Fastställande av Likabehandlingsplan

Transkript

1 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Förvaltning/enhet Handläggare: Per Hallén områdeschef utbildning stöd/ elevhälsochef Telefon: E-post: per.i.hallen@vgregion.se Till naturbruksstyrelsen Fastställande av Likabehandlingsplan Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Fastställa Likabehandlingsplan för Naturbruksstyrelsens verksamhetsområde för lå Sammanfattning av ärendet Varje år skall huvudmannen revidera planen Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasiet, särskola, vuxenutbildningen, yrkeshögskolan och uppdraget att stödja de gröna näringars tillväxt och utveckling samt våra medarbetare. En likabehandlingsplan mot diskriminering efterfrågas i diskrimineringslagen och årlig plan mot kränkande behandling efterfrågas i skollagen. Vi förenar dem i en gemensam plan kallad Likabehandlingsplan. Den förvaltningsövergripande planen kompletteras med en plan för varje skola. Planen tydliggör huvudmannens rutiner och styrning till skolornas arbete med likabehandling planerna. Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen Regionutvecklingsnämnden Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

2 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasiet, särskolan, vuxenutbildningen, yrkeshögskolan och uppdraget att stödja de gröna näringarnas tillväxt och utveckling samt våra medarbetare En likabehandlingsplan mot diskriminering efterfrågas i diskrimineringslagen och en Årlig plan mot kränkande behandling efterfrågas i skollagen. Vi förenar dem i en gemensam plan nedan kallad likabehandlingsplan. Den förvaltningsövergripande planen kompletteras med en plan för varje skola. VISION Under våren 2013 samlades Naturbruksförvaltningen kring den gemensamma visionen: Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet. Arbetsmiljön för elever, studerande, kunder och medarbetare vid naturbruksskolorna i Västra Götalandsregionen ska alltid präglas av en atmosfär som gör att varje individ känner sig trygg, respekterad, uppmärksammad och lika behandlad oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Diskriminering av något slag ska inte förekomma. POLICY Vi har nolltolerans mot mobbning, främlingsfientlighet, diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling på våra skolor. SYFTE Denna plan ska syfta till att främja alla elevers, studerandes, kunders och medarbetares lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, främlingsfientlighet, trakasserier och annan kränkande behandling. Planen på förvaltningsnivå är ett övergripande dokument som kompletteras av en konkret och främjande lokal likabehandlingsplan på varje skola. ANSVARIGA FÖR PLANEN Ansvar för att den förvaltningsövergripande planen årligen utvärderas och att ny plan tas fram är elevhälsochef tillsammans med förvaltningschefen. Rektorerna är ansvariga för att respektive skolas plan utvärderas och att det årligen upprättas en ny konkret, förebyggande och främjande plan, att den görs känd på skolan, samt att det finns en etablerad och fungerande trygghetsgrupp som arbetar med frågan på skolan. 1

