Plan för småbarnsfostran Daghemmet B.E. von Schantz

Transkript

1 2016 Plan för småbarnsfostran Daghemmet B.E. von Schantz Solveig Fredriksson Maj Mikander Joy Welander Päivi Markkanen Jenny Maria Ahlstedt

2 Innehåll 1 Daghemmet B.E. von Schantz Barn och personal Utomhusmiljön Inomhusmiljön Vårt samarbetsnätverk Barnavårdsföreningen i Finland rf Vår värdegrund och våra målsättningar Barnets bästa Respekt och ödmjukhet Förtroende Trygghet Vår verksamhet En dag på Schantzen Ledd verksamhet Språk Lek Verksamhet i parken och parkens regler Vilan Matsituationer Föräldrasamarbete Dagvårdsstarten Fostringsgemenskap Specialdagvården och samarbete med rådgivningen Planering och utvärdering av verksamheten

3 1 Daghemmet B.E. von Schantz Daghemmet B.E. von Schantz, Schantzen, är beläget i en hemtrevlig lägenhet på Smedsgatan 19 i Rödbergen öppnades den barnkrubba på Eriksgatan 27, som senare skulle bli von Schantz barnkrubba. Tack vare en donation av godsägare Bernhard Adam Emil von Schantz kunde Barnavårdsföreningen i Finland r.f. köpa den aktielokal på Smedsgatan, där verksamheten har pågått sedan Daghemmet har fått sitt namn efter denne godsägare. 1.1 Barn och personal Daghemmet har två barngrupper, Isbjörnarna och Pingvinerna. Pingvinerna består av barn i 0-3 års ålder, och Isbjörnarna av barn i 3-5 års ålder. Daghemmet har plats för 28 barn. Personalen består av två barnträdgårdslärare varav den ena även är daghemmets föreståndare, två barnskötare och en reservperson som vikarierar både i Schantzen och i daghemmet Arbetets vänner. Förutom vårdpersonalen, har daghemmet en egen kokerska som tillreder maten i daghemmets egna kök, samt ett biträde som har hand om städningen och vid behov hjälper till i barngruppen. Vi strävar till att de tillfälliga vikarierna är sådana vi haft tidigare i huset. 1.2 Utomhusmiljön På för- och eftermiddagarna vistas daghemmet i Smedsparken, eftersom daghemmet inte har en egen gård. Parken är utrustad med leksaker, gungor, sandlådor och klätterställningar av olika slag och den ger möjlighet till mångsidig lek. I parken växer stora ekar och kastanjer, som speciellt om hösten ger upphov till roliga lekar bland löven. Pingvinerna har ett eget ingärdat område i parken, som bidrar till en ökad säkerhet för daghemmets minsta, medan de äldre barnen oftast vistas på den större delen av parken. Ibland går även Pingvinerna i mindre grupper till den större delen av parken och vid möjlighet vistas hela Pingvingruppen där. Detta för att barnen skall få mer omväxling och utmaning. I parken vistas även andra daghem, så barnen har möjlighet att stifta bekantskap med många barn. Schantzens barn och personal bär orange västar i parken. Eftersom vi är ett citydaghem är staden en viktig del av vår inlärningsmiljö. Vi promenerar till biblioteket och när vi åker på utflykter till museer och teatrar använder vi oss oftast av allmänna transportmedel. Vi gör även promenader i näromgivningen t.ex. till Brunnsparken. 2

4 1.3 Inomhusmiljön Vi vill att den pedagogiska miljön inomhus skall vara så inspirerande som möjligt. Under hösten har vi gjort leksaker, pysselmaterial, spel och pussel mer tillgängligt för barnen. Vi har skapat lekstationer som skall inspirera till lek i mindre grupper och ge lekro till barnen. Vi utvecklar ständigt lekmiljön inomhus och försöker beakta barnens önskemål. Inomhus leker barnen ibland med jämnåriga och ibland i blandade grupper så att olika åldrars barn möts genom leken. 2 Vårt samarbetsnätverk Vi samarbetar med andra daghem inom Barnavårdsföreningen, till exempel genom gemensamma teaterföreställningar eller konserter. Nu och då deltar vi i evenemang som staden erbjuder, till exempel konserter, utställningar eller teater. I samband med högtider kan vi göra ett besök till en närliggande kyrka, så som Tyska kyrkan eller Johanneskyrkan där församlingen erbjuder oss möjlighet att delta i till exempel advents- eller påskgudstjänst. Kulturarbetare kan bjudas in till dagis för att dra en verksamhet, inom ramen för Kulturfondens kultur på dagis-finansiering. 3 Barnavårdsföreningen i Finland Barnavårdsföreningen i Finland (BF) grundades redan 1893 och är således Finlands äldsta barnskyddsorganisation. BF arbetar för en bättre barndom, ett stärkt föräldraskap och ett barnvänligare samhälle. Verksamhetsspråket är både svenska och finska, med en personalstyrka på omkring 120 anställda. Till BF hör ett barnhem och flera daghem och eftisar. BF har också familjeenheter som ger stöd och råd till barn och familjer som upplever vardagen som utmanande, exempelvis på grund av skilsmässa eller neuropsykiatriska problem. Även Ferie- och kurscentret Högsand i Hangö är en del av BF. BF betonar vikten av förebyggande åtgärder och vill stödja barn och föräldrar i ett så tidigt skede som möjligt. Som Finlands enda svenska barnskyddsorganisation har BF ett särskilt ansvar att producera svenskspråkig service till barn och familjer. Dessutom fortbildar BF personal inom branschen. Barnavårdsföreningen erbjuder småbarnsfostran i sex daghem i Helsingfors. Föreningen har köpavtal med Helsingfors stad. Avtalet gäller 245 dagvårdsplatser. Alla daghem är svenskspråkiga. 3

5 4 Vår värdegrund och våra målsättningar Vi som jobbar på Schantzen förbinder oss till att jobba enligt Barnavårdsföreningens (BF s) värden. Tillsammans har vi funderat på vad värdena innebär för oss på Schantzen och hur de syns i vårt arbete. Dessa värden fungerar även som hörnstenar i vårt arbete som professionella pedagoger. I nedanstående bild och följande text har vi sammanfattat dessa tankar. Barnets bästa Förtroende En professionell pedagog Respekt och ödmjukhet Trygghet 4.1 Barnets bästa Barns och ungas bästa och välmående styr all vår verksamhet (ur BF s värdegrund) Vi vill att varje barn ska få känna sig delaktigt. Barnet ska få sin röst hörd och ha möjlighet att påverka innehållet i daghemsdagen. Vi försöker ta till oss av barnens idéer och använda oss av dem i utformingen av verksamheten, så väl i den fria som den ledda. Rutiner och en förutsägbarhet av dagen är viktigt för varje barn. Därför sätter vi stort värde i mjuklandningstiden och den möjlighet den ger oss att göra barnet bekant med daghemmets personal och husets rutiner i en lugn takt. Dessutom ger vi tid för barnen att sakta komma in i daghemmets rutiner igen, efter lov under året. Vi diskuterar med barnen om kommande aktiviteter. Vi jobbar för att skapa en öppen och positiv atmosfär med trygg och motiverad personal. Detta sker bland annat genom att vi håller oss uppdaterade inom vårt arbetsfält och skolar 4

