Naturbrukskansliet Anneli Ekh Tid: Tisdagen den 23 september kl ca enligt program nedan

Transkript

1 KALLELSE Naturbrukskansliet Handläggare Datum Anneli Ekh Naturbruksstyrelsens ledamöter och fackliga representanter Sammanträde med naturbruksstyrelsen Tid: Tisdagen den 23 september kl ca enligt program nedan Plats: Gullbergsvass, Göteborg. Lokal: Stinsen Ledamot eller facklig representant med förhinder meddelar detta till Naturbrukskansliet. Telefon , mail Enligt uppdrag Anneli Ekh Bilagor Föredragningslista jämte handlingar Program Samling med kaffesd Sammanträde enligt föredragningslistan Lunch eventuella matallergier meddelas till kansliet Fortsättning sammanträde Styrelsens arbetsmöte internkontroll, inklusive kaffe POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Skövde S:ta Helenagatan 5B Växeln

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med naturbruksstyrelsen den 23 september 2014 Plats: Gullbergsvass; Stinsen, Göteborg Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare, förslag Erik Johansson Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Föregående protokoll 2. Information från presidiemötet 3. Delårsrapport augusti 2014 Diarienummer NS Resultat skrivelse konkurrensutsatt verksamhet Diarienummer NS Kvalitetsredovisning 13/14 Diarienummer NS Återrapportering av internkontrollplan systematiskt kvalitetsarbete Diarienummer NS Remiss regionala miljömål för Västra Götaland Diarienummer NS Remiss digital agenda i Västra Götaland Diarienummer NS Naturbruksstyrelsens kalendarium 2015 Diarienummer NS Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 Föredragningslista från naturbruksstyrelsen, (2) 10. Slakteriet i Svenljunga Diarienummer NS Anmälningsärenden och delegationsbeslut Diarienummer NS Övriga frågor Informationsärenden A. Rapport om slutlig antagning till naturbruksprogrammet och gymnasiesärskolan Diarienummer NS B. Information inför uppdraget 2015 C. Information ridhuset Svenljunga D. Information nuläge processen Rune Hegland Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

4 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Förvaltning/enhet Handläggare: Martin Andersson Telefon: E-post: martin.andersson@vgregion.se Till naturbruksstyrelsen Delårsrapport augusti 2014 Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Delårsrapport per sista augusti 2014 överlämnas till regionstyrelsen 2. Övriga sammanställningar och redovisningar i anslutning till delårsrapporten läggs med godkännande till handlingarna 3. Paragrafen förklaras för omedelbart justerad Sammanfattning av ärendet Ärendet har beretts av naturbrukskansliet och naturbruksstyrelsens presidium och förslag till beslut föreligger. Delårsrapporten har upprättats enligt föreskriven mall och redovisas med utgångspunkt i områdena verksamhet, personal och ekonomi. Under hösten går det utvecklings- och förändringsarbete som nu bedrivs på flera olika plan in i nästa fas. Inom många områden pågår arbete med att förändra arbetssätt i verksamheten för att bättre möta vårt uppdrag och för att höja kvalitet och måluppfyllelse i förhållande till mål och uppdrag inom Västra Götalandsregionen och i förhållande till nationella styrdokument. Inom IT-området pågår stora ansträngningar för att få trådlösa nät till skolorna. Idag är detta inte på plats och för eleverna påverkar detta undervisningen negativt. Flera om-, till- och underhållsprojekt pågår på naturbruksskolornas. Dessa arbeten syftar till att få fram moderna lärmiljöer för eleverna/studenterna och bra mötesplatser där vi kan samverka med näringen. Antalet tillsvidareanställda har minskat från 373 till 361 personer i jämförelse med augusti 2013, detta är en mindre ökning sedan marsbokslutet. Antalet visstimanställda har minskat från 53 till 23. Antalet nettoårsarbetare var föregånde år i augusti 372,2 och i år 325,8. Det är också en minskning sedan mars då det fanns 344,6, alltså en minskning med 18.8 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

5 Datum (2) Diarienummer NS nettoårsarbetare. Då elevvolymen fortsatt är på låg nivå kommer förvaltningen se över personalantalet ytterligare och fler omställningsåtgärder kommer att genomföras Den totala sjukfrånvaron i förvaltningen ligger på 7,21 % jämfört med föregående års frånvaro på 4,29 %. Kvinnorna står för en högre frånvaro med 8.63 medan männen har en frånvaro på 4,97 %. Störst frånvaro återfinns hos yrkesgrupper inom utbildning samt kök och städ Förvaltningens ackumulerade ekonomiska utfall per sista augusti blev -963 tkr. Flera åtgärder har inletts för att ett prognostiserat resultat på +/- noll skall kunna uppnås för helåret. Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen

6 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Förvaltning/enhet Handläggare: Martin Andersson Telefon: E-post: martin.andersson@vgregion.se Till naturbruksstyrelsen Konkurrensutsatt verksamhet Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Naturbrukskansliet fortsätter utredningen kring naturbruksskolornas möjligheter att agera på den konkurrensutsatta marknad som i dag råder. Sammanfattning av ärendet Ärendet har beretts av naturbrukskansliet och naturbruksstyrelsens presidium och förslag till beslut föreligger. Naturbruksstyrelsen har tidigare gett naturbrukskansliet i uppdrag att undersöka för- och nackdelar kring att ändra villkoren för konkurrensutsättning av delar av verksamheten. Uppdraget förlängs nu och resultatet av undersökningen återredovisas till naturbruksstyrelsen 27 april Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

7 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Förvaltning/enhet Handläggare: Liselott Möll Telefon: E-post: Till naturbruksstyrelsen Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Kvalitetsredovisningen läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Naturbrukskansliet har tagit fram förslag till kvalitetsredovisning avseende läsåret 2013/14. Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef Bilaga Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

8 Kvalitetsredovisning läsåret 13/14 I enlighet med förvaltningens kvalitetshjul ska det systematiska kvalitetsarbetet löpande dokumenteras. Dokumentationen sammanställs och redovisas till styrelsen två gånger per år, efter första terminen i samband med årsbokslutet, och efter läsårsslut. Dokumentationen ska bestå av uppföljning, analys och åtgärder för förbättring, och dokumentationen ska följa en fastställd struktur. 1. Värdegrundsplattform och likabehandlingsplan 1.1 Värdegrundsplattformen Under hösten arbetades en gemensam värdegrundsplattform fram inom förvaltningen. Grunden till värdegrundsplattformen lades vid en arbetsdag under hösten då elever och personal vid alla enheter gemensamt arbetade fram de kärnvärden som ska prägla vår verksamhet Ansvar, Gemenskap och Utveckling. Kärnvärdena har förtydligats genom förhållningsregler som är gemensamma inom förvaltningen. Uppföljning av värdegrundsplattformen har genomförts vid styrelsens kvalitetsdialoger och genom enkäter till elever. Vid kvalitetsdialogerna menade eleverna att de är mycket nöjda med sina skolor och med kontakten med personalen på skolorna. De framhåller särskilt den goda sammanhållningen och kamratskapet. Vid dialogerna framkom också att några skolor behöver stärka arbetet med att motverka attityder eller uttryck/språkbruk som inte är könsneutrala. På samma sätt förekommer rasism och främlingsfientlighet på några skolor, främst hos killar, men eleverna menar att det inte märks då det är få både elever och personal på skolorna med utomnordisk bakgrund. Dessa områden har också skolinspektionen sett som förbättringsområden i sin granskning på några av skolorna. På flera av skolorna uttrycker eleverna att det skulle vara svårt att vara öppet homosexuell, och troligen svårare för killar än tjejer att ha en annan sexuell läggning. Drogpolicyn tillämpas på olika sätt på skolorna. På de flesta skolor genomförs alkohol eller drogtester, vilka eleverna i olika grad upplever som frivilliga. På flera skolor blir eleverna avstängda från internatet om de brukat alkohol eller droger. Undervisning i sex och samlevnad ingår t.ex. i kursen naturbruk, och ingår också i de olika typer av livskraft projekt som flera av skolorna har. Den personal som arbetar på internaten har också mycket samtal om relationer m.m. Index för trygghet, likabehandling och värdegrund i elevenkäten: Index Åk 1 Åk 2 Åk 3 Tjejer Killar Index för trygghet, likabehandling och värdegrund Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Index 67 motsvarar stämmer ganska bra. Samtliga årskurser, samt tjejer och killar, har index över 67. sida 1

9 Nedan redovisas frågor i elevenkäten avseende trygghet och värdegrund, i relation till index i skolinspektionens skolenkät. På samtliga frågor utom den första ligger resultatet över index i skolenkäten. Index skolenkäten I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter gymnasieskolan (6,7) gymnasiesärskolan I min skola respekterar elever och personal varandra gymnasieskolan (7,0) gymnasiesärskolan Mina lärare och instruktörer ger killar och tjejer samma förutsättningar gymnasieskolan (7,7) gymnasiesärskolan I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns gymnasieskolan (5,8) gymnasiesärskolan I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha gymnasieskolan (4,6) gymnasiesärskolan De uppföljningar som har gjorts visar på en bild där eleverna trivs bra på skolorna, känner sig trygga och upplever en god kamratskap och sammanhållning med både andra elever och vuxen personal. Uppföljningen visar också på viktiga utvecklingsområden (könsordning och uttryck utifrån kön), rasism/främlingsfientlighet, att utveckla arbetet mot droger samt arbetet kring ordningsregler. Trots att indexen ovan ligger något över indexen i skolinspektionens elevenkät finns förbättringsutrymme på flera av dem då ett index om 67 motsvarar stämmer ganska bra, och därmed är en lägstanivå för var indexen bör ligga. Vad avser ett språkbruk som inte är könsneutralt och rasism/främlingsfientlighet har de skolor där detta uppmärksammats i uppdrag att arbeta vidare med det förebyggande arbetet. Arbetet mot droger, men även strukturer för att arbeta med ordningsregler är en av de frågor som fokuseras i den ansvariga chefsgruppen under hösten. 2.1 Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen är en del av förvaltningens värdegrundsplattform. Uppföljning av likabehandlingsplanen har genomförts vid styrelsens kvalitetsdialoger och genom enkäter till elever. Vid kvalitetsdialogerna anger eleverna överlag att de känner till skolans likabehandlingsplan, och att skolornas trygghetsråd har varit involverade i arbetet med planen. Eleverna upplever att likabehandling och värdegrund är viktiga frågor att ta upp i många sammanhang på skolan, och de gav också flera exempel på hur diskussioner kring de begreppen vävs in i kurser. På flera skolor uttrycks önskemål från elevernas sida att i ännu högre grad diskutera likabehandlingsplanen i olika sammanhang på skolan, och eleverna hade också många sida 2

10 exempel på hur det skulle kunna göras. Eleverna uppger att de känner sig trygga på skolan och på internaten. På de flesta skolor menar eleverna att mobbning och kränkningar förekommer i väldigt liten utsträckning. Eleverna på de flesta skolor menade att personalen är bra på att i ett tidigt skede ta tag i kränkningar och arbeta förebyggande mot mobbning. På någon skola upplever dock eleverna att personalen inte tillräckligt tydligt vidtar åtgärder som gör skillnad, och en önskan om att arbeta mer proaktivt. De vuxenstuderande upplevde överlag att det är ett bra klimat i skolan, och att personalen direkt markerar om de upplever att det finns risk för kränkningar eller en rå ton mellan studerande. De vuxenstuderande är överlag väldigt nöjda med skolan, med personalen och med utbildningen. Nedan redovisas frågor i elevenkäten avseende likabehandling, i relation till index i skolinspektionens skolenkät. På samtliga frågor ligger resultatet över index i skolenkäten. Index för trygghet, likabehandling och värdegrund i elevenkäten: De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt gymnasieskolan (7,4) gymnasiesärskolan Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon varit elak mot mig eller mot någon annan elev gymnasieskolan (7,4) gymnasiesärskolan Jag känner mig trygg i skolan gymnasieskolan (8,5) gymnasiesärskolan Eleverna är, med något undantag, nöjda med skolornas arbete mot kränkande behandling, och menar att kränkningar inte är särskilt förekommande. Trots det finns det på något håll önskemål om ett mer proaktivt arbete. Elevhälsan har under våren förstärkts på skolorna, och en psykolog har anställts inom förvaltningen. Under våren har samordning av elevhälsan påbörjats genom en skolövergripande lärgrupp. Den ansvariga chefsgruppen kommer dessutom under hösten särskilt jobba med att tydliggöra arbetet mot kränkningar på internaten. 2.2 anmälan kränkande behandling Det har inkommit totalt 21 anmälningar om kränkande behandling till huvudmannen från skolorna under läsåret 13/14. Tre av skolorna har enstaka kränkningsärenden, en skola har inga dokumenterade ärenden under läsåret. Det föreligger ett fortsatt utvecklingsarbete att få igång dokumentationen av kränkningsärenden på skolorna, då det är osannolikt att en skola med elevboende inte har några eller enbart något enstaka kränkningsärende under ett läsår. sida 3

11 Sammanställning av de inkomna kränkningsärenden visar nedanstående bild: Typ av kränkning Antal Kränkande språkbruk/tillmäle 9 Kränkande handling 9 Kränkning via internet/sociala medier 3 Bråk/konflikt 4 Under skoltid 10 På fritid/internat 12 Några kränkningsärenden har inneburit längre insatser över tid. Det har då framförallt handlat om sexistiska kommentarer/språkbruk riktat mot enskilda eller en grupp av elever. En samverkan kring arbetet mot kränkningar sker via den lärgrupp för elevhälsan som har formats. Den ansvariga chefsgruppen kommer dessutom under hösten särskilt jobba med att stärka arbetet mot kränkningar på internaten, att få med det i skolans likabehandlingsplan och att få en rutin för dokumentation. 2. Avhopp För läsåret 2013/14 är andelen avhopp 5,2 %. Ett av förvaltningens VAD mål är att minska andelen avhopp med 50 % till 2016 jämfört med läsåret 2012/13, då avhoppen låg på 5,9 %. Skillnaderna mellan skolorna är stor. Det skiljer också mycket mellan programmen, andelen avhopp från introduktionsprogrammet (priv och yrkesintroduktion) i åk 1 är 21 % resp. 15 %. Andel avhopp Skola 13/14 12/13 Dingle 6,7 4,9 Nuntorp 12,4 6,3 sparresäter 7,7 Strömma 2,3 5,7 Svenljunga 5,4 2,4 Sötåsen 6,0 8,2 Uddetorp 1,7 6,9 Totalt 5,2 5,9 Uppföljning av avhoppen under läsåret har genomförts som telefonintervjuer. Av totalt 43 elever har intervjuer genomförts med 16 elever. Övriga elever har inte gått att nå, på grund av att de telefonnummer som finns inte längre gäller, eller genom att eleverna helt enkelt inte svarar vid påringningar. Allmänt om skolan: Samtliga elever tyckte att det var lätt att träffa kompisar på skolan, att det var bra stämning. Någon tyckte att man hamnade i fel kompisgäng (fester och droger). Majoriteten av eleverna tyckte att de fick bra stöd och hjälp från lärarna om de behövde, eller trodde att de skulle behövt, hjälp. sida 4

12 Avhoppsorsaker: 2 elever angav för låga krav i utbildningen. En av eleverna hade kunnat vara kvar. 2 elever angav pendlingen, att det blev för långa dagar. En av dessa hade kunnat vara kvar på skolan om internatrum funnits tillgängligt. 2 elever angav uteblivet extra stöd (p.g.a. inlärningssvårigheter). De hade kunnat vara kvar om stödet funnits. Avhoppsorsaker som enskilda elever har angivit är att eleven saknade för mycket grundkunskaper från grundskolan (fungerade inte trots bra stöd), att det blev för mycket droger på internatet, sjukskrivning, stalltjänsten på kvällar och helger, personliga anledningar, klarade inte av att bo på internatet, relationerna med klasskamraterna, ville byta till teoretisk gymnasieutbildning, inte tillräckligt mycket av den valda inriktningen i utbildningen. Två av dessa hade kunnat vara kvar (stalltjänsten på kvällar/helger, för lite av vald inriktning i utbildningen), och en elev planerar att återkomma till skolan till hösten. 3. Klagomålshantering (SL 4 kap. 7 8 ) Rutin för klagomålshantering återfinns på hemsidan. Många av de frågor som ställs handlar om de förändringar man upplever på skolorna inför läsåret 14/15, t.ex. varför studenten måste flyttas från april/maj till juni. Enstaka klagomål har inkommit avseende utbildningen. De klagomål som inkommer besvaras så snart som möjligt. 4. Pedagogisk utveckling 4.1 Kunskapsuppföljning/betygsresultat Vi har högt satta VAD mål avseende elevernas resultat: Alla elever på naturbruksprogrammet ska nå en yrkesexamen 2016 Elevernas/de studerandes meritvärde ska höjas till 16,5 poäng till vt 2016 Alla YH elever tar ut ett examensbevis Kunskapsuppföljning efter läsåret 13/14 visar att vi har en del jobb kvar att göra för att nå målen. Index för lärande i elevenkäten: Index Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Tjejer Killar Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Index 67 motsvarar stämmer ganska bra. Samtliga årskurser, samt tjejer och killar, har index 67 eller mer. Nedan redovisas frågor i elevenkäten avseende lärande, i relation till index i skolinspektionens skolenkät. På samtliga frågor utom den första ligger resultatet över index i skolenkäten. Index skolenkäten Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det gymnasieskolan (7,7) gymnasiesärskolan 85 sida 5

13 Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer gymnasieskolan (5,8) gymnasiesärskolan 79 Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll gymnasieskolan (5,2) gymnasiesärskolan 75 På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med de olika skoluppgifterna gymnasieskolan (5,8) gymnasiesärskolan 74 Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan gymnasieskolan (6,9) gymnasiesärskolan 76 Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker gymnasieskolan (8,6) gymnasiesärskolan 85 Gymnasieskolan Yrkesexamen Andel elever på naturbruksprogrammet som gick ut med yrkesexamen är 68 %. Det är dock stora skillnader mellan skolorna, och det är på några av skolorna stora skillnader mellan flickor och pojkar, på några av skolorna har en högre andel flickor en yrkesexamen, på några skolor är det pojkarna som har en högre andel. Flickor Pojkar Totalt Naturbruksförvaltningen Dingle Nuntorp Sparresäter Strömma Svenljunga Sötåsen Uddetorp Meritvärde Det genomsnittliga meritvärdet på det nationella programmet är 13,1, flickorna har något högre meritvärde än pojkarna i förvaltningen, men det skiljer sig åt mellan skolorna. Klart är att meritvärdet är lågt i förhållande till vårt satta mål. sida 6

14 Inom gymnasieskolan är det första kullen i åk 3 som nu gick ut i den nya gymnasieskolan, med ett nytt betygssystem. På flera av skolorna är meritvärdena lägre än tidigare års meritvärden. Flickor Pojkar Totalt Meritvärde 2013 Meritvärde 2012 Naturbruksförvaltningen 13,2 12,9 13,1 13,5 Dingle 13,5 11,4 13,0 13,3 13,6 Nuntorp 11,7 11,9 11,8 14,4 12,6 Sparresäter 12,0 12,0 Strömma 11,5 13,1 11,9 14,0 13,5 Svenljunga 14,5 12,9 13,5 14,0 13,2 Sötåsen 13,1 13,8 13,3 14,4 14,4 Uddetorp 14,1 13,9 14,1 13,3 13,3 Andel elever med minst E i samtliga kurser Andel elever som lägst når målen för kursen (betyget E) i samtliga avslutade kurser uppgår till 56 %. Det skiljer mycket mellan skolorna, och på flera av skolorna är skillnaderna stora mellan flickor och pojkar. Åk 3 Flickor Pojkar Totalt Naturbruksförvaltningen Dingle Nuntorp Sparresäter Strömma Svenljunga Sötåsen Uddetorp För åk 1 är utfallet högre 82 % av eleverna har minst E i samtliga avslutade kurser. Antalet betygsatta kurser är dock lågt. Motsvarande siffra för åk 2 är 47 %, där ett par av skolorna har så låg andel med minst E i samtliga kurser som 35 %. Andel med minst E kurser För eleverna i åk 3 har det utfärdats betyg i totalt 137 olika kurser i det nya betygssystemet. I 66 kurser har samtliga elever minst betyget E, i ytterligare 50 kurser har mellan % av eleverna betyget E. I de kurser som eleverna har svårast att klara har som lägst 73 % av eleverna minst betyget E. sida 7

15 Kurs A B C D E F Andel min E Naturkunskap 1a Religionskunskap Trädgårdsanläggning Trädgårdsanläggning Lantbruksdjur Djur specialisering Djurens biologi Sällskapsdjur Träning av hund Lantbruksdjur specialisering Djurvård inom djurens hälso och sjukvård 1 Aktivitetsledarskap Entreprenörskap och företagande Meritvärde grundskola gymnasieskola De elever som går gick ut åk 3 på naturbruksprogrammet har något högre meritvärden än de hade med sig från grundskolan. Likaså är meritvärdena något högre i de kurser som återkommer i gymnasiet än i motsvarande ämnen i grundskolan. Flickor Pojkar Totalt Meritvärde grundskola 13,0 12,1 12,7 Meritvärde NB 13,2 12,9 13,1 Engelska grundskola 11,9 11,5 11,8 Engelska NB 13,3 12,5 13,0 Historia grundskola 11,5 11,0 11,3 Historia NB 12,9 11,5 12,4 Idrott o hälsa grundskola 12,0 12,4 12,1 Idrott o hälsa NB 12,7 13,8 13,1 Matematik grundskola 11,0 11,0 11,0 Matematik NB 12,3 11,1 11,8 Religion grundskola 11,7 10,3 11,2 Religion NB 13,0 10,4 12,0 Samhällskunskap grundskola 11,7 10,9 11,4 Samhällskunskap NB 13,0 11,4 12,4 Svenska grundskola 12,9 10,9 12,2 Svenska NB 13,5 11,5 12,7 Biologi grundskola 11,8 11,0 11,5 Biologi NB 12,5 11,7 12,2 Gymnasieskolan introduktionsprogram På programinriktat individuellt val priv har eleverna både ett lägre meritvärde och har en lägre andel kurser som eleverna når målen i. I årskurs 1 är det genomsnittliga meritvärdet sida 8

