida efterfrågan styrs av överordnade faktorer såsom sysselsättningsgrad, rörlighet, teknologi och nya livsstilar. Framtidens kund blir allt mer kunnig och bortskämd. Detta leder till mer komplexa inköpsmönster och större krav på anpassning från handelns sida. Detta ökade krav på 17

19 kundvård (hitta sin kund och vårda den väl) smyger sig allt längre ner i kommunstorlekar. Det finns några huvudbefolkningsgrupper som handeln i Södertälje behöver bli bättre på att rikta in sig mot: grupper med olika inkomstsituation, grupper med polariserat köpbeteende (ställer krav i vissa inköpssituationer men inte i andra) och grupper med olika religion, tradition och liknande. Det sker en alltmer ökad fokusering på beteende och preferenser istället för på ålder. Befolkningspyramiden är inte lika logisk som en gång i tiden. Mönstret är att dagens medelålders och äldre inte ändrar livsstil utan tar med sig sin attityd upp i åldern. Samtidigt minskar antalet människor i arbetsför ålder, och barnafödandet ligger fortsatt på en hög internationell nivå. Trenderna är dock starkast i storstäderna. Skor, barnkläder och leksaker är gynnade branscher då den äldre generationen i hög grad prioriterar sina barnbarn. Vart tog 50- och 60-talisterna vägen? Det finns en inneboende motsättning mellan två trender, den mellan en ökad efterfrågan på bilorienterad handel (den rationella konsumenten) och ett alltmer ökat miljömedvetande (den gröna konsumenten). Miljörelaterade kvaliteter blir allt viktigare. På sikt måste detta leda till en stads- och samhällsplanering som framkallar ett mindre bilberoende. Vi ser på sikt en urbaniseringstrend (det blir mindre omdebatterat att bygga tätt) och ökad satsning på (tyvärr ofta dyra) kollektivtrafiklösningar (av ekonomiska skäl blir det dock här en stor skillnad mellan stora och små kommuner). Gleshet står mot tätare stadsrum. I Stockholm pågår en påtaglig förtätning av befintlig bebyggelse. Södertälje verkar tänka i samma banor. En svår nöt att knäcka är att i upphandlingsskedet av bussbolag inte alltid välja den billigaste lösningen, då bussoperatören blir en viktig bricka i att nå miljöambitionerna. E-handeln tar allt större marknadsandelar. På mindre orter går detta hand i hand med mer "gröna" inköp i brist på god kollektivtrafik. Det är mycket omdiskuterat hur stor denna handel kan komma att bli. Barnsjukdomarna är fortsatt många. Eftersom handeln även fyller en social funktion har e-handeln potential att drabba externhandeln mer än stadskärnan. Svensk Handel Region Stockholm beskriver fyra huvudlinjer för konsumentpreferenser: 1. handla billigt 2. handla rationellt (externhandels starka sida då inköpslistan styr) 3. "handla upplevelser" (stadskärnans starka sida med ett utbud av kommers, miljö och kultur) och 4. handla på vägen till/från arbetet, fritidssyssla och liknande. 18

20 Moraberg har en potential att bättre fånga upp punkt fyra än vad den mäktar med idag. Närservice kanske inte alltid prioriteras. Några konsumentgrupper som därför lätt kommer i kläm är: pensionärer, ungdomar, handikappade, olika invandrargrupper och barnfamiljer. Kommunerna får en fortsatt roll i att hjälpa närservicen. I detta arbete får kommunens fastighetsbolag en viktig roll att spela. Vi får en ännu tydligare uppdelning mellan kvalitativ, service- och upplevelseinriktad handel i stadskärnorna tillsammans med ett kultur- och serviceutbud i större städer, och kvantitativ handel (låga priser och volym) i externhandeln. 5.4 Sannolik utveckling för Södertälje Tillväxten av service, kontor och andra verksamheter i tätort förläggs alltmer till perifera "mellanland", där det storskaliga vägnätet ger attraktiva noder. Kontor som kräver fina adresser hittar man även i fortsättningen i centrala lägen. Bensinstationerna tar allt större andel av dagligvaruhandeln och servering, och komplettera i de områden där befintlig närservice inte räcker till. Handel och service på små orter lever under speciella förhållanden, där livsmedelsbutiken är det viktigaste navet som försörjnings- och samlingspunkt. Tre av kommunens kommundelar är för små för att nå upp till en kritisk massa för att långsiktigt kunna erbjuda en rimlig närservice. Det är mer tillfälligheternas spel (läs handlarens privata situation som avför) hur länge en butik finns kvar och vad den erbjuder. Kommundelen Järna däremot har en tillräckligt stor kritisk massa för att kunna bibehålla ett levande inre liv. Här krävs stöttning och skydd från kommunens sida. För Södertälje tätort är framtidsbilden splittrad mellan små bostadsorienterade centra och butiker som går bra och sådana som har svårigheter. Handeln i stadskärnan, Moraberg och Vasa kommer även på lång sikt att tillhöra "vinnarna". 19

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1 Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall Marknadspotential och konsekvensanalys 27 februari 2015 Bakgrund 2 I samband med Hudiksvall kommuns arbete med FÖP för Västra hamnen, önskar staden bedöma förutsättningarna

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02 Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun Konsekvensanalys Valdemarsvik Sammanfattning Syfte och mål Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 HANDELSPOLICY - för Katrineholms kommun Övergripande inriktningsdokument Foto: Hanna Maxstad Godkänd av kommunfullmäktige 2015-08-17, 181 Foto: Hanna Maxstad Beslutshistorik

Läs mer

Innehåll 2000-02-09 KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Maud Enquist tel 08-550 216 47

Innehåll 2000-02-09 KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Maud Enquist tel 08-550 216 47 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsstaben 2000-02-09 Maud Enquist tel 08-550 216 47 Innehåll Förord 2 Handelns utveckling 3 Allmänt Internationella erfarenheter Varför en kommunal strategi för handelsetableringar?

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND

Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND Godkänd av kommunfullmäktige 2007-06-28 Östersunds kommun 2 1. BAKGRUND OCH SAMMANFATTNING En handelspolicy för Östersund antogs av kommunfullmäktige hösten 2004.

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 FÖRORD Kristianstad är av tradition den centrala handelsstaden i nordöstra Skåne. För att bejaka en positiv stadsutveckling

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter.

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter. MÖNSTERÅS FAKTA Byggår: 1983 Fastighetsägare: Folksam (KPA) Försäljningsyta: 1.230 kvm Närliggande butiker: Apoteksgruppen, Puls & Träning Parkeringsplatser: ca 35 st FASTIGHETENS LÄGE Trafikmängder i

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO

HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO RAPPORT HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO SLUTRAPPORT 2014-02-12 Uppdrag: Handelsutredning Upplands-Bro Revideringar Titel på rapport: Handelsutredning Upplands-Bro Status: Datum: 2014-02-12 Medverkande Revideringsdatum

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se DET NYA NAVET I CENTRALA KRISTIANSTAD. Med den nya gallerian kommer centrala Kristianstad att utvecklas och staden får ett

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Handelsstrategi Kristianstads kommun. Bromma 2006-03-10. www.nordplanab.se

Handelsstrategi Kristianstads kommun. Bromma 2006-03-10. www.nordplanab.se Handelsstrategi Kristianstads kommun Bromma www.nordplanab.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 1 Effekter på befintlig handel "över natten" av Coop Forum och Bergendalhs:... 1 Effekter på befintlig

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Tuna Park. Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter. PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014

Tuna Park. Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter. PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014 Tuna Park Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014 1 Sammanfattning 1 1.1 Bilplatsbehov 1 1.2 Nyalstrad biltrafik, totalt 1 1.3 Fördelning på

Läs mer

Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05

Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05 Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05 Syfte Syftet med uppdraget är att bedöma Kalmar centrums marknadspotential och ta fram en omsättningsprognos samt dimensionera ytbehov för detaljhandel och kommersiell

Läs mer

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012 PM UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA MALMÖ LMÖ STAD 24 MAJ 2012 Uppdrag: 232255, Utredning angående handelspolicy - strategisk planering. Titel på rapport: PM - Utredning angående handelspolicy för

Läs mer

16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003

16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 20 (29) 2015-06-15 Ks 16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003 Som en del i arbetet med att utveckla handeln i Västervik fick samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning Rapport maj 2015 Älmhults kommun Handelsutredning Sammanfattning HUI Research har genomfört en utredning av nuläget och de framtida förutsättningarna för handeln i Älmhults kommun. Handeln i Älmhults kommun

Läs mer

Lars-Hermans frågor. Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? Janne Sandahl Consulting AB

Lars-Hermans frågor. Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? Janne Sandahl Consulting AB Lars-Hermans frågor Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? 2014-03-04 Janne Sandahl 1 Mina plattformar Mitt konsultföretag och dess nätverk KTH En förfärlig

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden detaljhandeln i Sverige 2025 Förord Detaljhandeln har under den senaste tjugoårsperioden genomgått en kraftig

Läs mer

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH KUNGENS KURVA Sveriges största handelsområde HUI Research Mars 2014 Huddinge kommun Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe INLEDNING Kungens Kurva är Sveriges största handelsområde och ligger i Huddinge

Läs mer

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd Handelsutredning 2012 Borås unika historia är stadens framtid. Vi har alltid varit bra på handel. Till och med så bra att Gustav II Adolf år 1621

Läs mer

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen Lidköping är den naturliga handelsplatsen 1 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Tillgången till bra handel är viktig för invånarnas dagliga liv men också för kommunens samlade attraktivitet. En levande

Läs mer

Handelsstrategi för Göteborgsregionen

Handelsstrategi för Göteborgsregionen Handelsstrategi för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund januari 2010 Handelsstrategi för Göteborgsregionen Den regionala handelsstrategin är en överenskommelse om att vi gemensamt tar

Läs mer

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se Snabbanalys av handeln i Leksand Rapport September 2013 Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se 1 Definitioner Beklädnadshandel: Konfektion och ekipering, skohandel. BTA: Bruttototalarea,

Läs mer

HANDELSUTREDNING SALEMS OCH RÖNNINGE CENTRUM

HANDELSUTREDNING SALEMS OCH RÖNNINGE CENTRUM 29-1-16 HANDELSUTREDNING SALEMS OCH RÖNNINGE CENTRUM Structor Projektutveckling AB Industrigatan 2A 112 46 STOCKHOLM Tel. 8-545 556 3 Org nr. 5566 36-37 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 1. BAKGRUND

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 1.1. Södra infarten... 5 1.2. Mer Dagligvaruhandel vid Maxi-rondellen... 5 1.3. Volymhandeln med sällanköpsvaror... 6 1.4. Shopping

Läs mer

DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE. Foto: WSP, Ulf Rämme

DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE. Foto: WSP, Ulf Rämme DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE Foto: WSP, Ulf Rämme INNEHÅLL UPPDRAGET 5 FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI 6 Rekommendationer i korthet 6

Läs mer

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Rapport februari 2013 Skara kommun Handelsutredning Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Förord HUI Research AB har på uppdrag av Skara kommun genomfört en utredning av handelns förutsättningar

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Dags att handla nu. Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Dags att handla nu. Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling Dags att handla nu Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling Dags att handla nu Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling Stellan Svedström och Helena Holm Boverket Titel: Dags att handla nu

Läs mer

Luleås framtida handelsplats

Luleås framtida handelsplats Luleås framtida handelsplats Luleå Homecenter I området Notviken som ligger 3 km från centrala Luleå pågår utveckling av handelsområdet Luleå Homecenter för fullt. Luleå Homecenter är både den snabbast

Läs mer

ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT?

ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? 1 Innehållsförteckning Finns det verkligen en överetablering? 7 Vi tog reda på sanningen! 8 Avgränsningar i studien samt förklaringar

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

PM - INRE HAMNEN OSKARSHAMN FÖRUTSÄTTNINGAR ATT DRIVA HANDEL OCH BESÖKSNÄRING

PM - INRE HAMNEN OSKARSHAMN FÖRUTSÄTTNINGAR ATT DRIVA HANDEL OCH BESÖKSNÄRING 121218 PM - INRE HAMNEN OSKARSHAMN FÖRUTSÄTTNINGAR ATT DRIVA HANDEL OCH BESÖKSNÄRING INLEDNING Inre hamnen i Oskarshamn skall utvecklas till en attraktiv och citynära del av Oskarshamn. Här planerar man

Läs mer

Etablering av köpcentrum

Etablering av köpcentrum Etablering av köpcentrum Region Skåne 3 okt 2007, Malmö Steen & Ström Wilner Anderson Hur tänker ni och vad gör ni vid etablering av ett köpcentrum? Presentation Steen&Ström Köpcentrum, ( historia ) definition

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Kungsörs kommun Handelsanalys Förord Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga marknadsförhållandena för detaljhandel i Kungsörs kommun och dess omland samt

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens

Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Framtidens handel Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Förord och innehåll Förord Syftet med denna rapport

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Krafft Konsult AB Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Oktober 2011 Inledning Arbetets uppläggning Ove Krafft Konsult AB genom ekon.dr. Ove Krafft, handelsekonom Marie Krafft och fil.kand.

Läs mer

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl mars 2014 2014-03-07 FÖRORD År 2007 antog Östersunds kommun en handelspolicy som kom att uppdateras och utvärderas under

Läs mer

Handelsutredning Järna Underlag för FÖP. Slutkoncept juni 2008

Handelsutredning Järna Underlag för FÖP. Slutkoncept juni 2008 Underlag för FÖP Sammanfattning Järnas dagligvaruhandel Om Ica etablerar externt, i Tuna backar eller Saltå kvarn Vid en extern etablering av Ica i Tuna backar eller vid Saltå kvarn skulle Järna centrum

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015 Handelsutredning Nybro kommun HUI Research På uppdrag av Nybro kommun Februari 2015 Förord HUI Research har på uppdrag av Nybro kommun genomfört en utredning av handeln i Nybro, kartlagt marknadsförutsättningarna,

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Nya handelsstrukturer i tätort

Nya handelsstrukturer i tätort Nya handelsstrukturer i tätort Samspel med tätorternas trafik och infrastruktur En rapport utarbetad för Vägverket Docent Rolf H. Reimers Civ. ek. Thomas Hellström Civ. ing. Stefan Lange Adj. professor

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl mars 2014 2014-03-07 Bilaga Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på Betongstationen m fl. 2014-03-07

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Shop til you drop. Regionförbundet Sörmland levererar 2007:3. - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland

Shop til you drop. Regionförbundet Sörmland levererar 2007:3. - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland Shop til you drop - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, ideér och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport

Läs mer

Handelsplats Entré Båstad, 7 000 kvm säljyta

Handelsplats Entré Båstad, 7 000 kvm säljyta Handelsplats Entré Båstad Båstad Nya Båstad Entre Båstad Nya Båstad Entre Båstad Här byggs Nya Båstad, ett samhälle för den medvetna och selektiva familjen samt för invånare som prioriterar bra boende

Läs mer

ENTRÉ SYD UMEÅ. Nytt shoppingcenter med IKEA under samma tak

ENTRÉ SYD UMEÅ. Nytt shoppingcenter med IKEA under samma tak ENTRÉ SYD UMEÅ Nytt shoppingcenter med IKEA under samma tak N Y T T S H O P P I N G C E N T E R M E D I K E A U N D E R S A M M A T A K Vi utvecklar handelsplatser med IKEA Entré Syd Umeå öppnar våren

Läs mer

Analys av potential för handel i Norra Sigtuna Roger Bernow Thomas Sandberg

Analys av potential för handel i Norra Sigtuna Roger Bernow Thomas Sandberg Analys av potential för handel i Norra Sigtuna Roger Bernow Thomas Sandberg 1 Innehåll 1. Bakgrund/Uppdraget 2. Sigtuna kommuns tillväxtvillkor 3. Handelns utveckling i Sigtuna kommun Marknadsposition

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Höör. Handelsutredning Juli 2010

Höör. Handelsutredning Juli 2010 Höör Handelsutredning Juli 2010 NIRAS INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 6 1.1 Höör och dess detaljhandel idag...6 1.2 Konkurrens till detaljhandeln i Höör...7 1. 3 Förändringar i infrastruktur i Höör...7 1.4

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

Handelsutredning för Landskrona tätort

Handelsutredning för Landskrona tätort 1(41) Handelsutredning för Landskrona tätort 2011-11-17 Uppdragsansvarig: Katarina Majer Medverkande: Katarina Majer och Olle Anderberg 2(41) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Marknadsvillkor

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Kontakt: Blocket: Linnéa Aguero, 072-503 32 31, linnea.aguero@blocket.se HUI Research: Jonas Arnberg, 08-762 72 90, jonas.arnberg@hui.se Andrahandsknaden på nätet går

Läs mer

Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31

Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31 MÖTESANTECKNINGAR 2012-10-31 1 (5) Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31 Kenneth Löthegård, kommunalråd, hälsar välkommen. Marianne Hagman, utvecklingschef, inleder med dagordning.

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Handelsutredning för detaljhandeln i Jönköpings kommun inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2010-03-10 J Ö N K Ö P I N G

Handelsutredning för detaljhandeln i Jönköpings kommun inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2010-03-10 J Ö N K Ö P I N G 2010-03-10 Antagen av kommunfullmäktige 30 oktober 2008 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen J Ö N K Ö P I N G STADEN OCH SJÖARNA Stadsbyggnadsvision 2.0 Fr å n t a n k e t i l l h a n d l i n g Handelsutredning

Läs mer