Inriktningar och utgångar 2016

Transkript

1 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Västra Götalandsregionen Naturbruksförvaltningen Handläggare: Kristina Athlei Telefon: E-post: Till naturbruksstyrelsen Inriktningar och utgångar 2016 Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Inriktningen trädgård genomförs vid Sötåsen från och med Inriktningen djur med utgångar mot häst knyts organisatoriskt till Sötåsen där övriga utgångar inom inriktningen djur erbjuds. 3. Paragrafen förklaras för omedelbart justerad Sammanfattning av ärendet För att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med uppdraget från RUN, Skollag, har förutsättningar att rekrytera/behålla den kompetens som krävs samt att vara i ekonomisk balans inom tre år krävs att inriktningar och utgångar planeras på ett ur dessa perspektiv optimalt sätt. Då inriktningen djur enligt uppdraget ska bedrivas vid Sötåsen bör samtliga utgångar inom inriktningen organisatoriskt samordnas vid Sötåsen. Eleverna på inriktningarna trädgård och lantbruk kommer att kunna samläsa stora delar av utbildningen vid Sötåsen som är en ekologisk skola. För att få plats med vuxenutbildningen och BYS på Uddetorp behöver ungdomsutbildningen begränsas till lantbruksinriktningen på skolan och av ekonomiska skäl behöver skolan koncentrera sig på en utgång. Fördjupad beskrivning av ärendet Vid mötet den 17 september 2015 beslutade RUN att beställa gymnasieutbildning inom naturbruk för ungdomar vid tre skolor från och med hösten Sötåsen med inriktningar lantbruk, djur samt gymnasiesärskola. Svenljunga med inriktning skog. Uddetorp med inriktning lantbruk. Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: St:a Helenagatan 6B Skövde Telefon: Webbplats: E-post: naturbrukskansliet@vgregion.se

2 Datum Diarienummer NS (3) Vidare beslutade RUN att Naturbruksstyrelsen själva avgör utan ytterligare beställning var trädgårdsutbildning ska utföras. Naturbruksstyrelsen avgör också utan ytterligare beställning om vissa justeringar behöver göras i utbildningsutbudet. Beställningen gäller under förutsättning att regionfullmäktige tillstyrker strukturförändringen. Vidare beslutade Regionutvecklingsnämnden att uppdra åt Naturbruksstyrelsen att utveckla Uddetorp till ett vuxenutbildningscentrum för den kommunala vuxenutbildningen och yrkeshögskolan i nära samverkan med samtliga kommuner och delregioner i Västra Götaland. RUN beslutade också att för att säkerställa kvalitet och kompetensförsörjning uppdrar de åt Naturbruksstyrelsen att koncentrera hästutbildningarna till Axevallatravet och Naturbruksstyrelsens befintliga etablering på travet utökas med gymnasieskolans samtliga hästutgångar. Naturbruksstyrelsen äger själva frågan om vid vilken skola dessa elever ska ha sin organisatoriska hemvist. Naturbruksstyrelsen har som utförare enligt uppdraget från RUN detaljansvaret för att skapa en hållbar och effektiv organisation för verksamhetens utveckling. I detta ansvar ingår både utvecklingsåtgärder och effektiviseringar av skolornas verksamhet så att budgetmedel utnyttjas effektivt och att strategiska investeringar görs med långsiktig varaktighet. RUN beslutade också den 17/ att skolverksamheten inom Naturbruksförvaltningen ska vara i ekonomisk balans inom tre år. I skenet av den ansträngda ekonomiska situationen för förvaltningen under kommande tre år är bedömningen att ekonomiska övervägande tillsammans med förutsättningar att bedriva verksamhet effektivt och med en hög kvalitet är avgörande för var inriktningar och utgångar ska förläggas. Naturbruksprogrammet har fyra inriktningar som får börja redan första året: Lantbruk, Skog, Trädgård och Djur. Inom dessa inriktningar erbjuds olika utgångar (programfördjupning). Enligt skollagen (2010:800) kap 2 och förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (2011:326) regleras vem som kan undervisa i vilket ämne. Varje skola måste därför ha en kompetensbredd bland lärarna som garanterar att undervisningen bedrivs i enlighet med förordningen. Dessa lärartjänster måste därutöver ha en tillräcklig volym för att säkerställa att eleverna får den undervisning i varje ämne som säkerställer att de ha förutsättningar att nå sin fulla potential i enlighet med skollagens kap 3 och den garanterade undervisningstiden kan säkerställas. Vid rekrytering av lärare liksom för att behålla lärare är det av stor betydelse att förvaltningen som arbetsgivare kan erbjuda heltidstjänster.

3 Datum Diarienummer NS (3) Programstruktur Naturbruksprogrammet Poäng Gymnasiegemensamma ämnen 600 Programgemensamma ämnen 400 Inriktningsgemensamma ämnen (Gemensamt för inriktningen) 300 Individuellt val (Elevens eget val) 200 Programfördjupning (Inom ramen för dessa skapas utgångar) 900 Gymnasiearbete 100 Summa 2500 I förslaget har hänsyn tagits till signaler från näringen och branschrådet vad gäller utgångarnas utveckling och särskild hänsyn har tagits till att på några års sikt skapa förutsättningar för ett ökat intresse för trädgårdsinriktningen som samtidigt kan locka vuxenstuderande och bidra till kompetenscentrauppdraget. Inriktningar och utgångar 2016: Skola Inriktning Utgång Sötåsen Lantbruk Växter och djur Lantbruk Lantbruksdjur Trädgård Mekaniserad frilandsodling Trädgård Design och anläggning Djur Hästskötare - ridning Djur Hästskötare - trav Djur NIU Djur Träning av djur (inkl djurpark) Djur Hund Djur Djurvård (inklusive zoohandel) Djur Djursjukvård Svenljunga Skog Skogsmaskinförare Skog Skogsmaskinservice Skog Skogsvårdare Skog Jakt och viltvård Skog Naturguidning Uddetorp Lantbruk Maskin och växtodling Med detta upplägg möjliggörs ett intag på mer än det dubbla jämfört med idag samtidigt som ekonomiska medel används effektivt och förutsättningar skapas för en ekonomi i balans, gruppstorlekarna medger gruppdelningar utifrån pedagogiska avgöranden och attraktiva tjänster kan erbjudas lärare. Beredning Ärendet har beretts i förvaltningens ledningsgrupp tillsammans med rektorerna. Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef

4 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Förvaltning/enhet Handläggare: Martin Andersson Telefon: E-post: martin.andersson@vgregion.se Till naturbruksstyrelsen Delårsrapport augusti 2015 Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Delårsrapport per sista augusti 2015 överlämnas till regionstyrelsen 2. Övriga sammanställningar och redovisningar i anslutning till delårsredovisningen läggs med godkännande till handlingarna 3. Paragrafen förklaras för omedelbart justerad Sammanfattning av ärendet Ärendet har beretts av naturbrukskansliet och naturbruksstyrelsens presidium och förslag till beslut föreligger. Delårsrapporten har upprättats enligt föreskriven mall och redovisas med utgångspunkt i områdena verksamhet, personal och ekonomi. Förvaltningen arbetar med ett processorienterat systematiskt kvalitetsarbete, en systematiskt kompetensutveckling på individ-, grupp- och organisationsnivå i syfte att uppfylla lagkrav, politiska beslut, höja måluppfyllnaden och öka attraktiviteten för verksamheten samt omställningsarbeten har genomförts och kommer framgent att genomföras i syfte att uppnå en ekonomi i balans. Medarbetarna är en av förvaltningens viktigaste resurser. För att säkerställa att medarbetarna har rätt kompetens i förhållande till uppdraget genomförs omfattande kompetensutvecklingsåtgärder på individ-, grupp- och organisationsnivå för alla kategorier av medarbetare under Ekonomiskt är förvaltningens utfall per sista augusti +1,4 mnkr. Helårsprognosen förbättras något från marsrapporten och hamnar på -23,6 mnkr. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

5 Datum (2) Fördjupad beskrivning av ärendet Fokus för året är, utifrån uppdraget från Regionutvecklingsnämnden: en utveckling av verksamhetens kvalitet och effektivisering av utbildningsorganisationen i syfte att nå verksamhetens mål samt att aktivt bidra till målet att göra Västra Götalandsregionen till modell för hållbar landsbygdsutveckling, långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning och samspel stad/land. Skolorna ska också utvecklas till tydliga kunskap- och kompetenscentra till stöd för näringens tillväxt och utveckling genom att tillsammans och i samverkan med andra aktörer erbjuda ett brett, näringsanpassat och tillgängligt utbildningsutbud och genom att stå till förfogande för näringen som forsknings-, försöks- och testmiljöer. Utifrån den ekonomiska situationen måste personalvolymen anpassas till rådande elev- och intäktsnivåer och utifrån politiska beslut kring skolorganisationen kommer stora omställningsåtgärder att behöva vidtas under hösten 2015 och under hela Antalet nettoårsarbetare inom förvaltningen låg på 334 i november Vid augustis utgång 2015 ligger antal nettoårsarbetare på 303. Minskningen är marginell jmf med mars då samma siffra låg på 315. Den totala sjukfrånvaron inom förvaltningen håller sig på en fortsatt förhållandevis hög nivå och utfallet för augusti månad landade på 6,55%. Det positiva utfall som redovisas per sista augusti på 1,4 mnkr bedöms försämras under hösten. Förvaltningen prognostiserar ett resultat på -23,6 mnkr för helåret Förvaltningens egna kapital var vid årets ingång +2,4 mnkr. Det innebär att det egna kapitalet vid 2015 års utgång prognostiseras till -21,2 mnkr. Det råder strikt kostnadskontroll inom förvaltningen och alla beslut om utrustningsinvesteringar fattas centralt. Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen

6 Sida 1(16) Delårsrapport augusti Sammanfattning Verksamheten har under året präglats av arbetet att komma i ekonomisk balans utifrån den prognos som gjordes efter den preliminära antagningen i februari. Förvaltningen har under 2015 fortsatt det utvecklingsarbete som påbörjades 2013 utifrån resultaten i utredningen "Relevanta framtidsfrågor" samt med de utvecklingsåtgärder som konstaterades vid den skolinspektion som genomfördes hösten Under sommaren har ett utredningsarbete på uppdrag av RUN pågått och verksamheten har genomlysts utifrån faktorer som ekonomi, kvalitet och skolorganisation. Ett processorienterat systematiskt kvalitetsarbete, en systematisk kompetensutveckling på individ-, grupp- och organisationsnivå i syfte att uppfylla lagkrav, politiska beslut, höja måluppfyllnaden och öka attraktiviteten för verksamheten samt omställningsarbeten har genomförts och kommer framgent att genomföras i syfte att uppnå en ekonomi i balans. Samtidigt ser Naturbruksstyrelsen och dess förvaltning att nivån är nådd för möjligheten att erbjuda den kompetensbredd och bemanning som skollag, djurskyddslag och avtal kräver, den kvalitet som skollagen kräver, nå de mål som finns i uppdraget och samtidigt uppnå en ekonomi i balans. Förvaltningen ser att en översyn av skolorganisationen är nödvändig för att förvaltningen ska kunna utvecklas i enlighet med uppdrag och mål och samtidigt nå en långsiktig ekonomi i balans. Fokus för året är, utifrån uppdraget från Regionutvecklingsnämnden: en utveckling av verksamhetens kvalitet och effektivisering av utbildningsorganisationen i syfte att nå verksamhetens mål samt att aktivt bidra till målet att göra Västra Götalandsregionen till modell för hållbar landsbygdsutveckling, långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning och samspel stad/land. Skolorna ska också utvecklas till tydliga kunskap- och kompetenscentra till stöd för näringens tillväxt och utveckling genom att tillsammans och i samverkan med andra aktörer erbjuda ett brett, näringsanpassat och tillgängligt utbildningsutbud och genom att stå till förfogande för näringen som forsknings-, försöks- och testmiljöer. Trenden med sjunkande marknadsandelar sedan 2009 vändes under 2014 och även om marknadsandelen för djur fortsatt sjunker ökar marknadsandelen för skog för andra året i rad efter stängningen av Sparresäter och marknadsandelen för inriktningen lantbruk ökar sedan lantbruksutbildningen på Strömma och Dingle stängdes förra året. 4. Verksamheten Fokus för året är, utifrån uppdraget från Regionutvecklingsnämnden: en utveckling av verksamhetens kvalitet och effektivisering av utbildningsorganisationen i syfte att nå verksamhetens mål samt att aktivt bidra till målet att göra Västra Götalandsregionen till modell för hållbar landsbygdsutveckling, långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning och

7 Sida 2(16) samspel stad/land. Skolorna ska också utvecklas till tydliga kunskap- och kompetenscentra till stöd för näringens tillväxt och utveckling genom att tillsammans och i samverkan med andra aktörer erbjuda ett brett, näringsanpassat och tillgängligt utbildningsutbud och genom att stå till förfogande för näringen som forsknings-, försöks- och testmiljöer. För att säkerställa en ekonomi i balans, kompetens i enlighet med skollagen och näringens efterfrågan kommer kompetensutvecklingsinsatser och ett aktivt omställningsarbete pågå samtidigt som insatser görs för att öka skolornas attraktivitet genom korrekt marknadsföring, tillgänglighetsanpassningar, omfattande renoveringar av internat, skol- och driftmiljöer, satsningar på teknik i framkant samt digitalisering av lärandemiljöerna. Ett processorienterat systematiskt kvalitetsarbete har under de senaste två åren införts, ledningsprocesser utvecklats, huvudprocesser kartlagts och handlingsplaner för utveckling av dessa har skapats och genomförs, de viktigaste stödprocesserna har kartlagts, analyserats, harmoniserats och utvecklas i syfte att stödja en ökad måluppfyllelse. Ett omfattande arbete med en systematiskt kompetensutveckling på individ-, grupp- och organisationsnivå har inletts i syfte att uppfylla lagkrav, politiska beslut, höja måluppfyllnaden och öka attraktiviteten för verksamheten. Kompetenskrav ställs för att säkra en högkvalitativ leverans både när det gäller gymnasieutbildning och att stödja näringens tillväxt och utveckling. Trenden med sjunkande marknadsandelar under de senaste 5-6 åren vändes under 2014 och arbetet att öka marknadsandelarna fortsätter 2015 jämte ett offensivt arbete att öka vuxenutbildningen, skolornas roll som kunskap- och kompetenscentra för näringens utveckling samt integration och jämställdhet inom skolorna både vad gäller medarbetare och elever. Vid elevavstämningen per den 15/ kan förvaltningen konstatera att marknadsandelarna när det gäller skog och lantbruk ökar, medan marknadsandelarna för djurinriktningen minskar. Marknadsandelarna för trädgård är oförändrat låga. Förvaltningens mål utgår från "Strategi 2020", skollagen och uppdraget från RUN. Förvaltningen arbetar intensivt sedan flera år med att anpassa verksamheten i förhållande till uppdrag och ekonomiska ramar. Förutsättningarna för måluppfyllelse begränsas för närvarande något av höga fasta kostnader, sjunkande rörliga intäkter med begränsad bemanning som följd och svårigheter att rekrytera medarbetare behöriga för gymnasieskolan. En ledande kunskapsregion Förvaltningen genomför strategisk kompetensutveckling, har tagit fram en internationaliseringsplan och utökat det strategiska internationaliseringsarbetet, har genomfört en omfattande behovsinventering av näringens behov av stöd för ökad tillväxt och utveckling och planerar nu vuxenutbildning, kompetenscentrainsatser och projekt utifrån det. En region för alla Skolorna har harmoniserats och infört ett strategiskt arbete med att identifiera och införa best practice. Projekt kring breddad rekrytering pågår vilket lockat många besökare, främst till Sötåsen och försök med distansstudiekoncept med kontinuerligt intag genomförs på Nuntorp

8 Sida 3(16) och Sötåsen. Integrationsinsatser planeras och pågår på flera skolor. En region där vi tar globalt ansvar Öppna testbäddar inom uppdraget att skapa modeller för hållbar utveckling pågår på flera skolor. Sötåsen och Svenljunga har kommit längst men projekt av olika karaktär planeras eller drivs på samtliga skolor. En region som syns och engagerar Forskningsprojekt drivs tillsammans med externa aktörer och flera nya projekt har startats under året. Verksamheten deltar i mässor och på utställningar för att sprida resultat av de öppna testbäddarna samt att visa på möjligeterna med mer hållbara alternativ. Mått Andel elever som lägst når målen för kursen (betyget E/G*) i samtliga avslutade kurser Genomsnittligt meritvärde för åk 3 vt Andel elever på det nationella programmet i gymnasieskolan som når yrkesexamen Utf Utf Utfall Budget Utfall flickor pojkar ,1 12,6 12,9 16,5 13, Andel avhopp 8,6 4 5,2 Genomströmning inom fyra år Årsbokslut 94 77,1 Utökning av vuxen- Årsbokslut /uppdragsutbildning (i elevveckor) med 100 % jämfört med 2013 Antal personer med ickenordisk bakgrund som genomgått utbildning inom Naturbruksförvaltningen Årsbokslut 100 Antal distansstudiekoncept som utvecklas för gymnasiet såväl som för vuxenutbildningen oberoende av tid, tempo och rum Antal verksamheter inklusive kansliet som certifierats enligt ISO Årsbokslut

9 Sida 4(16) 5. Personal Medarbetarna är en av förvaltningens viktigaste resurser. För att säkerställa att medarbetarna har rätt kompetens i förhållande till uppdraget genomförs omfattande kompetensutvecklingsåtgärder på individ-, grupp- och organisationsnivå för alla kategorier av medarbetare under Introduktionsprogram har utvecklats och genomförs sedan ett år på alla nivåer. En policy för breddad rekrytering håller på att utvecklas för att säkerställa att förvaltningens medarbetare på fem års sikt speglar samhället i övrigt. Jämställdhetsindex låg under 2014 på 123 och målet är 125 för Genom jämställda löner, ett ökat uttag av föräldraledighet av män och en fortsatt ambition att erbjuda heltidstjänster kan vi lyckas med detta. För att säkerställa att förvaltningen har en ledningsorganisation som är optimal utifrån uppdraget, verkar i enlighet med de lagar som styr verksamheten, regionens chefskriterium och normtal har ledningsorganisationen utvärderats under och därefter förändrats för att skapa bättre förutsättningar för cheferna och medarbetarna. Utifrån den ekonomiska situationen måste personalvolymen anpassas till rådande elev- och intäktsnivåer och utifrån politiska beslut kring skolorganisationen kommer stora omställningsåtgärder att behöva vidtas under hösten 2015 och under hela Personalvolym Antalet nettoårsarbetare inom förvaltningen låg på 334 i november Vid augustis utgång 2015 ligger antal nettoårsarbetare på 303. Minskningen är marginell jmf med mars då samma siffra låg på 315. Personalvolymen motsvarar inte de minskade intäkterna utan ytterligare omställningsarbete kommer behöva genomföras under De områden/personalkategorier som har minskat mest under är administration och teknik/hantverkare (dvs vaktmästeri- och driftpersonal). Medelåldern har förändrats från 47 år 2014 till 46 år vid utgången av augusti. På skolorna är variation på åldrarna mellan 20 och 67 år, men tonvikten ligger på år där vi har 43% av alla medarbetare. Mellan år har vi 13% av alla våra medarbetare. 5.4 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron inom förvaltningen håller sig på en fortsatt förhållandevis hög nivå och utfallet för augusti månad landade på 6,55%, vilket inte är ovanligt vid större omställningsarbeten. Den långa sjukfrånvaron är relativt intakt om man jämför med samma period Förvaltningen har ganska många sjukskrivna över 60 dagar och längre. Den grupp som ökar är främst kvinnor över 50 år. Och de yrkesgrupper som främst sticker ut är EHT, kök och städ. En plan till stöd för cheferna utvecklas för att komma tillrätta med sjuktalen i vilken rutiner för arbetsgivarens arbete med sjukskrivningar och rehabiliteringsärenden beskrivs i syfte att

10 Sida 5(16) stödja medarbetarens väg tillbaka till arbete. De åtgärder förvaltningen vidtar är att fokusera på de långa sjukfallen för att ha en handlingsplan på samtliga per skola/enhet för att se hur vi går vidare med dessa. 5.5 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Periodutfall 2015 Periodutfall 2014 Prognos 2015 Dec 2014 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt Vi har 2 "hyr" rektorer inom förvaltningen, en på Uddetorp och en på Dingle. Planen är att de kommer vara kvar åtminstonde året ut. 5.9 Personalkostnadsanalys Förvaltningen har minskat personalvolymen med 30 tjänster från mars 2014-mars 2015, vilket är starkt kopplat till det minskade elevunderlag. Personaltätheten är fortsatt relativt hög, vilket beror på små elevgrupper och kravet på kompetensbredd i skollagen. Personalen upplever en tuff arbetsbelastning och organisationen är med dagens bemanning mycket sårbar. Genomgång av mertid och övertid görs med respektive chef varje månad. Mertiden har minskat med 13,8% 2015 jämfört med Även den kvalificerade övertiden har minskat med 23,3% däremot har enkel övertid endast minskat med 4,4% jämfört med Lärarna som grupp har ökat sin övertid med 3,98%. 6. Ekonomi Den ansträngda ekonomiska utveckling som presenterades i delårsbokslutet per sista mars 2015 kvarstår. Förvaltningen har under hela året arbetat med strikt kostnadskontroll avseende löpande driftskostnader och i princip råder också anställningsprövning under överinsikt av förvaltningens centrala HR-enhet. Samtliga beslut avseende inköp av utrustningsinvesteringar hanteras på central nivå i förvaltningen. Detta har haft positiv effekt på kostnadsutvecklingen men ett minskat elevantal har också medfört en negativ påverkan på utfallet. De omfattande omställningsprocesser som är resultatet av tidigare omorganisationsbeslut håller parallellt på att genomföras och innebär också påverkan på förvaltningens ekonomi. Under hösten 2015 väntas flera politiska beslut tas som kan komma att förändra naturbruksförvaltningens framtida verksamhet. Detta kommer också att påverka den framtida ekonomiska utvecklingen med start redan under hösten Vissa ekonomiska

11 Sida 6(16) ställningstagandena som görs i denna rapport grundas på bedömningar kring hur dessa beslut kommer att påverka förvaltningens ekonomi. Förvaltningens arbete är inriktat på de mål som angetts i budget för 2015 och syftar till att hålla en hög kvalitet avseende uppdragen kring gymnasieutbildning för ungdomar, vuxenutbildning och att vara kompetenscentra för de gröna näringarna. Att hantera den ekonomiska utvecklingen på ett ansvarsfullt sätt är ett prioriterat område men medför i nuläget svårigheter för förvaltningen. Det beror främst på att några av skolorna har så lågt elevantal att kostnaden för att driva skolanläggningen samt att hålla en lagstadgad kompetensbredd bland personalen kraftigt överstiger de samlade intäkterna. 6.1 Ekonomiskt resultat Periodutfall Prognos Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart Under sommaren har verksamhetens resultat stärkts något och utfallet per sista augusti är 1,4 mnkr. Det är främst två områden som påverkat den ekonomiska utvecklingen positivt, dels har semesteruttagen under perioden juni-augusti minskat personalkostnaderna och dels har senarelagda satsningar på projekt inom vårt kompetenscentrauppdrag medfört lägre kostnader. Skolornas sammanlagda resultat per sista augusti är - 16,4 mnkr. Helårsprognosen per sista augusti 2015 är -23,6 mnkr. Prognosen kan komma att påverkas av flera faktorer senare i höst. Dels kommer flera politiska beslut under september-oktober att påverka den ekonomiska utvecklingen och dels är personalrörligheten stor i förvaltningen och kan komma att kräva insatser som får betydande ekonomisk påverkan. Resultaträkn ing Utfall samt helårsbedöm ning Periodens utfall Helårsresultat UtfaBudg UtfaFörändriProgn Budg UtfaAvvike Förändri ll et ll ng os et ll lse ng t.o. t.o.m t.o. t.o.m t.o. progno utfall/ per prognos/ m.. m.. m. s/ utfall budget utfall mnk r mnkr mnk r % mnkr mnkr mnk mnkr % r Statsbidrag 0,8 0,9 1,2-39,8% 1,3 1,4 3,4-0,1-61,0%

