Relevanta framtidsfrågor i sammanfattning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Relevanta framtidsfrågor i sammanfattning"

Transkript

1 Relevanta framtidsfrågor i sammanfattning Utredning av Naturbruksförvaltningen 2013 Naturbrukskansliet Beställare: Regionutvecklingsnämnden (RUN) och Naturbruksstyrelsen (NS) Utförare: Naturbrukskansliet

2 Förord Utredningen som beställts av Regionutvecklingsnämnden och Naturbruksstyrelsen har gjorts av Naturbrukskansliets medarbetare med stöd av rektorer och medarbetare på respektive skola under perioden februari-maj Arbetet har präglats av en snäv tidsram, som vid ett par tillfällen ytterligare förkortats, ett stort engagemang i organisationen och en stark vilja att tillsammans utvecklas till skarpa kompetenscentra som på olika sätt stödjer de gröna näringarnas utveckling och tillväxt. Utredningen visar en verksamhet med lång tradition och rik historia, medarbetare med ett stort engagemang för sitt arbete och med kompetens att möta elever på ett varmt och gott sätt, ett offensivt miljö- och energieffektiviseringsarbete och mycket nöjda elever som trivs och utvecklas till kompetenta unga vuxna med framtidstro. Utredningen tar dock inte sin utgångspunkt i detta, utan i relevanta framtidsfrågor och utmaningar. Utredningen visar att Naturbruksförvaltningen är en organisation som står i behov av stora interna förändringar för att på ett ändamålsenligt sätt kunna möta elevernas och den snabbt föränderliga omvärldens behov inom ramen för sina förutsättningar. Verksamheten står inför flera tuffa utmaningar i form av hård konkurrens, sjunkande elevkullar, anläggningar med stort underhållsbehov, interna modeller för hyra och regiongemensamma kostnader samt en näring i snabb förändring. Förändring i skollag ställer högre krav på lärarbehörigheten och skapar nya förutsättningar för särskolan. Samtidigt är behovet av arbetskraft i flera näringsgrenar stort och attraktiviteten hos utbildningar inom dessa grenar förhållandevis låg. Naturbruksförvaltningen behöver, för att axla uppdraget och utveckla verksamheterna till tydliga kompetenscentra för näringslivet, genomföra en strategisk omvärldsanalys med en ingående intressentanalys och inventering av de gröna näringarnas stöd-, utbildnings-, inspirations- och nätverksbehov. Utifrån detta behövs en fördjupad analys över vilka insatser som krävs av verksamheten för att tydligare kunna stimulera, stödja och driva de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. Utredningen visar också att naturbruksförvaltningen har förutsättningar att öka marknadsandelarna genom en strategisk satsning på utbildningarnas/tjänstens innehåll, utförande, presentation och genomförande. Organisationen behöver utveckla: tydligt profilerade skolor, attraktiva och moderna lokaler, digital teknikutveckling i framkant, en långtgången samverkan mellan skolorna och med de gröna näringarna, en harmonisering av lednings-, administrations- och organisatoriska resurser samt införa ett processorienterat kvalitetsarbete. Naturbruksförvaltningen behöver också med stöd av regionen och näringen arbeta strategiskt på att höja naturbruksutbildningarnas och de gröna näringarnas status. Förvaltningen behöver internt samlas kring en vision och gemensamma VAD-mål för att gemensamt förbättra elevernas resultat, genomströmningshastighet och skapa en vi-känsla inom förvaltningen. Vi-känslan är central för att samverkan mellan skolorna ska fungera och för att förvaltningen ska kunna samlas kring ett varumärke/varumärken och en mer enhetlig vässad marknadsföring, webb och grafisk profil. Skövde Kristina Athlei Förvaltningschef 2

3 1.0 Bakgrund Inom ramen för Naturbruksförvaltningens verksamhet drivs naturbruksskolor (Dingle, Nuntorp, Strömma, Svenljunga, Sötåsen och Uddetorp/Sparresäter) och Biologiska Yrkeshögskolan (BYS). På skolorna bedrivs naturbruksutbildning inom ungdomsgymnasiet, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen samt yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar. Skolorna ska enligt uppdraget möta de gröna näringarnas behov av kompetensförsörjning på kort och lång sikt, vara en motor när det gäller de gröna näringarnas utveckling och tillväxt samt vara ett stöd för regionens hållbara utveckling. Naturbrukskansliet stödjer naturbruksstyrelsen i sitt huvudmannaskap och ansvarar dels för samordningen av skolorna och dels för att verksamheten levererar, når målen och utvecklas i enlighet med uppdrag, lagar, avtal och de gröna näringarnas behov samt gör det inom ramarna för befintliga förutsättningar. Naturbruksförvaltningen är landets största huvudman för naturbruksutbildningar på gymnasienivå. Naturbruksförvaltningen och dess skolor står inför flera stora utmaningar i form av sjunkande elevkullar, lägre andel elever som söker sig till gymnasieskolans yrkesprogram efter gymnasiereformen 2011 (GY11) och ekonomin som en konsekvens av dessa förändringar. Med anledning av detta har regionutvecklingsnämnden (RUN) och naturbruksstyrelsen (NS) beställt en fördjupad översyn av relevanta framtidsfrågor inför budgetprocessen Detta uppdrag har som övergripande syfte att tillvarata den struktur och kompetens som finns på skolorna för att kunna växla upp dem till tydligare kunskaps- och kompetenscentrum för de gröna näringarna, motorer för näringarnas tillväxt och utveckling samt vidareutveckla arbetet med hållbar utveckling i regionen. I översynen ska verksamheten genomlysas utifrån följande perspektiv: 1. En nulägesanalys av verksamheterna i förhållande till uppdraget från RUN och i den analysen synliggöra vad som krävs för att klara hela uppdraget. 2. En utredning av förutsättningarna för att fortsätta driva verksamhet på Dingle. Skolan har brottats med ekonomiska underskott under flera år och har drabbats svårt av sjunkande elevantal och konsekvenser av GY Utreda möjligheten att spetsa varje skola inom något eller några områden för att bli spetskompetenta och på så sätt bättre möta kompetensutvecklingsbehovet inom de gröna näringarna i regionen. 4. Utreda en sammanslagning av skolorna till tre skolor som har ett par skolanläggningar var till sitt förfogande. Inom ramen för uppdraget ska även en ökad samordning mellan skolorna beaktas. I slutet av mars var den första delen av utredningen klar i form av ett mycket omfattande arbetsmaterial. Det presenterades i form av kapitlet Sammanfattning och slutsats för naturbruksstyrelsen och RUN:s presidium. Föreliggande utredning presenterar en omarbetad och förkortad version av arbetsmaterialet. 3

