Tid: onsdagen den 23 september kl enligt program nedan

Transkript

1 KALLELSE Naturbrukskansliet Handläggare Datum Anneli Ekh Naturbruksstyrelsens ledamöter och fackliga representanter Sammanträde med naturbruksstyrelsen Tid: onsdagen den 23 september kl enligt program nedan Plats: Naturbrukskansliet Skövde Lokal: Tallen Ledamot eller facklig representant med förhinder meddelar detta snarast till naturbrukskansliet. Telefon , mail Enligt uppdrag Anneli Ekh Bilagor Föredragningslista jämte handlingar Program Samling med kaffe Sammanträde enligt föredragningslistan Lunch eventuella matallergier meddelas till kansliet Fortsättning sammanträde, inklusive kaffe POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus S:ta Helenagatan 5B Växeln Skövde

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med naturbruksstyrelsen den 23 september 2015 Plats: Naturbrukskansliet Skövde Tid: Kl ca Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare, förslag Tomas Johansson Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Föregående protokoll 2. Anteckningar från presidiemötet 3. Informationsärende A: Göran Fock; uppdraget RUN Delårsrapport augusti Diarienummer NS Inriktningar och utgångar 2016 Diarienummer NS NS kalendarium för 2016 Diarienummer NS Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling läsåret 2015/2016 Diarienummer NS Anmälningsärenden och delegationsbeslut Diarienummer NS Övriga frågor Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: S:t Helenagatan 5B Skövde Telefon: Webbplats: E-post:

3 Föredragningslista från naturbruksstyrelsen, (2) Informationsärenden B. Information om slutlig antagning till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan C. Information pedagogisk verksamhet Rune Hegland Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

4 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Västra Götalandsregionen Naturbruksförvaltningen Handläggare: Kristina Athlei Telefon: E-post: Till naturbruksstyrelsen Inriktningar och utgångar 2016 Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Inriktningen trädgård genomförs vid Sötåsen från och med Inriktningen djur med utgångar mot häst knyts organisatoriskt till Sötåsen där övriga utgångar inom inriktningen djur erbjuds. Sammanfattning av ärendet För att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med uppdraget från RUN, Skollag, har förutsättningar att rekrytera/behålla den kompetens som krävs samt att vara i ekonomisk balans inom tre år krävs att inriktningar och utgångar planeras på ett ur dessa perspektiv optimalt sätt. Då inriktningen djur enligt uppdraget ska bedrivas vid Sötåsen bör samtliga utgångar inom inriktningen organisatoriskt samordnas vid Sötåsen. Eleverna på inriktningarna trädgård och lantbruk kommer att kunna samläsa stora delar av utbildningen vid Sötåsen som är en ekologisk skola. För att få plats med vuxenutbildningen och BYS på Uddetorp behöver ungdomsutbildningen begränsas till lantbruksinriktningen på skolan och av ekonomiska skäl behöver skolan koncentrera sig på en utgång. Fördjupad beskrivning av ärendet Vid mötet den 17 september 2015 beslutade RUN att beställa gymnasieutbildning inom naturbruk för ungdomar vid tre skolor från och med hösten Sötåsen med inriktningar lantbruk, djur samt gymnasiesärskola. Svenljunga med inriktning skog. Uddetorp med inriktning lantbruk. Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: St:a Helenagatan 6B Skövde Telefon: Webbplats: E-post: naturbrukskansliet@vgregion.se

5 Datum Diarienummer NS (3) Vidare beslutade RUN att Naturbruksstyrelsen själva avgör utan ytterligare beställning var trädgårdsutbildning ska utföras. Naturbruksstyrelsen avgör också utan ytterligare beställning om vissa justeringar behöver göras i utbildningsutbudet. Beställningen gäller under förutsättning att regionfullmäktige tillstyrker strukturförändringen. Vidare beslutade Regionutvecklingsnämnden att uppdra åt Naturbruksstyrelsen att utveckla Uddetorp till ett vuxenutbildningscentrum för den kommunala vuxenutbildningen och yrkeshögskolan i nära samverkan med samtliga kommuner och delregioner i Västra Götaland. RUN beslutade också att för att säkerställa kvalitet och kompetensförsörjning uppdrar de åt Naturbruksstyrelsen att koncentrera hästutbildningarna till Axevallatravet och Naturbruksstyrelsens befintliga etablering på travet utökas med gymnasieskolans samtliga hästutgångar. Naturbruksstyrelsen äger själva frågan om vid vilken skola dessa elever ska ha sin organisatoriska hemvist. Naturbruksstyrelsen har som utförare enligt uppdraget från RUN detaljansvaret för att skapa en hållbar och effektiv organisation för verksamhetens utveckling. I detta ansvar ingår både utvecklingsåtgärder och effektiviseringar av skolornas verksamhet så att budgetmedel utnyttjas effektivt och att strategiska investeringar görs med långsiktig varaktighet. RUN beslutade också den 17/ att skolverksamheten inom Naturbruksförvaltningen ska vara i ekonomisk balans inom tre år. I skenet av den ansträngda ekonomiska situationen för förvaltningen under kommande tre år är bedömningen att ekonomiska övervägande tillsammans med förutsättningar att bedriva verksamhet effektivt och med en hög kvalitet är avgörande för var inriktningar och utgångar ska förläggas. Naturbruksprogrammet har fyra inriktningar som får börja redan första året: Lantbruk, Skog, Trädgård och Djur. Inom dessa inriktningar erbjuds olika utgångar (programfördjupning). Enligt skollagen (2010:800) kap 2 och förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (2011:326) regleras vem som kan undervisa i vilket ämne. Varje skola måste därför ha en kompetensbredd bland lärarna som garanterar att undervisningen bedrivs i enlighet med förordningen. Dessa lärartjänster måste därutöver ha en tillräcklig volym för att säkerställa att eleverna får den undervisning i varje ämne som säkerställer att de ha förutsättningar att nå sin fulla potential i enlighet med skollagens kap 3 och den garanterade undervisningstiden kan säkerställas. Vid rekrytering av lärare liksom för att behålla lärare är det av stor betydelse att förvaltningen som arbetsgivare kan erbjuda heltidstjänster.

6 Datum Diarienummer NS (3) Programstruktur Naturbruksprogrammet Poäng Gymnasiegemensamma ämnen 600 Programgemensamma ämnen 400 Inriktningsgemensamma ämnen (Gemensamt för inriktningen) 300 Individuellt val (Elevens eget val) 200 Programfördjupning (Inom ramen för dessa skapas utgångar) 900 Gymnasiearbete 100 Summa 2500 I förslaget har hänsyn tagits till signaler från näringen och branschrådet vad gäller utgångarnas utveckling och särskild hänsyn har tagits till att på några års sikt skapa förutsättningar för ett ökat intresse för trädgårdsinriktningen som samtidigt kan locka vuxenstuderande och bidra till kompetenscentrauppdraget. Inriktningar och utgångar 2016: Skola Inriktning Utgång Sötåsen Lantbruk Växter och djur Lantbruk Lantbruksdjur Trädgård Mekaniserad frilandsodling Trädgård Design och anläggning Djur Hästskötare - ridning Djur Hästskötare - trav Djur NIU Djur Träning av djur (inkl djurpark) Djur Hund Djur Djurvård (inklusive zoohandel) Djur Djursjukvård Svenljunga Skog Skogsmaskinförare Skog Skogsmaskinservice Skog Skogsvårdare Skog Jakt och viltvård Skog Naturguidning Uddetorp Lantbruk Maskin och växtodling Med detta upplägg möjliggörs ett intag på mer än det dubbla jämfört med idag samtidigt som ekonomiska medel används effektivt och förutsättningar skapas för en ekonomi i balans, gruppstorlekarna medger gruppdelningar utifrån pedagogiska avgöranden och attraktiva tjänster kan erbjudas lärare. Beredning Ärendet har beretts i förvaltningens ledningsgrupp tillsammans med rektorerna. Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef

7 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Förvaltning/enhet Handläggare: Kristina Athlei Telefon: E-post: Till naturbruksstyrelsen Naturbruksstyrelsens kalendarium 2016 Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Föreslagna datum fastställs som sammanträdestider Sammanfattning av ärendet Naturbrukskansliet föreslår följande datum för naturbruksstyrelsens sammanträden 2016: Datum Plats 1 februari Skövde 25 april Svenljunga 15 augusti Sötåsen 24 oktober Axvalla Med stöd av ovanstående datum så föreslår naturbrukskansliet följande sammanträdestider för naturbruksstyrelsens presidium och förvaltningsrådet: Presidium Förvaltningsråd 22 januari 25 januari 18 april 21 april 8 augusti 11 augusti 17 oktober 20 oktober Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

8 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Förvaltning/enhet Handläggare: Per Hallén Telefon: E-post: per.i.hallen@vgregion.se Till naturbruksstyrelsen Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling läsåret 2015/2016 Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Förvaltningens likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling fastställs. 2. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling utvärderas vid utgången av läsåret 15/16 och ny plan beslutas i september Sammanfattning av ärendet En uppdaterad likabehandlingsplan mot diskriminering (vilket efterfrågas i diskrimineringslagen) och en Årlig plan mot kränkande behandling (vilket efterfrågas i skollagen) är sammanfogad i en gemensam plan kallad Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Den förvaltningsövergripande planen kompletteras med en plan för varje skola. Planen utvärderas vid utgången av läsåret 15/16 och ny, uppdaterad plan beslutas i september Naturbruksförvaltning Kristina Athlei Förvaltningschef Bilaga Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

9 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasiet, särskolan, vuxenutbildningen, yrkeshögskolan och uppdraget att stödja de gröna näringarnas tillväxt och utveckling samt våra medarbetare En likabehandlingsplan mot diskriminering efterfrågas i diskrimineringslagen och en Årlig plan mot kränkande behandling efterfrågas i skollagen. Vi förenar dem i en gemensam plan nedan kallad likabehandlingsplan. Den förvaltningsövergripande planen kompletteras med en plan för varje skola. VISION Naturbruksförvaltningen har under våren 2013 samlats kring den gemensamma visionen: Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet. Arbetsmiljön för elever, studerande, kunder och medarbetare vid naturbruksskolorna i Västra Götalandsregionen ska alltid präglas av en atmosfär som gör att varje individ känner sig trygg, respekterad, uppmärksammad och lika behandlad oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Diskriminering av något slag ska inte förekomma. POLICY Vi har nolltolerans mot mobbning, främlingsfientlighet, diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling på våra skolor. SYFTE Denna plan ska syfta till att främja alla elevers, studerandes, kunders och medarbetares lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, främlingsfientlighet, trakasserier och annan kränkande behandling. Planen på förvaltningsnivå är ett övergripande dokument som kompletteras av en konkret och främjande lokal Likabehandlingsplan på varje skola. ANSVARIGA FÖR PLANEN Ansvar för att den förvaltningsövergripande planen årligen utvärderas och att ny plan tas fram är elevhälsochef tillsammans med förvaltningschefen. Rektorerna är ansvariga för att respektive skolas plan utvärderas och att det årligen upprättas en ny konkret, förebyggande och främjande plan, att den görs känd på skolan, samt att det finns en etablerad och fungerande Trygghetsgrupp som arbetar med frågan på skolan. Rektor ansvarar för att genomförda utredningar med anledning av denna plan dokumenteras. Om 1

10 personal misstänks för att ha kränkt en elev eller för att ha diskriminerat någon elev ska rektor ansvara för utredningen och samråda med HR-chefen. ELEVERNAS, DE STUDERANDES OCH VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHET I PLANEN Alla elever, studerande och all personal inom förvaltningen har (enligt förordning SFS 2006:1083) under en gemensam värdegrundsdag arbetat fram underlaget till den förvaltningsgemensamma planen. Planen bygger på tidigare års planer och de kartläggningar och utvärderingar som varit en del av dem. Vårdnadshavarna har delgivits planen (vilket krävs enligt proposition 2005/06:38) genom att planen publiceras på förvaltningens webbplats. Planen publiceras även i Ping Pong, förvaltningens gemensamma lärplattform, vilken vårdnadshavarna får tillträde till successivt under innevarande läsår. FÖRANKRING AV DEN FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE PLANEN Planen förankras (vilket krävs enligt proposition 2005/06:38) genom information på arbetsplatsträffar för personal och på mentorsträffar för elever. Vuxenstuderande och kunder informeras om planen vid kursstart. Planen finns tillgänglig på hemsida, på intranätet och i den gemensamma lärplattformen Ping Pong. All personal ska alltid vara väl informerad om denna likabehandlingsplan och om konsekvenser om den inte följs. Likabehandlingsplanen ingår i alla nyanställdas introduktion samt ska vara en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Även andra uppdragstagare, APU- /APL- och LIA-värdar, entreprenörer eller andra tillfälliga medarbetare, ska informeras om denna plan. Information om elevers skyldigheter vad avser denna likabehandlingsplan ska ingå i respektive skolas ordningsregler. Ordningsreglerna kan med fördel sändas till eleven innan eleven påbörjar sin utbildning samt med bekräftelse på att eleven mottagit ordningsreglerna. Information om denna plan ska lämnas snarast efter skolstart samt därefter när så är påkallat. Skolans likabehandlingsplan sänds till föräldrar/vårdnadshavare för kännedom snarast efter skolstart. Rektor ansvarar för att årligen identifiera vilka språk planen behöver översättas till och att översättning sker. UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN Planen har följts upp och utvärderats dels via det systematiska arbetsmiljöarbetet, dels via elevenkäter, via skolornas anmälningar till huvudmannen om kränkningar och via den kvalitetsdialog som huvudmannen genomför årligen där samtal förs med dels elever, personal och ledningsgrupp (enligt SFS 2006:1083). På respektive skola har ledningsgruppen följt upp och utvärderat planen tillsammans med elevstödsteamet och elevrådet. Planen har också diskuterats på APT med all personal. Resultatet redovisas i respektive skolas kvalitetsredovisning. Resultat av utvärdering av fjolårets plan I utvärderingen av fjolårets plan framkom att eleverna i elevenkäterna anger att de i huvudsak trivs och känner sig trygga, och att förekomsten av kränkningar och diskriminering är låg. Under läsåret 14/15 har totalt 34 anmälningar om kränkande behandling kommit till huvudmannen, rörande främst kränkande språkbruk eller kränkande handling. Antalet ärenden 2

11 vad gäller kränkningar är samma beträffande internaten/fritiden och skoltid. Vid kvalitetsdialogerna anger de vuxenstuderande att de upplever att det är ett bra klimat på skolorna och att personal direkt markerar om det finns risk för kränkningar mellan de studerande. Eleverna på flera skolor uttrycker en önskan om att likabehandling än mer ska vävas in i undervisningen. Det finns signaler om att det ibland förekommer uttryck/språkbruk som inte är könsneutrala och att det under ytan förekommer rasism/främlingsfientlighet på några skolor. Utvärderingen av fjolårets plan (enligt diskriminerings- och skollagen) visar på behovet av åtgärder vad gäller diskussioner om genusperspektiv och rasism/främlingsfientlighet i verksamheten. Utvärdering av årets plan Planen ska utvärderas löpande som en del av det systematiska arbetsmiljö- och kvalitetsarbetet. Huvudmannen följer upp planen i sin kvalitetsdialog på respektive skola under våren då samtal förs med dels elevgrupper, personalgrupper samt respektive skolas ledningsgrupp. Elevenkäter genomförs med alla elever. Respektive skolas plan utvärderas av skolans ledningsgrupp och elevstödsteam. Planen diskuteras även på APL med alla personal. Vid läsårets slut ska utvärderingen sammanställas i respektive skolas kvalitetsredovisning för att utgöra underlag för den nya planen. Ansvarig för att planen utvärderas På förvaltningsövergripande nivå är förvaltningschef och elevhälsochef ansvariga för att den förvaltningsövergripande planen utvärderas. På respektive skola är rektor ansvarig för utvärdering av skolans plan. LAGRUM Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Skollagen 6 kap 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskrimineringslag SFS 2008:567 1 kap 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Läroplanen -2011: Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering 3

12 eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. HUVUDMANNENS OCH SKOLANS SKYLDIGHETER Huvudmannen och skolan ska se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling/diskriminering och för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever i verksamheten. Huvudmannen och personalen är skyldiga att utreda och vidta åtgärder när någon i skolan får kännedom om att en elev i verksamheten blir/blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering. Vidare har huvudmannen och skolan ansvar för att alla elever och sökande till utbildningar likabehandlas och inte på något sätt diskrimineras. Skolledningen ansvarar för att anställda och uppdragstagare är informerade om de skyldigheter de har enligt lagar och författningar i tjänsten eller när de utför uppdrag åt huvudmannen. Vad är kränkande behandling/diskriminering? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck och kan exempelvis riktas mot kön, sexuell läggning, etnicitet, trosuppfattning, socioekonomisk bakgrund eller funktionshinder. Att avvika från samhällets eller skolans normer, att i något avseende uppfattas som annorlunda, är ofta grund för kränkning. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer, mot en eller flera personer. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningarna kan vara: fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala ( t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post och sociala medier) Några exempel på benämningar på kränkande behandling: Mobbning Diskriminering och trakasserier Sexuella trakasserier Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra typer av kränkande behandling. Vid mobbning råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt för mobbning. Innebär kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån grunder som kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Sexuella trakasserier är kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet 4

13 Rasism Främlingsfientlighet Homofobi Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns skillnader mellan folkgrupper. Med en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda, legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet är motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga egenskaper. Homofobi är motvilja mot eller förakt för homo-, trans- eller bisexuella personer. ALLA HAR ANSVAR En kännetecknande mekanism i mobbning och andra former av kränkningar är strävan att dölja den för vuxna. Forskning på området säger att om en vuxen känner till 60 % så känner eleverna till 90 %. Principen på naturbruksskolorna är därför att alla elever är allas angelägenhet. De vuxna har det yttersta ansvaret och alla är medvetna om sin skyldighet att lägga sig i, ingripa eller tillkalla hjälp. Det gäller händelser såväl i som utanför klassrummet. Som elev är man skyldig att kontakta någon vuxen eller kamratstödjande person om man misstänker mobbning. Det finns inget som heter skvaller i detta sammanhang. Tecken på att en elev kan vara utsatt för kränkningar Det finns vissa tecken hos en elev som man måste uppmärksamma, särskilt om flera av dem visar sig regelbundet. nedstämdhet ensamhet ovilja att berätta huvudvärk magont sömnproblem ovilja att gå till skolan Vid misstanke kontakta någon i Trygghetsgruppen omedelbart! FRÄMJANDE ARBETE Under året 2015 har resurserna inom elevhälsan förstärkts genom en skolpsykolog som arbetar förvaltningsövergripande. Arbete inom lärgrupp elevhälsa, där representanter för elevhälsoteamen på samtliga skolor deltar och ihop med personal från kansliet och där man arbetat fram tydliga ruiner och gemensamma mallar. Tjänsterna inom elevhälsan på skolorna har utökats i den bemanningsplan som genomfördes våren Ny organisation har införts inom elevhälsa från halvårsskiftet 2015 och där en elevhälsochef skall utses under senar del av 2015 med ansvar för samordning och leding av elevhälsoarbetet. 5

14 Trygghetsgrupp Varje skola ska ha en Trygghetsgrupp som består av representanter från skolledning, lärare, elevvårdspersonal samt elevrepresentanter. Skolans personal och elever bör ha lika många representanter. Sammankallande samlar gruppen minst två gånger per termin eller oftare vid behov. Gruppens uppgift är att agera vid minsta misstanke om kränkande behandling mellan elever och mellan personal och elever föreslå såväl personal som elever utbildning i ovanstående frågor regelbundet informera elever, personal och föräldrar om begreppet kränkande behandling, skolans avståndstagande mot kränkande behandlingar samt åtgärder mot dessa. Detta för att skapa ett levande dokument av handlingsplanen. regelbundet samla elevernas uppfattning om stämningen på skolan uppmana mentorerna att även samtala om elevens sociala situation på skolan under utvecklingssamtal uppmana alla (personal och elever) att, samt själva uppmärksamma, spontana berättelser och vara observanta föreslå aktiviteter till temadagar Ansvariga Respektive rektor. Temadagar, studiedagar Varje skola ska ha avsatt tid för årliga/återkommande aktiviteter om attityder, värderingar och relationer. Aktiviteterna ska arrangeras både för elever och personal. Ansvariga Respektive rektor. Utvecklingssamtal I samband med utvecklingssamtal med såväl elever som personal ska det sociala klimatet på skolan alltid diskuteras. Ansvariga Respektive mentor/chef. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Likabehandlingsplanen ska ingå i skolans systematiska arbetsmiljöarbete och följas upp samt revideras årligen. Ansvariga Respektive rektor. KARTLÄGGNING I syfte att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten ska en kartläggning av verksamheten göras årligen på varje skolenhet. De problem och riskområden som identifieras ligger till grund för de åtgärder vi genomför för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 6

15 I kartläggningen ska även organisationen ses över på individ- grupp- och organisationsnivå för att säkerställa att verksamheten inte genom sin organisation, regler, gruppindelning, schemaläggning och andra inslag oavsiktligt medverkar till att diskriminering uppstår. Vi ska därför se över rutiner och regler för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till diskriminering. Kartläggningen omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Även diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck samt ålder ska omfattas av kartläggningen. Vid kartläggningen ska de olika behov som finns i våra olika verksamhetsformer synliggöras och beskrivas. Det innebär att kartläggning ska göras inom såväl gymnasiesärskolan och vuxenutbildning som inom gymnasieskolan. Kartläggning görs (enligt diskrimineringslagen och proposition 2007/08:95) utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder genom enkäter till elever och medarbetare, samtal med elevgrupper och elevrepresentanter, samtal med personalgrupper och genom att ledningsgrupp och elevstödsteam på respektive skola följer upp arbetet med likabehandling, kritiskt granskar de rutiner, regler och principer som råder på skolan. Elevernas engagemang i kartläggningen Eleverna involveras (något som krävs enligt förordning SFS 2006:1083) genom enkäter, dialoger och diskussioner. Förebyggande åtgärder Utifrån kartläggningens resultat formuleras konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. De förebyggande åtgärderna konkretiseras i skolornas planer enligt modellen: Vad som ska göras Vem ska göra det När ska det vara klart Vilka mål ska uppnås Hur ska åtgärderna utvärderas I arbetet deltar både medarbetare och elever/studerande. Utvärderingen av fjolårets plan och eventuella nya mål och åtgärder för det förebyggande arbetet tas upp här. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Planen ska enligt propositionen 2007/08:95 innehålla rutiner för hur skolan ska agera när någon i personalen får reda på att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det saknar betydelse vem i personalgruppen som får kännedom och på vilket sätt det sker. 7

16 Utredningsskyldigheten gäller inte bara när den drabbade eleven eller elevens föräldrar informerar skolan. Skolan måste även agera när informationen kommer från andra elever eller när anmälan sker anonymt eller om någon från skolans personal blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för en elev. Det är viktigt att den enskilda elevens upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta båden den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller dem som kan ha utfört kränkningarna. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit ska åtgärder vidtas för att förhindra att de fortsätter. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som den eller de som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det bör också övervägas om åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Det är viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan rektorn, eller någon med motsvarande ledningsfunktion, och personalen för detta arbete. Det ska också finnas rutiner för hur uppföljning, utvärdering och dokumentation ska gå till på respektive skola, och för anmälan till huvudmannen. Det är viktigt att skolan agerar skyndsamt. Handlingsplikten inträder så fort det finns någon misstanke om att en elev kan fara illa. Åtgärder vid kännedom om att en elev blir/blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling Utredning och åtgärder Om någon anställd eller uppdragstagare får kännedom om att en elev i verksamheten blir/blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, ska rektor omedelbart kontaktas. Rektor ansvarar för att det inträffade utreds och att åtgärder vidtas för att förhindra en upprepning. Nedanstående rutin kan vara till vägledning. I de fall eleverna är omyndiga, kontaktas föräldrarna. Rektor har alltid det yttersta ansvaret för åtgärderna men kan utse annan person att leda samtalen. En åhörare observatör som för minnesanteckningar för senare uppföljning rekommenderas. I övrigt anpassas rutinerna från fall till fall. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Årlig kartläggning av riskområden för trakasserier och kränkande behandling. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Respektive skolas trygghetsgrupp. Information om vilka som ingår och deras kontaktuppgifter finns på skolornas webbplatser, i Ping Pong och på anslagstavlor. Eleverna har dessutom möjlighet att vända sig till någon vuxen, vem som helst som de har förtroende för, även om den personen inte tillhör trygghetsgruppen. 8

17 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Steg 1 Steg 2 Steg 3 Skolan identifierar snarast vad som inträffat och samtal med den som utsatts för trakasserier eller kränkande behandling genomförs. Vid samtalet kommer man överens om hur man lämpligen går vidare exempelvis kontakt med föräldrar, kurator, mentor, fritidspersonal, lärare osv samt att fortsätta till steg 2 alternativt steg 3. Samtalen dokumenteras och huvudmannen informeras. Skolan kallar den/de som anklagats för att utföra trakasserier eller kränkande behandling till samtal antingen enskilt eller i grupp. Vid samtalet ska den/de anklagade lämna sin version av det inträffade och överenskommelse ska träffas angående den/de anklagandes fortsatta förhållningssätt i skolan. Vidare ska skolan informera den/de anklagade om aktuella lagar och föreskrifter samt rättsliga konsekvenser. Skolan kallar den/de anklagade, drabbad elev, elevernas föräldrar/vårdnadshavare samt lämplig personal till samtal. Vid samtal ska såväl eleven som den anklagade få lämna var sin redogörelse för vad som inträffat. Samtalen ska utmynna i överenskommelse om parternas fortsatta förhållningssätt till varandra. Beroende på ärendets karaktär kan exempelvis förändringar i klass och grupptillhörighet i skolan bli aktuell. Rutiner för uppföljning Enligt propositionen 2005/06:38 ska åtgärderna för att utreda och åtgärda kränkningar följas upp och utvärderas. Steg 4 Steg 5 Inom ca 2 veckor sker uppföljning genom samtal med den drabbade eleven. Om trakasserier eller kränkande behandling inte upphört, ska den anklagade åter kallas till samtal tillsammans med förälder/vårdnadshavare och skriftlig varning övervägs. Om den anklagades förhållningssätt inte omgående förbättras ska rektor samråda med förvaltningschefen angående fortsatta åtgärder. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Enligt skollagen och diskrimineringslagen ska varje skola ha rutiner för att utreda och åtgärda kränkningssituationer. Samtliga åtgärder ska syfta till att kränkningen omedelbart upphör och framtida kränkningar förebyggs. Steg 1 Steg 2 Skolan identifierar snarast vad som inträffat och samtal med den som utsatts för trakasserier eller kränkande behandling genomförs. Vid samtalet kommer man överens om hur man lämpligen går vidare exempelvis kontakt med föräldrar, kurator, mentor, fritidspersonal, lärare osv samt att fortsätta till steg 2 alternativt steg 3. Samtalen dokumenteras och huvudmannen informeras. Rektor kallar den/de som anklagats för att utföra trakasserier eller kränkande behandling till samtal antingen enskilt eller i grupp. Vid samtalet ska den/de 9

18 anklagade lämna sin version av det inträffade och överenskommelse ska träffas angående den/de anklagandes fortsatta förhållningssätt på jobbet. Vidare ska skolan informera den/de anklagade om aktuella lagar och föreskrifter samt rättsliga konsekvenser. Samråd med HR-chefen kring vidare förhållningssätt och åtgärder för den anställde. Steg 3 Rektor kallar den/de drabbade elev, elevernas föräldrar/vårdnadshavare samt berörd personal till samtal. Vid samtal ska såväl eleven som den anklagade få lämna var sin redogörelse för vad som inträffat. Samtalen ska utmynna i överenskommelse om parternas fortsatta förhållningssätt till varandra. Beroende på ärendets karaktär kan arbetsrättsliga åtgärder komma att vidtas efter samråd med HR-chef. Rutiner för uppföljning Enligt propositionen 2005/06:38 ska åtgärderna för att utreda och åtgärda kränkningar följas upp och utvärderas. Steg 4 Steg 5 Inom ca 2 veckor sker uppföljning genom samtal med den drabbade eleven. Om trakasserier eller kränkande behandling inte upphört, ska den anklagade åter kallas till samtal och åtgärder vidtas i samråd med HR-chef. Om den anklagades förhållningssätt inte omgående förbättras vidtas arbetsrättsliga åtgärder efter samråd med HR-chef och förvaltningschef. RUTINER FÖR DOKUMENTATION Enligt propositionen 2005/06:38 ska planen visa på hur och när åtgärderna ska dokumenteras som på vem/vilka som är ansvariga för dokumentationen. För varje kränkningsärende utses en person som för dokumentation. Det kan vara rektor eller annan person som rektor utser. Händelsen anmäls skyndsamt till huvudmannen på en för det avsedd blankett. 10

19 Naturbrukskansliet Handläggare Datum Diarienummer Anneli Ekh NS Anmälningsärenden till naturbruksstyrelsen Protokollsutdrag från regionstyrelsen 175: Planeringsdirektiv 2016 RS Protokollsutdrag från regionstyrelsen 176: Rapportering och aktiviteter för regionstyrelsens ansvar för uppsikt över övriga nämnder och styrelser , Dnr RS Protokollsutdrag från regionstyrelsen 180: Internationell riktlinje för medarbetare i Västra Götalandsregionen, Dnr RS Protokollsutdrag från regionstyrelsen 191: Ändras sammanträdestid för regionstyrelsen i september 2016, Dnr Delegationsbeslut Ordförande 6 Remissförslag på Riktlinjer vid hantering av e-post (RS ) 7 Remissförslag reglemente (RS ) Förvaltningschef 8 Verksamhetschef elevhälsan Dnr NS x Arkivorganisationen Dnr NS x-2015 Kvalitetssamordnare 20 Byte av studieväg Dnr NS Byte av studieväg Dnr NS Byte av studieväg Dnr NS Byte av studieväg Dnr NS Byte av studieväg Dnr NS Byte av studieväg Dnr NS Byte av studieväg Dnr NS POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus S.ta Helenagatan 5B Växeln naturbrukskansliet@vgregion.se Skövde

20 Västra Götalandsregionen 1 (1) Datum Diarienummer NS Handläggare: Anneli Ekh Telefon: E-post: anneli.ekh@vgregion.se Till naturbruksstyrelsen Sökande och slutligt antagna till naturbruksprogrammet och programmet för skog mark och djur höstterminen 2015 Sammanfattning Antagning har gjorts till naturbruksprogrammet (NB), programinriktat individuellt val (IMPRO), yrkesintroduktion (IMYRK) och till programmet för skog mark och djur (SKSKO, gymnasiesärskolan). Behörighetskraven skiljer sig åt mellan programmen. Tabellen nedan visar antalet antagna efter svarsperiodens slut NB IMPRO IMYRK SKSKO Antagning gjordes inte till Dingle och Strömma. Gymnasieskolan: Nuntorp och Sötåsen ökade jämfört med Svenljunga ligger kvar på fjolårets siffror. Uddetorp minskar jämfört med Gymnasiesärskolan: Både Nuntorp och Sötåsen ökade jämfört med Förändringar kan ha skett fram till och efter skolstart, en definitiv avstämning görs i samband med den interkommunala debiteringen i mitten av september. Naturbruksförvaltning Kristina Athlei Förvaltningschef Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: S:ta Helenagatan 5B Telefon: Webbplats: E-post: naturbrukskansliet@vgregion.se