16 9,4, och 70 % av eleverna når målen i kurserna (ingen skillnad mellan pojkar och flickor). I årskurs 2 är meritvärdet 8,5, andel som når målen är 13 %. I årskurs 3 är meritvärdet 9,7, ingen elev når målen i samtliga kurser. För elever som läser priv är målet att de ska följa naturbruksprogrammet, och samtidigt uppnå behörighet till det nationella programmet under åk 1. Det innebär att av de elever som börjar på priv är det färre som är kvar i åk 2 och ännu färre i åk 3, de elever som är kvar på priv har oftare behov av mer stöd för att klara de ämnen som det saknas godkänt betyg i. Elever på yrkesintroduktion har meritvärden som ligger under 10. I en del fall har eleven många nationella kurser i sin studieplan men har svårt att nå godkänt i kurserna. Gymnasiesärskolan Andel elever med minst G i samtliga kurser Flickor Pojkar Totalt Naturbruksförvaltningen Nuntorp Strömma Sötåsen I årskurs 2 har samtliga elever minst betyget G i alla betygssatta kurser, i årskurs 3 är det tio elever (av elva) som har minst betyget G i alla kurser. Inga elever har fått betyg i årskurs 1. Komvux Inom komvux har vi haft totalt 144 studerande, 98 kvinnor och 46 män. Kunskapsresultaten är högre än inom gymnasiet, men även det genomsnittliga meritvärdet inom kommunal vuxenutbildning är lågt i förhållande till det uppsatta målet 14,2. Kvinnor Män Totalt Andel med minst E Genomsnittligt meritvärde 14,3 14,1 14,2 4.2 Lektionsbesök Lektionsbesök har genomförts på skolorna under både hösten och våren. Besöken ger en värdefull inblick i den pedagogiska verksamheten på skolorna, och bidrar till att ge en bild av både de styrkor och de utvecklingsområden som finns. Lektionsbesöken görs utifrån områdena i skolinspektionens observationsschema, inom områdena Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö; Individanpassning, variation och utmaningar, Tydlighet i mål, innehåll och struktur; Uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet. De utvecklingsområden som har observerats är förväntningar på eleverna, ämnesintegration, individualisering, elevernas delaktighet, formativ bedömning, samsyn kring bedömning inom/mellan skolor och utrymme och prioritering av pedagogisk samverkan och diskussion i olika forum. sida 9

17 5. Delegering och beslut 8.1 antagning enligt delegeringsordning Enligt delegeringsordningen gör rektor antagning efter skolstart och till vissa utbildningar inom komvux. Under hösten 2013 har en rutin tagits fram för arbetsgången vid antagning av elever inom de olika programmen i gymnasie och gymnasiesärskolan samt komvux. Information om rutinen har dessutom getts till utbildningsadministratörerna vid en utbildningsdag i april Ett par av skolorna har anmält de antagningsbeslut som har tagits. Under våren har en kontroll genomförts av de antagningar som har gjorts till gymnasieskolan enligt delegeringsordningen. 6. Analys Vid uppföljning av värdegrundsarbetet på skolorna har den bild som synts stämt överens med det som skolinspektionen har lyft fram. På några av skolorna behöver ett fortsatt arbete göras kring uppfattningar om och uttryck kring kön, sexuell läggning, främlingsfientlighet. Ibland, särskilt kring uttryck utifrån kön, är det ett sätt att tala och uttrycka sig som har fått fäste, och som upplevs som nedvärderande och kränkande även om det inte alltid är avsikten att det ska uppfattas på det sättet. Det är särskilt viktigt att personal som är dagligen närvarande uppfattar och ser dessa saker, för att det inte ska utvecklas till en kultur på skolorna. Avhoppen från skolorna är fortsatt på en betydligt högre nivå än målet. Särskilt avhoppen inom introduktionsprogrammen. Förmåga att möta elever som behöver extra stöd eller som behöver utmaningar i sitt lärande är den avhoppsorsak som vid intervjuerna sticker ut, då dessa elever ser sig vara tvungna att sluta då de antingen inte klarar utbildningen eller upplever att de inte lär sig något nytt/inte får tillräckliga utmaningar i sitt lärande. Elevernas kunskapsresultat är överlag för låga, både i nivå på meritvärden och i måluppfyllelse i kurserna. Orsakerna till det är flera, men undervisningen behöver generellt utvecklas med mer ämnesintegration, individualisering och stöd till eleverna (oavsett var på resan de befinner sig). Eleverna har högre meritvärden på naturbruksprogrammet än de har med sig från grundskolan men skillnaderna är små med tanke på att eleverna på gymnasiet har gjort ett aktivt val till ett program de har intresse för, och där vi har möjlighet att koppla ihop teori och praktik för att lyfta elevernas lärande på ett sätt som inte går att göra i grundskolan. På yrkesintroduktion har flera elever många nationella kurser i sin studieplan men har relativt många av dessa kurser där målen inte nås. Det innebär att flera elever har för liten anpassning av studieplanen till elevens individuella förutsättningar och behov enligt de möjligheter av anpassningar som styrdokumenten anger, och enligt målet för programmet. sida 10

18 7. Åtgärder för utveckling Några sammanhållna åtgärder genomförs med start under hösten 2014, vilket väntas ge effekt på elevernas lärande och på värdegrundsarbetet: Lärgrupper Under hösten påbörjas ett arbete i skolövergripande lärgrupper. Skolans huvudprocess kommer att vara i fokus i lärgrupperna, och för den pedagogiska personalen deltar en rektor/skolledare som en garant för bl.a. kunskapsöverföring mellan och inom skolorna. Pedagogisk utbildning Personal som möter elever i pedagogiska situationer, men som inte har tidigare pedagogisk utbildning (främst instruktörer, yrkeslärare och fritidspersonal), går en upphandlad utbildning inom det allmänna utbildningsområdet vid Högskolan i Jönköping. Personal från förvaltningsledningen/kansliet deltar också i utbildningen, liksom ett par rektorer, vilket gör det möjligt att föra in aspekter från utbildningen i lärgrupper och i det inre arbetet på skolorna. Skolornas systematiska kvalitetsarbete För att stödja skolornas systematiska kvalitetsarbete och det pedagogiska utvecklingsarbete kommer dialoger föras med de enskilda skolorna löpande under läsåret, i syfte att utifrån bl.a. kunskapsresultaten och skolornas egna kvalitetsredovisningar diskutera samt följa upp skolornas utvecklingsområden. sida 11

19 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Förvaltning/enhet Handläggare: Liselott Möll Telefon: E-post: Till naturbruksstyrelsen Återrapportering av internkontrollplan systematiskt kvalitetsarbete Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Kansliet får i uppdrag att säkerställa att avstängningar från elevboende, men ej från undervisningen, tillämpas restriktivt och endast i särskilda fall, och att elevens rätt till skolgång säkerställs vid en sådan avstängning från elevboende. 2. Rapporten läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Naturbruksstyrelsen har beslutat om intern kontroll avseende huvudmannens ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet (NS ). Nedan följer en återredovisning. Den samlade dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet återfinns i kvalitetsredovisningen. Uppföljning och analys av skolornas måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Under läsåret har samlad betygsstatistik tagits fram efter respektive terminsslut. Måluppfyllelsen har ställts i relation till de nationella målen. Datastöd för bättre hantering av statistik har utvecklats av leverantören till det elevadministrativa programmet, vilket har gjort uppföljningen bättre. Statistiken delges skolorna, och har i varierande grad följts upp och analyserats på skolorna. Måluppfyllelsen dokumenteras i kvalitetsredovisningen. Uppföljning och analys av måluppfyllelse på skolenhetsnivå är ett utvecklingsområde. Genom att följa upp och analysera orsaker och arbetssätt ges möjlighet att hitta verktyg för förbättring. Under hösten 2014 kommer dialoger att föras med respektive skola för att följa upp det systematiska kvalitetsarbetet, och en del i det arbetet är att följa upp kunskapsresultaten för respektive skola. Prioriterade utvecklingsområden och identifierade insatser som behöver vidtas för ökad måluppfyllelse Samtliga skolor ser i sina kvalitetsredovisningar behov av utvecklingsinsatser inom det pedagogiska området och inom det systematiska kvalitetsarbetet för att nå en ökad Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

20 Datum Diarienummer NS (4) måluppfyllelse. Konkreta åtgärder utifrån analys av måluppfyllelsen behöver utvecklas ytterligare. Under hösten 2014 kommer dialoger att föras med respektive skola för att följa upp det systematiska kvalitetsarbetet, och en del i det arbetet är att följa upp utvecklingsområden för respektive skola. Synpunkter och klagomål som elever/studerande eller vårdnadshavare lämnar på utbildningen Enligt skollagen ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål på utbildningen. Klagomålsrutinen ligger på hemsidan. En ny hemsida byggs upp under hösten 2014, och i samband med det görs en översyn över rutinen för att anmäla klagomål. På skolorna informeras elever och föräldrar om rutinen vid skolstart. Klagomålsrutinen innebär att elev/studerande/förälder som har klagomål i första hand ska vända sig till skolan (t.ex. lärare eller mentor), i andra hand till rektor och i tredje hand till naturbrukskansliet. I de dialoger som förts med elevgrupper i samband med lektionsbesök och vid elevrådsdagen under hösten diskuteras frågor som rör elevernas utbildning. Där kan eleverna i många fall få direkt återkoppling på de frågor som ställs. En skola har anmält att man under året har tagit emot synpunkter/klagomål på utbildningen. Övriga skolor har anmält att de inte har sådana ärenden. Det beror troligtvis på att många frågor från elever/studerande/föräldrar ställs direkt till en lärare, rektor eller annan personal, och att de får svar ganska omgående, vilket innebär att frågan inte alltid definieras som ett klagomål på det sätt som skollagen anger. Ett utvecklingsområde är att mer systematiskt diarieföra de klagomål som inkommer. Uppföljning av rutin för anmälan till huvudmannen av kränkande behandling Under hösten har en rutin för anmälan av kränkande behandling till huvudmannen införts. För att få en övergripande bild av förekomsten av kränkningar, och för att kunna stötta skolorna i det förebyggande arbetet mot kränkningar, är det viktigt att huvudmannen får en samlad bild av hur det ser ut. Rutinen utgår från naturbruksförvaltningens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, där arbetsgången för utredning och åtgärder om en elev blir eller har blivit utsatt för kränkande behandling beskrivs. Alla ärenden om kränkande behandling ska anmälas till naturbrukskansliet. Vid de dialoger som styrelsen och kansliet i olika sammanhang har med elever på skolorna, och i de enkäter som genomförs, framför eleverna att de upplever att förekomsten av kränkningar är låg, och att de upplever att skolorna har en trygg miljö med högt i tak. Rutinen för anmälan till huvudmannen har börjat komma igång under året. Arbetsgången har tagits upp med lärgruppen för elevhälsan, och de ärenden som finns dokumenterade på skolorna har vid inventering anmälts. Ett fortsatt utvecklingsområde är att anmälan ska göras i ett tidigt skede redan när ett kränkningsärende har uppstått, och inte vänta till dess att ärendet är färdigbehandlat i de fall hanteringen drar ut på tiden. Den olika mängden kränkningsärenden som finns på skolorna tyder också på att skolorna i olika grad identifierar vad som är kränkningsärenden. Arbetet med att få igång rutinen, med särskilt fokus på hantering av kränkningsärenden utanför skoltid (internat/fritid) genomförs under hösten 2014.

21 Datum Diarienummer NS (4) Uppföljning av beslut om avstängningar Beslut om avstängningar har anmälts av Dingle och Uddetorp. Övriga skolor har inte anmält några alternativt har inte tagit några beslut om avstängningar från utbildningen, avstängningar från internatet har gjorts på fler skolor i fall där eleverna bryter mot ordningsföreskrifterna på internaten, oftast till följd av alkoholförtäring eller vid kränkningsärenden. De anmälda avstängningarna avser utbildningen och internatet, respektive från internatet. Hantering av avstängningar från internatet, utifrån att skolan måste säkra elevens skolgång vid en eventuell avstängning från internatet; om avstängningar ska användas och i så fall hur och när, är ett utvecklingsområde under hösten Uppföljning av skolornas arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling I likabehandlingsplanen konkretiseras skolornas arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Uppföljning av elevernas uppfattning om arbetet mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ett område som saknas i flera av likabehandlingsplanerna är arbetet mot kränkande behandling på internaten/fritiden. Då drygt hälften av kränkningsärendena inträffar under fritiden/på internaten är det viktigt att den delen av verksamheten kartläggs och att åtgärder för att arbeta mot kränkande behandling specifikt på fritiden konkretiseras. Det arbetet genomförs under första halvan av hösten Uppföljning av skolornas hantering av avgifter De avgifter som skolorna tar ut av eleverna härrör sig huvudsakligen till kost och logi för boende på internaten, samt kostnader för stallplats i då elever har möjlighet att ta med egen häst för uppstallning på skolan. Uppföljning av rektors beslut om att utbildning för elev på ett nationellt program i sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet Inga anmälda beslut. Beslut om att utbildning på nationellt program fördelas på längre tid än tre år Under höstterminen 2013 hade fyra elever förlängd utbildningstid (efter åk 3), vårterminen 2014 kvarstod två elever.

22 Datum Diarienummer NS (4) Uppföljning av rektors mottagande och antagning till naturbruksprogrammet, programinriktat individuellt program och yrkesintroduktion samt till programmet för skog, mark och djur Under hösten har en rutin för rektors mottagande och antagning enligt delegeringsordningen tagits fram, som tydligt beskriver arbetsgången utifrån bestämmelserna i skollagen och i förordningar. Under våren har en samlad inventering gjorts av de elever som påbörjat utbildning efter skolstart i augusti. Uppföljningen visar att arbetsgången på skolorna inte säkerställer att antagning görs enligt rutinen. Delegeringsordningen för mottagande och antagning kommer att ses över. Uppföljning av att APL-platser uppfyller de krav som finns för utbildningen och omfattning av APL som förläggs till skolan En skolövergripande APL-grupp samordnar frågor om och utveckling av arbetet kring APL. Representant för gruppen har genomgått Skolverkets utbildning för APL-handledare, och för med sig det perspektivet in i gruppen. Inom APL-gruppen har bl.a. en mall för bedömning av APL-platsen arbetats fram. Inom det regionala branschrådet hanteras också frågor om APL, och frågor lyfts från APL-gruppen till det regionala branschrådet. Uppföljning av antal undervisningstimmar per kurs, gymnasiearbete och gymnasiesärskolearbete, samt fördelning av undervisningstiden över läsåren För läsåret 2013/2014 finns ingen säkerställd statistik av undervisningstiden. Orsaker till det är bl.a. att schemaläggningen har gjorts med ibland korta schemaperioder, med många förändringar under schemaperioden. Den planerade undervisningstiden stämmer inte alltid med den undervisningstid som faktiskt har genomförts, och en ordentlig kontroll och avstämning av planering och faktiskt schemaläggning utifrån en läsårsplanering är inte säkerställd. Under våren har ett gemensamt ramschema tagits fram för samtliga gymnasieskolor, och gemensamma kriterier för hur schemaläggningen ska genomföras inför läsåret 14/15. Arbetet kommer fortsätta under läsåret. Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef

23 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Förvaltning/enhet Handläggare: Liselott Möll Telefon: E-post: Till naturbruksstyrelsen Återrapportering av internkontrollplan systematiskt kvalitetsarbete Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Kansliet får i uppdrag att säkerställa att avstängningar från elevboende, men ej från undervisningen, tillämpas restriktivt och endast i särskilda fall, och att elevens rätt till skolgång säkerställs vid en sådan avstängning från elevboende. 2. Rapporten läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Naturbruksstyrelsen har beslutat om intern kontroll avseende huvudmannens ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet (NS ). Nedan följer en återredovisning. Den samlade dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet återfinns i kvalitetsredovisningen. Uppföljning och analys av skolornas måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Under läsåret har samlad betygsstatistik tagits fram efter respektive terminsslut. Måluppfyllelsen har ställts i relation till de nationella målen. Datastöd för bättre hantering av statistik har utvecklats av leverantören till det elevadministrativa programmet, vilket har gjort uppföljningen bättre. Statistiken delges skolorna, och har i varierande grad följts upp och analyserats på skolorna. Måluppfyllelsen dokumenteras i kvalitetsredovisningen. Uppföljning och analys av måluppfyllelse på skolenhetsnivå är ett utvecklingsområde. Genom att följa upp och analysera orsaker och arbetssätt ges möjlighet att hitta verktyg för förbättring. Under hösten 2014 kommer dialoger att föras med respektive skola för att följa upp det systematiska kvalitetsarbetet, och en del i det arbetet är att följa upp kunskapsresultaten för respektive skola. Prioriterade utvecklingsområden och identifierade insatser som behöver vidtas för ökad måluppfyllelse Samtliga skolor ser i sina kvalitetsredovisningar behov av utvecklingsinsatser inom det pedagogiska området och inom det systematiska kvalitetsarbetet för att nå en ökad Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

24 Datum Diarienummer NS (4) måluppfyllelse. Konkreta åtgärder utifrån analys av måluppfyllelsen behöver utvecklas ytterligare. Under hösten 2014 kommer dialoger att föras med respektive skola för att följa upp det systematiska kvalitetsarbetet, och en del i det arbetet är att följa upp utvecklingsområden för respektive skola. Synpunkter och klagomål som elever/studerande eller vårdnadshavare lämnar på utbildningen Enligt skollagen ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål på utbildningen. Klagomålsrutinen ligger på hemsidan. En ny hemsida byggs upp under hösten 2014, och i samband med det görs en översyn över rutinen för att anmäla klagomål. På skolorna informeras elever och föräldrar om rutinen vid skolstart. Klagomålsrutinen innebär att elev/studerande/förälder som har klagomål i första hand ska vända sig till skolan (t.ex. lärare eller mentor), i andra hand till rektor och i tredje hand till naturbrukskansliet. I de dialoger som förts med elevgrupper i samband med lektionsbesök och vid elevrådsdagen under hösten diskuteras frågor som rör elevernas utbildning. Där kan eleverna i många fall få direkt återkoppling på de frågor som ställs. En skola har anmält att man under året har tagit emot synpunkter/klagomål på utbildningen. Övriga skolor har anmält att de inte har sådana ärenden. Det beror troligtvis på att många frågor från elever/studerande/föräldrar ställs direkt till en lärare, rektor eller annan personal, och att de får svar ganska omgående, vilket innebär att frågan inte alltid definieras som ett klagomål på det sätt som skollagen anger. Ett utvecklingsområde är att mer systematiskt diarieföra de klagomål som inkommer. Uppföljning av rutin för anmälan till huvudmannen av kränkande behandling Under hösten har en rutin för anmälan av kränkande behandling till huvudmannen införts. För att få en övergripande bild av förekomsten av kränkningar, och för att kunna stötta skolorna i det förebyggande arbetet mot kränkningar, är det viktigt att huvudmannen får en samlad bild av hur det ser ut. Rutinen utgår från naturbruksförvaltningens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, där arbetsgången för utredning och åtgärder om en elev blir eller har blivit utsatt för kränkande behandling beskrivs. Alla ärenden om kränkande behandling ska anmälas till naturbrukskansliet. Vid de dialoger som styrelsen och kansliet i olika sammanhang har med elever på skolorna, och i de enkäter som genomförs, framför eleverna att de upplever att förekomsten av kränkningar är låg, och att de upplever att skolorna har en trygg miljö med högt i tak. Rutinen för anmälan till huvudmannen har börjat komma igång under året. Arbetsgången har tagits upp med lärgruppen för elevhälsan, och de ärenden som finns dokumenterade på skolorna har vid inventering anmälts. Ett fortsatt utvecklingsområde är att anmälan ska göras i ett tidigt skede redan när ett kränkningsärende har uppstått, och inte vänta till dess att ärendet är färdigbehandlat i de fall hanteringen drar ut på tiden. Den olika mängden kränkningsärenden som finns på skolorna tyder också på att skolorna i olika grad identifierar vad som är kränkningsärenden. Arbetet med att få igång rutinen, med särskilt fokus på hantering av kränkningsärenden utanför skoltid (internat/fritid) genomförs under hösten 2014.

25 Datum Diarienummer NS (4) Uppföljning av beslut om avstängningar Beslut om avstängningar har anmälts av Dingle och Uddetorp. Övriga skolor har inte anmält några alternativt har inte tagit några beslut om avstängningar från utbildningen, avstängningar från internatet har gjorts på fler skolor i fall där eleverna bryter mot ordningsföreskrifterna på internaten, oftast till följd av alkoholförtäring eller vid kränkningsärenden. De anmälda avstängningarna avser utbildningen och internatet, respektive från internatet. Hantering av avstängningar från internatet, utifrån att skolan måste säkra elevens skolgång vid en eventuell avstängning från internatet; om avstängningar ska användas och i så fall hur och när, är ett utvecklingsområde under hösten Uppföljning av skolornas arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling I likabehandlingsplanen konkretiseras skolornas arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Uppföljning av elevernas uppfattning om arbetet mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ett område som saknas i flera av likabehandlingsplanerna är arbetet mot kränkande behandling på internaten/fritiden. Då drygt hälften av kränkningsärendena inträffar under fritiden/på internaten är det viktigt att den delen av verksamheten kartläggs och att åtgärder för att arbeta mot kränkande behandling specifikt på fritiden konkretiseras. Det arbetet genomförs under första halvan av hösten Uppföljning av skolornas hantering av avgifter De avgifter som skolorna tar ut av eleverna härrör sig huvudsakligen till kost och logi för boende på internaten, samt kostnader för stallplats i då elever har möjlighet att ta med egen häst för uppstallning på skolan. Uppföljning av rektors beslut om att utbildning för elev på ett nationellt program i sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet Inga anmälda beslut. Beslut om att utbildning på nationellt program fördelas på längre tid än tre år Under höstterminen 2013 hade fyra elever förlängd utbildningstid (efter åk 3), vårterminen 2014 kvarstod två elever.

26 Datum Diarienummer NS (4) Uppföljning av rektors mottagande och antagning till naturbruksprogrammet, programinriktat individuellt program och yrkesintroduktion samt till programmet för skog, mark och djur Under hösten har en rutin för rektors mottagande och antagning enligt delegeringsordningen tagits fram, som tydligt beskriver arbetsgången utifrån bestämmelserna i skollagen och i förordningar. Under våren har en samlad inventering gjorts av de elever som påbörjat utbildning efter skolstart i augusti. Uppföljningen visar att arbetsgången på skolorna inte säkerställer att antagning görs enligt rutinen. Delegeringsordningen för mottagande och antagning kommer att ses över. Uppföljning av att APL-platser uppfyller de krav som finns för utbildningen och omfattning av APL som förläggs till skolan En skolövergripande APL-grupp samordnar frågor om och utveckling av arbetet kring APL. Representant för gruppen har genomgått Skolverkets utbildning för APL-handledare, och för med sig det perspektivet in i gruppen. Inom APL-gruppen har bl.a. en mall för bedömning av APL-platsen arbetats fram. Inom det regionala branschrådet hanteras också frågor om APL, och frågor lyfts från APL-gruppen till det regionala branschrådet. Uppföljning av antal undervisningstimmar per kurs, gymnasiearbete och gymnasiesärskolearbete, samt fördelning av undervisningstiden över läsåren För läsåret 2013/2014 finns ingen säkerställd statistik av undervisningstiden. Orsaker till det är bl.a. att schemaläggningen har gjorts med ibland korta schemaperioder, med många förändringar under schemaperioden. Den planerade undervisningstiden stämmer inte alltid med den undervisningstid som faktiskt har genomförts, och en ordentlig kontroll och avstämning av planering och faktiskt schemaläggning utifrån en läsårsplanering är inte säkerställd. Under våren har ett gemensamt ramschema tagits fram för samtliga gymnasieskolor, och gemensamma kriterier för hur schemaläggningen ska genomföras inför läsåret 14/15. Arbetet kommer fortsätta under läsåret. Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef

27 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Förvaltning/enhet Handläggare: Anders Benjaminsson Telefon: E-post: anders.benjaminsson@vgregion.se Till naturbruksstyrelsen Remissvar från Naturbruksförvaltningen på förslaget till regionala miljömål för Västra Götaland. Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Yttrande till remiss om regionala miljömål för Västra Götaland lämnas till länsstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Länsstyrelsen. Skogsstyrelsen och VGR har tagit fram ett förslag till regionala miljömål för att regionalisera de nationella miljökvalitetsmålen. Naturbruksförvaltningen är huvudman för 7 naturbruksskolor fördelade över hela regionen och är därför att se som en mycket viktig aktör för att uppnå flera av miljömålen. Några av målen har en negativ trend såsom, giftfri miljö, levande skogar, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv. Detta är områden som ingår i vårt utbildningsuppdrag och som vi kommer att arbeta aktivt med för att uppnå målen i Västra Götaland. Naturbruksförvaltningen har inget att invända mot de regionala tilläggsmålen. Det är bra och relevanta mål men vi har synpunkter på några mål: 1. Minskade utsläpp av växthusgaser: Det är viktigt att jordbrukets reducering av växthusgaserna inte sker genom en minskad jordbruksproduktion och ökning av importerade livsmedel. 2. Ökad ekologisk konsumtion i den offentliga sektorn så att ekologiska produkter uppgår till 50 % av sektorns livsmedelsbudget: Ett viktigt mål som måste matchas mot omställningen av jordbruket till ekologisk produktion i regionen, liksom till hållbar landsbygdsutveckling genom utveckling av lokala och närproducerade livsmedel. 3. Öka andelen ekologisk produktion till 30 % av åkerarealen: Denna ökning måste vara tillräckligt stor för att kunna tillgodose målet om ökad upphandling av ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

28 Datum (2) Diarienummer NS Ett rikt odlingslandskap: Det bör läggas till ett regionalt mål om att de offentliga inköpen ska bidra till ett rikt odlingslandskap och bevarande av åkermarken i regionen. Genom offentliga inköp av närproducerade livsmedel inom regionen bevaras och främjas ett rikt odlingslandskap. Naturbruksförvaltning Kristina Athlei Förvaltningschef Bilagor: Remissversion på Regionala miljömål för Västra Götaland Beslutet skickas till: Länsstyrelsen senast via e-post: miljoskydd.vastragotaland@lansstyrelsen.se

29

30

31

32

33

34

35

36 Remissversion Regionala miljömål för Västra Götaland Remissversion 1

37 Remissversion Remissversion av nya regionala miljömål för Västra Götaland Detta är remissversionen av de nya regionala miljömålen för Västra Götaland. Förslaget är framtaget av Länsstyrelsen i samverkan med Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Den här versionen av miljömål för Västra Götaland ska komplettera det beslut som togs 2013 där de nationella miljökvalitetsmålen (med tillhörande preciseringar och etappmål) beslutade av regeringen antogs som länets egna. Det gäller dock inte miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö som inte är aktuellt i länet. Varför nya regionala miljömål? Alla regionala miljömål utgår från de miljömål som riksdagen har beslutat ska gälla för Sverige. Vart tredje år görs en fördjupad utvärdering av miljömålen och utifrån den beslutar regeringen om ändringar av redan beslutade miljömål eller om nya miljömål och åtgärder, om man finner att det finns behov av det. I samband med detta har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i uppdrag att se över de regionala miljömålen. Vem kan lämna synpunkter? Alla är välkomna att lämna synpunkter på förslaget. Remissen har dock skickats direkt till mottagarna på sändlistan i följebrevet via mail. Remisstid och remissvar Remissvaren behöver vi ha senast den 31 oktober 2014 och de skickas till miljoskydd.vastragotaland@lansstyrelsen.se. Kontakt Har ni frågor om miljömålen, miljömålsarbetet eller remissen kontakta gärna miljömålssamordnare Sofie Halsius på telefon eller via mail sofie.halsius@lansstyrelsen.se. 2

38 Remissversion Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Status för samtliga miljökvalitetsmål Måldokumentet... 7 Generationsmålet... 9 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Etappmål i miljömålssystemet Begränsad klimatpåverkan Avfall Biologisk mångfald Farliga ämnen Luftföroreningar

39 Remissversion Bakgrund Nationellt arbete Arbetet med att nå miljökvalitetsmålen utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Riksdagen antog under 2010 en proposition som innebär förändringar i miljömålens struktur och arbetets organisering, men miljömålsarbetets inriktning och ambitionsnivå är oförändrad. I april 2012 beslutade regeringen om nya preciseringar för miljökvalitetsmålen. Preciseringarna uttrycker det tillstånd som ska vara uppfyllt för att miljökvalitetsmålet ska nås. I samband med beslutet om preciseringarna upphörde de tidigare delmålen att gälla och nya etappmål inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald fastställdes. Sedan tidigare fanns etappmål för Begränsad klimatpåverkan. Etappmålen är i större utsträckning mer målövergripande och mer inriktade på åtgärder och den samhällsomställning som behövs för att nå miljökvalitetsmålen inom en generation. Etappmålen beslutas succesivt av regeringen. Det nationella miljömålssystemet Generationsmålet Anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen Beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Etappmålen Är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in. Arbetet i Västra Götaland Länsstyrelsernas huvuduppdrag i det regionala miljömålsarbetet är att i bred samverkan regionalisera miljömålen där det behövs, verka för att målen nås och följa upp om målen kan nås. Årliga bedömningar av miljömålstillståndet De regionala miljömålsbedömningarna görs för vart och ett av länets 15 miljökvalitetsmål på hösten varje år. Sammantaget visar bedömningarna att även om arbetet går framåt krävs det 4

40 Remissversion kraftfulla insatser om vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen till år Genom åtgärdsarbete och samverkan kan vi förbättra förutsättningarna att nå mål. De senaste regionala miljömålsbedömningarna finns att ta del av på Länsstyrelsens hemsida och på miljömålsportalen. På sidan sex i detta dokument finns dessutom en översikt av statusen för Västra Götalands 15 miljömål. När det gäller uppföljning av etappmålen så görs det enbart på nationell nivå i dagsläget. Regionalisering av miljömålen Det har gått 15 år sedan miljömålssystemet infördes och det återstår sex år innan miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda. Miljömålsarbetets styrgrupp har beslutat att vi behöver regionalisera miljömålen för att kunna lyfta fram regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser. Processen har utgått från länsstyrelsernas samverkansorgan RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) rekommendationer för regional anpassning av nationella miljömål. Konkreta och uppföljningsbara mål är redskap som pekar ut riktningen för miljöarbetet. Nationellt beslutade miljökvalitetsmål med tillhörande preciseringar samt etappmålen gäller fullt ut i Västra Götaland. De mål som lagts till kallar vi regionala tilläggsmål, och dessa ska ses som ett komplement till övriga mål och preciseringar. Vid framtagandet av de regionala tilläggsmålen har ambitionen varit att följa följande riktlinjer i så stor utsträckning som möjligt: Målen ska fånga in regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser. Målen ska kunna användas av flera av Västra Götalands miljömålsaktörer. På sidan åtta i detta dokument finns en schematisk bild över samtliga målnivåer för Västra Götaland. Parallellet med regionaliseringsarbetet pågår en process med att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Då det är åtgärderna som vi behöver fokusera på för att kunna nå miljömålen så ligger tyngdpunkten på detta arbete. Det innebär att vi har försökt att hålla nere antalet regionala tilläggsmål. De regionala tilläggsmålen har tagits fram av Länsstyrelsen i samverkan med Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Skogsstyrelsen har framförallt varit inblandade i arbetet med miljömålen Levande skogar, Myllrande våtmarker samt Levande sjöar och vattendrag och Västra Götalandsregionen i arbetet med miljömålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. 5

41 Remissversion Status för samtliga miljökvalitetsmål 2013 Miljömål Bedömning Trend Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv 6

42 Remissversion Måldokumentet Detta är ett levande dokument, vilket innebär att det kommer att uppdateras med jämna mellanrum. Framförallt sker det då nya etappmål, som beslutas av regeringen successivt, antas och behöver lyftas in i dokumentet för att göra det komplett. De framtagna regionala tilläggsmålen lyfter fram regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser. Vi bedömer att det är mål som är möjliga att nå om vi arbetar med gemensamma krafter. Målen är tänkta att kunna användas av Västra Götalands kommuner, näringsliv, högskolor och universitet samt ideella organisationer. Alla mål i detta dokument är viktiga att arbeta med, inte bara de regionala tilläggsmålen. Måldokument är tänkt att vara så kort och koncist som möjligt och istället finns det infogade länkar till underlag och vidare läsning där det är relevant. Vissa av de regionala tilläggsmålen är relevanta för flera miljökvalitetsmål och återfinns därför på flera ställen. För miljökvalitetsmålen Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö finns inga regionala tilläggsmål föreslagna. Uppföljningsintervallen för de regionala tilläggsmålen skiljer sig åt och varierar mellan varje år, vartannat år och vart femte år. Detta beror på att den data som behövs för uppföljningen ser olika ut för olika områden. 7

43 Remissversion Målnivåer i Västra Götaland Bilden ovan visar samtliga målnivåer för Västra Götaland. De lodräta strecken symboliserar antal preciseringar och antal regionala tilläggsmål under varje miljökvalitetsmål. De vågräta strecken vid etappmålsområdena visar vilka miljökvalitetsmål som påverkas av respektive etappmålsområdes mål. 8

44 Remissversion Generationsmålet Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet. För att nå målet krävs en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Målet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation. Miljöpolitiken ska fokusera på att: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. En god hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Generationsmålet har samma lydelse som motsvarande nationella generationsmålet. 9

45 Remissversion Begränsad klimatpåverkan Mål: Halten av växthusgaser i atmosfären ska, i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar, stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Följande preciseringar gäller för målet Begränsad klimatpåverkan och har beslutats av riksdagen: Temperatur Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Koncentration Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter). Miljökvalitetsmålet med preciseringar har samma lydelse som motsvarande nationella miljökvalitetsmål. Regionala tilläggsmål 1. En ekonomi oberoende av fossila bränslen År 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och medborgarna och näringslivet har en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Boende, transporter och produktion såväl som konsumtion av varor och tjänster är resurssnåla, energieffektiva och baserade på förnybar energi. Sammantaget har detta bidragit till en stark ekonomi och ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv. Uppföljning: Målet följs upp årligen av Västra Götalandsregionen. Kommentar: Målet ingår i Klimatstrategi för Västra Götaland, som är antagen av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen med flera. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 10

46 Remissversion Minskade utsläpp av växthusgaser Totalt ska alla verksamheter som ligger utanför handeln med utsläppsrätter, minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till år 2020 jämfört med år Till år 2030 ska utsläppen vara 80 procent lägre jämfört med år Utsläppen av växthusgaser minskas enligt följande: Vägtrafik: 40 procent till år 2020 och 80 procent till år 2030 Jordbruk (exklusive arbetsmaskiner): 15 procent till år 2020, liksom till år 2030 Energiförsörjning och industriprocesser: 25 procent till år 2020 och 80 procent till år 2030 Arbetsmaskiner: 25 procent till år 2020 och 80 procent till år 2030 Uppföljning: Målet följs upp årligen med hjälp av indikatorn klimatpåverkande utsläpp på miljömålsportalen samt den nationella emissionsdatabasen. Basår för jämförelserna är Kommentar: Målet är utarbetat i samverkan med Västra Götalandsregionen. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 3. Ökad andel förnybar energi Andelen förnybar energi ska vara minst 60 procent till år 2020 och 80 procent till år Uppföljning: Målet följs upp årligen med hjälp av uppgifter från miljömålsportalen. Kommentar: Målet till år 2020 är antaget av Västra Götalands regionfullmäktige och målet till år 2030 är en konsekvens av målet om en fossiloberoende ekonomi, utarbetat i samverkan med Västra Götalandsregionen. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 4. Minskad klimatpåverkan från konsumtion År 2020 har hållbar och klimatsmart konsumtion minskat utsläppen av växthusgaser till mindre än mindre än 6 ton CO 2 -ekvivalenter per person och år. År 2030 och år 2050 har utsläppen minskat till 2 ton respektive 0,5-1 ton CO 2 -ekvivalenter per person och år. Uppföljning: Målet följs upp vartannat år med hjälp av uppgifter från miljömålsportalen samt beräkningar utifrån svensk konsumtions klimatpåverkan i andra länder. Kommentar: Målet tar fasta även på sådana utsläpp som sker utanför länets och nationens gränser men som kan härledas till den konsumtion som sker i länet. Dagens utsläpp per invånare är 10 ton per år. Ambitionsnivån för år 2050 ligger i nivå med de bedömningar som görs av hållbara per capita-utsläpp på global nivå. Det kan bland annat härledas från vårt EU mål att inom EU minska utsläppen med procent till år Målet är utarbetat i samverkan med Västra Götalandsregionen. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 11

47 Remissversion Frisk luft Mål: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Följande preciseringar gäller för målet Frisk luft och har beslutats av regeringen: Bensen Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. Bensapyren Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per kubikmeter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde. Butadien Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. Formaldehyd Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av formaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde. Partiklar (PM2,5) Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM2,5) inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. Partiklar (PM10) Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM10) inte överstiger 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. Marknära ozon Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att alten av marknära 12

48 Remissversion ozon inte överstiger 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde Ozonindex Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att ozonindex inte överstiger mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april september. Kvävedioxid Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av kvävedioxid inte överstiger 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil). Korrosion Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år. Miljökvalitetsmålet med preciseringar har samma lydelse som motsvarande nationella miljökvalitetsmål. Regionala tilläggsmål 1. Minskade utsläpp av kväveoxider Till år 2020 ska utsläppen av kväveoxider (NO X ) ha minskat till ton per år. Uppföljning: Årlig uppföljning görs med hjälp av indikatorn kväveoxidutsläpp på miljömålsportalen och den nationella emissionsdatabasen. Kommentar: Beräkningar av utsläppsmålet har skett utifrån den utsläppsnivå som Sverige tilldelats inom Göteborgsprotokollet under FN: s luftvårdskonvention. Den procentuella minskningen jämfört med basåret 2005 har räknats om till en absolut utsläppsmängd i ton för länet. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 2. Minskade utsläpp av flyktiga organiska ämnen Till år 2020 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ha minskat till ton per år. Uppföljning: Årlig uppföljning görs med hjälp av indikatorn utsläpp av flyktiga organiska ämnen på miljömålsportalen och den nationella emissionsdatabasen. 13

49 Remissversion Kommentar: Beräkningar av utsläppsmålet har skett utifrån den utsläppsnivå som Sverige tilldelats inom Göteborgsprotokollet under FN: s luftvårdskonvention. Den procentuella minskningen jämfört med basåret 2005 har räknats om till en absolut utsläppsmängd i ton för länet. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 3. Minskade utsläpp av partiklar (PM2,5) Till år 2020 ska utsläppen av partiklar (PM2,5) ha minskat till ton per år. Uppföljning: Årlig uppföljning görs med hjälp av indikatorn utsläpp av partiklar PM2,5 på miljömålsportalen och den nationella emissionsdatabasen. Kommentar: Beräkningar av utsläppsmålet har skett utifrån den utsläppsnivå som Sverige tilldelats inom Göteborgsprotokollet under FN: s luftvårdskonvention. Den procentuella minskningen jämfört med basåret 2005 har räknats om till en absolut utsläppsmängd i ton för länet. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 4. Minskade utsläpp av svaveldioxid Till år 2020 ska utsläppen av svaveldioxid (SO 2 ) ha minskat till ton per år. Uppföljning: Årlig uppföljning görs med hjälp av indikatorn svaveldioxidutsläpp på miljömålsportalen och den nationella emissionsdatabasen. Kommentar: Beräkningar av utsläppsmålet har skett utifrån den utsläppsnivå som Sverige tilldelats inom Göteborgsprotokollet under FN: s luftvårdskonvention. Den procentuella minskningen jämfört med basåret 2005 har räknats om till en absolut utsläppsmängd i ton för länet. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 14

50 Remissversion Bara naturlig försurning Mål: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Följande preciseringar gäller för målet Bara naturlig försurning och har beslutats av regeringen: Påverkan genom atmosfäriskt nedfall Nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor medför inte att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige. Påverkan genom skogsbruk Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet. Försurade sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Försurad mark Försurningen av marken inte påskyndar korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och inte skadar den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem. Miljökvalitetsmålet med preciseringar har samma lydelse som motsvarande nationella miljökvalitetsmål. Regionala tilläggsmål 1. Färre försurade vatten År 2020 ska högst 30 procent av sjöarna och 15 procent av vattendragen i länet vara försurade. Uppföljning: Årlig uppföljning görs med hjälp av indikatorn försurad skogsmark på miljömålsportalen och regionalt underlag genom resultat från MAGIC-modellering. Kommentar: procent av försurningen härrör från skogsbruket enligt Svenska Miljöinstitutet (IVL). Enbart stamvedsuttaget orsakar försurning i vissa områden. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 15

51 Remissversion Minskade utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid Till år 2020 ska utsläppen av kväveoxider (NO X ) ha minskat till ton per år och utsläppen av svaveldioxid (SO 2 ) ha minskat till ton per år. Uppföljning: Årlig uppföljning görs med hjälp av indikatorerna kväveoxidutsläpp och svaveldioxidutsläpp på miljömålsportalen och den nationella emissionsdatabasen. Kommentar: Beräkningar av utsläppsmålen har skett utifrån den utsläppsnivå som Sverige tilldelats inom Göteborgsprotokollet under FN: s luftvårdskonvention. Den procentuella minskningen jämfört med basåret 2005 har räknats om till en absolut utsläppsmängd i ton för länet. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 3. Minskad markförsurning År 2020 ska det finnas buffertförmåga mot försurning i skogsmark. Uppföljning: Målet följs upp vartannat år med hjälp av indikatorerna försurad skogsmark, nedfall av kväve, nedfall av svavel och påverkan på runinskrifter på miljömålsportalen och regionala data från markvattenundersökningar inom krondroppsprogrammet. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 16

52 Remissversion Giftfri miljö Mål: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Följande preciseringar gäller för målet Giftfri miljö och har beslutats av regeringen: Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Användningen av särskilt farliga ämnen Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga. Förorenade områden Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning Information om farliga ämnen i material och produkter Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig. Miljökvalitetsmålet med preciseringar har samma lydelse som motsvarande nationella miljökvalitetsmål. Regionala tilläggsmål 1. Utfasning av de mest farliga ämnena Förekomsten av nedanstående ämnen i slam från kommunala reningsverk ska successivt minska till år 2020: Cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande Övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande samt kadmium och bly Övriga metaller (endast i reningsverk > personekvivalenter) Uppföljning: Målet följs upp årligen med hjälp av slamanalyser från länets reningsverk som tas kontinuerligt. Resultaten finns tillgängliga via svenska miljörapporteringsportalen (SMP) och den så kallade emissionsdeklarationen. 17

53 Remissversion Kommentar: Målet utgår från etappmålen för Giftfri miljö om användningen av särskilt farliga ämnen. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 2. Minskad förekomst av växtskyddsmedel i ytvatten Uppmätta halter av substanser från växtskyddsmedel i länet ska år 2020 inte överskrida riktvärdena för negativa effekter. Uppföljning: Målet följs upp årligen genom uppgifter från miljöövervakningen med hjälp av indikatorn växtskyddsmedel i ytvatten på miljömålsportalen. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 3. Minskad vinterdödlighet hos tambin Antalet samhällen som dör under vintern ska minska till mindre än 10 procent senast år Uppföljning: Målet följs upp årligen via uppgifter från Sveriges Biodlares Riksförbund. Kommentar: Studier tyder på att låga doser av bekämpningsmedel kan påverka orienteringsförmågan och därmed födosöket och i förlängningen bisamhällenas överlevnad. De bekämpningsmedel som undersökts går under samlingsnamnet neonikotinoider och har under senare år använts i mycket större utsträckning än tidigare i såväl Sverige som övriga Europa. EU-kommissionen beslutade i maj 2013 att begränsa ämnen där det finns kopplingar till bi-död. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 4. Effekter av tributyltenn ska ha upphört till år 2020 Påvisbara ekologiska effekter i vattenmiljön till följd av exponering av höga halter av organiska tennföreningar som tributyltenn ska ha upphört senast år Uppföljning: Förslag på indikator för uppföljning av målet är förekomst av konstaterat könsbyte hos nätsnäckor och målet bör följas upp vart femte år. Den föreslagna indikatorn tas upp som ett förslag i revideringen av miljöövervakningsprogrammet. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 5. Efterbehandling av förorenade områden med akuta risker Senast år 2020 ska samtliga förorenade områden vara utredda och vid behov åtgärdade (om de kan medföra akuta risker vid direktexponering eller kan hota betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla natur- och vattenområden). Uppföljning: Målet följs upp årligen genom redovisningen av EBH-arbetet. 18

54 Remissversion Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 6. Efterbehandling av förorenade områden Åtgärder ska under åren ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet kan vara löst allra senast år Uppföljning: Målet följs upp årligen genom redovisningen av EBH-arbetet. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 7. Ökad ekologisk konsumtion i den offentliga sektorn År 2020 ska andelen certifierade ekologiska livsmedel utgöra minst 50 procent av den offentliga sektorns totala livsmedelsbudget. Uppföljning: Målet följs upp årligen via uppgifter från Jordbruksverket och EkoMatCentrums årsrapporter om Ekologiskt i offentliga storhushåll. Kommentar: Målet är gemensamt med Västra Götalandsregionen. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 19

55 Remissversion Skyddande ozonskikt Mål: Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Följande preciseringar gäller för målet Skyddande ozonskikt och har beslutats av regeringen: Vändpunkt och återväxt Vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts och början på återväxten observeras Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen Halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i de övre luftlagren understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt. Miljökvalitetsmålet med preciseringar har samma lydelse som motsvarande nationella miljökvalitetsmål. Regionala tilläggsmål Inga regionala tilläggsmål föreslagna. Säker strålmiljö Mål: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Följande preciseringar gäller för målet Säker strålmiljö och har beslutats av regeringen: Strålskyddsprinciper Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt. Radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Ultraviolett strålning Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000 Elektromagnetiska fält Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Miljökvalitetsmålet med preciseringar har samma lydelse som motsvarande nationella miljökvalitetsmål. Regionala tilläggsmål Inga regionala tilläggsmål föreslagna. 20

56 Remissversion Ingen övergödning Mål: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Följande preciseringar gäller för målet Ingen övergödning och har beslutats av regeringen: Påverkan på havet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser Påverkan på landmiljön Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Tillstånd i havet Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134). Miljökvalitetsmålet med preciseringar har samma lydelse som motsvarande nationella miljökvalitetsmål. Regionala tilläggsmål 1. Minskade utsläpp av kväveoxider och ammoniak Till år 2020 ska utsläppen av kväveoxider (NO X ) ha minskat till ton per år och utsläppen av ammoniak ha minskat till ton per år. Uppföljning: Årlig uppföljning görs med hjälp av indikatorerna kväveoxidutsläpp och ammoniakutsläpp på miljömålsportalen. Kommentar: Beräkningar av utsläppsmålen har skett utifrån den utsläppsnivå som Sverige tilldelats inom Göteborgsprotokollet under FN: s luftvårdskonvention. Den procentuella minskningen jämfört med basåret 2005 har räknats om till en absolut utsläppsmängd i ton för länet. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 21

57 Remissversion Minskad andel näringsämnen i kustmynnande och vänermynnande vattendrag År 2020 ska transporterna av kväve och fosfor i länets större kustmynnande och vänermynnande vattendrag vara minskade jämfört med referensåret Uppföljning: Görs vartannat år med hjälp av indikatorerna tillförsel av fosfor till kusten, tillförsel av kväve till kusten, begränsat näringsläckage - fånggrödor och begränsat näringsläckage - skyddszoner på miljömålsportalen samt data från övervakningsprogrammet för bohusbäckarna och data från vattenvårdsförbundens SRK-program för kustmynnade och vänermynnande vattendrag. Kommentar: Målet har starka kopplingar till vattenförvaltningens mål för miljökvalitetsnormer för vatten. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 22

58 Remissversion Levande sjöar och vattendrag Mål: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Följande preciseringar gäller för målet Levande sjöar och vattendrag och har beslutats av regeringen: God ekologisk och kemisk status Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna. Ytvattentäkters kvalitet Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet Ekosystemtjänster Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Strukturer och vattenflöden Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Miljökvalitetsmålet med preciseringar har samma lydelse som motsvarande nationella miljökvalitetsmål. 23

59 Remissversion Regionala tilläggsmål 1. Bevarande av värdefulla vatten Senast år 2020 ska minst 50 procent av de nationellt särskilt värdefulla vattnen med naturoch kulturmiljövärden som har skyddsbehov ha ett långsiktigt skydd. Uppföljning: Görs vartannat år med hjälp av indikatorn skyddade sjöar och vattendrag på miljömålsportalen och den årliga regionala sammanställningen av genomförda skydd. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 2. Säkring av dricksvattenresurser År 2020 ska hela Västra Götaland omfattas av vattenförsörjningsplanering. Uppföljning: Görs vartannat år med hjälp av sammanställning av remisser och beslut för vattenförsörjningsplaner i länet. Kommentar: Målet knyter an till ramdirektivets krav om god kemisk och kvantitativ status till år Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 3. Återställda sjöar och vattendrag År 2020 ska 20 sjöar och 500 km vattendrag med åtgärdsbehov i länet ha återställts med utgångspunkt i 2014 års nivå för åtgärdsbehov. Uppföljning: Görs vartannat år med hjälp av indikatorn föryngring av flodpärlmussla på miljömålsportalen, data från databasen åtgärder i vatten, data från elfiskeregistret, klassificering av status för fysisk påverkan, regionala restaureringsinsatser och data för övriga relevanta inventeringar. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 24

60 Remissversion Grundvatten av god kvalitet Mål: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Följande preciseringar gäller för målet Grundvatten av god kvalitet och har beslutats av regeringen: Grundvattnets kvalitet Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. God kemisk grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. Kvaliteten på utströmmande grundvatten Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. God kvantitativ grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status. Grundvattennivåer Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. Bevarande av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar av stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade. Miljökvalitetsmålet med preciseringar har samma lydelse som motsvarande nationella miljökvalitetsmål. Regionala tilläggsmål 1. Skydd av vattentäkter År 2020 ska alla kommunala och större enskilda dricksvattentäkter i länet ha inrättade vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter. Uppföljning: Görs vartannat år med hjälp av indikatorn vattenskyddsområden på miljömålsportalen och Länsstyrelsens årliga sammanställning av täkter och skyddsnivå till Havs- och Vattenmyndigheten. Kommentar: Bakgrund till målet är bland annat ramdirektivets krav om god kemisk och kvantitativ status till år Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 25

61 Remissversion Säkring av dricksvattenresurser År 2020 ska hela Västra Götaland omfattas av vattenförsörjningsplanering. Uppföljning: Görs vartannat år med hjälp av sammanställning av remisser och beslut för vattenförsörjningsplaner i länet. Kommentar: Målet knyter an till ramdirektivets krav om god kemisk och kvantitativ status till år Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 26

62 Remissversion Hav i balans samt levande kust och skärgård Mål: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Följande preciseringar gäller för målet Hav i balans samt levande kust och skärgård och har beslutats av regeringen: God miljöstatus Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341). God ekologisk och kemisk status Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Ekosystemtjänster Kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Grunda kustnära miljöer Grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt förekommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten. Främmade arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden och kulturarvet. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Kulturlämningar under vatten Tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet. Friluftsliv och buller Havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. 27

63 Remissversion Miljökvalitetsmålet med preciseringar har samma lydelse som motsvarande nationella miljökvalitetsmål. Regionala tilläggsmål 1. Beslutade blå översiktsplaner År 2020 ska kommunalt beslutade blå översiktsplaner finnas i samtliga berörda kustkommuner. Uppföljning: Görs vartannat år med hjälp av Länsstyrelsens granskning av kommunernas ÖParbete. Kommentar: Målet är direkt kopplat till Länsstyrelsens havsplaneringsuppdrag, liksom kraven i havsmiljöförordningen. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 2. Skyddade marina områden År 2020 ska det finnas ett nätverk av väl förvaltade skyddade marina områden, med god representativitet av olika livsmiljöer och djup, som upptar minst 10 procent av kust- och havsområdet. Uppföljning: Görs vartannat år genom uppföljning av Länsstyrelsens beslut om skydd av områden samt med hjälp av GIS-analys där areal sammanställs. Kommentar: Målet kopplar till etappmålet om biologisk mångfald och målsättningarna i havsmiljödirektivet. Målet kopplar även till konventionen om biologisk mångfald och till OSPAR- konventionens (konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten) krav om koherens för skyddade områden. Det finns även beröringspunkter till art- och habitatdirektivet och ramdirektivetet för vatten. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 3. Upprätthållande av grunda marina ekosystem Produktiviteten och funktionen hos grunda marina ekosystem ska upprätthållas. Uppföljning: Görs vartannat år genom att titta på: - Att täckningsgraden av snabbväxande makroalger i grunda vikar inte överstiger 30 procent i 10 procent av vikarna (data, definitioner och övervakningsprogram finns inom Bohuskustens vattenvårdsförbund). - Att arealen som täcks av ålgräs inte har minskat jämfört med referensperioden

64 Remissversion Biogeografisk uppföljning (förändring). - Att inga nya grunda marina områden tas i anspråk för exploatering (vid exploatering ska krav ställas om kompensationsåtgärder för motsvarande påverkade värden). - Blåmussla den uppföljning som görs enligt OSPAR- konventionen (konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten). Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 4. Bevarande av fornlämningar under havsytan 70 procent av fornlämningar under ytan som berörs av exploatering till havs ska bevaras. Uppföljning: Görs vartannat år genom uppföljning av antal beslutade marinarkeologiska utredningar och förundersökningar gjorda av kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 5. Minskning av marint skräp Marint skräp på västkusten ska minska och andelen av skräpet som har lokal (svensk) härkomst ska minimeras till år Uppföljning: Vartannat år med hjälp av resultatet från städningen av stränder i länet enligt OSPAR- konventionen (konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten). Kommentar: Målet har direkta kopplingar till kraven i OSPAR- konventionen (konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten). Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 6. Mindre påverkan från fritidsbåtar Minskat utsläpp av avfall i havet från fritidsbåtar till år 2020 jämfört med år Uppföljning: Görs vartannat år genom att titta på: - Antalet stationer för sugtömning av toalettavfall från fritidsbåtar och antalet stationer för båtbottentvätt i länet. - Användningsgraden av stationerna för sugtömning och båtbottentvätt. - Sammantaget antal utsläppskilo reducerat fosfor och kväve. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 29

65 Remissversion Minskat buller från båttrafik År 2020 ska buller och andra störningar från båttrafik vara försumbara inom hänsynsområden och naturreservat med populära hamnar i skärgårds- och kustområden. Uppföljning: Görs vartannat år genom att titta på: - Bullersituationen i reservat med populära naturhamnar i skärgården. - Efterlevnaden av framtagna föreskrifter eller rekommendationer för bullerhänsyn. - Antalet nybildade hänsynsområden skärgården. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 30

66 Remissversion Myllrande våtmarker Mål: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Följande preciseringar gäller för målet Myllrande våtmarker och har beslutats av regeringen: Våtmarkstypernas utbredning Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden. Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter Våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv och buller Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Miljökvalitetsmålet med preciseringar har samma lydelse som motsvarande nationella miljökvalitetsmål. 31

67 Remissversion Regionala tilläggsmål 1. Hållbar markanvändning Markanvändning såsom skogsbruk, vägbyggnation, torvtäkt och annan exploatering ska senast år 2020 ske ett på skonsamt sätt så att inte våtmarker påverkas negativt. Uppföljning: Målet följs upp vart femte år genom att titta på: - Påverkan på sumpskogar från avverkning via Skogsstyrelsens polytax. - Uppgifter om anläggande av skogsbilvägar från ärendehanteringen. - Uppgifter om dikning från ärendehanteringen. - Att inga nya torvtäkter beviljas i våtmarker med värdefull natur- eller kulturmiljö. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 2. Skydd av objekt i Myrskyddsplanen Samtliga våtmarksområden i Västra Götalands län som ingår i Myrskyddsplanen ska ha ett långsiktigt skydd. Fram till år 2020 ska arbetet ha slutförts i de objekt där skyddsarbete hade påbörjats år Uppföljning: Målet följs upp årligen genom verksamheten med områdesskydd på Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Kommentar: För närvarande har skyddsarbete påbörjats i sex objekt. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 3. Förbättrad hävd av våtmarkstyper med hög biologisk mångfald Fram till år 2020 ska andelen hävdade rikkärr öka jämfört med år Fram till år 2020 ska hävdkvaliteten på strandängar, samt förutsättningar för strandängsberoende fåglar, förbättras jämfört med år Uppföljning: Målet följs upp vart femte år inom miljöövervakningen. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 32

68 Remissversion Levande skogar Mål: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Följande preciseringar gäller för målet Levande skogar och har beslutats av regeringen: Skogsmarkens egenskaper och processer Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. Ekosystemtjänster Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna. Grön infrastruktur Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mångfald. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns. Friluftsliv Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna. Miljökvalitetsmålet med preciseringar har samma lydelse som motsvarande nationella miljökvalitetsmål. Regionala tilläggsmål 1. Förstärkt biologisk mångfald Arealen äldre lövrik skog, arealen gammal skog, arealen ädellövskog och mängden hård död ved ska fortsätta öka på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker. Uppföljning: Målet följs upp årligen med uppgifter från riksskogstaxeringen och resultatet från uppföljningen stäms av mot delmålet för Målet följs även upp med hjälp av indikatorerna äldre lövrik skog, hård död ved och gammal skog på miljömålsportalen. 33

69 Remissversion Kommentar: Med äldre lövrik skog avses skog med mer än 25 procent volym lövträd och äldre än 60 år. Med gammal skog avses skog över 120 år. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 2. Skydd av kulturmiljövärden Senast år 2020 ska minst 95 procent av de kända kulturmiljöerna vara oskadade. Uppföljning: Målet följs upp årligen med uppgifter från Skogsstyrelsens polytax och indikatorn Andel föryngringsavverkningar som inneburit skada på kulturlämning. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 34

70 Remissversion Ett rikt odlingslandskap Mål: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Följande preciseringar gäller för målet Ett rikt odlingslandskap och har beslutats av regeringen: Åkermarkens egenskaper och processer Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. Jordbruksmarkens halt av föroreningar Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas. Ekosystemtjänster Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Variationsrikt odlingslandskap Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Växt- och husdjursgenetiska resurser Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade. Hotade arter och naturmiljöer Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade. Kultur- och bebyggelsemiljöer Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor. Miljökvalitetsmålet med preciseringar har samma lydelse som motsvarande nationella miljökvalitetsmål. 35

71 Remissversion Regionala tilläggsmål 1. Bevarande och skötsel av ängs- och betesmarker År 2020 ska minst hektar ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden, varav hävdad ängsmark ska utgöra minst 1500 hektar. Uppföljning: Målet följs upp årligen med hjälp av indikatorerna betesmarker och slåtterängar på miljömålsportalen samt data från miljöstödsersättningarna. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 2. Bevarande och skötsel av särskilt skyddsvärda naturtyper År 2020 ska minst hektar mosaikbetesmark hävdas, arealen av öppna kalkrika hällmarker i Dalsland med gynnsam bevarandestatus ska utgöra minst 75 hektar och minst 110 hektar stäppartad torräng ska hävdas. Uppföljning: Målet följs upp vart femte år. Data kan hämtas från miljöstödsersättningarna för mosaikmarker. Torrängar och lerskifferhällar som sköts följs upp inom åtgärdsprogram för hotade arter. Kommentar: Naturtyperna i målet är extra viktiga och utgör regionala särdrag för länet. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 3. Bevarande av åkermark För att behålla brukningsbar åkermark på önskvärt stor areal ska totalarealen inte minska med mer än med 200 ha till år Uppföljning: Målet följs upp vart femte år med hjälp av Jordbruksverkets rapport nedbruten på länsnivå. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 4. Ökad andel ekologisk produktion Andelen ekologisk produktion ska öka till 30 procent certifierad areal av länets åkermark senast år Uppföljning: Målet följs upp årligen med hjälp av indikatorn ekologiskt odlad mark på miljömålsportalen. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 36

72 Remissversion Kunskap om värdefulla kulturmiljöer på landsbygden År 2020 ska 30 procent av länets kommuner ha aktuella (inte äldre än 10 år) kunskapsunderlag gällande bebyggelsen på landsbygden. Uppföljning: Målet följs upp vart femte år och utgångsår är Uppföljningen görs med hjälp av indikatorn planering kulturmiljö på miljömålsportalen samt genom uppföljning av hur många kommuner som sökt bidrag via Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 37

73 Remissversion God bebyggd miljö Mål: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Följande preciseringar gäller för målet God bebyggd miljö och har beslutats av regeringen: Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljöoch hälsorelaterade frågor. Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Natur- och grönområden Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Hushållning med energi och naturresurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Hållbar avfallshantering Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till 38

74 Remissversion vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Miljökvalitetsmålet med preciseringar har samma lydelse som motsvarande nationella miljökvalitetsmål. Regionala tilläggsmål 1. Lätt att gå, cykla och åka kollektivt Arbetsplatser, bostäder, service, kultur- och fritidsverksamhet lokaliseras så att alla funktioner kan nås till fots eller med cykel. Där det inte är möjligt finns kollektivtrafik inom gång- eller cykelavstånd. Uppföljning: Målet följs upp vartannat år genom följande indikatorer: - Antal boende inom 1 km från kollektivtrafik (SCB, Trafikanalys). - Antal km gång och cykelväg (Trafikverket). Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 2. Fler resor med kollektivtrafiken En tredjedel av befolkningens resor ska senast 2025 göras med kollektivtrafik. Uppföljning: Målet följs upp årligen genom följande indikator: - Andel av länets befolkning som åker kollektivt (Västtrafiks årsrapport). Kommentar: Målformuleringen är antagen av Västra Götalandsregionens regionfullmäktige (regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland). Siffran för Göteborgsregionen är 40 procent. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 3. Närhet till naturen Avståndet till närmsta tillgängliga grön- eller vattenområde ska inte vara större än 300 meter från bostäder, skolor och förskolor. Uppföljning: Målet följs upp vart femte år genom följande indikatorer: - Avstånd till grönområden inom 300 meter från bostäder (SCB). - Tillgång till skyddade grönområden i tätortsnära lägen (SCB och Naturvårdsverket). Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 4. Bevarande av tätortsnära skog och produktiv jordbruksmark Städer, tätorter och annan bebyggd miljö, anläggningar och transportinfrastruktur utvecklas utan att produktiv jordbruksmark och tätortsnära skogsmark tas i anspråk eller möjligheten till stadsnära odling försämras. 39

75 Remissversion Uppföljning: Målet följs upp vart femte år genom följande indikator: - Exploateringen av jordbruksmark genom bebyggelse och infrastruktur (Jordbruksverket). Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 5. Kulturhistoriska och arkitektoniska värden värnas Bebyggelsens kulturhistoriska och arkitektoniska värden ska senast år 2020 vara identifierad och analyserad. Uppföljning: Målet följs upp vartannat år genom följande indikator: - Antal kommuner med kulturmiljöprogram där bebyggelsens kulturhistoriska och arkitektoniska värden är identifierad och analyserad (Länsstyrelsen). Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 6. Jämlikare samhälle De socioekonomiska skillnaderna mellan människor i olika kommuner och stadsdelar ska minska. Uppföljning: Målet följs upp vart femte år genom följande indikator: - Socioekonomisk segregation: Inkomstfördelning, sysselsättningsgrad, socialbidragstagare (SCB). Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 7. God ljudmiljö Antalet personer som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska minska årligen. Uppföljning: Målet följs upp vart femte år via: - Årlig uppföljning av nybyggda bostäder som Boverket avser genomföra med hjälp av GIS och koordinater för ny bebyggelse. Därigenom listas andel bostäder exponerade över något av riktvärdena vid trafiksida/ljuddämpad sida. - Socialstyrelsens miljöhälsoenkät och siffran för andel störda respektive andel sömnstörda av buller. - Naturvårdsverkets miljöövervakning som görs vart femte år av antal människor exponerade över 55 dba ekvivalentnivå från vägtrafik. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 40

76 Remissversion God inomhusmiljö År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att: Användningen av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter vid ny- och ombyggnad ska minska. Samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid ska senast 2015 ha en dokumenterat god ventilation. Radonhalten ska vara lägre än 200 Bq/m³ i alla skolor och bostäder år Uppföljning: Målet följs upp årligen via: - Indikatorn för bygg- och fastighetssektorns användning av hälsofarliga kemiska produkter med undantag av cement- och betongvaror (utveckling pågår, beställs av Boverket från SCB). - Boverkets energideklarationsregisters uppgifter om OVK (obligatorisk ventilationskontroll). - Boverkets energideklarationsregisters uppgifter om byggnader med gjorda radonmätningar, fördelat på byggnader med radonhalter under och över 200 Bq/m3 luft. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 9. Minskad energianvändning i bostäder och lokaler Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minska med 25 procent senast 2020 och med 50 procent till 2030 i förhållande till användningen Uppföljning: Målet följs upp årligen genom följande indikator: - Total årlig energianvändning (köpt energi) inom sektorn utslagen på sektorns totala Atemp (enhet i kwh/m2 och år) samt procentuell jämförelse med år 1995 (med och utan normalårskorrigering) (Energimyndigheten). Kommentar: Målet är utarbetat i samverkan med Västra Götalandsregionen. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 10. Ökad andel förnybar energi inom byggsektorn Andelen förnybar energi i bebyggelsesektorn ska vara minst 80 procent Uppföljning: Målet följs upp årligen via: - Uppföljning av andel energi som härrör från fossila energislag, kärnkraft och förnybara energislag utav den totala energianvändningen inom sektorn. Avstämning gentemot år 1995 (Energimyndigheten). Kommentar: Målet är utarbetat i samverkan med Västra Götalandsregionen. 41

77 Remissversion Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 11. Anpassning till klimatförändringarna Bebyggelse och infrastruktur ska lokaliseras och utformas med hänsyn till extrema väderhändelser och den pågående klimatförändringen. Uppföljning: Målet följs upp årligen genom följande indikator: - Andelen kommuner som har tagit fram strategier eller program för klimatanpassning (Boverkets miljömålsenkät). Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 42

78 Remissversion Ett rikt växt- och djurliv Mål: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Följande preciseringar gäller för målet Ett rikt växt- och djurliv och har beslutats av regeringen: Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. Påverkan av klimatförändringar Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar. Ekosystemtjänster och resiliens Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter. Grön infrastruktur Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Biologiskt kulturarv Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Tätortsnära natur Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan. Miljökvalitetsmålet med preciseringar har samma lydelse som motsvarande nationella miljökvalitetsmål. 43

79 Remissversion Regionala tilläggsmål 1. Ökning av arter i vardagslandskapet Vardagslandskapet ska uppvisa en ökning av antalet arter år 2020, utifrån de arter som en gång funnits naturligt i länet, med utgångsläge Uppföljning: För att kunna följa upp målet behöver dagsläget sammanställas. Olika data finns för olika år. Uppföljning av målet vart femte år. Miljöövervakningen följer gaddsteklar, dagfjärilar, marin bottenfauna och kustfiske. Relevant indikator för häckande fåglar på miljömålsportalen. Ytterligare indikatorer kan tillkomma. Kommentar: Med vardagslandskapet avses all natur utanför skyddade områden. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 2. Kännedom om skyddsvärda träd Förekomsten av skyddsvärda träd ska vara känd i länets samtliga kommuner år 2020 och markägarna informerade om trädens värden. Uppföljning: Målet följs upp vart femte år inom åtgärdsprogrammet för hotade arter. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 3. Främmande arter Förekomsten av invasiva främmande arter i Västra Götalands län ska inte ha ökat till år 2020, jämfört med tidigare undersökning från år Uppföljning: Finansiering till uppföljning saknas i dagsläget, men målet är dock så pass viktigt att medel bör sökas till ett uppföljningsprojekt. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 4. Ökning av antalet arter vildbin Antalet arter av vildbin per besökt lokal ska öka i länet fram till år 2020, jämfört med utgångsläget år Uppföljning: Följs upp vartannat år inom miljöövervakningen. Målet är ett regionalt tilläggsmål för Västra Götaland. 44

80 Remissversion Etappmål i miljömålssystemet Etappmålen identifierar en önskad samhällsomställning. De är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in. Etappmålen anger inte önskade tillstånd för miljön eftersom de läggs fast i miljökvalitetsmålen med preciseringar. Ett viktigt syfte med miljökvalitetsmålen och etappmålen är att de ska vara vägledande för allas miljöarbete, såväl för regeringen som för myndigheter och övriga aktörer. Etappmålen ersätter tidigare delmål. 24 etappmål har hittills antagits av regeringen för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan samt inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen och luftföroreningar. Nya etappmål beslutas av regeringen kontinuerligt. Allteftersom nya etappmål kommer förs de in i detta regionala målsdokument för Västra Götaland och antas som en del av länets regionala miljömål. Etappmålen har därmed samma lydelse som motsvarande nationella etappmål. Uppföljning av etappmålen sker på nationell nivå och går att ta del av på miljömålsportalen. Begränsad klimatpåverkan Ett etappmål Riksdagen har antagit ett etappmål för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan: Utsläpp av växthusgaser till år 2020 Utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som mekanismen för ren utveckling (CDM). Avfall Två etappmål Regeringen har fastställt två etappmål för att öka resurshushållningen på avfallsområdet: Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från 45

81 Remissversion hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. Ökad resurshushållning i byggsektorn Insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år Biologisk mångfald Tio etappmål Regeringen har fastställt tio etappmål för biologisk mångfald: Ekosystemtjänster och resiliens Viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identifierade och systematiserade senast år Den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas värden Senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Hotade arter och naturtyper Åtgärdsprogram för att uppnå gynnsam bevarandestatus för sådana hotade arter och naturtyper som inte kan säkerställas genom pågående åtgärder för hållbar mark- och vattenanvändning och befintligt områdesskydd, ska vara genomförda eller under genomförande senast år Invasiva, främmande arter Invasiva, främmande arters effekter i Sverige vad avser biologisk mångfald samt socioekonomiska effekter på bland annat hälsa ska vara bedömda och prioriterade insatser för bekämpning ska ha inletts senast år Kunskap om genetisk mångfald En kartläggning och övervakning av den genetiska mångfalden ska ha inletts senast år Helhetssyn på markanvändningen Samordningen inom den statliga förvaltningen ska ha förstärkts senast 2016 så att helhetssynen på markanvändningen har ökat. Skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden Minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden samt 10 procent av Sveriges marina områden ska senast år 2020 bidra till att nå nationella och 46

82 Remissversion internationella mål för biologisk mångfald. Detta ska ske genom skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster. Bevarandet ska ske med ekologiskt representativa och väl förbundna system där reservat, andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder eller miljöanpassat brukande ingår. Systemen ska vara väl integrerade i omgivande landskap och förvaltas på ett effektivt och inkluderande sätt. Skydd av områden ska till 2020 utökas med minst hektar räknat från 2012 enligt följande: Skogar med höga naturvärden ska skyddas från avverkning. Detta ska ske genom att det formella skyddet av skogsmark har ökat med cirka hektar skogsmark med höga naturvärden och i behov av formellt skydd nedan gränsen för fjällnära skog. Skogsbrukets frivilliga avsättningar bör ha ökat i omfattning med cirka hektar skogsmark i områden som har eller kan komma att utveckla höga naturvärden till totalt hektar. Det formella skyddet av våtmarker har ökat med cirka hektar genom att myrar med höga naturvärden i den nationella myrskyddsplanen skyddas. Det formella skyddet av sjöar och vattendrag har ökat med minst hektar. Det formella skyddet av marina områden har ökat med minst hektar. De ekologiska sambanden har stärkts så att skyddade och på andra sätt bevarade områden och biotoper är väl förbundna och integrerade i landskapet, inklusive den marina miljön, genom att den gröna infrastrukturen har utvecklats och förstärkts. Miljöhänsyn i skogsbruket Senast 2015 är de förväntningar som samhället har på miljöhänsyn i skogsbruket tydliggjorda och kända för skogsbruket, så att de får en praktisk tillämpning. Ett variationsrikt skogsbruk Bestämmelser ska ha förtydligats så att det senast 2015 finns goda förutsättningar för ett variationsrikt skogsbruk. En dialogprocess i ett nationellt skogsprogram En öppen dialog med intressenter som berörs av skogen och dess värdekedja ska ha etablerats senast den 1 juli Dialogen omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syftar till att skogen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi. Farliga ämnen Åtta etappmål Regeringen har fastställt åtta etappmål för farliga ämnen: Särskilt farliga ämnen Beslut som fattas inom EU och internationellt om särskilt farliga ämnen ska innehålla 47

83 Remissversion åtgärder som innebär att: - Hormonstörande respektive kraftigt allergiframkallande ämnen betraktas som särskilt farliga ämnen i relevanta regelverk senast år Särskilt farliga ämnen blir föremål för prövning eller beslut om utfasning under gällande regelverk inom alla användningsområden senast år Särskilt farliga ämnen används endast under strikt reglerade omständigheter i produktionsprocesser senast år I relevanta regelverk inkluderar uttrycket särskilt farliga ämnen även ämnen med andra allvarliga egenskaper än de som omfattas av nuvarande specifika kriterier och som inger motsvarande grad av betänklighet senast år Kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper Beslut som fattas inom EU och internationellt ställer krav på att uppgifter om miljöoch hälsofarliga egenskaper hos kemiska ämnen ska vara tillgängliga och tillräckliga för att möjliggöra riskbedömning för alla användningsområden. Besluten ska innehålla åtgärder som innebär att: - Relevanta regelverk ställer senast år 2015 krav på kunskap samt uppgifter om förekomst gällande nanopartiklar och nanomaterial som är tillräckliga för att bedöma och minimera hälso- och miljöeffekter av sådana. - Förutsättningar finns senast år 2015 för att relevanta regelverk kan beakta kombinationseffekter vid exponering för kemikalier. - Regelverken beaktar senast år 2015 att barn är särskilt känsliga för påverkan från kemikalier. - Informationskraven i samband med registrering i Reach för ämnen som tillverkas eller importeras i lägre kvantiteter (mindre än 10 ton per tillverkare eller importör och år) stärks senast år Information om farliga ämnen i varor - Regelverk eller överenskommelser inom EU eller internationellt ska tillämpas så att information om miljö- och hälsofarliga ämnen i varor är tillgänglig för alla berörda senast år Reglerna ska införas stegvis för olika varugrupper och i informationen ska särskilt barns hälsa beaktas. - Information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material och varor görs tillgängliga under varans hela livscykel genom harmoniserade system som omfattar prioriterade varugrupper. Utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler Reach och andra relevanta EU-regelverk ska senast år 2020 tillämpas eller revideras om så behövs så att: det i ökad utsträckning blir möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande inneboende egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde substitutionsprincipen och dess tillämpning stärks i samband med begränsningar, tillståndsprövning och andra relevanta moment i regelverket. Effektivare kemikalietillsyn inom EU Beslut har senast 2018 fattats inom EU som förstärker och effektiviserar tillsynen i 48

84 Remissversion medlemsländerna samt utvecklar tillsynssamverkan inom unionen gällande regler för kemikalier inklusive farliga ämnen i varor och avfall. Giftfria och resurseffektiva kretslopp Användningen av återvunna material ska vara säker ur hälso- och miljösynpunkt genom att återcirkulation av farliga ämnen så långt som möjligt undviks, samtidigt som resurseffektiva kretslopp eftersträvas. Detta uppnås genom en samlad åtgärdsstrategi inom EU, vilken senast 2018 resulterat i bland annat följande insatser: EU:s regelverk för avfall, kemikalier och varor är i huvudsak kompletterade och samordnade så att de styr mot giftfria och resurseffektiva kretslopp. Principen om höga och likvärdiga krav på innehållet av farliga ämnen i nyproducerade och återvunna material är fastslagen genom beslut där så är lämpligt. Minska barns exponering för farliga kemikalier Senast år 2018 har beslut fattats avseende befintliga och vid behov nya regelverk och andra styrmedel, vilka medför en betydande minskning av hälsoriskerna för barn till följd av den samlade exponeringen för kemikalier. Riskminskningen ska bedömas i jämförelse med situationen år Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt Senast år 2020 har beslut fattats inom EU eller internationellt som innebär att befintliga och eventuella nya regelverk för human- och veterinärmedicinska läkemedel i ökad utsträckning väger in miljöaspekter. Luftföroreningar Tre etappmål Regeringen har fastställt tre etappmål för utsläpp av luftföroreningar: Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa - EU har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella utsläpp av luftföroreningar genom en revision av det så kallade takdirektivet senast år Ändringen av Göteborgsprotokollet under konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar har ratificerats av tillräckligt många länder för att ha trätt i kraft senast år Begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar ska ha börjat minska från fartygstrafiken i Östersjön och Nordsjön senast Luftföroreningar från småskalig vedeldning Nya pannor för småskalig vedeldning ska ha låga utsläpp avluftföroreningar och hög verkningsgrad. Boverket hade i uppdrag att förbereda nya byggregler under år

85 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Förvaltning/enhet Handläggare: Kristina Athlei Telefon: E-post: Till Naturbruksstyrelsen Remissvar Smart region Västra Götaland regional digital agenda för Västra Götalands län Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Remissförslaget godkänns med kompletteringar Sammanfattning av ärendet Naturbrukskansliet har tagit fram förslag till remissvar på den digitala agendan för Västra Götalands län för perioden Agendan syftar till att Västra Götalandsregionen ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter innan Remissutgåvan tar sin utgångspunkt i fyra mål: - Enklare vardag för privatpersoner och företag - Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet - Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Dessa kompletteras med delmål. Remissförslaget lyfter flera viktiga områden vilka enligt Naturbruksstyrelsens remissvar bör kompletteras med: - Mål för digitaliseringens betydelse för en levande landsbygd. - Miljömål - Mål för kulturens utveckling och digitala tillgänglighet för hela regionen - Mål för hur grupper med låg erövringsgrad av digitala hjälpmedel ges möjlighet till stöd och kontakt med myndigheter, vård och närstående. Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef Bilagor Smart region Västra Götaland Remissvar från Naturbruksstyrelsen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

86 Remissvar Västra Götalands läns Regionala Digitala Agenda(RDA) Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post till max.falk@vgregion.se. Datum Svarslämnare Organisation Naturbruksstyrelsen Västra Götalandsregionen Skicka in via e-post: max.falk@vgregion.se senast den 24 oktober Tack för dina synpunkter! KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Sammanfattningen Beskriver rapporten på ett ok sätt. Inledning, kapitel 1. Figur 3 oläslig i sin nuvarande form Bakgrund och status, kapitel 2 Visionen: Smart region Västra Götaland Landsbygdens utmaningar och behov bör synliggöras i statusbeskrivningen. Möjligheten till digitala lösningar, tillräcklig tillgång till bredband och mobil uppkoppling är av central betydelse för landsbygdens utveckling. Det möjliggör distansmöten, minskar resandet och underlättar kontakter mellan producenter och konsumenter. Tillgång till digitala miljöer och resurser är mycket en generationsfråga och i viss mån en fråga som påverkas av olika levnadsförutsättningar. En vision för hela regionen bör ta upp dessa aspekter och ha ett mål för hur dessa samhället Komplettera med nuläge för landsbygden med fokus på tillgång till bredband och tillräcklig mobil uppkoppling. Komplettera med ett mål om digitalisering som ett stöd för en levande landsbygd, ett miljömål, mål för hur kulturen med hjälp av digitala resurser ska göras tillgänglig för fler samt hur samtliga medborgare i regionen ska ges bättre förutsättningar att dra nytta av digitaliseringens möjligheter vore av strategisk betydelse och bör finnas med i en plan som sträcker sig till 2020.

87 KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Tre övergripande mål Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar 1. Enklare vardag för privatpersoner och företag ska arbeta för att utjämna dessa skillnader. Den digitala utvecklingen kan möjliggöra en bättre tillgång till kultur och olika former av estetiska uttryck. Ska Västra Götalandsregionen bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter inom den avsatta tiden behövs mål och delmål inom fler områden än de som presenteras i remissutgåvan. 2. Smartare, öppnare och innovativare län 3. Högre kvalitet och effektivare verksamhet Möjligheten till digitala möten med tjänstemän bör förbättras som komplement till e-tjänster och FAQ:s till stöd för människor som har svårt att resa eller inte har möjlighet att avsätta den tid som krävs för ett fysiskt myndighetsbesök. Kulturella inslag och evenemang bör i ökad utsträckning erbjudas digitalt i utställningsform, som realtidssändningar och som streamade upplevelse. Komplettera med ett delmål med införande av digitala möten (bild och ljudupplevelse) med myndighetspersoner/tjänstemän/handläggare. Komplettera med delmål kring hur utställningar, muséer, olika typer av föreställningar, samt permanenta samlingar kan spridas och göras tillgängliga för fler människor och grupper som är ovana vid att nyttja det kulturella utbudet på plats. 2

88 KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Strategi att nå målen. Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar 1. Fokus på nytta för privatpersoner och företag. 2. Informationsspridning 3. Skapa aktiviteter och nätverk som gagnar målen. 4. Kraftsamla länet kring specifika delmål. Övergripande mål 1. Delmål 1.1 Bör kompletteras med kompensatoriska åtgärder för människor som idag saknar digital kompetens. Tillgång till tillräcklig mobiltelefoni på landsbygden behöver förbättras. Fortsatt stöd för bredbandsutbyggnad av landsbygden viktigt. Delmål 1.2 Delmål 1.3 Delmål 1.4 Delmål 1.5 Bra! 3

89 KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Delmål 1.6 Mobil uppkoppling är av central betydelse för näringar som är beroende av exempelvis GPSstyrning. Delmål 1.7 Utbildningsinsatser krävs för att nå framgång. Delmål 1.8 Delmål 1.9 Övergripande mål 2. Delmål 2.1 Flera grupper i samhället nås inte av den typ av insatser som beskrivs i programmet och riktade insatser där det offentliga tar ansvar för genomförandet behöver skapas mot exempelvis äldre och vissa personer/grupper med invandrarbakgrund. Möjligheten till digitala möten med tjänstemän bör förbättras som komplement till e-tjänster och FAQ:s till stöd för människor som har svårt att resa eller inte har möjlighet att avsätta den tid som krävs för ett fysiskt myndighetsbesök. Delmål 2.2 Delmål 2.3 Delmål 2.4 Övergripande mål 3. Delmål 3.1 4

90 KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Delmål 3.2 Delmål 3.3 Lägg delmålet under ett övergripande miljömål som kompletteras med möjlighet för äldre, sjuka och andra grupper erbjuds möjligheter till digitala möten med myndigheters handläggare, vården, etc. Delmål 3.4 Delmål 3.5 Synnerligen viktigt för att möjliggöra flera av delmålen. Delmål 3.6 Betydelsen för en hållbar landsbygdsutveckling bör betonas. Hur skall målen utvecklas och följas upp(kap 4)? Hur skall den digitala agendan utvecklas över tid(kap5)? Förvaltningsförslag för arbetets fortsättning(kap 6)? 5

91 6

92 GENERELLA KOMMENTARER Rubrik Synpunkter Förslag till ändringar Struktur på den regionala digitala agendan? Finns det andra delmål som borde varit med? Föreslå i så fall gärna sådana som skulle gagna målet. Ok. Möjligheten till digitala lösningar, tillräcklig tillgång till bredband och mobil uppkoppling är av central betydelse för landsbygdens utveckling. Det möjliggör distansmöten, minskar resandet och underlättar kontakter mellan producenter och konsumenter. Tillgång till digitala miljöer och resurser är mycket en generationsfråga och i viss mån en fråga som påverkas av olika levnadsförutsättningar. En vision för hela regionen bör ta upp dessa aspekter och ha ett mål för hur dessa samhället ska arbeta för att utjämna dessa skillnader. Den digitala utvecklingen kan möjliggöra en bättre tillgång till kultur och olika former av estetiska uttryck. Ska Västra Götalandsregionen bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter inom den avsatta tiden behövs mål och delmål inom fler områden än de som presenteras i remissutgåvan. Komplettera med ett mål om digitalisering som ett stöd för en levande landsbygd, ett miljömål, mål för hur kulturen med hjälp av digitala resurser ska göras tillgänglig för fler samt hur samtliga medborgare i regionen ska ges bättre förutsättningar att dra nytta av digitaliseringens möjligheter vore av strategisk betydelse och bör finnas med i en plan som sträcker sig till Vård- och omsorg har stor potential att dra nytta av digitala möjligheter för att möta patienter och vårdtagare på ett effektivt och människovänligt sätt. Finns det delmål som inte borde varit med? Nämn gärna sådana och varför de inte hör hemma här. 7

93 ÖVRIGA KOMMENTARER Rubrik Synpunkter Förslag till ändringar 8

94 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS RUN Regionutvecklingssekretariatet Infrastrukturutveckling Handläggare: Max Falk Telefon: E-post: Till BHU Mål och strategidokument: Digital agenda i Västra Götaland Förslag till ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling godkänner att mål och strategidokumentet: Digital agenda i Västra Götaland skickas på remiss till föreslagna myndigheter, organisationer och företag. 2. Remisstiden fastställs till 24 oktober Sammanfattning av ärendet I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober Den digitala agendan är en IT-strategi på en övergripande nationell nivå och Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland valde att 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett s k signatärskap, med Näringsdepartementet. Denna avsiktsförklaring innebar: att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med relevanta aktörer i samhället. Utifrån den nationella digitala agendan och SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och effektivisera verksamheter. Smart Region Västra Götaland är ett regionalt förslag på mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland och en strategi för att nå målen. Tre övergripande mål finns: Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten För varje konkret underliggande delmål (totalt 19 st) finns en kort beskrivning kring området och ett förslag på vad som behöver genomföras för att nå målet. En förvaltningsgrupp för agendans genomförande i nästa steg behöver ha en ordnad Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

95 Datum Diarienummer RS , RUN (2) finansiering för de informationsinsatser och aktiviteter som anses behöva genomföras. Eventuella finansieringsåtagande som krävs på regional nivå för kraftsamling enligt agendan skall diskuteras med styrgruppen (BHU-presidiet) allteftersom dessa aktiviteter anses behöva genomföras. Förslag på kraftsamling regionalt finns för fyra delmål. Mål och strategidokumentet, Digital agenda i Västra Götaland föreslås nu gå ut på bred remiss till berörda både inom och utanför länet. Förslag till remisslista bifogas. Remissförfarandet föreslås avslutas 24 oktober. Det kommer också att finnas möjligheter att besvara och ge feedback på förslaget via en länk till en webbsida där kommentarer kan ges. En videopresentation kommer att finnas där agendan presenteras mer utförligt via från slutet av augusti. I videon finns också personer från nationell nivå som beskriver arbetet nationellt med den digitala agendan generellt och i förhållande till SKL s e-samhälle strategi och myndigheternas e-förvaltningsstrategi. Regionutvecklingssekretariatet Fredrik Adolfsson Max Falk Bilagor 1. Mål och strategidokumentet: Digital agenda i Västra Götaland, version 1.0

96 IT i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional digital agenda för Västra Götalands län Remissutgåva

97 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 2 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING NULÄGE SYFTE NATIONELLA INITIATIV OCH NATIONELL STATUS DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER UTMANINGAR I GENOMFÖRANDET AV DEN REGIONALA AGENDAN STRUKTUR FÖR ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN STYRGRUPP REFERENSGRUPP ARBETSGRUPP FÖR DIGITAL AGENDA VÄSTRA GÖTALAND HUR SER DET UT INOM OFFENTLIG SEKTOR? EFÖRVALTNING HUR SER DET UT INOM NÄRINGSLIVET? IT-VISIONEN: SMART REGION VÄSTRA GÖTALAND MÅLEN FÖR DEN REGIONALA DIGITALA AGENDAN STRATEGI FÖR ATT NÅ MÅLEN MÅL 1: ENKLARE VARDAG FÖR PRIVATPERSONER OCH FÖRETAG DELMÅL FÖR: ENKLARE VARDAG FÖR PRIVATPERSONER OCH FÖRETAG MÅL 2: SMARTARE OCH ÖPPNARE FÖRVALTNING SOM STÖDJER INNOVATION OCH DELAKTIGHET BESKRIVNING AV DELMÅL FÖR: SMARTARE OCH ÖPPNARE FÖRVALTNING SOM STÖDJER INNOVATION OCH DELAKTIGHET MÅL 3: HÖGRE KVALITET OCH EFFEKTIVITET I VERKSAMHETERNA BESKRIVNING AV DELMÅL FÖR: HÖGRE KVALITET OCH EFFEKTIVITET I VERKSAMHETERNA HUR SKA MÅLEN UTVECKLAS OCH FÖLJAS UPP? HUR SKA DEN DIGITALA AGENDAN UTVECKLAS ÖVER TID? FÖRVALTNINGSFÖRSLAG FÖR ARBETETS FORTSÄTTNING REFERENSER OCH KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR PROJEKTBESKRIVNINGAR. INFÖRS ALLT EFTERSOM PROJEKT STARTAS...49 Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

98 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 3 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Sammanfattning Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder it och internet. Sverige ligger i värdsklass enligt många rapporter som tagits fram de senaste åren kring bredbandsutbyggnad, IT och dess nyttjande. Den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland lyfter också fram informations och kommunikationsteknik som ett område man aktivt skall satsa på. Den digitala agendan lanserades på Europeisk nivå i maj 2010 som en av sju delar av en strategi för Europa 2020 gällande the EU's strategy to deliver smart sustainable and inclusive growth. I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober Den digitala agendan är en IT-strategi på en övergripande nationell nivå och Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland valde att 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett s k signatärskap, med Näringsdepartementet och IT-minister Anna-Karin Hatt. Denna avsiktsförklaring innebar: att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med relevanta aktörer i samhället. Arbetet i länet drivs under beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). I den politiska hantering av uppdraget har samtliga kommunalförbund ställt sig bakom detta uppdrag och även ett antal privata företag har varit beredda att stödja arbetet inom länet med en likadan skrivning. Detta förslag ska efter remiss beslutas av Regionstyrelsen. Detta övergripande dokument för länet kommer att vara ett underdokument till den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (RUP). Smart Region Västra Götaland är ett regionalt förslag på vad lämpliga mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland kan vara och vad en lämplig strategi för att nå målen kan vara. Målgruppen för dokumentet är ledningspersoner i Västra Götalands län som är intresserade av att stödja utvecklingen av ett enklare, öppnare, effektivare och ett hållbart Västra Götaland genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter. På de områden den nationella digitala agendan berör har det hänt väldigt Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

99 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 4 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ mycket de senaste två åren. På enskilda områden kan dessa studeras närmare på Digitaliseringskommissonen, edelegationen och SKL:s hemsidor. Smart region Västra Götaland ska vara målbilden för de lokala och regionala aktiviteterna. De övergripande målen för att nå denna vision inom IT-området har vi hämtat från SKL:s e-samhälle strategi och statens e-förvaltningsstrategi. Och dessa ska genomföras på ett hållbart sätt och i linje med den övergripande visionen om det goda livet i Västra Götaland. För att mäta uppnådda resultat inom olika områden bör de av Digitaliseringskommissionen föreslagna indikatorerna användas i görligaste mån. Mer kring dem och aktuell utveckling på nationell nivå kan nås via Tre övergripande mål: Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten En del av de 19 delmål och åtgärder som behöver genomföras för att nå dessa mål är förutsättningar för utvecklingen, andra innebär ökad kompetens. Samtliga mål kräver förankrings- och informationsinsatser. I länets vision om det goda livet kan en utveckling som minskar stress och ökar välbefinnande stämma väl in. Utifrån den nationella digitala agendan och SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och effektivisera verksamheter. Strategin för att nå målen bör enligt arbetsgruppens uppfattning efter de diskussioner som genomförts vara följande; 1. Arbetet skall fokusera på nyttan för invånare och näringsliv. 2. Arbetet bör lyfta fram och visualisera andra aktörers positiva arbete som sker i Västra Götalands län. Hjälpa till att förankra nationella mål. 3. Att arrangera och genomföra aktiviteter som skapar kontakter och samarbetsmöjligheter och gagnar en utveckling med IT i människans tjänst. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

100 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 5 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 4. Synliggöra projekt/områden/information som man regionalt bör kraftsamla kring. För varje konkret delmål finns en kort beskrivning kring området och ett förslag på vad som behöver genomföras för att nå målet. En förvaltningsgrupp för agendans genomförande i nästa steg behöver ha en ordnad finansiering för de informationsinsatser och aktiviteter som anses behöva genomföras enligt punkt 2 och 3 ovan. Eventuella finansieringsåtagande som krävs på regional nivå för kraftsamling enligt punkt 4 ovan skall diskuteras med styrgruppen allt eftersom dessa aktiviteter anses behöva genomföras. Förslag på kraftsamling finns på fem delmål under regionalt ansvar. Alla delmål beskrivs på följande sätt; Uppgift: Det som skall genomföras Lokalt ansvar: Den egna organisationen Regionalt ansvar: Om ej annat anges avses en framtida samordnande funktion för arbetet med Digital Agenda. Se förslag i kapitel 6. Nationellt: Exempelvis Statens eller SKLs ansvar Tidplan: Beskrivning av tid för start och/eller avslut Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

101 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 6 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 1.0 Inledning I detta dokument presenteras förslag på vad ett arbete med en regional digital agenda för Västra Götalands län bör innehålla. Den nationella digitala agendan är en IT-strategi för Sverige. Den regionala digitala agendan har politiskt hanterats inom BHU, Beredningsgruppen för hållbar utveckling sedan januari En arbetsgrupp har tagit fram detta förslag. Tillvägagångssätt beskrivs utförligare nedan. 1.1 Nuläge Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder it och internet. Sverige ligger i värdsklass enligt många rapporter som tagits fram de senaste åren kring IT, bredbandsutbyggnad och dess nyttjande. Den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (RUP) lyfter fram informations och kommunikationsteknik som ett område man aktivt skall satsa på. RUP konstaterar i pos IT:s roll för samhällsutvecklingen är central. Processer och aktiviteter skall drivas brett för att användningen av IT ska bidra till ett mer hållbart samhälleekonomiskt, socialt och miljömässigt. Fokus ska ligga på invånarnas möjligheter att leva ett bra liv med koppling till offentliga tjänster, boende, arbetsliv etc. Den digitala agendan lanserades först på Europeisk nivå i maj 2010 som en av sju delar av en strategi för Europa 2020 gällande the EU's strategy to deliver smart sustainable and inclusive growth. Man konstaterar där att den digitala ekonomin växer sju gånger snabbare än andra marknader i Europa. En genomlysning av den europeiska agendan gjordes i december Läs gärna mer om den Europeiska agendan här; Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

102 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 7 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen valde att 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett s k signatärskap, med Näringsdepartementet och IT-minister Anna-Karin Hatt. Denna avsiktsförklaring innebar: att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med relevanta aktörer i samhället. I den politiska hantering av uppdraget har samtliga kommunalförbund ställt sig bakom detta uppdrag och även ett antal privata företag har varit beredda att stödja arbetet inom länet med en likadan skrivning. Arbetet i länet drivs under beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). IT-minister Anna-Karin Hatt skriver i inledningen till den svenska digitala agendan att; Syftet med den digitala agendan för Sverige är att samla alla pågående aktiviteter i en horisontell sammanhållen strategi för att ta till vara alla de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. Vi har sannolikt bara sett början av alla de fördelar som användningen av it kan innebära. Använder vi tekniken rätt kan: de elever som har svårast att lära sig istället med egen dator bli bäst i klassen på att söka, redigera och presentera information en svårt sjuk patient som kommer in akut på sjukhus slippa redogöra för sin sjukdomshistoria eftersom läkaren har fått all relevant information från den digitala patientjournalen fler tjänstejobb skötas hemifrån vilket ökar livskvaliten och sparar resor, tid, pengar och miljö IT gör demokratin tillgänglig, till och med från det egna köksbordet. 1.2 Syfte Detta dokument skall ses som ett regionalt förslag på vad lämpliga mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland bör vara och vad en lämplig strategi för att nå Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

103 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 8 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ målen kan vara. Målgruppen för dokumentet är ledningspersoner i Västra Götalands län som är intresserade av att stödja utvecklingen av ett enklare, öppnare, effektivare och ett hållbart Västra Götaland genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter. 1.3 Nationella initiativ och nationell status På alla de områden den nationella digitala agendan berör har det hänt väldigt mycket de senaste två åren. På enskilda områden kan dessa studeras närmare på Digitaliseringskommissinen, edelegationen och SKL s hemsidor. En sammanställning över mätbara indikatorer för resultatuppföljning och aktiviteter som föreslagits, genomförs eller genomförts nås via En mycket bra sammanfattning av det nationella arbetet görs i Jönköpings läns e- utvecklingsguide som finansierats av Vinnova för att vara en nationell guide för regional e-utveckling. Nationella initiativ Inledningsvis presenteras en översikt över pågående nationella initiativ och deras påverkan på de regionala initiativen. En anledning till det är att många av de samverkansinitiativ som sker på regional nivå har tillkommit på grund av nationella uppmaningar eller stimulandsstöd. De olika nationella initiativen är dock inte alltid synkroniserade och det är inte särskilt lätt att förstå hur dessa förhåller sig till varandra. Presentation av nationella initiativ I figur nedan presenteras några av de initiativ som idag påverkar de regionala samarbetena med e- utvecklingsfrågor. Med initiativ menas i detta sammanhang program, kommissioner eller någon form av temporär organisation med ett specifikt uppdrag knutet till en strategi eller handlingsplan. I figuren visas även organisationerna som står bakom initiativen samt en förklaring till hur och inom vilka fokusområden de olika initiativen påverkar de regionala samarbetena. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

104 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 9 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Figur 3. En översikt över olika nationella initiativ inom e-utveckling och hur de påverkar de regionala samarbetena. Nedan beskrivs några av de nationella initiativen samt dess påverkan på de regionala samarbetena. E-delegationen startade 2009 av näringsdepartementet med uppgift att driva på e- utvecklingen inom offentlig sektor. För att undvika att initiativet kom för långt bort från verksamheterna valde man att låta E-delegationen ledas av 16 generaldirektörer från IT- intensiva myndigheter och en representant från SKL. Till sin hjälp finns en beredningsgrupp med kvalificerade CIO:er och IT-chefer. Dessutom finns en expertgrupp för rättsliga frågor. E-delegationen har genomfört ett antal utredningar och även skapat ett antal arbetsgrupper kring betydande frågeställningar arbetade de även fram en myndighetsövergripande strategi för digitalisering kallad Strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning. Delegationen arbetar med att ta initiativ till samt koordinerar förstudier och projekt som leder till myndighetsgemensamma tjänster (exempelvis e-legitimation, mina meddelanden, e- arkiv). De arbetar även med att koordinera olika myndigheters projekt för att undvika dubbelarbete, bidra till erfarenhetsutbyte och sprida goda exempel. Man arbetar med att skapa interoperabilitet mellan myndigheters olika datasystem för att dessa ska kunna kommunicera med varandra. Vidare arbetar man Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

105 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 10 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ med att ta fram vägledningar och riktlinjer och att följa upp utvecklingen av myndigheternas arbete med e-förvaltning. Utifrån ett kommunalt och landstingsperspektiv innebär E-delegationens arbete bland annat att vissa e-tjänster arbetas fram nationellt som senare kan utnyttjas regionalt och lokalt. Det arbete som bedrivs kring interoperabiliteten kommer även att möjliggöra bättre kommunikation och informationsutbyte mellan landsting/kommuner och de nationella myndigheterna. Vidare finns möjlighet att ta del av vägledningar och riktlinjer kring olika frågor, exempelvis öppen data. Digitaliseringskommissionen arbetar med genomförandet av strategin "It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige" som presenterades av Näringsdepartementet den 6 oktober Agendan är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre och består av 22 sakområden. Fem av dem är i fokus: o Digitalt innanförskap o Jämställdhet o Skola och undervisning o Digital kompetens o Entreprenörskap och företagsutveckling I Digitaliseringskommissionens uppdrag ingår att beskriva och analysera utvecklingen inom agendans 22 sakområden, ta fram nyckeltal, följa upp de insatser som presenteras i agendan, identifiera möjligheter och problem i relation till agendans mål och vid behov föreslå åtgärder. Vidare ska man belysa nyttan med digitalisering och sprida goda exempel. Digitaliseringskommissionen och den digitala agendan påverkar regionerna främst genom att man från kommissionens sida arbetar med att få regionerna att arbeta vidare med den digitala agendan. Det sker genom att erbjuda företrädare (ofta länsstyrelse, landsting och regionförbund) att signera en avsiktsförklaring om att ta fram egna regionala digitala agendor. De har hittills lanserat två statliga utredningar som ger utförliga beskrivningar över Sveriges läge i förhållande till omvärlden och vad som sker nationellt och föreslår åtgärder för att utvecklingen skall gå mot målet i den digitala agendan för Sverige. Utredningarna är; - En digital agenda i människans tjänst, Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter, Digitaliseringskommissionen, SOU 2013:31. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

106 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 11 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ - En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår, Digitaliseringskommissionen, SOU 2014:13. VINNOVA är en statlig myndighet under Näringsdepartementet och nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och utveckling. VINNOVA är också regeringens expertmyndighet inom det innovationspolitiska området. Huvuduppgiften är att främja hållbar tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft. I instruktionen står att detta ska ske genom finansiering av behovsmotiverad forskning, utveckling av effektiva innovationssystem samt genom att verka för att forskningsresultat kommer till nytta för samhället. VINNOVA finansierar forskning och utveckling inom flera områden som är relaterade till e-utveckling där även regional samverkan kan söka bidrag. Bredbandsforum har i likhet med Digitaliseringskommissionen som mål att verka för att regeringens strategier ska genomföras. Utgångspunkten är det av näringsdepartementet utgivna strategidokumentet Bredbandsstrategi för Sverige som bland annat pekar ut att 90 % av Sveriges befolkning ska ha tillgång till bredband med en hastighet av 100 Mbit/s senast Bredbandsforum har också i uppgift att undanröja hinder samt att främja samarbete kring bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum har bland annat tagit fram Bredbandsguiden som är ett verktyg och allmän handbok för kommunerna i arbetet med bredbandsrelaterade frågor. För att de nationella politiska målen på området ska kunna nås är det nödvändigt att politiken omsätts på kommunal och regional nivå. Kommunala och regionala bredbandsstrategier är därför mycket viktiga. För att ytterligare främja utbyggnaden av bredband och nå målen har regeringen infört stöd som kan användas för att anlägga kanalisation samt ett beslutat om satsningar på bredband inom ramen för landsbygdsprogrammet. Syftet är att öka tillgången till bredband i områden där kommersiella aktörer inte bedöms bygga ut inom rimlig tid. Dessa stöd fördelas av PTS (post och telestyrelsen) till de olika regionala länsstyrelserna (eller i förekommande fall regioner, samverkansorgan eller sametinget) som hanterar kontakten med de som söker stödet. Länsstyrelserna har därför ofta en nyckelroll i planeringen för utbyggnad av bredbandsnät på landsbygden som sker tillsammans med länens kommuner. Nationell e-hälsa är en strategi för vård och omsorg som har tagits fram i ett samarbete mellan Socialdepartementet, Socialstyrelsen, SKL, Vårdföretagarna och Famna. Inom strategin finns en högnivågrupp och en samrådsgrupp med representanter för de olika organisationerna. Den nationella IT-strategin togs ursprungligen fram 2006 men har reviderats under perioden och utvecklades 2010 till Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

107 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 12 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Kommunal ehälsa. Regeringen och SKL har vid olika tillfällen kommit överens om statligt stimulansstöd för olika områden inom ehälso-området gjordes en överenskommelse om att finansiera regionala samordnare för upp till 20 miljoner kronor. Dessutom avsattes 70 miljoner kronor för utvecklingsarbetet av ehälsa. Dessa medel betalas ut från SKL:s kontor för programkansliet för Kommunal ehälsa till regionala samarbeten i form av läns- och regionförbund. CeHis (Center för ehälsa i Samverkan). Center för Landstingens/regionernas gemensamma arbete med ehälsa förbereddes och beslutades under 2006 och startade årsskiftet 2006/2007 parallellt med den nationella IT-strategin för ehälsa. Innehållet i denna strategi konkretiserades i olika handlingsplaner genom CeHis samarbete. (DAarbetsgruppens kommentar: Från 2014 bildar CeHis och Inera.se en gemensam organisation med namnet "Inera - Landsting och regioner i samverkan för e-hälsa"). CeSam (Center för esamhället). Ett annat initiativ är SKL:s bildande av CeSam som är ett programkontor inom SKL. CeSam arbetar tillsammans med medlemmarna och i samverkan med stat, näringsliv och organisationer för att identifiera gemensamma behov av IT-stöd och e-tjänster, ta fram generiska processbeskrivningar och specifikationer samt ger i uppdrag till SKL Kommentus Inköpscentral att genomföra upphandlingar som sedan kan avropas av medlemmarna. CeSam arbetar också med att skapa grundläggande strukturella förutsättningar för utvecklingen genom lagstiftning, informationsstruktur, infrastruktur och informationssäkerhet. Följande områden har valts ut: o ehälsa o Demokrati och delaktighet i e-samhället o Skola i e-samhället o Samhällsbyggnad, trafik och miljö i e-samhället o Näringsliv och arbete i e-samhället o Kultur och fritid i e-samhället o Gemensamma tjänster och funktioner CeSam har tagit fram två dokument som beskriver strategier och prioriteringar: Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

108 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 13 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ o Strategi för esamhället o Handlingsplan för esamhället16 Sammanfattning av nationella initiativ Flera av dessa ovanstående nationella initiativ kan tyckas mer eller mindre helt överlappande. Det är dock en viss skillnad på syfte och målgrupp. - Regeringen, via bland annat näringslivsdepartementet, sätter upp målsättningar och strategier och arbetar på olika sätt (bland annat genom e-delegationen, Digitaliseringskommissionen och Bredbandsforum) för att genomföra dessa och uppnå målen. Dessa initiativ är oftast riktade mot hela den offentliga sektorn. e- delegationens arbete riktas inte minst emot de större myndigheterna. - Initiativ som CeSam och CeHis styrs av och företräder å andra sidan sina medlemmar som utgörs landstingen och kommunerna i Sverige. Dessa har därför på ett annat sätt till uppgift att driva projekt och koordinera aktiveteter som utvecklar och underlättar för de egna organisationerna. - En stor skillnad mellan CeHis och CeSam är att den föregående har ordnat finansiering genom sina medlemmar och själva har en större möjlighet att driva gemensamma projekt medan CeSam i nuläget har mindre resurser att själva ta initiativ till och starta utvecklingsprojekt. - Något annat att notera kring de nationella initiativen är att flera av de stimulansbidrag eller stöd som betalas ut från dessa inte går (direkt) till enskilda kommuner eller landsting utan främst via regionala samarbetsorgan eller regionala myndigheter. Ovanstående utdrag kommer från Jönköpings läns Guide för effektiv regional e- utveckling som finansierats av Vinnova för att vara en nationell guide för ändamålet. Vill man läsa mer ur denna är den tillgänglig via nedanstående länk; Uppdatering av det aktuella läget på nationell och regional nivå skulle fortsättningsvis kunna ske några gånger om året på Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

109 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 14 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 1.4 Digitaliseringens möjligheter Utifrån diskussioner inom arbetsgruppen och på de workshops som genomförts kan man se en mängd olika nyttor och fördelar som nya och befintliga digitala tjänster kan ge medborgare och näringsliv: Kraftfullt bredband även ute i vår landsbygd innebär möjligheter till att verkligen verka där man bor, kunna arbeta hemifrån på ett fullskaligt sätt utan restriktioner. Det är en förutsättning för en hållbar utveckling. Bra mobil bredband möjliggör att även kollektivtrafikresan ger full arbetskapacitet vilket är en stor fördel mot egna transportmedel. Kraftfullt bredband skapar nytta vad gäller tillväxt, näringslivsutveckling, turism, utbildning, vård, skola, omsorg, kultur och fritid etc. Kraftfullt bredband ger förutsättningar för kommunal och regionalt samarbete på helt nya sätt och ger förutsättningar till stora effektiviseringar genom gemensam drift, gemensam organisation etc. Digitalisering kommer att ge nya och utökade möjligheter till medborgardialog och delaktighet. Digitaliseringen ger möjligheter för nya företag att skapas med helt nya affärsidéer som kan erbjuda medborgare och näringsliv helt nya tjänster. Nya digitala tjänster kommer att kunna möjliggöra nya arbetssätt som ger bättre offentlig service till lägre kostnader. Nya digitala tjänster kommer att skapa bättre förutsättningar för personer med olika former av funktionsnedsättningar. Nya digitala tjänster i samklang med nya arbetssätt kommer att möjliggöra helt nya sätt att genomföra utbildning i skolor och ifrån hemmet och med en helt ny individuell anpassning. 1.5 Utmaningar i genomförandet av den regionala agendan Det finns ett antal utmaningar som kan vara värda att beakta och ta hänsyn till när man arbetar med nya tjänster och nya arbetssätt. Det kan vara exempelvis: - Att införa helt nya IT-stöd och nya arbetssätt kan vara väldigt krävande för en del individer. Digital delaktighet innebär att alla skall hitta bra och stimulerande arbetsuppgifter. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

110 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 15 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ - Våra ungdomar och unga vuxna mår sämre än tidigare generationer trots en betydligt bättre materiel situation. Nyttan med digitaliseringen för medborgare skall inte innebära att man stressas till psykisk ohälsa. Denna utveckling bör följas noga men är egentligen inte en del av denna regionala agendas mål. - Informationssäkerhet får nya dimensioner när allt mer information blir digitaliserad. - Personlig integritet är ett komplicerat område när mer och mer människor umgås på internet. Men personlig integritet måste beaktas. 2 Struktur för arbetet i Västra Götalands län 2.0 Styrgrupp Styrgrupp är BHU presidie, regionstyrelsens politiska beredningsgrupp för hållbar utveckling. I denna deltar kommunerna genom kommunalförbunden med fyra representanter per kommunalförbund. Från Västra Götalandsregionen deltar presidierna från Regionstyrelsen, Regionutvecklingsnämnden, Kultur och miljönämnden Syftet med BHU är att diskutera strategiska utvecklingsfrågor för Västra Götalands framtida utveckling inför beslut i Regionstyrelsen. Gruppen är endast rådgivande. Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar samordnat med Sveriges länsstyrelser i arbetet med agendan. 2.1 Referensgrupp Den grupp som deltog vid signatärskapsskrivandet har med några kompletteringar fått vara referensgrupp och accepterat detta. Detta innebär ca 20 personer från näringsliv, kommuner, sjukvård och högskola. DA-arbetsgruppens samordnare är sammankallande även för referensgruppen. Referensgruppens inbjudna är ; Namn Organisation Thomas Jungbeck Västkom Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

111 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 16 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Birgitta Molin Mellander Västra Götalandsregionen Högblom, Olle Lindsten, Jerker Olausson, Inge Volvo IT Ordförande Great samt HiQ Stampen Klas Bendrik Lars Sandquist Volvo Car Corporation TeliaSonera Peter Lönn Joakim Svärdström Lotta Nibell Keating Göteborg stad Sjuhärads kommunalförbund Västsvenska Turistrådet Jan Ljungberg Paul Svensson GU, informatik, tillämpad IT Action Caring Eva-Lena Albihn Johan Andinsson Ingmar Andersson Business Region Göteborg Chalmers Innovation Ericsson Microwave Fredrik Mellbin Maria Derner Svenska Mässan Företagarna Lars Backström Göran Ejbyfeldt Maria Gustafsson Västtrafik Västra Götalandsregionen Miku Linda Andersson Tore Johnsson (sammankallande) Länsstyrelsen Västra Götalands län Västra Götalandsregionen Bertil Törsäter Västra Götalandsregionen Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

112 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 17 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 2.2 Arbetsgrupp för digital agenda Västra Götaland Arbetsgruppen som har tagit fram dokumentet och genomfört arbetet hittills. Arbetet drivs från regionutvecklingssekretariatet på Västra Götalandsregionen. I arbetsgruppen har följande personer ingått; Namn Organisation Karl Fors Tore Johnsson(Samordnare) Västkom Västra Götalandsregionen Linn Waller Siv Torstensson Göteborgsregionen Fyrbodals kommunalförbund Maria Nilsson Michael Lekselius Kenny Stolpe Skaraborgs kommunalförbund Sjuhärads kommunalförbund Webbredaktör, Västra Götalandsregionen Erik-Wilhelm Graef Behm Örjan Hellström IT-Centrum Väst, Business region Göteborg Kultur i Väst Linda Andersson Länsstyrelsen Västra Götalands län Ett antal aktiviteter har genomförts sedan signatärskapet skrevs med Näringsdepartementet den 2 april Nedan ges några exempel på sådana; Maj 2012, workshop med 170 pers på Offentliga rummet har använts och distribuerats. 27 september 2012, Kommunledningsinformation och workshop halvdag i Göteborg. Näringsdepartement, Bredbandsforum, Digidel och SKL deltog. Ca 45 deltagare. Referensgruppsmöte, tre möten med workshops har genomförts, senast den 15 november oktober, Möte med VGR s IT-direktör Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

113 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 18 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 23 oktober 2012, Digital agenda diskussioner under halvdag på Kommunernas IT grupp Arkitekturledningsgrupps, ALVG, möte i Skövde. Januari 2013, DA-arbetsgrupp startade. sju möten har under året genomförts. Under 2012 diskuterades digital agenda på bredbandsgruppen UBit s möten. 23 januari 2013, IT och Innovationsmässan Easy Fair i Göteborg. Presentation av Digital agenda arbetet nationellt och i Västra Götaland. Innovationsarbete i VG-län samt hur kommunsamverkan inom IT bedrivs. Digitaliseringskommissionen och IT & Telekomföretagens Förbundsdirektör deltog. 14 mars 2013, ReVäst, Digitala motorvägar och digitala tjänster. Handelshögskolan april 2013, Konferensen WebCoast. Deltagande och seminarium gällande Digital agenda. 11 juni, redovisning och diskussion med samverkansgruppen för IT mellan landsting och kommuner, SITIV-gruppen. 28 juni, Genomgång och diskussion med Kommunalförbundschefer och Västkom. 22 oktober, avstämning med VGR s IT-direktör. 25 oktober, Kommunalförbundet FyrBoDal, Kommundirektörsmöte, Uddevalla 31 oktober, Västgruppen, redovisning och diskussion, KF, Kultur, Miljö, VGR 22 november, Kommunalförbundet Sjuhärad, Kommundirektörsmöte, Ulricehamn 10 december, genomgång på kommunernas Arkitekturledningsgrupps, ALVG 11 december, VGR ledningsgrupp 19 december 2013, redovisning och diskussion med samverkansgruppen SITIV 8 januari 2014, genomgång och diskussion Länsstyrelsen Västra Götalands län 16 mars, Webcoast 2014, Workshop 9 april, öppen data nätverk Gbg, frukost ihop med Gbg s Stad och SKL 17 april, möte med Göteborgs Stads Digital agenda-grupp Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

114 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 19 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 25 april, Västgruppen, redovisning och diskussion, KF, Kultur, Miljö, VGR 2.3 Hur ser det ut inom offentlig sektor? Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Västra Götalands län arbetar för bättre digital service tillsammans med samtliga 21 länsstyrelser i Sverige Länsstyrelsen i Västra Götalands län jobbar kraftsamlat med ett utvecklingsprogram som ska möta individens och samhällets krav på enklare, effektivare och mer lättillgänglig kommunikation och ärendehantering. Inom Västra Götalands län är målet för detta ändamål att vara lätta att nå och lätta att förstå. I arbetet med länsstyrelsernas e-förvaltning finns förutsättningar för en strategisk inriktning av e-förvaltningsarbetet. Projektstöd delas ut till genomförande av aktuella IT-relaterade utvecklingsinsatser. Arbetet innebär löpande dialog och samarbete med samtliga länsstyrelser. Arbetet för e-förvaltning pågår i befintliga förvaltningsorganisationer, med e-delegationen och med centrala myndigheter. Det gemensamma e-förvaltningsarbetet ska kunna styras och prioriteras med en långsiktig målbild. Beslut om gemensam utveckling och förvaltning ska koordineras, sammanställs och följas upp. En kontinuerlig kommunikation om länsstyrelsernas gemensamma verksamhetsutveckling förs. Det finns en medvetenhet om att många små steg och nya arbetssätt behövs för att nå målen. Regeringen pekar på att länsstyrelserna och landshövdingarna i sin roll som statens förlängda arm har en viktig och central roll i länen. Länsstyrelserna är den enda regionala aktören som har helhetsperspektivet om statens arbete på regional nivå och är en samordnande kraft. Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att arbeta gemensamt för att bli effektivare med kortare och korrekt handläggning. Våra målgrupper ska ha god service. De gemensamma utvecklingsinsatserna och stödjande verksamheter ska vidareutvecklas inom till exempel kravhantering och beställning såväl som för processer, ledning och styrning. I samverkan med andra myndigheter i e-förvaltningsfrågor utgår mandatet från länsrådsgrupper och/eller deras nätverk. Centrala myndigheter efterfrågar en kontaktyta/väg in i samverkan med länsstyrelserna i e-förvaltningsfrågor. Strategiska diskussioner förs mellan länsstyrelserna, departement och centrala Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

115 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 20 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ myndigheter för att genomföra utvecklingsprojekt. En ökad användning av webbaserade tjänster är nödvändigt. Med gemensamma resurser skulle mer verkstad kunna genomföras. En gemensam kraftsamling behövs för att få privatpersoner och företagare ska ansluta sig till e-legitimation. Utveckling av verksamhetsnära stöd behövs. Samarbete pågår med bland andra Riksantikvarieämbetet, Boverket och Naturvårdsverket kring olika IT-uppdrag. På geodataområdet är länsstyrelsens ambition att ytterligare öka tillgängligheten och samhällsnyttan för geografisk information som produceras. Detta görs bland annat genom webbgis-tjänsten Infokartan. För de som önskar använda länsstyrelsens geografiska information i egna geografiska informationssystem (GIS) tillgängliggörs många av myndighetens kartlager på webbportalen GISdata från länsstyrelserna. Under 2014 kommer länsstyrelserna i samverkan att utveckla en ny gemensam extern GIS-portal, en ny metadatakatalog samt ett nytt plattformsoberoende webbgis-system. Geodataområdet har stor potential för myndighetssamverkan i länet Västra Götalands kommuner Västra Götalands kommunerna interagerar med ett stort antal olika aktörer med olika behov och krav på digital kommunikation/informationsutbyte. Kommunerna måste förhålla sig till dem alla och samtidigt undvika inlåsningseffekter. Många av de initiativ med påföljande krav som kommer från aktörerna är de samma för de 49 kommunerna och i dessa områden är en samverkan nödvändig för att bedriva en rationell och gynnsam utveckling. Initiativ som i dagsläget ställer krav på kommunerna, vad gäller digital samverkan är: Medborgare, företag och organisationer Ökade krav på flexibel kommunal service närhelst det passar brukarna och möjlighet att kunna göra jämförelser ställer krav på att kommunerna erbjuder digitala tjänster för att tillgodose kraven. Digital service från kommunen kommer sannolikt att bli ett än mer växande område under handlingsplanens tidsperiod. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

116 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 21 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ esamhället Sveriges kommuner och landsting (SKL) har arbetat fram en strategi för att stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor. Strategin syftar till att driva på, samordna och skapa förutsättningar för kommunal sektors utveckling av e- förvaltning och täcker områden i det kommunala ansvarsområdet såsom utbildning och samhällsbyggnad. När strategin är processad i kommuner och kommunalförbund kommer den att påverka kommande regionala samverkansområden från 2012 och framåt. För ytterligare information, följ nedanstående länk; Vård och omsorgsinitiativ Inom vård- och omsorgsområdet finns en gemensam nationell IT-strategi numera benämnd Nationell ehälsa. Den syftar till att ge sjukvården i landet högre kvalitet, bättre patientsäkerhet och ökad effektivitet med hjälp av IT-stöd. Strategin tillgodoser kraven på informationshantering inom hälso- och sjukvården som ställs, i den patientdatalag som började gälla 1 juli Statliga myndigheters initiativ För att stärka utvecklingen av e-förvaltning och skapa möjligheter för myndighetsövergripande samordning har digitaliseringskommission och edelegation för e-förvaltning inrättats. Arbetet kommer att beröra kommunerna och genom SKL har kommunerna påverkan på utvecklingen. EU-satsningar Olika initiativ från EU på senare år går i riktning mot att informationsöverföring mellan myndigheter i medlemsländerna kommer att öka och att gemensamma ITsystem blir naturliga verktyg för detta. Med alla dessa initiativ och aktörer för kommunerna att förhålla sig till bör regionalt samarbete sökas i möjligaste mån för de gemensamma utvecklingsfrågorna. Regional styrning och ledning Denna av Strategiska styrgruppen för verksamhetutveckling med stöd av IT (SSVIT) antagna handlingsplan presenterar regionala fokusområden inom Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

117 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 22 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Verksamhetsutveckling med stöd av IT för Västra Götalands 49 kommunerna (VGK). För varje prioriterat område presenteras en uppgift som skall drivas under handlingsplanens period Handlingsplanen kommer att revideras årligen vid behov. Ytterligare information finns nedan; Västra Götalandsregionen Nedan följer några utdrag ur Västra Götalandsregionen IS/IT strategi som beslutades under hösten En framtida vision för regionen är Det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Ur ett funktionellt patientperspektiv skall ett regionalt sammanhållet sjukvårdssystem utvecklas där organisatoriska gränser inte ska utgöra hinder, och där privata vårdgivare och kommuner har en väsentlig roll i systemet. Ur ett strukturellt perspektiv handlar utvecklingsstrategin om att tillvarata regionens samlade möjligheter och använda de gemensamma resurserna så effektivt som möjligt. Hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. Dessa övergripande kvalitetsmål sammanfattas i begreppet God Vård. Arbetet med att förverkliga ett eller flera av dessa mål påverkar ofta uppfyllelsen av de andra målen och det är viktigt att God Vård ses som en helhet. Exempel på konkreta mål för hälso- och sjukvården består av att förbättra bemötandet av patienter, kunna erbjuda alla patienter vård inom de fastställda garantitiderna samt att korta de genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningarna. På nationella nivå finns redan tjänster som mina vårdkontakter. Nåbara via; Kulturområdet i Västra Götaland Det övergripande nationella målet är att senast 2015 ska kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. I juni 2012 fastställde regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen nya upphovsrättsliga riktlinjer för sina ABM-institutioner (Arkiv, Bibliotek, Museum). Riktlinjerna är resultatet av sex års samarbete mellan jurister och företrädare för ABM- Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

118 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 23 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ sektorn. De är utformade för att ta tillvara allmänhetens rätt till kulturarvet och möjliggöra digitalisering. Därmed ges förutsättningar för att medvetet nyttja tekniken för konstnärligt innehåll, spridning och medskapande. Den återkommande konferensen Digikult, lyfter praktiska exempel på det digitaliserade kulturarvets möjligheter och tillämpningar. Digitaliseringen av ett stort antal regionala biosalonger har genomförts. Dessa kan vara bra och lämpliga digitala samlingsplatser för olika typer av aktiviteter. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

119 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 24 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 2.4 eförvaltning 2012 Här nedan ges lite exempel som erhållits från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Sifforna kommer från undersökningar genomförda under år Samverkan inom e-förvaltning Vanligast förekommande e-tjänster* * 38 utvalda e-tjänster Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

120 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 25 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Hinder för arbetet med e-förvaltning Flera tjänster har funnits i drift en längre tid såsom e-deklaration etc. En e-tjänst som kan ge stor nytta och som redan finns är mina meddelanden. Kan nås via följande länk; Hur ser det ut inom Näringslivet? Företagarna, som representerar små och medelstora företag med medlemmar i Västra Götalands län, beskriver IT på följande vis utifrån genomförda enkäter till sina medlemmar; 1. Hur ser trenden/förutsättningarna ut med koppling till IT-behovet? - Lokala myllan är mycket viktigt, företagande kan knappast beordras fram centralt. - Tjänster, processer och koncept lika viktigt som produkter. Tjänster och produkter hänger alltmer ihop. - Fler lokala/regionala/nationella och globala kluster växer fram. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

121 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 26 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ - Mer global marknad. Företagarna noterar att nyare bolag som startas efter år 2000 är snabbare till internationella satsningar. - E-handelsutvecklingen är i kraftig expansion - Internet blir allt viktigare för växande företag, vilket märks genom att andelen som inte har behov av ökad internetanvändning minskar ju större företaget är. 2. Möjligheter som IT kan ge för företagarna enligt medlemmarna - Möjliggör företagande på olika platser, minskar miljöbelastningen. - Ökar möjligheterna för ungdomar att stanna kvar. - Helt nödvändig förutsättning för många företagare med en hög IT-standard, kan ge ökad konkurrenskraft för svenska småföretagare. Företagare arbetar betydligt fler timmar jämfört med alla andra yrkesgrupper i Sverige för vilka Eurostat redovisar statistik. Vad gäller inkomsterna så har tidigare studier har visat att företagare, trots fler arbetade timmar, tjänar mindre än löntagare. Ett sätt att öka lönsamheten i företaget. Dels genom att minska administrativa kostnader, effektivisera inköp och öka försäljningen genom bättre marknadsföring och distributionskanaler (e-handel). - Ökad möjlighet att ge service via internet samt göra inköp via nätet. Fortfarande är det en stor andel företagare som inte använder internet för sina inköp. - En stor andel företagare upplever problem med administration och regelkrångel. Underlätta i kontakter med kommunen i t ex upphandlingar, tillståndsansökningar, markfrågor etc. Underlätta kontakter med offentliga aktörer såsom AF. Skatteverket upplevs som ett föredöme. 3. Problemställningar hos företagen - Hur skall man höja kompetensen hos företagen? 58% av dem hade år 2011 inte en egen hemsida. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

122 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 27 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ - Utvecklingscheckar för kompetensutveckling inom IT vore en viktig sak. För företagaren själv och/eller för de anställda. - Generationsväxling, nytt liv i företaget med hjälp av IT-kompetens via yngre utbildad person. 25 % av företagen planerar detta. Denna typ av satsningar mellan näringsliv, högskola och yrkesutbildning är mycket intressanta. Skövde är ett bra exempel enligt Företagarna. - Nätbedrägerierna skrämmer med kapade identiteter etc. En bedrägeriguide finns från Företagarna och stiftelsen för internetinfrastrukturs arbete tittar man gärna på. Svensk handel arbetar också med frågan. - Långa köer för finansiering till fiberföreningarna i landsbygden. - Olika system för elegitimation och digital signering försvårar och kan också innebära extra kostnader. - Vissa hinder, som bristande IT-kompetens, för långsam uppkoppling och kostnader verkar konstanta oavsett hur stort företaget är. Däremot ökar de upplevda problemen med skräppost och säkerhetsrisker i takt med att företaget växer. - Det krävs också mer arbete ju större man är för att få till en bra struktur kring e- handel, e-inköp, IT-baserade upphandlingar, marknadsfrågor kring kanaler, sociala media etc, säkerhet. - IT-support kan vara ett svårt kapitel för småföretag som sällan har särskilda resurser för det. Går datorn sönder eller något annat problem uppstår, kan det bli bekymmersamt att hitta snabba lösningar. Företagarna funderar på att hitta en lösning med paket om leasing och support som kan erbjudas till bättre medlemspris. - Man är inte heller riktigt nöjd med leverantörernas attityd till mindre företag. Svårt att få den hjälp och stöd man skulle vilja få. De som sysslar med IT oavsett bransch och företag är, enligt Business Region Göteborgs statistik, bara inom Göteborgsregionen personer. IT är en del av alla branscher idag. De största renodlade IT-bolagen i länet är Ericsson, Volvo IT och TeliaSonera. En nationell tjänst som funnits en tid och som ger bättre och bättre service för företagare och ekonomiska föreningar är som drivs av bl a Bolagsverket. Ett arbete pågår också för att underlätta och förenkla regelverken för Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

123 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 28 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ företagen inom den offentliga sektorn under namnet Regionalt bedrivs ett bra arbete inom 3 IT-visionen: Smart region Västra Götaland Städer, regioner och länder går mot stora förändringar genom ett antal nästan revolutionerande tekniksprång de senaste åren och de kan skapa nya möjligheter inom nästan alla områden av samhället. En vision kring de nya möjligheterna bör landa i samlingsbegreppet Smart region Västra Götaland, enklare, öppnare, effektivare och hållbart. Smart region Västra Götaland ska vara målbilden för de lokala och regionala aktiviteterna. De övergripande målen för att nå denna vision inom IT-området har vi hämtat från SKL s e-samhälle strategi och statens e-förvaltningsstrategi. Och dessa ska genomföras på ett hållbart sätt och i linje med den övergripande visionen om det goda livet i Västra Götaland. 3.1 Målen för den regionala digitala agendan Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten En del av de aktiviteter och åtgärder som behöver genomföras för att nå dessa mål är förutsättningar för utvecklingen, andra innebär ökad kompetens. Samtliga mål kräver förankrings- och informationsinsatser. I länets vision om det goda livet kan en utveckling som minskar stress och ökar välbefinnande stämma väl in. Utifrån den nationella digitala agendan och SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och effektivisera verksamheter. En modell för samverkan är framtagen av Sambruk som också används i Jönköpings läns Vinnova delfinansierade Guide för effektiv regional e-utveckling. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

124 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 29 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Regeringskansliets handlingsplan för eförvaltning från 2008 definierar e-utveckling som verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser 3.2 Strategi för att nå målen Strategin för att nå målen bör enligt arbetsgruppens uppfattning efter de aktiviteter och workshops som genomförts vara följande; 1. Arbetet skall fokusera på nyttan för medborgare/invånare och näringsliv. 2. Arbetet bör lyfta fram och visualisera andra aktörers positiva arbete som sker i Västra Götalands län. Hjälpa till att förankra nationella mål. 3. Att arrangera eller genomföra aktiviteter som skapar kontakter och samarbetsmöjligheter och gagnar en utveckling med IT i människans tjänst. 4. Synliggöra projekt/områden/information som man regionalt bör kraftsamla kring. Utifrån ovanstående utgångspunkter redovisas nedan ett antal förslag på delmål som bör vara rätt väg de närmaste åren. För varje konkret delmål finns en kort beskrivning kring området och ett förslag på vad som behöver genomföras för att nå detta mål. En förvaltningsgrupp för agendans Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

125 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 30 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ genomförande i nästa steg, se förslag kapitel 6, behöver ha en ordnad finansiering för den informationsspridning och de aktiviteter som anses behöva genomföras enligt punkt 2 och 3 ovan. Eventuella finansieringsåtagande som krävs regionalt för kraftsamling enligt punkt 4 ovan diskuteras med styrgruppen allt eftersom dessa aktiviteter anses behöva genomföras. Dessa förslag beskrivs på följande sätt; Uppgift: Det som skall genomföras Lokalt ansvar: Den egna organisationen Regionalt ansvar: Om ej annat anges avses en framtida samordnande funktion för arbetet med den regionala digitala agendan. Se förslag i kapitel 6. Nationellt: Exempelvis Statens eller SKLs ansvar Tidplan: Beskrivning av tid för start och/eller avslut Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

126 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 31 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.3 Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Privatpersoner och företag kan på ett enkelt och säkert sätt kommunicera, ta del av information och sköta sina ärenden med offentlig sektor. Det ska vara enkelt för alla att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Nedanstående delmål behöver nås för att åstadkomma en enklare vardag för privatpersoner och företag. 1. Länets 150 bredbandsbristområden skall ha tillgång till fiberanslutning. 2. Stödja införandet av nationell e-legitimation när sådan finns. 3. Öka antalet e-tjänster i syfte att ge bättre service och ökad nytta för privatpersoner och företag 4. Långsiktig informationsförsörjning bör involvera alla offentliga organisationer 5. Säkerställa IT-kommunikation genom införande av internationella standarder 6. Småföretagare behöver ges möjlighet att öka sin IT-användning. Syftet är att öka deras konkurrenskraft och tillväxtförmåga 7. Digital kompetens och utnyttjande av digitaliserings möjligheter i utbildning och skola 8. Mer jämställd utbildning och rekrytering inom IT-sektorn Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

127 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 32 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 9. Öka antalet privatpersoner med Digital kompetens 3.4 Delmål för: Enklare vardag för privatpersoner och företag 1. Länets 150 bredbandsbristområden skall ha tillgång till fiberanslutning Våren 2013 pågår det fiberföreningsaktiviteter i 117 av 150 bristområden. Ca 111 fiberföreningar finns fortfarande utanför kön i januari Ca hälften av bristområden är nu under bearbetning via ny stamnätsstrukturer finansierat av kommunerna och Västra Götalandsregionen tillsammans. Det nya landsbygdsprogrammet har 3,25 Mrd kronor totalt för Sverige under programperioden fram till 2020 för att stödja denna typ av utbyggnad. Ca 16 % av detta hamnar troligtvis i Västra Götalands län. Uppgift: Bredbandstrategier för län och kommun tas fram. Strategierna skall omhänderta de 150 bristområden som finns i länet. Lokalt ansvar: Respektive kommun ansvarar enligt Plan och Bygglagen för planeringen av elektronisk kommunikation/bredband inom sin kommun. Alla kommuner tar fram en bredbandstrategi Regionalt ansvar: Framtagande av förslag på ny Bredbandstrategi för länet sker inom arbetsgruppen UBit under Nationellt ansvar: Ta fram enhetliga och stabila regelverk för fiberföreningarna under Landsbygdsprogramperioden. Tidsplan: Ny bredbandstrategi för Västra Götalands län finns hösten Stödja införandet av nationell e-legitimation när sådan finns Ett nationellt arbete är klart kring skapande av regelverk och marknad för godkända e-legitimationer. Uppgift: Informationsspridning för att underlätta och påskynda införande Lokalt ansvar: Genomföra enligt nationella möjligheter Regionalt ansvar: Informationsspridning. Nationellt ansvar: Att via e-legitimationsnämnden, ta fram ändamålsenlig lösning Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

128 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 33 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Tidplan: Klart på nationell nivå. 3. Öka antalet e-tjänster i syfte att ge bättre service och ökad nytta för privatpersoner och företag. Kraftsamling nr 1. Offentligt sektor uppfattas ha låg tillgång och åtkomst av e-tjänster för att som privatperson och företagare utföra sina ärenden VGR erbjuder projekt för upphandling av små kommuners e-tjänstplattform Uppgift: Utreda vilka organisationer som skulle ha glädje av en gemensam e- tjänsteplattform. estrategiarbete bör genomföras i alla offentliga organisationer. Ansvar: Framtida arbetsgrupp ansvarar för framtagande av utredning enligt ovan Lokalt ansvar: Att genomföra ett estrategiarbete, med stöd av exempelvis SKL s nya e-blomlåda 3.0. Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 1: Utreda hur en eller flera gemensamma e- tjänsteplattformar skulle kunna skapa möjligheter och komplettera utan att störa de lösningar som redan finns. Sprida information om de tjänster som redan är i drift och utvecklas på nationell nivå för att öka nyttjandet och spridningen av dessa. Nationellt ansvar: Ta fram gemensamma nationella lösningar liknande exempelvis; Mina meddelanden, mina ärenden, mina vårdkontakter, verksamt.se Tidplan: Starta utredning snarast 4. Långsiktig informationsförsörjning bör involvera alla offentliga organisationer Offentliga organisationer har i hög grad ett pappersbaserat ärende och arkivförfarande där informationen är organisationens kapital. För att digitalisera denna process och dess material har SKL genomfört en nationell upphandling av stödsystem för dokumenthantering och informationsförsörjning, kallad e-arkiv. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

129 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 34 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Uppgift: Sprida information om upphandlingen är klar och vad tjänsterna e-arkiv kan leverera för en digitaliserad informationsförsörjning. Involvera alla kommuner och Västra Götalandsregionen. Lokalt ansvar: Genomföra digitalisering av organisations informationsförsörjning Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 2: Utreda hur gemensamma avrop skulle kunna ske där också gemensam informationsklassning, delmål 2.4, är en viktig beståndsdel. Nationellt: Upphandling och informationsspridning Tidplan: Införande senast Säkerställa IT-kommunikation genom införande av internationella standarder Väsentliga adresserings och säkerhetstjänster såsom IPv6och DNSSEC ska kunna hanteras hos offentliga organisationer. Uppgift: IPv6 och DNSSEC skall kunna hanteras hos offentliga organisationer senast Lokalt ansvar: Respektive organisation ansvarar för genomförande Regionalt ansvar: Informationsspridning Nationellt ansvar: Post och telestyrelsen vägleder och informerar fortsatt i frågan. Gärna med fortsatt stimulansbidrag Tidplan: Genomförande bör vara klart 2014 överallt i Västra Götaland. 6. Småföretagare behöver ges möjlighet att öka sin IT-användning. Syftet är att öka deras konkurrenskraft och tillväxtförmåga. I en statlig utredning och undersökningar har gruppen småföretagare synliggjorts som en grupp som behöver öka sin IT-användning, sett även ur ett internationellt Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

130 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 35 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ perspektiv. Informationsinsatser och utbildningsinsatser görs idag via exempelvis Westum.se och flera andra. Uppgift: Informationsspridning om de möjligheter som finns för att skapa ett mervärde genom nyttjande av Internet i sin affärsverksamhet. Lokalt ansvar: Näringslivsansvariga beskriver möjligheter och förutsättningar. Regionalt ansvar: Näringslivsansvariga och andra lämpliga målgrupper identifieras och informeras via kommunalförbunden. Framtida arbetsgrupp kan bistå efter behov. Nationellt ansvar: Information ges fortlöpande av bland annat Tillväxtverket. Tidplan: Kontinuerligt arbete 7. Digital kompetens och utnyttjande av digitaliserings möjligheter i utbildning och skola Inom skolvärlden finns idag goda möjligheter att nyttja digitalisering. Goda exempel på användande finns. Trots dessa är uppfattningen att stor del av ledare och pedagoger behöver stöd för att anpassa pedagogik och ledning för dagens barn och unga. Den statliga utredningen, SOU 2014:13, En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår från Digitaliseringskommissionen beskriver detta utförligt och föreslår ett antal åtgärder inom området. Uppgift: Bidra till informationsspridningen för att öka digital kompetens inom utbildning och skola. Lokalt ansvar: Informationsspridning av positiva saker som genomförs och pågår. Regionalt ansvar: Informationsspridning och stödjande aktiviteter i linje med strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland sker från många håll redan idag. Framtida arbetsgrupp kan främja detta efter behov. Nationellt ansvar: Skapa eller återskapa myndighetsansvar för skolutvecklingsfrågor. Tidplan: Kontinuerligt arbete. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

131 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 36 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 8. Mer jämställd utbildning och rekrytering inom IT-sektorn Det finns studier som pekar på att en mer jämställd arbetssituation behövs inom IT-sektorn. Lokalt ansvar: IT-bolagen har ett eget ansvar för att skapa intresse för att arbeta i deras bransch. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Regionalt ansvar: Informationsspridning med goda exempel från branschen, exempelvis PTS och Sogeti. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Nationellt ansvar: Arbeta för en mer jämställd utbildning och rekrytering inom ITsektorn exempelvis genom Utbildningsdepartement och Näringsdepartementet. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Tidplan: Kontinuerligt arbete. 9. Öka antalet privatpersoner med Digital kompetens Den nationella kampanjen Digidel 2013 har satt fokus på frågan om digital delaktighet, att över en miljon svenskar från 16 år och uppåt aldrig eller sällan använder Internet och samhällets digitala tjänster. Folkbibliotek, studieförbund och frivilligorganisationer som kommer i kontakt med människor utanför det formella lärandet har varit drivande i kampanjen och erbjudit olika former av grundläggande data- och internetkurser i stor omfattning, så även i vårt län. Lokalt ansvar: Arbetet för digital delaktighet behöver fortgå. Regionalt ansvar: Kultur i Väst arbetar tillsammans med Västra Götalands Bildningsförbund för att stärka bibliotekens och studieförbundens förutsättningar för detta arbete. Stödja så att Digidel-kampanjens aktiviteter kan fortsätta. Nationellt ansvar: Den nationella kampanjen Digidel lever vidare i nätverksform där Kungliga Biblioteket, Folkbildningsrådet, Sambruk och Folkbildningsförbundet utgör ledningen med ett "rullande ordförandeskap". Folkbibliotekens roll för digital kompetens har förstärkts i den nya bibliotekslagen, där det i paragraf 7 står: Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Tidplan: Fortlöpande arbete Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

132 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 37 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.5 Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Lämplig offentlig information ska finnas tillgänglig elektroniskt, vilket skapar möjligheter för privatpersoner, företag och organisationer att skapa nya innovativa tjänster av denna information. Den personliga integriteten ska garanteras och skapar därmed tillit till en öppen förvaltning som erbjuder insyn, dialog och delaktighet. Fler ska delta i värdeskapandet och samhällets samlade utvecklingsförmåga tas tillvara. Nedanstående delmål behöver nås för att åstadkomma en smartare och öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet. 1. Skapa ökad delaktighet och ökad medborgardialog 2. Öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras 3. Webbplats för nyanlända, information om Sverige på olika språk 4. Tillgängliggörande av offentlig information (öppen data) Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

133 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 38 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.6 Beskrivning av delmål för: smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet 1. Skapa ökad delaktighet och ökad medborgardialog Digital teknik ger idag goda möjligheter till ökad insyn och påverkan på offentlig verksamhet. Detta kan användas till ökad delaktighet förbättrad dialog. Uppgift: Skapa öppenhet, bjuda in oftare till dialog. Informera mer och bättre. Undersöka vilka tjänster/nyttor tycker medborgare och näringsliv är viktigast? Lokalt ansvar: Genomföra lösningar för ökad öppenhet och förbättrad dialog Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör informera och visa på vilka möjligheter som redan finns. Undersöka vilka tjänster/nyttor tycker medborgare och näringsliv är viktigast Nationellt ansvar: Att genom SKL, e-delegation, demokratiminister med flera arbetar för frågan och var förebildliga som gott exempel (webbsändningar mm). 2. Öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras Idag har många organisationer ett eller flera system och databaser för information om geografisk positionering. En gemensam Webb-GIS tjänst för att skulle kunna öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras. Uppgift: Tillgängliggöra geodata Lokalt ansvar: Använda framtagen lösning, i den mån det är lämpligt. Regionalt ansvar: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Nationellt ansvar: Via nationell geodatasamverkan publicera andra producenters geodata. Tidplan: Startade 2013 Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

134 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 39 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3. Webbplats för nyanlända, information om Sverige på olika språk Idag finns webbplats för målgruppen nyanlända med tillgänglig information som berör målgruppen. Information ges på olika språk. Uppgift: Utveckla information om Sverige till målgruppen nyanlända. Lokalt ansvar: använd tjänsten och sprid information om den. Regionalt ansvar: Länsstyrelsen i Västra Götaland ansvarar för att utveckla informationen i samarbete med kommunerna Nationellt ansvar: Samhällsinformation till nyanlända Tidplan: Utvecklas ständigt med nya funktioner och språk 4. Tillgängliggörande av offentlig information (öppen data). Kraftsamling nr 3. Den information som offentliga organisationer hanterar är ofta inlåsta i de dokumentationssystem som organisationen använder. Stor del av offentlig information kan tillgängliggöras publikt och genom detta möjliggöra för näringslivet att ta fram nya och innovativa tjänster. är plattformen som är till för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande. Målet är att portalen ska vara enkel att använda, ha tydliga licenser och villkor, ge stöd för att data kan vidare utnyttjas till innovationer samt möjliggöra delning av resurser och lösningar. Uppgift: Ta fram gemensam informationsklassningsmodell för klassificering av befintlig information och tillgängliggörande av exempelvis öppen data. Följa och informera om utvecklingen. SKL har våren 2014 lanserat ett genomarbetat förslag som skulle kunna var en väg framåt. Lokalt ansvar: Kravställa och delta i arbetet för en gemensam informationsklassningsmodell. Klassificera och hantera organisationens information Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 3: Framtida arbetsgrupp bör aktivt delta i arbetet för en gemensam informationsklassningsmodell med så stor nationell och regional utbredning som möjligt. Informationsspridning Nationellt ansvar: Föreslå en informationsklassningsmodellen som kan hanteras ändamålsenligt. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

135 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 40 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Tidplan: Klart Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

136 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 41 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.7 Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna Verksamhetsutveckling kan stödjas av IT. IT används som ett strategiskt verktyg och bidrar till att verksamheter utvecklas, kvalitetssäkras och att de samlade resurserna utnyttjas mer effektivt. Information skall gå att nås och användas enkelt av den som behöver och har rätt till informationen i verksamheten. Nedanstående delmål behöver nås för att åstadkomma högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna. 1. Löpande informera om tjänster/områden som stimulerar regional e-utveckling. 2. Öka innovation i offentliga tjänster 3. Arbeta för att minska resor och kunna verka där man bor på ett hållbart sätt 4. Utreda hur administrativt dubbelarbete kan undvikas genom digitala integrationer 5. Utreda effektiv offentlig IT-drift 6. Öka konkurrens och bredbandsutveckling i Västra Götaland Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

137 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 42 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.8 Beskrivning av delmål för: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna. 1. Löpande informera om tjänster/områden som stimulerar regional e-utveckling. Uppgift: Arrangera seminarium med befintliga tillgängliga lösningar inom ett antal områden. Ta fram förslag och lämpliga aktörer för deltagare. Lokalt ansvar: Ta del av information Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör skapa aktiviteter för att stimulera regional e-utveckling under den nationella agendans slogan IT i människans tjänst. Nationellt ansvar: Tidplan: Från hösten Öka innovation i offentliga tjänster Det ges goda exempel på innovationskraft på de verksamhetsnära Hackatons som genomförts. Ett nytt sätt att lösa befintliga verksamheters mål och syfte Uppgift: Ta fram förslag och genomför med lämpliga aktörer. Lokalt ansvar: Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör genomföra denna aktivitet. Nationellt ansvar: Tidplan: Starta våren Arbeta för att minska resor och kunna verka där man bor på ett hållbart sätt. Idag sker många möten genom att samtliga mötesdeltagare samlas i samma fysiska lokal. I många fall sker någon form av transport för att ta sig till möteslokalen. Detta Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

138 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 43 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ genomförs samtidigt som digital teknik kan ersätta det fysiska mötet med god kvalitet. Uppgift: Arbeta för att öka nyttjandet av distansmöten och skärmdelningssystem. Verka för att om restid övergår mötestid, att då kräva att mötet genomförs på distans. Utreda och ta fram gemensam standard mellan VGR, Stat och kommunerna för distansmöten. Lokalt ansvar: Genomföra distansmöten. Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör säkerställa att information om möjligheter och metoder ges och tillsammans med andra aktörer utreda gemensam standard. Nationellt ansvar: Tidplan: Start under Utreda hur administrativt dubbelarbete kan undvikas genom digitala integrationer. Kraftsamling nr 4. I offentlig verksamhet finns ett stort antal stödsystem för olika typer av dokumentation. Ett antal av dessa innehar dessutom samma information. Uppgift: Ta fram en förstudie på nuläget och vilka integrationer som skulle kunna ge störst och snabbast nytta. Lokalt ansvar: Bidra till kravställning på förstudien Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 4: Framtida arbetsgrupp bör säkerställa att utredningen genomförs och att dess förslag förmedlas och eventuellt genomförs. Nationellt ansvar: Tidplan: Utredningen genomförs under Utreda effektiv offentlig IT-drift. Kraftsamling nr 5. I Västsverige, inom offentliga organisationer hanteras och driftas i hög grad organisationers IT av den egna organisationen och på många olika fysiska platser. I Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

139 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 44 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ exempelvis Stockholmsområdet sker det i högre grad av annan part. Nationellt ges goda exempel på gemensamma lösningar. Ett annat exempel är Google som bara har några få fysiska driftscentraler i världen. Uppgift: Utreda och ta fram handlingsalternativ för effektivare IT-drift hos offentlig sektor i Västra Götaland, exempelvis genom jämförelsetal (PKI). Lokalt ansvar: Ta del av utredningen Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 5: Framtida arbetsgrupp bör säkerställa att utredningen genomförs och att dess förslag tillgängliggörs för att stimulera ett eventuellt genomförande. Nationellt ansvar: Tidplan: Utredningen bör startas under Öka konkurrens och bredbandsutveckling i Västra Götaland I dagsläget finns många mindre stadsnät som arbetar med lokala utmaningar inom bredbandsområdet. Ett gemensamt bolag för bredband i Västra Götaland kan öka försäljning i befintliga stadsnät och öka konkurrensen på marknaden. En samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna/stadsnäten i syfte att främja bredbandsutvecklingen, främja konkurrensen på infrastrukturnivå i Västra Götaland, förbättra förutsättningarna för länets näringsliv, öka intäkterna och minska kostnaderna i befintliga stadsnät och öka kvaliteten i dessa nät. Genom att saluföra svartfiber och kapacitetstjänst från ett gemensamt offentligt företag. Uppgift: Utreda och ta fram förslag på hur ett gemensamt marknadsföringsbolag skulle kunna startas. Förslag med aktieägaravtal, bolagsordning och affärsplan för fyra år är ute hos alla instanser från våren Lokalt ansvar: Delta i bolaget som aktieägare när det bildas november-december Regionalt ansvar: Gemensam regional arbetsgrupp finns med Västra Götalandsregionen och stadsnätens förening Västlänk. Bredbandsarbetsgruppen Ubit har ett ansvar är att informera och beskriva möjligheter så att så många av befintliga stadsnät och kommuner blir delägare i det nya regionnätsbolaget. Nationellt ansvar: Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

140 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 45 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Tidplan: Utredningen klar och förslag skickat ut till potentiella ägare mars-april Hur ska målen utvecklas och följas upp? Arbetet med en digital agenda är ett nytt koncept. Genom den myndighetsövergripande samerkan är det svårt att på förhand beskriva hur föreslagna aktiviter skall följa upp. Målet är att Västra Götaland skall bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För den digitala agendan tas indikatorer fram på nationell nivå. Dessa bör följas upp med ytterligare regionala. De nationella indikatorerna kommer att användas i görligaste mån för att kunna göra jämförelser. Förslagsvis tar framtida arbetsgrupp fram förslag på uppföljning, senast ett år efter antagen regional digital agenda. 5 Hur ska den digitala agendan utvecklas över tid? Den digitala utvecklingen går fort. För några få år sedan fanns inte smartphones och läsplattor exempelvis, nu ses de av många medborgare som en självklarhet. Nya digitala möjligheter bör kunna integreras i arbetet. Genom att förmedla in nya idéer till befintlig organisation, främst till framtida arbetsgrupp för den regionala digitala agendan, kan nya områden hanteras löpande. Omvärldsbevakning måste göras kontinuerligt. Förmodligen kan framtida uppföljnings- och åtgärdsplan vara en framgång för att den digitala agendan ska kunna utvecklas. Den regionala digitala agendan skall vara ett levande dokument. 6 Förvaltningsförslag för arbetets fortsättning Arbetsgruppen har tittat närmare på hur man genomför liknande uppdrag i andra delar av Sverige. Den regionala samverkan som sker politiskt mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen inom beredningsgruppen för hållbar utveckling är en mycket bra strategisk utgångspunkt. Vid ett genomförande kommer en regional partssammansatt arbetsgrupp att behövas. Förslagsvis skulle denna grupp kunna fungera i en rådgivande och eventuellt utredande funktion. Att föreslå hur man arbetar synkroniserat över länet på ett bra sätt med de föreslagna kraftsamlingarna utifrån inkomna remissvar och andra pågående projekt i länet är en viktig uppgift för den framtida förvaltningsgruppen och dess styrgrupp. Ett lämpligt namn för denna operativa grupp skulle kunna vara e- rådet/e-utvecklingsrådet. Rådgivande funktioner, likt ett e-råd, används i flera andra delar av Sverige. En referensgrupp finns redan skapad för ändamålet, den bör Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

141 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 46 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ fortsätta sitt arbete. Utifrån detta har följande förslag på organisationsstruktur tagits fram. Arbetet med den digitala agendan genomförs övergripande på europeiskt nivå. Det perspektivet kan presenteras på följande vis; På samma sätt kan man beskriva arbetet på regional nivå på följande vis; Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

142 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 47 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Den taktiska nivån kan detaljeras med följande befintliga grupper. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län