Utredning för långsiktigt hållbar naturbruksorganisation. Tjänsteförslag från Koncernstab regional utveckling och Naturbrukskansliet

Transkript

1 Utredning för långsiktigt hållbar naturbruksorganisation Tjänsteförslag från Koncernstab regional utveckling och Naturbrukskansliet

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 8 Uppdrag och genomförande Direktiven Utredningens arbete Fortsatt arbete Disposition av rapporten Avgränsningar Utgångspunkter i utredningen Det regionala utvecklingsuppdraget Naturbruksförvaltningens uppdrag och mål De gröna näringarnas utveckling och behov Samverkansavtalet med kommunerna Förutsättningar för eleverna och de studerande Attraktiva skolor Hållbar ekonomi över tid Kvalitetsmässiga förutsättningar Naturbruksförvaltningens roll i Naturbrukssverige Modell för hållbar utveckling Lagstiftning Vision Bakgrund Måluppfyllelse generellt Kunskap- och kompetenscentra Hållbar landsbygdsutveckling Hållbar livsmedelsförsörjning Hållbar energiomställning Samspel stad och land Sammanfattning Kunskap- och kompetenscentrauppdraget Utredningens förslag kring Kunskap- och kompetenscentrauppdraget Vuxenutbildningen Yrkeshögskola Kommunal vuxenutbildning Uddetorp som centrum för vuxenutbildningen

3 Sammanfattning vuxenutbildning Utredningens förslag vuxenutbildningen Gymnasieutbildning Västra Götalandsregionen som huvudman för skola Huvudmannauppdraget enligt skollagen Naturbruksprogrammets struktur och mål Näringens behov av arbetskraft Rekrytering Gymnasiesärskolan Behörighetsregler Gymnasiereformen Elevutveckling på särskolan Särskilda utmaningar Samverkansavtalet med kommunerna Finansiering av gymnasiet i samverkansavtalet Antagning och finansiering vuxenutbildningen Konsekvenser av att inte ha ett samverkansavtal med de 49 kommunerna Sammanfattning Ekonomi gymnasieskolan Finansiering Kostnadsutveckling Konsekvenser för skolornas ekonomi Kostnader för anläggningarna idag Täckningsbidrag En ekonomi i långsiktig balans Kvalitetsmässigt Naturbruksstyrelsen har huvudmannaansvaret för gymnasie- och gymnasiesärskolan Näringens behov av kompetens Kunskapsresultat Konsekvenser för skolornas kompetensbredd och kvalitet Tillgång på lärare Lärarnas arbetstider Skolornas attraktivitet Grönt college

4 Naturbruksförvaltningens roll i Naturbrukssverige Samverkan med andra aktörer Skolorganisationen Antal skolor Optimal storlek på en skola Nedre gräns för en skolas storlek Skolornas läge Särskolan Inriktningarnas behov Skog Djurutbildningen Trädgård En potentiell skola i Göteborg Utredningens förslag - Strategi för långsiktigt hållbar naturbruksorganisation Utredningens förslag Åtgärder som säkerställer gymnasieskolans långsiktiga organisation som belyser både ekonomi och kvalitet i verksamheten Ge underlag för på vilka skolor som gymnasieutbildning ska genomföras Lämna förslag på hur och var avveckling av skolor kan genomföras Kommunikationsplan Förvaltningschefen vid naturbrukskansliet får i anslutning till utredningens förslag och de uppdrag som lämnats av Naturbruksstyrelsen följande uppdrag: Åtgärder för utveckling av vuxenutbildningen: Lämna förslag på utvecklingsåtgärder för Naturbruksstyrelsens verksamheter som ska ingå i uppdraget för Utreda en etablering i Göteborg för att genomföra delar av utbildningen inom inriktning trädgård under läsåret 2015/ Utreda en med permanent och utökad etablering i Göteborg för trädgård och djur under kommande läsår Utreda en utökning av samverkan med Axevalla travbana för att genomföra delar av utbildningen inom inriktning häst Bilaga 1 Hur har andra gjort? Östergötland Region Halland Bilaga 2 Konkurrensläget

5 Elevutveckling Bilaga 3 Sökbilds- och målgruppsanalys Målgruppsanalyser Geografisk sökbildsanalys Bilaga 4 Utredning driftläggningarnas produktivitet Begreppet effektivitet Nuläget Skolornas uppdrag Driftsanläggningens uppgift i naturbruksutbildningen Skapar övningstillfällen Erbjuda öppna testbäddar Effektivitet och måluppfyllelse Demonstrationsytor Produktionsresultat Driftsanläggningarnas betydelse för undervisningens effektivitet och kvalité Personalens fortbildning En hållbar livsmedelsproduktion Undervisningseffektivitet Effektivitet i lantbruksanläggningarna Bilaga 5 Lantbruksutbildningen i Västra Götaland Bilaga 6 Maritim utveckling Inledning Bakgrund Vad är ett vattenbruk? Pågående satsningar Försök och forskning i Västra Götaland Utbildningar inom vattenbruksområdet i Västra Götaland Naturbruksskolornas möjligheter Tänkbara utvecklingsområden för Naturbruksförvaltningen inom Maritim Satsning Referenser/källförteckning Bilaga 7 Attraktivitet Intresse Hur ser det ut i det övriga landet? Andra aspekter

6 Bilaga 8 Behovs- och omvärldsanalys Begrepp Avgränsning Västra Götaland i siffror Utbildning och kompetensutveckling SWOT-analys utbildning och kompetensutveckling inom Västra Götaland Lantbruk och livsmedel Skog Djur Besöksnäring Energiproduktion Utbildningsformer Framtidsspaning Bilaga 9 Näringens behov Näringslivets behov Nuläge och utmaningar Nationellt och globalt Biologisk mångfald Arbetsmarknad Sysselsättning Skogsnäringen Jordbruksnäringen Fisk/Vattenbruk/Fiskberedning Djurhälsopersonal Hästnäringen Trädgårdsnäringen Livsmedelsförädlingsindustrin Yrkesprognoser, arbetsförmedlingen ( ) Agronomer Djuruppfödare/djurskötare Jägmästare Lantmästare Maskinförare lantbruk Parkarbetare

7 Skogsarbetare Skogsmaskinförare Skogsmästare Trädgårdsarbetare Framtid, utveckling och potential för Naturbruksskolorna Bilaga 10 Programförklaring Hästsatsningar i anslutning till Axevalla travbana Verksamhetens uppdrag Verksamheten idag Uddetorp BYS Verksamhetens behov idag Vision för satsningen Hållbar hästhållning Hovslageriutbildning Rid- och travutbildning på elitnivå Eventarrangemang Unghästutbildning Naturbruksförvaltningens närvaro på området Bilaga 11 Skiss vision Axevalla travbana Bilaga 12 Sammanställning dialogmöten Dialogmöten med de gröna näringarna Framtidsspaning näringens utveckling om år Gemensamma reflektioner Lantbruks- och livsmedelssektorn Storskaliga företag Familjeföretagen Livsstilsföretagen Teknikutvecklingen Förutsättningarna för företagande och investeringar Arbetskraftsbehovet Trädgård Skog Häst Djurvårdsbranschen

8 Vilka kvaliteter en utbildning med hög standard ska kännetecknas av Gemensamma reflektioner Lantbruks- och livsmedelssektorn Utbildningens förutsättningar Trädgård Skog Häst Djurvård Viktigaste tillväxtförutsättningar idag för dig/ditt företag och din bransch Gemensamma reflektioner Lantbruks- och livsmedelssektorn Trädgård Skog Häst Djurvård Vad vårt kunskap och kompetenscentra ska arbeta med för att bäst stödja de gröna näringarnas tillväxt och utveckling Gemensamma reflektioner Lantbruks- och livsmedelssektorn Trädgård Skog Häst Djurvård Viktigt och bråttom Viktigast Mest bråttom

9 Sammanfattning De gröna näringarna står inför en stor och viktig uppgift när livsmedelsproduktionen inom en årsperiod behöver utökas dramatiskt på ett hållbart sätt, samtidigt som klimatförändringar ställer nya krav på en hållbar markanvändning, näringsåtervinning, en cirkulär ekonomi och nya och hållbara energiförsörjningskällor och åtgärder. Näringen, särskilt jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsnäringarna, har ett stort behov av arbetskraft med hög kompetens inom respektive yrkesområde samt kompetens att förhålla sig till nya rön, försöks- och forskningsresultat samt att driva utveckling, naturbruk och företag på ett hållbart sätt. Årligen söker företag inom jord och skog ca 300 medarbetare med gymnasiekompetens i Västra Götaland, förutom de medarbetare med lägre och högre kompetenskrav som efterfrågas. Näringen behöver också förändringsagenter och innovatörer. De senaste två åren har naturbruksförvaltningen genomfört en omfattande strukturomvandling i försök att med bibehållen skolorganisation komma i långsiktig ekonomisk balans och utveckla verksamheten i enlighet med uppdraget från RUN, gällande lagar och kvalitetskrav samt att anpassa den för att bättre stödja näringen med insatser som stöder dess utveckling och tillväxt. En gemensam vision och gemensamma mål utifrån strategi 2020 har antagits inom förvaltningen och organisationen har förändrats i syfte att skapa bättre förutsättningar för måluppfyllelse. Chefsrollerna har setts över och en ny ledningsorganisation har sjösatts utifrån skollag och regionens chefskriterier. Ett värdegrundsarbete har genomförts och en ny värdegrundsplattform har antagits för att bryta kulturer som utvecklats under åren. En processorienterad organisation har införts för att säkerställa måluppfyllelse och ett systematiskt kvalitetsarbete. Bemanning och kompetensnivåer har setts över och utbildningsinsatser har upphandlats för att stärka ledarskapet och säkerställa att verksamheten har behöriga lärare och för att förbättra förutsättningarna att höja kunskapsresultaten till de nationella målen/kraven. Verksamhetens organisering, planering och rutiner har harmoniserats för att skapa ett effektivare och mer välanpassat arbete utifrån uppdrag och krav i skollagen med bättre förutsättningar att nå målen och klara hela uppdraget. Årsplaneringen har förändrats för att skapa förutsättningar för ett systematiskt kompetensutvecklingsarbete och för de olika verksamheterna att mötas och lära av varandra. För att möta de kvalitetsutmaningar som visade sig i utredningen av relevanta framtidsfrågor 2013 och i Skolinspektionstillsynen 2013 har en handlingsplan upprättats (Handlingsplan för excellenta skolor 2016) med vilken Skolinspektionen har förklarat sig nöjd under förutsättning att denna genomförs på skolorna och lämnat verksamheten att genomföra den i fred till Denna är genomförd på huvudmannasidan och arbete pågår på skolorna med olika tempo. Vuxenutbildningen har samordnats och utökats och två försöksverksamheter i syfte att möta skollagens krav på flexibilitet och kontinuerlig verksamhet pågår. Integrationsinsatser, sociala företag och arbetsmarknadsutbildningar genomförs i samarbete med andra aktörer. Kompetenscentrauppdraget har accentuerats och exempelvis Sötåsen har utvecklat sina öppna testmiljöer och övriga näringsstödjande aktiviteter som föreläsningar, försöksodlingar, maskinsamverkan och forskning. Genom omfattande tillskott från Västra Götalandsregionen har underhållsinsatser kunnat genomföras på samtliga skolor och tillgänglighetsanpassningar görs på alla skolorna under en treårsperiod ( ). Detta har redan visat resultat i målgruppsanalyserna och potentiella elever har betydligt mer positiva bilder från skolorna med sig från besöksdagarna som genomförs nu. Marknadsföringen har harmonierats med regionprofilen och gällande beslut kring grafisk profilering. Marknadsföringen har samordnats, utvärderats, analyserats och effektiviserats. Målgruppsanalyser, sökbildsanalyser och effektmätningar genomförs regelbundet och projekt med breddad rekryteringen pågår. Besökstalen till skolornas öppna hus och besöksdagar har ökat, antalet sökande till vuxenutbildningen har ökat dramatiskt och vid intaget till gymnasiet hösten 2014 höjdes 8

10 marknadsandelarna för första gången sedan Denna positiva utveckling ses dock avstanna när det gäller gymnasievalet inför hösten 2015 och en sökbildsanalys visar att den negativa publicitet som varit kring skolorna givit ett negativt utslag i sökbilden i dessa tidningars spridningsområde. Samtidigt kan förvaltningen konstatera att sedan stängningen av Sparresäter har marknadsandelen för skogsinriktningen ökat liksom lantbruksinriktningen gjort sedan stängningen av lantbruksinriktningen på Dingle och Strömma. Marknadsandelen för skog respektive lantbruk är inför hösten 2015 de högsta inom förvaltningen sedan nya GY11 infördes, vilket är en stor framgång. Naturbruksförvaltningen står trots omfattande omställningsåtgärder nu inför en mycket utmanande ekonomisk och kvalitetsmässig situation. Sjunkande elevnivåer i kombination med ökande fasta kostnader och sjunkande ersättningsnivåer från kommunerna har lett till en prognos på stora underskott för förvaltningen under innevarande och kommande år till dess att elevantalet ökar kraftigt. Förvaltningen har redan en ansträngd situation när det gäller kompetensbredden på skolorna som beror på skolornas ringa storlek och kravet på kompetensbredd i skollagen i kombination av behovet att bemanna internat, kök och städ samt skolornas driftanläggningar. På pappret är personaltätheten hög på grund av de små elevgrupperna men i praktiken upplever medarbetarna att arbetsbelastningen är mycket hög och cheferna att det är svårt att klara bemanningen. 9 För att klara uppdraget och bedriva en verksamhet med tillfredställande kvalitet behöver skolorganisationen ses över. Så som täckningsbidraget ser ut från de olika verksamhetsdelarna behöver de fasta kostnaderna finansernas av ungdomsgymnasiet eller med tillkommande regionbidrag. Samtidigt ligger samtliga skolor idag under break even nivån för intag på ungdomsgymnasiet varför gymnasieverksamheten inte kan bära de fasta kostnaderna och därmed möjliggöra vuxenutbildning och det regionala utvecklingsuppdraget. Utan extra ekonomiska tillskott kommer ägarbidraget som är tänkt att gå till vuxenutbildningen och kompetenscentrauppdraget, att behöva gå till fasta anläggningskostnader eftersom resurserna till gymnasiet regleras i skollagen och Naturbruksstyrelsen måste leva upp till sitt huvudmannauppdrag och den resurstilldelning som lagen kräver. Misslyckas styrelsen med det riskerar verksamheten allvarliga sanktioner från Skolinspektionen. För att säkra leverans inom det regionala utvecklingsuppdraget i enlighet med uppdraget från RUN behöver antalet skolor reduceras, annars riskerar naturbruksskolorna att självdö. Naturbruksförvaltningen inom Västra Götalandsregionen är Sveriges största utbildningsorganisation inom naturbruk varför verksamhetens utveckling och förmåga att klara uppdraget är avgörande inte bara regionalt utan hela landets hållbara utveckling när det gäller livsmedel, landsbygd, energiutveckling och samspel stad och land. För att lyckas med detta föreslår utredningen att: 1. Ungdomsgymnasiet koncentreras till två skolor: a. Sötåsen med inriktningarna lantbruk, djur och trädgård samt särskola b. Svenljunga med inriktningen skog (skog, jakt och naturturism) 2. Uddetorp utvecklas till ett vuxenutbildningscentrum dit den kommunala vuxenutbildningen såväl som yrkeshögskolan koncentreras. Driftanläggningen används som filial till Sötåsen för att säkerställa ungdomselevernas övningstillfällen i konventionell miljö. 3. Hästutbildningarna koncentreras till Axevallatravet och förvaltningens befintliga etablering på travet utökas med gymnasieskolans samtliga hästutgångar. Anläggningen utgör ytterligare en filial till Sötåsen. 4. Sötåsen, Svenljunga och Uddetorp utgör Kunskap- och kompetenscentra för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. Skolorna kompletteras med ett Agrocenter, till stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling utan drifttung anläggning, i Göteborg (i anslutning till Botaniska trädgården) och ett i Fyrbodal (plats utreds vidare). Utredningen föreslår som huvudalternativ att elever i årskurs ett och två, samt särskolans år ett till tre i samband med årsskiftet 2015/2016 erbjuds utbildningsplatser på Sötåsen och Svenljunga.

11 Elever i årskurs tre på nationella programmet och särskolans årskurs fyra tar studenten på respektive skola. Under våren 2016 avvecklas anläggningarna successivt från Naturbruksförvaltningen. Det bör skapas en möjlighet att säga upp de skolor som ska avvecklas: Dingle, Nuntorp och Strömma till halvårsskiftet 2016 och att Naturbruksförvaltningen vid detta datum slipper hyrorna för skolorna. För att säkra Naturbruksutbildningens framtida finansiering och attraktivitet konstrueras avtalet med kommunerna om enligt följande: - Prisuppräkningen följer skolindex. - Ansvaret för de interkommunala ersättningarna övergår till kommunerna. - Finansieringen för vuxenutbildningen säkras genom ett tredelat system där regionen och kommunen ansvarar för varsin tredjedel. De tredje delen styr kommunerna över genom att bevilja eller inte bevilja - studerande att läsa naturbruksutbildningar och för att stimulera kommunerna sänks priset per poäng till 22 kr. - Konkurrensen från kommunernas sida i strid med avtalet upphör. - Varje kommun tar ansvar för att naturbruksförvaltningen ges möjlighet att tillsammans med kommunerna marknadsföra Naturbruksprogrammet på ett likvärdigt sätt som kommunerna marknadsför sina övriga utbildningar. - Varje kommun informerar grundskolans och gymnasiets studie- och yrkesvägledare om kommunens prioriteringar när det gäller de gröna näringarna i kommunen. - Samverkansavtalet ger Naturbruksförvaltningen möjlighet att erbjuda Naturvetenskapsprogrammet samt delar av: Fordons- och transportprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Hantverksprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, samt Handels- och administrationsprogrammet. 10 Med detta förslag krävs en kompletterande finansiering av Naturbruksförvaltningens verksamhet enligt följande: behov av ytterligare ägarintäkt om tkr, dvs totalt tkr i ägarintäkt behov av ytterligare ägarintäkt om ca tkr, dvs totalt tkr i ägarintäkt behov av ytterligare ägarintäkt om ca tkr, dvs totalt tkr i ägarintäkt. I utredningens förslag och i den löpande texten nedan finns totalt 43 förslag till åtgärder i omställningsarbetet förutom det förslag som redovisas i kapitlet Utredningens förslag Strategi för långsiktig hållbar naturbruksorganisation.

12 Uppdrag och genomförande Direktiven Regionutvecklingsnämnden (RUN) tog den 20/ beslut om att uppdra åt regionutvecklingsdirektören att till nämndens möte senast i augusti återkomma med ett tjänsteförslag framtaget tillsammans med Naturbruksstyrelsens (NB) kansli så att beslut om strukturförändringar och utvecklingsåtgärder kan tas av nämnder och styrelser. Regionutvecklingsnämnden beslutade enligt 100 Dnr Uppdrar åt regionutvecklingsdirektören att återkomma med underlag till nämndens möte senast i augusti, enligt vad som redovisas nedan 2. Uppdrar åt regionutvecklingsdirektören att kvalitetssäkra, följa och stödja naturbruksstyrelsens arbete med att minska det prognosticerade underskottet. 3. Uppdrar åt regionutvecklingsdirektören att i samråd med presidiet föra dialog med näringen m.fl. aktörer samt berörda kommuner om utvecklingen av gröna näringar och naturbruksgymnasierna. 4. Ska föra en aktiv dialog med direkt berörda kommuner 5. Uttalar att man ser ett behov av att utföraren har fortsatt nära dialog med elever och elevorganisationer 6. Instämma enhälligt i Socialdemokraternas och Vänsterpartiets protokollsanteckningar enligt bilaga. 11 Underlagen ska innehålla: Åtgärder som säkerställer gymnasieskolans långsiktiga organisation som belyser både ekonomi och kvalitet i verksamheten. Ge underlag för på vilka skolor som gymnasieutbildning ska genomföras. Lämna förslag på hur och var avveckling av skolor kan genomföras. Utarbeta ett underlag för hur nämnder och styrelser ska kommunicera omstruktureringen och föra dialog med näringen, kommunalförbund, kommuner och övriga intressenter. Åtgärder för utveckling av vuxenutbildningen. Lämna förslag på utvecklingsåtgärder för Naturbruksstyrelsens verksamheter som ska ingå i uppdraget för Utredningen ska även ta med I utredningsarbetet ska även de uppdrag Naturbruksstyrelsen vid mötet den 8/ gav förvaltningschefen integreras. Dessa var: Förvaltningschefen får i uppdrag att utreda en etablering i Göteborg för att genomföra delar av utbildningen inom inriktning trädgård under läsåret 2015/2016. Förvaltningschefen får i uppdrag att utreda en med permanent och utökad etablering i Göteborg för trädgård och djur under kommande läsår. Förvaltningschefen får i uppdrag att utreda en utökning av samverkan med Axevalla travbana för att genomföra delar av utbildningen inom inriktning häst. Förvaltningschefen får i uppdrag att utreda centrum för vuxenutbildning på Uddetorp. Regionutvecklingsdirektören har parallellt med utredningsarbetet fått i uppdrag att i samråd med RUN:s presidium föra dialog med näringen m.fl. aktörer samt berörda kommuner om utvecklingen av de gröna näringarna och naturbruksgymnasierna. En aktiv dialog ska föras direkt med berörda kommuner. Samtidigt med utredningsarbetet har regionutvecklingsdirektören ett uppdrag att stödja NS kansli i arbetet att minska det prognosticerade underskottet för Naturbruksförvaltningen.

13 Utredningens arbete Utredningen har genomförts av tjänstemän på RUN:s och NS:s kanslin under tiden 22/5-17/ Utredningen har förutom de referenser som redovisas bland annat baserats på: - Sju dialogmöten med de gröna näringarna, samtal med representanter för de gröna näringarnas organisationer, arbetet i bransch- och programråd. - En behovsinventering av de gröna näringarnas behov för tillväxt och utveckling som bygger på intervjuer med 232 företagare. - Enkäter med medarbetare, elever och föräldrar och samtal med företrädare för elevförbund. - Fokusgrupper på skolorna, lärgrupper med medarbetare, dialogmöte med förvaltningsrådet, arbete i förvaltningens ledningsgrupp. - Samtal med arbetsförmedlingen. - Två dialogmöten med Västra Götalands kommuner, enskilda överläggningar med Munkedals kommun, tjänstemän i Töreboda kommun, företrädare för kommunalförbunden. - Utredningar som NS eller förvaltningschefen beställt under Deltagande i det regionala livsmedelsutvecklingsseminariet med landsbygdsministern, och i en workshop om hästnäringens utveckling till 2035 arrangerad av SP och Nationella Stiftelsen - Aktuell skolforskning och rapporter från Skolverket och Skolinspektionen. Under arbetet har också samtal förts med andra naturbruksskolor, andra framgångsrika skolor när det gäller studieresultat, kvalitet och näringslivssamverkan, skolor som utmärker sig för sin attraktivitet bland elever och andra skolorganisationer som gjort omfattande strukturförändringar. Fortsatt arbete Flera dialoger med kommuner och näringen kommer att genomföras inför Västra Götalandsregionens beslut. Det är angeläget att dialogen hålls uppe så att de resurser som finns vid skolorna kan utnyttjas så att de gröna näringarna kan stärkas. Regionstyrelsen behöver ett bemyndigande från regionfullmäktige att hantera lokal och markfrågor så att regionalt, delregionalt och lokalt utvecklingsarbete kan främjas. Fortsatt dialog med: 12 Lägeskommunerna Kommunerna när det gäller samverkansavtalet och dess utformning De kommuner som driver naturbruksutbildningar och har samverkansavtal i strid med avtalet Arbetsförmedlingen vad gäller förutsättningar för utvecklad arbetsmarknadsutbildning Kontakter med Fiskekommunerna i Bohuslän om utveckling för maritima näringar Disposition av rapporten Rapporten är uppdelad i fem huvudavsnitt: Uppdrag och genomförande, Bakgrund, Särskilda utmaningar, Framtidsspaning inom de gröna näringarna och Utredningens förslag, Avgränsningar Utredningen baseras inte på ett regionfördelningsperspektiv eller på historiska strukturer och konsekvenser även om en respekt för dessa perspektiv funnits med under utredningsarbetet. Utredningen tar heller inte upp konsekvenser för lägeskommunerna (de kommuner som naturbruksskolorna ligger i). Utredningen har endast baserats på de förutsättningar som kan bidra till en attraktiv och långsiktigt och kvalitetsmässigt stark naturbruksverksamhet som kan fungera som en motor för de gröna näringarnas utveckling och tillväxt med en långsiktig ekonomi i balans som bidrar till hela Västra Götalands utveckling. Utredningen har utgått från nuvarande finansieringsmodell och att säkerställa en långsiktig ekonomi i balans samtidigt som stödet till de gröna näringarna optimeras. Tiden för utredningen har varit

14 kort. Det gör att alla konsekvenser inte har hunnit utredas. Å andra sidan behövs snabbt politiska beslut som ger verksamheten, dess medarbetare och elever förutsättningar för stabilitet, riktning, framtidstro och inte minst ger näringen det stöd den behöver för tillväxt och utveckling och verksamheten en långsiktig ekonomi i balans. Utgångspunkter i utredningen Utredningsarbetet har präglats av ett tydligt framtids- och utvecklingsfokus och en övertygelse om de gröna näringarnas ökande betydelse när det gäller att bygga ett framtida hållbart samhälle, att skapa en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion samt att främja alla medborgares möjlighet till ett gott liv 1. I utredningsarbetet har ett antal utgångspunkter varit bärande. Dessa har baserats på: det regionala utvecklingsuppdraget; de gröna näringarnas utveckling och behov; samverkansavtalet med kommunerna, förutsättningar för eleverna och de studerande att dels studera och dels att nå höga kunskapsresultat inom de teoretiska såväl som de praktiska utbildningsmomenten; attraktiva skolor som lockar fler elever och högre marknadsandelar; förutsättningarna för en hållbar ekonomi för verksamheten över tid; kvalitetsmässiga förutsättningar för verksamheten; Naturbruksförvaltningens roll i naturbrukssverige, ett hållbarhetsperspektiv för landsbygden, livsmedelsproduktionen, energiomställningen; ett samspel mellan stad och land samt rådande lagstiftning. Det regionala utvecklingsuppdraget Som region till skillnad från ett landsting har Västra Götalandsregionen ansvar för att främja tillväxt och en hållbar utveckling till exempel inom näringsliv, kultur, miljö, infrastruktur, utbildning och turism. VG2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2, är det gemensamma styrdokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling under åren Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Hållbar utveckling i dess tre dimensioner den ekonomiska, sociala och ekologiska är ram för arbetet. Västra Götaland 2020 är avstämd mot svensk utvecklingspolitik och möter utmaningar och målsättningar i EU I båda fallen med höga ambitioner. Naturbruksförvaltningens uppdrag och mål Regionutvecklingsnämnden har två perspektiv på sitt uppdrag 4 : dels att ge Naturbruksstyrelsen förutsättningar för utbildningsverksamheten och dels att ge skolorna en roll i den regionala utvecklingen. Enligt Naturbruksstyrelsens uppdrag från RUN ska detta ske genom: - Gymnasieutbildning inom naturbruksområdet för unga - Vuxenutbildning inom den gröna sektorn på olika nivåer - Kunskaps- och kompetenscentra till stöd för näringens tillväxt och utveckling Skolanläggningarna ska utvecklas till modeller för: - Hållbar landsbygdsutveckling - Hållbar livsmedelsförsörjning - Hållbar energiomställning - Samspel stad och land pdf RUN som beställarnämnd ger årligen ett uppdrag till Naturbruksstyrelsen, Dnr RUN

15 De gröna näringarnas utveckling och behov Naturbruksförvaltningens verksamhet har ett regionalt utvecklingsuppdrag och i detta är det de gröna näringarnas utveckling och tillväxt som är prioriterat jämte en hållbar landsbygdsutveckling, livsmedelsproduktion, energiomställning samt samspel stad och land. Därmed ska verksamheten inrikta sig på att stödja näringen, landsbygden och staden inom dessa verksamhetsområden. Detta behöver göras på olika sätt inom de olika verksamhetsgrenarna. Medan gymnasiet och vuxenutbildningen också regleras av en detaljerad lagstiftning kan kompetenscentrauppdraget helt utformas efter näringens behov. För att ta reda på vad näringen faktiskt efterfrågar och behöver genomförs årliga behovsinventeringar förutom de dialoger som förs i programråd, branschråd, vid träffar med näringsrepresentanter och dess företrädare i form av exempelvis yrkesnämnder, LRF och Hushållningssällskapen. De gröna näringarna definieras av Naturbruksförvaltningen som samtliga näringar som omfattas av Naturbruksprogrammets utbildningar, dvs: skog, jakt, naturvård och naturturism, lantbrukets olika grenar som djurhållning, odling, landsbygdsturism och gula maskiner, olika inriktningar kring djur som smådjur, djursjukvård, hästar, hundar, zoohandel, djurparker och avel och trädgårdsnäringens olika verksamheter såsom frilandsodling, växthusodling, anläggning, offentlig miljö och trädgårds design m.fl. Inom dessa områden ryms även entreprenörskap och innovation för att stödja de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. Samverkansavtalet med kommunerna Västra Götalandsregionen har ett samverkansavtal med de 49 kommunerna 5. Detta avtal bygger på en skatteväxling som gjordes vid regionbildningen. Modellen förutsätter att samtliga kommuner ingår avtalet annars kan skatteväxlingen behöva göras om. I avtalet regleras förutsättningarna för samverkan kring naturbruksutbildningarna. Samverkansavtalet omfattar alla naturbruksutbildningar inom gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning samt uppdragsutbildningar inom naturbruksområdet. Inom gymnasieskolan omfattas även introduktionsprogrammet programinriktat individuellt val (PRIV) inom naturbruk. (Se vidare avsnitt Samverkansavtalet med kommunerna i kap Särskilda utmaningar.) Förutsättningar för eleverna och de studerande En kvalitativ, attraktiv och stimulerande studiemiljö med förutsättningar för eleverna och de studerande att nå höga kunskapsresultat inom de teoretiska såväl som de praktiska utbildningsmomenten har varit en bärande tanke i arbetet. Oavsett om elever/studerande går vidare till högre/andra studier, arbetsliv eller företagande ska de ha haft de bästa förutsättningarna under sin studietid inom Naturbruksförvaltningen. Dessa förutsättningar utgörs av faktorer som: trygga och attraktiva boendemiljöer, effektiva resvägar, ändamålsenliga skollokaler, driftanläggningarnas anpassning till näringens utveckling och skollagens krav samt lärare som möter alla elever och studerandes behov i pedagogiska processer som vi, baserat på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet, vet leder till högre motivation för studier och höga kunskapsresultat. Dessa faktorer har vägts in i utredningens bedömning för att främja en utbildning som är attraktiv över tid och erbjuder bästa möjligheter för eleverna under studierna och när det gäller framtida arbete, företagande och vidare studier. (Se vidare kapitel Särskilda utmaningar och avsnitten Kvalitetsmässigt och Skolornas attraktivitet.) Attraktiva skolor Det finns inget enkelt svar på vad som gör en skola attraktiv. Däremot finns det ett antal faktorer vi identifierat som gemensamma för attraktiva skolor [1] : höga studieresultat, många elever söker sig dit, samhället/berörd näring tycker det är skolor med hög kvalitet, skolorna har behöriga lärare med högt renommé och god pedagogisk förmåga, skolorna har moderna pedagogiska hjälpmedel och 14 5 GN Ny [1] Baserat på studier av kvalitetsredovisningar, offentlig statistik, rundringningar till skolorna, studie av deras hemsidor och marknadsföring, samt SIQ:s årliga kvalitetsutmärkelse. Alla skolor ska bli bra skolor, 2014, Skolverket

16 när det gäller yrkesprogram har de moderna/aktuella maskiner, skolorna har fräscha, ändamålsenliga lokaler, skolorna har en ekonomi i balans och upplevs trygga, en huvudman med tydliga ambitioner med skolan, högt satta mål och tydliga visioner samt ett effektivt systematiskt kvalitetsarbete. Många av de mest attraktiva skolorna i landet återfinns bland de skolor som SIQ ger fina vitsord för deras systematiska kvalitetsarbete. Flera av skolorna har också en omfattande internationalisering och särskilt yrkesprogrammen en tydlig näringslivsanknytning. Ovanstående bild stämmer väl överens med de målgruppsanalyser Naturbruksförvaltningen årligen gör då potentiella elever intervjuas. Samtliga elevgrupper intervjuas men störst fokus läggs på elever som säger sig vilja gå på förvaltningens skolor, som besöker skolorna och efter besöket inte väljer att söka den besökta skolan. I intervjuer kartläggs dessa elevers syn på vad som behöver förbättras för att skolan ska bli mer attraktiv. Förutom ovanstående anger eleverna också identifikation, skolornas storlek och förutsättningarna för särskild behörighet som skäl att söka eller inte söka en skola. (Se vidare kapitel Särskilda utmaningar och avsnittet Skolornas attraktivitet.) Hållbar ekonomi över tid Utgångspunkten i utredningen har varit att få en verksamhet med ekonomi i balans över tid. En ekonomi i balans innebär förutom att det råder balans mellan kostnader och intäkter att verksamheten ekonomiskt kan genomföra samtliga delar i uppdraget från RUN på avsett vis. Den nivå som utgör brytpunkten för en ekonomi i balans när det gäller gymnasiet, då kostnaderna (skolans fasta kostnader sammanslaget med en balanserad bemanning) och intäkterna (skolans elevoch driftintäkter) är i balans benämns break-even-nivån. Alla skolor utom en har legat under den nivån sedan Detta har lösts genom att RUN successivt ökat ägarbidraget och att NS fördelat om pengar till gymnasiet. Utifrån respektive verksamhetsforms täckningsbidrag behöver antalet skolor och driftanläggningar dimensioneras så att: tillräcklig bemanning kan garanteras genom upp och nedgångar i elevantalet på gymnasiet och studerade i vuxenutbildningen; att verksamheten kan stärkas över tid; och att det är möjligt att skapa utrymme för utveckling i enlighet med näringarnas utveckling och behov. Detta för att garantera en hög kvalitet för elever, studerande och näring och för att vara en attraktiv arbetsgivare för medarbetare med rätt kompetens. (Se vidare kapitel Särskilda utmaningar och avsnitten Hållbar ekonomi över tid och Samverkansavtalet med kommunerna ) Kvalitetsmässiga förutsättningar För att erbjuda en yrkesutbildning av hög kvalitet för gymnasieelever, vuxenstuderande och för de gröna näringarna behöver anläggningarna, för att fylla sitt syfte, vara anpassade dels för undervisning och dels för dagens och framtidens näringsliv. De behöver ge eleverna/de studerande förutsättningar för dels de baskompetenser och den bredd de behöver ha, men också för de specialkunskaper och den spetskompetens utbildningarna syftar till. Skolorna behöver ha tillgång till legitimerade och behöriga lärare 6 i tillräcklig omfattning, men också till lektorer som kan bidra till ungdomsgymnasiets kvalitetsutveckling, att utbildningen följer med sin tid, samt med försöks-, forsknings- och utvecklingsinsatser för att säkerställa att verksamhetens kunskap- och kompetenscentra kan bidra till de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. Utöver driftanläggningarna behöver skolorna ha tillräcklig tillgång till kvalitetssäkrade platser för det arbetsplatsförlagda lärandet 7 (APL) och Lärande i arbete 8 (LIA). APL- och LIA-platserna måste också komplettera skolornas anläggningar med de moment som inte kan erbjudas på skolorna. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver integreras i alla processer och ledtiderna mellan genomförande och utvärdering/analys behöver kortas liksom tiden mellan utvärdering/analys och 15 6 Skollagen 2 kap Skollagen 16 kap 16 och Gymnasieförordningen kap

17 förändring. (Se vidare kapitel Särskilda utmaningar och avsnitten Kvalitetsmässigt och Skolornas attraktivitet ) Naturbruksförvaltningens roll i Naturbrukssverige Naturbruksförvaltningen har som landets största utbildningshuvudman inom området 9 ett särskilt ansvar att utveckla och påverka inriktningen av utbildningen inom naturbruket. För att attrahera de elever som vill bo och arbeta på landsbygden behöver utbildningen och den framtida arbetsmarknaden uppfattas som lämpliga för högpresterande och ambitiösa elever som vill läsa vidare och så småningom ha attraktiva och utmanande arbeten. Många naturbruksskolor har långa anor och bygger i hög grad på traditioner. Naturbruksförvaltningen har, till skillnad från många andra gymnasieskolor, ett tredelat uppdrag och genom kunskap- och kompetenscentrauppdraget har verksamheten en unik möjlighet att utveckla öppna testbäddar, bidra med försöks- och forskningsmiljöer för att svara upp mot de gröna näringarnas snabba utveckling. Genom det regionala utvecklingsuppdraget och genom att utveckla attraktiva skolor med naturbrukssveriges mest kompetenta lärarkår, en nära samverkan med näringarna och en stimulerande studiekultur som leder till höga kunskapsresultat kan naturbruksförvaltningen bidra till en positiv utveckling för hela naturbrukssverige. (Se vidare kapitel Särskilda utmaningar och avsnittet Skolornas attraktivitet.) Modell för hållbar utveckling I regionutvecklingsuppdraget ingår att utveckla verksamheten till en modell för hållbar landsbygdsutveckling, en hållbar livsmedelsproduktion, en hållbar energiomställning och ett hållbart samspel mellan stad och land. Genom att på detta sätt bidra till landsbygdens utveckling i allmänhet och de gröna näringarnas i synnerhet kan förvaltningens anläggningar genom öppna testbäddar erbjuda näringen försöksmiljöer där de kan testa förutsättningar, ta del av spetsteknik och lära sig nya produktionsprocesser. (Se vidare kapitel Bakgrund och avsnittet Kunskap och kompetenscentrum.) Lagstiftning Naturbruksförvaltningens uppdrag vilar, förutom på de uppdrag som kommer genom Västra Götalandsregionens olika nämnder och styrelser samt genom samverkansavtalet med de 49 kommunerna, på flera olika lagstiftningar. Skollagen med dess förordningar, läroplan och allmänna råd, är tillsammans med Yrkeshögskolelagstiftningen bärande för utbildningarna inom det formella utbildningssystemet (gymnasium, kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskola). Arbetsmiljölagstiftningen och arbetsrätten gäller hela verksamheten liksom personuppgiftslagstiftningen. Den regionala förvaltningen lyder under kommunallagen och förvaltningslagstiftningen. Driftanläggningarna regleras förutom av fastighetslagstiftningen av en omfattande lagstiftning inom området jakt, fiske och jordbruk, av lagar inom området hälsoskydd och säkerhet, energiförsörjningsområdet och det miljörättsliga området. Den omfattande lagstiftningen innebär begränsningar, exempelvis när det gäller vad elever kan göra på sin arbetsplatsförlagda verksamhet (APL) och hur bemanningen måste lösas på driftanläggningarna för att säkra djurskyddet samtidigt som dess efterlevnad borgar för en säker utbildningsverksamhet med hög kvalitet. Vision 2025 Under 2013 genomlystes Naturbruksförvaltningen av en utredning av relevanta framtidsfrågor. I inledningen av den processen genomfördes en process där samtliga chefer och fackliga representanter tillsammans formulerade en gemensam vision för verksamheten: Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet" Den nya visionen syftar mot Visionen har åtföljts av gemensamma mål och handlingsplaner, identifiering och utveckling av huvudprocess, ledningsprocesser och stödprocesser, ett systematiskt 16 9 I uppdraget från RUN

18 kvalitetsarbete och ett systematiskt kompetensutvecklingsarbete. Detta arbete kommer att prägla verksamheten framöver. Beslut om samarbete mellan skolorna togs, en gemensam planering infördes, rutiner, handlingsplaner och processer synkroniserades och en ny värdegrundsplattform antogs med de gemensamt framtagna kärnvärdena: ansvar, gemenskap och utveckling. Sedan 2009 har de ekonomiska förutsättningarna förändrats för verksamheten i takt med gymnasiereformen, minskande elevkullar, minskande marknadsandelar, successivt minskande finansiering av kommunerna 10 och ökande regioninterna kostnader. Detta har föranlett flera och omfattande omställningsprocesser för att dels anpassa kompetensnivåerna efter skollagstiftningen och dels anpassa verksamheten efter ekonomin. För att identifiera varför marknadsandelarna fallit har målgruppsanalyser, sökbildsanalyser och effektmätningar av marknadsföringen genomförts systematiskt. Kommunernas studie- och yrkesvägledarna prioriteras med en årlig utvecklingsdag tillsammans med näringen som blivit välbesökt. Det samlade arbetet har lett till ett antal utvecklingsområden för vilka handlingsplaner skapats, utbildningar genomförts och Västra Götalandsregionen har skjutit till pengar för att komma till rätta med bristerna. 17 Marknadsföringen har professionaliserats vilket lett till att fler ungdomar besöker skolornas besöksdagar och öppna hus. En majoritet av besökarna avstår dock från att välja skolorna efter besöket. Skälen till detta har identifierats via intervjuundersökningar och förvaltningen behöver därför genomföra ytterligare förändringar. Dessa förändringar handlar bland annat om kultur, identifikation, attraktivitet, kunskapsresultat, kompetensbredd och kompetensdjup hos lärarna, möjlighet att erbjuda särskild behörighet till framförallt SLU:s längre utbildningar (NV-behörighet), tekniknivån på anläggningen och i undervisningen, innovativa miljöer, forskningsstöd och inte minst näringens engagemang i utbildningarna. Den nuvarande skolorganisationen ser ut som den gör av historisk hävd. Någon analys av var skolor bör vara placerade och hur de bör vara formaterade för att bidra till de gröna näringarnas utveckling och tillväxt har inte genomförts på detta omfattande sätt sedan regionbildningen. Då ekonomin nu kräver strukturförändringar av verksamheten blir visionen än viktigare, jämte de faktorer som skapar attraktiva skolor, för att genomföra strategin för en långsiktigt hållbar naturbruksorganisation som kan fungera som motor för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling över tid. 10 I samverkansavtalet med kommunerna räknas elevpengen upp med 80 procent av skolindex årligen.

19 Bakgrund Måluppfyllelse generellt Flera av skolorna har idag svårt att klara av det uppdrag som regionutvecklingsnämnden årligen lämnar. Skolornas krympande ekonomier och organisationer medger inte utrymme för att klara av att bemanna alla områden så att leverans med hög och jämn kvalitet kan ske. Skolorna är så små att bemanningen är svår att klara. Resurser behövs för att klara att kompetensbredden enligt skollagen, driftsmiljöer för att hantera mark och uppfylla djurskyddsregler samt inom internat, kök och städ. Det medför att två stora områden i uppdraget ofta åsidosätts: vuxenutbildning och kompetenscentrauppdraget. Kunskap- och kompetenscentra Kunskap- och kompetenscentraverksamheten regleras till skillnad från gymnasiet, vuxen- och YHutbildningen inte av någon särskild lagstiftning. Verksamheten utgår från uppdraget från RUN, omvärldsanalyser, de årliga behovsinventeringarna och en direkt efterfrågan på insatser från näringens företag. Uppdraget att vara ett kunskap- och kompetenscentra som stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling innebär flera roller och flera uppdrag. Rollerna definieras till: - Mötesplats att erbjuda en plats för individer, företagare och organisationer att träffas på, att erbjuda nätverk, erfarenhetsutbyte etc. - Mäklare att fungera som sambandscentral mellan branschens olika behov och efterfrågad kompetens/stöd/resurs. - Motor att aktivt bidra till, stimulera och driva på de gröna näringarnas tillväxt och utveckling på olika sätt exempelvis genom att leverera kvalificerad arbetskraft, erbjuda efterfrågad utbildning, utveckla öppna testbäddar, försöks- och testmiljöer, ny teknik etc. I syfte att uppnå detta och att bidra till VG 2020 ska Naturbruksförvaltningens anläggningar utvecklas till modeller för: - Hållbar landsbygdsutveckling - Hållbar livsmedelsförsörjning - Hållbar energiomställning - Samspel stad och land Exempel på utbildningar som erbjuds är utbildningar mot olika typer av kort och certifikat, eller utbildningar anpassade efter ett företags eller branschorganisations uttryckta behov i förhållande till en given grupp människor som exempelvis sparsam körning. Potentialen är stor och utvecklingen har gått från att erbjuda utbildningar på reaktiv basis eller utifrån ett område skolorna har i sitt standardutbud till ett mer näringsanpassat och proaktivt sätt. Behov fångas in på olika sätt, oftast genom de kontakter skolorna har med näringen av olika slag, men också genom en systematisk inventering av behoven 11. I Konkurrenskraftsutredningen 12 konstateras att ett sätt att stödja den produktivitetshöjning som behöver ske inom de gröna näringarna är att utveckla utbildningsinsatserna inom produktionsprocesser, marknad, företagsledning och entreprenörskap. Utbildningsinsatser behöver också göras för att öka kunskapen om riskhantering på marknadens villkor och hur exponering för risk kan minskas vid företagsexpansion. Den ser också ett behov av arbetsgivar- och ledarutbildningar som riktar sig till företagare inom jordbruks- och trädgårdsnäringen, liksom utbildningsinsatser för att underlätta export för små och medelstora företag Exempelvis genom branschrådet, programråden, genom Utbildningssamordnarnas omvärldsanalys och genom Enkätfabrikens intervjuundersökning av 232 företag under mars-april 2015: Naturbrukskansliet Intervjuundersökning, (2015) Enkätfabriken 12 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring, 2015, SOU 2015:15

20 Denna bild förstärks i de dialogmöten Naturbruksförvaltningen genomfört med de gröna näringarna som utöver ovanstående också efterfrågar utbildning i att hantera media. I dialogmötena diskuterades också de olika aktörer som arbetar med näringsstödjande processer och deras samordning och samverkan. Förslaget från näringen är att Naturbruksförvaltningens kunskap- och kompetenscentrum (i egenskap av opartisk, icke vinstdrivande och offentligt finansierad part) utgör en samordnande nod och mötesplats som vägleder och lotsar vidare i kunskaps- och innovationssystemet. Hållbar landsbygdsutveckling En hållbar landsbygdsutveckling handlar mycket om en levande landsbygd där människor vill och kan bo, verka och utvecklas. För det krävs närhet till exempelvis vårdcentraler, skolor, affärer, bensinstationer och inte minst till arbetstillfällen. Det behövs också god mobiltäckning och goda möjligheter till bredband. För att dessa faciliteter ska kunna finnas krävs å andra sidan att det finns en viss mängd människor inom ett rimligt geografiskt upptagningsområde. Landsbygdsutveckling kan därmed inte ske utan människor som har möjligheter till och trivs med att bo på landsbygden. I den av Ungdomsbarometern genomförda målgruppsanalysen 13 på uppdrag av Jordbruksverket kan vissa mönster skönjas kring vilka som vill och kan bo på landsbygden. De ser att det finns en tydlig livsstilsgruppsfördelning bland de som vill flytta till landsbygden och bland de som vill stanna kvar i staden. De som vill flytta till landsbygden eller mindre orter är i första hand ideellt lagda, ofta välutbildade, drivs av sitt djur- och naturintresse men hindras av att det finns få attraktiva, högkvalificerade jobb på landsbygden. De vill jobba med något som engagerar dem. De som vill stanna kvar på landsbygden å andra sidan är inte särskilt intresserade av djur och miljö, de är däremot intresserade av att gå på konserter, festivaler, är intresserade av bilar, motorcyklar och mode. De är inte särskilt intresserade av att pröva nya saker. De är mindre intresserade av att göra karriär än andra grupper men är å andra sidan betydligt mer intresserade av att läsa ett yrkesprogram på gymnasiet. De vill dock i hög utsträckning (81 %) läsa vidare efteråt för att bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Undersökningen ser också att tjejer är något mer positiva till att bosätta sig på landsbygden och att andelen som beskriver sig som positivt inställda till att bo på landet eller en mindre ort ökar med åldern. Personer som beskriver sig som lugna, tysta och blyga är mer intresserade av att bo på landet än människor som beskriver sig som sociala, aktiva, ambitiösa och målinriktade. I Ungdomskollen 14 ses att ungdomar från landsbygden är lika måna om att läsa vidare som ungdomar från städer. En övervägande majoritet, 9 av 10, tycker det är viktigt att vara duktig i skolan medan bara 72 procent tycker att de anstränger sig för att vara det. I rapporten konstateras att utbildningsvalet till gymnasiet visserligen präglas av intresset för ämnesinriktningen men utbildningens möjlighet att hålla flera dörrar öppna är av central betydelse särskilt när det gäller intresse för yrkesprogrammens ämnesinriktningar. För att vara en modell för hållbar landsbygdsutveckling behöver naturbruksförvaltningen tydliggöra möjligheterna att läsa vidare inom de gröna näringarna för att visa de elever som är intresserade av ämnesinriktningen att det finns möjlighet till attraktiva och högkvalificerade jobb på landsbygden och inte bara inom de traditionella gröna näringarna. För en hållbar landsbygd behövs företag inom besöksnäringen, tillverkande och säljande företag, företag som kan erbjuda de gröna näringarnas företag den service och de tjänster de behöver för sin fortlevnad och utveckling. Samtliga näringsgrenar betonar vid näringslivsdialogerna lönsamhet, affärsmässighet och marknadsorientering som utvecklingsområden för landsbygdens företag tillsammans med engagerade och kompetenta medarbetare. Denna efterfrågan matchar väl de individer som faktiskt vill flytta till landsbygden och verka där. Naturbruksskolorna kan fylla en roll genom att attrahera Målgruppsanalys, (2012) Ungdomsbarometerns undersökning på uppdrag av Jordbruksverket 14 Ungdomskollen 2015, (2015) Västsvenska handelskammarens Rapport 2015:2