Daghemmet Arbetets vänner

Transkript

1 Plan för småbarnsfostran Daghemmet Arbetets vänner Noora Lohi Miia Niemi Kent Åhman Birgit Bergvall Micaela Bärlund Emma Siro Hanh Hoang Ashti Latif

2 Innehållsförteckning Daghemmet Arbetets vänner... 2 Barn och personal... 2 Läge och utrymmen... 2 Vår inlärningsmiljö... 2 Vårt samarbetsnätverk... 3 Köket... 3 Barnavårdsföreningen i Finland rf... 3 Vår värdegrund, vision, målsättningar och strategier... 4 Våra värden och vad de betyder för oss... 4 Vår vision och våra målsättningar... 7 Våra strategier... 8 Vår verksamhet Dagens gång Dagsprogram Matsituationerna Vilan Utevistelse Renlighet och hälsa Vuxenledd verksamhet Årsklocka Barnets sätt att fungera Lek Fysisk aktivitet, röra på sig Uppleva och uttrycka sig genom konst Utforska, bearbeta, undersöka Tyngdpunkt: Konst är lek Tyngdpunkt: Sociala kunskaper De innehållsmässiga inriktningarna De innehållsmässiga inriktningarna bildar en helhet Matematisk inriktning Naturvetenskaplig inriktning Historisk-samhällelig inriktning Estetisk inriktning Etisk inriktning Religions- och åskådningsanknuten inriktning Föräldrasamarbete Föräldrarna och daghemmets verksamhet Egenvårdarsystemet och dagvårdsstarten Fostringsgemenskap Specialdagvård Planering och utvärdering av verksamheten

3 Daghemmet Arbetets vänner Barn och personal Vi har två barngrupper på vårt dagis. Lilla sidan omfattar barn mellan 0-3 år och stora sidan är tänkt för barn mellan 3-6 år. Barnantalet på daghemmet kretsar kring 20 barn. Personalen arbetar flexibelt med alla barn, men fokuserar ändå på sina egenvårdarbarn. Vår personal består av två barnträdgårdslärare, varav den ena också är föreståndare, två barnskötare och en assistent. Vi har en reservperson stationerad på Daghemmet B. E von Schantz, och matlagning samt städning sköts av en köksansvarig. Läge och utrymmen Vårt daghem befinner sig mitt i Helsingfors. Adressen är Annegatan 26. Huset var vårt dagis är beläget är byggt på slutet av 1800-talet. Rummen är höga och rymliga. Lägenheten var vårt dagis finns, blev ombyggd på 70-talet. Delar av inredningen finns ännu kvar, bland annat möbler designade av Alvar Aalto, som daghemmet fått som donation av Arbetets vänners damkommitté. Daghemmet finns i fjärde våningen. Huset har hiss. Vi har tillgång till en typisk stadsinnergård som ligger på mellanplan, mellan första och andra våningen. Vår inlärningsmiljö I vårt daghem har vi skapat utrymmen där det finns möjligheter till rörelse, bygglek, hemlek och andra fantasilekar. Dessutom finns det utrymme för konstnärlig verksamhet, utrymme för spel och möjligheter att varva ner och sitta och läsa eller mysa. Vi förfogar över ett bra grundmaterial och har ett stort utbud av litteratur. Varje vecka får vi använda Arbetets vänners festsal för jumpa. Vår innergård erbjuder en oändlig utmaning för fantasi och kreativitet. Dagligen förvandlas gården från allt mellan glasskiosk till bilverkstad. Inom personalen strävar vi till flexibilitet så att vi utan större förberedelser kan förflytta oss till annan omgivning. Vi strävar efter att gå åtminstone en förmiddag i veckan till Barnlundens lekpark och leka. Vårt centrala läge gör det möjligt att utnyttja stadens mångsidiga kulturutbud. Bussförbindelserna gör det också möjligt för oss att utnyttja grannstädernas utbud. Vi har en bra möjlighet att förlägga vår inlärningsmiljö till många platser utanför Annegatans utrymmen. Vi satsar på ständig utveckling av den fysiska, psykiska och sociala miljön. Målsättningen är att miljön tjänar på bästa sätt de mål som vi har satt upp för verksamheten. Det är viktigt för oss att miljön ger möjlighet och tid till långvariga, ostörda lekar och ett materialutbud, som tjänar leken. Miljön ska vara planerad så att den bidrar till att skapa en lugn och harmonisk atmosfär. Miljön ska vara byggd på så vis att den stöder de gränser och regler vi har och skapar på så sätt trygghet. 2

4 Vid formandet av inlärningsmiljön gör vi val som grundar sig i vår värdegrund. Inlärningsmiljön påverkar barnets lärande. Barnens olika nivåer gör att barn lär sig olika saker av samma upplevelse. Barn lär sig genom att själv uppleva och tillsammans med andra barn och vuxna bearbeta informationen. Vårt samarbetsnätverk Vi samarbetar med de andra daghemmen och eftisar inom Barnavårdsföreningen. Vi besöker olika daghem som förfogar över andra utrymmen och miljöer än de vi har att erbjuda (t.ex. Tallbo vid Fölisön är försedd med vacker natur vid havet och erbjuder fina naturupplevelser både sommaroch vintertid). Vi utnyttjar stadens utbud som är både mångsidig och lättillgänglig. Annegården bjuder på utställningar, konserter och teater. Flera museer ordnar guidade utställningsbesök med tillhörande verkstadsarbete. Stadsmuseet erbjuder både utställningar och olika temarelaterade händelser. Helsingfors stads kulturcentrum, Luckan, Svenska teatern och Unga teatern erbjuder årligen olika teatermöjligheter. Vi samarbetar med Helsingfors stads daghem och skolor på området. Vi har möjlighet att konsultera rådgivningen om så behövs. Barnskyddet finns till vårt förfogande om behovet finns. Föreningen Arbetets vänner, som är vår hyresvärd, har gett oss möjlighet att använda husets festsal till olika evenemang. Föreningens syförening ger barnen årligen julpåsar. Föreningen stöder också vår verksamhet genom sporadiska donationer. Församlingen erbjuder oss möjlighet att delta i advents- och påskgudstjänst. Köket På vårt dagis har vi ett eget kök. Den mat som serveras är väl genomtänkt. Vi satsar på inhemska råvaror av god kvalitet. Vi erbjuder en mångsidig och ur näringssynpunkt, väl balanserad mat. Vi strävar till att inte använda halvfärdig mat, utan allt tillverkas från början till slut. Barnavårdsföreningen i Finland rf Daghemmet Arbetets vänner är ett av Barnavårdsföreningen i Finland rf:s daghem. Barnavårdsföreningen i Finland har 6 daghem i Helsingfors. Alla har köpavtalskontakt med staden. Föreningen grundades på privat initiativ av Anna af Schultén vars grundtanke var att betona kontinuitet och professionalitet inom socialvården och hjälpandet och att samhällets uppgift var att ta över ansvaret för klienten så snart som möjligt. Utvecklandet av det sociala arbetet och initiativtagande av nya verksamhetsformer har alltid varit aktuella för Barnavårdsföreningen i Finland. 3

5 Föreningens syfte är att: verka för en sund och ändamålsenlig barnavård vårda och fostra värnlösa barn och sörja för deras yrkesutbildning bistå föräldrarna vid vården och fostran av deras barn främja undervisning i barnavård och -fostran Det gäller att aldrig glömma att stillastående är tillbakagång, redan därför att den omgivande världens oavbrutna frammarsch lämnar de orörliga bakom sig (Anna af Schultén). Vår värdegrund, vision, målsättningar och strategier Våra värden och vad de betyder för oss Centrala, internationella avtal om barns rättigheter, nationella bestämmelser och övriga styrdokument formar värdegrunden för småbarnsfostran i Finland och vårt daghem. Allt vi gör strävar till att främja barnets välbefinnande. Barnavårdsföreningen har utarbetat en gemensam värdegrund för dagvården. Vi har öppnat vad dessa grundvärden betyder för vårt daghem. 1. Barnets bästa Detta innebär för oss: Att vi stöder barnens styrkor. Att vi strävar till att tillgodose barnens individuella behov. Att vi samarbetar. 2. Respekt Detta innebär för oss: Att alla både barn, personal och föräldrar bemöter varandra med respekt. Vi har en respekt för föräldraskapet och deras uppgift och kunskaper som primära fostrare av sina barn. Vi stöder dem i deras fostringsarbete och jobbar för en bra fostringsgemenskap. Respekt för barnets utvecklingsnivå. Vi ställer anpassade, passliga krav på barnen. Vi tror på det kompetenta barnet. Barnet kan mycket. Vi ger barnet ansvar för sådant som vi ser att det kan klara av. Vi vill låta dem försöka och hjälpa dem att lyckas och inte hindra deras försök. Vi respekterar leken. 3. Förtroende Detta innebär för oss: Att vi håller vad vi lovar. Att vi satsar på att bygga upp förtroendefulla relationer 4

6 4. Trygghet Detta innebär för oss: Tydliga och genomtänkta gränser som alla barn och vuxna känner till. Alla vet vad de får göra och de vuxna fungerar konsekvent. Detta kan uppnås genom att personalen har tid till gemensamma pedagogiska diskussioner. En trygg psykisk och fysisk miljö där alla mår bra och är säkra. Vi strävar efter en bra atmosfär och tror på att det är var och en vuxens plikt att vara professionell. Rutiner och förutsägbarhet skapar trygghet. Vi har nolltolerans för mobbning av alla slag. En trygg arbetsgemenskap, i vilken man får stöd från ledningen, förmännen och kollegerna. Förutom de värden som beskrivits ovan anser vi också att följande värden är viktiga: Ansvar Detta innebär för oss: att alla ansvarar för sitt eget arbete att alla ansvarar för sin egen professionalitet att alla har ansvar för en bra arbetsgemenskap att vi ger barnet ansvar i sådana saker, som barnets ålder och nivå ger möjlighet till Individualitet Detta innebär för oss: Att se det enskilda barnet. Vi tar i beaktande det enskilda barnets behov och jobbar på ett empatiskt sätt. Kreativitet och utveckling Detta innebär för oss: Att skapa en miljö som uppmuntrar och ger barnen möjlighet att leka och uttrycka sig Att arbeta på ett kreativt, öppet och flexibelt sätt Att hitta lösningar och nya handlingsmönster Att utvecklas och ifrågasätta våra arbetssätt Glädje Detta innebär för oss: att finna glädje i sitt arbete få utnyttja sina styrkor och känna att man lyckas att kunna ge barnen positiva upplevelser Äkthet och ärlighet Vi arbetar med våra personligheter på ett professionellt sätt. Känslorna finns med och kan stöda oss i vårt arbete. En involverad vuxen, som visar äkta entusiasm som väcker iver och nyfikenhet hos barnet. 5

7 Jämlikhet Ingen får diskrimineras Alla barn ska behandlas jämlikt Vi beaktar barnets individuella behov Harmoni Vi vill att det ska vara lugnt och harmoniskt på vårt daghem. Vi försöker skapa en stressfri miljö. 6

8 Vår vision och våra målsättningar Vår vision för vårt daghem är att: När barnet slutar på vårt daghem har det fått/tagit de bästa redskapen/ förutsättningarna för livet Vård, fostran och undervisning är en helhet. En god vård är grundstenen för all verksamhet. Då grundbehoven är tillfredsställda kan barnet koncentrera sig på andra intressen och slag av verksamhet. Vård och omsorg Språk och kommunikation Bygga en tillitsfull relation Se till att barnet mår bra Hälsa Handlingsför måga Fostran och uppväxt Bli sig själv Socialt umgänge Självständighet Ta andra i beaktande, empati Undervisning Problemlösning Använda material och verktyg Botten för livslångt lärande Barnets sätt att fungera: Lek, röra på sig, undersöka, uttrycka sig genom och uppleva konst fritt översatt ur Helsingin varhaiskasvatussuunnitelma 2011:1 Målsättningar för barnets vård och omsorg Barnet utvecklar ett tillitsfullt och tryggt förhållande till daghemmets vuxna. Barnet växer och utvecklas på ett hälsosamt och bra sätt. Vi ser till att barnet vilar och äter tillräckligt och värnar om hälsa och hygien. Barnet lär sig åldersenliga kunskaper och utvecklas mot självstädighet. Vi övar vardagens bestyr; att äta, klä på sig osv. Målsättningar för fostran 7

9 Att bli sig själv, utveckla en självbild. Barnet speglar sig i vuxna och andra barn och skapar sig en bild om sig själv. Denna bild förstärks då den vuxna ger ord för barnets upptäckter och känslor. Att lära sig fungera i sociala sammanhang och lära sig att uttrycka sig. Social kompetens, hur samarbetar man, hur man kan komma med i en lek, vilka vanor har vi i vår kultur osv. Utvecklas mot självständighet Utveckla empati och hänsynstagande till andra och lära sig grundregler för mänsklig kommunikation. Lära sig lyssna. Målsättningar för undervisning Lära sig lösa problem Lära sig använda material och verktyg Lära sig om omgivningen och ta till sig kunskaper som hjälper i livet Bli en del av vår kulturtradition Öva uthållighet, koncentration, initiativtagande, självständigt arbete och att lyssna på anvisningar Skapa grund för ett livslångt lärande och stöda ett nyfiket tankesätt Våra strategier Målsättningar (vilka är de bästa redskapen/förutsättningarna för livet?) Strategier (hur/vad gör vi?) Förmåga att bygga en tillitsfull relation Alla barn har en egenvårdare. Dagvårdsstarten är bra (mjuklandning, hembesök) Vi vuxna är närvarande och öppna inför barnet. Vi ger barnet tid i att skapa relationen. Vi bygger upp en tillitsfull relation till föräldrarna, för att när de känner att de kan lita på oss, känner sig barnet tryggt med oss. Vi är en liten enhet, vilket innebär färre kontakter som barnet måste skapa Vi strävar efter att ha stadigvarande personal, så att barnet inte behöver knyta om hela tiden. Vi försöker använda oss av samma vikarier. Se till att barnet mår bra och har en bra hälsa Vi ser till att barnet får sina grundbehov tillfredsställda: vila, mångsidig mat, röra på sig, närhet, lämplig klädsel Vi bemöter barnet med respekt för att försäkra barnets psykiska välmående. Vi ser till att det finns möjligheter till lek och skapande verksamhet Vi tolererar ingen mobbning Vi strävar efter en harmonisk atmosfär. Vi stöder barnets språkliga utveckling Handlingsförmåga i vardagen (åldersenliga kunskaper, vardagens bestyr, äta, klä på, vila, toalett) Vi jobbar på ett lyhört sätt och känner efter vad barnet kan/ är berett att lära sig just nu 8

10 Bli sig själv, utveckla en självbild, kontakt med egna känslor, bearbeta saker/känslor Vi ger ansvar för en del beslut åt barnet Vi har klara överenskommelser om matsituationer, påklädning, vila, toalettbesök, handtvätt Vi har bildstöd i vardagens situationer, för att klargöra/underlätta rutinerna för barnen Vi bemöter barnet med respekt Vi trycker aldrig ner barnet Vi lyssnar på och ser barnet Vi ser till att alla får plats i gruppen Vi berömmer, uppmuntrar och stöder barnet Vi bjuder på upplevelser av att lyckas Vi kommer inte med färdiga svar, utan diskuterar och funderar tillsammans Vi hjälper till att skapa en realistisk självbild Förutsättningen för detta är den vuxnes psykiska närvaro Vi behandlar barnen jämlikt Vi hjälper barnen att hitta ord för sina känslor Vi hjälper dem att hantera känslor och ge uttryck för dem på ett av samhället accepterat sätt Hjälpa barn att lära sig tåla motsättningar Vi stöder barnen i leken Vi dokumenterar för att se utvecklingen Socialt umgänge, social kompetens, uttrycka sig själv Vi ser till att barnen har möjligheter till lek; tid, rum, material. Lekutrymmena ska vara estetiskt lockande. I samlingar övar vi att uttrycka oss, lyssna på andra, turas om o.s.v. Vi vuxna har kommit överens om hur vi hanterar konflikter Vi är psykiskt närvarande Vi satsar på förebyggande arbete Vi har en mobbningsförebyggande plan Vi övar medvetet sociala kunskaper som t.ex. hur man kommer med i leken. Vi hjälper barnen att se den andras synvinkel Vi bygger medvetet upp en gruppanda och vikänsla Självständighet Vi tror på ett kompetent barn, vilket betyder att den vuxna ska vara lyhörd och stöda barnet i sin utveckling. Vygotsky: The Zone of Proximal Development eller den proximala utvecklingszonen Barnen har möjligheter att påverka sin vardag Vi undviker att ge färdiga svar och strävar efter att barnet utvecklar ett självständigt tänkande. Barnet har ett ansvar för sin omgivning. Ingen ska söndra saker och det hör till att städa efter sig. Ta andra i beaktande, empati, grundregler för Vi behandlar barnen med respekt, för de lär sig 9

11 mänsklig kommunikation, att lära sig lyssna av oss hur man ska behandla andra mänskor. Vi alla respekterar vars och ens integritet och personliga utrymme. Vi talar om känslor och hjälper barn att sätta ord på deras känslor. Vi har kommit överens om tydliga regler,. som alla håller fast vid När vi diskuterar med ett barn om reglerna berättar vi varför regeln finns. Alla regler har grund i säkerheten. Vi måste kunna motivera alla på ett bra sätt. Om ett barn bryter mot reglerna flera gånger, blir barnet varnat och vi berättar om följderna/konsekvenserna ifall barnet fortsätter bryta mot regeln Vi har överenskommelser om konflikthantering Den vuxnas psykiska närvaro, förebyggande arbete är viktigt. Vi har en mobbningsförebyggande plan I samlingar och under fri lek övar vi oss. Vi förutsätter ett artigt beteende. Problemlösning Problem vi främst möter på dagis är av social eller kognitiv karaktär. I sociala problem har vi kommit överens om våra strategier. Problem kan lösas på många sätt och vi strävar till att barnen själv finner lösningarna. Vi ger utrymme för och uppmuntrar till eget tänkande. Vi övar oss på att kompromissa, dela och turas. Vi ger barn material, plats och tid att lösa kognitiva problem. Använda material och verktyg Vi övar oss i olika färdigheter i ledd och fri verksamhet. Barnen har möjlighet till att bekanta sig med varierande material. Vi tänker noga efter hurudana leksaker/material vi har på dagis. Leksakerna ska vara tillgängliga och framsatta på estetiskt lockande sätt och vi byter ut leksaker ibland. Vi vuxna är närvarande och handleder i användning av nya material och verktyg. Botten för livslångt lärande (stöda nyfikenhet, öva uthållighet, koncentration, initiativtagande, självständigt arbetande, ta emot anvisningar) Den vuxne är närvarande och lyssnar och är beredd på att besvara frågor och ta reda på tillsammans. Vi vill väcka ett intresse för böcker. Vi vill ta vara på barnens idéer och initiativ. Känna till vår kulturtradition Vi inviger barnen i vår kulturtradition genom Fester och högtider Besök till museer, kyrkan osv. 10

12 Lära sig om omgivningen, ta till sig kunskaper som hjälper i livet, få erfarenheter och upplevelser Teaterbesök Ledd verksamhet som t.ex. sångstunder Vi gör besök och utflykter för att bekanta oss med vår omgivning. Vi läser litteratur och lär oss nya saker i böcker. Vi jobbar i tema. Vi tar vara på barnens nyfikenhet och utgår ifrån deras idéer. Barn lär andra barn. Vi ser att det finns möjligheter för att dela kunskap. Vår verksamhet Dagens gång Dagsprogram 7.30 Daghemmet öppnar Frukost 9-10/10.30 Utevistelse Verksamhet 11.15/11.30 Lunch Vila 14.00/14.15 Mellanmål Lek inne eller/och utevistelse Vi kommer in Daghemmet stängs Matsituationerna Under daghemmets öppettider bjuder vi på 3 måltider dagligen. Måltiderna är en viktig del av dagen och av vår pedagogiska verksamhet. Stämningen i måltidsituationen påverkar mycket ätandet. Vi strävar efter en lugn och harmonisk stämning och försöker väcka intresset för nya smaker hos barnen. Vi tror på det kompetenta barnet och litar på att barnet själv vet när det t.ex. är mätt eller när maten inte faller i smaken. På lilla sidan delar personalen ut maten åt barnen tillsammans med dricka och knäckebröd. Barnet äter så mycket som det känner för och en tom tallrik blir inte belönad med knäckebröd. På stora sidan får barnen ta maten själv. I början hjälper de vuxna. Målet är att barnen så småningom lär känna igen sin hunger och att reglera sitt ätande. Barnen ska ändå smaka på allting, för att vänja sig vid nya smaker. 11

13 Under matsituationerna får barnen en modell i hur man ska bete sig i matbordet och får handledning i goda bordsvanor; Vi ber artigt då vi behöver något, tackar när vi får något, ger vidare det någon bett om, äter med bestick, för ett samtal om lämpliga saker, sitter i bordet tills man får lov att gå och tackar för maten då man lämnar bordet. Vilan Dagsvilan är en viktig del av dagen. Det finns undersökning (bl.a. Berkeley University, Matthew Walker) som bekräftar att god dagsvila förbättrar nattsömnens kvalitet och stöder lärande. Dagsvilan är också viktig för att barnen ska lära sig att varva ner. Att kunna lugna sig och att avslappna är en viktig kunskap också för barnens framtid. Avslappning är viktigt del av stresshantering. På vårt daghem vilar alla barn. Lilla sidans barn börjar vila ca klockan 12 och vilar ofta fram till På stora sidan vilar alla barnen från Om man är vaken vid klockan får man stiga upp och utföra en lugn syssla( lägga pussel, rita). De barn som sover får sova ända fram till mellanmålet. Vi strävar efter att inte väcka barn, utan låter dem vakna av sig själv. Ingen måste sova. De barn som är trötta och behöver sova får sova. Utevistelse Utevistelse är en viktig del av vår verksamhet och viktig för barnens hälsa. Under utevistelse får barnen möjlighet att leka annorlunda lekar och möjlighet att använda andra material. Utevistelser ger också möjlighet till att öva på- och avklädning. Vid på- och avklädningssituationer finns det alltid en vuxen i tamburen som ger barnen som behöver det muntligt stöd och uppmuntran eller hjälper med kläderna om det behövs. Vi delar på barnen, så att vi har en passlig grupp i tamburen och skapar lugna platser för de barn som det behöver. När vi kommer in finns det en vuxen som övervakar och handleder barnen i handtvätt. Våra gårdsregler: När ett barn lämnas hälsar vi tydligt. När barnet avhämtas tar vi barnet i handen och tackar för dagen. Föräldrarna hämtar barnen från gården. Vi klättrar inte på staketen. Vi får inte leka i trapporna. Vi städar leksaker tillsammans. Vi har inte leksaker i rutschkanan. Vi får inte klättra i brandstegen. På vintern får man kasta snöbollar mot den bakre väggen. 12

14 Renlighet och hälsa Vi serverar 3 måltider dagligen på vårt daghem. Matlistan finns på tambursväggen. Vi följer en lista i 6 veckor. Vi har en fiskrätt och minst en grönsaksrätt på listan varje vecka. Till varje måltid, förutom sopporna, har vi alltid sallad eller rårivet. Vi satsar på att köpa inhemska varor och bjuder på frukt och grönsaker både vid frukost och mellanmål. Hygienen är en viktig del i vårdarbetet. Bra handtvätt förebygger sjukdomar. Vi lär barnen tvätta händer och barnen ska tvätta händerna när de kommer in till dagiset. I grupp diskuterar vi hygien och varför det är viktigt med rena händer. Vi handleder och hjälper barnen också med toalettbestyren. På lilla sidan vänjer sig barnen i att sitta på pottan och WC-stolen. Vi är lyhörda till barnets behov och utvecklingsmöjligheter och försöker stöda barnet då det är moget att bli av med blöjan. Vuxenledd verksamhet Daghemmets vuxenledda verksamhet består av samlingar, skapande verkstäder, sångstunder, sagostunder, ledd jumpa och sy klubb. Denna verksamhet sker oftast i små grupper. Vi försöker ha fasta grupper, så att barnen är trygga och inte behöver varje gång leta sina platser. Ledd skapande verksamhet har vi med alla barn på vårt dagis. Det är ett av våra tyngdpunktsområden. Den skapande verksamhetens målsättningar är att barnet får möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och känslor genom konst. Konst ger också möjlighet att utveckla sin identitet och att känna tillit till sin egen förmåga. Sångstunder har vi en gång i veckan. Vi har musikstund skilt för Lilla och Stora sidan. Musikstunderna ger barnen möjligheter till att sjunga, öva rytmik, bekanta sig med instrument, röra sig till musik och leka sånglekar. Rörelse har vi med barnen en gång i vecka. Vi får använda festsalen, som ger möjligheter till mer rörliga lekar. Jumppan följer alltid samma struktur. Jumppan målsättningar är bland annat att ha det roligt, röra på sig, öva regellekar och öva sig i grovmotorik. Årsklocka Augusti September Oktober November Familjefrukost sista torsdagen i månaden Mjuklandningsperiod Föräldramöte Familjefrukost Föräldrasamtal Fotografering Familjefrukost Svenska dagen Farsdagskaffe 13

15 December Januari Februari Mars April Maj Halloweenmaskerad Adventskyrka Självständighetsbal Julfest Mellandagarna är daghemmet stängt Alla hjärtans dag fest med mor- och farföräldrar Familjefrukost Påskgudstjänst Maskerad Morsdagskaffe Vårutfärd Vårfest Samtal med föräldrar till barn som slutar daghemmet och eventuella andra barn Förutom det ovan beskrivna försöker vi göra en utfärd per månad med stora sidans barn och en höst- och en vårutfärd med lilla sidans barn. Det kan t.ex. vara fråga om konsert, teater eller museibesök. Barnets sätt att fungera Att leka, röra på sig, att utforska och att uttrycka sig genom konst är karakteristika sätt för barnet att fungera och tänka. När barnet får fungera på ovannämnda sätt mår det bra, får det en bättre uppfattning om sig själv och kunskap om omvärlden. När vi planerar vår verksamhet tar vi i beaktande dessa sätt att fungera som är naturliga för barnet. Lek Barnets lek är viktigt. Barnet njuter i leken. Leken är ett självändamål för barnet. Barnet leker inte för att lära sig utan lär för att det leker. Leken är en social verksamhet. Lekparterna påverkar lekens gång och konstruerar leken tillsammans. I leken använder barnet allting som det varit med om, hört och sett. Lek är nyskapande. Fantasi och element från omvärlden vävs samman i leken. Vi värnar om leken genom att skapa tid och rum för den. Inomhus har vi skapat plats för olika slags lekar: bygglekar, rörelselekar, hemlekar, konstlek och fantasilek. Vi har försökt avskilja lekutrymmena från varandra, för att alla ska ha möjlighet att leka ostört och oavbrutet, när leken kommit igång. Ett äldre barn behöver ca 40 minuter tid för att leka en lek färdig och detta tar vi beaktande när vi planerar våra dagar. Vi vuxna är närvarande, sensitiva, engagerade och hjälper till att få lekarna igång direkt och ibland mer indirekt. Vi handleder barn i lekar, berikar dem och kan hjälpa barnen utveckla dem. Vi ser till att det är tryggt för allt. Säkerhet är också på den vuxnas ansvar. Om något barn har svårigheter 14

16 att välja eller komma igång finns vi där. Vi samlar hela tiden kunskap om barnen och leken genom att observera. Till en lek hör en början (organisering), själva leken men också ett avslutande. På daghemmet är det viktigt att barnen lär sig ta ansvar över sina egna göromål. Till leken hör också att man städar undan efter sig på ett sådant sätt att det känns bra för följande lekare att börja sin lek. Lekar som fortsätter från dag till dag får man i mån av möjlighet spara. Fysisk aktivitet, röra på sig Daglig fysisk aktivitet är grunden för barnets välbefinnande. Barnet bör röra på sig på mångsidigt sätt minst 2 timmar om dagen. Fysisk aktivitet stimulerar barnets tankeverksamhet och ger mångsidiga upplevelser. En sund självkänsla bottnar i bra kroppslig medvetenhet och i att man kan bemästra den egna kroppen. Vi erbjuder barnen möjlighet till både ledd och spontan rörelse. Vi strävar efter att vara ute minst 1 gång om dagen, vilket ger möjlighet till fartfyllda och fysiska lekar. Inomhus har vi ett begränsat lekområde där man får röra sig och leka lekar som kräver rörelse. Uppleva och uttrycka sig genom konst Vi erbjuder en inlärningsmiljö där barn får erfarenheter av musik, bildkonst, dans, drama och litteratur. Dessa upplevelser kan vara intensiva och vilket gör att barnet rycks med och stimuleras. Glädje, former, ljud, färger, dofter, känsloyttringar en kombination av dessa olika impulser stimulerar barnets sinnen. I konsten finns en värld där allting är möjligt. Barnet njuter av konst och av att få öva olika slags färdigheter genom lek. Konst är lek, som kan utföras ensam eller i grupp. Det är viktigt att vuxna är lyhörda och sensitiva när det gäller barnens konst. Barnen behöver handledning, puffar och teknisk vägledning för att komma vidare, men måste själv få experimentera sig fram. I konsten finns inget rätt och fel. Konst ska inte värderas med vuxenögon. Konst är lek är ett tyngdpunktsområde i vårt daghem. Utforska, bearbeta, undersöka Utforskande nyfikenhet präglar barn redan från födseln. Denna egenskap sporrar barnet till att söka information och kunskap om omvärlden. I växelverkan med andra barn och vuxna ordnas och fördjupas kunskapen. Barnets grubblerier, frågor och utforskningar är betydelsefulla. Försök och misstag och aha-upplevelser stärker barnets glädje över att lära sig. Vi försöker skapa en inspirerande, öppen och sporrande atmosfär för att stöda barnets utforskning. Lugn, tid, engagemang och vuxennärvaro stöder barnet. 15

17 Tyngdpunkt: Konst är lek I Barnavårdsföreningen har åtminstone en pedagog från varje daghem som gått utbildningen Konst är lek. Tanken bakom kursen har varit att utveckla daghemspersonalens sensibilitet då det gäller konstfostran på daghemmen, stöda personalens förmåga till att vara lyhörd konstfostrare och ge en riktlinje till daghemmens konstfostran. En central tanke i detta tankesätt är att vara lyhörd och närvarande i kontakten. Att bekräfta barnet är den viktigaste uppgiften som fostrare. Varje ärligt och äkta möte mellan mänskor förutsätter öppenhet som grundar sig på acceptans, ansvar och tillit. Tankarna som förts fram har grunden i Reggio Emilia pedagogiken. Loris Malaguzzi, fader till denna pedagogik har skrivit denna dikt: Barnet har hundra språk Hundra händer Hundra tankar Hundra sätt att tänka Att leka och att tala på hundra alltid hundra Sätt att lyssna Att förundras att tycka om Hundra lustar Att sjunga och förstå Hundra världar Att uppfinna Hundra världar Att drömma fram. Ett barn har Hundra språk (och därtill hundra hundra hundra) men berövas nittionio. Skolan och kulturen Skiljer huvudet och kroppen. Man ber barn: Att tänka utan händer Att handla utan huvud Att lyssna men inte tala Att begripa utan glädjen i Att hänföras och överraskas Annat än till påsk och jul. Man ber dem: Att bara upptäcka den värld som redan finns Och av alla hundra Berövar man dem nittionio. Man säger dem : Att leken och arbetet Det verkliga och det inbillade 16

18 Vetenskapen och fantasin Himlen och jorden förnuftet och drömmarna Är företeelser Som inte hänger ihop. Man säger dem Att det inte finns hundra Men barnet säger: Tvärtom, det är hundra som finns. Loris Malaguzzi Översättning: Anna Barsotti Tyngdpunkt: Sociala kunskaper Ett tyngdpunktsområde i vår verksamhet är de sociala kunskaperna. Social kompetens är viktigt för barnens välmående. Artighet, att komma med i leken, att lösa konflikter, att tåla motsättningar, att kompromissa, att vänta på sin tur, att lyssna och uttrycka sig, att hantera känslor och ge uttryck för dem; bland annat detta övar vi. Vi övar de sociala färdigheterna i vardagen, men använder oss också av etablerade material och metoder som Stegvis, Theraplay, START, FUN FRIENDS och FORUMSPEL. Hur vi löser konfliktsituationer mellan barn: Då ett barn kommer och ber om hjälp av en vuxen eller då en vuxen ser att hjälp behövs går vi fram till barnen och ber konfliktpartena komma till oss. Vi sänker oss ner på barnens nivå och börjar samtalet med att be den andra parten berätta vad som har hänt. En bra fråga är öppen och utan beskyllningar. Berätta, vad hände? Medan den ombedde berättar sin syn om saken, ska den andra lyssna. När berättaren är klar blir det den andra partens tur att berätta sin version. När båda versionerna är berättade försöker den vuxne tillsammans med barnen komma fram till vad som hänt. Den vuxna skildrar händelserna, kollar med barnen Förstod jag rätt? Gick det såhär? och ger också namn på barnens känslor i situationen. När berättelsen är hel och parterna ense om hur saken gick, ber man barnen tänka ut en lösning. Vad ska ni göra nu? Det är viktigt att lära barnen problemlösning, så de senare kan lösa liknande situationer på egen hand. Barn har ofta svårt att se saker från den andra partens synvinkel. Med hjälp av att lösa konflikter på ovan beskrivna sätt kan man hjälpa barn att ta hänsyn och utvecklar deras empati mot andra. Med de yngsta barnen är det viktigt att minen, rösten och kroppsspråket talar samma tydliga språk. Barnet ska få ett tydligt budskap om det har gjort något orätt. Det är viktigt att med de minsta barnen komma ihåg att namnge känslorna och hjälpa barnen att ta känslorna. Det kan vara skrämmande för ett barn att ha ett raseriutbrott. När barnet är i ett känslosvall är det inte mottagligt. Det gäller att vänta att barnet lugnat sig och sedan förklara. 17

19 De innehållsmässiga inriktningarna De innehållsmässiga inriktningarna bildar en helhet Barn lär sig hela tiden. Barnet tar hela tiden till sig information och bildar sig en bild om sin omvärld. De innehållsmässiga inriktningarna bildar en helhet och de små barnen studerar inte läroämnen. Inriktningarna knyter an till varandra. Inriktningarnas innehåll fogas till vardagen eller till t.ex. teman som behandlas och undersöks i barngruppen. Matematisk inriktning För små barn består den matematiska inriktningen främst av att jämföra, dra slutsatser och räkna i vardagssituationer. Att räkna hur många hör till alldagliga rutiner och lekar och att jämföra kort och lång gör vi i vardagen. Vi använder oss av sånger, ramsor och sagor var olika räkneformer förekommer. Spel och olika material inspirerar barn till att lära sig matematiska kunskaper. I pyssel och bygglek blir former och dimensioner bekanta. Naturvetenskaplig inriktning Inom vår verksamhet använder vi årligen de olika årstiderna som tema. Dessa teman bjuder på en enorm variation av möjligheter. Man kan utforska, experimentera, betrakta m.m. Vårt stadsläge erbjuder stadsmiljöns naturupplevelser. Vårt läge ger också möjlighet till att göra utflykter till mer oberörd natur. Beroende på årstiden hämtar vi in naturen (höstlöv, stenar, mossa o.s.v.). Med diverse material från naturen kan man skapa vilken miljö som helst. Vår gård ger också möjlighet till olika reflektioner. Vi jobbar med tema på vårt daghem. Ofta uppstår tema av att barnen visar intresse för något specifikt. Vi kan behandla t.ex. hur mänskokroppen fungerar, hur djur lever, varför vatten blir is eller hur man lever i andra länder. Vi använder oss av litteratur, för att tillsammans med barnen leta reda på den information som vi behöver. Vårt bibliotek är ganska välutrustat, men det som fattas, eller då något specialintresse uppstår, hämtar vi på bibban. Historisk-samhällelig inriktning Hela vår näromgivning är präglad av historia. Vi upplever det gamla Helsingfors och ser hur staden ständigt förändras. Här finns många minnen att relatera till, både hur saker och ting var förr och hur vår näromgivning har sett ut. Vi använder också vår egen erfarenhet och våra upplevelser, genom att t.ex. berätta för barnen hur det var då när vi var små. Vi uppmärksammar en del dagar som har samband med Finlands historia. 18

20 Estetisk inriktning I ett samhälle som genomgår snabba och radikala förändringar anser vi det vara viktigt att hitta en lugnande och beständig motpol. Vi försöker skapa lugna situationer var barnet kan koppla av och använda sin fantasi i lek- och skapande form. Barnen bildar sig en uppfattning om skönhet, harmoni, melodi, rytm, stil, spänning och glädje, men också deras motsatser genom musik, konst och rörelse. Etisk inriktning Vår vardag präglas i allra högsta grad av tillsammans. Det innebär att det krävs en ständig medvetenhet om vad respekt för varandra innebär. I fri lek har barnet möjlighet att skapa sina egna situationer, lära sig hänsyn och hur man kan närma sig en konfliktlösning. Vi finns tillhands och ingriper där, var det uppstår situationer som barnet inte själv kan lösa. I samtal med enskilda barn eller i grupp diskuterar vi vad som är rätt och fel och frågor om rättvisa, sanning och lögn, eller bra och dåligt. Inom personalen försöker vi fungera som förebilder. Vi håller fast vid våra regler och försöker vara en bra modell för barnen. Vi anser att det är viktigt att sätta gränser för barnen för att det skall kunna känna sig trygga i sin dagliga omgivning. Religions- och åskådningsanknuten inriktning Vi firar alla helger som har anknytning till vår kultur och den kristna tron. Påsk- och adventsgudstjänst firar vi i Gamla kyrkan, för de familjer som vill att deras barn ska delta. Vi diskuterar olika åskådningar, åskådningsanknutna seder och bruk. Föräldrasamarbete Föräldrarna och daghemmets verksamhet Varje höst har vi ett föräldramöte, som antingen kan ha ett tema eller behandla allmänna saker. I början av hösten delar vi också ut ett infoblad, en guide som innehåller viktiga saker som föräldrar måste beakta. I början av varje termin delas ett terminsprogram ut. I det programmet finns händelser, fester och utfärder inprickade. Vi vill att föräldrarna ska vara delaktiga i daghemmets vardag. Varje vecka skickar vi ut ett veckoschema per e-post, som innehåller programmet för följande vecka. Vi har med jämna mellanrum familjefrukost, där föräldrar har möjlighet att träffa varandra och personalen. Föräldrar är också välkomna med på en del utfärder. Egenvårdarsystemet och dagvårdsstarten 19

21 I alla Barnavårdsföreningens daghem har man i bruk ett egenvårdarsystem. Detta innebär att varje barn har en egenvårdare. Egenvårdaren är länken mellan hemmet och daghemmet. Barnets och egenvårdarens relation etableras redan innan dagvårdsstarten på ett hembesök. På daghemmet är egenvårdaren en trygg bas eller hamn för barnet. Egenvårdaren arbetar särskilt intensivt under mjuklandningstiden med det nya barnet för att barnet ska utveckla en trygg anknytning till egenvårdaren. Detta känslomässiga och varaktiga band hjälper sedan barnet i separationen från föräldrarna och i daghemmets vardag. Ett tryggt barn vågar forska och leka. På daghemmet har vi en mjuklandningsperiod på 1-2 veckor beroende på barnets ålder och familjens möjligheter. Mjuklandningen strävar till att göra separationen från föräldrarna så lätt som möjligt. Separationen stöds t.ex. av en lugn överlämningstid, rutiner, egenvårdarens aktiva roll och övergångsobjekt, som kan stöda barnet. Fostringsgemenskap Fostringsgemenskap innebär att föräldrarna och personalen tillsammans stöder barnets fostran, utveckling och inlärning. För att kunna göra detta behövs ett bra, jämbördigt, tillitsfullt och respektfullt förhållande. Föräldrarna har i första hand rätten och ansvaret för sina barns uppfostran. Föräldrarna är de som känner barnet bäst. Vi stöder dem i deras stora utmaning med vårt yrkesmässiga kunnande och de erfarenheter vi samlat om barnet i dagissammanhang. Det är på personalens ansvar att skapa ett bra samarbete och en sådan atmosfär att också svåra saker kan behandlas. Byggstenarna för en bra fostringsgemenskap är de samtal vi för med föräldrarna. Dagliga samtal och årliga föräldrasamtal förs. Vid behov bjuder vi också på möjlighet till diskussion. Samtalen dokumenteras, för att vi ska kunna följa upp barnets utveckling. Specialdagvård Specialdagvårdens målsättning är att anordna dagvård för barn i behov av särskilt stöd. Vi satsar på tidig observation och en tidigt insatt välfungerande stödåtgärd. Föreningen har en egen specialbarnträdgårdslärare, som kommer till daghemmet regelbundet ungefär en gång per månad. Hon iakttar och observerar barnen, kartlägger behov av särskilt stöd, konsulterar och stöder personalen med sitt specialkunnande. Specialbarnträdgårdsläraren fungerar också som en länk till staden, när det gäller anordnande av stödåtgärder, som flerbarnsplatser och assistenter. Om ett barn behöver specialstöd utvecklas personlig plan i samarbete med föräldrarna om hurudana stödåtgärder barnet ska ta del av. 20

22 Planering och utvärdering av verksamheten Vi börjar varje termin med en planeringsdag. Då gör vi i grova drag upp hur terminen skall se ut. Vi utvärderar också den föregående terminen och tittar främst på det som inte fungerat. Vi analyserar problemen som uppstått och försöker hitta lösningar. En gång i månaden har vi handledning. I handledningarna diskuterar vi bland annat aktuella saker, lär oss känna varandra bättre, diskuterar våra målsättningar och handlingssätt, löser problem som vi har i vår arbetsgrupp, kommunicerar och reflekterar över vårt arbete. Vi har en utomstående handledare som handleder oss. Vi har pedagogiska möten var tredje vecka då vi diskuterar aktuella ämnen. Vi planerar på lång sikt, diskuterar enskilda barn och gruppen och kommer överens om hur vi ska handla. I de pedagogiska mötena utvärderar vi också vår verksamhet och utvecklar den. Vi håller ett veckomöte varje vecka för att gå igenom den kommande veckans program och organisering av arbetsturer och annat praktiskt. Den som ansvarar för verksamheten gör sin egen planering. 21