Ett utvecklingsarbete inom barnhälsovården i Västra Götalandsregionen.

Transkript

1 Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sunda solvanor Ett utvecklingsarbete inom barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. Förbättringskunskap för kontaktsjuksköterskor 15 hp Center for Healthcare Improvement Shirin Bartholdsson Januari 2016

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Define... 4 Problemformulering... 8 Syfte... 8 Projektmål... 8 Tidsplan Measure... 8 Analyze Design Control Learn

3 Förord Rapporten utgår från modellen nedan. Det har varit en lärorik resa. Jag vill tacka kurskamrater, kursledare och hela barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 3

4 Define Malignt melanom ökar. Våra solvanor för 40 år sedan speglar insjuknandet av malignt melanom idag. Den nationella cancerstrategin konstaterar att preventiva strategier saknas idag. Förebyggande insatser är ett av de områden som Regionalt cancercentrum har i uppdrag. Malignt melanom är en av de cancersjukdomar som går att förebygga. Vi vet idag att det finns ett orsakssamband mellan riskfylld exponering för UV- strålning och cancer. Det finns även evidens för att vissa interventioner leder till beteendeförändringar, exempelvis att information till föräldrar påverkar solvanor för barn. Däremot är orsakssambandet intervention- beteendeförändring cancer alltför långsiktigt och komplext för att direkt kunna studeras. Pilotprojekt Barnhälsovården i Västra Götalandsregionen har fyra Centrala barnhälsovårdsenheter, de finns för primärvårdsområdena Göteborg, Södra Bohuslän, Fyrbodal, Södra Älvsborg och Skaraborg. De centrala barnhälsovårdsenheternas roll är: att i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på BVC. att vara en förmedlande länk mellan landsting och kommunens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för förskolebarn. att ansvara för att stimulera och förmedla aktuell forskning och vägleda personal på BVC. att erbjuda kompetenshöjande utbildningsinsatser till all personal på BVC. att samla in, analysera och bearbeta hälsodata och prestationsbeskrivningar från BVC. Enheterna består av barnhälsovårdsöverläkare, vårdutvecklare för barnhälsovården (samordnande barnhälsovårdssjuksköterska), samordnande barnhälsovårdspsykolog och en teamassistent för barnhälsovården. I januari 2014 inledes en dialog mellan de centrala barnhälsovårdsenheterna i Göteborg och Södra Bohuslän och Regionalt cancercentrum väst för att undersöka hur samverkan kring det förebyggande arbetet med solvanor kan se ut. Resultatet blev ett pilotprojekt. Under pilotprojektet ingick olika faser som påminner om delarna i DMA(D)CL cykeln. Som första steg söktes svar på följande frågor från tidigare forskning: 4

5 Vilka aktiviteter har tidigare genomförts för att förändra beteende kopplat till solning? Vilka erfarenheter finns om föräldrar och barn som målgrupp? Hur arbetar barnhälsovården och BVC- sjuksköterskor idag med att ge råd och information om solexponering? Får alla föräldrar råd och information om solexponeringens risker? För att svara på sista frågan genomförde projektledaren (Shirin Bartholdsson) en fokusgruppsintervju med sex BVC- sjuksköterskor samt verksamhetsutvecklaren från det centrala teamet i Göteborg. Det framkom att alla föräldrar inte får information och råd om solexponering. Vi ställde oss frågan varför alla föräldrar inte får råd och information om solexponeringens risker. En av de orsaker som kom fram fanns det inom personalens rutiner en stor variation i hur man arbetade med att ge information och råd. För att minska variationen gällande information till föräldrarna utvecklades ett nytt arbetssätt av en tvärprofessionell arbetsgrupp bestående av BVC- sjuksköterskor, verksamhetsutvecklare och projektledare. Det nya arbetssättet bestod i grova drag av följande delar: Utbildning för BVC- ssk. Handledarstöd till BVC- ssk i form av frågor & svar. Ett stödmaterial för BVC- sjuksköterskor med korta råd om solvanor som förmedlades med hjälp av bilder. Affischer till förskolor. Kylskåpsmagneter med bilder för att dela ut till familjer. Uppmärksamhetsmånad i maj, då magneterna delades ut till samtliga familjer som besökte BVC i Västra Götalandsregionen. Magneterna delades ut på fyra BVC- mottagningar i Västra götalandsregionen. I samband med att BVC- ssk lämnade magneten till föräldrarna/föräldern fick hen skriva på en samtyckesblankett. På blanketten fanns en fråga om man kunde tänka sig att delta i utvärderingen, 210 föräldrar svarade ja och lämnade sitt mobilnummer. Av de 210 var det 170 personer som svarade när projektledaren ringde upp dem för en kort intervju. Intervjuerna visade: 76 procent hade magneten uppe någonstans i hemmet. 34 procent tyckte att magneten hade bidragit med ny information. 66 procent ansåg att magneten påverkat hur de skyddat sitt barn i solen. 18 procent angav att de själva förändrat sina solvanor sedan de fick magneten. 5

