Tillsammans designar vi framtidens ungdomsmottagning. Therese Rostedt 22 mars 2016

Transkript

1 Tillsammans designar vi framtidens ungdomsmottagning Therese Rostedt 22 mars 2016

2 Underbara ungdomar som gillar våra UM Fantastisk personal på UM som gör ett bra och viktigt jobb Intresserade och engagerade politiker, chefer och tjänstemän

3 Samverkan för prevention barn och unga i Jönköpings län Ungdomsmottagningen år Psykisk, fysisk, sexuell och social hälsa, Lågtröskelverksamhet, Individuella besök, klassbesök, utåtriktat arbete. Hälsofrämjande, förebyggande, stödjande, behandlande. Teamarbete. Ungdomen söker själv Gemensamt Kommun Region Jönköpings län Ungdomsmottagningen år Barnahus 0-18 år Familjecentralen 0-6 år Barnhälsovården 0-6 år Barn- och ungdomshälsan 6-18 år Elevhälsan 6-19 år

4 Kvalitetssäkring Syftet är att kvalitetssäkra och utveckla våra ungdomsmottagningar Överenskommelse UM antagen i KOLA-gruppen 2011 Mål och budget 2015 Region Jönköpings län: Befintliga ungdomsmottagningar ska kvalitetssäkras genom uppföljning och utvärdering för en jämlik hälsovård. Uppföljning revidera befintliga kvalitetsindikatorer Utvärdering studier och kartläggning Metod: EBCD Experience Based Co-Design (codesign)

5 Identifiera gapet Ojämlikt i länet Otydligt uppdrag Varumärket UM Lika bra i hela länet Tydligt uppdrag Positiva känslor för varumärket UM GAP

6 För att vi ska nå målet jobbar vi tillsammans strategiskt och med små förbättringar med utgångspunkt från ungdomarna

7 Fyra områden valda och fyra förbättringsteam finns: 1. Kvalitetssäkring och uppföljning 2. Höja statusen sudda stämpeln 3. Tillgänglighet 4. Bemötande och utbildning FÅNGA Fånga erfarenheter genom ungdomars och personals egna berättelser - Magisteruppsats (fokusgrupper) - Kandidatuppsats (väntrumsenkät) - UM kartläggning GAP Genomföra! Följa upp Blev det bättre? FÖRNYA co-design FÖRSTÅ Identifiera konkreta förbättringsområden och samla förbättringsidéer FÖRBÄTTRA WORKSHOP (35 ungdomar och 35 vuxna) Dela med sig av sina erfarenheter och lyssna till andras - Vad sa ungdomarna och personalen i Steg 1? - Håller vi med? - Vad vill vi lägga till?

8 Ur kartläggning av länets ungdomsmottagningar 10 kommuner har ungdomsmottagning (UM) ungdomar finns i länet i åldern år Ökad psykisk ohälsa, möta och nå nyanlända och riskgrupper på ett bättre sätt. Regionen och kommunerna har delat huvudmannaskap

9 Forts. kartläggning För att få kallas UM ska det vara teambaserat arbete med barnmorska, kurator och tillgång till läkare. Psykolog och manlig personal är önskvärt. Teamarbetet fungerar inte på alla UM. Tillgången till läkare är mycket dålig. På några UM är kuratorn samma som skolkurator vilket kan bli problem. Olika journalsystem används av barnmorskor och kuratorer, alla kuratorer journalför inte sina besök. (Jönköpings UM har gemensamt journalsystem) Region och kommun satsar gemensamt 13 heltidstjänster och 14 olika chefer är berörda. FSUMs rekommendationer är 1 heltidskurator och 1 heltidsbarnmorska per 3500 ungdomar. I vårt län motsvarar det 21 heltidstjänster i åldersgruppen13-21 år. 5 st UM ligger på familjecentralerna, 4 st har egen separat lokal/lägenhet, 1 st ligger i närhet av kvinnohälsovården. Olika öppettider i hela länet från fem dagar i veckan till 3h/en dag i veckan.

10 Studier Personalen upplever otydligt uppdrag inåt, ej prioriterad verksamhet, låg status, ingen kompetensutvecklingsplan, saknar samordning, ser behov av mer utåtriktat och riktat arbete i grupp. UM har ett otydligt varumärke utåt enligt ungdomarna. Ungdomarna önskar också mer heltäckande hjälp, mer bokningsbara tider, mer drop-in, mer telefontid, tid att chatta med någon professionell online. MER TID för dem helt enkelt!

11 Fokusgrupper Sex semistrukturerade fokusgruppsintervjuer har genomförts; två med personal och fyra med ungdomar på gymnasiet. Tema: Stärkt varumärke och resursförstärkning efterfrågas för utveckling av ungdomsmottagningen Sju kategorier: Associationer till ungdomsmottagningen: pinsamt, stämpel, oplanerat gravid, testa sig för könssjukdomar, söka för allt möjligt, psykisk ohälsa, omanligt att gå dit mm Ungdomars behov: höga krav, känner sig misslyckade, låg självkänsla, killar mår sämre än tjejer när de väl söker, idealen, få prata med någon vuxen, brist på vuxenstöd, diskret, anonymt, söka utan föräldrar Miljön och atmosfären: helhetssyn, öppen och tillåtande atmosfär, bli sedd och lyssnad på, respektfullt bemötande, ge bra information, ta dem seriöst, välkomnande väntrum, ej sjukhusvitt och kliniskt, mysigt med soffor, glada färger

12 Forts. fokusgrupper Samverkan och samlärande: behöver förbättras externt och internt, närhet underlättar arbetet Utåtriktat arbete: mer synliga utåt, mer naturligt inslag i samhället, viktigt att möta personalen live, fler besök i skolorna av personalen, delta på mässor, bredare information och ökad kunskap, riktade insatser Organisatoriska förutsättningar: flexibla, splittrat hoppa mellan olika arbetsuppgifter men det ökar tillgängligheten, ej anpassade resurser, låg prioritet inom organisationen, låg status, slasktratt, otydlighet i uppdraget, stor brist på utbildningsinsatser, tidsbrist, personalbrist, korta besökstider, lokala lösningar, saknar någon som samordnar ungdomsmottagningen Tillgänglighet: lätt att få tid, närhet, bättre öppettider, valmöjligheter, kontinuitet bland personal, lätt att ta sig till UM, bra att det finns på små ställen, drop-in och bokat bra.

13 Det här vill våra ungdomar! Över 300 ungdomar från olika delar av länet har deltagit på olika sätt! Vad kännetecknar en bra ungdomsmottagning? Inte blandat med mottagningar för barn och vuxna Hemtrevlig miljö, inte sjukhus

14 Vad kännetecknar en bra UM? Lätt att få kontakt med! Alltid telefontid och drop in-tid; Man kan ringa och komma när man behöver Bra öppettider - inte bara när vi är i skolan Alternativa kontaktsätt om man inte hinner eller vill komma på besök Lokaler nära där man bor eller går i skolan Mycket utåtriktade verksamhet och besök i skolor Årliga kontroller, som hos tandläkaren

15 Vad kännetecknar en bra UM? Där möter jag proffs! Positivt bemötande Personalen ser individens starka sidor och möjligheter Välutbildad personal i ALLA ungdomsfrågor, inte bara sex Ett ställe där man kan få hjälp, inte bara kondomer Kunna prata av sig för någon som lyssnar och bryr sig

16 Vad kännetecknar en bra UM? Hög status! Är INTE tabubelagt Alla vill komma Positiva rykten mellan ungdomar Känslan av att vilja gå dit igen Hemtrevliga lokaler

17 Vad kännetecknar en bra UM? Valfrihet! Kunna välja vilken UM jag vill Kunna välja vem i personalen jag vill träffa

18 Tillsammans designar vi framtidens ungdomsmottagning Januari 2015 mars 2016 Förstudie Januari Steg 1 Fånga Kvalitativ förstudie (D-uppsats) - 2 fokusgrupper med personal - 4 fokusgrupper med ungdomar Kvalitativ förstudie (Folkhälsa sjukvård) - 2 fokusgrupper med ungdomar Kvantitativ förstudie (C-uppsats) - Väntrumsenkät med 222 ungdomar Kvantitativ förstudie (Folkhälsa sjukvård) - Sammanställning av mottagningarnas statistik - Nationell jämförelse Workshop Arbetsgrupper Testa idéer i liten skala Sprida goda idéer Lära av varandra och från resultaten av indikatorerna September September Steg 2 Förstå Steg 3 Förbättra Steg 4 Förnya Följ upp Workshop, inkl. att peronal och ungdomar träffades var för sig samt ett gemensamt co-design-möte - Touch points identifierades - De tre viktigaste länsgemensamma förbättringsområdena prioriterades - Workshopstationer med blandade grupper som tog fram förbättringsidéer - Arbetsgrupp/förbättringsteam utsågs med medarbetare och ungdomar Arbetsgrupp Kvalitetssäkring - Utvecklat indikatorer för En Riktig ungdomsmottagning - Tagit fram en modell för kvalitetssäkring och systematiskt lärande utifrån indikatorerna Dialog med ungdomar - 1 klass på högstadiet - 1 klass i gymnasiesärskolan - 2 klasser i olika gymnasieskolor - Skriftliga kommentarer från 3 gymnasieklasser Remissrunda till kollegor och chefer Revidering Test i liten skala Revidering Test i stor skala, på alla mottagningar Förbättringsteam Höja status, Sudda stämpeln! - Tagit fram ett grafiskt manér för länets ungdomsmottagningar och en marknadsföringsstrategi Marknadsföringskampanj Förbättringsteam Bemötande och utbildning - Tagit fram en inspirationslista för välkomnande väntrum och ett inspirationsflöde för ett trevligt bemötande - Planerat och genomfört ungdomsronder - Påbörjat arbetet med Hur skapar vi goda relationer? med fokus på Förhållningssätt och samtalssätt Åtgärder på respektive mottagning Förbättringsteam Tillgänglighet - Utrett möjligheten att genomföra förslag från workshopen: *SMS-påminnelse *Själv boka tid via Mina Vård-kontakter, även för kommunen? *Möjlighet att anställa/låna in manlig personal Idéerna testades i liten skala Utvärdering Idéerna testades i större skala Utvärdering Utvecklingskraft Ungdomsmottagning med ungdomsråd för medskapande dialog - Uppföljning och interprofessionellt lärande mellan medarbetare på samtliga ungdomsmottagningar - Spridning av goda exempel Revidering Utvärdering Nya aktiviteter Forts. aktiviteter Forts. aktiviteter

19 Smakprov ur arbetet med bemötande förbättringsteam bemötande

20 Kvalitetssäkring med indikatorer Fyra olika typer av mått Effektmått (långsiktiga resultat) Patientrapporterade mått ( enkät i samband med besök) Självskattning av personalen Produktionsmått (pinnstatistik, Cosmic)

21 Begripliga - vi förstår vad vi mäter och vi mäter samma sak Indikatorerna ska vara Meningsfulla - mätningarna är användbara Hanterbara - uppgifterna är enkla att ta fram

22 Fånga Steg 1 Kartlägga personalens upplevelser Steg 1 Kartlägga målgruppens upplevelser Förstå Steg 2 Personal träffas Steg 2 Målgruppen träffas WORKSHOP 35 ungdomar 35 vuxna Steg 3 Co-designmöte Förbättra Steg 3 Steg 3 Steg 3 Förbättringsteam Förbättringsteam Förbättringsteam Bemötande Tillgänglighet Sudda stämpeln Touch Points, Gemensam målbild: En riktig UM Steg 3 Förbättringsteam Kvalitetsindikatorer Förslag på indikatorer Stämts av genom dialog på 5 skolor Jämförts med fritextsvar från 49 ungdomar Remissrunda till alla deltagare i workshopen Följa upp Steg 4 Uppföljning Fira framgång Synpunkter från FSUM Test av samtliga indikatorer på samtliga mottagningar Nätverksträff 9 mars Test av utvalda indikatorer på alla mottagningar Test på 2 mottagningar Bate (2007)

23 Kvalitetssäkring Indikatorer Samordning Utveckling Resursfördelning Ledningssystem

24 Varmt tack!