6 oss. Vi lägger tid på att bemöta varje barn och beakta dess personlighet. Vi ser även till att barnets grundbehov är tryggade. 4.2 Respekt och ödmjukhet Respektfullt bemötande och ödmjukhet är förutsättningar för lyckade möten människor emellan. Mänsklighet är viktigt för oss.(ur BF s Värdegrund) Vi värdesätter samarbetet mellan hemmet och daghemmet och ser det som en förutsättning för en god dagvård. Vi jobbar för en fungerande och god fostringsgemenskap. Vi sätter värde i det arbetsteam vi jobbar i och ser varandras styrkor och beaktar olikheterna. Hur vi i personalen bemöter varandra är en mycket viktig modell för barnen. I kommunikationen med såväl barn, föräldrar och personal emellan är vi lyhörda, öppna och ärliga. Vi ser utveckling av social kompetens som en viktig del av vår pedagogik. 4.3 Förtroende Vi är en pålitlig serviceproducent, arbetsgivare och samarbetspart. Vi håller vad vi lovar! (ur BF s värdegrund) Förtroende är en förutsättning för trygghet inom dagvården. Grunden för samarbetet och förtroendet, bygger vi upp redan från första stund vi skapar en kontakt till hemmet. Förtroendet byggs vidare på under hembesöket och mjuklandningstiden. Vi arbetar för en god relation mellan barnet och vårdaren: vi i personalen är närvarande, vi lyssnar till barnet och visar intresse för vad barnet berättar. Barnen skall känna att de kan komma till oss. Vi beaktar vår tystnadsplikt. Vi informerar öppet om vår verksamhet, till exempel genom dagliga samtal och veckobrev till hemmet. I arbetsteamet har vi tydliga arbetsuppgifter och ansvarsområden och vi har tillit tillvarandra. 4.4 Trygghet I vår verksamhet satsar vi alltid på våra klienters och arbetstagares säkerhet. Trygghet är vår hjärtesak.(ur BF s värdegrund) 5

7 Säkerhet är viktigt för oss på Schantzen. Inomhus: Vi reglar ytterdörren då vi vistas inomhus, så att inget barn smiter ut. Innetossor används för att undvika halkningsolyckor. Vi har koll på vilka rum barnen befinner sig i och barnen lämnas inte utan uppsyn. Utomhus: Både barn och vuxna bär väst utomhus för att synas bra. Vi för lista över barnantalet och vi räknar barnen med jämna mellanrum för att minimera risken för att ett barn kommer bort. Vi i personalen informerar varandra om dagens händelser. Vi frågar föräldrar om aktuella saker i barnens liv, för att stöda och trygga barnets vardag på daghemmet. Vi önskar att föräldrar öppet delar med sig av sin vardag hemma. Vi i personalen sätter tydliga gränser för barnen. Rutiner och regler som finns på dagis är genomtänkta och utvecklas utgående från barnens behov. Vi i personalen är lyhörda, närvarande och intresserade av de barnen gör. Att lyssna till barn, föräldrar samt varandra är viktigt för oss i personalen. Vi strävar till att dagligen ge information om barnets dag på dagis. 6

8 5 Vår verksamhet I följande har vi beskrivit centrala delar av vår verksamhet. Kort kan man säga att vi vill erbjuda en så mångsidig verksamhet som möjligt, som långt planeras efter barnens behov och med barnens intressen i fokus. Verksamheten lever hela tiden och utvecklas och planeras ständigt under verksamhetsåret. 5.1 En dag på Schantzen Dagsschema 7.20 Daghemmet öppnar (vid behov tidigare) Morgonmål serveras Toalettbesök 8.30 Påklädning 9.00 Utevistelse i Smedsparken/ Lek eller verksamhet inomhus Pingvinerna går in Isbjörnarna går in Toalettbesök Samling för respektive grupp Lunch Vila Verksamhet för 5-åringar tysta halvtimmen Toalett och fri lek Samling för respektive grupp (t.ex. sagoläsning) Mellanmål Toalettbesök Påklädning för barnen i omgångar Utevistelse i Smedsparken Daghemmet stänger Dagsrutinerna är ungefärliga och varierar lite beroende på årstid och verksamhet. För att barnen skall känna sig välkomna, hälsar vi på varje barn då det kommer till dagis. Vi byter några ord med barnets föräldrar, för att höra hurdan natt och morgon barnet haft så att vi kan 7

9 stöda det på bästa möjliga sätt. Om något speciellt hänt vill vi gärna höra det så att vi kan vara förberedda på eventuella reaktioner från barnet. Vi försöker skapa en lugn stämning på dagis under morgonen, så att barnen får en bra start på dagen. Vid morgonmålsbordet dukar vi fram en bordduk, för att skapa en hemtrevlig miljö. Vårt biträde hjälper oss på morgnarna i samband med frukosten. Hygienen är viktig på daghemmet för att undvika smitto spridning. Barnen tvättar händerna då de kommer till dagis, efter utevistelse och innan mat. De dagliga rutinerna försöker vi göra så stressfria som möjligt och vi ser dem som ett tillfälle att få en pratstund med varje barn och att handleda dem till att så småningom självständigt klara av rutinerna. Vi försöker utnyttja väntetiden, som uppstår då man till exempel är tvungen att vänta på andra i samband med påklädning. Då kan vi till exempel samla en grupp barn på daghemmets innergård för en sång- och ramsstund. 5.2 Vuxenledd verksamhet Den ledda verksamheten på dagis bygger vi upp så mångsidigt som möjligt. Vi planerar verksamheten så att den innehåller element av matematiskt tänkande, språk, rörelse, musik och skapande. Den ledda verksamheten kan vara en samling som innehåller olika av tidigare nämnda inslag, men det kan även handla om utflykter, skapande stunder eller mer spontana stunder där pedagogen leder gruppen. Under detta verksamhetsår har vi språket och maten som våra tyngdpunktsområden och de förverkligas delvis under projekten Tala mera! och Tack för maten!, som är Barnavårdsföreningens pågående projekt för dagvården. Känsloutvecklingen stöder vi under verksamhetsåret genom att ta hjälp av Kompisväskan som är utarbetat av Folkhälsan, och StegVis som är ett program utveckla socialt och emotionellt lärande för 4-6-åringar. För de yngsta barnen använder vi eget material och behandlar främst grundkänslorna arg, glad och ledsen. Så som vi tidigare beskrivit, anser vi även att vi kan lära ut social kompetens och emotioner genom vårt eget exempel och genom att visa modell för barnen på alternativa handlingsmodeller. Konkreta växelverkanssituationer som uppkommer under dagisdagen är en viktig kanal för barnet att lära sig mer om känslor och samspelmed andra barn och vuxna. En god pedagog tar vara på situationerna och ser dem som inlärningstillfällen. 8

10 Pedagogen hjälper barnen att hitta lösningar på konflikter och att klara av sina känslosvall. Böcker är också fina hjälpmedel, då vi vill behandla känslor av olika slag. Traditioner och högtider uppmärksammar vi på olika sätt. Skapande verksamhet, så som jul- och påskpyssel, sånger, ramsor och sagor används som hjälpmedel. Stämningsskapande är även viktigt. Musik och sång är en viktig del av daghemmets verksamhet. Genom dessa får barnen känsla för rytm, takt och en möjlighet att uttrycka sig genom musik. Månadens sista måndag ordnas en gemensam sångstund för alla barn på dagis. Under sångstunden får barnen genom sång och ramsor även träna språket tillsammans med barn i alla åldrar. 5.3 Språk Daghemmets verksamhetsspråk är svenska. Många av barnen kommer från tvåspråkiga familjer och lever i en finskspråkig miljö. Barnen på dagis är i olika åldrar och befinner sig i olika skeden av sin språkutveckling. Detta uppmärksammar vi pedagoger då vi bygger upp verksamheten. Språket utvecklas bland annat genom samlingar, bokläsning och dagliga samtal. Helt konkret använder vi oss av: sagor sånger och ramsor visuellt stöd i form av bilder och tecken som stöd lekar språklekar spel diskussion svenska kulturevenemang Även den ordlösa kommunikationen är viktig och det är viktigt att vi som pedagoger kan läsa av barnen på rätt sätt. Därför lägger vi ner stor tid på att lära känna barnen bra och att skapa en relation till varje barn. Vi pedagoger fungerar som en språklig modell för barnen och använder ett så nyanserat språk som möjligt. 9

11 5.4 Lek Barn leker överallt och genom leken sker inlärning. Många färdigheter utvecklas genom leken och eftersom leken är en så viktig del av barnets vardag, vill vi ge utrymme för den på olika sätt. Ett led i detta är att vi ägnar två dagar i veckan åt lekstunder inomhus. På måndag förmiddagar och torsdag eftermiddagar går vi således inte till parken. Den vuxnas roll under lekstunderna är att handleda och inspirera då det behövs. Ibland att vara en del av leken och ibland mer av en observerare. Vi vuxna ser till att leksakerna är lätt tillgängliga, hela och säkra. Vi har på daghemmet skapat lekhörnor som skall inspirera till olika typ av lek, där barnets kreativitet, fantasi och logiska tänkande får utvecklas. Barnen får också träna sina sociala färdigheter och ta hänsyn till varandra. Genom leken behandlar även barnet sin vardag och upplevelser. Barnet får genom leken uppleva gemenskap med andra barn, men även vuxen-barn emellan. De äldre barnen, som redan kommit längre i sin lekutveckling, får ibland pröva på lekgrupper som bestäms av ett så kallat kompislotto som avgör vem man leker med. Även vilken typ av lek man skall leka kan bestämmas med hjälp av lottdragning. Vi i personalen ser till att leksakerna är tillräckligt utmanande och att det finns leksaker och material som passar de olika utvecklingsskedena. Vi ser till att barnen får leka i lugn och ro, vi delar in barngrupperna i mindre grupper. Vi strävar till att hela tiden utveckla oss själv och den pedagogiska miljön så att vi och miljön på bästa möjliga sätt stöder barnens utveckling. En dag i månaden (månadens första måndag) har vi en så kallad leksaksdag under vilken barnen får ta med en leksak hemifrån. Tanken med dagen är att barnen skall få ta med sig en leksak som är betydelsefull för dem. På dagis kan till exempel mer blyga barn hitta en kanal till andra barn genom att man får visa upp leksaken och använda den som ett verktyg i leken. Då barnet får berätta om sin leksak för andra utvecklas även språket. 5.5 Verksamhet i parken och parkens regler I parken ordnar vi ibland rörelsestunder för barnen, t.ex. genom att använda rörelsekort. Nu och då ordnas gemensamt program för alla parkens besökare. Det kan till exempel handla om motions/rörelsedagar, där parkens personal samt daghemmens personal bidrar med ledd verksamhet för alla barn. 10

12 I Smedsparken följer vi parkens gemensamma regler, som gäller alla besökare i parken. Parkens regler: - I parken är alla vuxna ansvariga för parkens säkerhet och trivsamhet - Till kullen som ligger mitt i parken får man inte föra tunga leksaker, så som cyklar. Kälkar får endast föras ditt då parkens ledare godkänt det. Det vill säga om de på basen av barnantal och barnens ålder gjort bedömningen att det är tillräckligt säkert. - Att städa och plocka undan leksaker är alla barns gemensamma uppgift. stora sidans leksaker kan föras till sandlådan då barnet går hem och på lilla sidan förs leksakerna till leksakslådan. - Innebandy får spelas på det område som är utsett för det (dvs. vid sidan av parkhuset), klubbor får inte föras någon annanstans. - Egna cyklar, skateboards och sparkcyklar används inte i parken. - Sandlekar leks på sandområdet inte på asfalten. Vi lämnar odlingar och buskar i fred. Lek i buskarna är förbjuden. - Varje vuxen har rätt att ta tag i situationer där barn orsakar fara för sig själv eller andra eller omgivningen. - Det är förbjudet att klättra i träden. För detta ändamål finns klätterställningar! 11

13 5.6 Vilan Alla barn är olika och behöver också olika mycket sömn under dygnet. Men gemensamt för alla barn är ändå att de mår bra av lugn och ro någon gång under dagen. Den lugna stunden hjälper barnet att behandla det som det varit med om och att samla energi för resten av dagen. Alla barn har rätt till en lugn vila. Barnen vilar i sina egna grupper. I Isbjörnarna är barnen dessutom delade in i två mindre grupper för att skapa en ännu lugnare stund. Följande element är viktiga för att skapa en avslappnad och skön vilostund: Lugn musik, sagoläsning, mysig stämning genom dämpad belysning Vi beaktar vår egen sinnestämning då vi är ansvariga i vilan, eftersom vi vet att den inverkar på barnets förmåga att lugna sig Vi har klara och tydliga regler för vilostunderna Yngre barn har längre vilostund, medan äldre barn har kortare. 5-åringarna vilar kring en halv timme och har sedan tid för lugnare verksamhet så som skapande verksamhet, experiment osv. 5.7 Matsituationer I och med projektet Tack för maten! serveras maten nu i skålar och fat vid vart och ett av borden. Detta gör maten mer synlig för barnen och det är lättare att visa och tala om den då vi delar ut maten. Vi granskar färg, konsistens och doft/lukt. Vi namnger ingredienser och maträtter. Salladen är uppdelad i sektioner så att barnen lätt kan urskilja de ingredienser salladen är gjord av. De äldre barnen brer själva sitt smör på knäckebrödet eller brödet och barnen får hjälpa till med undan städningen av kärlen. De äldre barnen brer själva smör på sin smörgås/knäckebröd och barnen hjälper till med att städa undan kärlen. Under matsituationer uppmuntrar vi barnen att smaka på allt. Vi diskuterar och för samtal med barnen medan vi äter. Detta stimulerar språkutvecklingen men upprätthåller även matron under matsituationen. Vi kan även samtala om vad matro innebär och hur man beaktar varandra vid matbordet. Vid högtider eller andra festliga tillfällen kan vi duka borden lite finare och placera om borden för att skapa ytterligare stämning. 12

14 6 Föräldrasamarbete Barnavårdsföreningens alla sex daghem använder sig av tidigt familjestöd som arbetssätt. Arbetsmodellen har utvecklats för att göra dagisstarten lättare för barnet och de övriga familjemedlemmarna, eftersom den kan innebära en stor förändring i familjens liv. Starten kan väcka många frågor och reaktioner hos såväl barnet som föräldrarna. Vid Schantzen fungerar barngruppens personal som barnets egenvårdare och dessa två gör ett hembesök hos familjen, innan barnet inleder dagvården. Hembesökets avsikt är att barnet och egenvårdarna skall få en första kontakt till varandra i en omgivning som är trygg för barnet. Men även föräldrarna och pedagogerna har möjlighet att skapa en grund för kommande samarbete. 6.1 Dagvårdsstarten Då barnet inleder dagvården rekommenderas en så kallad mjuklandningstid. Mjuklandningstiden för de minsta barnen brukar vara 2 veckor, medan det oftast räcker med 1 vecka för de äldre. Under mjuklandningen bekantar sig barnet med daghemmet, dess personal, andra barn och dagsrutinerna. Detta görs tillsammans med ena eller båda föräldrarna. Under mjuklandningstiden får barnet även småningom träna på att vistas på dagis utan föräldrarna. Först endast kortare stunder, och gradvis sedan längre stunder. Egenvårdarna fungerar som ett tryggt stöd vid svåra situationer så som till exempel avsked och vilan, då barnet inte har sina föräldrar att ty sig till. Egenvårdarna hjälper även barnet att hitta leken och roliga stunder på dagis. Småningom bekantar sig barnet bättre även med den övriga personalen i huset, så att hela personalen är en trygghet för barnet. 6.2 Fostringsgemenskap För att garantera en god daghemsvård behövs ett gott samarbete föräldrar och personal emellan. Samarbetet inleds redan då föräldrar och personal kommer i kontakt för första gången, senast vid tidpunkten för hembesöket. Det informationsutbyte som sker föräldrar och personal emellan underlättar förståelsen för barnets olika utvecklingsskeden under dagvårdstiden. Tillsammans kan föräldrar och personal hitta lösningar, som stöder barnet i dess utveckling. I samarbetet är öppenhet, respekt och tillit ytterst viktiga. Vi i personalen värdesätter föräldrarnas åsikter och den informationen de kan ge oss om barnet. Under verksamhetsåret får föräldrarna ta del av verksamheten bland annat genom: - föräldramöten, som ordnas minst 1 gång per år. 13

15 - veckobrev, som skickas per epost och läggs på husets anslagstavla. I veckobrevet informerar vi om den kommande veckans program och ger information om det som skett under veckan. Vi lägger ofta med foton som ger en ännu bättre bild över det barnen gjort. - dagliga samtal mellan föräldrar och personal, i samband med att barnen kommer till och går från dagis. Till de dagliga samtalen kan även höra ett telefonsamtal eller ett textmeddelande. Till exempel om barnet haft en besvärlig morgon, kan det vara skönt att senare under dagen få höra hur det går på dagis. Föräldrarna kan alltid kontakta oss i personalen under dagens lopp, om frågor väcks. - föräldrasamtal barnträdgårdsläraren i respektive grupp håller samtal minst en gång om året med barnets föräldrar. Tillsammans med föräldrarna görs en personlig plan för barnets vård på daghemmet. Under samtalet har föräldrarna även möjlighet att ge respons på verksamheten och samarbetet. Samarbete med föräldrar sker även genom föräldraföreningen, som i samråd med personalen kan ordna tillställningar under året. Dessutom bidrar föreningen med ekonomiskt understöd, som kan användas till anskaffningar vid daghemmet. 8 Specialdagvården och samarbete med rådgivningen Specialpedagogen inom Barnavårdsföreningen besöker oss ungefär en gång i månaden. Specialpedagogen fungerar som konsult för daghemspersonalen. Specialpedagogen kontaktas då barnets utveckling eller beteende oroar barnets föräldrar, dagvårdspersonalen eller andra sakkunniga, då i första hand för att följa barnens utveckling i dagvården och för att tillsammans med personalen på dagvårdsplatsen stöda familjerna. Specialpedagogen kan också vid behov hänvisa barnet till undersökningar och behandlingar. Specialpedagogen närvarar vid behov vid föräldrasamtal. Rådgivningens hälsovårdare och daghemspersonalen samarbetar. Ett samarbetsverktyg är 4- årsuppföljningen av barnet, under vilken man observerar barnet och bedömer dess utveckling. Inför uppföljningen ger dagvården sin beskrivning av barnet. Samarbetet mellan familjerådgivningen och dagvården är i allmänhet anknutet till konsultationer i enskilda klientfall. 14

16 10 Planering och utvärdering av verksamheten Personalen utvärderar sitt arbete under planeringsmöten och planeringseftermiddagar. Då ställer vi upp mål för verksamheten och utvärderar den. Vi för också pedagogiska diskussioner och reflekterar över hur vi lyckats med vårt arbete under arbetshandledning, som sker en gång per månad. Varje vecka ordnas personalmöten i huset, under vilka följande veckas program gås igenom och den gångna veckan behandlas. Gruppernas personal planerar ständigt sin verksamhet, under möten och samtal. Under regelbundna samtal med föräldrarna utvärderas också verksamheten. Föräldrarnas respons i fråga om verksamheten i helhet och särskilt i fråga om deras barn, ger oss möjligheten att utveckla verksamheten så att den ännu bättre motsvarar barnens och familjernas behov. En del av den dagliga utvärderingen är diskussioner med barnen. Genom att tillsammans gå igenom vad som hänt och vad vi gjort, lär vi oss om deras intressen, vad de vill lära sig, vad de redan lärt sig och vilka framsteg de gjort. 15