Bioenergi framtidens väg

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bioenergi framtidens väg"

Nils Jansson
för 8 år sedan
Visningar:

2 Bioenergi framtidens väg 1. Bakgrund 2. Målformulering 3. Avvägningar 4. När kan vi starta? 5. Hur bygger vi utbildning? 6. Kurser som skapar profil 7. Nya kurser 8. Förberedelser 9. Startskedet 10. Visionen 11. Förutsättningar för utveckling

3 1. Bakgrund László Gönczi utredde under våren 2008 förutsättningarna för en bioenergiutbildning i Ljusdal på uppdrag av gymnasiechef Sten Bodin. Rapporten presenterades för BUN som beslutade att vidare utredning behövdes. Förvaltningschef Stefan Meuller delegerade uppdraget till rektor för Slottegymnasiets Naturbruksprogram. Konkreta förslag som presenteras bygger på slutsatser utifrån László Gönczis undersökning.

4 2. Målformulering Med skogen som bas bygga upp en kunskapsbank kring bioenergiproduktion och dess teknik.

5 3. Avvägningar Osäkerheten kring sökandetalet är stor pga sjunkande elevkullar och ungdomars intressen. Extra viktigt att notera är att grundskoleeleverna visar relativt ljumt intresse; 2 % i första hand och 5 % i andra hand. (se Gönczis rapport sida 19 för detaljerad information) Osäkerheten kring branschens utveckling och aktörernas behov är stor, men potentialen för utveckling desto större.

6 4. När kan vi starta? Naturbruk med inriktning skog har idag tre valbara profiler som eleverna väljer mellan på vårterminen i åk 1; Maskin, Jakt, och Entreprenör. Av dessa tre har entreprenör relativt få sökande. En bioenergiprofil upprättas och görs sökbar för de elever som påbörjar sin utbildning HT09. Information om profilerna påbörjas tidigt vilket blir en intern marknadsföring och ger en möjlighet till tjuvstart under läsåret

7 5. Hur bygger vi utbildning? Vi bygger på det vi redan kan! Vi bygger vidare på en naturlig utveckling som redan påbörjats! Vi tar hjälp för att lära oss! Vi bygger nätverk för framtiden!

9 6. Kurser som skapar profil

10 7. Nya kurser Bioenergi råvaror och teknik (100 p) Denna kurs har stort fokus på framtagandet och skördandet av skogs- respektive jordbruksprodukter. En annan viktig del är transporter och lagring av varan som ofta begränsar kvalitet och lönsamhet i näringen. Eleverna ska lära sig traditionella hanteringar men också skaffa sig en frontline orientering om moderna tekniker som ständigt utvecklas.

11 7. Nya kurser Återvinning (50 p) Det finns väldigt lite att hämta i skolverkets kursutbud om återvinning. Samtidigt växer återvinningens roll alltmer i energisektorn. Sopförbränning, förbränning av bark och spån samt gasproduktion av komposterbart hushållsavfall, slam och slakteriprodukter är intressanta inslag i Sveriges energibalans, men de har också en betydande roll inom miljöskyddet. Denna kurs ska ge eleverna en insikt om denna aspekt och en god orientering kring utvecklingen på området.

12 7. Nya kurser Nationell energibalans (50 p) Helt avgörande för branschens utveckling är hur de olika energislagen balanserar efterfrågan. I en alltmer internationaliserad energihandel tenderar frågorna att bli globala. Men det behövs, trots allt ett regionalt och nationellt fokus också. Detta fokus skulle den föreslagna kursen garantera.

13 8. Förberedelser (Vid samma elevantal som idag) Utveckling av 3 stycken nya kurser a 200 p I detta ingår exempelvis: Kontakter och möten med lärare, skolledning och eventuella samarbetspartners Framtagande av lokala kursplaner för beslut av BUN Framtagande av förslag på lämplig vidareutbildning av personal Beräkning av kostnad för långsiktiga investeringar i eget testpannrum och maskiner

14 9. Startskedet Ökade Driftskostnader för: Inhyrning av resurspersoner, specialister inom området Ca 100 timmar per läsår APU-kostnader (Arbetsplatsförlag utbildning) Två perioder på fyra veckor för 10 elever Resor under APU för lärare och elever

15 10. Visionen Investeringar Eget testpannrum sammanbyggd med framtida bussgarage Möjliggör egen biovärmeproduktion med elevansvar Skapar förutsättningar för djurvårdens utveckling Maskiner (leasa eller köpa) för småskalig bioenergiproduktion Produktion av egen råvara Modernisering av föråldrad utrustning Tillgång till egen lektionssal och transportmedel Övertagande av delar av fordons lokaler Utökat bussantal (en till) Ett Bioenergispår på KY-utbildningen = en del av Yrkeshögskola Hälsingsland.

16 11. Förutsättningar för utveckling Driftsbudget Bibehållen personalstyrka Sänkta nyckeltal ger ej förutsättningar för tre profiler Skapar förutsättningar för djurvårdens utveckling Investeringsbudget Långsiktig budgethantering Trygghet skapar goda förutsättningar för konkurrens och delaktighet Skapar förutsättningar för djurvårdens utveckling

Relevanta dokument

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!