Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag, läroplan samt i den kommunala sektorsplanen (se den kommunala kvalitetsredovisningen). Detta är Sammilsdalskolans redovisning gällande grundskolans och grundsärskolans kvalitet och utveckling. Rapportens disposition 1. Prioriterade områden 2013/ Resultat 3. Analys och kommentarer 4. Prioriterade områden 2013/ Organisation och planering Prioriterade områden I början av året var Sammilsdalskolan två skolenheter och efter februari slogs dess ihop med varandra till en stor enhet. De prioriterade målen var uppsatta efter de förutsättningar som rådde i början av läsåret. För att nå uppsatta mål planerades följande prioriteringar inför läsåret 2013/2014: 7-9 F-6 Flex 1 1. Utveckla ledarskap och kommunikation 2. Förbättra studie-och yrkesvägledningsarbetet på skolan. 3. Utveckla värdegrundsarbetet och integrationsarbetet på skolan 4. Lyfta skolans profil Hälsa-och idrott 1. Förbättra det entreprenöriella lärandet 2. Förbättra reflektionskulturen 3. Utveckla värdegrundsarbetet och integrationsarbetet på skolan 4. Utveckla ledarskap och kommunikation 1. Företagande 2. Utveckla elevernas individuella studieplaner 3. Idrott/hälsa/motorik Fakta 2013/2014 Antal elever f Varav Flex 1 13 Varav FLex 2 8 Personal 71,25 1

2 1. Få eleverna att känna sig trygga i sina nya lokaler 2. Få alla elever att höja sina resultat 3. Utveckla elevernas sociala förmåga Genomförande och metod Nedan redovisas vad och hur skolan arbetat för att nå ovanstående mål Ledarskap och kommunikation Arbetslagen har haft gemsamma diskussioner på konferens tiden kring ledarskap. Arbetslagen har försökt att ha gemensamma regler för ut lektionsupplägget ska se ut. Alla lärare har erbjudits en föreläsning kring ledarskap i klassrummet med konkreta tips hur detta kan bli bättre. Skolpsykolog Magnus Nilsson har handlett lärarna kring detta ämne under en eftermiddag för att hitta en gemensam grundsyn. För att göra eleverna mer medvetna om sin egen inlärning hade vi under en vecka ett projekt som vi kallade fokusvecka där schemat bröts helt och eleverna kunde fokusera under längre tid på de ämnen de behövde för sin egen inlärning. Syftet var att höja måluppfyllelsen till alla betyg. 2. Studie- och yrkesvägledningsarbete Arbetslagen har arbetat med olika projekt. Åk 8 har haft kommunprao och arbetat med eleverna har även haft skola/arbetslivs projekt. SYV har haft mycket information till åk 9 kring gymnasievalet. De har även besökt mässan kring skola arbetsliv i september. SYV har besökt åk 7 och eleverna har gjort en skrivuppgift om skolan och yrkeslivet. Det har även varit prova på dagar inom idrottsprofilen och föreläsning med yrkesinnehåll. Lärarna har arbetat med att prata om olika yrken inom deras arbetsområden för att göra eleverna medvetna. Skolan planerade att ha SYV-dagar inom varje ämnesområde och vi genomförde endast en av dessa inom praktiskt/estetiska ämnen. Tyvärr lyckades vi inte genomföra resten pga tidsbrist och ekonomi. 3. Värdegrundsarbete Skolan gav alla elever och personal en föreläsning i kränkningar på nätet under augusti månad. Även föräldrar bjöds in. Under idrottsprofilen har eleverna arbetat med materialet Fair play. Under vårterminen började delar av trygghetsteamet en högskoleutbildning kring värdegrundsarbete och skolan kommer att fortsätta med detta under nästa läsår. Lärarna har även tagit upp samtal kring värdegrund under sina lektionspass. De har arbetat med klassrumsplaceringar, klassråd, kamratstödjare i åk Lyfta fram skolansprofil Idrott och hälsa. En plan togs fram i början av läsåret för hur detta arbete skulle bedrivas. De lärare som varit inblandade i planen direkt har arbetat efter denna och upplevt en bra respons. Kontakten med föreningarna har förbättrats genom bättre kommunikation med skolan och besök från skolan. Det har även hållits regelbundna möten med föreningarna. 2

3 F-6 Att utveckla etreprenöriellt lärande Övergripande har pedagogerna: Lyft idéer och förslag från barnen och uppmuntrat kreativitet Gett eleverna förutsättningar att vara med och planera undervisningen, bl.a. på klassråd, lektioner och utvärderingar. Arbetat med ämnesövergripande projektarbeten i NO och SO. Under läsåret fortbildat sig genom att ta del av aktuell litteratur inom området. Låtit eleverna ta kontakt med företag utanför skolan. Arbetat med ipads i klassrummen, som verktyg, vid redovisningar och textframställning. I årskurserna F-3 har pedagogerna: Uppmuntrat eleverna att ta eget ansvar och gett respons för deras kreativa idéer I F- klassen fokuserat på utveckling av barns nyfikenhet och kreativitet. I klasserna 1-3 utifrån läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav genomfört olika projekt, bl.a. i tvärgrupper med mellanstadiet. Låtit eleverna har vara delaktiga i val av arbetssätt. Låtit eleverna arbeta med projektet att skriva sig till läsning där deras kreativitet och initiativ resulterat i olika texter. I årskurserna 4-6 har pedagogerna: Arbetat med olika projekt som Leksand möter världen där även skapande skola varit delaktiga. Låtit eleverna vara drivande i processen runt projekt där deras förslag och intressen varit grunden för arbetet. För att stärka de sociala målen tillsammans med kunskapsmålen låtit eleverna arbeta i tvärgupper som resulterade i en redovisning för eleverna i F-3. Att förbättra skolans reflektionskultur Övergripande har pedagogerna: Haft regelbunden reflektion tillsammans med elever. Arbetat med kontinuerlig utvärdering, ett s.k. formativt arbetssätt, där varje elev har fått berätta nuläge-vad och hur man vill utveckla. I arbetslaget reflekterat runt den egna lärarens ledarskap. Låtit eleverna skriftligt utvärdera varje arbetsområde. I det dagliga arbetet strävat efter att eleverna muntligt fått utvärdera/reflektera: vad-varför-hur Eleverna har gjort bedömningar av sina egna och andras arbeten, vilket har resulterat i att eleverna utvecklat sin insikt runt centrala förmågor som att bedöma och reflektera. I årskurserna F-3 har pedagogerna Reflekterat med barnen vid dagens slut Pratat med barnen om vad som varit bra eller mindre bra runt olika arbetsområden 3

4 I årskurserna 4-6 har pedagogerna Arbetat med eleverna som haft en bok som de kallat för eftertankar där eleverna regelbundet fått reflektera. Tillsammans med eleverna utvärderat efter varje arbetsområde något som också funnits med i de pedagogiska planeringarna. Utveckla arbetet med integration och värdegrund Övergripande har pedagogerna: Tillsammans med eleverna gjort gemensamma regler bl.a. på temat arbetsro, att vara en bra kompis, vilka har synliggjorts i klassrummet och regelbundet följts upp. Involverat kurator som på olika sätt varit delaktig i arbetet, både på grupp och individ-nivå. Tillsammans med elever och i personalgruppen aktualiserat likabehandlingsplanen. Hela tiden haft som mål att dagligen se alla elever och vara noga med att ha tilltalat varje elev Arbetat med dilemmafrågor och tillsammans diskuterat olika problem Arbetat med etiska frågeställningar, samtal om olikheter och människors lika värde. Arbetat med det sociala klimatet i klassen, konflikthantering och respekt för andra. Gjort gynnsamma gruppindelningar I årskurserna F-3 har pedagogerna Haft regelbunden reflektion tillsammans med eleverna i samband med att ett nyanlänt barn kommit till klassen Arbetat för att skapa god och trygg stämning i grupperna I årskurserna 4-6 har pedagogerna arbetat med ett område: demokrati, hemma, i skolan, i Leksand och i Sverige där man arbetat med begreppen jämlikhet och jämställdhet. arbetat med dilemma-filmer, grupp och helklass -diskussioner. Arbetat med projektarbetet, Leksand möter världen och Globen, med mottagare F-3 Gett nyanlända elever studiehandledning då de inte har kunnat det svenska språket. Integrerat Flex 1 eleverna på idrottslektionerna (åk 6) Att utveckla ledarskap och kommunikation Övergripande har pedagogerna: Arbetat med tydliga, regler, rutiner och struktur, Byggt på det positiva hos eleven Haft välplanerade pedagogiska planeringar (PP) Låtit eleverna fått ta ansvar och varit ledare inom olika områden. Sörjt för att några av barnen fått ett individuellt utarbetat arbetsschema för varje lektion. I vissa grupper haft halvklass i matte viket varit en bidragande orsak till att eleverna nått målen. I den dagliga undervisningen låtit eleverna genom sina egna idéer och tankar fått möjlighet att påverka undervisningen I årskurserna F-3 har pedagogerna Haft ledarskapsutbildning med skolpsykolog Magnus Nilsson Haft egen kollegial handledning i arbetslaget där man stöttat varandra Varit på föreläsning på temat ledarskap i klassrummet. I årskurserna 4-6 har pedagogerna Startat en studiecirkel omkring ledarskap 4

5 Flex 1 Företagande Arbetet påbörjades förra året med att alla elever startade sitt eget företag. Detta år har vi mest ägnat åt att göra studiebesök på olika företag. Utveckla elevernas individuella studieplaner Arbetslaget har arbetat mycket med I-PADs och att hitta nya apar som eleverna kan använda utifrån sina förutsättningar Idrott/hälsa/motorik Eleverna var i Friidrottskampen under hösten. De har även fått vara med och prova olika idrotter. Under våren har vi arbetat mycket med simning och vattenvana vilket har varit mycket uppskattat. Flex 2 Utveckla elevernas individuella studieplaner, öka måluppfyllelsen och utveckla eleverna socialt. Arbetslaget har under året arbetat med att tydliggöra vad skolarbetet innebär för den enskilda eleven. De har även jobbat med att få fram vad eleverna är bra på och vad de behöver utveckla. Arbetslaget har arbetat med att få en samsyn på hur verksamheten ska bedrivas. Mycket tid har gått till den sociala biten. Skolpsykolog, kurator och specialpedagog har arbetat tätt med arbetslaget. Arbetslaget har även arbetat med utmaningar för eleverna för att främja deras utveckling både kunskapsmässigt och socialt. Resultat Resultat av genomförda prioriteringar Eleverna har tränats i och har utvecklat förmågor att ta initiativ och driva en ide från tanke till färdig produkt. Elevernas delaktighet i planering och genomförande är något som visat sig vara viktigt för deras motivation. Att eleverna hade en mottagare F-3 för sitt projekt visade sig vara mycket gynnsamt för deras initiativkraft. Lärare fått ytterligare mersmak och går kurs i EPL under hösten Fokusområdet har gynnat samarbetet i arbetslag Målen har blivit tydligare för eleverna Eleverna tränas tidigt i att reflektera och utvärdera vilket gör att de förstår värdet av utvärdering. Eleverna har utvecklat förmågan att arbeta självständigt och tillsammans med varandra vilket har gjort att de mer och mer tagit ett större ansvar, något som även är ett av skolans övergripande mål. Lärare har utvecklat förmågan att med en stor grupp genomföra reflektion/utvärdering. Lärare har blivit inspirerade att fortsätta detta arbetssätt. I arbetet över klassgränserna lärde eleverna känna andra elever över klassgränserna vilket blev en viktig del i värdegrundsarbetet och som stärkt gemenskapen Arbetet som stort har gett ett gynnsamt resultat med ett lugnare klimat och färre konflikter samt en större tolerans för varandras olikheter som resultat. De motsättningar som tidigare var vanliga runt elever med utländsk härkomst har kraftigt reducerats och eleverna har fungerat på ett bättre sätt tillsammans. Flex 1 elevernas integrering på idrottslektionerna (åk 6) har varit gynnsamt. Arbetet med Leksand möter världen har gett eleverna ökad förståelse för varandra. Många elever har i större projekt visat prov på förmåga att vara engagerade och ta eget ansvar. Eleverna har kommit med många bra idéer som resulterat i en bra redovisning Elever som haft svårigheter att samarbeta har utvecklats och har visat engagemang och kreativitet. Arbetslaget har fungerat tillfredställande för reflektion och stöttning. Som ett resultat av elevernas arbete med elever utanför den egna gruppen har färre konflikter uppstått och nya vänskaper uppkommit. 5

6 Majoriteten av lärarna anser att de har utvecklats i sitt ledarskap. De har genom diskussioner med kollegor och genom att få användbara redskap utvecklat sitt ledarskap. Vi har en del kvar att jobba med när det gäller elevernas ansvar för sitt eget lärande. I enkäter känner de sig inte delaktiga i sin undervisning. Både lärare och elever tycker inte att studie ron i klassrummen är tillräckligt bra så även detta behöver arbetas mer med. Under våren hade vi en fokusvecka som gjorde att eleverna fick arbeta mer med sin egen inlärning och detta gjorde att lärarna så att de behövde öva mer på detta. Måluppfyllelsen ökade under denna vecka och de flesta av lärarna eleverna var mycket nöjda med idéen men vi måste utveckla organisationen kring fokusveckan om det ska fortsätta. Lärarna har blivit mer medvetna om att få in SYV-biten i sina ämnen. De har arbetat mycket med projekt och både elever och lärare har tycket att det varit lärorikt. Gymnasieinformationen har varit bra och även samtalen med SYV. Majoriteten av lärarna vill ha tillbaka praon i någon form då det fattas tid och pengar för att utveckla arbeta SYVdagarna. De flesta vill arbeta vidare med temaövergripande ämnesområden kring skola/näringsliv. Eleverna har fått högre insikt i vad de ska lära sig och varför som ett led i SYV arbetet detta år. Det har inte funnit någon direkt gemensam plan för hur man ska jobba med värdegrund bara att man ska det i alla sina ämnen. En del lärare och elever har arbetat mer än andra kring detta. Fair play är det som man arbetat mest med under extra idrotten. De flesta elever trivs och känner sig trygga på skolan. Under året har personalen börjat utbilda sig i arbetet kring värdegrund via skolverkets kurs på högskolan. Vi måste arbeta mer med under nästa år för att få en tydligare samsyn över hur man ska ta sig an arbetet med värdegrund och integrering. Under året har skolan synliggjort sin idrottsprofil och förbättrat samarbetet med de olika föreningarna. En personal har haft detta uppdrag i sin tjänst och har verkligen lyckats lyfta fram skolan och låtit alla elever ta del av profilen även de som inte har idrottsprofil som tillval. Tyvärr gör de ekonomiska förutsättningarna att vi måste ta bort tid för detta under nästa läsår så det blir svårt att utveckla profilen mer under kommande år vilket är mycket synd för skolans utveckling kring denna bit. Flex 1 har haft en del personalbyten vilket lätt till att fokusmålen inte prioriterats. Simningen är det som utvecklats bäst och att man börjat med temaarbete där alla elever kan arbeta utifrån samma tema på sin nivå. Alla elever i Flex 2 har förbättrat sina resultat. Alla har inte lyckats nå betyg men är längre fram i sitt lärande idag än för ett år sedan. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Antal/andel elever med kränkande behandlingsutredningar: Totalt 25 stycken utredningar under året. Mertalet av dessa har varit konflikter mellan två elever där båda känt sig utsatta. Skolan har mätt hur eleverna mår en gång per termin via skoltempen för att få en helhetsbild. Däremellan har mentorer och klasslärare samtal med sina kontaktelever. De flesta elever känner sig trygga och mår bra men tyvärr inte alla. Det kommer fram att det finns en otrygghet och vissa känner sig utsatta kring korridorer, omklädningsrum, matsal och även raster ute. Detta är naturligtvis inte acceptabelt och skolan kommer att jobba vidare med detta och få bättre rutiner med vuxna ute i verksamheten även när det inte är lektion. Det kommer också fram att det finns hierarkier bland 7-9 där vissa grupper står över andra och där kan en del elever känna sig utsatta och inte accepterade. Det förekommer att elever kränker elever på sociala medier. Skolan hade därför en föreläsning kring nätmobbning i början av året både för elever, personal och föräldrar. Skolan upplever att fler och fler blir medvetna om problematiken både hos elever och personal men att det är svårt att ligga steget före. Nätmobbningen förekommer på skolan oftast periodvis och vid insatser från skola, elevvård och föräldrar lugnar det ner sig. Skolan kommer att fortsätta detta arbete under nästa läsår. 6

7 Elever i behov av särskilt stöd Antal/andel elever med åtgärdsprogram: Årskurs Flickor Pojkar Totalt Summa Årskurs Flickor Pojkar Totalt Summa Vi har under detta år skrivit mer åtgärdsprogram än förra året. Detta beror inte på att fler elever kräver stöd utan för att synliggöra för föräldrar och elever att vi ger stöd och att vi hela tiden utvärderar om stödet gett resultat. Skolan har under året arbetat med att säkerställas att besluten som tas vid EHT angående åtgärdsprogram verkställs i arbetslagen. F-9 är organiserad i årskursvisa arbetslag. Varje arbetslag har en representant vid EHT. När beslut tas i EHT angående elevstöd tas kopia på beslutet i två exemplar. Originalet av beslutet läggs i elevens mapp som förvaras i låst arkiv. En kopia ges till mentor som alltid meddelar hemmet. Den andra kopian läggs som bilaga till protokollet från EHT. Specialpedagog eller speciallärare finns alltid med som stöd till mentor att göra utvärderingen efter 6-8 veckor för att se om åtgärderna gett resultat. Åtgärdsprogrammet avslutas alltid efter utvärderingen och ett nytt åtgärdsprogram sätts upp om behoven kvarstår. Vårdnadshavare och elev deltar i utvärderingen och uppföljningen av ev nytt åtgärdsprogram. EHT representanten som är specialpedagog eller speciallärare följer alltid upp med mentor att hemmet meddelats och att åtgärdsprogram skrivs. Specialpedagog hjälper alltid till att skriva åtgärdsprogrammet tillsammans med mentor och föräldrar. Skolan har i under de två första veckorna utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare där man utgår från föregående betyg och sätter upp en plan för terminen. Om en elev befaras att inte nå målen under pågående termin görs en anmälan till EHT som tar beslut om åtgärdsprogram ska upprättas. Mentor kontaktar alltid hemmet när en anmälan görs från skolan och specialpedagog finns med som stöd för att mentor gör detta. Den 15 oktober och 15 mars skriver undervisande lärare i infomentor om eleverna ligger under nivå, i nivå eller över nivå i deras ämne. Om eleven ligger under nivå meddelas hemmet även personligen. Annars är det upp till föräldrar att gå in på Infomentor. Specialpedagogerna går igenom alla ämnen och kontrollerar att mentor har kontaktat hemmet och att eleven anmäls till EHT. 7

8 Specialpedagoger och rektor träffas varje vecka för att gå igenom de elever som är uppe som ärenden och följder upp att åtgärder som beslutats följs av arbetslagen. Kunskaper Nationella prov åk 6 (fram till 2011 åk 5) Matematik Engelska Svenska NO SO Betyg åk Åk Åk 6 flickor 227,4 Åk 6 pojkar 174,2 Åk Matematik ,2 89,1 Engelska ,7 Svenska ,8 95,6 SVA NO 93, ,4 SO 97,1 84,4 8

9 Genomsnittlig betygspoäng Bild 12,96 14,03 14,36 Hkk 11,98 12,35 13,87 Idrott och hälsa 11,34 12,04 12,82 Musik 9,91 11,06 11,99 Slöjd 14,39 15,13 16,01 Svenska 10,19 13,04 13,37 Sva 5,63 5 Engelska 11,07 11,16 14,42 Matematik 10,06 10,26 11,52 Geografi 9,66 12,82 13,26 Historia 9,27 12,21 12,47 Religion 9,88 12,26 12,91 Samhällsk. 10,4 11,62 12,8 Biologi 11,34 11,16 13,42 Fysik 12,38 10,92 13,02 Kemi 10,83 10,76 12,99 Teknik 11, Språkval 12,24 11,84 12, Genomsnittlig betygspoäng per ämne

10 Betyg åk 7, 8 och Åk 7 223,1 204,3 185,3 Åk 7 flickor 242,4 211,7 191,6 Åk 7 pojkar 208,6 196,2 182 Åk 8 224,8 193,5 174,5 Åk 8 flickor 239,8 210,8 178,4 Åk 8 pojkar ,4 170,2 Åk 9 225,9 219,1 Åk 9 flickor 242,2 239,7 Åk 9 pojkar , Genomsnittligt meritvärde VT åk 7,8,9. 0 Åk 7 Åk 7 flickor Åk 7 pojkar Åk 8 Åk 8 flickor Åk 8 pojkar Åk 9 Åk 9 flickor Åk 9 pojkar Analys och kommentarer Har prioriteringarna genomförts? Ja de har genomförts dock har vissa områden har prioriterats mer än andra. Har det varit rätt? Skolan ska enligt Lgr 11 kap 1 bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap, att eleverna får möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utvecklar sin förmåga att arbeta självständigt och tillsammans med andra. Detta är centralt och ett område som visat sig vara viktigt då eleverna fått utveckla dessa förmågor vilka i sin tur leder till ökade studieresultat och ökad måluppfyllelse. Området att förbättra skolans reflektionskultur är också ett område aktuell forskning visar vara mycket viktigt för elevernas kunskapsutveckling. Att tillhandahålla s.k. formativ bedömning är en påverkansfaktor med stora effekter relaterade till undervisningen. Ett annat område som också ligger mycket högt är kommunikativ/ömsesidig undervisning vilket handlar om att ha en levande dialog mellan elev 10

11 och lärare. 1 Gällande att utveckla integration, värdegrund, ledarskap och kommunikation så visar även här aktuell forskning att dessa områden är mycket viktiga för elevernas studieresultat. Områden som forskats på och visat sig avgörande är uppförande/studiero, känsla av positivt sammanhang i klassrummet, kamratpåverkan, ledarskap i klassrummet och lärande i smågrupper inom klassen. 2 De fokusområden skolan haft har tangerat samtliga av dessa delar vilket ger oss en trygghet i att vi prioriterat rätt. Har mål och åtgärder bidragit till ökad måluppfyllelse? Ja vi ser att elevernas resultat och måluppfyllelse gynnats positivt genom de åtgärder vi arbetat med. Vi är inte i mål än men en bit på väg. Fortfarande är pojkarnas resultat sämre än flickornas även om det ser bättre ut i åk 6 detta år än förra året. Åtgärdsprogrammet är också betydligt fler hos pojkarna speciellt i åk 7-9. Lärarna har diskuterat bedömning mycket under året efter skolinspektionens granskning. Det har blivit en mer samsyn på bedömning vilket är bra. Slutbetygen i åk 9 korrelerar mer med nationella proven än tidigare år. När det gäller ledarskap och kommunikation har fortfarande för låga resultat vad gäller elevernas delaktighet. Eleverna känner sig inte delaktiga i sin egen skolgång och de känner att de till stor del inte kan påverka. Vi behöver vara tydligare med vad de kan vara delaktiga i och vad de som elever kan påverka. Dialogen mellan lärare och elever behöver bli bättre. Fler elever upplever att de vet mer om målen och hur de blir bedömda vilket är bra. Måluppfyllelsen i matematik i 7-9 måste bli bättre. Vad är bra? Bra är att skolan baserar sina fokusområden på aktuell forskning och att både lärare och elever upplevt årets fokusområden vara positiva och något man vill fortsätta med. Vad är otillfredsställande? Att det tar tid. Att arbeta med årets fokusområden tar mycket engagemang och tid. Men eftersom de är centrala känns det spännande att fortsätta under kommande år. Vad behöver prioriteras kommande år? Mer tid för reflektion i arbetslagen och handledning för hur man kan arbeta formativt med större elevgrupper. Skolan behöver bli bättre på studie ro i klassrummet. Både personal och elever uttrycker att de inte är nöjda med hur det är idag. Lärarna i 7-9 behöver jobba mer ämnesövergripande för att skapa mer intresse och motivation hos eleverna. Lärarna måste även tänkta till på hur vi får med pojkarna. Varför ser det ut som det gör? Vår åsikt efter att ha tagit del av det goda arbete pedagoger och tidigare ledare arbetat med under året upplever vi att vi har slagit in på en mycket viktig väg för skolans framtid. Vi anser det vara viktigt att hålla ena foten i aktuell forskning kring skolan och den andra i verksamheten. Vi har under året sett, inte minst, de sociala målen förändrats till det positiva och att medvetenheten kring bedömning har blivit bättre både hos elever och lärare. 1 Synligt Lärande, Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat: Sveriges Kommuner och landsting, s.40 2 Ibid, s

12 Prioriterade områden 2014/2015 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Mattelyftet Ämnesövergripande temaområden 12

13 Verksamhetsplan 2014/2015 Organisation Elever Personal Verksamhet Planering Augusti September Oktober November Skolstart Utvecklingssamtal och IUP Mitterminsavstämning Höstlov Skoltemp December Plan mot diskriminering och kränkande behandling Betyg och bedömning Januari Februari Mars April Utvecklingssamtal och IUP Sportlov Mitterminsavstämning Enkäter Maj Juni Juli Betyg och bedömning Kvalitetsredovisning Leksand Annica Sandy-Hedin Rektor, Sammilsdalskolan 13

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 12/13 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Inledning Vi har valt att ha en gemensam plan för plan mot diskriminering och mot kränkande behandling.. Diskrimineringslag (2008:567) och Skollag (2010:800

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsrapport för grundskolan 2013/2014 Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor Innehållsförteckning 1 ANALYS OCH UTVÄRDERING AV LÄSÅRET... 3 2 SYSTEMATISK UPPFÖLJNING... FEL! BOKMÄRKET

Läs mer

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan Barn och Utbildning Grundsärskolan Arbetsplan läsåret 2013/2014 Grundsärskolan Utveckling, lärande och kunskaper Bakgrund I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när de

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Kungsbacka läsåret 2013/2014 Planen omfattar både arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling 1 Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Innehåll Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2015-2016 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Bilaga 1 På vår skola ska alla känna att de utvecklar sina förmågor socialt och kunskapsmässigt i en trygg miljö. Vi respekterar varandras

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2014-2015 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Strömslundskolan 7-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING RÅSUNDA SKOLA 6-9 2012/2013

KVALITETSREDOVISNING RÅSUNDA SKOLA 6-9 2012/2013 KVALITETSREDOVISNING RÅSUNDA SKOLA 6-9 2012/2013 Verksamhetens förutsättningar Styrning och ledning Råsunda skola 6-9 leds av rektor och en biträdande rektor på 37,5%. Som stöd i sitt arbete har de lagledare,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Påminna vårdnadshavare så att de lämnar in enkätsvar till skolan. Detta

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Teknikprogrammet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 20132014

LIKABEHANDLINGSPLAN 20132014 LIKABEHANDLINGSPLAN 20132014 INLEDNING Centralskolans handlingsplan är upprättad utifrån skrivelser i skollag och diskrimineringslag. Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Segrande Liv Grundskola. Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014

Segrande Liv Grundskola. Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Segrande Liv Grundskola Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Information om Segrande Liv Grundskola... 1 2 Kvalitetsredovisningens syfte och disposition... 3 2.1 Segrande Liv Grundskolas

Läs mer

Skolenhet 3s likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Skolenhet 3s likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolenhet 3s likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Cindia Escalante Mattsson,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För Wämöskolan Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För Wämöskolan Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling För Wämöskolan Läsåret 15/16 Inledning Denna plan handlar om hur arbetet på Wämöskolan ska bedrivas för att metodiskt främja likabehandling samt för att

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Velanda skolas fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kungsholmens Västra Gymnasium K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete på Kyrkskolan läsåret 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete på Kyrkskolan läsåret 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete på Kyrkskolan läsåret 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Kyrkskolan Läsåret 2012-2013 Hur blev det? Verksamhetsmål för Kyrkskolan 2011-2012 Alla elever i behov av särskilt

Läs mer