3 Rektor ansvarar för att genomförda utredningar med anledning av denna plan dokumenteras. Om personal misstänks för att ha kränkt en elev eller för att ha diskriminerat någon elev ska rektor ansvara för utredningen och samråda med HR-chefen. ELEVERNAS, DE STUDERANDES OCH VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHET I PLANEN Alla elever, studerande och all personal inom förvaltningen har (enligt förordning SFS 2006:1083) under en gemensam värdegrundsdag arbetat fram underlaget till den förvaltningsgemensamma planen. Den bygger på tidigare års planer och de kartläggningar och utvärderingar som varit en del av dem. Vårdnadshavarna delges planen (vilket krävs enligt proposition 2005/06:38) genom att planen publiceras på förvaltningens webbplats. Planen publiceras även i Ping Pong, förvaltningens gemensamma lärplattform, vilket vårdnadshavarna får tillträde till. FÖRANKRING AV DEN FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE PLANEN Planen förankras (vilket krävs enligt proposition 2005/06:38) genom information på arbetsplatsträffar för personal och på mentorsträffar för elever. Vuxenstuderande och kunder informeras om planen vid kursstart. Planen finns tillgänglig på hemsida, på intranätet och i den gemensamma lärplattformen Ping Pong. All personal ska alltid vara väl informerad om denna likabehandlingsplan och om konsekvenser om den inte följs. Likabehandlingsplanen ingår i alla nyanställdas introduktion samt ska vara en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Även andra uppdragstagare, APU- /APL- och LIA-värdar, entreprenörer eller andra tillfälliga medarbetare, ska informeras om denna plan. Information om elevers skyldigheter vad avser denna likabehandlingsplan ska ingå i respektive skolas ordningsregler. Dessa kan med fördel sändas till eleven innan eleven påbörjar sin utbildning samt med bekräftelse på att eleven mottagit ordningsreglerna. Information om denna plan ska lämnas snarast efter skolstart samt därefter när så är påkallat. Skolans likabehandlingsplan sänds till föräldrar/vårdnadshavare för kännedom snarast efter skolstart. Rektor ansvarar för att årligen identifiera vilka språk planen behöver översättas till och att översättning sker. UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN Planen har följts upp och utvärderats av det centrala elevhälsoteamet där man har tagit in Skolornas systematiska arbetsmiljöarbete Elevenkäter Skolornas anmälningar till huvudman om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling Huvudmannens årliga kvalitetsdialog Centrala gruppens utvärdering med elevråd och trygghetsteam (1 gång per läsår) Centrala gruppen finns närvarande på skolornas elevhälsoteam en gång per månad 2

4 Resultat av utvärdering av fjolårets plan Nuntorp: Fem stycken socialtjänstanmälningar. Fem stycken polisanmälningar. Fyra stycken kränkningsärende. Uddetorp: Fyra stycken kränkningsärenden. Sex stycken socialtjänstanmälningar. Inga polisanmälningar är gjorda under perioden. Svenljunga: 11 stycken kränkningsärenden. Strömma: Fyra stycken kränkningsärenden. En polisanmälan. En socialtjänstanmälan. Sötåsen: 42 stycken avvikelserapporter rörande kränkningsärenden. 9 stycken orosanmälningar gjorda på Sötåsen. En polisanmälan gällande våldtäkt. BYS: Ett kränkningsärende. VUX: Inget inrapporterat. Analys och åtgärder Till nästa år kommer centrala elevhälsoteamet arbeta fram en struktur och arbetsgång för avvikelserna som inkommer från skolorna. Ett arbete kommer också att vara att samtliga skolor använder samma blanketter vid avvikelseärenden. Idag arbetar man med olika material, vilket gör det svårt att få en bra struktur för att analysera och utvärdera det gångna året. På vissa skolor använder man idag en blankett som heter Anmälan till Naturbruksstyrelsen angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling. Denna blankett är svår att följa upp då huvudman inte får reda på mer än att en kränkning har skett. Några skolor använder sig av Avvikelserapport. Detta dokument är enligt huvudman lättare att hantera och arbeta vidare med. I Avvikelserapporten kan man också skriva löpande vad som sker i ärendet, vilket underlättar för huvudman. Då ser huvudman tydligt hela processen, alltifrån vad som har hänt till vilka åtgärder som är gjorda i ärendet. Huvudman får också inblick i om ärendet är av sådan karaktär att en polisanmälan har gjorts. I dagsläget saknas anmälan till socialtjänst på den befintliga avvikelserapporten. Ett förslag på blankett som centrala elevhälsoteamet förordar finns på bilaga 1. Det man kan se sedan föregående år är att samtliga skolor i större utsträckning informerar huvudman vid kränkande behandling. Detta tyder på att det finns en stark vilja ute på skolorna att få igång ett bra arbete kring kränkande behandling. 3

5 Till nästa år är en målsättning att huvudman får in avvikelserapporterna från skolorna i två steg: 1. Avvikelsen sänds till huvudman då en kränkning har skett, skolorna sänder alltså en signal om att något har hänt 2. Samma avvikelse sänds till huvudman när kränkningsärendet är avslutat På respektive skola har ledningsgruppen följt upp och utvärderat planen i maj månad tillsammans med skolornas elevhälsoteam och elevråd. Planen har också diskuterats på APT med all personal. Resultatet redovisas i respektive skolas kvalitetsredovisning. Ansvarig för att planen utvärderas På förvaltningsövergripande nivå är förvaltningschef tillsammans med centrala elevhälsoteamet ansvarar för att den förvaltningsövergripande planen utvärderas. På respektive skola är rektor ansvarig för utvärdering av skolans plan. LAGRUM Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Skollagen 6 kap 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskrimineringslag SFS 2008:567 1 kap 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Läroplanen -2011: Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. HUVUDMANNENS OCH SKOLANS SKYLDIGHETER Huvudmannen och skolan ska se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling/diskriminering och för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever i verksamheten. Huvudmannen och personalen är skyldiga att utreda och vidta åtgärder när någon i skolan får kännedom om att en elev i verksamheten blir/blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering. Vidare har huvudmannen och skolan ansvar för att alla elever och sökande till utbildningar likabehandlas och inte på något sätt diskrimineras. Skolledningen ansvarar för att anställda och uppdragstagare är informerade om de 4

6 skyldigheter de har enligt lagar och författningar i tjänsten eller när de utför uppdrag åt huvudmannen. Vad är kränkande behandling/diskriminering? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck och kan exempelvis riktas mot kön, sexuell läggning, etnicitet, trosuppfattning, socioekonomisk bakgrund eller funktionshinder. Att avvika från samhällets eller skolans normer, att i något avseende uppfattas som annorlunda, är ofta grund för kränkning. Dessa kan utföras av en eller flera personer, mot en eller flera personer. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningarna kan vara: fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala ( t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post och sociala medier) Några exempel på benämningar på kränkande behandling: Mobbning Diskriminering och trakasserier Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Homofobi Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra typer av kränkande behandling. Vid mobbning råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt för mobbning. Innebär kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån grunder som kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Sexuella trakasserier är kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns skillnader mellan folkgrupper. Med en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda, legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet är motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga egenskaper. Homofobi är motvilja mot eller förakt för homo-, trans- eller bisexuella personer. ALLA HAR ANSVAR En kännetecknande mekanism i mobbning och andra former av kränkningar är strävan att dölja den för vuxna. Antagligen känner eleverna till mycket mer än vad personalen gör. 5

7 Principen på naturbruksskolorna är därför att alla elever är allas angelägenhet. De vuxna har det yttersta ansvaret och alla är medvetna om sin skyldighet att lägga sig i, ingripa eller tillkalla hjälp. Det gäller händelser såväl i som utanför klassrummet. Som elev är man skyldig att kontakta någon vuxen eller kamratstödjande person om man misstänker mobbning. Det finns inget som heter skvaller i detta sammanhang. Tecken på att en elev kan vara utsatt för kränkningar Det finns vissa tecken hos en elev som man måste uppmärksamma, särskilt om flera av dem visar sig regelbundet. nedstämdhet ensamhet ovilja att berätta huvudvärk magont sömnproblem ovilja att gå till skolan Vid misstanke kontakta någon i trygghetsgruppen omedelbart! FRÄMJANDE ARBETE Fulltaligt elevhälsoteam på central nivå Fulltaliga elevhälsoteam ute på skolorna Trygghetsarbetets struktur har centrala elevhälsoteamet påbörjat arbetet med ute på skolorna Diskussion har förts in i elevhälsoteamen ute på skolorna Under 2015 har det genomförts förvaltningsgemensamma dagar ibland annat betyg och bedömning Arbete inom lärgrupp elevhälsa, där representanter för elevhälsoteamen på samtliga skolor deltar och ihop med personal från centrala elevhälsoteamet och där man arbetat fram tydliga ruiner och gemensamma mallar. Under de träffar som har varit 2015/16 har en ny elevhälsoplan arbetats fram. På Uddetorp har elevhälsoteamet varit ute i klasserna och pratat om psykisk ohälsa Elevhälsoteamen och rektorerna fortsätter att arbeta med den psykosociala miljön i form av värdegrundsarbete/livskraft/jag och mitt ego Tydliggörande av likabehandlingsplan och dess rutiner ute på skolorna Trygghetsgrupp Varje skola ska ha en trygghetsgrupp som består av representanter från skolledning och personal från olika verksamhetsområden. Gruppens uppgift är att agera vid minsta misstanke om kränkande behandling mellan elever och mellan personal och elever föreslå såväl personal som elever utbildning i ovanstående frågor 6

8 regelbundet informera elever, personal och föräldrar om begreppet kränkande behandling, skolans avståndstagande mot kränkande behandling samt åtgärder mot dessa. Detta för att skapa ett levande dokument av handlingsplanen regelbundet samla elevernas uppfattning om stämningen på skolan uppmana mentorerna att även samtala om elevens sociala situation på skolan under utvecklingssamtal uppmana alla (personal och elever) att, samt själva uppmärksamma, spontana berättelser och vara observanta föreslå aktiviteter till temadagar förmedla ärendena till kurator/kuratorerna på skolan som sin tur delger elevhälsoteamet i samband med teamets regelbundna veckomöten Det ska finnas elevrepresentanter som är skolans ögon och öron. Personal samlar hela gruppen minst två gånger per termin eller oftare vid behov. Ansvariga Respektive rektor. Temadagar, studiedagar Varje skola ska ha avsatt tid för årliga/återkommande aktiviteter om attityder, värderingar och relationer. Aktiviteterna ska arrangeras både för elever och personal. Ansvariga Respektive rektor. Utvecklingssamtal I samband med utvecklingssamtal med såväl elever som personal ska det sociala klimatet på skolan alltid diskuteras. Ansvariga Respektive mentor/chef. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Likabehandlingsplanen ska ingå i skolans systematiska arbetsmiljöarbete och följas upp samt revideras årligen. Ansvariga Respektive rektor. KARTLÄGGNING I syfte att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten ska en kartläggning av verksamheten göras årligen på varje skolenhet. De problem och riskområden som identifieras ligger till grund för de åtgärder vi genomför för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I kartläggningen ska även organisationen ses över på individ- grupp- och organisationsnivå för att säkerställa att verksamheten inte genom sin organisation, regler, gruppindelning, 7

9 schemaläggning och andra inslag oavsiktligt medverkar till att diskriminering uppstår. Vi ska därför se över rutiner och regler för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till diskriminering. Kartläggningen omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Även diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller köns uttryck samt ålder ska omfattas av kartläggningen. Vid kartläggningen ska de olika behov som finns i våra olika verksamhetsformer synliggöras och beskrivas. Det innebär att kartläggning ska göras inom såväl gymnasiesärskolan och vuxenutbildning som inom gymnasieskolan. Kartläggning görs (enligt diskrimineringslagen och proposition 2007/08:95) utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder genom enkäter till elever och medarbetare, samtal med elevgrupper och elevrepresentanter, samtal med personalgrupper och genom att ledningsgrupp och elevstödsteam på respektive skola följer upp arbetet med likabehandling, kritiskt granskar de rutiner, regler och principer som råder på skolan. Elevernas engagemang i kartläggningen Eleverna involveras (något som krävs enligt förordning SFS 2006:1083) genom enkäter, dialoger och diskussioner. Förebyggande åtgärder Utifrån kartläggningens resultat formuleras konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. De förebyggande åtgärderna konkretiseras i skolornas planer enligt modellen: Vad som ska göras Vem ska göra det När ska det vara klart Vilka mål ska uppnås Hur ska åtgärderna utvärderas I arbetet deltar både medarbetare och elever/studerande. Utvärderingen av fjolårets plan och eventuella nya mål och åtgärder för det förebyggande arbetet tas upp här. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Planen ska enligt propositionen 2007/08:95 innehålla rutiner för hur skolan ska agera när någon i personalen får reda på att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det saknar betydelse vem i personalgruppen som får kännedom om trakasserier eller kränkande behandling och på vilket sätt det sker. Utredningsskyldigheten gäller inte bara när den drabbade eleven eller elevens föräldrar informerar skolan. Skolan måste även agera när informationen kommer från andra elever, när 8

10 anmälan sker anonymt eller om någon från skolans personal blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för en elev. Det är viktigt att den enskilda elevens upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller de som kan ha utfört kränkningarna. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit ska åtgärder vidtas för att förhindra att de fortsätter. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som den eller de som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det bör också övervägas om åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Det är viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan rektorn, eller någon med motsvarande ledningsfunktion, och personalen för detta arbete. Det ska också finnas rutiner för hur uppföljning, utvärdering och dokumentation ska gå till på respektive skola, och för anmälan till huvudmannen. Det är viktigt att skolan agerar skyndsamt. Handlingsplikten inträder så fort det finns någon misstanke om att en elev kan fara illa. Åtgärder vid kännedom om att en elev blir/blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling Utredning och åtgärder Om någon anställd eller uppdragstagare får kännedom om att en elev i verksamheten blir/blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, ska rektor omedelbart kontaktas. Rektor ansvarar för att det inträffade utreds och att åtgärder vidtas för att förhindra en upprepning. I de fall eleverna är omyndiga, kontaktas föräldrarna. Rektor har alltid det yttersta ansvaret för åtgärderna men kan utse annan person att leda samtalen. En åhörare observatör som för minnesanteckningar för senare uppföljning rekommenderas. I övrigt anpassas rutinerna från fall till fall. Nedanstående rutin kan vara till vägledning. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Årlig kartläggning av riskområden för trakasserier och kränkande behandling. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Respektive skolas trygghetsgrupp. Information om vilka som ingår och deras kontaktuppgifter finns på skolornas webbplatser, i Ping Pong och på anslagstavlor. Eleverna har dessutom möjlighet att vända sig till någon vuxen, vem som helst som de har förtroende för, även om den personen inte tillhör trygghetsgruppen. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 9

11 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Skolan identifierar snarast vad som inträffat och samtal med den eller de som utsatts för trakasserier eller kränkande behandling genomförs. Vid samtalet kommer man överens om hur man lämpligen går vidare exempelvis kontakt med föräldrar, kurator, mentor, fritidspersonal, lärare osv samt att fortsätta till steg 2 alternativt steg 3. Samtalen dokumenteras och huvudmannen informeras. Skolan kallar den/de som anklagats för att utföra trakasserier eller kränkande behandling till enskilda samtal. Vid samtalet ska den anklagade lämna sin version av det inträffade. En överenskommelse ska träffas angående den anklagandes fortsatta förhållningssätt i skolan. Vidare ska skolan informera den anklagade om aktuella lagar och föreskrifter samt rättsliga konsekvenser. Skolan kallar den anklagade, drabbad elev, elevernas föräldrar/vårdnadshavare samt lämplig personal till samtal. Vid medlingssamtal ska den utsatta eleven och den anklagade eleven få lämna var sin redogörelse för vad som inträffat. Samtalen ska utmynna i överenskommelse om parternas fortsatta förhållningssätt till varandra. Beroende på ärendets karaktär kan exempelvis förändringar i klass och grupptillhörighet i skolan bli aktuell. Rutiner för uppföljning Enligt propositionen 2005/06:38 ska åtgärderna för att utreda och åtgärda kränkningar följas upp och utvärderas. Steg 4 Steg 5 Inom ca 2 veckor sker uppföljning genom samtal med den utsatta eleven. Om trakasserier eller kränkande behandling inte upphört, ska den anklagade åter kallas till samtal tillsammans med förälder/vårdnadshavare och skriftlig varning övervägs. Om den anklagades förhållningssätt inte omgående förbättras ska rektor samråda med förvaltningschefen angående fortsatta åtgärder. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Enligt skollagen och diskrimineringslagen ska varje skola ha rutiner för att utreda och åtgärda kränkningssituationer. Samtliga åtgärder ska syfta till att kränkningen omedelbart upphör och framtida kränkningar förebyggs. Steg 1 Steg 2 Skolan identifierar snarast vad som inträffat och samtal med den som utsatts för trakasserier eller kränkande behandling genomförs. Vid samtalet kommer man överens om hur man lämpligen går vidare exempelvis kontakt med föräldrar, kurator, mentor, fritidspersonal, lärare osv samt att fortsätta till steg 2 alternativt steg 3. Samtalen dokumenteras och huvudmannen informeras. Rektor kallar den som anklagats för att utföra trakasserier eller kränkande behandling till samtal. Vid samtalet ska den anklagade lämna sin version av det inträffade och överenskommelse ska träffas angående den anklagandes fortsatta förhållningssätt på jobbet. Vidare ska skolan informera den anklagade om aktuella lagar och föreskrifter samt rättsliga konsekvenser. Samråd med HRchefen kring vidare förhållningssätt och åtgärder för den anställde. 10

12 Steg 3 Rektor kallar den drabbade eleven, elevens föräldrar/vårdnadshavare samt berörd personal till samtal. Vid samtal ska såväl eleven som den anklagade få lämna var sin redogörelse för vad som inträffat. Medlingssamtalet ska utmynna i överenskommelse om parternas fortsatta förhållningssätt till varandra. Beroende på ärendets karaktär kan arbetsrättsliga åtgärder komma att vidtas efter samråd med HR-chef. Rutiner för uppföljning Enligt propositionen 2005/06:38 ska åtgärderna för att utreda och åtgärda kränkningar följas upp och utvärderas. Steg 4 Steg 5 Inom ca 2 veckor sker uppföljning genom samtal med den utsatta eleven. Om trakasserier eller kränkande behandling inte upphört, ska den anklagade åter kallas till samtal och åtgärder vidtas i samråd med HR-chef. Om den anklagades förhållningssätt inte omgående förbättras vidtas arbetsrättsliga åtgärder efter samråd med HR-chef och förvaltningschef. RUTINER FÖR DOKUMENTATION Enligt propositionen 2005/06:38 ska planen visa på hur och när åtgärderna ska dokumenteras som på vem/vilka som är ansvariga för dokumentationen. För varje kränkningsärende utses en person som för dokumentation. Det kan vara rektor eller annan person som rektor utser. Händelsen anmäls skyndsamt till huvudmannen på en för det avsedd blankett. 11

13 Naturbruksförvaltningen Rutin 7 Avvikelser Naturbruksgymnasiet i Version 4 Avvikelserapport/ Anmälan till huvudman angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling AmS (arbetsmiljö) Fastighet/Byggnad Personal MLS (yttre miljö) Maskiner/Fordon Elever Q (kvalité/verksamhet) IT-data Besökare/Gäst SÄK (intrång/stöld/skada) Djur Entreprenör APU/APL Rubrik: Plats, verksamhet el Naturbruksskolan motsv: Datum Klockslag Uppgiftslämnare: Händelse Avvikelse Kränkning Olyckshändelse Felfunktion Mm Skada el motsv Personskada (ange namn o person nr.) Psykisk/fysisk skada Maskinskada Annat till nike.therner@vgregion.se Åtgärd för att förhindra en upprepning av händelsen. Åtgärden utförs av: Uppföljning Budget- och ledningsansvar: Planerad färdig: Planerat datum: Beslutsdatum: Signatur: Klar Uppföljning Polisanmälan Dat/sign Dat/sign Dat/sign Försäkringskassan Utskick Försäkring (skada/stöld mm) Dat/sign Dat/sign Dat/sign Rapporterat till skyddsombud Skickat till förvaltning Polisanmälan Dat/sign Dat/sign Dat/Signatur Socialtjänstanmälan Dat/Signatur

14 Naturbruksförvaltningen Rutin 7 Avvikelser Naturbruksgymnasiet i Version 4 Klar Uppföljning Polisanmälan Dat/sign Dat/sign Dat/sign Försäkringskassan Utskick Försäkring (skada/stöld mm) Dat/sign Dat/sign Dat/sign Rapporterat till skyddsombud Skickat till förvaltning Polisanmälan Dat/sign Dat/sign Dat/Signatur Socialtjänstanmälan Dat/Signatur