4 2.0 Nuläge Relevanta framtidsfrågor för Naturbruksförvaltningen är ett antal utmaningar som verksamheten står inför. Dessa kan sammanfattas i: elevantal på ungdomsgymnasiet, finansiering av vuxenutbildningen, förvaltningens roll som motor för de gröna näringarnas utveckling och tillväxt, interna processer, externa processer, infrastruktur på förvaltningens anläggningar, näringslivets behov och slutligen hur verksamheten ska organiseras. En annan strategiskt viktig process som pågår är förhandlingen kring avtalet med de 49 kommunerna. En utgångspunkt i detta är vilken roll förvaltningens utbildnings- och kompetenscentra ska ha i de gröna näringarnas tillväxt och utveckling i regionen. Flera frågor behöver lösas i avtalet såsom finansieringen av: vuxenutbildningen för att möjliggöra ett mer proaktivt arbete med dessa utbildningar; naturbrukselever som söker sig till skolor utanför regionen. 3.0 Ungdomsgymnasiet Den stora utmaningen för skolorna är det sjunkande elevantalet. Gymnasiet är landets tredje mest konkurrensutsatta verksamhet. Antalet skolor med naturbruksprogrammet har ökat med 70 procent under den senaste 10-årsperioden. För att förvaltningen ska kunna erbjuda stöd för näringens utveckling och tillväxt i form av kompetenta medarbetare krävs förutsättningar att hävda skolornas attraktivitet och status gentemot konkurrerande skolor. Sökbilden till Naturbruksförvaltningens skolor varierar, vissa har ett större upptagningsområde är andra. Bilden skiljer sig ännu mer mellan inriktningar än mellan skolorna. Generellt kan sägas att Dingle och Strömma har ett lokalt rekryteringsområde, med undantag för djurvårds- och hundutgångarna som rekryterar huvudsakligen från Göteborg. Övriga skolor har ett betydligt vidare rekryteringsområde. Undersökningar visar att elevers val till naturbruksprogrammet är signifikant mer beroende av rätt profil på skolan, moderna lokaler, utbildningens status hos näringen och intrycket vid besök på skolan. Naturbrukselever baserar valet i högre grad än andra på information om skolan i fler kanaler, vad före detta elever tycker om utbildningen och det är centralt att utbildningen håller en hög kvalitet. Lokalerna behöver därför upplevas som fräscha och den tekniska nivån ska vara avancerad. Miljön ska spegla en modern, attraktiv och kvalitativ verksamhet. Skolor med en stark attraktionskraft och rekrytering från hela landet präglas i hög grad av en tydlig profil, spetskompetens och en stark näringslivssamverkan. Detta måste naturbruksförvaltningen lära av. Inte bara konkurrensen från friskolor är tuff, utan även intern konkurrens i form av kommuner inom samverkansområdet som i strid med avtalet etablerar utbildningar inom naturbrukssektorn, innebär att förvaltningen tappar marknadsandelar. Både utbildningarnas, skolornas och de gröna näringarnas status behöver höjas och möjligheten att läsa in högskolebehörigheten måste tydligare lyftas fram. 4.0 Vuxenutbildningen och rollen som motor för utveckling och tillväxt För att vässa vuxenutbildningen behöver en omfattande omvärldsanalys och behovsinventering göras för att bättre fånga upp behov på kort och lång sikt och utbilda vuxna mer strategiskt. Flera av skolorna behöver växla upp sitt arbete med vuxenutbildningen och organisationen behöver ses över och få en bättre samordning. Dessutom måste finansieringen lösas. Kommunerna har ofta svårt att prioritera förvaltningens vuxenutbildningar och många elever som söker vuxenutbildningar på skolorna får därför avslag av hemkommunen. 4