12 Sida 7(16) Erhållna bidrag 109, 3 103,9103, 9 Övriga intäkter 101, 4 102,5105, 6 Verksamhetens intäkter 211, 5 207,4210, 7 5,2% 170,4170,9 173, 8-3,9% 147,6153,8 162, 8 0,4% 319,3326,1 340, 0-0,5-2,0% -6,2-9,3% -6,8-6,1% Personalkostnader , 120, -5,3%-175,4 186, 116,2 174, ,1-5,9% Övriga kostnader ,9-86, ,3% -160,9 147, 87,3 145,3 0-15,6 9,5% Avskrivningar -3,9-3,9-3,8 2,8% -5,9-5,8-5,7 0,0 3,1% Verksamhetens , 211, -0,7%-342,2 339, kostnader 206,9 325, ,7 0,9% Finansiella -0,4-0,4-0,4-0,7-0,6-0,7-0,1 intäkter/kostnader m.m. Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 1,4 0,0-1,0-23,6 0,0 0,1-23,6 6.2 Eget kapital Förvaltningens egna kapital var vid årets ingång +2,4 mnkr. Per sista augusti var är det ekonomiska utfallet +1,4 mnkr. Förvaltningen prognostiserar ett resultat på -23,6 mnkr för helåret Det innebär att det egna kapitalet vid 2015 års utgång är -21,2 mnkr. 6.3 Investeringar I förvaltningen hanteras alla beslut om investeringar centralt under 2015 och inga investeringsmedel har fördelats direkt till skolorna. Stor restriktivitet gäller avseende investeringsbeslut och lösningar med omfördelning av utrustning mellan skolorna prioriteras. Under året har inköp av utrustningsinvesteringar på 3,0 mnkr genomförts. Med beaktande av de förändringar som kommande beslut kan medföra kommer vi att avvakta med alla investeringsbeslut som inte bedöms som akuta.

13 Sida 8(16) 6.4 Åtgärder vid ekonomisk obalans Antalet elever vid förvaltningens skolor är fortsatt lågt och påverkar det ekonomiska resultatet negativt. Det pågår därför ett aktivt arbete med att öka attraktiviteten på skolorna för att en vidare krets av ungdomselever skall attraheras av-, och söka utbildningar inom naturbruksområdet på förvaltningens skolor. Detta sker med en kombination av standardhöjning av anläggningarna, kompetensökning av personal som skall leda till höjningar av elevernas kunskapsresultat och att skolorna i ökad omfattning skall samverka med näringen kring forskning och utveckling. Satsningar på ett bredare utbud av kvalitativa och marknadsanpassade vuxenutbildningar bedöms också bidra till fler sökande och medföra stärkt ekonomi. I takt med att stabiliteten i VGR:s publika när stärks kan ITsatsningar som gynnar elevernas studier och tillgängligheten, till exempel avseende distansundervisning, bli en framgångsfaktor som också bedöms påverka förvaltningens ekonomi. Den riktade satsning på kvalitativa marknadsföringsinsatser som inletts och har haft en positiv effekt på potentiella elever kommer att fortsätta. I enlighet med uppdraget från regionutvecklingsnämnden fortsätter utvecklingen av kvalitativa utbudspunkter vid Axevalla och i Göteborg. 7. Bokslutsdokument och noter Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Naturbruksstyrelsen Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera 0 0 Såld vård internt 0 0 Såld vård externt 0 0 Försäljning material, varor och tjänster, internt 0 14 Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter

14 Sida 9(16) Specialdestinerade statsbidrag Investeringsbidrag 0 0 Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt 0 0 Köpt vård externt 1 0 Läkemedel 18 0 Lämnade bidrag, internt 89 0 Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader 0 0 Totalt

15 Sida 10(16) 4. Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Totalt Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier Totalt Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 1 21 Ränteintäkter, externt Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt Övriga finansiella kostnader, internt 0 0 Övriga finansiella kostnader, externt 36 7 Totalt Totalt finansnetto Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar Reavinster fastigheter Reavinster inventarier Momsjustering vid reavinst 0 0

16 Sida 11(16) Totalt Reaförluster fastigheter Reaförluster inventarier 0 0 Momsjustering vid reaförlust 0 0 Totalt 0 0 Netto reavinster/-förluster Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i byggnader och mark 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Årets pågående investering Totalt Försäljning anläggningstillgångar Försäljning byggnader och mark 0 0 Försäljning maskiner och inventarier Totalt Immateriella anläggningstillgångar inklusive medicin-tekniska informationssystem Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 0

17 Sida 12(16) Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivning och nedskrivning 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigeringar avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 Utgående restvärde Byggnader och mark Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 0 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivning och nedskrivning 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 Utgående restvärde Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden

18 Sida 13(16) Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Finansiell leasing Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 0 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivning och nedskrivning 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0

19 Sida 14(16) Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 Utgående restvärde Pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Långfristiga fordringar, internt 0 0 Långfristiga fordringar, externt 0 0 Totalt Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt 0 0 Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar 0 0 Totalt 0 0

20 Sida 15(16) Ingående Årets Årets Återfört Ianspråktaget ej 17. Övriga avsättningar värde avsättning avsättningutnyttjat under året Ange på raderna vad avsättningarna avser Totalt Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag 0 0 Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt 0 0 Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt Övriga ansvars- och borgensförbindelser Ange i text vad ansvars- och borgensförbindelserna avser (noten avser hel- och delägda bolag)

21 Sida 16(16) Totalt 0 0

22 Naturbrukskansliet Handläggare Datum Diarienummer Anneli Ekh NS Anmälningsärenden till naturbruksstyrelsen Protokollsutdrag från regionstyrelsen 175: Planeringsdirektiv 2016 RS Protokollsutdrag från regionstyrelsen 176: Rapportering och aktiviteter för regionstyrelsens ansvar för uppsikt över övriga nämnder och styrelser , Dnr RS Protokollsutdrag från regionstyrelsen 180: Internationell riktlinje för medarbetare i Västra Götalandsregionen, Dnr RS Protokollsutdrag från regionstyrelsen 191: Ändras sammanträdestid för regionstyrelsen i september 2016, Dnr Delegationsbeslut Ordförande 6 Remissförslag på Riktlinjer vid hantering av e-post (RS ) 7 Remissförslag reglemente (RS ) Förvaltningschef 8 Verksamhetschef elevhälsan Dnr NS Kvalitetssamordnare 20 Byte av studieväg Dnr NS Byte av studieväg Dnr NS Byte av studieväg Dnr NS Byte av studieväg Dnr NS Byte av studieväg Dnr NS Byte av studieväg Dnr NS Byte av studieväg Dnr NS POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus S.ta Helenagatan 5B Växeln naturbrukskansliet@vgregion.se Skövde

23 FÖRSLAG RUN Uppdrag till Naturbruksstyrelsen 2016 Regionsutvecklingsnämnden skall årligen i anslutning till sin fördelning av budgetmedel lämna ett uppdrag till Naturbruksstyrelsen som har ansvar för naturbruksskolorna och den Biologiska Yrkeshögskolan (BYS) i regionen. Utbildningsverksamheten finansieras dels av regionen och dels av kommunala avgifter för eleverna. Skolorna har även intäkter från bland annat uppdragsutbildningar, de skoljord- och skogsbruk som finns inom utbildningsorganisationerna samt kost- och logiavgifter från eleverna. Regionutvecklingsnämnden har två perspektiv på sitt uppdrag: dels att ge naturbruksstyrelsen förutsättningar för utbildningsverksamheten och dels att ge skolorna en roll i den regionala utvecklingen. I anslutning till detta beslut har även regionstyrelsen behandlat strukturen och förläggningen av naturbruksskolorna som föreslår regionfullmäktige att fastställa regionutvecklingsnämndens beslut vid sitt sammanträde enligt punk 1 och 2 nedan. Mot denna bakgrund ger regionutvecklingsnämnden naturbruksstyrelsen följande uppdrag: 1. Regionutvecklingsnämnden beställer gymnasieutbildning inom naturbruk för ungdomar vid tre skolor från och med höstterminen Sötåsen med inriktningar lantbruk, djur samt gymnasiesärskola. Svenljunga med inriktning skog. Uddetorp med inriktning lantbruk. Naturbruksstyrelsen avgör själva utan ytterligare beställning var trädgårdsutbildning ska utföras. Naturbruksstyrelsen avgör utan ytterligare beställning om vissa justeringar behöver göras i utbildningsutbud.

24 2. Regionutvecklingsnämnden uppdrar åt Naturbruksstyrelsen att under 2016 medverka till avveckling av de anläggningar som inte behövs för den fortsatta verksamheten i enlighet med de regelverk som finns inom Västra Götalandsregionen samt att medverka till utveckling av fastigheterna i enligt med regionfullmäktiges och regionstyrelsens anvisningar. Beställningen gäller under förutsättning att regionfullmäktige tillstyrker strukturförändringen. Regionutvecklingsnämnden beslutar i anslutning till Naturbruksstyrelsens uppdrag 2016 i enlighet med punkterna 3 8 nedan: 3. Regionutvecklingsnämnden uppdrar åt Naturbruksstyrelsen att utveckla Uddetorp till ett vuxenutbildningscentrum för den kommunala vuxenutbildningen och yrkeshögskolan i nära samverkan med samtliga kommuner och delregioner i Västra Götaland. 4. För att säkerställa kvalitet och kompetensförsörjning uppdrar vi åt Naturbruksstyrelsen att koncentrera hästutbildningarna till Axevallatravet och Naturbruksstyrelsens befintliga etablering på travet utökas med gymnasieskolans samtliga hästutgångar. Naturbruksstyrelsen äger själva frågan om vid vilken skola dessa elever ska ha sin organisatoriska hemvist. 5. Kunskap och kompetenscentra för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling ska utvecklas vid Sötåsen, Svenljunga och Uddetorp. 6. De elever som går vid skolor där utbildning inte beställs från och med hösten 2016 ska erbjudas plats vid de skolor där utbildning framöver kommer att bedrivas. Regionutvecklingsnämnden sätter stort värde på en varsam och flexibel övergång och betonar vikten av att läsåret 2015/2016 kan genomföras i så stor utsträckning som möjligt vid den skola där eleverna antagits höstterminen Särskild varsamhet ska råda vad gäller särskolans elever. 7. Elever som idag är antagna vid hästutbildning vid Svenljunga, en skola som kommer att finnas kvar och utvecklas inom skog, erbjuds möjlighet att fullgöra hela sin gymnasietid vid Svenljunga, i nära samverkan med regionens övriga skolor och näringen. 8. Regionutvecklingsnämnden beslutar att godkänna detta förslag till Uppdrag till Naturbruksstyrelsen I enlighet med tjänstemännens förslag daterat , och som tagits fram mot bakgrund av den ovan föreslagna beställningen av utbildning. Härutöver finns ett antal beslut som regionutvecklingsnämnden beslutar för egen del som framgår i protokollet för detta ärende. En del av dessa beslut kan ha relevans på naturbruksstyrelsens verksamheter. Därför kan ett kompletterande beslut om uppdrag för 2016 tas i anslutning till regionutvecklingsnämndens detaljbudget för 2016.

25 Naturbruksstyrelsen och dess kansli ska även biträda regionstyrelsen i de överläggningar med regionens kommuner som sker för att ett nytt samverkansavtal för naturbruksutbildningarna kan upprättas. Utgångspunkten är att Västra Götalandsregionen fortsätter vara huvudman för gymnasieutbildningarna men det är också angeläget att förutsättningarna för vuxenutbildningen regleras och att skolornas roll för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling tydliggörs. Naturbruksstyrelsens olika verksamheter ska vara en resurs för hela Västra Götaland och överensstämma med de mål och prioriteringar som finns i Vision Västra Götaland, Strategi för tillväxt- och utveckling i Västra Götaland och regionens handlingsprogram för Livsmedel och gröna näringar. Västra Götalandsregionen har antagit övergripande styrdokument och policyer om t.ex. personalfrågor, kompetensutveckling, jämställdhet, mångfald, miljö m.m. som Naturbruksstyrelsen har att följa. Uppdraget till Naturbruksstyrelsen 2016 avser särskilt utvecklingen av verksamhetens kvalitet och effektivisering av utbildningsorganisationen i syfte att nå verksamhetens mål och säkerställa elevers och studerandes resultat och betyg i enlighet med de nationella målen. Naturbruksstyrelsen ska säkerställa att medarbetarna på skolorna har en aktuell och angelägen kompetens och en plan görs som säkerställer legitimerade lärare inom samtliga ämnen och att varje skola har den kompetensbredd som möjliggör arbetssätt som säkerställer en hög måluppfyllnad och höga kunskapsresultat. Naturbruksstyrelsen ska vidare aktivt bidra till målet att göra Västra Götalandsregionen till modell för hållbar landsbygdsutveckling, långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning och samspel stad/land. Skolorna ska utvecklas till tydliga kunskap- och kompetenscentra till stöd för näringens tillväxt och utveckling genom att tillsammans och i samverkan med andra aktörer erbjuda ett brett, närings anpassat och tillgängligt utbildningsutbud och genom att stå till förfogande för näringen som forsknings-, försöks och testmiljöer. Naturbruksstyrelsen ska under de kommande åren fullfölja utvecklingen av tydliga inriktningar av utbildningsinnehållet. Utvecklingen ska tillgodose både elevers valmöjligheter av inriktningar inom naturbruksprogrammet och näringens tillväxt och kompetensförsörjningsbehov. För att skapa en hållbar och effektiv organisation för verksamhetens utveckling över tid ska skolornas samverkan stärkas ytterligare genom att samordna skolorna. I detta uppdrag ingår både utvecklingsåtgärder och effektiviseringar av skolornas verksamhet så att budgetmedel utnyttjas effektivt och strategiska investeringar görs med långsiktig varaktighet. Som ett led i detta uppdrag ska samtliga skolor harmonieras när det gäller planering, schema och arbetssätt för att möjliggöra en nära samverkan både avseende elever och personal. Naturbruksstyrelsen har som utförare detaljansvaret för att skapa en hållbar och effektiv organisation för verksamhetens utveckling. Verksamhetens innehåll och utveckling Naturbruksstyrelsens verksamheter har stor potential och goda förutsättningar att fungera som motor för tillväxt och utveckling i de gröna näringarna. För att stärka rollen som mötesplats,

26 mäklare och motor för landsbygdsutvecklingen behöver arbetet med omvärldsbevakning, behovsinventering och identifiering av intressenter utvecklas. Regelbundna inventeringar av de gröna näringarnas stöd-, utbildnings-, inspirations- och nätverksbehov behöver göras. Utifrån detta behöver styrelsen och förvaltningen fördjupa analysen över vilka insatser som krävs av verksamheten för att kunna stimulera, stödja och driva de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. Behovsanpassade och branschspecifika utbildningar inom komvux och yrkeshögskolan är av strategisk betydelse för naturbrukets framtida hållbara utveckling. Nuvarande utbildningar har alltför få studerande i förhållande till behovet av arbetskraft inom näringarna. Ur regionens perspektiv är det därför angeläget att genom en bred samverkan uppnå en samlad utbildningsorganisation som tillgodoser näringens kompetensbehov. Samarbete med andra aktörer och mellan Naturbruksstyrelsens verksamheter är av största vikt för att erbjuda en kvalitativ, attraktiv och kostnadseffektiv verksamhet. Samverkan med Lantbruksuniversitetet och näringens aktörer är central för verksamhetens och näringarnas utveckling. Samarbete och samutnyttjande av lokaler och andra förutsättningar kan leda till en effektivare resursanvändning och stöd för näringens tillväxt och utveckling. Energiomställning är en ytterst viktig fråga för utbildningsverksamheten vid skolorna att medverka i. Styrelsen ska ge skolorna förutsättningar att utveckla utbildningar och göra omställningar i den egna verksamheten. En utvecklad marknadsföring och mer information om utbildningar inom naturbruksområdet och skolornas anläggningar som mötesplatser för näringen i syfte att höja utbildningarnas status, locka fler elever och studerande till utbildningarna och på sikt stärka näringens utveckling är ett prioriterat område för Naturburksstyrelsen. I Vision Västra Götaland ingår internationalisering som ett av fyra generella perspektiv. Naturbruksstyrelsen ansvarar för att ta fram en strategi för verksamhetens framtida internationaliseringsarbete och att på olika sätt stimulera en fortsatt utveckling av skolornas internationaliseringsarbete. Gymnasieutbildning Naturbruksutbildningar inom gymnasieskolan har en god utvecklingspotential. Naturbruksstyrelsen ska verka för att utveckla ett allsidigt utbildningsutbud inom Naturbruksprogrammet med hög kvalitet. Naturbruksstyrelsen ansvarar för att åstadkomma en effektiv profilering av skolorna i enlighet med spetsbeslutet samt en nära samverkan mellan skolorna och harmonisering av skolornas planering och organisation. Samverkan med andra utbildningsanordnare, näringsföreträdare och med andra huvudmän för naturbruksprogrammet ska utvecklas. Styrelsen ska tillsammans med skolorna öka insatserna för att bredda rekryteringen av elever. Elevgruppens sammansättning bör spegla samhällets sammansättning när det gäller exempelvis aspekter som genus och etnisk bakgrund.

27 Naturbruksstyrelsen har som landets största utbildningshuvudman inom området ett särskilt ansvar att utveckla och påverka inriktningen av utbildningen inom naturbruket. Naturbruksskolornas internat ska erbjuda en trygg, stimulerande och trivsam miljö som på olika sätt stödjer elevernas process mot målen för utbildningen. Samverkan mellan särskolorna utvecklas i syfte att öka verksamhetens kvalitet och erfarenhetsutbyte för att nå bättre resultat. Integration och samarbete med det nationella programmet ska vara en ledstjärna för särskolan oavsett skolform och skolorna och dess internat ska stödja elevernas utveckling till självständiga och kompetenta medborgare och medarbetare. Vuxenutbildning Ett ökat fokus på vuxenutbildningen och kompetenscentrauppdraget gör att Naturbruksförvaltningen tar ett samlat grepp inom området för samtliga skolor. Vuxenutbildning på olika nivåer från gymnasial vuxenutbildning, yrkeshögskola och till högskolekurser är av strategisk betydelse för kunskap- och kompetensutveckling inom naturbrukets olika näringar. Genom den egna utbildningsorganisationen på skolorna och Biologiska Yrkeshögskolan (BYS) samt i samverkan med andra aktörer inom området såsom Lantbruksuniversitetet utvecklas utbildningar som stärker de gröna näringarnas utveckling och tillväxt. Naturbruksstyrelsen ska verka för att utbildningsorganisationen inom vuxenutbildningen utökas och elevantalet ökas. Styrelsen ges ett särskilt uppdrag att arbeta med riktade arbetsmarknadsinsatser inom de gröna näringarna som syftar till att möta fler vuxna som vill utbilda sig inom naturbruksområdet men som har svårigheter att komma till utbildningar av olika skäl som exempelvis: yrkesbytare, invandrare, småföretagare och elever som hört till särskolans personkrets. Skolorna ska samarbeta med uppsökande verksamhet inom arbetslivets organisationer och kommunerna för att främja rekrytering och underlätta tillträde till utbildningen. Vuxenutbildningen vid naturbruksskolorna i regionen ska i första hand inriktas mot områden där skolorna utvecklat särskild kompetens eller har särskilda resurser. Naturbruksstyrelsen har ett särskilt ansvar för att vidareutveckla distributionsformerna för vuxenutbildningen. Det gäller bland annat att öka tillgängligheten genom en ökad satsning på distansutbildning och flexibelt lärande som möjliggör en individualiserad utbildning oberoende av tid och rum. Samverkan bör ske med andra aktörer. Naturbruksstyrelsen ska i samverkan med de gröna näringarna och andra utbildningsaktörer verka för att vuxenutbildningen och yrkeshögskolan utvecklas i regionen. Styrelsen ska ta initiativ till att samverkan sker så att ett allsidigt

28 utbildningsutbud utvecklas. Styrelsen ska ge skolorna resurser för att utveckla nya yrkeshögskoleutbildningar. Naturbruksstyrelsen ska med sina utvecklingsmedel svara för utbildningarnas uppläggning och genomförande. Förutom branschspecifika utbildningar för naturbrukets olika näringar bör särskild uppmärksamhet ägnas åt utbildningsbehov inom energiområdet. Naturbruksskolorna som kunskap- och kompetenscentrum Genom att naturbruksskolorna har ett regionalt huvudmannaskap kommer dessa att ingå i ett gemensamt utvecklingsarbete som syftar till att skolorna blir en aktiv part i näringens kompetensutveckling och ett stöd för regionens utveckling. Naturbruksskolorna utvecklas till mötesplatser, mäklare och motorer för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. Naturbruksstyrelsen ska säkerställa att vuxenutbildningen och kompetenscentrauppdraget bedrivs kontinuerligt under året och att verksamheten organiseras så att utbildning erbjuds under de för respektive näringsgren aktuella säsongerna, kvällar och helger. Naturbruksstyrelsen ska vidare samverka med Lantbruksuniversitetet och andra utbildningsanordnare så att även andra huvudmän för utbildningen kan förlägga sin verksamhet vid regionens skolor. Naturbruksstyrelsen ska bidra till att göra regionen och dess gröna näring till en modell för en långsiktigt hållbar landsbygdsutveckling med goda utvecklingsförutsättningar. Styrelsen ska i samverkan med andra bidra till att utveckla samspelet stad och land där de gröna näringarna på landsbygden bidrar till en mer hållbar utveckling i staden. Utbildning inom områden som stadsnära jordbruk, vertikal och urban odling utvecklas i syfte att erbjuda inspiration och kunskap kring närodlad mat, energieffektivisering, en hållbar produktion och klimatförbättrande åtgärder. Naturbruksstyrelsen ska bidra till en påskyndad utveckling mot en hållbar livsmedelsförsörjning i regionen på Kort och lång sikt. Naturbruksstyrelsen har ett särskilt ansvar för kontakten med näringens organisationer och att skolorna ska fortsätta arbetet med att utveckla kunskaps-/resurscentrum för näringen. Styrelsen ska också verka för att andra aktörer och huvudmän förlägger utvecklingsverksamheter till skolorna så att gemensamma resurser kan utnyttjas. Regionens egna verksamheter ska också stimuleras till att utnyttja skolorna som mötesplats.