Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag, läroplan samt i den kommunala sektorsplanen (se den kommunala kvalitetsredovisningen). Detta är Sammilsdalskolans redovisning gällande grundskolans och grundsärskolans kvalitet och utveckling. Rapportens disposition 1. Prioriterade områden 2013/ Resultat 3. Analys och kommentarer 4. Prioriterade områden 2013/ Organisation och planering Prioriterade områden I början av året var Sammilsdalskolan två skolenheter och efter februari slogs dess ihop med varandra till en stor enhet. De prioriterade målen var uppsatta efter de förutsättningar som rådde i början av läsåret. För att nå uppsatta mål planerades följande prioriteringar inför läsåret 2013/2014: 7-9 F-6 Flex 1 1. Utveckla ledarskap och kommunikation 2. Förbättra studie-och yrkesvägledningsarbetet på skolan. 3. Utveckla värdegrundsarbetet och integrationsarbetet på skolan 4. Lyfta skolans profil Hälsa-och idrott 1. Förbättra det entreprenöriella lärandet 2. Förbättra reflektionskulturen 3. Utveckla värdegrundsarbetet och integrationsarbetet på skolan 4. Utveckla ledarskap och kommunikation 1. Företagande 2. Utveckla elevernas individuella studieplaner 3. Idrott/hälsa/motorik Fakta 2013/2014 Antal elever f Varav Flex 1 13 Varav FLex 2 8 Personal 71,25 1

2 1. Få eleverna att känna sig trygga i sina nya lokaler 2. Få alla elever att höja sina resultat 3. Utveckla elevernas sociala förmåga Genomförande och metod Nedan redovisas vad och hur skolan arbetat för att nå ovanstående mål Ledarskap och kommunikation Arbetslagen har haft gemsamma diskussioner på konferens tiden kring ledarskap. Arbetslagen har försökt att ha gemensamma regler för ut lektionsupplägget ska se ut. Alla lärare har erbjudits en föreläsning kring ledarskap i klassrummet med konkreta tips hur detta kan bli bättre. Skolpsykolog Magnus Nilsson har handlett lärarna kring detta ämne under en eftermiddag för att hitta en gemensam grundsyn. För att göra eleverna mer medvetna om sin egen inlärning hade vi under en vecka ett projekt som vi kallade fokusvecka där schemat bröts helt och eleverna kunde fokusera under längre tid på de ämnen de behövde för sin egen inlärning. Syftet var att höja måluppfyllelsen till alla betyg. 2. Studie- och yrkesvägledningsarbete Arbetslagen har arbetat med olika projekt. Åk 8 har haft kommunprao och arbetat med eleverna har även haft skola/arbetslivs projekt. SYV har haft mycket information till åk 9 kring gymnasievalet. De har även besökt mässan kring skola arbetsliv i september. SYV har besökt åk 7 och eleverna har gjort en skrivuppgift om skolan och yrkeslivet. Det har även varit prova på dagar inom idrottsprofilen och föreläsning med yrkesinnehåll. Lärarna har arbetat med att prata om olika yrken inom deras arbetsområden för att göra eleverna medvetna. Skolan planerade att ha SYV-dagar inom varje ämnesområde och vi genomförde endast en av dessa inom praktiskt/estetiska ämnen. Tyvärr lyckades vi inte genomföra resten pga tidsbrist och ekonomi. 3. Värdegrundsarbete Skolan gav alla elever och personal en föreläsning i kränkningar på nätet under augusti månad. Även föräldrar bjöds in. Under idrottsprofilen har eleverna arbetat med materialet Fair play. Under vårterminen började delar av trygghetsteamet en högskoleutbildning kring värdegrundsarbete och skolan kommer att fortsätta med detta under nästa läsår. Lärarna har även tagit upp samtal kring värdegrund under sina lektionspass. De har arbetat med klassrumsplaceringar, klassråd, kamratstödjare i åk Lyfta fram skolansprofil Idrott och hälsa. En plan togs fram i början av läsåret för hur detta arbete skulle bedrivas. De lärare som varit inblandade i planen direkt har arbetat efter denna och upplevt en bra respons. Kontakten med föreningarna har förbättrats genom bättre kommunikation med skolan och besök från skolan. Det har även hållits regelbundna möten med föreningarna. 2