6 Kommentarer från intervjuerna: En annan del av uppföljningen gjordes med hjälp av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med de BVC- ssk som deltog i pilotprojektet. Projektledaren genomförde fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 10 BVC- ssk. Samtliga hade delat ut magneterna under maj månad och projektledaren sökte svar på hur de upplevt arbetet, framgångsfaktorer och förbättringsområden. Ur intervjuerna framkom fyra fokusområden Magneten som budskapsbärare, Förändrat arbetssätt en ny rutin, Värdet av att ge något till föräldern och Samverkan med förskolan. Magneten som budskapsbärare Utifrån magnetens budskap förde sjuksköterskorna ett samtal om sunda solvanor. Materialet bidrog till en bra diskussion med ett positivt budskap. Det färgglada och tilltalande utseendet på magneten uppskattades mycket av barnen. BVC- sjuksköterskorna upplevde att barnen var intresserade och pratade om den. Föräldrarna var positivt inställda att få ta del av information och magnet, flera barn känner igen bilden från deras förskolor. (BVC- ssk på Lindome BVC) Att informationen kom på en kylskåpsmagnet var en framgångsfaktor. En folder kan lätt hamna i papperskorgen men magneten hade en funktion, en plats på kylskåpet. Även om vi inte hade några kylskåpsmagneter efter maj så fortsatte man att prata sol månaden efter, samtidigt tycker jag att det har varit en morot, när vi har någonting att ge bort, man går in för det mer. (BVC- ssk på Backa Läkarhus BVC) 6

7 Förändrat arbetssätt en ny rutin Genom att ge magneten till föräldrar och barn skapades en rutin att prata med alla om solvanor. BVC- sjuksköterskorna upplevde att det gick snabbt att komma in i denna nya rutin, det tog inte så mycket tid som de inledningsvis trodde det skulle ta. Handledarmaterialet i form av Frågor och svar var lätt att förstå och efter ett tag hade BVC- sjuksköterskorna lärt sig svaren utantill. En BVC- sjuksköterska sammanfattade det så här: Absolut, det blev ju som en ny rutin, att vi hade med det här att prata om sunda solvanor. Det måste jag säga att det förändrade mitt sätt att jobba, det blev väldigt konkret när vi hade något att dela ut, alltså man glömde inte någon. (BVC- ssk på Capio Mölndal BVC) Värdet av att ge något till föräldern Själva kylskåpsmagneten blev en påminnelse för BVC- sjuksköterskorna att ta upp solvanor under besöket. BVC- sjuksköterskorna upplevde att föräldrarna reagerade positivt när de fick något med sig hem. Flera BVC- sjuksköterskor menade att det kändes tråkigt att inte fortsätta dela ut magneten efter projektets slut. Kylskåpsmagneten bidrog till att informationen och budskapet fördes vidare via hemmet till exempelvis vänner, far- eller morföräldrar och partner. När man ger en muntlig information kan det verka väldigt klart när man sitter här på rummet men sen kommer man hem och det finns ju en annan förälder hemma som inte alltid varit med här (BVC- ssk på Capio Mölndal BVC) Samverkan med förskolan Att lämna affischen var en anledning att besöka förskolan och fungerade som ett stöd för dialog. De flesta BVC- sjuksköterskorna upplevde det som positivt att besöka förskolorna. Pedagogerna hade många frågor och affischen skapade en dialog. Det var väldigt intressant, de hade också frågor och funderingar och tankar om det här. Där vad det så att de skulle bygga solskydd ute, de skulle bygga en altan med tak, och jag tittade runt har ni någon skuggig plats och försökte få med pedagogerna själva i tänket. (BVC- ssk på Capio Mölndal BVC) På mina förskolor hade de bra rutiner. Detta med att föräldrarna brukade smörja in barnen på morgonen, klart de fick påminna för att ibland blev det glömt. (BVC- ssk på Lindome BVC) Efter att pilotprojektet presenterats för alla fyra Centrala barnhälsovårdsenheter i Västra Götalandsregionen beslutade de att implementera arbetssättet Sunda solvanor på alla BVC- mottagningar i hela Västra Götalandsregionen under

8 Problemformulering Utifrån erfarenheterna från pilotprojektet skapades en problemformulering: Alla föräldrar får inte information eller råd om solexponering. Syfte Syftet med projektet är att stödja BVC- ssk att informera om sunda solvanor för att nå fler föräldrar med informationen. En projektgrupp bildades med deltagare från barnhälsovården och Regionalt cancercentrum väst bestående av: Thomas Arvidsson, barnhälsovårdsöverläkare, Central barnhälsovård Ann Jansson, Verksamhetsutvecklare Göteborg och södra Bohuslän Sofia Wijk, Verksamhetsutvecklare Göteborg och södra Bohuslän Katarina Almkvist, Verksamhetsutvecklare Södra Älvsborg Nina Knutsson, Verksamhetsutvecklare Fyrbodal Christina Djäken, Verksamhetsutvecklare Skaraborg Karin Allander, kommunikatör Regionalt cancercentrum Carin Sandberg, processägare för Malignt Melanom i Västra Sjukvårdsregionen Shirin Bartholdsson, utvecklingsledare Regionalt cancercentrum väst Projektmål Alla föräldrar bör få råd om sunda solvanor via BVC. Tidsplan 2015 Feb Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Förberedelser Enkätundersökning VC- chefer och föräldrar Utbildningar för BVC- ssk Magneter delas ut Enkätutskick BVC- mottagningar Påminnelseutskick Uppföljningsmöten BVC- ssk Sammanställning av uppföljning Återkoppling av resultat Rapportskrivning Measure Variation Önskad variation är att information om solvanor lämnas inför sommarsäsongen eller inför semester, och inte under hela året. Så kallad synkron variation, samtidig variation mellan objekt kan innebära antingen variation av föräldrarnas behov eller variation i hur BVC- sjuksköterskan arbetar. 8

9 Tanken är att kylskåpsmagneten ska underlätta för ett hälsosamtal om solens risker. Detta visade utvärderingen från pilotprojektet, att magneten blev ett stöd för att ta upp ämnet med alla familjer. Anledningen till att alla föräldrar inte får samma information är för att det inte finns något standardiserat arbetssätt för detta. Här i ligger behovet. Mäta genom enkäter till föräldrar För att förstå föräldrars behov när det gäller information om solvanor genomförde projektledaren i mars 2015 en enkätundersökning på åtta BVC- mottagningar i Göteborg. Föräldrar som befann sig i väntrummen på BVC tillfrågades om de ville svara på enkäten. 147 personer tillfrågades och 83 personer besvarade enkäten. Av 83 personer var 80 % kvinnor och 76 % hade svenska som förstaspråk. 30 % av de svarande angav att de inte fått någon information eller råd om hur de skulle skydda sina barn i solen. Enkätundersökning, steg i processen 1. Öppna frågor ställs till föräldrar på BVC 2. Utifrån svaren skapas ett utkast för enkät 3. Enkäten diskuteras med och testas på flera personer 4. En testomgång görs med 10 föräldrar (se enkät nedan) 5. Samla in svar 5. Ett statistikdataprogram (Epidata) används för att mata in svar Resultatet presenteras nedan: Har du fått information eller råd om hur du ska skydda ditt/dina barn i solen? 30 % 66 % Ja (55) Nej (25) Vet inte (3) Bitarna representerar antal svar kategorin fått. De som svarade ja på ovanstående fråga fick frågan om var ifrån de fått information eller råd, flera svar kunde väljas. Eftersom flera svar kunde väljas kan man tolka svaren som att de flesta får råd eller information från BVC, apoteket, internet och familj/vänner. 9

10 Varifrån har du fått denna information? Alla kolumner representerar antal svar varje kategori fått. Flera alternativ kunde väljas på frågan För att kunna jämföra var föräldern fått information och var föräldern valde att vända sig för att fråga om råd ställdes en fråga om var man sökte svar på frågor om sol och barn. BVC var det mest förekommande svaret. Vart vänder du dig om du har frågor om barn och sol? Alla kolumner representerar antal svar varje kategori fått. Flera alternativ kunde väljas på frågan En tolkning av dessa två svar skulle kunna vara att de svarande föredrar information och råd från BVC och att BVC i högre grad skulle kunna ge information och råd om sol. Ett strukturerat och standardiserat arbetssätt för att säkerställa att alla får samma information behövs. Slutligen ställdes frågan om vad man ville veta mer om när det gäller barn och solexponering. 10

11 Mer eller mindre samtliga kommentarer handlade om solkräm, många föräldrar undrar över detta. Mäta genom enkäter till BVC- mottagningar För att få ytterligare information om arbetssättet på BVC- mottagningar skickades en enkät ut till alla Vårdcentralchefer i Västra Götalandsregionen. 51 av 200 svarade. Enkäten frågade hur BVC arbetade med information och råd kring barn och sol. 40 av de svarande angav att de hade ett arbetssätt för att informera föräldrar om risker med solexponering. Många angav att de i samband med föräldragrupper gav informationen. Vid frågan vart föräldrar hänvisas för mer information om sol och barn angav 40 av cheferna apoteket och 35 chefer angav 1177 vårdguiden, det var möjligt att välja flera alternativ. Analyze Nu vet vi att alla föräldrar inte får information om hur de ska skydda sina barn i solen. Vi vet också att BVC- ssk behöver stöd för att svara på föräldrarnas frågor. En svårighet är att föräldrarnas behov handlar om information om solkrämer medan professionen mer vill prata om kläder och skugga som skydd mot solen. Att 80 % av de vårdcentralchefer som svarade på enkäten hänvisar till apoteket kan ses som problematiskt eftersom de flesta föräldrar enligt tidigare enkätundersökning hellre vänder sig till BVC än apoteket för frågor som rör barn och sol. Utifrån behov har flera krav på processen formulerats: Alla BVC- mottagningar som vill ska få delta. Utbildningen måste i högre grad ta upp och diskutera solkrämer. Stödmaterialet Frågor och svar revideras och tar i högre grad upp solkräm. En tillgänglig och neutral källa till information behövs, exempelvis Budskapet bör komma från flera håll. 11

12 Design Utvecklingsarbetet är ett designprojekt, även om metoden har testats i liten skala tidigare. Designprojektet innebär implementering av Sunda solvanor på 200 BVC- mottagningar i Västra Götalandsregionen. Den större skalan ställer nya krav på det ursprungliga arbetssättet. Designen består av: Projektledaren har huvudansvar och ansvarar för att råden går i linje med nationella och internationella råd. Verksamhetsutvecklaren är samordnare för delregionerna. Materialet korrigeras och beställs. Noggrann planering av distribution av material. Hemsida byggs upp i samverkan med En utbildningsturné genomförs i regionen. Utvärderingsenkät skapas och testas. Frågor och svar skrivs om. Arlasamarbete (Budskapet på mjölkpaketen i juni). Media (Ekot- intervju i maj) Informationsutskick till folkhälsoplanerare och barnavdelningar. Sunda solvanor blir del av Hälsoboken. Control Webbsidan Sundasolvanor.se skapades av RCC Väst och 1177 Vårdguiden och lanserades 8 april. Mellan 1 maj och 25 juni fick sidan 2040 besök. 12

13 Sidvisningar Tabellförklaring: Varje stapel representerar en dag. På den andra axeln (y- axeln) visas antal besök. Den absoluta toppen av besök var den 5 maj då det var 148 besök på en dag. Det ser ut som att det gav genomslag att Sunda solvanor uppmärksammades i media i början av maj. Även 4-5 maj har det varit många besök på sidan. Den andra toppen är den 10 juni då det var 120 besök på en dag. Närhälsan hade en nyhet på sin webbplats om Sunda solvanor den 8 juni. Detta har genererat många besök. De flesta har surfat in på sidan från en dator. Ca 74 procent från dator och 26 procent från en surfplatta eller mobil. Om man jämför webbsidan Sunda solvanor.se med webbplatsen 1177 Vårdguiden i övrigt så har fler besökare kommit in på andra sätt än via en sökmotor, som annars brukar stå för ca 80 procent. Det tyder på att man i högre grad kommit dit via en hänvisning. Fler har också besökt sidan från en dator än vad som är generellt för webbplatsen, för samma period var mobila besökare på hela webbplatsen 68 procent. Geografiskt har besökarna främst kommit från Västra Götalandsregionen, men även från andra landsting/regioner. Uppföljningsenkät I juni 2015 skickades en uppföljningsenkät ut till samtliga BVC- mottagningar (ett svar per mottagning) via verksamhetsutvecklarna. Två påminnelser skickades därefter ut under augusti och september. Antal utskickade enkäter: 211 Antal inkomna svar:

14 Fråga 1: Vad är din allmänna uppfattning av projektet? Fråga 2: Hur har föräldrarnas respons varit? Av de 103 mottagningar som svarade på fråga 2 svarade 59 mottagningar (57 procent) att responsen har vart mycket positiv och 44 mottagningar svarade att responsen varit mestadels positiv från föräldrar. 14

15 För att jämföra upplevelsen av arbetssättet ställdes två frågor: Fråga 3: Det arbetssätt som ni hade innan Sunda solvanor, hur nära ett idealt arbetssätt var det? Fråga 4: Arbetssättet med information via kylskåpsmagneter om Sunda solvanor, hur nära ett idealt arbetssätt var det? Fler mottagningar svarade att arbetssättet med Sunda solvanor var närmare ett idealt arbetssätt i jämförelse med hur man arbetat innan. Fråga 5: I hur hög utsträckning stämmer följande påstående: kampanjen har ökat kunskapen om risker med solexponering hos BVC- sjuksköterskor på ert BVC. 23 mottagningar anser att påstående stämmer i mycket hög grad, 43 menar att det stämmer till viss grad, 25 svarar att det stämmer i någon grad och 13 mottagningar tycker inte alls att det stämmer. 15

16 Fråga 6: Hur troligt är det att du skulle rekommendera en kollega, som inte medverkat i projektet, att medverka om chansen gavs? Fråga 7: Har kampanjen resulterat i ökad samverkan mellan ert BVC och förskolor i närområdet?

17 Fråga 8: Vilket stöd behöver ert BVC för att fortsätta sprida kunskap om solvanor till familjer? Totalt inkom 64 kommentarer. Svaren har kategoriserats in i fem huvudområden tid, material, påminnelse och information, magneter och affischer samt övrigt. Många kommentarer handlade om att man vill arbeta med Sunda solvanor varje år, med återkommande påminnelser och information till BVC- sjuksköterskor. Återkommande kampanj som detta är jättebra, affischen har också varit populär på vårdcentralen bland de vuxna patienterna. En svårighet och ett hinder i arbetet har varit tidsbrist. Flera svarade att de inte hade haft tid att besöka förskolor och lämna affischer. Vissa menade också att själva utdelningen av magneten tog lite extra tid som man inte hade. Tid att kunna åka ut till förskolorna och dela ut affischerna. Mycket bra att de finns med i nya hälsoboken. Mer tid från arbetsgivaren, Det går fort att ge info men det är många bäckar små på en pressad tid. Många kommenterade materialet och behovet av årlig utdelning. Det enkla och positiva budskapet var uppskattat. Ett utvecklingsområde som tydligt framkom i kommentarerna var behovet av att dela ut material till alla och inte bara under en månad. Materialet vore bra att ha varje år inför sommaren som stöd i samtal med föräldrar. Bra att ha något att dela ut till ALLA under sommarperioden. Utvärderingsworkshop Den 20 september deltog fem verksamhetsutvecklare och fyra BVC- sjuksköterskor i en utvärderingsworkshop vid RCC väst under ledning av projektledaren för att diskutera framgångsfaktorer och utvecklingsområden för Sunda solvanor. Resultatet redovisas i detalj i bilaga. Enkätundersökningen har tillsammans med workshopen bidragit till följande slutsatser. Framgångsfaktorer Det finns ett stort intresse för kunskap om sunda solvanor bland föräldrar Konkret och bra material med enkelt bildbaserat budskap Budskapet kom från flera håll samtidigt Utvecklingsområden Alla barn och föräldrar i regionen bör nås av budskapet Förskolan bör inkluderas ytterligare Diskussioner har förts med projektgruppen om hur vi kan förbättra arbetssättet. Vi har beslutat att behålla visa delar medan andra byts ut. BVC- mottagningar bör själva 17

18 kunna beställa material, helst gratis. Uppmärksamhetsmånader blir april och maj, dock ska material finnas att dela ut under hela året. Enkätundersökning i väntrummen på BVC kommer att upprepas våren 2016 för att se om föräldrarnas upplevelser av råd om sol och barn har förändrats. Det är dock svårt att veta vad som är orsak och verkan. Det kan finnas andra händelser än interventionen som påverkar resultatet. Planen är att mäta flera gånger och analysera tidsserien. Learn Författaren ställer sig frågan om vilka som exkluderas genom det nya arbetssättet. Barn och föräldrar som är underexponerade för sol har inte lika stort behov av de råd som ingår i Sunda solvanor. De behöver snarare information om att det är viktigt att vara i solen en stund om dagen. Dessa variationer förväntas BVC- ssk kunna hantera i varje enskilt möte. Dock exkluderas de föräldrar som inte besöker BVC. (99 % av alla föräldrar besöker BVC i Sverige) Genom Regionala Cancercentrum i samverkan och den nationella arbetsgruppen för prevention har arbetssättet spridits till flera andra delar av landet. Under 2015 arbetade RCC sydöst (Jönköping, Östergötland och Kalmar) med att stödja samtliga BVC- mottagningar med att implementera Sunda solvanor. Lärdomar från Sydöst blir även en del av mitt eget lärande. Nära samverkan har skett och erfarenheter diskuterats. Under 2016 kommer både RCC Uppsala/Örebro och RCC Norr implementera arbetssättet Sunda solvanor i barnhälsovården i deras landsting/regioner. Det innebär att av Sveriges 21 landsting och regioner är det 16 som arbetar med Sunda solvanor. Implementering och utvärdering i de här regionerna och landstingen kommer att utveckla arbetssättet ytterligare. Barnhälsovården som arena har vart en framgångsfaktor eftersom barnhälsovården är en arena där de flesta föräldrar och barn möter sjukvårdspersonal. Just därför är den en utmärkt arena för primärpreventiva insatser. BVC- sjuksköterskor utgår från ett hälsofrämjande perspektiv i mötet med föräldrar och barn och i vardagen ger råd om hälsosamma levnadsvanor. Avslutande reflektioner från dagbokslogg min egen process Jag upplever svårigheter med att arbeta med en grupp som sällan inkluderas i att utveckla den egna verksamheten, alltså BVC- sjuksköterskor. Jag upplever ibland en passivitet som gör att jag ensam driver arbetet framåt, ibland har jag tagit över eftersom jag vill att det ska bli bra. Det finns en stor tacksamhet för att få delta i arbetet och att få tid för reflektion. BVC- ssk är också en grupp som arbetar under stor tidspress och att sunda solvanor har tagits emot så positivt är över förväntan. Svårigheter med att arbeta med en grupp som ständigt har tidsbrist innebär att jag ibland har fått åka runt mycket, anpassa mig till ändringar i sista sekund, alltid få 18

19 mindre tid än vad som var sagt. Detta kan leda till en besvikelse över hur andra handlar som leder till en besvikelse över min egen prestation. Jag måste tillåta mig att misslyckas. Dåligt är okej eller good enough. Jag har fått lära mig att i högre grad skilja på sak och person och att inte ta emot ångest. När jag genomfört aktiviteter och workshops med grupper har detta gått bra och mitt självförtroende har växt. Vid ett tillfälle bad jag en kollega observera mig under ett möte för att sedan ge mig feedback på hur jag var som facilitator. Det var lite nervöst men givande. Det finns en trygghet i att förbättringsarbetet alltid pågår, det behöver då inte bli perfekt nu. Men det finns också en ångest i att det aldrig tar slut. 19

20 BILAGA Problemanalys och fiskbensdiagram utifrån utvärderingsworkshop Under övningens första del skrev deltagarna ned reflektioner utifrån respektive rubrik. Sedan fick deltagarna se samtliga kommentarer och vikta kommentarerna. Viktningen gjordes genom att deltagarna satte streck (I) bredvid de kommentarer de höll med om och/eller tyckte var extra viktiga. I nästa skede valdes utvecklingsområden ut och deltagarna fick då i grupp analysera de problem som uppkommit. Det bästa med arbetssättet har varit Magneten Konkret material att dela ut (I) Haft flera intressanta samtal med pedagoger och föräldrar Pedagoger på förskolor och rektor har uppmärksammats att solskydd saknas på gården (I) De visuella symbolerna Konkreta råd för föräldrar med barn under 1 år BVC har haft något konkret att ta upp vid besök på förskolan Föräldrarna blir även påminda av budskapet dagligen då magneten sitter på kylskåpet Kunskap via RCC ger tyngd (evidenssäkert) Vad hade vart intressant att forska på när det gäller Sunda solvanor? Hur solar vi vuxna, dubbelmoral? Hur gör vi med barnen egentligen? (II) Om det gör någon skillnad att få något konkret i handen, som en magnet exempelvis Hur pratar vi med de lite större barnen (skolbarn) om solvanor och hur motiverar vi dem att skydda sig. Det är lättare att hitta bra solskyddande kläder till mindre barn men svårare att vara Cool i sol som lite större barn och ändå skydda sig Uppföljning, hur länge minns man budskapet Implementeringen kring sunda solvanor Hur mycket ökar risken om huden varit bränd av solen Hur många av de drabbade har bränt sin hud Jag tycker magneten var bra för att Den ger en påminnelse, om den sitter tydligt (I) Enkelt budskap och snygg layout (I) Underbara färger och symboler på ett smart sätt (I) Tydlig, enkelt att förstå (I) Kändes lite rolig, positiv information och inte bara pekpinne Påminnelse Barnen förstod budskapet affischen 20

21 Jag anser att materialet bjöd in till diskussion med föräldrar eftersom.. Ämnet var aktuellt med tanke på årstiden (IIII) Många föräldrar har frågor runt sol och bad (III) Tydliga symboler ger följdfrågor (I) Det finns ett stort intresse för denna fråga (I) Materialet var bra med både bilder och kort text (I) Symbolerna var tydliga och enkla Om BVC ska fortsätta arbeta utifrån arbetssättet sunda solvanor är det viktigt att Magneten räcker till alla barn under perioden och att de fördelas lika (IIII) Att vi arbetar utifrån den metoden vi haft hittills i fortsättningen också (III) Alla barn bör nås av detta (I) Att informationen fortsätter att komma från olika håll samtidigt såsom exempelvis mjölkpaket, annonser, förskolor osv (II) Tydlig information från verksamhetsutvecklare ut till BVC (I) Att vi får fortsätta dela ut aktuellt material (I) Arbetssättet har bidragit till att BVC- sjuksköterskor har Fått fantastiskt instrument att informera om solens goda och mindre goda sidor. (I) Kommer ihåg att ta upp ämnet och diskussionen blir naturlig runt materialet (IIIII) Blivit påminda att informera om solvanor (I) Varit bra att visa och delat ut i föräldragrupper. Blivit en diskussion Det har bidragit till att diskutera D-vitaminbrist med BVC-ssk Det är svårt att engagera förskolorna eftersom... Vi har många förskolor och hade inte tid att besöka alla (IIIII) Budskapet skulle kommit ut till förskolorna från stadsdelen/kommunen och BVC via ett gemensamt grepp från ledningsnivå Svårt att veta hur engagerade och upplysta personalen är Samarbete mellan BVC och förskola är ännu i sin linda (I) För oss är förskolorna delaktiga, bra med samma information Föräldrarna har mycket frågor om solkräm eftersom Det finns ett stort utbud, vill välja rätt Det har varit olika bud om vad som är bra/farligt från massmedia under årens lopp (IIIII) Apoteken säger Smörja inte barn under 1 år Rädsla för främmande ämne i krämerna. Vissa har reagerat på solkräm enligt föräldrarna (I) Rädsla för gifter Osäkerhet kring att använda solkrämer Det har varit svårt att ta upp sunda solvanor Om inte tiden räckt till ex vid läkarmottagningar eller om besöket gått åt till mycket annat (I) 21

22 Nej, tagit sunda solvanor på slutet av besöket Lätt att ta upp (I) Nej (IIII) Enkelt! Det har varit svårt att ta upp sunda solvanor med BVC-personalen. Alla jag talat med har varit positiva och engagerade vid informationstillfället Positivt Bemötande av BVC-ssk Fiskben 1 Personalomsä+ning$ SAMVERKANSBRIST$ ssk$ rektorer$ Bristande$$ närområdesplan$ VC<chefer$ TIDSBRIST$FÖR$BVC<SSK$ prioritering$ Bristande$moAvaAon$ Otydligt$uppdrag$ Varierande$policys$$ hos$vc$ Det$är$svårt$a+$ engagera$ förskolor$ Brist$på$engagemang$ KUNSKAPSBRIST$ Det$råder$(dsbrist$och$samverkanbrist$mot$förskolor$ $ $ $ $ $$ Hinder' Barnhälsovården$nedvärderas$ $ Bristande$kunskap$och$mo(va(on$ bland$bvc=ssk$ $ Lösningar' Öronmärkta$BHV=pengar$(ej$(ll$ sjukvård)$ Utbildning$och$inspira(on,$stöd$ av$ experter.$introduk(on.$ Mentorer$och$trainees$ Utvärdering$av$vårdval.$ Utvärdering$av$närområdesplan,$ olika$fördelning$av$förskolor$ Hygienombud$och$BVC=ssk$bjuds$ in$(ll$träffar,$här$kan$bhv$ informera$om$sunda$solvanor.$ 22

23 Fiskben 2 KULTUR$ språk$ tas$emot$(+$/$9)$ Hur$vistas$olika$$ kulturer$i$solen$ D9vitamin$ Sol$är$bra$ Det$är$svårt$a+$ta$ upp$sunda$ solvanor$ moovaoon$ SPRIDNING$AV$BUDSKAP$ Verksamhets9$ utvecklare$ $för$ut$otydligt$ TID$ Begränsad$period$ Begränsad*period,*All*personal*får*inte*samma*budskap,*Olika*kulturer* * * * ** * * * Hinder' Begränsad*9d* Svårt*med* gemensamma*träffar* * Olika*förhållningssä?* 9ll*sol* Lösningar' Utgå*från*Hälsoboken* Ha*kvar*kampanjperioden* * Gemensam*informa9on* (av*rcc)* Uppföljning*i*mindre* grupper*exempelvis* områdesträffar* * Utgå*från*varje*individ* Hälsofrämjande* förhållningssä?* 23

24 Fiskben 3 MÅNGA(OLIKA(( INFORMATIONSKÄLLOR( STORT(UTBUD( RÄDSLA(FÖR(GIFTER( Många(fabrikat( Miljöpåverkan( hälsokost( Olika(apotek( Risker?( Svårt(för(BVC(aT(bemöta(när(de(larmar( Olika(spf( Hur(påverkar(( ämnen(vår(kropp( Mycket(info(finns( Föräldrar(har( mycket(frågor(om( solkräm(( Okunskap(på(BVC( Vart(får(BVC( (oparusk(informauon( OSÄKERHET(ATT(SMÖRJA(BARN((UNDER(ETT( MASSMEDIA(KOMMER(( MED(LARMRAPPORTER( FÖRÄLDRAR(VILL(VÄLJA(RÄTT( Olika&informa,onskällor& & & & & & && Hinder'' Oenhetlig,&otydlig&och&inaktuell& informa,on& Lösningar' Enhetlig,&tydlig&och&aktuell&info& från&cbhv&,ll&bvc>erna.& Uppdaterad&rikshandbok&(när&en& fråga&är&aktuell)& Informa,on&från&RCC&om& pågående&samhällsdebager& Enhetlig&informa,on&på&nätet& (1177,&RHB)& 24

25 För mer information kontakta: Shirin Bartholdsson Utvecklingsledare för förebyggande och hälsofrämjande insatser Regionalt cancercentrum väst E- post: Telefon: