Tid: onsdagen den 3 februari kl ca enligt program nedan

Transkript

1 KALLELSE Naturbrukskansliet Handläggare Datum Anneli Ekh Naturbruksstyrelsens ledamöter och fackliga representanter Sammanträde med naturbruksstyrelsen Tid: onsdagen den 3 februari kl ca enligt program nedan Plats: Regionens Hus, Skövde. Lokal: Björken Ledamot eller facklig representant med förhinder meddelar detta snarast till naturbrukskansliet. Telefon , mail anneli.ekh@vgregion.se Enligt uppdrag Anneli Ekh Bilagor Föredragningslista jämte handlingar Program Samling med kaffe, inklusive obligatorisk utbildning 11:00 Bengt Säterskog informerar om försäljningsprocessen 11:30 Lunch, inkl gruppmöten eventuella matallergier meddelas till kansliet Sammanträde enligt föredragningslistan, inklusive kaffe POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus S:ta Helenagatan 5B Växeln naturbrukskansliet@vgregion.se Skövde

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med naturbruksstyrelsen den 3 februari 2016 Plats: Björken, Regionens Hus Skövde Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare, förslag Rune Skogsberg Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Föregående protokoll 2. Anteckningar från presidiemötet 3. Årsredovisning 2015 Diarienummer NS Återrapportering intern kontrollplan 2015 Diarienummer NS Intern kontrollplan för 2016 Diarienummer NS Kost- och logipriser 2016 Diarienummer NS Delegeringsordning för styrelsen Diarienummer NS Instruktion till förvaltningschef Diarienummer NS Återrapportering av miljöledningsprogram Diarienummer NS Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: S:t Helenagatan 5B Skövde Telefon: Webbplats: E-post: naturbrukskansliet@vgregion.se

3 Föredragningslista från naturbruksstyrelsen, (2) 10. Revidering av miljöledningsprogram Diarienummer NS Anmälningsärenden och delegationsbeslut Diarienummer NS Övriga frågor Informationsärenden A. Kvalitetsuppföljning - program 2016 B. Information om verksamheten på Axevalla C. Rapport nuläge på Dingle, Nuntorp och Strömma Dnr NS D. Information från Förvaltningschefen Rune Hegland Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

4 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Förvaltning/enhet Handläggare: Martin Andersson Telefon: E-post: martin.andersson@vgregion.se Till naturbruksstyrelsen Årsredovisning för 2015 Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Årsredovisningen för 2015 överlämnas till regionstyrelsen 2. Övriga sammanställningar och redovisningar i anslutning till årsredovisningen läggs med godkännande till handlingarna 3. Paragrafen förklaras för omedelbart justerad Sammanfattning av ärendet Ärendet har beretts av naturbrukskansliet och naturbruksstyrelsens presidium och förslag till beslut föreligger. Årsredovisningen har upprättats enligt föreskriven mall och redovisas med utgångspunkt i de fyra perspektiven; medborgar/kundperspektiv, verksamhets/processperspektiv, medarbetarperspektiv och ekonomiperspektiv. När det gäller kompetenskraven på medarbetare utifrån skollagen är bemanningen kritisk när det gäller elevhälsan på Dingle och Strömma, samt oroande på Nuntorp. När det gäller legitimerade lärare är situationen för avvecklingsskolorna (särskilt Dingle och Strömma) bekymmersam i dagsläget och utifrån kända avgångar, signaler om avgångar samt stora svårigheter att rekrytera kritisk redan under våren Bedömningen, utifrån idag kända faktorer, är att Naturbruksstyrelsen inte kommer att kunna säkerställa sitt huvudmannaansvar enligt skollagen på Dingle och Strömma från och med sommaren 2016 och att styrelsen kommer att ha svårigheter att säkerställa sitt ansvar på Nuntorp. Naturbruksstyrelsen gör bedömningen att uppdraget inte kommer att kunna klaras från och med hösten 2016 med beaktande av ovanstående. Därför behöver en flytt av elever från naturbruksskolorna Dingle, Strömma och Nuntorp förberedas under våren Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

5 Datum (2) Diarienummer NS Årets ekonomiska resultat blev + 0,1 tkr efter beslutat omställningsstöd från regionutvecklingsnämnden. Ekonomin är därför i balans och det egna kapitalet är 2,4 mnkr. Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen

6 Sida 1(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen Årsredovisning Sammanfattning Verksamheten har under året präglats av arbetet att skapa en skolorganisation som är hållbar över tid både när det gäller attraktivitet, kvalitet och ekonomi. Förvaltningen har under 2015 fortsatt det utvecklingsarbete som påbörjades 2013 utifrån resultaten i utredningen "Relevanta framtidsfrågor" samt med de utvecklingsåtgärder som konstaterades vid den skolinspektion som genomfördes hösten Under sommaren har ett utredningsarbete på uppdrag av RUN pågått och verksamheten har genomlysts utifrån faktorer som ekonomi, kvalitet och skolorganisation. Ett processorienterat systematiskt kvalitetsarbete, en systematiskt kompetensutveckling på individ-, grupp- och organisationsnivå i syfte att uppfylla lagkrav, politiska beslut, höja måluppfyllnaden och öka attraktiviteten för verksamheten samt omställningsarbeten har genomförts och kommer framgent att genomföras i syfte att uppnå en ekonomi i balans. Fokus för året har, utifrån uppdraget från Regionutvecklingsnämnden varit: en utveckling av verksamhetens kvalitet och effektivisering av utbildningsorganisationen i syfte att nå verksamhetens mål samt att aktivt bidra till målet att göra Västra Götalandsregionen till modell för hållbar landsbygdsutveckling, långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning och samspel stad/land. Skolorna ska också utvecklas till tydliga kunskap- och kompetenscentra till stöd för näringens tillväxt och utveckling genom att tillsammans och i samverkan med andra aktörer erbjuda ett brett, näringsanpassat och tillgängligt utbildningsutbud och genom att stå till förfogande för näringen som forsknings-, försöks- och testmiljöer. Trenden med ökande marknadsandelar för skog och lantbruk sedan stängningen av Sparresäter och lantbruksinriktningarna på Strömma och Dingle håller i sig, medan marknadsandelarna för djur sjunker. Måluppfyllnaden när det gäller målen utifrån uppdraget från RUN och VG 2020 är god till hög. När det gäller skollagen är trenden för måluppfyllnaden när det gäller kunskapsresultaten och andel elever som tar en yrkesexamen inom tre år är mycket god även om resultatet varierar mellan skolorna - medan andelen elever med minst betyget godkänt i samtliga kurser fortsatt är för låg. När det gäller kompetenskraven på medarbetare utifrån skollagen är bemanningen kritisk när det gäller elevhälsan på Dingle och Strömma, samt oroande på Nuntorp. När det gäller legitimerade lärare är situationen för avvecklingsskolorna (särskilt Dingle och Strömma) bekymmersam i dagsläget och utifrån kända avgångar, signaler om avgångar samt stora svårigheter att rekrytera kritisk redan under våren Bedömningen, utifrån idag kända faktorer, är att Naturbruksstyrelsen inte kommer att kunna säkerställa sitt huvudmannaansvar enligt skollagen på Dingle och Strömma från och med sommaren 2016 och att styrelsen kommer att ha svårigheter att säkerställa sitt ansvar på Nuntorp.

7 Sida 2(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen 2 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet För att nå målet att vara en föregångare i och modell för miljöarbetet utvecklar förvaltningen dels det egna miljöarbetet på sina skolor och dels arbetet med att sprida miljöarbetet till näring och allmänhet. Viktigaste delen av spridningen utgörs av utbildningens innehåll så att den kommande generationen driver miljöarbetet i rätt riktning. Skolornas öppna testarenor är ytterligare en viktig del av spridningen, jämte de soppkvällar näringen bjuds in på och studiebesök från näringen. Därutöver ger förvaltningen ut en kundtidning som sprids till näringen där bland annat goda exempel sprids. Hela förvaltningen håller på att certifieras enligt ISO Sötåsen jämte Uddetorp är klara, övriga verksamheter väntas bli klara under Tre av skolorna arbetar på att få KRAV godkända restauranger enligt nivå 3. Skolorna arbetar med målen i regionens miljöprogram genom verksamhetens miljöstrategi och skolornas planer för att främja naturvård och biologisk mångfald. Måluppfyllnaden är god. Arbetet med en övergång till helt fossilfri energianvändning på skolorna pågår. Det som återstår är transporter och delar av driften av skolornas arbetsmaskiner och traktorer. Under 2014 gjordes en studie på Uddetorp om möjligheterna till helt fossilfri drift av skolorna. Den visade att med mindre förändringar kan RME användas som bränsle för jordbrukets maskiner varför dessa förändringar nu görs. På Sötåsen pågår ett projekt med gårdsbaserad fordonsgas. Sammanfattningsvis är måluppfyllnaden god och ISO certifieringen utgör en garant för en fortsatt god utveckling inom området. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen För att säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen av verksamheten genomförs kompetenshöjande insatser och analyser på tre nivåer: individuell-, grupp- och organisationsnivå inom förvaltningen. Organisationsnivå: För att verksamheten ska leva upp till skollagen och politiskt fattade beslut genomförs en behörighetsgivande pedagogisk utbildning av obehöriga lärare och fritidspersonal. Kompetensbehoven har kartlagts och utifrån medarbetarnas åldersstruktur och legitimationskrav har verksamheten strategiska kompetensbehov kartlagts. Gruppnivå: All personal inom förvaltningen har delats in i lärgrupper utifrån ämneskompetens och arbetsområde. För varje lärgrupp har en kompetensutvecklingsplan skapats i syfte att strategiskt höja kompetensen hos alla yrkeskategorier. Individnivå: Under utvecklingssamtalet görs en individuell kompetensutvecklingsplan som syftar till varje individs

8 Sida 3(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen utveckling för att stödja elevernas/kundernas måluppfyllelse. För verksamhetens chefer och arbetslagsledare har en utbildning i förändringsledning genomförts under året vilken bidragit till en gemensam ledningskultur. Sammanfattningsvis är måluppfyllnaden hög. 3 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Utifrån politiska beslut som inneburit förändringar av uppdraget och omställningar under året har beställarnämnden skjutit till medel för att klara förändringen. Med det tillägget avslutar verksamheten året i ekonomisk balans. För att lyckas med det har verksamheten jobbat intensivt med att minimera kostnader, öka samverkan mellan enheterna, effektivisera och införa best practice. Samtliga enheter som enligt sina prognoser har avvikit negativt ekonomiskt har efter varje månadsstängning kallats till kansliet för uppföljning, genomgång och upprättande av handlingsplan för att komma i ekonomisk balans. Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultatet kan jämföras inom och mellan verksamheterna Det systematiska kvalitetsarbetet utgår från en cykel med uppföljning, utvärdering, analys, åtgärder och genomförande av åtgärder, på såväl förvaltningsnivå som på skolorna. Styrningen i de nationella styrdokumenten, liksom kontrollen från skolinspektionen, har under det senaste åren blivit mycket tydligare i fråga om huvudmannens ansvar, och det förväntas att huvudmannen har en tydligare styrning och tar ett större ansvar i områden som rör kvalitetsarbete, pedagogisk utveckling och skolors måluppfyllelse. De delar som har utvecklas ytterligare under 2015 är analysen, på förvaltningsnivå och framförallt på skolnivå för att ge ett bättre underlag till åtgärder som ger effekt i form av ökad måluppfyllelse och ökad kvalitet. Förutom de kvalitetsredovisningar som huvudmannen gör utifrån skollagen håller hela verksamheten på att ISO-certifieras enligt 14001, 9001 och i syfte att stärka kvalitetsledningen inom förvaltningen. Hela verksamheten ska enligt plan vara klar vid 2016 års utgång.

9 Sida 4(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen Beställarna ska i dialog med utförarstyrelserna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Efter presidieöverläggningar mellan beställaren och utförarens presidier definieras två områden i uppdraget från RUN som särskilt angelägna att effektivisera: * Att skapa en hållbar och effektiv organisation som tillgodoser elevernas valmöjligheter och stödjer de gröna näringarnas tillväxt och utveckling, * Att genomföra utvecklingsåtgärder och effektiviseringar av skolornas verksamhet så att budgetmedel utnyttjas effektivt och strategiska investeringar görs med långsiktig varaktighet. Särskilda insatser kommer därför att riktas till dessa områden. Förutom det ständigt pågående arbetet att effektivisera och säkerställa att medborgarna får bästa kvalitet på effektivaste sätt har effektiviseringsåtgärderna koncentrerats till dessa områden. Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av de samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar... Förvaltningen har reviderat planen för jämställdhet och mångfald i syfte att från höga nivåer uppnå en högre grad av jämställdhet för medarbetare och chefer. De insatser som prioriteras är jämställda löner, ett ökat uttag av föräldraledighet för män samt en fortsatt ambition att erbjuda heltidstjänster. Förvaltningen arbetar systematiskt för att höja kunskapsresultaten hos kvinnliga elever och kursdeltagare samt med att bredda rekryteringen av elever och vuxenstuderande så att elever och studerande inom fem år speglar samhället i övrigt. Förvaltningen har tagit fram en rutin för rekrytering av medarbetare som syftar till att förvaltningens medarbetare på fem års sikt ska spegla samhället. På samma sätt som barnkonventionen och likabehandlingsplanen vägs in i alla beslut analyseras även jämställdhet och mångfaldsperspektiven. 4. Verksamheten Året har präglats av både utvecklande och avvecklande processer. Redan i mitten av februari stod det klart att antalet sökande till gymnasiet skulle ge allvarliga ekonomiska effekter för förvaltningen under de kommande tre åren. Det stod också klart att det skulle vara svårt att med bibehållen ekonomisk balans säkerställa huvudmannens ansvar enligt skollagen. Detta föranledde tre extra styrelsemöten under första halvåret, flera presidiemöten med beställaren och ett med ägarutskottet, tre dragningar för RUN och tre dragningar för RS under året och flera tjänstemannarapporter till politiken kring

10 Sida 5(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen utvecklingen med förlag till åtgärder. RUN beslutade med anledning av detta om en utredning som skulle innehålla förslag på åtgärder som säkerställer gymnasieskolans långsiktiga organisation ur ett kvalitets- och ekonomiskt perspektiv, utvecklingsåtgärder för vuxenutbildningen, förslag på avveckling av skolor samt var gymnasieutbildning ska genomföras framöver. Beslut har under hösten tagits i Regionfullmäktige, Regionstyrelsen, RUN och Naturbruksstyrelsen som sammanfattningsvis resulterat i att: Sötåsen, Svenljunga och Uddetorp ska utvecklas vidare när det gäller gymnasiet. Uddetorp ska också utvecklas till ett vuxenutbildningscentrum. Verksamheten på Axevalla ska utvecklas vidare till regionens hästutbildningscentrum. Dingle, Nuntorp och Strömma ska avvecklas fram till våren Med befintliga förutsättningar och planerade uppräkningar av ägarbidraget väntas förändringen innebära att verksamheten är i ekonomisk balans Utifrån uppdraget från Regionutvecklingsnämnden har verksamheten därutöver fokuserat på att: utveckla verksamhetens kvalitet effektivisera utbildningsorganisationen i syfte att nå verksamhetens mål att aktivt bidra till målet att göra Västra Götalandsregionen till modell för hållbar landsbygdsutveckling, långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning, samspel stad/land samt bidra till en hållbar energiomställning utveckla skolorna till tydliga kunskap- och kompetenscentra till stöd för näringens tillväxt och utveckling genom att tillsammans och i samverkan med andra aktörer erbjuda ett brett, näringsanpassat och tillgängligt utbildningsutbud och genom att stå till förfogande för näringen som forsknings-, försöks- och testmiljöer. För att säkerställa en ekonomi i balans, kompetens i enlighet med skollagen och näringens efterfrågan har kompetensutvecklingsinsatser och ett aktivt omställningsarbete pågått under året, samtidigt som insatser gjorts för att öka skolornas attraktivitet genom korrekt marknadsföring, tillgänglighetsanpassningar, omfattande renoveringar av internat, skol- och driftmiljöer, satsningar på teknik i framkant samt digitalisering av lärandemiljöerna. Verksamheten har arbetat vidare med att införa ett processorienterat systematiskt kvalitetsarbete. Ledningsprocesser har utvecklats, huvudprocesser har kartlagts och handlingsplaner för utveckling av dessa har skapats och genomförs, de viktigaste stödprocesserna har kartlagts, analyserats, harmoniserats och utvecklas i syfte att stödja en ökad måluppfyllelse. Ett omfattande arbete med en

11 Sida 6(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen systematisk kompetensutveckling på individ-, grupp- och organisationsnivå pågår i syfte att uppfylla lagkrav, politiska beslut, höja måluppfyllnaden och öka attraktiviteten för verksamheten. Kompetenskrav ställs för att säkra en högkvalitativ leverans både när det gäller gymnasieutbildning och för att stödja näringens tillväxt och utveckling. Ett arbete med forskande lärare i samarbete med Högskolorna i Jönköping och Skövde har inletts och tydliga rutiner för att utreda och följa upp elevernas stödbehov har utarbetats för att öka elevernaskunskapsresultat. Vid elevavstämningen per den 15/ konstaterades att marknadsandelarna när det gäller skog och lantbruk fortsatt ökar, medan marknadsandelarna för djurinriktningen minskar. Marknadsandelarna för trädgård är oförändrat låga. Intresset för den gymnasiala vuxenutbildningen ökade dramatiskt under året liksom intresset för Yrkeshögskolan. Andelen beviljade utbildningsplatser inom vuxenutbildningen är dock fortsatt låg. Förvaltningens mål utgår från "Strategi 2020", skollagen och uppdraget från RUN. Förvaltningen arbetar intensivt sedan flera år med att anpassa verksamheten i förhållande till uppdrag och ekonomiska ramar. Förutsättningarna för måluppfyllelse begränsas för närvarande något av höga fasta kostnader, sjunkande rörliga intäkter med begränsad bemanning som följd och svårigheter att rekrytera medarbetare behöriga för gymnasieskolan. En ledande kunskapsregion Förvaltningen genomför strategisk kompetensutveckling, har tagit fram en internationaliseringsplan och utökat det strategiska internationaliseringsarbetet, har genomfört en omfattande behovsinventering av näringens behov av stöd för ökad tillväxt och utveckling och planerar nu vuxenutbildning, kompetenscentrainsatser och projekt utifrån det. Måluppfyllnaden när det gäller dessa delar är hög. Internt arbetar förvaltningen med att öka andelen elever som får minst godkända betyg i samtliga kurser, når en examen och för att höja meritvärden. När det gäller andelen elever med minst godkända betyg i samtliga kurser ligger förvaltningen på låga 55 % (skollagen säger 100 %). Stora insatser har gjorts på flera av skolorna för att förbättra resultatet och måluppfyllelsen varierar mellan skolorna. Lägst resultat har Uddetorp där 41 % av eleverna (flickor 36 %, pojkar 50 %) gick ut med minst godkända betyg i samtliga kurser våren Högst ligger Svenljunga och Strömma med 61 % av eleverna som går ut med godkända betyg i samtliga kurser. Måluppfyllnaden är när det gäller andel elever som har minst godkända betyg i samtliga kurser är därmed låg. När det gäller andel elever som når en yrkesexamen, har det totala resultatet förbättrats jämfört med läsåret 13/14. Våren 2014 tog 68 % av eleverna en yrkesexamen medan resultatet ökat till 75 % våren Svenljunga (86 %) och Sötåsen (82 %) visar de högsta resultaten medan Dingle (63 %) och Uddetorp (70 %) ligger lägst. Måluppfyllnaden är när det gäller andel elever som når en yrkesexamen är låg jämfört med målet, men trenden är god. Meritvärdena ligger fortsatt lågt med totalt 12,9 % inom förvaltningen vilket hänger ihop med att en stor andel av eleverna endast uppnår de lägre betygen, eller inte uppnår ett godkänt betyg. Liksom våren

12 Sida 7(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen 2014 (14,4 våren 2014) avviker Sötåsen positivt med 13,8 i meritvärde totalt. När det gäller genomsnittlig betygspoäng (GBP) hos eleverna som uppnår en examen har resultatet jämfört med riket förbättrats till 14,6 jämfört med 13,4 för yrkesprogram i riket. Måluppfyllnaden när det gäller meritvärdena i förhållande till målet är fortsatt låg men trenden är positiv på flera skolor. Vid en sammanvägning av GBP, andel elever som når en examen och som gör det inom tre år visar Svenljunga en hög måluppfyllnad: samtidigt som 89,3 % (66,6 riket) av eleverna når en examen inom 3 år har de 14,3 i GBP (13,4 riket). Motsvarande sammanvägning för hela förvaltningen visar att 72 % av eleverna gick ut med en examen inom tre år våren 2015 med ett GBP på 14,6. Målet är 16,5 så måluppfyllnaden är låg men trenden är positiv. En region för alla Skolorna har harmoniserats och infört ett strategiskt arbete med att identifiera och införa best practice. Projekt kring breddad rekrytering pågår vilket lockat många besökare, främst till Sötåsen och försök med distansstudiekoncept med kontinuerligt intag genomförs på Nuntorp och Sötåsen. Integrationsinsatser planeras och pågår på flera skolor. Måluppfyllnaden är god till hög. En region där vi tar globalt ansvar Öppna testbäddar inom uppdraget att skapa modeller för hållbar utveckling pågår på flera skolor. Sötåsen och Svenljunga har kommit längst men projekt av olika karaktär planeras eller drivs på samtliga skolor. En process att ISO certifiera hela verksamheten pågår. Måluppfyllnaden är hög. En region som syns och engagerar Forskningsprojekt drivs tillsammans med externa aktörer och flera nya projekt har startats under året. Verksamheten deltar i mässor och på utställningar för att sprida resultat av de öppna testbäddarna samt att visa på möjligheterna med mer hållbara alternativ. Offensiva insatser för att sprida ett intresse för djur, natur och miljö i grundskolan pågår. Måluppfyllnaden är hög. 4.4 Rättighetsfrågor 1. Förvaltningen arbetar aktivt med jämställdhet och mångfald i syfte att från höga nivåer uppnå en än högre grad av jämställdhet för medarbetare och chefer. Måluppfyllelsen är hög. Under året har förvaltningen börjat använda verktyget FAIR -rekrytering som stöd för en större mångfald vid rekrytering och utvecklingen när det gäller mångfald är god från låga nivåer. 2. Barnkonventionen är integrerad i Skollagen och läroplanen. I dessa regleras elevers rättigheter till delaktighet och inflytande. Styrelsen träffar företrädare för eleverna dels under de årliga kvalitetsdialogerna och dels under elevrådsdagen som genomförs årligen. Utöver detta genomförs intervjuer med elever som hoppar av våra utbildningar samt med de elever om någon gång under valperioden väljer bort våra skolor efter att besökt dem i målgruppsanalyser. 3. När det gäller olika typer av funktionsnedsättningar arbetar förvaltningen med att utöka användandet av olika digitala pedagogiska stöd för att möta varje elevs unika behov och förutsättningar, samt genomför tillgänglighetsanpassningar på samtliga skolor. 4. Arbetet mot diskriminering är styrt av skollagen och diskrimineringslagstiftningen och förvaltningens

13 Sida 8(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling revideras årligen. För att anpassa förvaltningens arbete till de förändringar i skollagen som trädde i kraft i juli 2014 har elevstödsarbetet och dess organisation förändrat under året. 4.7 Verksamhetens miljöarbete Två av verksamhetens skolor, Uddetorp och Sötåsen, är miljöcertifierade enligt ISO Övriga skolor samt naturbrukskansliet kommer att miljöcertifiera sin verksamhet under Andelen ekologiska livsmedel i skolornas kök hamnar för 2015 på 35,60% vilket är en minskning mot föregående års utfall på 38,9%. Högst andel ekologiska livsmedel serveras på skolorna Strömma och Sötåsen Skola Andel ekologiska livsmedel, % Strömma 53,52 (70,1) Sötåsen 52,52 (55,4) Uddetorp 34,70 (42,0) Dingle 25,29 (22,5) Svenljunga 20,15 (21,0) (viltkött saknas i beräkningen) Nuntorp 20,06 (18,2) Samtliga 35,60 (38,9) Det pågår ett antal projekt inom förvaltningen med miljöanknytning. Användningen av simulatorer för att lära sig köra traktorer och maskiner är ett viktigt steg för att minska miljöpåverkan och öka mändträningen för eleverna. Detta är ett projekt där det söks finansiering från SLF och Vinnova. Genom att använda simulatorer får man en miljövänlig och säker arbetsmiljö där eleverna kan påbörja och utveckla sin körutbildning. Andra projekt är solcellsprojekt, biogas, odlingsförsök med bönor, försök med odling som minskar klimatpåverkan och precisionsodling med drönare. Tillsammans med Agroväst görs en inventering över skolornas möjligheter att delta i energigårdens verksamhet. Verksamheten arbetar aktivt med att få ner resorna inom förvaltningen genom att utveckla användandet av distansmöten.

14 Sida 9(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen 4.8 Verksamhetens säkerhetsarbete Naturbruksstyrelsens säkerhetsarbete utgår från att ge elever, personal och besökare säkra miljöer och rutiner i verksamheten. Arbetet omfattas även av att skydda djur och egendom. Två områden har identifierats som särskilt angelägna kring att skapa trygga rutiner och investera i säkra hjälpmedel och teknik. Det är skolornas internat och skolornas driftsmiljöer. På internaten är brandskyddet prioriterat och dessutom har förvaltningen under senare tid förstärkt den manuella bevakningen, dels med egen personal och dels med hjälp av inhyrd vaktrondering. På driftsenheterna arbetar personalen med att utbilda och skapa säkra rutiner vid hantering av djur och maskinell utrustning. I samband med att skolorna, i samverkan med Västfastigheter, under året gjort stora insatser avseende byggnation och underhåll i lokalerna har säkerhetsaspekten varit prioriterad. 5. Personal Medarbetarna är en av naturbruksförvaltningens viktigaste resurs. För att säkerställa att medarbetarna har rätt kompetens i förhållande till uppdraget genomförs omfattande kompetensutvecklingsåtgärder på individ-, grupp- och organisationsnivå för alla kategorier av medarbetare under Introduktionsprogram har genomförs på både enhetsnivå och på förvaltningsnivå. Respektive chef är ansvarig för introduktionen på enhetsnivå och på förvaltningsnivå så håller HR ihop och kallar till sådan vid behov på årsbasis. En policy för breddad rekrytering håller på att utvecklas för att säkerställa att förvaltningens medarbetare på fem års sikt speglar samhället i övrigt. För att säkerställa att förvaltningen har en ledningsorganisation som är optimal utifrån uppdraget, verkar i enlighet med de lagar som styr verksamheten, regionens chefskriterium och normtal har ledningsorganisationen utvärderats igen under våren 2015 och därefter förändrats för att skapa bättre förutsättningar för både medarbetare och chefer. Vi har försökt skapa synergieffekter genom att ha chefer som ansvarar för personal på flera skolor för att på bästa sätt sprida goda arbetssätt och öka effektiviteten. Utifrån den ekonomiska situationen måste personalvolymen anpassas till rådande elev- och intäktsnivåer och utifrån politiska beslut kring skolorganisationen kommer stora omställningsåtgärder att behöva vidtas under hela Politiskt beslut som råder är att 3 av våra naturbruksskolor (Dingle, Nuntorp och Strömma) ska läggas ned juni Utmaningen är att hålla dessa 3 skolor i gång enligt vårt skoluppdrag till dess att skolorna stängs. Jämställdhetsindex låg under 2014 på 123 och målet för 2015 låg på 125. Mätningarna med Jämix via Nyckeltalsinstitutet har regionen släppt. En arbetsgrupp bestående av några HR chefer och HR strateger har startat sitt arbete med att ta fram nyckeltal som vi i framtiden ska mäta, därav så har vi heller inget index för Vi kan också konstatera att uttag av föräldraledighet av män ligger konstant. Vi har även en ambition att erbjuda heltidstjänster till de som så önskar. En årlig löneanalys görs för att se om jämställda löner. De grupperna där vi

15 Sida 10(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen ser störst skillnader i meddellön mellan män och kvinnor är i kök/städ och administration. 5.2 Chefsförutsättningar Förvaltningen är i hamn med normtalet för alla chefer med medarbetare i och med den nya ledningsorganisationens sjösättning i halvårsskiftet. Den har förutom att jämna ut antalet underställda medarbetare också inneburit färre ansvarsområden per chef, vilket inneburit att chefer kan koncentrera sig på sina huvudprocesser. Det förekommer ett fåtal chefer med färre underställda än 10 vilket dels beror på att vi är en förhållandevis liten förvaltning och att alla funktioner behövs, dels att vi arbetar med en omfattande omställningsprocess som kräver närvarande chefer och dels för att redan nu anpassa ledningsorgansiationen till när skolorganisationen är omställd. Det görs flera utbildningssatsningar såsom pedagogisk utbildning till de som saknar sådan formell utbildning. Ca 100 medarbetare är i gång med en pedagogisk utbildning som ska leda fram till behörighet vilket förbereder oss för legitimationskravet på yrkeslärare. Några svårrekryterade grupper är: specialpedagoger, speciallärare, kuratorer, legitimerade lärare i de gymnasiegemensamma ämnena, yrkeslärare med pedagogisk behörighet och djursjukvårdsutbildad personal. 5.4 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron inom förvaltningen håller sig på en fortsatt förhållandevis hög nivå och utfallet för 2015 totalt landade på 7,7% vilket är en aning bättre än för 2014 då vi låg på 8,6%, vilket inte är ovanligt vid större omställningsarbeten. Den långa sjukfrånvaron har ökat något om man jämför med samma period Däremot den korta sjukfrånvaron (dag 1-14) har minskat och likaså den mellanlånga sjukfrånvaron (från dag 15-59) Förvaltningen har ganska många sjukskrivna över 60 dagar och längre. Den grupp som ökar är främst kvinnor över 50 år. Och de yrkesgrupper som främst sticker ut är EHT, kök och städ. En plan till stöd för cheferna har utvecklas för att komma tillrätta med sjuktalen i vilken rutiner för arbetsgivarens arbete med sjukskrivningar och rehabiliteringsärenden beskrivs i syfte att stödja medarbetarens väg tillbaka till arbete. De åtgärder förvaltningen vidtar är att fokusera på de långa sjukfallen för att ha en handlingsplan på samtliga per skola/enhet för att se hur vi går vidare med dessa.

16 Sida 11(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen 5.7 Personalvolym och personalstruktur Omställningsarbetet för att komma i fas med ekonomin har fortsatt under 2015 och personalvolymen har totalt minskat med 9,1 % under året. Efter besluten om förändrad skolorganisation ses en trend där medarbetare på de skolor som ska avvecklats aktivt börjar se sig om efter arbete på annat håll. Särskilt nyckelkompetenser som elevhälsa och legitimerade lärare, personalgrupper det nationellt råder en brist, har lätt att få jobb på annat håll. Detta har lett till en brist på, i skollagen reglerade, elevhälsopersonal på avvecklingsskolorna. Trots ett aktivt rekryteringsarbete kommer denna brist att bli akut under våren 2016 och det finns risk att Naturbruksstyrelsen inte lever upp till sitt huvudmannaansvar enligt skollagen. När det gäller legitimerade lärare (krävs enligt skollagen för "vanliga ämnen" - bland annat de gymnasiegemensamma ämnena) har verksamheten luckor på flera skolor redan idag och med de idag kända avgångarna under våren är läget i några fall kritiskt. För Sötåsen och Svenljungas del bedöms inte detta innebära något större problem då det är relativt lätt att rekrytera till skolorna. När det gäller skolorna under avveckling, där det är svårt att rekrytera, bedöms däremot läget som kritiskt. Legitimerade lärare Dingle Nuntorp Strömma Uddetorp Svenljunga Sötåsen Matematik - - Svenska Engelska Idrott och hälsa Religion Samhällskunskap Historia Naturkunskap Biologi - Kemi Fysik Elevhälsan Skolläkare Skolpsykolog Kurator Skolsköterska Specialpedagog Den totala förändringen enligt nedan. Nettoårsarbetare Diff Diff %

17 Sida 12(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen A. Sjuksköterskor ,0% G. Rehabilitering och förebyggande ,5% I. Utbildning, kultur och fritid ,5% J. Teknik, hantverkare ,0% K. Kök, städ och tvätt ,3% L. Administration ,5% Totalt ,1% 5.8 Bemanningsföretag För att hantera utamaningen med intensiv utveckling på vissa skolor och avvecklingsprocesser på andra skolor har förvaltningen skapat en utvecklingsorganisation och en avvecklingsorganisation. I takt med naturliga avgångar och svårigheter att rekrytera chefer på avvecklingsskolorna har förvaltningen valt att anlita hyr-rektorer, vilket förklarar den ökade kostnaden för 2015 jämfört med Kostnader för bemanningsföretag, tkr Utfall 2015 Utfall 2014 Läkare Sjuksköterskor Övriga (Hyr rektor) Totalt 5.9 Personalkostnadsanalys Förvaltningen har minskat personalvolymen med 29 tjänster från 2014 till 2015, vilket är starkt kopplat till det minskade elevunderlag. Personaltätheten är fortsatt relativt hög, vilket beror på små elevgrupper och kravet på kompetensbredd i skollagen. Personalen upplever en tuff arbetsbelastning och organisationen är med dagens bemanning är därför oerhörd sårbar. Genomgång av mertid och övertid görs med respektive chef regelbundet med jämn frekvens. Mertiden har ökat med 8,2% 2015 jämfört med Däremot så har övertidsuttaget minskat, enkel övertid med 9,9% och den kvalificerade övertiden med drygt 24%. 6. Ekonomi Naturbruksstyrelsen har haft ett besvärligt ekonomiskt läge under Det politiskt beslutade uppdraget har varit att fortsatt bedriva verksamhet på samtliga anläggningar samtidigt som elevantalet varit lågt. Det minskade elevantalet har medfört att verksamheten tappat rörligaintäkter samtidigt som kostnaderna i stor utsträckning varit konstanta. Det höga kostnadsläget är en konsekvens av att verksamheten har många anläggningar som kräver bemanning som inte kan minskas i takt med att elevantalet sjunker, lagstadgad kompetensbredd inom utbildningen krävs, skötsel av driftsenheter och internat måste fortsatt

18 Sida 13(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen fungera samt att exempelvis nivåerna för hyres-och IT-kostnader ligger kvar. Redan i mars prognostiserades att helårsutfallet bedömdes hamna på minus 24,1 mnkr och de avväganden som gjordes då har i stort visat sig stämma. I augusti prognostiserades ett något förbättrat resultat på minus 23,6 mnkr och utfallet per helåret förbättrades ytterligare något genom strikt kostnadskontroll avseende löpande driftskostnader och anställningsprövning under överinsikt av förvaltningens HR-enhet. Utfallet per sista december 2015 blev minus 11 tkr med stöd av extra tillskott från Regionutvecklingsnämnden på 22.7 mnkr. Det är främst under andra halvåret 2015 som den negativa ekonomiska utvecklingen har uppstått. 6.1 Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning för 2015 i tkr. Rapportrad Utfall Budget Avv Avv Utfall ack ack ack ack % ack fg år Ägarintäkt % Försäljn Utbildning % Fsg övriga tjänster % Fsg material och varor % Övriga intäkter % Intäkter % Lönekostnad % Semesterlöneskuld mm % Sociala avgifter % Övriga personalkostnader % Personalkostnader % Köp verk.nära tjänster o utb % Köp verk.nära material o varor % Hyror % Fastighets o energikostnader % Övrigt matr o inv % Transportmedel % Administrativa kostn %

19 Sida 14(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen Övriga kostnader % Ankomstregistrerade fakturor Avskrivn o finansiella poster % Dummykod Övriga kostnader % Kostnader % Resultat Periodutfall Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart Utfallet på kontot 7551 och kontointervallet 754X är för tkr. Det är en minskning i förhållande till föregående år då utfallet var 835 tkr. Utfallet per sista december 2015 blev minus 11 tkr. Detta efter att regionutvecklingsnämnden beslutat om extra stödåtgärder för förvaltningens omställningsarbete. De största utmaningarna under 2015 har varit: - att klara fortsatt verksamhet på sex gymnasieskolor med låg elevvolym med fortsatt hög kvalitet i undervisningen - att bibehålla lagstadgat kompetensbredd på samtliga skolor när samtdigt personalflykt, det är svårt att rekrytera till skolorna under avveckling och anställningskontroll råder - att hålla hög standard på skolornas driftsenheter (där huvuddelen av de praktiska momenten i undervisningen sker) samtidigt som stor återhållsamhet avseende kostnader och investeringar har gällt - att växla upp verksamheten avseende vuxenutbildning - att öka omfattningen av kompetenscentrauppdraget (inkl. integrationssatsningen) Aktiviteter som genomförts är: - Flera utredningar/rapporter har tagits fram för att ge politikerna underlag för beslut om naturbruksverksamhetens utveckling - Verksamheten har organiserats om för att tydliggöra ansvar och genomförande av verksamhetens tredelade uppdrag

20 Sida 15(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen - Stor satsning på kompetenshöjning av lärarpersonal - Satsningar på lokaler och anläggningar för att skapa bättre utbildningsmiljöer - Breddad IT-plattform som bland annat inneburit förbättringar avseende elevernas ITutrustning och möjlighet att ge eleverna den rätt till stöd de har enligt skollagen - Förändrade investeringsrutiner avseende maskiner - Satsning på marknadsföring av skolornas spetsinriktningar I analysen av 2015 års resultat konstateras att flera kontogrupper avviker från budgeterade värden främst på grund av de stora omställningsåtgärder som inletts. Dessa avvikelser uppmärksammades dock tidigt under året och finns till stora delar med i lämnade prognoser. De externa elevintäkterna avviker negativt med 9 mnkr (vi har därmed bara uppnått 92 procent av budgeterat värde) vilket beror på färre elever till följd att vi tappat marknadsandelar och beslut om intagningsstopp på några skolor. De minskade marknadsandelarna bedöms bero på att skolorna har beskrivits negativt i media under antagningsperioder för gymnasiet och vuxenutbildningar. De sammantagna personalkostnaderna avviker negativt med 5 mnkr i jämförelse med budget. Det beror på att omställningsarbetet inte hållit det tempo som planerades vid budgetarbetet. Den största posten avser semesterlöneskuld med cirka 1,7 mnkr. Den största avvikelseposten i kronor avser köp av verksamhetsnära tjänster med 13 mnkr (186 procent av budget). Detta omfattar främst kostnader för skolledning, veterinärkostnader och föreläsningsarvoden. I flera fall är detta tillfälliga avvikelser som kopplas till omställningen och som kommer att minska under kommande år. Den procentuellt största avvikelsen finns i kontogruppen övrigt material och inventarier. Avvikelsen är på 6 mnkr (241 procent av budget) och avser främst reparation av inventarier, förbrukningsinventarier och IT-utrustning. Avseende IT-utrustning speglar kostnaderna de satsningar verksamheten gör för att uppnå rätt standard för en utbildningsorganisation med hög kvalitet och möjlighet till distansundervisning. De övriga större avvikelserna beror på att alla sex gymnasieskolor har stort behov av breda maskinparker och teknisk utrustning. Ett omfattande arbete för att minska denna kostnadsbild är prioriterad i det pågående omställningsarbetet. 6.2 Eget kapital Förvaltningens egna kapital var vid årets ingång +2,4 mnkr. Per sista december blev utfallet minus 11 tkr. Det innebär att det egna kapitalet vid 2015 års utgång fortsatt är +2,4 mnkr. 6.3 Investeringar Avseende samtliga kostnader har verksamheten varit återhållsam under året vilket också gäller investeringar. De investeringar i utrustning för 2015, som skrivs av på minst tre år, uppgår till 2,9 mnkr och avser främst investeringar för skolornas driftsenheter samt möbler.

21 Sida 16(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen 6.4 Åtgärder vid ekonomisk obalans Under 2015 och även kommande år genomgår naturbruksstyrelsen en period av ekonomisk kris till följd av omställning. Kraftfulla åtgärder behövs för att hantera och vända utvecklingen. Verksamheten har identifierat främst tre områden som måste hanteras under den närmaste tiden för att uppnå ekonomi i balans. 1) Elevvolymen och externa intäkter för utbildning måste öka. Här görs stora ansträngningar både avseende vuxenutbildning och ungdomsutbildning 2) Den sammantagna kostnadsmassan behöver minska (personalkostnader, hyror, ITkostnader). 3) Effektivare arbetsprocesser inom flera områden, bland annat avseende utvecklandet av distansundervisning och utvecklingsprojekt. 7. Bokslutsdokument och noter Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 725 Naturbruksstyrelsen Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera 0 0 Såld vård internt 0 0 Såld vård externt 0 0 Försäljning material, varor och tjänster, internt 16 20

22 Sida 17(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Specialdestinerade statsbidrag Investeringsbidrag 0 0 Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt 0 0 Köpt vård externt 1 0 Läkemedel 26 1 Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt

23 Sida 18(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader 0 0 Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader och markanläggningar Maskiner och inventarier Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Totalt Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader och markanläggningar Maskiner och inventarier 0 55

24 Sida 19(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen Totalt 0 55 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 1 22 Ränteintäkter, externt Övriga finansiella intäkter, internt Övriga finansiella intäkter, externt Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt Övriga finansiella kostnader, internt Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar Reavinster fastigheter Reavinster inventarier Momsjustering vid reavinst 0 0 Totalt

25 Sida 20(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen Reaförluster fastigheter Reaförluster inventarier 0 0 Momsjustering vid reaförlust 0 0 Totalt 0 0 Netto reavinster/-förluster Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar Årets investering i byggnader och mark Årets investering i maskiner och inventarier Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier Årets pågående investering 0 0 Totalt Försäljning anläggningstillgångar Försäljning byggnader och mark 0 0 Försäljning maskiner och inventarier Totalt Immateriella anläggningstillgångar inklusive medicin-tekniska informationssystem

26 Sida 21(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 0 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivning och nedskrivning 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigeringar avskrivningar och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Byggnader och mark Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0

27 Sida 22(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 0 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivning och nedskrivning 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar

28 Sida 23(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Finansiell leasing Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 0 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivning och nedskrivning 0 0

29 Sida 24(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Långfristiga fordringar, internt 0 0 Långfristiga fordringar, externt 0 0 Totalt Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt 0 0

30 Sida 25(27) Datum Diarienummer Natur br uksstyr elsen Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar 0 0 Totalt 0 0 Ingående Årets 17. Övriga avsättningar värde avsättning Ange på raderna vad avsättningarna avser Totalt Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt Totalt Kortfristiga skulder