3 F-6 Att utveckla etreprenöriellt lärande Övergripande har pedagogerna: Lyft idéer och förslag från barnen och uppmuntrat kreativitet Gett eleverna förutsättningar att vara med och planera undervisningen, bl.a. på klassråd, lektioner och utvärderingar. Arbetat med ämnesövergripande projektarbeten i NO och SO. Under läsåret fortbildat sig genom att ta del av aktuell litteratur inom området. Låtit eleverna ta kontakt med företag utanför skolan. Arbetat med ipads i klassrummen, som verktyg, vid redovisningar och textframställning. I årskurserna F-3 har pedagogerna: Uppmuntrat eleverna att ta eget ansvar och gett respons för deras kreativa idéer I F- klassen fokuserat på utveckling av barns nyfikenhet och kreativitet. I klasserna 1-3 utifrån läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav genomfört olika projekt, bl.a. i tvärgrupper med mellanstadiet. Låtit eleverna har vara delaktiga i val av arbetssätt. Låtit eleverna arbeta med projektet att skriva sig till läsning där deras kreativitet och initiativ resulterat i olika texter. I årskurserna 4-6 har pedagogerna: Arbetat med olika projekt som Leksand möter världen där även skapande skola varit delaktiga. Låtit eleverna vara drivande i processen runt projekt där deras förslag och intressen varit grunden för arbetet. För att stärka de sociala målen tillsammans med kunskapsmålen låtit eleverna arbeta i tvärgupper som resulterade i en redovisning för eleverna i F-3. Att förbättra skolans reflektionskultur Övergripande har pedagogerna: Haft regelbunden reflektion tillsammans med elever. Arbetat med kontinuerlig utvärdering, ett s.k. formativt arbetssätt, där varje elev har fått berätta nuläge-vad och hur man vill utveckla. I arbetslaget reflekterat runt den egna lärarens ledarskap. Låtit eleverna skriftligt utvärdera varje arbetsområde. I det dagliga arbetet strävat efter att eleverna muntligt fått utvärdera/reflektera: vad-varför-hur Eleverna har gjort bedömningar av sina egna och andras arbeten, vilket har resulterat i att eleverna utvecklat sin insikt runt centrala förmågor som att bedöma och reflektera. I årskurserna F-3 har pedagogerna Reflekterat med barnen vid dagens slut Pratat med barnen om vad som varit bra eller mindre bra runt olika arbetsområden 3

4 I årskurserna 4-6 har pedagogerna Arbetat med eleverna som haft en bok som de kallat för eftertankar där eleverna regelbundet fått reflektera. Tillsammans med eleverna utvärderat efter varje arbetsområde något som också funnits med i de pedagogiska planeringarna. Utveckla arbetet med integration och värdegrund Övergripande har pedagogerna: Tillsammans med eleverna gjort gemensamma regler bl.a. på temat arbetsro, att vara en bra kompis, vilka har synliggjorts i klassrummet och regelbundet följts upp. Involverat kurator som på olika sätt varit delaktig i arbetet, både på grupp och individ-nivå. Tillsammans med elever och i personalgruppen aktualiserat likabehandlingsplanen. Hela tiden haft som mål att dagligen se alla elever och vara noga med att ha tilltalat varje elev Arbetat med dilemmafrågor och tillsammans diskuterat olika problem Arbetat med etiska frågeställningar, samtal om olikheter och människors lika värde. Arbetat med det sociala klimatet i klassen, konflikthantering och respekt för andra. Gjort gynnsamma gruppindelningar I årskurserna F-3 har pedagogerna Haft regelbunden reflektion tillsammans med eleverna i samband med att ett nyanlänt barn kommit till klassen Arbetat för att skapa god och trygg stämning i grupperna I årskurserna 4-6 har pedagogerna arbetat med ett område: demokrati, hemma, i skolan, i Leksand och i Sverige där man arbetat med begreppen jämlikhet och jämställdhet. arbetat med dilemma-filmer, grupp och helklass -diskussioner. Arbetat med projektarbetet, Leksand möter världen och Globen, med mottagare F-3 Gett nyanlända elever studiehandledning då de inte har kunnat det svenska språket. Integrerat Flex 1 eleverna på idrottslektionerna (åk 6) Att utveckla ledarskap och kommunikation Övergripande har pedagogerna: Arbetat med tydliga, regler, rutiner och struktur, Byggt på det positiva hos eleven Haft välplanerade pedagogiska planeringar (PP) Låtit eleverna fått ta ansvar och varit ledare inom olika områden. Sörjt för att några av barnen fått ett individuellt utarbetat arbetsschema för varje lektion. I vissa grupper haft halvklass i matte viket varit en bidragande orsak till att eleverna nått målen. I den dagliga undervisningen låtit eleverna genom sina egna idéer och tankar fått möjlighet att påverka undervisningen I årskurserna F-3 har pedagogerna Haft ledarskapsutbildning med skolpsykolog Magnus Nilsson Haft egen kollegial handledning i arbetslaget där man stöttat varandra Varit på föreläsning på temat ledarskap i klassrummet. I årskurserna 4-6 har pedagogerna Startat en studiecirkel omkring ledarskap 4

5 Flex 1 Företagande Arbetet påbörjades förra året med att alla elever startade sitt eget företag. Detta år har vi mest ägnat åt att göra studiebesök på olika företag. Utveckla elevernas individuella studieplaner Arbetslaget har arbetat mycket med I-PADs och att hitta nya apar som eleverna kan använda utifrån sina förutsättningar Idrott/hälsa/motorik Eleverna var i Friidrottskampen under hösten. De har även fått vara med och prova olika idrotter. Under våren har vi arbetat mycket med simning och vattenvana vilket har varit mycket uppskattat. Flex 2 Utveckla elevernas individuella studieplaner, öka måluppfyllelsen och utveckla eleverna socialt. Arbetslaget har under året arbetat med att tydliggöra vad skolarbetet innebär för den enskilda eleven. De har även jobbat med att få fram vad eleverna är bra på och vad de behöver utveckla. Arbetslaget har arbetat med att få en samsyn på hur verksamheten ska bedrivas. Mycket tid har gått till den sociala biten. Skolpsykolog, kurator och specialpedagog har arbetat tätt med arbetslaget. Arbetslaget har även arbetat med utmaningar för eleverna för att främja deras utveckling både kunskapsmässigt och socialt. Resultat Resultat av genomförda prioriteringar Eleverna har tränats i och har utvecklat förmågor att ta initiativ och driva en ide från tanke till färdig produkt. Elevernas delaktighet i planering och genomförande är något som visat sig vara viktigt för deras motivation. Att eleverna hade en mottagare F-3 för sitt projekt visade sig vara mycket gynnsamt för deras initiativkraft. Lärare fått ytterligare mersmak och går kurs i EPL under hösten Fokusområdet har gynnat samarbetet i arbetslag Målen har blivit tydligare för eleverna Eleverna tränas tidigt i att reflektera och utvärdera vilket gör att de förstår värdet av utvärdering. Eleverna har utvecklat förmågan att arbeta självständigt och tillsammans med varandra vilket har gjort att de mer och mer tagit ett större ansvar, något som även är ett av skolans övergripande mål. Lärare har utvecklat förmågan att med en stor grupp genomföra reflektion/utvärdering. Lärare har blivit inspirerade att fortsätta detta arbetssätt. I arbetet över klassgränserna lärde eleverna känna andra elever över klassgränserna vilket blev en viktig del i värdegrundsarbetet och som stärkt gemenskapen Arbetet som stort har gett ett gynnsamt resultat med ett lugnare klimat och färre konflikter samt en större tolerans för varandras olikheter som resultat. De motsättningar som tidigare var vanliga runt elever med utländsk härkomst har kraftigt reducerats och eleverna har fungerat på ett bättre sätt tillsammans. Flex 1 elevernas integrering på idrottslektionerna (åk 6) har varit gynnsamt. Arbetet med Leksand möter världen har gett eleverna ökad förståelse för varandra. Många elever har i större projekt visat prov på förmåga att vara engagerade och ta eget ansvar. Eleverna har kommit med många bra idéer som resulterat i en bra redovisning Elever som haft svårigheter att samarbeta har utvecklats och har visat engagemang och kreativitet. Arbetslaget har fungerat tillfredställande för reflektion och stöttning. Som ett resultat av elevernas arbete med elever utanför den egna gruppen har färre konflikter uppstått och nya vänskaper uppkommit. 5

6 Majoriteten av lärarna anser att de har utvecklats i sitt ledarskap. De har genom diskussioner med kollegor och genom att få användbara redskap utvecklat sitt ledarskap. Vi har en del kvar att jobba med när det gäller elevernas ansvar för sitt eget lärande. I enkäter känner de sig inte delaktiga i sin undervisning. Både lärare och elever tycker inte att studie ron i klassrummen är tillräckligt bra så även detta behöver arbetas mer med. Under våren hade vi en fokusvecka som gjorde att eleverna fick arbeta mer med sin egen inlärning och detta gjorde att lärarna så att de behövde öva mer på detta. Måluppfyllelsen ökade under denna vecka och de flesta av lärarna eleverna var mycket nöjda med idéen men vi måste utveckla organisationen kring fokusveckan om det ska fortsätta. Lärarna har blivit mer medvetna om att få in SYV-biten i sina ämnen. De har arbetat mycket med projekt och både elever och lärare har tycket att det varit lärorikt. Gymnasieinformationen har varit bra och även samtalen med SYV. Majoriteten av lärarna vill ha tillbaka praon i någon form då det fattas tid och pengar för att utveckla arbeta SYVdagarna. De flesta vill arbeta vidare med temaövergripande ämnesområden kring skola/näringsliv. Eleverna har fått högre insikt i vad de ska lära sig och varför som ett led i SYV arbetet detta år. Det har inte funnit någon direkt gemensam plan för hur man ska jobba med värdegrund bara att man ska det i alla sina ämnen. En del lärare och elever har arbetat mer än andra kring detta. Fair play är det som man arbetat mest med under extra idrotten. De flesta elever trivs och känner sig trygga på skolan. Under året har personalen börjat utbilda sig i arbetet kring värdegrund via skolverkets kurs på högskolan. Vi måste arbeta mer med under nästa år för att få en tydligare samsyn över hur man ska ta sig an arbetet med värdegrund och integrering. Under året har skolan synliggjort sin idrottsprofil och förbättrat samarbetet med de olika föreningarna. En personal har haft detta uppdrag i sin tjänst och har verkligen lyckats lyfta fram skolan och låtit alla elever ta del av profilen även de som inte har idrottsprofil som tillval. Tyvärr gör de ekonomiska förutsättningarna att vi måste ta bort tid för detta under nästa läsår så det blir svårt att utveckla profilen mer under kommande år vilket är mycket synd för skolans utveckling kring denna bit. Flex 1 har haft en del personalbyten vilket lätt till att fokusmålen inte prioriterats. Simningen är det som utvecklats bäst och att man börjat med temaarbete där alla elever kan arbeta utifrån samma tema på sin nivå. Alla elever i Flex 2 har förbättrat sina resultat. Alla har inte lyckats nå betyg men är längre fram i sitt lärande idag än för ett år sedan. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Antal/andel elever med kränkande behandlingsutredningar: Totalt 25 stycken utredningar under året. Mertalet av dessa har varit konflikter mellan två elever där båda känt sig utsatta. Skolan har mätt hur eleverna mår en gång per termin via skoltempen för att få en helhetsbild. Däremellan har mentorer och klasslärare samtal med sina kontaktelever. De flesta elever känner sig trygga och mår bra men tyvärr inte alla. Det kommer fram att det finns en otrygghet och vissa känner sig utsatta kring korridorer, omklädningsrum, matsal och även raster ute. Detta är naturligtvis inte acceptabelt och skolan kommer att jobba vidare med detta och få bättre rutiner med vuxna ute i verksamheten även när det inte är lektion. Det kommer också fram att det finns hierarkier bland 7-9 där vissa grupper står över andra och där kan en del elever känna sig utsatta och inte accepterade. Det förekommer att elever kränker elever på sociala medier. Skolan hade därför en föreläsning kring nätmobbning i början av året både för elever, personal och föräldrar. Skolan upplever att fler och fler blir medvetna om problematiken både hos elever och personal men att det är svårt att ligga steget före. Nätmobbningen förekommer på skolan oftast periodvis och vid insatser från skola, elevvård och föräldrar lugnar det ner sig. Skolan kommer att fortsätta detta arbete under nästa läsår. 6

7 Elever i behov av särskilt stöd Antal/andel elever med åtgärdsprogram: Årskurs Flickor Pojkar Totalt Summa Årskurs Flickor Pojkar Totalt Summa Vi har under detta år skrivit mer åtgärdsprogram än förra året. Detta beror inte på att fler elever kräver stöd utan för att synliggöra för föräldrar och elever att vi ger stöd och att vi hela tiden utvärderar om stödet gett resultat. Skolan har under året arbetat med att säkerställas att besluten som tas vid EHT angående åtgärdsprogram verkställs i arbetslagen. F-9 är organiserad i årskursvisa arbetslag. Varje arbetslag har en representant vid EHT. När beslut tas i EHT angående elevstöd tas kopia på beslutet i två exemplar. Originalet av beslutet läggs i elevens mapp som förvaras i låst arkiv. En kopia ges till mentor som alltid meddelar hemmet. Den andra kopian läggs som bilaga till protokollet från EHT. Specialpedagog eller speciallärare finns alltid med som stöd till mentor att göra utvärderingen efter 6-8 veckor för att se om åtgärderna gett resultat. Åtgärdsprogrammet avslutas alltid efter utvärderingen och ett nytt åtgärdsprogram sätts upp om behoven kvarstår. Vårdnadshavare och elev deltar i utvärderingen och uppföljningen av ev nytt åtgärdsprogram. EHT representanten som är specialpedagog eller speciallärare följer alltid upp med mentor att hemmet meddelats och att åtgärdsprogram skrivs. Specialpedagog hjälper alltid till att skriva åtgärdsprogrammet tillsammans med mentor och föräldrar. Skolan har i under de två första veckorna utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare där man utgår från föregående betyg och sätter upp en plan för terminen. Om en elev befaras att inte nå målen under pågående termin görs en anmälan till EHT som tar beslut om åtgärdsprogram ska upprättas. Mentor kontaktar alltid hemmet när en anmälan görs från skolan och specialpedagog finns med som stöd för att mentor gör detta. Den 15 oktober och 15 mars skriver undervisande lärare i infomentor om eleverna ligger under nivå, i nivå eller över nivå i deras ämne. Om eleven ligger under nivå meddelas hemmet även personligen. Annars är det upp till föräldrar att gå in på Infomentor. Specialpedagogerna går igenom alla ämnen och kontrollerar att mentor har kontaktat hemmet och att eleven anmäls till EHT. 7

8 Specialpedagoger och rektor träffas varje vecka för att gå igenom de elever som är uppe som ärenden och följder upp att åtgärder som beslutats följs av arbetslagen. Kunskaper Nationella prov åk 6 (fram till 2011 åk 5) Matematik Engelska Svenska NO SO Betyg åk Åk Åk 6 flickor 227,4 Åk 6 pojkar 174,2 Åk Matematik ,2 89,1 Engelska ,7 Svenska ,8 95,6 SVA NO 93, ,4 SO 97,1 84,4 8

9 Genomsnittlig betygspoäng Bild 12,96 14,03 14,36 Hkk 11,98 12,35 13,87 Idrott och hälsa 11,34 12,04 12,82 Musik 9,91 11,06 11,99 Slöjd 14,39 15,13 16,01 Svenska 10,19 13,04 13,37 Sva 5,63 5 Engelska 11,07 11,16 14,42 Matematik 10,06 10,26 11,52 Geografi 9,66 12,82 13,26 Historia 9,27 12,21 12,47 Religion 9,88 12,26 12,91 Samhällsk. 10,4 11,62 12,8 Biologi 11,34 11,16 13,42 Fysik 12,38 10,92 13,02 Kemi 10,83 10,76 12,99 Teknik 11, Språkval 12,24 11,84 12, Genomsnittlig betygspoäng per ämne

10 Betyg åk 7, 8 och Åk 7 223,1 204,3 185,3 Åk 7 flickor 242,4 211,7 191,6 Åk 7 pojkar 208,6 196,2 182 Åk 8 224,8 193,5 174,5 Åk 8 flickor 239,8 210,8 178,4 Åk 8 pojkar ,4 170,2 Åk 9 225,9 219,1 Åk 9 flickor 242,2 239,7 Åk 9 pojkar , Genomsnittligt meritvärde VT åk 7,8,9. 0 Åk 7 Åk 7 flickor Åk 7 pojkar Åk 8 Åk 8 flickor Åk 8 pojkar Åk 9 Åk 9 flickor Åk 9 pojkar Analys och kommentarer Har prioriteringarna genomförts? Ja de har genomförts dock har vissa områden har prioriterats mer än andra. Har det varit rätt? Skolan ska enligt Lgr 11 kap 1 bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap, att eleverna får möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utvecklar sin förmåga att arbeta självständigt och tillsammans med andra. Detta är centralt och ett område som visat sig vara viktigt då eleverna fått utveckla dessa förmågor vilka i sin tur leder till ökade studieresultat och ökad måluppfyllelse. Området att förbättra skolans reflektionskultur är också ett område aktuell forskning visar vara mycket viktigt för elevernas kunskapsutveckling. Att tillhandahålla s.k. formativ bedömning är en påverkansfaktor med stora effekter relaterade till undervisningen. Ett annat område som också ligger mycket högt är kommunikativ/ömsesidig undervisning vilket handlar om att ha en levande dialog mellan elev 10

11 och lärare. 1 Gällande att utveckla integration, värdegrund, ledarskap och kommunikation så visar även här aktuell forskning att dessa områden är mycket viktiga för elevernas studieresultat. Områden som forskats på och visat sig avgörande är uppförande/studiero, känsla av positivt sammanhang i klassrummet, kamratpåverkan, ledarskap i klassrummet och lärande i smågrupper inom klassen. 2 De fokusområden skolan haft har tangerat samtliga av dessa delar vilket ger oss en trygghet i att vi prioriterat rätt. Har mål och åtgärder bidragit till ökad måluppfyllelse? Ja vi ser att elevernas resultat och måluppfyllelse gynnats positivt genom de åtgärder vi arbetat med. Vi är inte i mål än men en bit på väg. Fortfarande är pojkarnas resultat sämre än flickornas även om det ser bättre ut i åk 6 detta år än förra året. Åtgärdsprogrammet är också betydligt fler hos pojkarna speciellt i åk 7-9. Lärarna har diskuterat bedömning mycket under året efter skolinspektionens granskning. Det har blivit en mer samsyn på bedömning vilket är bra. Slutbetygen i åk 9 korrelerar mer med nationella proven än tidigare år. När det gäller ledarskap och kommunikation har fortfarande för låga resultat vad gäller elevernas delaktighet. Eleverna känner sig inte delaktiga i sin egen skolgång och de känner att de till stor del inte kan påverka. Vi behöver vara tydligare med vad de kan vara delaktiga i och vad de som elever kan påverka. Dialogen mellan lärare och elever behöver bli bättre. Fler elever upplever att de vet mer om målen och hur de blir bedömda vilket är bra. Måluppfyllelsen i matematik i 7-9 måste bli bättre. Vad är bra? Bra är att skolan baserar sina fokusområden på aktuell forskning och att både lärare och elever upplevt årets fokusområden vara positiva och något man vill fortsätta med. Vad är otillfredsställande? Att det tar tid. Att arbeta med årets fokusområden tar mycket engagemang och tid. Men eftersom de är centrala känns det spännande att fortsätta under kommande år. Vad behöver prioriteras kommande år? Mer tid för reflektion i arbetslagen och handledning för hur man kan arbeta formativt med större elevgrupper. Skolan behöver bli bättre på studie ro i klassrummet. Både personal och elever uttrycker att de inte är nöjda med hur det är idag. Lärarna i 7-9 behöver jobba mer ämnesövergripande för att skapa mer intresse och motivation hos eleverna. Lärarna måste även tänkta till på hur vi får med pojkarna. Varför ser det ut som det gör? Vår åsikt efter att ha tagit del av det goda arbete pedagoger och tidigare ledare arbetat med under året upplever vi att vi har slagit in på en mycket viktig väg för skolans framtid. Vi anser det vara viktigt att hålla ena foten i aktuell forskning kring skolan och den andra i verksamheten. Vi har under året sett, inte minst, de sociala målen förändrats till det positiva och att medvetenheten kring bedömning har blivit bättre både hos elever och lärare. 1 Synligt Lärande, Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat: Sveriges Kommuner och landsting, s.40 2 Ibid, s

12 Prioriterade områden 2014/2015 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Mattelyftet Ämnesövergripande temaområden 12

13 Verksamhetsplan 2014/2015 Organisation Elever Personal Verksamhet Planering Augusti September Oktober November Skolstart Utvecklingssamtal och IUP Mitterminsavstämning Höstlov Skoltemp December Plan mot diskriminering och kränkande behandling Betyg och bedömning Januari Februari Mars April Utvecklingssamtal och IUP Sportlov Mitterminsavstämning Enkäter Maj Juni Juli Betyg och bedömning Kvalitetsredovisning Leksand Annica Sandy-Hedin Rektor, Sammilsdalskolan 13

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan Kvalitetsredovisning 2014/2015 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning 2014/2015 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera,

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola Kvalitetsredovisning 2015/2016 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag,

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällberg skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällberg skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällberg skola Kvalitetsredovisning 2015/2016 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 2012/10/16 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola Flexgrupp 1 och 2 Särskola och Asbergerklass 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan 7-9 läsåret 2012/13

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan 7-9 läsåret 2012/13 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan 7-9 läsåret 2012/13 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan Kvalitetsanalys Dalstorpskolan Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 11 Arbete i verksamheten... 13 Övriga mål enligt

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola Kvalitetsredovisning 2015/2016 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skolenhet F-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skolenhet F-6 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skolenhet F-6 Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN AMBJÖRNARPSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur

Läs mer

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Rostaskolan Betyg och bedömning, skola Stödtimmen i åk 5-6 har gjort att vi fått högre måluppfyllelse. Tidiga utvecklingssamtal har bidragit

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9)) 4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor 2013-2013 (Nordlyckeskolan (7-9)) Områden Verksamhetens mål/ utvecklingsfrågor Senaste kommentaren GODA UPPVÄXTVILLKOR NORMER OCH VÄRDEN - Samtliga verksamheter

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Humleskolan. Kvalitetsredovisning 2011

Humleskolan. Kvalitetsredovisning 2011 Humleskolan Kvalitetsredovisning 2011 Inledning Friendsskola Inspektion slutsats; arbeta mer på måluppfyllelse, tydliggöra målen och arbeta med höga förväntningar Ny läroplan och skollag Lokalt arbetstidsavtal

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för skolan läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation... Fel!

Läs mer

Skolområde Korsavad 2013/2014

Skolområde Korsavad 2013/2014 Skolområde Korsavad 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 Normer och värden - Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bedömning och betyg

Läs mer

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Barn- och utbildning Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6 Verksamhetsplan 2015/ Fröviskolan F-6 Sammanställd 150825 Utvecklingsområden för Frövi F-6 Grundskola Måluppfyllelse Läroplanen Lgr 11 Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade

Läs mer

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 PRAKTISKA KIRUNA Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 1 Innehållsförteckning 1. Inledning & Syfte... 3 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 3 3. Vision mot kränkande behandling... 3 4. Delaktighet...

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Rektor, all personal, elever samt vårdnadshavare

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fågelås skola i Gate Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Den lässatsning vi startade gav en större

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2012/2013 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Utveckling och lärande 3 2.3 Elevinflytande och demokrati 8 2.4 Enhetens egna

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Innehållsförteckning Syfte Vision Lagstiftning Kiva Ansvarsfördelning Förebyggande arbete mot kränkningar, diskriminering och trakasserier Att utreda och åtgärda

Läs mer

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016 Åtagandeplan Sorgenfriskolan Läsår 2015/20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Beskrivning av skolan... 3 3 Sammanfattning: Skolans lägesbedömning... 3 4 Skolans utvecklingsområden/ åtaganden för läsåret...

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Framgångsfaktorer för inkludering

Framgångsfaktorer för inkludering Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR RÖDA BERGASKOLAN LÄSÅRET 14/15

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR RÖDA BERGASKOLAN LÄSÅRET 14/15 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR RÖDA BERGASKOLAN LÄSÅRET 14/15 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Precis som förra året visar elev- och föräldraenkäterna att eleverna

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Åsenskolan Rektor Johan Kronberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lextorpsskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lextorpsskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lextorpsskolan F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Sövestad skola Ansvarig rektor: Jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsrapport Hagabackens skola 2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/

Läs mer

Sida 2 av 5 Lärarna har regelbundet följt upp med eleverna frågan om arbetsro i klassrummet. Undervisning Skolan har genomfört de åtgärder som föresla

Sida 2 av 5 Lärarna har regelbundet följt upp med eleverna frågan om arbetsro i klassrummet. Undervisning Skolan har genomfört de åtgärder som föresla Sida 1 av 5 Fågelforsskolan 6-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola a för planen Rektor Vuxenteam Vår vision Eleverna har

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2 Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2 Verksamhetsformer som omfattas av planen:

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-6 och fritidshemmet Läsår: 2014/2015 Planen gäller till 2015-11-30 Vetlanda

Läs mer

Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Värnamo Grundsärskola 1-9 Läsår 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoarbetet: Det står skrivet i skollagen, från och med 1 juli 2011, att en samlad elevhälsa ska finnas på skolan. Elever ska ha tillgång till medicinska, psykologiska,

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkskolan 2015/2016 På Björkskolan arbetar vi aktivt med; Värdegrund under hela läsåret. Gott språkbruk samt artighet, trivsel och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING VISION Midgårdsskolan är en skola som bryr sig, där vi ser varandra och tar ansvar för att alla ska må bra. Eleverna ska uppleva att de får vara som de

Läs mer

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Uppdaterad 2015-03-10 Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Mål vid Morups Friskola Ingen mobbning, trakasserier eller annan särbehandling på grund av

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Inledning Vi har valt att ha en gemensam plan för plan mot diskriminering och mot kränkande behandling.. Diskrimineringslag (2008:567) och Skollag (2010:800

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Frälsegårdsskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Frälsegårdsskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Frälsegårdsskolan F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan 7-9 Läsåret 2014/2015 2(7) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Utifrån arbetet mot diskriminering och kränkande

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer