Rådgivning vid tandblekning

Transkript

1 Rådgivning vid tandblekning - En studie ur tandhygienistens perspektiv Louise Hartvig Julia Honiball Handledare: Lina Gassner Examensarbete (7,5hp) Tandhygienistprogrammet April, 2012 Malmö Högskola Odontologiska fakulteten Malmö

2 SAMMANFATTNING Det har visat sig att patienter i alla åldrar tycker att utseendet på deras tänder har betydelse. Fina tänder förknippas idag ofta med hälsa och välbefinnande vilket troligen är den främsta orsaken till att tandblekning blivit mer efterfrågat de senaste åren. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka tandhygienisters kunskaper och inställning till tandblekning samt vilka råd som ges till patienter som efterfrågar en sådan behandling. Vidare undersöktes huruvida tandhygienisterna använder ett patientcentrerat och/eller ett sjukdomscentrerat förhållningssätt. Fem tandhygienister intervjuades och intervjutekniken som intervjuerna var formade efter var av semistrukturerad karaktär. Studien visade att tandhygienisternas inställning till tandblekning varierade. Merparten var överlag positivt inställda, inställningen varierade dock beroende på vem som efterfrågade behandlingen. Faktorer som bland annat tandstatus, ålder och ilningar påverkade tandhygienisternas rekommendationer. Inställningen grundades i stort på erfarenheter från tidigare behandlingar. De kunskaper om tandblekning som informanterna ansåg sig ha varierade mellan individerna och var tillsynes oberoende av deras arbetserfarenhet, ålder och personliga inställning till behandlingen. Detta är dock inte statistiskt verifierat varpå det inte har kunnat dras några slutsatser om varför kunskapsnivån hos tandhygienisterna varierade. Merparten av de tandhygienister som intervjuades använde sig på något sätt av ett patientcentrerat förhållningssätt vid rådgivning om tandblekning. De la till exempel stor vikt vid ett individanpassat bemötande, var intresserade av orsaken till varför patienten ville bleka tänderna och vilka förväntningar patienten hade på behandlingen. Likväl fanns de som hade ett sjukdomscentrerat förhållningssätt som grund. Detta kännetecknades av att rådgivningen till största del bestod av en diskussion om biverkningar och en klinisk undersökning för att bestämma lämpligheten för att få genomgå behandlingen. Oavsett vilket förhållningssätt tandhygienisterna har använt sig av tycks de ha patientens bästa i åtanke. Det bör uppmärksammas att fem personers åsikter inte kan svara för en hel yrkesgrupp. Därmed kan inga generella slutsatser dras utifrån denna studie.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 SYFTE...1 FRÅGESTÄLLNINGAR...1 MATERIAL OCH METOD...1 Intervjuer...1 Intervjufrågor...2 Urval och rekrytering av informanter...2 Litteratur...2 FORSKNINGSBAKGRUND...3 Tandblekning...3 Kommunikation mellan vårdgivare och vårdtagare...4 RESULTAT...5 DISKUSSION...8 KONKLUSION REFERENSER BILAGA BILAGA

4 INLEDNING Antalet människor som önskar sig ett vitare leende har ökat de senaste åren och nya tandblekningsmetoder har utvecklats (1) men hur blir egentligen patienter bemötta vid efterfrågan av tandblekning och är tandhygienistens råd individanpassade? Kosmetisk tandvård har under de senaste åren fått större betydelse (1). Även forskningen kring ämnet har ökat dramatiskt under de senaste 20 åren (2). Tändernas utseende är viktigt för patienter i alla åldrar och associeras ofta med hälsa och välbefinnande. I och med detta har vitare tänder blivit mer efterfrågat, samtidigt som kosmetiska ingrepp blivit mer lättillgängliga. Olika behandlingsmetoder och tekniker för tandblekning har därför utvecklats och det finns idag en mängd tillvägagångssätt för den som önskar sig ett vitare leende (1). För att få ett bra resultat av tandblekning samt för att bevara så mycket tandsubstans som möjligt, krävs det en korrekt behandlingsplanering och en teknik anpassad för den enskilda individen (3). Det är även av stor betydelse att tandvårdspersonalen har en förståelse för vad patienten önskar och förväntar sig av behandlingen, för att kunna avgöra vilken behandlingsmetod som bäst matchar patientens förhoppningar (4). Denna intervjustudie avser att undersöka hur tandhygienister idag bemöter, råder och instruerar patienter som efterfrågar tandblekning. Den tar upp ett patientcentrerat (PC) och ett sjukdomscentrerat (SC) förhållningssätt vid rådgivning av denna typ av behandling. Den berör även tandhygienisters attityd gentemot tandblekning och om råden skiljer sig åt beroende på exempelvis patientens ålder, munstatus och inställning till tandblekning. SYFTE Syftet är att beskriva vilka råd tandhygienister ger till patienter som efterfrågar tandblekning. Syftet är även att identifiera och diskutera huruvida den information som ges till patienterna är patientcentrerad eller sjukdomscentrerad. FRÅGESTÄLLNINGAR Vilket förhållningssätt använder sig tandhygienister av när de ger råd om tandblekning? Vad anser de är viktigast att ta upp med patienter som efterfrågar tandblekning? Är tandhygienister positiva till tandblekning och vad anser de om sin kunskapsgrund? MATERIAL OCH METOD Intervjuer Informationen som ligger till grund för arbetet är huvudsakligen baserad på fem kvalitativa intervjuer, data hämtad från Socialstyrelsen samt vetenskapliga artiklar och läroböcker. Intervjuerna utgick från tre huvudfrågor och kompletterades med ett antal subfrågor, några av dessa subfrågor ställdes till samtliga informanter medan några uppkom under intervjutillfällena. I resultatet redogörs för totalt åtta frågor, det vill säga de tre huvudfrågorna samt fem subfrågor. De frågor som inte tagits med i arbetet visade sig inte vara relevanta för studiens syfte. Intervjuerna utfördes av studiens författare och ägde rum på informanternas 1

5 arbetsplatser. Informanterna fick själva önska tidpunkt för intervjutillfället. Intervjufrågorna är av semistrukturerad karaktär, ett upplägg lämpligt att använda då det ger utrymme för den intervjuade att tala relativt fritt samtidigt som intervjuaren har kontroll och kan styra samtalet. Intervjuerna transkriberades för att sedan analyseras och tolkas av studiens författare. Därefter förstördes inspelningarna av intervjuerna för att garantera informanternas anonymitet. Intervjufrågor Följande intervjufrågor ställdes: 1. Vad är din personliga inställning till tandblekning? a. Vad baserar du din inställning på? 2. Hur bedömer du dina kunskaper om tandblekning? a. Var kommer dina kunskaper från? 3. När en patient kommer till dig och frågar om tandblekning, hur svarar du typiskt då? a. Vad är den viktigaste informationen om tandblekning att ge, tycker du? b. Svarar du alla patienter på samma sätt eller skiljer sig råden åt? c. Frågar du varför patienterna vill bleka? Urval och rekrytering av informanter Fem tandhygienister intervjuades då detta ansågs vara av lagom omfattning i förhållande till den tid som fanns till förfogande. För att rekrytera fem tandhygienister att intervjua kontaktades en klinikchef i Folktandvården. För att erhålla ett så representativt resultat som möjligt tillämpades rekryteringskraven att de fem informanterna skulle vara av blandat kön och ha olika lång arbetslivserfarenhet. De fem tandhygienisterna bestod av en man och fyra kvinnor, dessa arbetade på fyra olika folktandvårdskliniker i Malmö kommun. Alla fem tandhygienister fick via e-post information om intervjustudien (se bilaga 1) och ett samtyckesformulär (se bilaga 2) som de fick skriva ut själva och skriva under. Om detta inte gjorts fick de formulären vid intervjutillfället. Därefter kontaktades tandhygienisterna per telefon eller via e-post för att boka tid till intervjun. Tandhygienisterna förblir anonyma i intervjustudien men dock anges här arbetslivserfarenhet och ålder, detta tas också kort upp i diskussionen. Följande tandhygienister deltog i intervjustudien, se tabell 1 för information kring dessa informanter. Tabell 1. Arbetslivserfarenhet samt ålder på vardera informant. Informant Arbetslivserfarenhet Ålder 1 26 år 50 år 2 24 år 48 år 3 0,5 år 23 år 4 12 år 52 år 5 9 år 41 år Litteratur PubMed har nyttjats vid sökandet av artiklar till forskningsbakgrunden och MeSH-termen: tooth bleaching och subtermen methods har använts dessutom har en fritextsökning gjorts med hjälp av termerna tooth whitening, therapy, patient satisfaction och esthetics, dental för att få en relevant och begränsad sökning. Som komplement till de vetenskapliga artiklarna har vi funnit information i framförallt böckerna Tooth whitening, indications and outcomes of nightguard vital bleaching (5) och Vital Tooth Bleaching, Putting It All 2

6 Together (4). Kunskap om patientcentrerat och sjukdomscentrerat förhållningssätt har huvudsakligen hämtats från läroböckerna Kommunikation i klinik (6) och Den moderna patienten (7). FORSKNINGSBAKGRUND Tandblekning Runt om i världen finns det individer som är missnöjda med sina tänders utseende, i en studie gjord i Malaysia var 56,2% inte tillfreds med färgen. Majoriteten av dessa var intresserade av tandblekning som behandling (8). Idag finns det ett stort utbud av tandblekningsmetoder. De kan utföras både på klinik och i hemmet. Det är upp till tandvårdspersonalen att se till så att patienterna når sina mål på ett säkert sätt (1). För att uppnå ett lyckat resultat av tandblekning krävs ett passande tillvägagångssätt, en noga utvald produkt samt att tandvårdspersonalen har förståelse för vad patienten önskar och förväntar sig. Däremot är det patientens åsikt som är avgörande för om behandlingen lyckas eller inte (2). Det finns många orsaker till varför missfärgningar på tänderna uppstår. Ett exempel på detta är när färgämnen tränger igenom tandens hårdvävnad (emalj), vilket kan ske då tanden mineraliseras. Missfärgningar kan även uppkomma genom långtidsinverkan av färgämnen från livsmedel och tobak, då detta påverkar den organiska hårdvävnaden (dentin). Ytterligare skäl till att färgförändringar på tänderna uppstår är tidig medicinering med antibiotika samt sjukdomar som kan drabba människor i unga år. Dessa orsaker klassas som genetiska, odontologiska respektive medicinska (3). Vid behandling på klinik rekommenderas framförallt två olika typer av tandblekningsmetoder. Den ena innebär att patienten får med sig blekningsmedel och blekskena hem. Blekningsmedlet appliceras i blekskenan och används antingen på dagen eller natten beroende på vilket preparat patienten väljer. Det andra har en högre halt av väteperoxid eller karbamidperoxid och blekningen sker på klinik, i vissa fall i samband med värme eller ljus (3). Indikationerna för tandblekning kan vara missprydande missfärgningar. Även fluorotiska tänder med vita fläckar kan behandlas men fläckarna kan dock inte tas bort helt utan bara jämnas ut. Tandblekning kan vara indicerat pre- och postprotetiskt. Postprotetiskt innebär att tandblekning används för att eventuellt jämna till färgskillnader istället för att byta ut protetiken. Enstaka missfärgad tand kan också behandlas (3). Kontraindikationer för tandblekning är graviditet eller amning då det kan ge biverkningar på fostret. Isande tandhalsar, borstskador, blottlagda rotytor och erosionsskador är alla exempel på faktorer då tandblekning bör undvikas eller utföras med försiktighet. Det är även viktigt att vara försiktig med blekningsmaterialet eftersom det finns risk för att patienten kan utveckla allergi mot detta. Personer som har ett frekvent alkoholintag och/eller är storrökare rekommenderas inte att använda sig av tandblekning då dessa produkter kan påverka den toxiska effekten av väteperoxid (3). Det är viktigt att inte förolämpa sin patient med att diskutera tandblekning. Ett möjligt tillvägagångssätt för att undersöka om patienten är intresserad av tandblekning utan att han eller hon tar illa vid sig är att ställa frågor om munhälsan eller om det är något patienten är missnöjd med gällande sitt leende. En sådan fråga är inte riktad mot tandblekning i sig utan mot patientens egen uppfattning (6). 3

7 Det finns patienter som frågar ifall deras tänder är tillräckligt vita eller ifall de bör bli vitare. Ett sätt att kunna bedöma detta som tandhygienist kan vara att titta på ögonen hos patienten. Om färgen på patientens ögonvita jämförs med tändernas färg, ska dessa matcha. Ifall tändernas färg är vitare ger det en distraktion som ger ett onaturligt intryck. Det är dock viktigt att gå igenom biverkningar av tandblekning med patienten innan behandling, informera om att fyllningar som inte synts innan kan börja synas, samt att försäkra sig om att patienten har realistiska förväntningar (6). Kommunikation mellan vårdgivare och vårdtagare När det gäller kommunikation mellan tandvårdspersonal och patient har patientcentrering använts under de senaste decennierna. Begreppet patientcentrerat förhållningssätt kommer ursprungligen från psykiatern Michael Balint som jämförde patientcentrerad medicin med traditionell sjukdoms- och läkarcentrering (7). Patientcentrerad medicin förklaras genom att försöka: förstå patientens besvär, på det sätt som de framställs av patienten tillsammans med de symtom och tecken som läkaren hittar, inte bara som sjukdom utan som uttryck för patientens unika individualitet, hans spänningar ( tensions ), hans konflikter och problem (7). Den traditionella sjukdomsorienterande modellen innebär: att förstå patientens besvär som sjukdom, det vill säga som patologiska förändringar i kroppen eller i kroppens delar eller delfunktioner (7). För att behandla genom patientcentrering skall yrkesutövaren kunna delta genom att använda sig av sina egna erfarenheter och känslor som en grund. Det är viktigt att kunna växla mellan närhet och distans, med andra ord att involveras men ändå hålla avstånd (7). För att beskriva relationen mellan patient och vårdgivare ytterligare, finns det fyra andra modeller som kan förknippas med sjukdomscentrerat och patientcentrerat förhållningssätt. Den paternalistiska modellen beskriver att vårdgivaren på bästa sätt försöker hjälpa patienten, detta utan att involvera patientens egna värderingar i processen. Vårdgivaren ger råd till vårdtagaren utifrån de värderingar som tros vara neutrala, bestämda och samma för båda parterna. I denna modell är det vårdgivaren som har störst makt i situationen, han/hon kan ställa höga krav på vårdtagaren. Det är en traditionell rollförståelse där vårdgivaren brukar ses som advokat och vårdtagaren som klient. Den andra modellen är den förhandlande modellen. I den här modellen är vårdgivarens uppgift att ha en dialog med vårdtagaren om de värderingar och behandlingar som är bäst. Vårdgivaren ska därefter få vårdtagaren att acceptera en behandling han/hon anser främja vårdtagarens intresse. Vårdgivarens egna värderingar ligger till grund för behandlingen. Dock kan vårdgivarens värderingar förändras genom samtal med vårdtagaren. I den förhandlande modellen ses vårdgivaren som lärare eller vän och vårdtagare som elev eller vän. Den tredje modellen är den informativa modellen, som även kallas konsumentmodellen. Den består av att ge vårdtagaren möjligheten att fatta beslut om en eventuell behandling. Vårdgivarens roll är att ge information till vårdtagaren och därefter utföra dennes val. Vårdtagarens värderingar ses som definierande, bestämda, erkända. Vårdgivaren är en skicklig teknisk expert och vårdtagaren är kunden. Den fjärde och sista modellen är den tolkande modellen. Här ska vårdgivaren samarbeta med vårdtagaren för att få fram dennes värderingar. Han/hon ska ge information om alternativa behandlingar och även stötta vårdtagaren att välja en behandling som förverkligar dennes värderingar. Här uppfattas patientens värderingar som oklara, omedvetna och motsägelsefulla, i ett behov av att bli 4

8 utforskade och klargjorda. Vårdtagarens förståelse i situationen bör vara det som avgör valet av behandling. Vårdgivaren är rådgivaren eller konsulten och patienten är klienten (8). Ifall de fyra modellerna delas in i patientcentrerat och sjukdomscentrerat förhållningssätt så hamnar de två första i sjukdomscentrerat och de andra i patientcentrerat. För att se vilken modell som hamnar i vilken grupp beaktas patientens autonomi och om vårdgivaren verkställer patientens önskemål (8). RESULTAT Resultatet av de ställda intervjufrågorna presenteras i form av sammanfattningar och citat som är representativa för de svar som angetts. Resultatet av frågeställning nummer tre delas även in i två förhållningssätt; sjukdoms- och patientcentrerat. 1. Vad är din personliga inställning till tandblekning? a. Vad baserar du din inställning på? Informant 1, 2 och 3 var positiva till tandblekning och baserade sin inställning på att det var en bra metod för att ta bort missfärgningar utan att göra ett större ingrepp på tanden. De ansåg att tandblekning ofta gav ett bra resultat och patienterna blev nöjda. Informant 4 hade en inställning som varierade beroende på patientens ålder och tandstatus. Hon var positiv inställd till tandblekning för patienter i medelåldern där de fanns ett behov, däremot var hon negativt inställd till tandblekning för yngre patienter. Informant 5 var negativt inställd till tandblekning, då det fanns flera biverkningar så som ilningar och skada på tandvävnaden. Positiv till det, enbart positiv. Har blekt ända sen jag började jobba faktiskt, men det går i vågor, ibland är det många som vill det och sen kan det gå ett halvt år då det bara är en eller två, då finns det inget jätteintresse av det, men jag är positiv till metoden. Det jag tycker är positivt är ju att det är många som inte vågar smila/ le för de kanske har missfärgade tänder/ gulare tänder eller ja, problem på andra sätt. Då kan det vara, om det är rätt omständigheter, en bra grej, en relativt enkel behandling för att man ska våga visa tänderna. Det är varierande beroende på ålder, naturligtvis utseendet på tänderna, kariessituation och så vidare. Men jag är inte negativ till det. Ja, jag är inte så för, detta pga isningar. Det isar och jag har den känslan att det skadar tandvävnaden på något sätt, hur ska jag säga, bleker du ska du bleka hela tiden. 2. Hur bedömer du dina kunskaper om tandblekning? Kunskaper om tandblekning varierade, informant 1, 2 och 5 ansåg sig ha tillräcklig kunskap. De kände sig trygga i informationen till patienten men behövde ibland läsa på lite innan en behandling. De resterande informanterna, 3 och 4, tyckte att de hade otillräcklig kunskap och ville veta mer om ämnet. Relativt goda. Man får läsa på lite innan, vi har det inte så ofta här så man får läsa på lite om det som patienten eventuellt kan tänkas fråga om. Jo, jag känner mig trygg i informationen till patienten. 5

9 De kan alltid bli bättre, man kan alltid läsa fler studier och se hur forskningen går framåt och vad man hittar. Nja, de är nog rätt mediokra. a. Var kommer dina kunskaper från? Informant 1 och 4 har fått sin kunskap från broschyrer och från informationen som följer med tandblekningsmaterialet. Informant 4 har ytterligare fått sin kunskap från kollegor vilket även informant 2 fått. Den sistnämnda har även gått kurser, hittat information på nätet och i Tandläkartidningen. Kunskapsgrunden för informant 5 kommer från erfarenheter på klinik. Samtliga informanter uppger att det inte har fått någon information om tandblekning från grundutbildningen, vilket de saknar. Dels är det från kollegor när jag började jobba, att de visade och berättade för mig. På skolan hade vi inte mycket då, i min utbildning. Sen efter det så har de varit lite kurser, någon kvällskurs, några andra dagskurser och så som har varit utanför kliniken. Plus att man har läst lite på nätet och i tandläkartidningen som ibland har lite rapporter och sådär. Det är nog en blandning, dels ifrån producenten helt enkelt som säljer in materialet och kollegor, så är det nog ja. 3. När en patient kommer till dig och frågar om tandblekning, hur svarar du typiskt då? Ett sjukdomscentrat svar på denna fråga innebär att vårdgivaren lägger fokus på kliniska fynd, patientens allmänna hälsotillstånd och tandblekningens biverkningar. Vid ett patientcentrerat svar ligger tyngdpunkten istället på patientens förväntningar och vårdgivaren ser varje patient som en egen individ. Detta betyder att varje patientmöte är unikt. Att ha en helhetssyn av patienten är viktigt, allt ifrån hur denne ser ut kliniskt i munhålan till vad en blekning skulle betyda för patienten på ett mer personligt plan (7, 8). Informant 1 svarar att patienten ska vara fullt frisk, både i munnen och i allmänhet. Patienten får inte heller vara gravid/ ammande och inte ha besvär av ilningar sen tidigare. Informant 2 tar hänsyn till patientens ålder och det förekommer att hon avråder unga tjejer med redan vita tänder. Dock ser hon i första hand patientens personliga behov och kan eventuellt göra undantag när det gäller ålder. Informant 2 tycker även det är viktigt att berätta att hon inte kan ge någon garanti för hur blekningsresultatet kommer att bli. Hon anser att det är av betydelse att informera patienten om att vara försiktig med att bleka ifall den har framtandfyllningar eller röker och dricker rödvin ofta. Informant 3 säger att det beror på vad patienten själv vill och lägger inga personliga värderingar i det. Hon förklarar för patienten vad en tandblekning innebär och delar med sig av den kunskapen hon har. Informant 4 har inget typiskt svar utan varierar det efter ålder och tandstatus. Informant 5 undersöker först den kliniska situationen och tar även hänsyn till om patienten är 18 år fyllda. Informant 5 rekommenderar även att bleka på slutet av våren då sommaren och solbrännan är på väg. Då berättar jag innan att man ska vara fullt frisk i munnen, att man inte får ha vissa sjukdomar, man får inte vara gravid och inte vara ammande (SC) 6

10 Hade någon kille som faktiskt var 12 som blev mobbad i skolan, för att han hade ett väldigt överbett och kunde inte stänga munnen helt. Utan han hade tänderna så, (visar med händerna) tänderna på tork. Han hade även vita fläckar som syntes ganska tydligt, så kompisarna mobbade honom för de, de var synd om honom. Så att, jag har aldrig blekt någon som var så ung. Jag pratade med dentalfirman då, berättade som det var och hon sa att du kan köra ändå men blir det isningar ska du avbryta. Så vi tog det liksom successivt så han kände inget och det gick jätte bra. Han blev av med sina fläckar, han var så glad när han kom. (PC) Det beror på hur de frågar, eller vad de frågar rättare sagt, men frågar de - tycker du att jag ska bleka tänderna? då svarar jag liksom vad jag tycker och då säger jag, det får du helt och hållet själv bedöma, vad jag tycker spelar ingen roll (PC) a. Vad är den viktigaste informationen om tandblekning att ge, tycker du? Ett sjukdomscentrerat förhållningssätt innefattar ett svar där den intervjuade tar upp ämnen så som biverkningar, vikten av renhållning, skötsel efter blekningen samt föregående tandstatus. Vid ett patientcentrerat förhållningssätt anser istället vårdgivaren att den viktigaste informationen att diskutera är patientens förväntningar och att se till så patientens krav är inom rimliga gränser (7, 8). Informant 1 och 5 anser att biverkningar av tandblekning är det viktigaste att informera patienten om, framför allt ilningar. Informant 2 tar också upp biverkningar men anser att det som är av störst betydelse att diskutera är patientens förväntningar på behandlingen. Informant 3 tar upp vikten av renhållning och att patienten eventuellt kan behöva byta ut fyllningar. Hon berättar för patienten att rökning och rödvinsdrickande bör undvikas och att patienten ska skölja med fluor efter blekning. Informant 4 tycker det är viktigt att berätta att tandblekning påverkar tanden och att det försvinner emalj varje gång man bleker. Därför bör man undvika att bleka i tidig ålder. Hon uppger även att man inte kan ge garanti för ett bra resultat till patienten. Ilningar är det som man inte får glömma att säga, för det är som mest påtagligt efter blekningen och det är ju det som sitter i längst också. Man kan ju få lite ont i tandköttet men det går ju över på några dagar och det är ju ingenting, men ilningar är ju det som pratas mest om. (SC) Det som är viktigt att säga är ju att man sköljer med fluor samtidigt, att det verkligen är rent och sen beror det på om de har fyllningar samtidigt. (SC) De ska inte ha för stora förväntningar. Att de inte, man får liksom känna av, vill de ha Carola tänder eller vill de bara få lite fräschare, att det är realistiskt. (PC) b. Svarar du alla patienter på samma sätt eller skiljer sig råden åt? Ett sjukdomscentrat svar på den här frågan innebär att vårdgivaren anser att alla patienter ska ha samma information och varierar därför inte sina svar. Ett patientcentrerat svar innefattar beaktande av patientens ålder och förutsättningar för att genomgå en tandblekning. Vårdgivaren anpassar sina råd efter varje enskild individ (7, 8). Informant 1 och 2 ger samma information till alla patienter, medan informant 3 är osäker om informationen som ges är likadan eller skiljer sig åt. Informant 4 och 5 varierar sina svar beroende på hur det ser ut kliniskt och patientens ålder. 7

11 Ja, det gör jag. De ska vara medvetna om vad de gör, för det kostar en del pengar också. De måste vara insatta i vad de ger sig in så det inte kommer som en chock sen. (SC) Ja precis, jag kör samma, nej men ungefär samma. (SC) Ja, det kan skilja sig. Det beror på hur det ser ut i munnen. (PC) c. Frågar du varför patienterna vill bleka? Vid ett sjukdomscentrerat svar tycker inte vårdgivaren att orsaken till varför en patient vill genomgå tandblekning är relevant och tar därför inte upp frågan. Vid ett patientcentrerat svar anser vårdgivaren det vara viktigt att ta reda på orsaken och är intresserad av varför patienten vill bleka sina tänder (7, 8). Informant 1 och 5 frågar inte sina patienter om de vill bleka, dels för att patienterna säger det själva men också tycker informant 5 att det är för personligt att fråga patienten. Informant 2, 3 och 4 brukar ofta ta upp frågan med sina patienter. Nej oftast brukar jag inte det, det kan vara personligt. (SC) Ja det gör jag ofta, speciellt om de är yngre och man inte ser någon anledning till det (PC) Ja, det brukar jag faktiskt fråga. (PC) DISKUSSION För att undvika att tandhygienisterna formade sina svar efter vad de ansåg att de borde ha svarat, försökte vi utforma intervjufrågorna objektivt och utan värderingar. Det förekom dock att nya subfrågor som inte var formulerade innan intervjutillfället, blev av ledande karaktär. Vi anser emellertid att detta inte påverkat studien i sin helhet då intervjusvaren på dessa frågor inte var relevanta för vårt syfte och därför inte redovisats i resultatet. De slutsatser som dragits är baserade på de svar de fem tandhygienisterna som deltagit i denna intervjustudie angett. Det bör dock uppmärksammas att fem personers åsikter inte kan svara för en hel yrkesgrupp. Det finns en möjlighet att en mer omfattande intervjustudie hade gett ett annat resultat då attityd, inställning och förhållningssätt är individuellt och påverkas av tidigare bakgrund och erfarenheter. Detta gör att vi antar att en mer omfattande studie hade gett ett mer varierat resultat. De tandhygienister som deltog i intervjustudien skilde sig åt i såväl ålder som arbetslivserfarenhet. Dock kan inga slutsatser dras att dessa faktorer skulle vara avgörande för skillnader i deras attityd gentemot tandblekning. Ett exempel på detta är att tandhygienist 2 hade jobbat i 24 år och var enormt positiv till tandblekning, men även tandhygienist 3 som endast hade jobbat i 6 månader, hade samma inställning. Vi hade följande frågeställningar: Vilket förhållningssätt använder sig tandhygienister av när de ger råd om tandblekning? Vad anser de är viktigast att ta upp med patienter som efterfrågar tandblekning? Är tandhygienister positiva till tandblekning och vad anser de om sin kunskapsgrund? Tandhygienisternas personliga inställning till tandblekning spelade en avgörande roll för hur de gav råd till sina patienter. De tandhygienister som hade en positiv inställning var inte 8

12 främmande för att använda tandblekning i sin patientbehandling medan de som hade en negativ inställning ofta avrådde sina patienter att bleka. Intervjustudiens resultat visar på att inställningen till tandblekning var beroende av tandhygienisternas egna erfarenheter av utförda behandlingar, både på sig själva och på patienterna. De baserade även sin inställning på patientens ålder, tandstatus och tandblekningens troliga biverkningar. Svaret på frågan om de hade något typiskt svar till sina patienter när de frågade om tandblekning varierade mellan de intervjuade. Svaren vi fick delades upp i patientcentrerat och sjukdomscentrerat förhållningssätt. Enstaka tandhygienister var endast sjukdomscentrerade i sina råd till patienterna medan andra tandhygienister var patientcentrerade med inslag av ett sjukdomscentrerat förhållningssätt. Ett exempel på vad som kan ses som sjukdomscentrerat är när tandhygienstens råd endast tar upp biverkningar av tandblekning och tandhygienisten tittar på patientens tandstatus. Råd utifrån ett patientcentrerat förhållningssätt kan vara att man tar hänsyn till patientens förväntningar, behov och ser patienten som en hel individ. Tre utav tandhygienisterna tog stor hänsyn till ålder hos patienterna och hade en åldersgräns på 18 år, detta eftersom fabrikatet på blekmedlet hade den åldersgränsen. I intervjustudien fick vi även reda på vad tandhygienisterna tyckte var viktigt att meddela sina patienter före en tandblekningsbehandling. Det visade sig att de flesta intervjupersonerna använde sig av ett sjukdomscentrerat förhållningssätt då de ansåg att den viktigaste informationen var att berätta om biverkningar och hur tänderna reagerar på tandblekningsprocessen. Där fanns även enstaka tandhygienist som använde sig av ett patientcentrerat förhållningssätt då det innefattade att tandhygienisten tyckte att det viktigaste var att se till att patientens förväntningar var realistiska. Personlig inställning gentemot tandblekning var en faktor som påverkade ifall tandhygienisterna ansåg sig ha tillräcklig kunskap. Resultatet visade att tandhygienister med en positiv inställning och ett intresse för tandblekning gärna ville veta mer om ämnet. Ett exempel på detta var att den tandhygienist som gått flest kurser och verkade ha mycket goda kunskaper om blekning, fortfarande ville veta mer. Detta kan man jämföra med den tandhygienist som inte sökt efter mer information och som var mest negativ gentemot tandblekning - intresset för att utöka sina kunskaper om tandblekning fanns inte hos denne individ. Hur arbetslivserfarenhet påverkade tandhygienisternas kunskapsnivå varierade. Vissa tandhygienister hade lång arbetslivserfarenhet och ansåg sig därför ha god kunskap medan andra med lång arbetslivserfarenhet ansåg sig ha för lite kunskap. Därför kunde det inte dras några enhetliga slutsatser om att kunskapsnivå och arbetslivserfarenhet har ett samband. Hur mycket kunskap om tandblekning tandhygienisterna ansåg sig besitta varierade. Två tandhygienister ansåg sig ha för lite kunskap och kände behov av att lära sig mer, medan de resterande ansåg sig ha god kunskap om tandblekning. Samtliga tandhygienister hade fått sin kunskap från kollegor eller artiklar och inte genom tandhygienistutbildningen. De fem tandhygienisterna påpekade att de tyckte att grundutbildningen gav för lite information om tandblekning och hade önskat att de lärt sig mer innan de kom ut i arbetslivet. Generellt svarade tandhygienisterna att råden kunde vara detsamma för patienterna men det fanns även de tandhygienister som varierade sina råd beroende på ålder och hur patienterna såg ut kliniskt i munnen. Dessa svar kan tolkas olika. Ett sjukdomscentrerat förhållningssätt innebär att alla patienter svaras på samma sätt, dock behöver inte detta tolkas som negativt. 9

13 Detta eftersom det kan reflekteras kring att det är mer rätt att ge alla sina patienter lika mycket information än att ge vissa lite mer och andra lite mindre av olika ting. Samtidigt är det mer patientcentrerat att utgå från patientens helhet och därefter ge sitt svar så det blir mer inriktat på patientens behov. På frågan om tandhygienisterna frågade sina patienter varför de ville bleka tänderna uppgav majoriteten av informanterna att de gjorde det om inte patienterna berättade det självmant. Detta är ett patientcentrerat förhållningssätt då informanterna vill ta reda på varför patienterna känner ett behov av att bleka. KONKLUSION Med underlag från bakgrunden och resultatet av intervjustudien framgår det att ett patientcentrerat förhållningssätt med inslag av ett sjukdomscentrerat förhållningssätt tycks vara det vanligaste vid rådgivning om tandblekning. Råden som tandhygienisterna gav till patienter som efterfrågade tandblekning varierade beroende på vilken vårdgivare som gav information och vårdtagarens individuallitet. Vi anser att tandhygienisten bör se hela individen och dennes förväntningar men även bör informera patienten om eventuella konsekvenser av tandblekning. Vilket förhållningssätt tandhygienister använder sig av vid rådgivning om tandblekning är komplext och kan vara svårt att särskilja eftersom många intervjusvar är tvetydiga och innefattar både ett patientcentrerat och ett sjukdomscentrerat förhållningssätt. Bland de intervjuade finns dock både de som har ett patientcentrerat förhållningssätt som grund likväl de som har ett sjukdomscentrerat förhållningssätt som grund. Oavsett vilket tillvägagångssätt tandhygienisterna har använt sig av vid rådgivning om tandblekning anser vi att de har patientens bästa i åtanke. 10

14 REFERENSER (1) Zekonis R, Matis B, Cochran M, Shetri SEA, Eckert G, Carlson T. Clinical evaluation of in-office and at-home bleaching treatments. Oper Dent [Internet] Hämtad 2011 oct 13] ;28(2): Tillgänglig via (2) Sarrett D. Tooth whitening today. J Am Dent Assoc [Internet] [Hämtad 2011 oct 12];133(11): Tillgänglig via (3) Socialstyrelsen. Material för Tandblekning [Internet]. Stockholm: Wallman C; 2008 [Hämtad 2011 oct 12]. Tillgänglig via: 9_ pdf. (4) Huntzinger TE. Vital tooth bleaching: putting it all together. Oceanside, Calif: MoonTree Pub; (5) Haywood VB. Tooth whitening: indications and outcomes of nightguard vital bleaching. Hanover Park, IL: Quintessence Pub; (6) Thornquist E, Ruthman Edström M. Kommunikation i kliniken: möte mellan professionella och patienter. Lund: Studentlitteratur; (7) Tjora A. Den moderna patienten. 1:1:a uppl. Lund: Studentlitteratur; 2008 (8) Tin-Oo MM, Saddki N, Hassan N. Factors influencing patient satisfaction with dental appearance and treatments they desire to improve aesthetics. BMC Oral Health [Internet] [Hämtad 2011 oct 14];23:11-6. Tillgänglig via DOI: 11

15 BILAGA 1 Malmö Högskola Odontologiska fakulteten Tandhygienistutbildningen En studie om tandhygienisters förhållningssätt vid rådgivning om tandblekning. Vi är två studenter som går på tandhygienistprogrammet vid Malmö tandvårdshögskola. Vi är igång med att skriva vårt examensarbete och behöver Er hjälp vid genomförandet av detta. Syftet är att få kunskap om tandhygienisters förhållningssätt vid rådgivning om tandblekning. Vi önskar komma i kontakt med (5) fem personer som arbetar som legitimerade tandhygienister i Folktandvården. Två av dessa personer ska ha varit yrkesverksamma i mer än tio år. En ca 30 minuter lång intervju, som spelas in på band, kommer att genomföras. Intervjuerna kommer att äga rum på er arbetsplats i ett avskilt rum, på tid ni föredrar i direkt anslutning till arbetsdagen eller kanske under lunchrasten. Frågorna vi kommer att ställa handlar om tandhygienisters inställning till tandblekning och förhållningssätt till rådgivning om tandblekning. Frågorna är av semi-strukturerad karaktär vilket betyder att samma frågor ställs till alla deltagare. Frågorna har öppna svarsmöjligheter vilket ger möjlighet för fri svarsformulering. Du kommer att förbli anonym och banden kommer att förstöras efter att studien är genomförd. Härmed tillfrågas du angående deltagande i ovan nämnd studie. Med vänlig hälsning Louise Hartvig Julia Honiball 12

16 BILAGA 2 Malmö Högskola Odontologiska fakulteten Tandhygienistutbildningen Samtyckesformulär till studien angående tandhygienisters förhållningssätt vid rådgivning av tandblekning. Jag har informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt, att jag kommer förbli anonym och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande. Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående studie Datum: / - 20 Underskrift: Namnförtydligande: 13