5 Vuxenutbildningens krav på flexibilitet i tid, rum, form och tempo innebär att skolorna behöver utveckla digitala lärformer i ökad utsträckning. En ökad digitalisering av lärprocesserna möjliggör också att enskilda elever/näringsidkare kan få tillgång till utbildning de behöver när de behöver det utan att det innebär så stora utmaningar från verksamheternas sida. De vuxenelever och studerande som läser på förvaltningens skolor är mycket nöjda och har i hög utsträckning jobb direkt efter utbildningen. När det gäller att fungera som motor för utveckling och tillväxt av de gröna näringarna har verksamheten en stor potential och goda förutsättningar att utvecklas. För att erövra rollen som mötesplats, mäklare och motor för den regionala utvecklingen och tillväxten av de gröna näringarna behöver verksamheten arbeta med omvärldsbevakning, behovsinventering och identifiering av vilka aktörer som utgör marknaden. En inventering av de gröna näringarnas stöd-, utbildnings-, inspirations- och nätverksbehov behöver göras. Utifrån detta behöver förvaltningen fördjupa analysen över vilka insatser som krävs av verksamheten för att tydligare kunna stimulera, stödja och driva de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. 5.0 Interna processer Arbete pågår med att införa en processorganisation inom förvaltningen där huvudprocessen definierats till: Lärande och motor i utveckling av de gröna näringarna. Parallellt pågår ett gemensamt visions- och målformuleringsarbete där förvaltningen formulerat den gemensamma visionen: Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet Förvaltningsledningen håller tillsammans med rektorerna på att identifiera ledningsprocesser och stödprocesser för verksamheten. I syfte att möjliggöra en större samverkan mellan skolorna, elevoch lärarutbyte arbetar förvaltningen på att harmonisera organisation, ledning samt administrationerna på skolorna. De organisatoriska förutsättningarna såsom schemaläggning, digitala lärmiljöer och strategisk kompetensutveckling samordnas. Verksamheten har tagit ett strategiskt beslut om lärarbehörighet och kommer att arbeta vidare med frågan med målet att nå full behörighet. En skola kräver en viss bemanning oavsett storlek och driftanläggning och djur måste skötas oberoende av elevantal. Kombinationen av för få elever och drifttunga anläggningar gör att förvaltningen får en mycket tuff ekonomisk situation. Verksamheten arbetar på att anpassa sig efter de ekonomiska ramarna och ett omfattande omställningsarbete pågår. 6.0 Externa processer Det finns ett flertal externa processer som förvaltningen behöver koncentrera sig på framöver. Dessa kan sammanfattas i: samverkan med näringen, samverkan med andra aktörer samt marknadskommunikation och marknadsföring. En process som syftar till att skapa en gemensam struktur för strategisk samverkan kring APL inom förvaltningen och tillsammans med branschen har inletts. Arbetet skulle kunna utvecklas i enlighet med modellen för Teknikcollege i form av ett Naturbrukscollege. En ambition finns att knyta forskningskompetens till skolorna i ökad omfattning framöver och att stärka skolornas roll som forsknings- och försöksanläggningar. En ökad samverkan med andra utbildnings- och forskningsorganisationer när det gäller byggnationer och andra investeringar kan också leda till en mer kostnadseffektiv verksamhet. Marknadsföring och marknadskommunikation behöver vässas och bli en tydlig och trovärdig spegling av förvaltningens varumärke/varumärken. 5

6 7.0 Infrastruktur på förvaltningens anläggningar Naturbruksförvaltningen bedriver utbildnings- och näringsstödjande verksamhet på anläggningar som är väl spridda i regionen. De fysiska förutsättningarna i form av skoljordbruk och skollokaler är goda men anläggningar och övriga lokaler är dåligt underhållna och i stort behov av renovering, i synnerhet om de ska vara attraktiva ur ett elevperspektiv och anpassade för lärande. Den externa utredare som haft i uppdrag att undersöka en optimal infrastruktur för naturbruksförvaltningens skolor, föreslår en minskning av antalet skolor till tre stycken i regionen. Det relativt låga antalet sökanden per inriktning och skola gör att ett fördjupat resonemang kring hur många skolor som är rimliga i regionen är på sin plats. Sett till nuvarande söktal finns det mycket som talar för att antalet skolor inom några år bör minskas. Samtidigt skulle skolorna, utifrån nuvarande elevantal, behöva utöka elevvolymen med 160 procent för att möta näringens årliga behov av nya medarbetare inom lantbruk och skog. Naturbruksförvaltningens marknadsandel på 1,9 procent ligger drygt en procentenhet under riksgenomsnittet för naturbruksutbildningar. Det finns därmed en stor potential att öka antalet elever, vilket också skulle ge näringen förutsättningar för utveckling och tillväxt. Detta kräver dock stora satsningar. Underhållsbehovet på skolorna är mycket stort och eftersatt sedan många år. Skolorna ger i delar ett slitet intryck. Det är av stor vikt att omedelbara åtgärder sätts in för att skolorna ska ge en bild av och fungera som ett modernt utbildningscentra. Skolmiljöerna behöver stödja lärandeprocesserna och utgöra en attraktiv miljö för ungdomar och näringsliv. Internaten har en stor betydelse ur attraktionssynpunkt. Det är därför av största vikt att de är i god kondition och i tillräckligt antal, liksom att entréer och lärandemiljöer upplevs fräscha och attraktiva. Utifrån elevernas sökbild och för att skapa en rekryteringsbas i Göteborg ser förvaltningen att det vore intressant att undersöka förutsättningarna för en stadsnära skola. 8.0 Näringslivets behov Den gröna sektorn omfattar allt från odling av växter, djurproduktion, arbete i skog och skötsel av utomhusmiljöer till vidareförädling av livsmedel, energi, vård och träning av djur, jakt och naturguidning. Näringar med stora behov av arbetskraft är: skogsnäringen som behöver skogsmaskinförare och skogsvårdare; jordbruksnäringen som behöver specialister på grund av storleksrationaliseringen, fler företagare inom entreprenadsidan samt fler entreprenörer som arbetar diversifierat med turism, småskalig livsmedelsförädling och energiproduktion; fiskerinäringen som har ett stort behov av arbetskraft både inom fisket, fiskodling och förädlingsprocesserna; hästnäringen som behöver fler hovslagare, körentreprenörer, tränare, ridlärare och unghästutbildare; trädgårdsnäringen som behöver fler trädgårdsanläggare, grönytearbetare, arbetsledare och egenföretagare i form av småskaliga livsmedelsföretagare. Förutom medarbetare inom ovan nämnda yrkeskategorier behöver ökat fokus läggas på utbildning i företagande och entreprenörskap. 9.0 Hur verksamheten ska organiseras Verksamheten behöver organiseras för att möta ovanstående behov och utmaningar. I utredningen ska fyra perspektiv belysas: 1. En nulägesanalys av verksamheterna i förhållande till uppdraget från RUN och i den analysen synliggöra vad som krävs för att klara hela uppdraget. 6

7 2. En utredning av förutsättningarna för att fortsätta driva verksamhet på Dingle. Skolan har brottats med ekonomiska underskott under flera år och har drabbats svårt av sjunkande elevantal och konsekvenser av GY Utreda möjligheten att spetsa varje skola inom något eller några områden för att bli spetskompetenta och på så sätt bättre möta kompetensutvecklingsbehovet inom de gröna näringarna i regionen. 4. Utreda en sammanslagning av skolorna till tre skolor som har ett par skolanläggningar var till sitt förfogande. Nulägesanalysen (Bas) visar att det krävs en bred satsning på samtliga skolor för att driva dem vidare i den form de finns idag. Spåret medför högre kostnader än övriga och kräver förutom stora underhålls- och investeringsanslag också markant ökade driftanslag. När det gäller Dingle bedömer förvaltningen att skolan har förutsättningar att drivas vidare i och med det tuffa omställningsarbetet som pågår under våren. En spetsorganisation som väger samman näringslivets behov med elevernas sökbeteende ser ut att ge de fördelar som verksamheten behöver för att kunna utvecklas vidare med samtliga skolor kvar. En sammanslagning av skolorna till tre skolor (kluster) erbjuder få möjligheter som inte går att skapa i dagens organisation, samtidigt som kluster skulle skapa en mer komplicerad och byråkratisk organisation. Först när skolorna samverkar så nära att tre skolor i praktiken försvinner och anläggningar säljs ses tydliga vinster. En sammanställning av konsekvenserna av de olika spåren. Observera Dingle-spåret som inte tar fasta på något annat än konsekvenser för Dingle. Spår: Kostnad för underhåll (fastighet) Investeringsmedel (fastighet, utrustning, upprustning) Bas-spåret 102 mnkr 112 mnkr 20,7 mnkr Dingle Ökade årliga driftskostnader (inkl. avskrivning och hyra) -7,7 mnkr Spets 95 mnkr 71 mnkr 6,0 mnkr Kluster 95 mnkr 87 mnkr 8,6 mnkr 10.0 Sammanfattande slutsats Naturbruksförvaltningen driver idag sex gymnasieskolor (Uddetorp och Sparresäter sammanslagna) och BYS. Med dagens elevantal och tunga driftkostnader är det för många gymnasieskolor. Görs inget kommer troligen någon eller några av skolorna att självdö inom några år, vilket även gäller för klusteralternativet. Regionen står inför ett vägval: 1. Antingen dra ner på antalet skolor med målet att få några (3-4) starka skolor rustade inför framtiden. (Modellskola eller klusterspåret på några års sikt.) 2. Eller satsa på att ge skolorna de förutsättningar de behöver för att bli moderna, attraktiva och anpassade för den verksamhet som ska bedrivas i syfte att växa för att möta näringens behov. (Utgå från nuläget och spetsspåret.) Skolorna har en stor utvecklingspotential. Näringens behov överskrider vida det antal elever som utbildas idag och skolornas marknadsandel ligger under det nationella snittet. 7

8 Oavsett väg behöver verksamheten förändras internt för att skapa bättre förutsättningar för samarbete, samverkan och en mer effektiv organisation. Fokus behöver i högre utsträckning ligga på huvudprocessen/huvuduppdraget, dvs eleverna/kundnyttan. För detta finns en plan och arbetet är påbörjat. Skolornas driftanläggningar är primärt en resurs för elevernas lärande liksom för forsknings- och försöksverksamhet. För att alla elever ska få förutsättningar att nå målen i skollagen behöver produktionen komma i andra hand. För att naturbruksskolorna ska bli mer attraktiva för elever och för näringen behöver skolorna profileras tydligare, bli spetskompetenta inom sina områden, upplevas som moderna samt erbjuda högre kvalitet i lärandet både avseende pedagogik, metod och praktik. En offensiv samverkan med näringsliv och forskning till naturbrukscollege enligt modellen för teknikcollege utvecklas och spetsar på så sätt det arbetsplatsförlagda lärandet och kopplingen till branschen. Det kommer att höja statusen på utbildningarna och erbjuda företagen framtida arbetskraft med rätt kvaliteter i sitt kunnande. Förvaltningen systematiserar samverkan med andra aktörer inom de gröna näringarna och upplåter i än högre grad anläggningarna för olika typer av forsknings- och försöksverksamhet. Genom att eleverna får ta del av de projekt som pågår får de en inblick i de gröna näringarnas framtida utveckling och får en vana av att förhålla sig till nya rön. Skolorna utvecklas till skarpa kompetenscentra som genom att fungera som mötesplats, mäklare och motor tydligare kan stimulera, stödja och driva de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. En spetsorganisation ger större möjlighet att profilera skolorna och det blir tydligare vart satsningar ska styras. Samverkan mellan samtliga skolor ger bättre möjligheter att ta tillvara kompetenser och ger eleverna högre kvalitet i lärandet. En stark profilering, goda resultat och hög status ökar skolornas attraktivitet för eleverna och näringen. Förutsättningarna för en stadsnära skola undersöks vidare. För att klara detta behövs 95 mnkr för underhåll och moderniseringar fördelade på tre år, 71 mnkr i fastighets och utrustningsinvesteringar (att förvaltningen får behålla ackumulerat investeringsutrymme) samt 6,0 mnkr i ökade driftanslag årligen. 8

Rektorsgruppen 2014-08-28

Rektorsgruppen 2014-08-28 Rektorsgruppen 2014-08-28 1400 1200 1000 Elevutveckling gymnasiet 09-14 (2014 preliminärt!!) Förlorade intäkter: 1 elev 76,8 tkr 10 elever 768 tkr 100 elever 7680 tkr 365 elever 28 051 tkr 800 600 400

Läs mer

Naturbruksförvaltningens vision är: "Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet".

Naturbruksförvaltningens vision är: Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet. Sida 1(14) Detaljbudget 2014 Naturbruksstyrelsen 1. Sammanfattning Naturbruksförvaltningens vision är: "Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet". Som landets största

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR EXCELLENTA SKOLOR 2016

HANDLINGSPLAN FÖR EXCELLENTA SKOLOR 2016 HANDLINGSPLAN FÖR EXCELLENTA SKOLOR 2016 SAMMANFATTNING Med start den 26 februari tog ett omfattande förändringsarbete av Naturbruksförvaltningen sin början. Samtliga ledningsgrupper, kansliet och de fackliga

Läs mer

Utredning för långsiktigt hållbar naturbruksorganisation. Tjänsteförslag från Koncernstab regional utveckling och Naturbrukskansliet

Utredning för långsiktigt hållbar naturbruksorganisation. Tjänsteförslag från Koncernstab regional utveckling och Naturbrukskansliet Utredning för långsiktigt hållbar naturbruksorganisation Tjänsteförslag från Koncernstab regional utveckling och Naturbrukskansliet Innehållsförteckning Sammanfattning... 8 Uppdrag och genomförande...

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Delårsrapport mars 2014 Naturbruksstyrelsen. 1. Sammanfattning. 2. Verksamheten

Delårsrapport mars 2014 Naturbruksstyrelsen. 1. Sammanfattning. 2. Verksamheten Sida 1(13) Delårsrapport mars 2014 Naturbruksstyrelsen 1. Sammanfattning Naturbruksförvaltningen har under årets första månader arbetat med ett intensivt omställningsarbete för att: - anpassa verksamheten

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Årsredovisning 2013 Naturbruksstyrelsen. 1. Sammanfattning och slutsats. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag. Sida 1(21)

Årsredovisning 2013 Naturbruksstyrelsen. 1. Sammanfattning och slutsats. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag. Sida 1(21) Sida 1(21) Årsredovisning 2013 Naturbruksstyrelsen 1. Sammanfattning och slutsats Året har präglats av den omfattande utredning av "relevanta framtidsfrågor" som verksamheten och dess framtida utveckling

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

Granskning av kompetensförsörjning Kungsörs kommun en förstudie

Granskning av kompetensförsörjning Kungsörs kommun en förstudie Granskning av kompetensförsörjning Kungsörs kommun en förstudie 14 september 2012 Lena Joelsson Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 4 Metod 5 Frågeställningar 6 Omvärldsanalys 7 Analys av kompetensbehov

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Bioenergi framtidens väg

Bioenergi framtidens väg Bioenergi framtidens väg 1. Bakgrund 2. Målformulering 3. Avvägningar 4. När kan vi starta? 5. Hur bygger vi utbildning? 6. Kurser som skapar profil 7. Nya kurser 8. Förberedelser 9. Startskedet 10. Visionen

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1, 2011

Nyhetsbrev Nr 1, 2011 Nyhetsbrev Nr 1, 2011 Teknikcollege Skaraborg invigdes den 23 november 2010. Fem gymnasieskolor har certifierats: Vadsbogymnasiet i Mariestad, Lichron och Volvogymnasiet i Skövde, Lagmansgymnasiet i Vara

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg Innehåll Innehåll 1 10 kriterier för teknikcollege 3-4 Organisation 6 Beskrivning av kärnprocessen 6-12 Vem gör vad/organisation 13-21 Lokal kvalitetssäkring 22-24 Årlig cykelplan 25-26 Kriterier

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Så prioriteras och organiseras Studie- och yrkesvägledningen i Kungsbacka kommun!

Så prioriteras och organiseras Studie- och yrkesvägledningen i Kungsbacka kommun! Så prioriteras och organiseras Studie- och yrkesvägledningen i Kungsbacka kommun! Kungsbacka kommun Alla syv i en enhet förutsättningar för en lyckad organisation Ökat engagemang och nytänkande för en

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Vår vision. Rätt kunskap ger dig jobb

Vår vision. Rätt kunskap ger dig jobb Jan Johansson Vår vision Göteborgs Tekniska College skall vara ledande i lärande och utveckling av industriella tekniska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå i Sverige. Vår verksamhet Gymnasieskola

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

LÄRCENTRUM I FRAMTIDEN några reflektioner av Anders

LÄRCENTRUM I FRAMTIDEN några reflektioner av Anders LÄRCENTRUM I FRAMTIDEN några reflektioner av Anders ..fenomenet Lärcentra..i ett evolutionsperspektiv .. Anders erfarenheter Butiksbiträde jourbutiker Fastighetsskötare/rörmokare Bild/medielärare/projektledare

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus.

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Grupparbetet bestod av 6 blandgrupper med ca 6 personer i varje grupp. Varje grupp skulle göra en egen

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 16 (27) Sammanträdesdatum 2013-02-07 39 Dnr 2012/191 Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum INLEDNING Carola Gunnarsson (C), Christer

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg TEKNIKCOLLEGE Vår tradition och stolthet Skaraborg har en stark industriell tradition som befinner sig i en dynamisk utveckling. Etablerade branscher som jordbruk, livsmedel, möbelindustri och

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

Tryggar branschens framtid

Tryggar branschens framtid Tryggar branschens framtid FU är en ideell förening som finansieras genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter Arbetsgivarna Arbetstagarna Våra viktigaste kärnfrågor Kompetensförsörjning för branschen

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1 Utbildningsråd Skövde 26 april 2012 Mariestad 21 dec 2010 1 Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka. Samtliga som deltagit i intervjuer och arbetsmöten ser frågan som helt central

Läs mer

Framtidens tillväxt och näringslivn

Framtidens tillväxt och näringslivn Regionens attraktionskraft Hur skapar vi en attraktiv region för morgondagens kompetens och företagande? 1.Kommunikation & infrastruktur (41) Bind ihop regionen, stå sig i konkurrens med Kastrup 2.Utveckla

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

En kunskapsskola i världsklass Västeråsmoderaternas skolprogram för 2014-2018

En kunskapsskola i världsklass Västeråsmoderaternas skolprogram för 2014-2018 En kunskapsskola i världsklass Västeråsmoderaternas skolprogram för 2014-2018 Inledning Vi moderater vill ha en skola som präglas av kunskap, arbetsro och trygghet, där varje elev ska kunna utveckla sin

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Gysam Verksamhetsplan 2014

Gysam Verksamhetsplan 2014 2014-01-27 Gysam Verksamhetsplan 2014 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna.

Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna. Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna. » Befintligt material - Ungdomsbarometerns rapporter - Undersökningar

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing)

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Presentation av arbetet angående ett Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Resandet tar mycket tid och en överlevnadsfråga för oss är att så många av mötena som möjligt kan klaras utan resor. Citat ur

Läs mer

Chefen och konjunkturen

Chefen och konjunkturen Chefen och konjunkturen Ledarnas chefsbarometer alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet...

Läs mer

Frågor och svar. En bakgrundsbeskrivning. Frågor om beslutsprocessen

Frågor och svar. En bakgrundsbeskrivning. Frågor om beslutsprocessen 2014-03-26 1(5) Frågor och svar En bakgrundsbeskrivning Region Halland äger och driver fyra skolor, varav två är gymnasieskolor, Plönningegymnasiet och Munkagårdsgymnasiet. På de båda skolorna går i dagsläget

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Hästgymnasiet med ambitioner och visioner! Lev och lär med häst!

Hästgymnasiet med ambitioner och visioner! Lev och lär med häst! Hästgymnasiet med ambitioner och visioner! Lev och lär med häst! Hos oss blir du sedd och får möjlighet att uppnå dina mål vare sig det är att komma vidare till högskoleutbildning eller att gå direkt ut

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

DynaMO-modellen TM. Dynamisk varumärkeskommunikation

DynaMO-modellen TM. Dynamisk varumärkeskommunikation DynaMO-modellen TM Dynamisk varumärkeskommunikation Bygg varumärket vid varje kontakt DynaMO-modellen är en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att uppnå en tydlig kommunikation och ett starkt varumärke.

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Projektplan Bilaga 1. 1. Projektnamn Lärsemester

Projektplan Bilaga 1. 1. Projektnamn Lärsemester Projektplan Bilaga 1 1. Projektnamn Lärsemester 2. Projektidé Projektet syftar till att pröva ett koncept/upplägg kring upplevelser och lärande. Att utveckla ett nytt tänk, där semestern kombineras med

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Årsbudget 2002 och strategisk långtidsplan 2002-2004

Årsbudget 2002 och strategisk långtidsplan 2002-2004 05-08-01 Adm-2001-00016 1 Landstingsstyrelsen Årsbudget 2002 och strategisk långtidsplan 2002-2004 Inledning Under år 2001 har arbetet med att utveckla AdmTjänst pågått utifrån de fem perspektiv som fastställts

Läs mer