Årsapport. Årsrapport. År Regionalt utbildnings- och kompetensråd

Transkript

1 Årsapport Årsrapport År 2014 Regionalt utbildnings- och kompetensråd

2 Årsapport Verksamhetsberättelse 2014 Regionalt utbildnings- och kompetensråd inom Uppsala/Örebro sjukvårdsregion Rådets representanter från samtliga län är: Jonas Lostelius, Landstinget Västmanland Niklas Hermansson, Landstinget Dalarna Maria Åkesson, Örebro läns landsting Vakant, Landstinget Sörmland Jens Kandén, Landstinget i Gävleborg Ingrid Persson, Landstinget i Uppsala Eva Lindqvist Österberg, Landstinget Värmland Under året har Eva Söderling landstinget i Västmanland slutat och Jonas Lostelius har ersatt henne. Ann-Kristin Grundström, landstinget i Sörmland har slutat och platsen är fortfarande vakant. Det är av stor betydelse för rådets arbete och att det hela tiden finns representanter från samtliga sju landsting. Förutom en representant /landsting har också Eva-Lena Aspetorp, kansliansvarig Uppsala/Örebro Sjukvårdsregion deltagit vid några av rådets möten. Karin Lundberg, utvecklingsgruppen har deltagit vid ett tillfälle och klargjort gruppens arbete med nationella riktlinjer. Rådet har haft fem möten, varav tre möten har varit via telebild. Rådet har medverkat vid Samverkansnämndens möte den 14 februari och har arrangerat dialogforum den 14 november. Syfte Syftet med rådet är att underlätta och stödja landstingens arbete med den framtida kompetensförsörjningen och genom samagerande mellan landstingen i regionen förstärka påverkan på vårdutbildningarnas utformning, planering/ dimensionering och innehåll. Syftet är även att landstingen i nära samspel med utbildningsanordnarna ska utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen i syfte att vårdutbildningarna motsvarar de krav som hälso- och sjukvården ställer för framtiden. Under 2014 har rådets uppdrag intensifierats och det märks en ökad efterfrågan från samverkansnämnden och andra grupper. Uppdragen har varierat från långsiktiga samverkansfrågor till mer konkreta uppdrag som att säkerställa genomförandet av vissa utbildningar. Förändringar i nationella riktlinjer har oftast varit styrande för de utbildningsbehov som ska tillgodoses. Landstingen står inför stora utmaningar i att rekrytera och framförallt behålla medarbetare, vilket gör att utbildningsbehovet för befintliga medarbetare ökar. Därmed har också nya former för lärande tagit fart och en del i detta är e-lärande och på vilket sätt landstingen och SKL kan samverka kring detta.

3 Årsapport Rådets handlingsplan 2014 Bevaka specialistutbildningar för sjuksköterskor. Skapa samsyn kring regionens behov av kompetens och på vilket sätt vi kan arbeta för att uppnå balans mellan utbud och efterfrågan. Två större aktiviteter har genomförts. Dialogforum 14 november där tjänstemän och politiker från samtliga landsting och företrädare för regionens lärosäten deltog. Samverkansnämndens möte14 februari med tjänstemän och politiker från samtliga landsting. Följa, bevaka och påverka övriga utbildningar inom vårdområdet. Samsyn av befintliga avtal för verksamhetsförlagd utbildning. Identifiera behov av gemensamma utbildningar. Cancerplanen. Uppdaterad hemsida. Bevaka specialistutbildningar för sjuksköterskor Ett område att bevaka är att regionens lärosäten har ett utbud av de utbildningar som landstingen har behov av. En framgångsfaktor är att lärosäten samarbetar kring var de olika utbildningarna ska bedrivas och att möjlighet till distansstudier utvecklas. Nya utbildningar har tillkommit under året t. ex specialistutbildning med inriktning diabetes. Dialogforum är en aktivitet som anordnades bl. a för att skapa förutsättningar att uppnå samverkan mellan lärosäten. Dialogforum Den 14 november genomfördes dialogforum. Samverkansnämnden och RUR bjöd in representanter från regionens lärosäten till en dag där syftet var att visa på landstingens framtida behov av kompetens och på vilket sätt vi tillsammans kan bidra för att säkerställa att behoven tillgodoses. Drygt 40 personer deltog och det fördes samtal utifrån klara frågeställningar. Tanken är att bjuda in samma deltagare under 2015 för att skapa en kontinuitet i frågorna och finna former för samverkan. Några slutsatser: Landsting och lärosäten behöver bygga kunskap och ökat förtroende mellan sig. Landstingen bör sammanställa sitt kompetensförsörjningsbehov de kommande 5-7 år i en regional behovsbild. Lärosätena behöver samarbeta bättre och fördela olika utbildningar mellan sig, Samordning av VFU platser bör göras bättre.

4 Årsapport Samverkansnämnden RUR var inbjudna till samverkansnämndens möte den 14 februari. Temat för dagen var kompetensförsörjning och de som deltog var tjänstemän och politiker från samtliga landsting. Tanken med dagen var att tjänstemän, politiker och deltagare i RUR skulle få en gemensam syn på det nationella nuläget och vad som är det gemensamma arbetet med kompetensförsörjning i regionen. Följa, bevaka och påverka övriga utbildningar inom vårdområdet Här handlar det om utbildningar på högskolenivå, vård- och omsorgscollege VO- College och yrkeshögskolor YH. Rådet arbetar med att uppdatera varandra, sprida information och samverka kring landstingens behov av olika utbildningar. Samsyn av befintliga avtal för verksamhetsförlagd utbildning Flera landsting har under året påbörjat arbetet med att skriva nya avtal. Det finns sedan tidigare en avtalsmall/checklista för vad ett avtal ska innehålla. I RUR har vi beslutat att avtalen ska finnas på samverkansnämndens hemsida Identifiera landstingens behov av utbildningar En ambition är att kartlägga landstingens utbildningsbehov. Det har främst handlat om poängutbildningar. En del är att påverka lärosäten att erbjuda vissa utbildningar reguljärt. En annan del är att samverka kring uppdragsutbildningar eller utbudsutbildningar. Exempel på utbildningar som varit aktuella under 2014 är diabetes och utbildning för kontaktsjuksköterska. Cancerplanen RUR har bidragit i arbetet med cancerplan genom att samarbeta med RCC Uppsala Örebro. Uppdraget har inneburit att kartlägga tillgången på och efterfrågan av de yrkesgrupper som arbetar med patienter med cancer. Tanken var också att finna metod och arbetssätt för det fortsatta arbetet med regionala kompetensförsörjningsplaner. Hemsida På samverkansnämndens webbplats har det regionala utbildnings- och kompetensrådet egna hemsidor. Här publiceras publik information om rådets sammansättning, uppdrag och verksamhet. RUR:s del av biblioteket kommer att fungera som dokumentarkiv för medlemmarna. Här samlar gruppen olika typer av referens- och arbetsdokument som behöver finnas tillgängliga på ett och samma ställe. Access till biblioteket kräver användaridentitet och lösenord. Regional samverkan utifrån ett patientperspektiv är ett långsiktigt arbete och kräver samverkan, kontinuitet och tålamod. Kompetensförsörjning och utbildning har stor betydelse för patientsäkerheten och att RUR:s uppdrag har intensifierats

5 Årsapport tyder på att samverkan i regionen till stor del fungerar. En utmaning för RUR är att finna en systematik i arbetet och att hantera såväl strategiskt som operativt arbete samt att i vissa fall involveras i uppdragen i ett tidigt skede. Att varje landsting är autonomt gör också att det blir en viss tröghet i att driva och få tillstånd processer och genomförande i eget landsting.

6 1 (3) Upprättare Datum Petter Karlsson Regionala avtalsgruppen Verksamhetsberättelse Gruppens uppdrag Den regionala avtalsgruppen har enligt Samverkansnämndens verksamhetsplan för perioden följande uppdrag: att på Samverkansnämndens uppdrag, uppgiften att årligen skapa en regional prislista för länssjukvården samt, att på Landstingsdirektörsgruppens uppdrag, uppgiften att arbeta med avtalen om högspecialiserad vård, ex. utveckla uppföljningen, pris- och ersättningssystem och formerna för kompetensöverföring och samverkan mellan köparlandsting och regionsjukhus. Uppdraget består i att ta fram utredningar, sammanställningar och andra dokument för att underlätta för de enskilda landstingen att följa upp avtalen om högspecialiserad vård och att i samspel med landstingsledningarna utveckla innehållet i avtalen i enlighet angiven inriktning i dokumentet Sammanställning utvecklingsområden I uppdraget ingår också att samordna arbetet i de enskilda landstingen för att ta fram en regional prislista enligt förutsättningarna i Riksavtalet för utomlänsvård. Uppdragsbeskrivningen fastställdes av Samverkansnämndens beredningsgrupp vid mötet den 27 maj Uppdraget för gruppen sträcker sig till En beskrivning av uppdraget finns på samverkansnämndens hemsida. Där sammanfattas den under tre rubriker. Utveckla uppföljning Utveckla pris- och ersättningssystem Utgöra en resurs för regionala grupperingar Gruppen har även utarbetat ett förslag på förändrat uppdrag för gruppen inför Ett smalare mer fokuserat uppdrag kring prislistorna och nya avtalet. Det uppdraget beslutades av landstingsdirektörerna under hösten Mål för gruppen Regionala avtalsgruppen skulle under avtalsperioden ha bidragit till att utveckla uppföljningen avseende konsumtion, produktion, medicinska resultat och kvalitet samt tillgänglighet med särskilt fokus på medicinska resultat och kvalitet. utveckla ett pris- och ersättningssystem i avtalen som är enklare att förstå och tillämpa och bättre svarar mot verksamheternas behov etablera regelbunden dialog mellan sjukhusens centrum-/divisionschefer eller motsvarande och landstingens berörda verksamhetschefer Regionala avtalsgruppen ansvarade under avtalsperioden för att en ny regional prislista finns tillgäng för tillämpning fr.o.m. 1 januari respektive år

7 2 (3) Upprättare Datum Gruppens sammansättning Gruppen har under året fått ändrad representation. För närvarande består gruppen av: Eva-Lena Aspetorp Mia Pettersson Karin Lidgren Petter Karlsson Lars-Gunnar Kallin Christer Lundquist Lars Johansson Karolina Sidwall Gustaf af Ugglas Landstinget i Värmland Landstinget Sörmland Landstinget Västmanland Landstinget Gävleborg Landstinget i Uppsala län Landstinget i Örebro län Landstinget Dalarna Landstinget i Uppsala län landstinget i Uppsala län Per-Otto Olsson från Västmanland ingår också i gruppen som medicinsk kompetens. 1.4 Sammanträden och möten Gruppen har träffats 8 gångar, varav 2 gång varit telefonmöten enligt följande. Torsdag 13 februari Fredag 28 mars Fredag 25 april Måndag 12 maj Onsdag 27 augusti Fredag 10 oktober Tisdag 4 november Torsdag 18 december Västerås Örebro Telefonmöte Västerås Örebro Västerås Örebro Telefon 1.5 Aktiviteter Inom de olika uppdragsdelarna har följande aktiviteter utförts eller påbörjats Utveckla uppföljningen Landstingen har även för 2014 genomfört en jämförelse av vård som köps utanför respektive landsting i regionen. Akademiska sjukhuset har arbetat fram ett kvalitetsbokslut för den sålda vården. Avtalsgruppen har fått i uppdrag av landstingsdirektörerna att medverka i processen till nytt avtal inklusive ersättningsmodell. Bland annat 2013 års enkätundersökning i samtliga landsting i regionen av hur nuvarande avtal upplevs, har i det arbetet utgjort en grund för det nya avtalets initiala skrivningar.

8 3 (3) Upprättare Datum Utveckla pris- och ersättningssystem Efter den kartläggning av pris- och ersättningssystem som genomfördes av gruppen 2011 har arbetet inte lett till några konkreta och större förändringar. Avtalsgruppen har under 2014 fortsatt arbeta med idéer om hur modellen ska kunna se ut efter nuvarande avtal löper ut. Uppdraget från Landstingsdirektörer och Beredningsgruppen har givit extra fart åt detta arbete. En del av de frågeställningar som togs fram i kartläggningsfasen kvarstår, dessa har avtalsgruppen arbetat extra med: En modell så att gemensamma ambitioner för att utveckla nya pris- och ersättningsmodeller för alla landsting inom regionen ska finnas. Ta fram gemensamma utgångspunkter i vårdavtalens innehåll. Avtalsgruppen har andra halvåret riktat in sitt arbete mot att skapa samsyn kring arbetsmetoder och förändringar i ersättningsmodellen framöver Regionala prislistan 2015 Ny regional prislista med giltighet fr.o.m. 1 januari 2015 har utarbetats under Under hösten togs den fram av resp. landsting och nämnden antog prislistan vid mötet i december. Prislistan innebär i princip en uppräkning av 2014 års priser med 2,8 % motsvarande LPI exklusive läkemedel Utgöra en resurs för regionala grupperingar På ledningsnivå har förekommit regelbundna avstämningar enligt avtal mellan Universitetssjukhusen och respektive köparlandsting där olika funktioner deltagit beroende på sakområde Övriga ärenden/frågor som behandlats Avtalsgruppen har också behandlat ett antal övriga frågor under Vissa av dessa är avslutade, medan beredningen fortsätter för andra. Sammanställt av: Petter Karlsson Ordförande regionala avtalsgruppen

9 Samverkansnämndens beredningsgrupp - Verksamhetsberättelse 2014

10 Befolkningsperspektivet Aktivitet: Utfall 2014: Stöd till RCC:s uppdrag att utforma cancerplanen inför beslut hösten 2014 och stöd till implementeringsarbetet. Samverkansnämnden tog i oktober beslut att ställa sig bakom Cancerplan för Uppsala-Örebroregionen och att rekommendera landstingen att anta planen och att varje landsting/region ska utforma en egen handlingsplan för hur de olika aktiviteterna i planen ska implementeras i respektive landsting. RCC har utformat en särskild mall för handlingsplanerna. RCC uppdras att driva och följa upp de aktiviteter som ingår i planen. Samverka kring e-hälsa genom aktivt deltagande i arbetet organiserat av Center för e-hälsa i samverkan, (CeHis), samt utveckla samverkan inom sjukvårdsregionen. Fortsatt utveckling av samverkansnämndens webbplats Utvärdera samverkan med kontaktpersoner utifrån den nya Ersättningslagen. CeHiS och Inera har slagits samman och ryms båda inom Inera. Fortlöpande information har givits på Samverkansnämndens möten från både styrelsemöten och möten med beredningsgruppen. Inera ska överföras till SKL för att vinna synergier. För att klara fortsatt satsning enligt handlingsplanen krävs finansiering. Nuvarande nivå bedöms bara klara det som är absolut nödvändigt. Satsning på nationell journal, NPÖ och mina vårdkontakter är angelägen och där full finansiering saknas. Arbetet fortsätter Hemsidan har kontinuerligt utvecklats under året och arbete pågår med att öka tillgängligheten för publicering. För samverkan inom regionen har varje landsting/region utsett en kontaktperson. Vid ett gemensamt möte i november 2014 konstateras att antal ärenden har varierat och de varit fler än planerat. Diskussion med Försäkringskassan pågår för att förenkla ärendegången. Gemensamma indikationer och bedömningar mellan landstingen är angeläget. Frågan om gemensam handläggning har också berörts. 2 (9) Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen

11 Befolkningsperspektivet Aktivitet: Utfall 2014: Belysa konsekvenser av införandet av en ny Patientlag Ex. Utreda möjligheterna för att harmonisera landstingens remissregler Nytt avtal om regional samverkan i Uppsala- Örebroregionen. Verksamhetsplan för samverkan om hälso- och sjukvård inom Uppsala-Örebroregionen utifrån ett nytt avtal om regional samverkan. Fortsatt utveckling av listning över landstingsgränserna i hela sjukvårdsregionen. En harmonisering av regionens remissregler har inletts, bl a diskuteras införande av egen vårdbegäran i Västmanland och Örebro. Gemensamma primärvårdpriser inom regionen har införts från Effekter av den nya patientlagen beaktas i arbete med nytt samverkansavtal från Det utgående samverkansavtalet prolongerades att gälla Beredningsgruppen har i uppdrag att ta fram förslag på nytt samverkansavtal utifrån politisk viljeinriktning och arbetet har påbörjats under hösten Arbetet bedrivs i en undergrupp av Beredningsgruppen Avtalsutskottet. Inspel och återföring av arbetet har skett med Samverkansnämnden, dess arbetsutskott och landstingsdirektörgruppen. Nytt förslag till avtal ska presenteras före sommaren Beredningsgruppen har i uppdrag att ta fram förslag på verksamhetsplan utifrån det nya samverkansavtalet. Detta arbete påbörjas under hösten Listning är från 2015 möjlig i hela landet enligt patientlagen. I arbetet med nytt samverkansavtal från 2016 beaktas möjligheterna att underlätta för patienterna att lista sig inom regionen. 3 (9) Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen

12 Producentperspektivet Aktivitet: Utfall 2014: Stöd till styrgruppen RCC i sitt uppdrag att nå En förutsättning för att de övergripande målen i cancerplanen ska nås är att de de övergripande mål Samverkansnämnden enskilda landstingen upprättar konkreta handlingsplaner för de aktiviteter som fastställt för cancervården. kan genomföras inom respektive landsting. När det gäller aktiviteter som spänner över flera landsting eller hela sjukvårdsregionen finns en tydlig politisk intention att dessa ska genomföras. Sjukvårdsregionens associationsform och att regionen har två universitetssjukhus gör att sådana aktiviteter är svårare att genomföra i vår sjukvårdsregion än i andra sjukvårdsregioner. Ett tydligt exempel är nivåstrukturering av cancervården. Under 2014 har ändå vissa framsteg nåtts inom detta område, även om mycket arbete återstår, inte minst krävs överenskommelser om arbetsfördelning inom vissa diagnosområden mellan Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro. Utveckla samverkan inom upphandlingsområdet Aktivt delta i det nationella arbetet med utveckling av hur samverkan kring luftburen ambulanssjukvård kan utformas. Utreda förutsättningarna för regional samverkan för ambulanshelikopterverksamhet. Upphandlingsgrupp inrättad i mars 2014 utifrån av beredningsgruppen antagen uppdragsbeskrivning. I gruppen ingår upphandlingsansvariga i alla landsting och företrädare för Varuförsörjningsnämnden. Information har getts på Samverkansnämndens möten under Kommunalförbund angående fixed wing är under bildande. Avtal om gränslös utkallning av ambulanshelikopter inom sjukvårdsregionen beslutades på Samverkansnämndens möte i juni Arbetet med att ta fram utlarmningskriterier för alla landsting pågår och kommer slutföras under (9) Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen

13 Gemensamt Aktivitet: Utfall 2014: Utreda förutsättningarna för ökad samverkan inom sjuktransportområdet. Uppföljning av uppdrag till beredningsgruppen och övriga regionala grupperingar från beslut om politiska viljeinriktningar i NR Ärenden inom Rikssjukvårdsnämnden avrapporteras till samverkansnämnden Uppföljning av sjukvårdsregionens organisation för rikssjukvårdsfrågor Analys av resultat i Öppna jämförelser och uppföljning av Nationella riktlinjer i syfte att öka jämlikheten i vården mellan landstingen Avrapporterades till Samverkansnämnden i december 2014, med två förslag på ökad samverkan; linjeverksamhet med ambulanser från Dalarna och Gävleborg till Akademiska sjukhuset samt ökad samordning av ambulanstransporter längs E18. Uppdragen har redovisats i samverkansnämnden senast december 2014 Rikssjukvårdsnämndens arbete har rapporterats på Samverkansnämnden under Tillståndsutredning pågår angående Plexus brachialiskirurgi (skador i armens nervfläta) och ögononkologi. Utredning av barnkirurgi och kirurgi för transsexuella personer är vilande inför beslut om ämnesområdet eller delar av är lämpat för rikssjukvård. Ny tillståndsperiod för lever-, hjärt- och lungtransplantationer samt avancerade brännskador är utlyst med senaste ansökningsdag 15 april. Sjukvårdsregionen representeras av en ledamot och en ersättare i rikssjukvårdsnämnden och i nämndens tjänstemannagrupp av en regional och två universitetssjukhus representanter. Ingen uppföljning organisationen har skett under Vid nämndens decembermöte presenterades uppföljning av de politiska viljeinriktningarna för strokevård, diabetesvård, lungcancervård och rörelseorganens sjukdomar utifrån indikatorerna som presenterade i Öppna jämförelser per den 3 december (9) Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen

14 Aktivitet: Utfall 2014: Ta fram politiska viljeinriktningar utifrån Nationella riktlinjer och dess utvärderingar. Föreslå former för hur sjukvårdsregionen kan samarbeta med läkemedels- och medtechindustrin om klinisk forskning och utveckling Uppföljning av regionalt registercentrum Analysera och vidta åtgärder enligt revisionsrapporten Regionala forskningsrådet Kontroll och uppföljning från 2013 Analys av den regionala kartläggningen över bristkompetenser och utifrån den påbörja ett arbete med en regional kompetensförsörjningsplan med fokus på bristkompetenserna Politiska viljeinriktningar har under året beslutats för bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancervård och för vård och omsorg vid demenssjukdom. Ett samarbetsforum har etablerats med de olika branschföreningarna. Arbetet har inriktats på implementering och tolkning av regelverket för samverkan som beslutats under året. Gällande läkemedelsfrågor har kontakt etablerats med regionala läkemedelsrådet som utgör första övergripande kontakt för industrin i sjukvårdsregionen. Verksamheten presenterades på nämndens möte i oktober. Under 2014 har man på nationell nivå delvis reviderat uppdraget och villkoren för regionala registercentra. I och med att Västra Götalands-regionen från årsskiftet övertog ansvaret för psykiatriregistren från Kompetenscentrum psykiatri (KCP) i Örebro består Registercentrum Uppsala Örebro nu av två noder, UCR och RCC register och vård-program. Enligt tidigare beslut i Samverkansnämnden har en samordnare ansvaret för att leda samverkan mellan dessa enheter och svara för kontakterna med den nationella nivån. Under 2014 har uppdraget för samordnaren reviderats, och från årsskiftet övergår detta ansvar från RCC till UCR. SVN ska skapa en strategi för att stärka den kliniska forskningen och förbättra rutiner för återrapportering och uppföljning av beviljade anslag. Samverkansnämnden arbetade med frågan på sitt möte i december. Samverkansnämnden arbetade med temat kompetensförsörjning under ledning av regionala utvecklings- och kompetensrådet på sitt möte i februari. Presenterades kartläggningar över sjukvårdsregionen studieförmåner, utbildningsplatser per lärosäte och landstingens val av lärosäte för specialistsjuksköterskeutbildningar samt kompetenskartläggning inom cancervården. I cancerplan beslutades om en gemensam modell för kompetensförsörjning. 6 (9) Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen

15 Aktivitet: Utfall 2014: Arbeta för ökad samverkan mellan regionens lärosäten för att skapa ett behovsanpassat utbildningsutbud i regionen Ta fram och fastställa en regional utvecklingsplan för kunskapsstyrning Ta fram underlag för olika typer av associationsformer för samverkansnämnden Ökat regiongemensamt agerande i nationella frågor Utarbetande av Regional prislista 2015 Samverkansnämndens arbetsutskott har tillsammans med regionala utbildnings- och kompetensrådet, landstingsdirektörer och HR-direktörer i sjukvårdsregionen genomfört en workshop med företrädare för regionens lärosäten med fokus på behov och samverkan. Utvecklingsplanen för sjukvårdsregionens kunskapsstyrning fastställdes av nämnden i februari. Kunskapsstyrningsgruppen ansvarar för genomförandet och aktiviteter på samtliga punkter har inletts. Mats Holmberg, landstingsjurist Landstinget i Uppsala län, gav en introduktion av möjliga associationsformer för landstingssamverkan på nämndens junimöte. Kommunalförbund, gemensam nämnd och informell samverkan i form av samverkansavtal är de möjliga organisationsformerna. Frågan beaktas i arbetet med nytt samverkansavtal från Flera gemensamma och likalydande svar har lämnats på remisser under året. En regional prislista för 2015 har beslutades av samverkansnämnden i december. Aktivitetsplan 2015 Beslutas på samverkansnämndens möte i februari Verksamhetsplan Beredningsgrupp 2015 Beslutas av landstingsdirektörsgruppen februari (9) Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen

16 Aktivitet: Utfall 2014: Följa arbetet i arbetsgruppen för rättspsykiatrin Planera studiebesök för Samverkansnämnden Föreslå mål och syfte Uppföljning av de arbetsgrupper där beredningsgruppen har ett uppföljningsansvar enligt samverkansavtalet. Det gäller Styrgrupp RCC, Regionala kunskapstyrningsgruppen, Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer, Regionala utbildnings- och kompetensrådet, Regionala avtalsgruppen, Regionalt läkemedelsråd och regionala upphandlingsgruppen Utvärdering Utvecklingsgruppen Utvärdering Kunskapsstyrningsgruppen Utifrån uppdraget som nämnden gav 2010 och den revisionsrapport som nämnden fick till oktobermötet beslutade nämnden att jobba för ökad samverkan inom det rättspsykiatriska området och även inkludera psykiatrin och gav landstingsdirektörerna i uppdrag att optimera de samlade regionresurserna vad gäller rättspsykiatri samt genomlysa psykiatrin i regionen. Studiebesök för Samverkansnämnden har planerats till Köpenhamn i mars Alla regionala arbetsgrupper har redovisat verksamhetsberättelser. Under året har i alla grupper deltagit vid något av nämndens möten. Regionala upphandlingsgruppen redovisar sin verksamhet för Samverkansnämnden i februari Utvärdering genomfördes under hösten 2014 och det fattades även beslut om fortsatt uppdrag. Utvärdering genomfördes under hösten 2014 och det fattades även beslut om fortsatt uppdrag. 8 (9) Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen

17 Aktivitet: Utfall 2014: Tema Forskning på Samverkansnämnden På sitt möte i december arbetade Samverkansnämnden på temat en regional forskningsstrategi. Marianne Högman, föreståndare för Regionala forskningsrådet beskrev rådets verksamhet och Anders Hallberg, forskningschef i LiV och sjukvårdsregionens representant i Kommittén för klinisk behandlingsforskning informerade om rådets uppdrag. Diskuterades även organisation och den frågan tas med i arbetet med ett nytt samverkansavtal. Björn Ragnarsson, ordförande beredningsgruppen 9 (9) Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen

18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer 1

19 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Utvecklingsgruppen koordinerar arbete med Socialstyrelsens nationella riktlinjer inklusive regional uppföljning av frågor som Samverkansnämnden i Uppsala- Örebroregionen (SVN) beslutat. Utvecklingsgruppen genomför olika aktiviteter på uppdrag av beredningsgruppen. Utvecklingsgruppens uppdrag är jämställt med kunskapsstyrningsgruppen. Arbetet består i att ur ett huvudmannaskapsperspektiv genomföra gapanalyser, arrangera regionala kunskapsseminarier, ge förslag till regionens uppfattning om riktlinjerna och föreslå samverkansnämnden rekommendationer och uppdrag i anslutning till detta. Gruppen ansvarar också för de uppföljnings-aktiviteter som kan bli aktuella och för motsvarande funktioner som avser Socialstyrelsens återkommande utvärderingar. Genom det nära samarbetet med projektledarna på Socialstyrelsen har utvecklingsgruppen dels möjlighet att tidigt få information om riktlinjearbetet och utvärderingarna av dessa, dels att informellt lämna synpunkter. Arbetet med nationella riktlinjer är ett arbete som hela tiden utvecklas i syfte att återge ett landstings lednings- och styrningsperspektiv. Det sker också en utveckling i arbetet tillsammans med verksamhetsföreträdare för att visa på ekonomiska och organisatoriska konsekvenser av rekommendationerna i riktlinjerna. Kunskapsseminarierna och det lokala förberedelsearbetet har blivit ett nytt forum för informationsutbyte, diskussion och samverkan för förtroendevalda, verksamhetsföreträdare och tjänstemän som arbetar med strategiska frågor. I fråga om riktlinjernas spridning och planering av implementering anser utvecklingsgruppen att huvudmännen, landsting och kommuner, har ett ansvar för att genomföra kunskapsseminarier. Flera riktlinjer aktualiserar ett samarbete mellan kommuner och landsting. Landstingen har ofta längre erfarenhet av kunskapsseminarier och kunskapsstyrning varför det är naturligt att landstingen samordnar samarbetet kring riktlinjerna. Utvecklingsgruppen/landstingen ska även fortsättningsvis ta ett aktivt ansvar, men i mycket nära samarbete med kommuner alternativt regionförbund, vid riktlinjer som rör båda huvudmännen. ARBETSOMRÅDEN UNDER ÅRET Nationella riktlinjer Under året har Socialstyrelsen publicerat: Preliminär version av nationella riktlinjer för missbruk- och beroendevård. Slutlig version av nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Slutlig version av nationella riktlinjer för bröst-, prostata- och tjocktarms- och ändtarmscancervård. Preliminär version av uppdaterade nationella riktlinjer för diabetesvård. Preliminär version av nationella riktlinjer för Astma och KOL. 2

20 Nationell utvärdering Under året har Socialstyrelsen publicerat: Utvärdering av demensvården. Utvärdering av rörelseorganens sjukdomar. Kunskapsseminarier och yttranden Utvecklingsgruppen sammanställde i januari ett yttrande till Socialstyrelsen över uppdateringen av de nationella riktlinjerna för strokesjukvård och i september ett yttrande över de nationella riktlinjerna för diabetesvården. Ett regionalt kunskapsseminarium i samarbete med regionförbunden/motsvarande i länen genomfördes i mars gällande den preliminära riktlinjen för missbruk- och beroendevård. Ett yttrande från regionen över konsekvenserna av rekommendationerna i riktlinjerna har sammanställts och överlämnats till Socialstyrelsen. Under hösten har ett antal länsvisa seminarier genomförts med anledning av Socialstyrelsen komplettering av riktlinjerna för missbruk- och beroendevård. Nationellt seminarium Socialstyrelsen har under året arrangerat nationella seminarier, i april gällande nationella riktlinjerna för depression och ångest och i september gällande riktlinjerna för diabetesvården. Utvecklingsgruppen var representerad på båda seminarierna. En gapanalys för regionen presenterades vid seminariet gällande diabetesvården. Uppföljningsseminarier Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer har vidareutvecklats med fortlöpande uppföljningar/utvärderingar. I maj genomfördes ett uppföljningsseminarium avseende Socialstyrelsens utvärdering av demensvården. Planeringen för uppföljningsseminariet gjordes i samarbete med Socialstyrelsens projektledare. Ett antal företrädare för kommunerna i regionen bjöds in till seminariet. Politisk viljeinriktning (PVI) Underlag till politiska viljeinriktningar har tagits fram för Bröst-, prostata- och tjocktarms- och ändtarmscancervård har tagits fram och behandlats av SVN. Demensvården och behandlats av SVN. Uppföljning av givna uppdrag i politiska viljeinriktningar Utvecklingsgruppen har samverkansnämndens uppdrag att följa upp de rekommendationer och uppdrag som ges i de aktuella politiska viljeinriktningarna. Inför Samverkansnämndens första möte 2015 har gruppen förberett en särskild redovisning av status för de uppdrag som getts till Samverkansnämndens olika grupperingar i nu gällande politiska viljeinriktningar. 3

21 Uppföljning av nationella riktlinjer via kvalitetsindikatorer ur ett landstingsledningsperspektiv Utvecklingsgruppen har sedan länge i uppdrag att försöka använda indikatorer i nationella riktlinjer för en uppföljning ur ett styrnings- och ledningsperspektiv och då också som ett sätt att följa utfallet av de rekommendationer som lämnas till regionens landsting i de politiska viljeinriktningarna. Det har visat sig att arbetet med att följa upp indikatorer ur ett ledningsperspektiv inte enkelt låter sig göras och någon färdig modell för hur det ska ske finns ännu inte. Vid Samverkansnämndens möte i december redovisades utfallet i tillämpliga indikatorer ur Öppna Jämförelser för de områden som är aktuella enligt en delvis hämtad från Sydöstra Sjukvårdsregionen. Samarbete med kunskapsstyrningsgruppen Grupperna har under året haft två gemensamma sammanträden, i mars och i september. Samarbetet har bland annat handlat om tematisk uppföljning (jämlik vård), implementeringsprocessen av nationella riktlinjer, regionala arbetet med Öppna jämförelser och regiongemensamma utvecklingsarbeten. Samarbete med andra regionala grupperingar I oktober deltog några medlemmar i utvecklingsgruppen i ett gemensamt möte med SVN:s AU, kunskapsstyrningsgruppen och specialitetsråden. Mötet behandlade bl.a. specialitetsrådens uppdrag, relationer mellan olika regionala grupperingar och diskussioner inför tecknande av ett nytt avtal för samverkansnämnden. Arbetet med riktlinjerna ger också underlag och möjlighet till utveckling av samsyn och gemensamma vårdprogram inom Uppsala-Örebroregionen. Utvecklingsgruppen har haft ett samarbete med RCC Uppsala-Örebro i arbetet med politisk viljeinriktning för cancerriktlinjerna och i fråga om uppdrag kopplat till riktlinjerna för palliativ vård och med regionala utbildningsrådet. Kunskapsstyrning Samtliga landsting i regionen har under de senaste åren byggt upp organisationer för kunskapsstyrning. Dessa strukturer är uppbyggda så att de involverar såväl politiker och tjänstemän som verksamheter. Utvecklingsgruppen deltagare har aktivt bidragit och gett stöd till denna utveckling. Representanter från utvecklingsgruppen har för sina respektive landsting deltagit i SKL:s projekt om strukturer för kunskapsstyrning. Öppna jämförelser Fem områden för gemensam fördjupad analys valdes ut och arbetades med under hösten Resultatet presenterades i början av Nyttan av samarbetet har värderats, liksom formerna för fortsatt samarbete. En prioriterad fråga i det fortsatta arbetet handlar om en gemensam statistisk analys av hela materialet för ÖJ som genomförs av Samhällsmedicin Gävleborg och delges alla sju landstingen inför offentliggörandet av Öppna jämförelser. Arbetet med Öppna jämförelser kommer huvudsakligen att vara en uppgift för regionala kunskapsstyrningsgruppen. 4

22 Övrigt En medlem i utvecklingsgruppen och kunskapsstyrningsgruppen har deltagit i Socialstyrelsen arbete med målnivåer. Utvecklingsgruppen är också representerad i NSK och Socialstyrelsens projekt för implementering av sjukdomsförebyggande metoder via regionens respektive landstingens utsedda representanter. Utvecklingsgruppen har medverkat vid nomineringar av representanter till Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer och SKL:s arbete med nationella programråd. Arbetet med implementeringsprocessen för nationella riktlinjer fortsätter såväl på regionnivå som på landstingsnivå. Vid planeringsdagarna i augusti fick gruppen en föredragning om framgångsfaktorer i implementering. Under året har utvecklingsgruppen även med frågan om patient-/brukarmedverkan i hälso- och sjukvården. Högskolan i Dalarna har ett uppdrag att göra en kunskapsöversikt om ökad patientmakt. En första presentation av arbetet gjordes i augusti. Utvecklingsgruppen har också tagit fram ett förslag till en strategi för delaktighet i hälso- och sjukvården ur ett patient-, närstående- och patient-/ brukarorganisationsperspektiv. Strategin behandlas av SVN. Utvecklingsgruppen mötte generaldirektören för Vårdanalys vid planeringsdagarna och förde en dialog om bl.a. patient-, brukar- och medborgarperspektivet i myndighetens uppdrag och utvärderingar. Sammanträden och arbetsformer Utvecklingsgruppen har haft tio sammanträden under året. I detta inkluderas ett planeringssammanträde (två halvdagar). Ett möte på våren och ett möte på hösten var gemensamma med kunskapsstyrningsgruppen. Till sammanträdena har projektledare för aktuella riktlinjer respektive projektledare för utvärderingarna som Socialstyrelsen genomför bjudits in. Genom detta får utvecklingsgruppen värdefull information dels om arbetet med riktlinjerna, dels om utvärderingarna och det ger ett bra underlag för gruppens arbete med de nationella riktlinjerna. För att underlätta utvecklingsgruppens arbete med riktlinjerna fördelas ansvaret på två personer i gruppen för respektive riktlinje. PLANERING FÖR 2015 Under året har utvecklingsgruppen vid möten med företrädare för Socialstyrelsen förberett sig för Socialstyrelsens utvärderingar, uppföljningar och uppdateringar av nationella riktlinjer som planeras till Det handlar om slutliga riktlinjer för missbruk- och beroendevård och diabetes, samt remissversioner av riktlinjer för astma/kol och hjärtsjukvård. Vidare handlar det om utvärdering av astma och KOL samt utvärdering av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder vilka kommer i januari

23 UTVECKLINGSGRUPPENS MEDLEMMAR Utvecklingsgruppen har under året fått en ny medlem. Gösta Andersson, Landstinget Dalarna, ordförande Helena De La Cour, Landstinget Dalarna (föräldraledig maj-nov) Ann-Sofie Holmberg, Landstinget Dalarna Britt Ahl, Landstinget Sörmland Karin Lundberg, Landstinget i Värmland Anders Hallberg, Landstinget i Värmland Lena Burström, Landstinget i Västmanland Jan-Olov Strandell, Landstinget Gävleborg Hanna Höghielm, Landstinget Gävleborg (ny) Christina Lindberg, Landstinget i Uppsala län Katrin Boström, Örebro läns landsting Inger Nicolas, Örebro läns landsting, sekreterare. 6

24 1 (2) Ingrid Östlund Datum Regionala kunskapsstyrningsgruppen - Verksamhetsberättelse 2014 Syfte: Kunskapsstyrningsgruppen ska koordinera landstingen i Uppsala och Örebroregionens samverkan i kunskapsstyrningsfrågor. Gruppen ska sortera och skapa beslutsunderlag för rekommendationer till linjeorganisationen via beredningsgrupp, samverkansnämnd och därmed ledning i respektive landsting. Mål: Regionala kunskapsstyrningsgruppen ska: - Bidra till att säkerställa en God Vård på lika villkor inom regionens landsting i enlighet med Samverkansnämndens verksamhetsplan - Bidra till gemensamt lärande och utveckling mellan landstingen - Ge stöd för ledningsarbetet i landstingen - Samordna regionens inspel och samspel mot/med nationella nivån - Samordna samspelet med övriga sjukvårdsregioner Aktiviteter 2014: Kunskapsstyrningsgruppen har under året haft 5 möten varav två med Utvecklingsgruppen. Sammanställning av specialitetsrådens verksamhet 2013 har gjorts och presenterats. Gemensamt möte med SVN-au hölls i Västerås i oktober med tema Specialitetsrådens uppdrag och funktion. Som underlag fanns en revisionsrapport. KSGs ordförande var också kallad till revisorsgruppen i september för en presentation och diskussion om kunskapsstyrning och specialitetsråden. Underlag till svar på revisionsrapporten formulerades också av kunskapsstyrningsgruppen på uppdrag av SVNau. Gruppen har sedan omformulerat och förenklat specialitetsrådens uppdrag och även tydliggjort ordförandefunktionen i en strategi för bättre kontinuitet i arbetet. Detta har sedan vid årsskiftet 2014/2015 kommunicerats till råden Under verksamhetsåret har läkemedelsrådets uppdrag och formalisering som råd knutet till Kunskapsstyrningsgruppen processats. Även här var ordförandeskapet en viktig komponent I enlighet med strategi kring de nationella programråden beslutades och bemannades ett regionalt medicinskt programråd Diabetes. Till rådet knyts uppdrag om benchmarking och initiativ för ökad jämlikhet i vård och resultat i regionen Från den nationella nivån har aktiviteten ökat påtagligt med behov av nomineringar in i olika grupperingar. Det är inte ett alldeles lätt arbete som utvecklingsgruppen och kunskapsstyrningsgruppen äger tillsammans. Dalarna har också påtagit sig att vara värdlandsting för nyinstiftade nationella programrådet för AstmaKOL I den nationella samordningsgruppen för kunskapsstyrning (NSK) deltar Ingrid Östlund, Gösta Andersson och Jan Olov Strandell i månatliga möten. Dessa deltar också i flera undergrupperingar/projket som kontaktpersoner för NSK

25 2 (2) Ingrid Östlund Datum I december anordnade KSG i samarbete med SKL ett regionalat seminarium i Örebro om kroniska sjukdomar och särskilt primärvårdsperspektiv Under året har organisationen av HTA-verksamhet tydliggjorts och CAMTÖs chef har blivit medlem i KSG från Örebro. Den har blivit en enighet i att stärka CAMTÖs regionala roll och en särskild gruppering med representation från alla landsting har bildats som stöd i arbetet. Detta ger nu ökat tryck i kunskapsstyrningsfrågor kopplat till kunskapsunderlag. Förhoppningen är att HTAarbetet ska kunna implementeras med medarbetare från alla landsting och på så sätt ge injektioner i hela regionen. Kunskapsstyrningsgruppen och RCC identifierade frågan om behov av investering i ny PET/CTutrustning i regionen. Detta var en fråga som dök upp i samband med NR för cancer redan 2011 Uppdrag gavs till specråd radiologi och en konsult utförde uppdraget och gjorde bedömningen att det i perspektiv av några år inte skulle behövas ytterligare investering. KSG drog slutsatsen att men då skulle behöva se över regionens flöden till nuvarande investeringar men initiativ till en omfördelning bordlades då rapportens underlag ifrågasattes utifrån redan beslutade förändringar i investeringar. Medlemmar i Kunskapsstyrningsgruppen 2014 Ingrid Östlund Örebro läns landsting ordförande, repr USÖ Gösta Andersson Dalarna ordförande Utvecklingsgruppen Bengt Malmqvist Dalarna Jan-Olof Strandell Gävleborg Kjell-Ola Engman Sörmland Marianne van Rooijen Uppsala läns landsting repr UAS Agneta Eklund Uppsala läns landsting kontaktperson läkemedelsrådet Anders Hallberg Värmland Lena Burström Västmanland Ylva Nilsagård Örebro läns landsting Chef CAMTÖ (reg HTAenhet) Inger Nicolas Örebro läns landsting Sekreterare För Kunskapsstyrningsgruppen Ingrid Östlund

26 Verksamhetsberättelse 2014 Arbets- och miljömedicin

27 Innehållsförteckning Inledning 1. Verksamhetens inriktning 2. Personal 3. Ekonomi 4. Klinisk verksamhet 5. Undervisning och information 6. Forskning och utveckling 7. Uppdrag inom landsting, universitet eller externt Sid nr

28 1 Arbets- och miljömedicin (AMM 2014) Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset är landstingen i Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala läns gemensamma resurs. Arbets- och miljömedicin utgör också en forskargrupp på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län utgör upptagningsområde för den arbetsmedicinska verksamheten. Den miljömedicinska verksamheten har ett större uppdrag placerat hos AMM medan Gävleborg och Dalarna har en mindre del av sin miljömedicinska service från AMM. Samverkansnämnden för Uppsala- och Örebroregionen fastlägger årligen verksamhetens inriktning och omfattning. Det åligger sedan Arbets- och miljömedicin att genomföra verksamheten i enlighet med samverkansnämndens rekommendationer. Arbets- och miljömedicin är en egen administrativ enhet, med egen verksamhetschef och budget. Det finns en ledningsgrupp för verksamheten med två representanter från vartdera av de tre landstingen. Arbets- och miljömedicin utgör också en forskargrupp på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Sedan 2012 finns en avdelning till inom AMM Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetsrehab. Denna avdelning har egen budget och resultatansvar samt egen verksamhetsberättelse. Här finns vi: Besök: Post: Ulleråkersvägen 40, Uppsala Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Telefon: Fax: E-post. ammuppsala@akademiska.se Hemsida:

29 2 1. Verksamhetens inriktning Uppdrag Arbets- och miljömedicins övergripande uppdrag är att utgöra ett kunskapscentrum i upptagningsområdet och vi arbetar med att förebygga sjukdom och dålig hälsa relaterat till arbetsliv och miljön inom- och utomhus. Verksamheten är medicinskt orienterad och bedriver kvalificerad: - riskbedömning - riskkontroll - patientutredning - information - utbildning Vision Verksamhetens övergripande vision är att bidra till: - ett samhälle där hälsan stärks i en god omgivnings- och inomhusmiljö - en hållbar arbetshälsa hos individen, där arbetet främjar den goda hälsan 2. Personal Inom landstingsverksamheten har under 2014 totalt 28 personer varit anställda (tabell 1), inklusive två professorer, som delvis är finansierade av Uppsala Universitet, och en oavlönad adjungerad professor. En ST-läkare blev klar med sin utbildning till sommaren och en ny ST-läkare har anställts från augusti vid avdelningen. Vid AMM har sjukfrånvaron varit låg, totalt 2 % av totala arbetstiden. Medelåldern är hög, 52 år, och flera pensionsavgångar blir aktuella de närmaste åren. För att nå en jämnare åldersfördelning och möjliggöra kunskapsöverföring har vi rekryterat flera yngre medarbetare. Män utgör 43 % av de anställda. Tabell 1: Personal vid AMM, Antal (varav män) Professor/överläkare 3(1) Tre deltidstjänster (20-30%), 1 tjänstledig fackligt uppdrag, 1 adjungerad från AV (20 %), 1 pensionsavgång Verksamhetschef/överläkare 1(1) Överläkare 3(1) Specialistläkare 1(0) Deltid 40 % ST-läkare 1(0) 1 klar , 1 start Toxikolog 1(0) Avdelningschef & bitr VC Hygieniker 5(2) 1 start Biomedicinare 1(0) Psykolog 2(0) Ergonom 2(2) Läkarsekreterare 1(0) Klinikassistent 1(0) Statistiker 2(2) Handläggare 1(1) finansierad via projekt Webbansvarig 1(1) 20 % Doktorand 2(1) 50 % Summa 28(12)

30 3 3. Ekonomi Budgeten har under året varit i balans. AMM finansieras via bidrag från de tre landstingen och är en egen administrativ enhet, med egen verksamhetschef och budget. Samverkansnämnden för Uppsalaoch Örebroregionen fastlägger årligen, genom rekommendation, förslag till verksamhetens inriktning och omfattning. Det åligger sedan Akademiska sjukhuset att genomföra verksamheten i enlighet med samverkanämndens rekommendation. Kompetenscentrum har till största delen varit projektfinansierad men har också direkta ekonomiska medel från Uppsala läns landsting. Därför har denna enhet en egen budget och eget resultatansvar. 4. Klinisk verksamhet Patienter Patientmottagning sker i Uppsala, Gävle och Falun. Under 2014 har 185 nya patientbedömningar gjorts på AMM: huvuddelen av dessa med läkare, ca 100 av yrkeshygieniker/toxikolog, 27 av ergonom och 31 av psykolog. Återbesök är ej inräknade. Handläggningstiden har generellt sett understigit 2 månader. Samtliga patienter får en remissbekräftelse direkt efter remissrond på enheten och därefter en besökstid inom maximalt en månad från remissens ankomst. Förutom läkarbesöket på våra patientmottagningar innebär patientutredningar ofta exponeringsbedömningar med besök och provtagning på arbetsplatser eller bostäder. Patientutredningar/remisser på AMM

31 4 Övriga ärenden Antalet övriga inkommande ärenden, utöver patientremisser, var 230 stycken och ökade med 49 % 2014 jämfört med Ärendena delas upp på typ av bedömning, vilket innebär 129 arbetsmiljöbedömningar i år jämfört med 84 förra året och 101 miljöbedömningar jämfört med 70 året innan. Ärenden Arbetsmiljö Miljö Arbetsmiljö Miljö Ergonomi Fysisk Inomhusmiljö Kemisk Psykosocial Figur 1: Antal övriga ärenden under 2013 och 2014 uppdelade på typ av exponeringar a) ergonomi, b) fysisk, c) inomhusmiljö och d) psykosocial. Till detta kommer ett antal gruppundersökningar av anställda, och individuella hälsosamtal med personal- och föräldrar angående framförallt inomhusmiljöproblem inom skola och omsorg. Arbetsmedicin Den största patientgruppen som remitterats till AMM har besvär från luftvägarna av olika agens och miljöer. Allergier och överkänslighet dominerar. Medicinska kontroller i arbetslivet är också en väsentlig del av remisser och förfrågningar till AMM. Där har vi ett aktivt utbyte med Arbetsmiljöverket för tolkningar av regelverket och utförande av de medicinska kontrollerna, d.v.s. skyldigheten att erbjuda de anställda läkarundersökningar. Vidare erbjuder AMM råd och utbildning för personal inom företagshälsovården för att utföra undersökningar av vibrationsexponerade samt lungfunktionsundersökningar. AMM kan också erbjuda utökad undersökning med exempelvis vibrametri, för att undersöka neurologiska skador. Under året har det fortlöpande kvalitetsarbetet för patientutredningar utökats. Introduktionsmaterial för nyanställda har framtagits samt dokumentation om olika sorters patientutredningar. Förutom enskilda patientutredningar genomförs också arbetsplatsinriktade uppdrag. År 2105 kan speciellt två uppdrag gällande den psykosociala arbetsmiljön inom sjukvården nämnas. Det ena har omfattat fokusgruppsintervjuer hos personalen om flytten till psykiatrins hus på Akademiska sjukhuset och upplevelsen att börja arbeta i kontorslandskap. Ett annat större uppdrag som startades hösten 2014 var att bedöma arbetsmiljön på Akademiska sjukhusets kirurgdivision, med fokus på att försöka skapa förutsättningar för en attraktiv arbetsplats, för att motverka personalflykt och öka attraktionskraften som arbetsplats.

32 Miljömedicin Området miljömedicin har fokus på hälsa och miljöfaktorer i omgivningsmiljön. Under 2014 har vi liksom tidigare hanterat enskilda ärenden för individer och/eller grupper. Hälsoriskbedömning av exponering för olika kemiska ämnen dominerar, men antalet inomhusmiljöfrågeställningar ökar snabbast. Under året har vi hjälpt Uppsala kommun med hälsoriskbedömning av trafikbuller och yttrat oss över kommunens åtgärdsprogram för omgivningsbuller. På uppdrag av länsstyrelsen har en utredning inletts om eventuell hälsopåverkan av arsenikhaltigt damm som sprids till boende i närområdet till en gruvverksamhet i regionen. Detta har föranlett uppdatering om hälsoriskerna med arsenik på hemsidan. Under året har vi deltagit på flera träffar med allmänhet och brukare där vi svarat på frågor om möjliga hälsoeffekter av inomhusmiljön. Områden där vi bedrivit projekt har varit inomhusmiljö i skolor, daghem och bostäder inklusive äldreboenden. Ohälsa hos befolkningen i områden som drabbades av radioaktivt nedfall från Tjernobylolyckan 1986 följs också. Vi har tillsammans med alla AMM-kliniker i landet och Livsmedelsverket deltagit i en nationell studie om kostrelaterad exponering hos skolbarn. Hormonstörande kemikalier i omgivningsmiljön är ett annat område där AMM har en spetskompetens och som kommunicerats med beslutsfattare. Under året inleddes också arbetet med en regional miljöhälsorapport som kommer att tas fram i samarbete mellan Arbets- och miljömedicin i Uppsala och Örebro. Allergenanalyser Vid AMM finns sedan 2002 ett laboratorium för analys av allergen i miljön. Detta är en service som vi tillhandahåller vid patient- och miljöutredningar inom regionen, men vi säljer även analyser till kunder inom hela Sverige. Under 2014 fick vi in 78 st. miljöprover från patientutredningar på sjukhuset eller externt inom och utom regionen. En del av proverna, 29 st., fakturerades. Vi utförde totalt 250 allergenanalyser på dessa prover. Laboratoriet används även för många forsknings- och utvecklingsprojekt. 5. Undervisning och information Utbildning Personalen på AMM har anordnat: - en kvällskurs i Miljötoxikologi vid Uppsala Universitet (7,5 hp) med 23 godkända studenter. - en veckokurs om Medicinska kontroller i arbetslivet med 50 deltagare, (nattarbete, arbete med vibrationer, asbest, kvarts, syntetiska oorganiska fibrer, rök- och kemdykning, mast- och stolparbete) i samarbete med Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Transportstyrelsen. -en veckolång SK-kurs genom Socialstyrelsen inom Aktuell arbetsmedicin för 20 ST-läkare. -en NIVA-kurs International Course on Indoor Climate; use of energy in buildings and building dampness impact on air quality, health, comfort and productivity, där 30 personer deltog. -två kurser för skyddsombud på TCO och Unionen med ca 25 deltagare på vardera kursen. - lungfunktionskurs, där målgruppen är främst allergisjuksköterskor, med 25 deltagare över 3 dagar AMM var arrangör för två konferenser: - Kemikaliesmart Uppsala gick av stapeln på Akademiska sjukhuset och arrangerades tillsammans med kommunen, landstinget och länsstyrelsen, SLU och Uppsala universitet. Målgrupp var beslutsfattare, forskare, tjänstemän inom landsting och kommuner i Uppsala län totalt ca 200 deltagare. Konferensen fick stor uppmärksamhet även inom media. - Arbets- och miljömedicinskt Vårmöte 2014 hölls på Uppsala Konsert och Kongress. Målgrupp var personal på arbets- och miljömedicinska kliniker runt om i landet samt Företagshälsovården, miljökontor mfl. Mötet lockade 320 deltagare, vilket är det högsta antalet delegater på detta möte. Konferensen varade över 3 dagar med både plenarföreläsningar och mindre seminarier i fyra parallella spår inom huvudområdena medicin, ergonomi, yrkes- & miljöhygien och psykologi. 5

33 Vidare har AMM-personalen deltagit i grundutbildningen för läkare med en kurs i arbets- och miljömedicin under både vår- och höstterminen. Vi har också deltagit i kurser vid institutionen för folkhälsovetenskap, psykologprogrammet och ekotoxikologi vid Uppsala universitet. Medarbetare vid AMM deltog också i olika program vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Högskolan i Gävle, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Sammantaget har anställda på AMM under året deltagit i ca 50 föreläsningar för totalt ca 770 åhörare inom regionen och åhörare utom regionen. Exempel på målgrupper är vårdpersonal inom offentlig vård och företagshälsovård, miljö- och hälsoskyddsinspektörer, representanter för arbetsmarknadens parter, politiker och anställda inom skolan och vården, energirådgivare och skadeutredare inom fastighetssektorn, personaladministratörer, regeringstjänstemän och nationella politiker. Information Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har landstingen ett ansvar inte bara för att ge sjukvård, utan även för att verka för en god hälsa hos befolkningen. Expertkunskap inom området utgör en viktig grund för olika aktörers verksamhet när det gäller rehabilitering och folkhälsoarbete. I det hälsofrämjande arbetet måste landstinget betona sin roll som kunskaps- och informationsspridare och samverka med samhällets övriga aktörer såsom universitet/högskolor, myndigheter, organisationer, företag och grupper. Viktiga kanaler för att sprida information om utbildningar, kurser, seminarier, nya forskningsrön och som kunskapsstöd för andra aktörer inom områdena arbete, miljö och hälsa är vårt nyhetsblad Arbete Miljö Medicin och vår hemsida, Via finns en länk till en hemsida riktad till personal vid Företagshälsovården Hemsidan är konstruerad framför allt för att komma till nytta inom företagshälsovården med lättillgänglig information om utbildningar, metoder, vetenskaplig litteratur mm. 6. Forskning och utveckling 6 AMM kan beskrivas som en kunskapsintensiv verksamhet där flertalet anställda deltar aktivt i olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa projekt (ca ett femtiotal) som bedrivits under 2014 vid AMM finns beskrivna på hemsidan: Några nya projekt har beviljats medel under året. Enheten har publicerat 43 vetenskapliga artiklar under året och 5 rapporter Doktorander: -Erik Lampa, doktorandprojektet handlar om att utveckla en statistisk metod för att utvärdera kombinationer av olika miljögifter (mixture effects) på hälsoutfall och tillämpa denna metod på metabola syndromet och åderförkalkning som utfall i den s k PIVUS studien. -Hassan Alinaghizadeh, studerar cancerförekomsten i områden drabbade av det radioaktiva nedfallet från Tjernobyl. -Peter Palm, studerar metoder för bedömning av fysisk belastning i arbete. -Eva Bergsten, studerar flyglastares arbetsmiljö. -Magnus Helgesson, studerar arbete och hälsa bland immigranter. -Susanne Victor, studerar hur allergeniciteten hos olika häst- och hundraser skiljer sig, vilket ska användas för diagnostik och terapi. -Sofia Åström-Paulsson, studerar en metod för bedömning av arbetsförmåga i befintligt arbete -

34 nyckel för samverkan mellan arbetsledare, anställd och FHV med arbetsmiljö i centrum. -Ann Lögde studerar operationspersonalens psykosociala arbetsmiljö på sjukhus i Sverige. Resultaten ska leda till att förbättra arbetsmiljön, så att personalen stannar kvar och därmed skapar en säkrare vård med nöjd och erfaren personal. -Bjarne Lembke, studerar hälsoproblem hos personal inom lantbruket. -Xi Fu studerar kabinpersonalens arbetsmiljö i flygplan. -Juan Wang studerar innemiljön i Kina och Sverige och dess betydelse för hälsoproblem i andningsvägarna. Docenter Under året har en av psykologerna, Roma Runeson Broberg blivit Docent vid Arbets- och miljömedicin. I hennes studier kombineras interna faktorer (personlighet) och externa (framförallt organisatoriska som krav-kontroll och stöd) på ett fruktbart sätt. Övrigt Flera av AMMs medarbetare har varit aktiva som handledare, opponenter och i betygsnämnder vid svenska universitet och universitetet i Uleåborg, Finland. Vi har nu en Studierektor för ST-läkare på AMM. En medarbetare har erhållit strategiska ALF-medel för täckande av del av lön under 5 år. 7. Uppdrag inom landsting, universitet eller externt 7 AFA försäkring, rådgivande expert Allergikommittén, Uppsala kommun, ledamot Arbets- och miljömedicinska klinikernas kvalitetsgruppsarbete, Samordnare Arbets- och miljömedicin sektionen, Svenska Läkarsällskapet, Styrelsemedlem EPA (Environmental Protection Agency, USA), expert kemiska innemiljöfaktorer och allergier EU-kommissionens expertgrupp för Indoor Air Quality, ledamot FAS-finansierat nätverk för forskning om vibrationsskador, Vibnet, ledamot FORTE Kunskapsöversikt om Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning, ordförande ICOH s (International commission on occupational health), styrelseledamot ICO styrelses redaktionsgrupp för slutlig revision av ICOH internationella yrkeskod för Occupational Health Professionals, ledamot Institutionen för medicinska vetenskapers forskarutbildningsgrupp, Uppsala universitet, ledamot International Society for Environmental Epidemiology, ledamot i Ethics and Philosophy Committee Landstingets miljöråd, Ledamot Medicine Conflict and Survival, London, medlem i editorial board Med/Farm fakultet, Uppsala universitet, elektor Miljödepartementet, Bisfenol A-utredning, expert Nätverket för frågor kring ohälsa av elektromagnetiska fält, ledamot Regionala forskningsrådet för Uppsala-Örebroregionen, Ledamot Röda Korsets Högskola, styrelseledamot SAMF I Läkarsällskapet, suppleant i styrelsen SBUs kommitté för värdering av arbetets betydelse för hjärt-kärlsjukdom, ledamot Socialstyrelsen, expert i inomhusmiljöfrågor Svetoxnätverket, ledamot SWESIAQ, ledamot valberedning och marknadsföringsgrupp Uppsala Läns landstings kompetenscentrum för förebyggande hälsoarbete för barn, Ledamot Vetenskapligt råd (Conseil scientifique) knutet till organisationen för företagshälsovård CISME, (Association de Services interentreprises de la Santé au Travail), Frankrike, ledamot Flera av AMMs medarbetare är aktiva som granskare av forskningsansökningar i regionala och nationella forskningsråd och stiftelser.

35 Verksamhetsberättelse 2014 Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro

36

37 Innehållsförteckning Verksamhetschefen har ordet... 3 Arbets- och miljömedicinska klinikers verksamhet i Sverige bakgrund och uppdrag... 5 Prevention för patienter och allmänhet... 5 Arbets- och miljömedicin som medicinsk specialitet... 5 Vi stöttar arbetsgivare och arbetstagare... 6 Samverkan mellan olika landsting... 6 Vi arbetar tvärprofessionellt och förebyggande... 6 Vad erbjuder vi?... 7 Klinikens organisation... 9 Verksamheter Patientprocess och medicinsk process Analyslaboratoriet Utbildning, information och konferens Forskning och utveckling Miljömedicin Stabsfunktion Organisation Personal Ekonomi Bilaga 1: Sörmlands län Bilaga 2: Västmanlands län Bilaga 3: Värmlands län Bilaga 4: Örebro län Bilaga 5: Organisationsmodell för kliniken Bilaga 6: Kunskapsområden... 46

38 Verksamhetschefen har ordet Under det gångna året har vi utvecklat verksamheten inom flera områden, öppnat för nya samarbeten och genomfört strategiska nyrekryteringar. Vår verksamhet är tillämpad och arbetsplats- och miljönära med satsning på kommunikation med allmänhet och individ. Vår ekonomi är i balans och vi rekryterar nya medarbetare inom beteendemedicin och ergonomi. Vi ser fram mot samarbete med landstingens arbetsmiljö- och miljömedicinska enheter och samarbetspartners och hoppas kunna bidra väsentligt i deras arbete för förbättrad arbetsmiljö och miljö såväl i de olika landstingen som i länen. Patientverksamheten ökad tillströmning och egen vårdbegäran Vi har under året inlett en satsning på ökad tillgänglighet för patienter att söka arbets- och miljömedicinsk specialistutredning. Detta omfattar möjlighet till egen vårdbegäran och möjlighet att utan remiss få komma till mottagningen. För detta inför vi också en telefonrådgivning via våra miljösköterskor. Vi har utvecklat mottagningsverksamheten för patienter som upplevt kränkande särbehandling (mobbning), hot och våld, sjuka hus-syndrom och elgenomföring (elstötar). Vi har också infört patientmottagning lokalt i de flesta länen. Miljömedicin nya satsningar Örebro läns landsting (numera Region Örebro län) har från och med 2014 beviljat medel för ytterligare satsning på en miljömedicinsk enhet med fokus mot barn och kemikalier, läkemedel och luftkvalitet. Landstinget Sörmland gör även satsningar för barn och kemikalier. Andra viktiga frågor är buller, där vi genomfört störningsstudier i tätort och inlett arbete om vattenkvalitet. Under året har vi även beslutat att genomföra en regional miljöhälsorapport, vi har bildat ett regionalt kemikalieråd och vi har utvecklat riktade informationsaktiviteter mot särskilda riskgrupper. Utbildning av läkare och företagssköterskor Läkarutbildningen i Örebro innebär stora möjligheter till kunskap och kompetensutbyte i DUST-länen (Södermanlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län). Vår förre verksamhetschef har en kombinationstjänst som universitetslektor inom temat neurologi/rörelse, men kommer även att arbeta kvar hos oss, bland annat med forskarhandledning. Vi handleder även blivande företagsläkare i den nya specialiteten arbetsmedicin. Vi satsar fortsatt på den universitetsanknutna magisterutbildningen av företagssköterskor där flera medarbetare tjänstgör. Örebro universitet har under året givit utbildningen specialiststatus. 3

39 Samarbete kring hudproblem Vi har under året fortsatt samarbetet med hudkliniken, där vi tillsammans gör exponeringsutredningar och tester av patienter med koppling till arbetsmiljö. Verksamheten är än så länge länsbaserad, men ambitionen är att den även skall utvecklas regionalt. För patienter från regionen krävs idag specialistremiss. Forskning och utveckling Vi bedriver utvecklingsverksamhet i flera områden. Barn och kemikalier, kemikalier i inomhusmiljö, partikelexponering och hjärt-kärlsjuklighet, manganexponering och hjärninlagring samt kobolt och cancerdödlighet är områden där vi under året erövrat extern finansiering från nationella forskningsfonder. Detta gäller även inom det psykosociala arbetsmiljöområdet där arbete kring hot och våld erhållit medel. Ökat behov av kommunikationskompetens Information och utbildning sker bland annat genom utveckling av webbplatserna i respektive län. Behoven av kommunikationsinsatser ökar även i våra projekt. Nya psykosociala områden och kompetenser Inom det psykosociala arbetsmiljöområdet arbetar vi med delvis nya områden som stress, skiftarbete, schemaläggning och återhämtning samt organisationer i förändring. Hot och våld, kränkande särbehandling och mobbning är problem som kräver åtgärder på både individ- och gruppnivå. Generationsväxling och kompetensutväxling pågår Kliniken generationsväxlar med en budget i balans inför Generationsväxlingen sker för läkarna, men även för beteendevetare och hygieniker. Vi har nyanställt en disputerad yrkeshygieniker och två för miljömedicinskt arbete, liksom kemister och biomedicinska analytiker (BMA). Vi har också knutit till oss en disputerad beteendevetare och en assistent. Vår ambition är också att under 2015 nyanställa ergonom på deltid samt läkare. Satsning på regionala projekt Inför 2015 avslutar vi och påbörjar aktivitet i flera regionala projekt mot landstingens verksamheter i DUST-länen inom alla våra kunskapsområden. Vidare vill vi utveckla patientverksamheten på de olika länen. Vi vill också hitta projekt med stark koppling till landstingens miljömål inom arbetsmiljö- och miljöområdet. Håkan Westberg Verksamhetschef 4

40 Arbets- och miljömedicinska klinikers verksamhet i Sverige bakgrund och uppdrag Prevention för patienter och allmänhet Den sjukhusanknutna yrkesmedicinen i Sverige har utvecklats från internmedicinen. En särskild utredning 1963 föreslog utbyggnad av den yrkesmedicinska verksamheten och att den skulle koncentreras till regionsjukhusen. Verksamhetens fokus blev att inte endast bota och lindra skador och sjukdomar utan att också göra arbetsmiljön väl anpassad till individen och därigenom förebygga ohälsa. I SOU 1980:22 Utbyggnad av yrkesmedicinen formuleras yrkesmedicinens fundament, som legat till grund för utvecklingen av verksamheten i Sverige i följande punkter: Utredningar av arbetsmiljöbetingad ohälsa avseende grupper eller enskilda fall. Kartläggning och värdering av miljöfaktorer i anslutning till sådana utredningar och som underlag för elimination och kontroll av kända risker. Forsknings- och utvecklingsarbete för att förebygga arbetsmiljörelaterad ohälsa. Information och utbildning. Vi samarbetar med primärvård, företagshälsovård och övrig specialistsjukvård. Arbets- och miljömedicin som medicinsk specialitet Då yrkes- och miljömedicin samt företagshälsovård 2006 blev en gemensam medicinsk specialitet fick den namnet arbets- och miljömedicin. Kliniken fick då ett utbildningsansvar för i första hand läkare, sjuksköterskor och yrkeshygieniker. I Socialstyrelsens målbeskrivning av ST-utbildningen tydliggörs också klinikernas utbildningsuppdrag. 5

41 För närvarande diskuteras uppdelning i två specialiteter: arbetsmedicin (tidigare företagshälsovård) och arbets- och miljömedicin. Vi stöttar arbetsgivare och arbetstagare Arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljön regleras av arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrifter. I dessa dokument hänvisas till arbets- och miljömedicinsk expertis när arbetsgivarnas och företagshälsovårdens kompetens och resurser inte räcker till. Hela systemet med medicinska kontroller bygger på att det finns arbets- eller yrkesmedicinsk expertis tillgänglig regionalt. Kliniken behövs som ett stöd i arbetsgivarnas och företagshälsovårdens riskbedömningar och riskhanteringar. Samverkan mellan olika landsting Arbets- och miljömedicinska kliniker finns vid landets universitetssjukhus, från Umeå i norr till Lund i söder. Klinikerna i Uppsala och Örebro intar en särställning genom att de tillhör sjukvårdsregioner i samverkan. I allmänhet har varje sjukvårdsregion endast en klinik men dessa har i gengäld ofta större filialer inom sin region. Kliniken är en del av hälso- och sjukvården i Södermanlands (D), Västmanlands (U), Värmlands (S) och Örebro län (T). Inom regionen kan läkare eller handläggare på försäkringskassan remittera patienterna med vanlig remiss. Vi har även infört egen vårdbegäran för möjlighet till patientbesök. Under rubriken Vad erbjuder vi? kan du läsa mer om den möjligheten. Vi arbetar tvärprofessionellt och förebyggande Vi arbetar med att identifiera orsaker till sjukdomar, besvär i arbetslivet eller i den allmänna miljön, till exempel i våra bostäder, så att problem kan förebyggas. Ibland kan exponeringar (till exempel vibrationer och svetsrök) orsaka sjukdomssymtom där ett samband verkar uppenbart. Vid andra tillfällen kan exponeringen (till exempel bly och kvicksilver) orsaka diffusa och smygande symtom som trötthet, minnesstörning och liknande, en symtombild som också kan orsakas av oro och stress. Risker i arbetsmiljön och oro för miljöpåverkan orsakar betydande problem för individen som yttrar sig i likartade symtom. För att lösa problematiken om en exponering utgör en risk eller farhåga, behövs ofta en tvärprofessionell handläggning av tekniker, beteendevetare och medicinare, en kombination av kompetenser som alla finns vid Arbets- och miljömedicin. 6

42 Vad erbjuder vi? Patient- och miljöutredningar Kliniken utreder patienter som remitterats vid misstanke om arbets- och miljörelaterade sjukdomar eller besvär, eller patienter som sökt sig till kliniken via egen vårdbegäran. Grunden är ett läkarbesök vid våra regionala mottagningar. Besöket kan kompletteras med arbetsplatseller hembesök av läkare eller yrkeshygieniker, eller utredning av psykolog, ergonom eller miljösköterska. Vi utreder förfrågningar om arbets- eller boendemiljö kan ha negativ inverkan på hälsan. Ackrediterat laboratorium Laboratoriet är väl utrustat för avancerade kemiska analyser av miljöprover men även av blodoch urinprover. En välutrustad instrumentpool för provtagning och mätning av kemiska och fysikaliska miljöfaktorer står dessutom till regionens förfogande. Vi hyr även ut instrument till företagshälsovård, miljöförvaltningar och företag. Riskbedömningar Vi får ofta frågor om risker i miljö eller arbete. Vår kunskap omfattar såväl bedömning av ämnens eller exponeringars inneboende farlighet som verklig risk i aktuella grupper. Vi servar patienter, remittenter, myndigheter, media och berörda grupper med tillgänglig kunskap, ofta kompletterat med mätningar eller enkäter. Vi lyssnar till människors oro, ger saklig information och skapar utrymme för uppföljande möten. Kliniken har fasta rutiner för att riskkommunikationen ska fungera optimalt. Vi vill undvika indignation och förebygga oro. Information och utbildning Vi arrangerar kurser och konferenser samt riktade utbildningsdagar för olika målgrupper och medverkar också med föreläsningar i utbildningar som institutioner, universitet och andra aktörer erbjuder. Särskilt specialiststöd och handledning riktas till primärvård, slutenvård, företagshälsovård och yrkesverksamma inom företag som saknar företagshälsovård, exempelvis inom småföretag. Det elektroniska nyhetsbrevet sammband Örebro utkommer varje kvartal med rapporter från Arbets- och miljömedicins arbete, forskning och aktuella ämnen inom arbetsmiljöområdet. 7

43 Miljömedicin Miljömedicinsk service ingår i regionavtalet. Örebro läns landsting har gjort speciella satsningar för miljömedicinsk verksamhet, bland annat inriktad på en utåtriktad aktivitet för att informera allmänheten och föra en dialog med arbetsmarknadens parter och vården om miljögifters påverkan på hälsa. Forskning och utveckling För att upprätthålla hög kompetens inom relevanta områden bedriver vi forsknings- och utvecklingsarbete. Klinikens medarbetare bevakar aktuella forskningsrön för att i samråd med regionens landsting och andra aktörer utbilda och på annat sätt föra ut kunskap. Vi utför forskningsprojekt och uppdragsundersökningar på lokal, nationell och ibland internationell nivå. Kliniken anlitas av olika sektorer i samhället, till exempel den offentliga hälso- och sjukvården, företagshälsovården, privata och offentliga företag samt miljö- och hälsoskyddsansvariga i länsstyrelser och kommuner. Utöver patienter som remitteras för specialistutredning vänder sig ett stort antal enskilda personer till kliniken med frågor som rör miljö och hälsa. Vi handlägger majoriteten av dessa ärenden per telefon. Möjlighet till egen vårdbegäran Via vår telefonrådgivning kan patienter komma till oss via egen vårdbegäran. Indikationer för att remittera patienter Följande punkter kan vara indikationer för att remittera patienter till Arbets- och miljömedicin: Färdigutredd patient med medicinsk diagnos där man misstänker samband med arbete eller miljö. Det kan gälla många olika sjukdomstillstånd såsom tumörer, luftvägsbesvär, neurologiska sjukdomar, belastningssjukdomar, utmattningssyndrom med mera. Färdigutredd patient med medicinsk diagnos där man önskar hjälp med kvalificerad bedömning av exponeringar av fysikalisk eller kemisk, ergonomisk eller psykosocial natur. Färdigutredd patient med diffusa symptom där patienten oroar sig för att dessa kan bero på specifika miljöfaktorer såsom mobiltelefoner, elektricitet, lukter med mera. Då kallas patienten till vår tvärprofessionella mottagning för miljökänsliga patienter. 8

44 Klinikens organisation Ledningsorganisationen för den arbets- och miljömedicinska verksamheten i dubbelregionen Uppsala-Örebro består av Samverkansnämnden, Referensgruppen för DUST-länen samt CWXlänen. Samverkansnämnden fastlägger genom rekommendation till landstingen förslag till verksamhetens inriktning, omfattning och ekonomi. Referensgruppen för kliniken i Örebro består av två ledamöter från respektive landsting. Under året träffades representanterna för Värmland, Sörmland, Västmanland och Örebro läns landsting tre gånger, vid ett tillfälle via telefonkonferens. Vi har dessutom träffat representanter för referensgruppen lokalt i de olika länen för att diskutera regionala aktivitetsplaner och projekt. Dessutom skedde fortlöpande kontakter via e-post. Verksamhet leds av fyra enhetschefer, som tillsammans med verksamhetschefen och ytterligare tre personer utgjorde klinikledningen. Referensgruppen för DUST-länen hade under 2014 nedanstående sammansättning. Landstinget Sörmland Ann-Sofie Karlsson, personalstaben hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Johan Sundqvist, miljöchef Landstinget Västmanland Elin Dalman, miljöstrateg Johanna Tångring, chef, Landstingshälsan Landstinget i Värmland Pia Augustsson, verksamhetschef, Landstingshälsan Curt Monfelt, miljöchef Örebro läns landsting Mats Björeman, medicinsk rådgivare, landstingets ledningskansli Marianne Eriksson, miljöchef 9

45 Verksamheter 1. Patientprocess och medicinsk process Under 2014 började Arbets- och miljömedicin ta emot och utreda personer som remitterades med frågeställningen mobbning och annan kränkande särbehandling i arbetet. Den modell som vi arbetar efter skulle kunna kallas för Linköpingsmodellen då den utvecklats och prövats där. Den bygger på att patienten besöker kliniken och samtalar med läkare, beteendevetare eller psykolog och företagssköterska. Med detta samtal som grund skickas frågor om patienten och dennes arbetssituation till ett antal personer som patienten menar har kännedom om problematiken (mobbare såväl som arbetskamrater och fack). Patienten får fylla i andra formulär som specificerar problematiken, vi tar del av relevanta dokument och tar personlig kontakt med personer som har kunskap i ärendet om vi så önskar och om patienten medger detta. I utredningen ingår oftast också ett personlighetstest (NEO PI-R). Utredningen kan ta några månader att genomföra. I linje med den pågående processen på Universitetssjukhuset Örebro infördes vid början av året möjligheten att utfärda egen vårdbegäran till kliniken. Av 166 inkomna och handlagda remisser utgjordes 21 av egen vårdbegäran. Ett ökat remissinflöde medförde ett större antal patientutredningar än på flera år (se figur 1). Figur 1. Antal mottagningsbesök fördelade på län under perioden Västmanland Sörmland Värmland Örebro Totalt Under 2014 avslutades 121 remisser och skriftliga förfrågningar rörande patienter med arbetsoch miljömedicinsk frågeställning. Det innebär en ökning jämfört med tidigare år. 105 av dessa utreddes av klinikens läkare. Ett flertal av patienterna träffade också någon av klinikens övriga 10

46 specialister på olika typer av exponering (yrkeshygieniker, miljösköterska, psykolog och ergonom). 16 patienter bedömdes på basen av befintliga journalhandlingar, ibland kompletterat med kortare telefonkontakt. Mottagningsbesöken kompletterades vid 27 tillfällen med besök på arbetsplats eller i bostad. I vissa fall genomfördes även exponeringsmätningar. Vid 19 besök deltog minst två av klinikens medarbetare (se tabell 1). Samarbete med hudkliniken Sedan några år pågår ett samarbete med hudkliniken på Universitetssjukhuset Örebro. Under året har 120 exponeringsutredningar och tester av patienter med hudbesvär med misstänkt koppling till omgivande miljö genomförts. Detta är en ökning från förra året, då 76 utredningar utfördes. Utredningarna genomförs av en yrkeshygieniker och en biomedicinsk analytiker från Arbetsoch miljömedicin tillsammans med en undersköterska och en läkare vid hudkliniken med särskild kompetens inom yrkesdermatologi. Verksamheten är länsbaserad (Örebro län). Tabell 1. Antal insatser fördelat på yrkeskategori och län för avslutade patientärenden och förfrågningar Patienten träffade eller hade längre telefonkontakt med: Sörmland n=45 Västmanland n=43 Värmland n=59 Örebro n=152 Totalt n=299 Läkare Yrkeshygieniker Miljösköterska Psykolog/beteendevetare Ergonom Besök i bostad/arbete Patient enbart bedömd utifrån befintliga handlingar: Läkare Yrkeshygieniker Psykolog/beteendevetare procent av patientbesöken skedde inom 90 dagar från det att remiss inkom. Dröjsmålen berodde bland annat på otillräcklig läkarbemanning, men under delar av året även på få yrkeshygieniker. Andra orsaker var att uppgifter från annan del av sjukvården inväntades. I några fall berodde det på semester och annan frånvaro. Klinikens mål om att 85 procent av patienterna ska beredas tid inom två månader uppfylldes. Mediantiden från att remiss anlände till Arbets- och miljömedicin till det att patienten avslutades var 126 dagar. Klinikens kvalitetsmål om minst preliminärsvar inom tre månader till alla remittenter uppfylldes inte. 11

47 Företagshälsovården, som stod för knappt hälften av remisserna i de avslutade ärendena, är fortsatt vanligaste remittent. Var nionde patient kom via egen vårdbegäran (se tabell 2). Tabell 2. Avslutade patientärenden under de två senaste åren fördelade på remittentkategori. Remittentkategori 2013 n=95 Företagshälsovård Primärvård Sjukhus Privatläkare Egen vårdbegäran % n=121 Fördelning av diagnoser visade en ökning av muskuloskeletala besvär sedan föregående år, medan symtomdiagnoser respektive besvär från övre och nedre luftvägarna liksom tidigare var vanligast och utgjorde en knapp tredjedel vardera av diagnoserna (se tabell 3). Tabell 3. Diagnoser bland avslutade ärenden under de två senaste åren. Diagnos n=95 n=121 Sjukdomar i nedre luftvägarna Sjukdomar i övre luftvägarna Muskuloskeletala sjukdomar 4 9 Neurologiska sjukdomar 3 2 Psykiska sjukdomar samt beteendestörning 2 4 Cirkulationsorganens sjukdomar 5 2 Maligna sjukdomar 3 2 Hudsjukdomar 2 Kontakt av annan orsak än sjukdom 5 Skador/förgiftningar 4 6 Symtomdiagnoser Övrigt 1 2 Ej diagnos 11 9 % 12

48 I tabell 4 framgår exponeringarna 2013 och En ökning noterades för exponering i inomhusmiljö, medan damm fortfarande utgjorde den vanligaste exponeringen. Tabell 4. Exponeringar bland avslutade ärenden under de två senaste åren. Exponeringar n=95 n=121 % Damm Elektricitet/strålning 2 Ergonomi 2 5 Inomhusmiljö 9 16 Lösningsmedel 11 8 Psykosocialt 1 2 Retande gaser 9 10 Verkstadsarbete 4 Vibrationer/buller Övrigt Ej specificerad exponering 11 7 Telefonrådgivning Inför år 2013 togs beslut om att registrera givna telefonråd för att på ett enkelt sätt kunna sammanställa statistik och inrikta informationsmaterial till områden som ofta efterfrågas. Undantag från denna registrering är de synpunkter som ges av laboratoriet i samband med förfrågningar om tolkning av provsvar samt de frågor som når oss via e-post. Under 2014 har 174 samtal dokumenterats vilket är samma nivå som Till största delen kommer frågorna från privatpersoner men även företagshälsovården står för en betydande del, se nedanstående diagram. I gruppen övriga finner vi miljöinspektörer och andra myndigheter. Figur 2. Fördelning av samtalstyper i telefonrådgivningen. Privat Företagshälsovård Hälso-o sjukvård Fackförening Företag Övriga 13

49 Frågeställningarna handlade i 115 fall om arbetsmiljöfrågor, övriga 59 berörde omgivningsmiljön. Frågor kring graviditeter, inomhusmiljö och kemisk exponering dominerar. Figur 3. Fördelning av frågor i telefonrådgivningen Miljömed. Arbetsmed. I 21 fall utmynnade telefonrådgivningen i en egen vårdbegäran, vilken infördes den 1 januari Bland dessa fördelade sig frågeställningarna enligt följande: Arbetsrelaterade besvär: 12 samtal Miljörelaterade besvär: 6 samtal Riskbedömning av gravid egenföretagare: 3 samtal 2. Analyslaboratoriet Efterfrågan på laboratoriets tjänster har ökat under Analyslaboratoriet genomförde totalt analyser (+3,9 procent) fördelat på tekniska (+2,3 procent) och 557 biologiska prov (+24 procent). Inom parenteserna anges procentuell ökning jämfört med Antalet uppdrag har ökat med 6 procent. Egna projekt har genererat 707 prov. Intäkterna från sålda tjänster på laboratoriet överträffade det satta budgetmålet. Den långsiktiga trenden baserad på antal prov och uppdrag är ökande. 14

50 Figur 4. Trend av inkomna prov och uppdrag Prov Uppdrag Antalet prov för analys av bly i blod ökade med 8 procent jämfört med 2013 men den långsiktiga trenden är minskande antal inkomna prov. Trots att bakgrundsnivån av bly i blod är sjunkande i allmänbefolkningen finns det grupper med betydande exponering i arbetet som lett till avstängning enligt föreskriften om medicinska kontroller i arbetslivet i flera fall, samt ett fall av blyförgiftning. Figur 5. Antal prover av bly i blod B-Pb B-Pb Trenden för analyser vid patientutredningar är ökande och speglar det ökade patientinflödet, bland annat beroende på införandet av egen vårdbegäran. I samarbete med hudklinikens yrkesdermatologiska mottagning har en biomedicinsk analytiker från laboratoriet deltagit i olika omfattning vid 117 patientutredningar. 15

51 Figur 6. Trend för analyser kopplade till patientutredningar. 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Patient År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Patient Figur 7. Fördelningen av antal analyserade prov visar marginella skillnader mot tidigare år. 60 Länsfördelning (procent) År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År C-län D-län U-län S-län T-län Övr.land Utland Patient Projekt Ett nytt GC/MS-instrument samt en ny jonkromatograf har tagits i drift och medel beviljats för kommande ersättningsanskaffningar på instrumentsidan. En yrkeshygieniker avgick med ålderspension och en gick över till den nystartade miljömedicinska enheten under En biomedicinsk analytiker är tjänstledig 40 procent från den 1 november och ett år framåt, en kemist övergick till annan tjänst och en arbetsmiljöingenjör började studera. Utvecklingsanställningen för en kemist avslutades medan en biomedicinsk analytiker- och avdelningschefstjänst konverterades till kemist. Tjänsten som avdelningschef konverterades till biträdande laboratoriechef, till vilken en yrkeshygieniker förordnats. En disputerad, certifierad yrkeshygieniker och tre kemister (två tillsvidareanställda och en visstidsanställd), varav en disputerad och en docent, har rekryterats. Denna kompetenshöjning ger goda förutsättningar för metodutveckling, framförallt inom det miljömedicinska området 16

52 bland annat avseende analys av läkemedel i vatten samt uppsättning av metoder för biomonitorering av PAH-exponering. Förbättringsarbete pågår kontinuerligt inom ramen för laboratoriets ackrediterade kvalitetssystem genom interna och externa revisioner, avvikelsehantering och systematisk hantering av inkommande synpunkter. Införandet av ett laboratoriedatasystem, Sample Manager (SM), startade. SM förväntas ge bättre effektivitet i den administrativa hanteringen av uppdrag och rapporter samt ge enklare uppföljning av kvalitet och produktion. Full effekt väntas i slutet av Analyslaboratoriet och regionens företagshälsovårdscentraler samverkar sedan flera år i en instrumentpool för att kunna tillhandahålla kvalificerade instrument för mätning av fysikaliska och kemiska faktorer i arbetsmiljön. Konverteringen till en arbetsmiljöingenjörstjänst i instrumentpoolen under 2012, för att höja instrumentpoolens kompetens och servicenivå, har medfört en ökning i både volym (hyrtillfällen) och intäkter med 15 procent per år sedan dess. Ekonomin i poolen är stabil och säkrar personal- och investeringsbehov. 3. Utbildning, information och konferens Webbsidor, nyhetsbrev och media Under året publicerades cirka 30 artiklar och reportage på klinikens hemsida. Det elektroniska nyhetsbrevet sammband Örebro publicerades tre gånger under året. Nyhetsbrevet är en förlängning av klinikens webbsidor och varje nummer har en mix som belyser aktuella händelser på kliniken och inom arbetsmiljöområdet i stort. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt och skickas via e-post till alla prenumeranter som i slutet av året var stycken. Anmälan om prenumeration kan göras via klinikens webbsidor. Under året förekom kliniken vid ett flertal gånger i media. Bland annat uppmärksammande Dagens Arbete forskningen om gjuteridamm. Nerikes Allehanda lyfte fram forskningsprojektet om hot och våld och sökte miljömedicinsk expertis kring PCB i Vivalla. Sveriges Radio Västmanland kontaktade kliniken angående konsekvenser kring den stora branden medan Sveriges Radio Örebro tog upp föroreningarna i Krokfors. Slutligen har Tvärsnytt speglat klinikens satsning på egen vårdbegäran. Fortgående utbildningar Arbets- och miljömedicin deltar i läkarutbildningen vid Örebro Universitet genom en temadag i Arbetsmedicin under termin 7 samt med föreläsning under Respiratoriska-cirkulatoriska temat under termin 4. Arbets- och miljömedicin har även under hösten 2014 handlett två läkarstudenter i sina C-uppsatser under termin 6. I samarbete med Örebro Universitet driver vi Företagssköterskeprogrammet och fristående kurser kopplade till utbildningen. Utbildningen ges på avancerad nivå, halvfart, 60 högskolepoäng. På kliniken arbetar två medarbetare med uppdraget på 25 respektive 10 17

53 procents arbetstid. Örebro Universitet har tidigare enbart bedrivit fristående kurser i Företagssköterskeprogrammet men sedan höstterminen 2014 är programmet åter igång. I nuläget studerar 35 programstudenter och 7 studenter en fristående kurs i företagshälsovård. Glädjande är att Örebro Universitet fattat beslut om att inrätta specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot företagshälsovård från och med höstterminen Under 2014 har Arbets- och miljömedicin även handlett tre studenter i sin magisteruppsats under vårterminen och fyra studenter i arbetet med forskningsplaner under höstterminen. Kliniken har deltagit i utbildning av biomedicinsk analytiker-studenter vid deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU) under termin 5. Det har varit sammanlagt 21 studenter här fördelat på 6 veckor, där varje student har varit en hel vecka på praktik hos oss. De som studerar till biomedicinska analytiker tillhör Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin (IHM) vid Örebro Universitet. Årligen deltar Arbets- och miljömedicin i kursen Medicinsk toxikologi, Medicin C vid Örebro Universitet. Kliniken står för fyra kursdagar inklusive tentafrågor och rättning av dessa frågor. I de fyra dagarna ingår det föreläsningar, handledning inför redovisning och examination genom en muntlig redovisning. Konferenser och utbildningsdagar i DUST-regionen Den 28 januari anordnades konferensen Hormonstörande ämnen vad vet vi idag? tillsammans med landstingets miljöfunktion Totalt blev det nästan 200 deltagare och föreläsare var bland annat Åke Bergman från Stockholms universitet och Annika Hanberg från Karolinska institutet. I mars arrangerade kliniken en utbildningsdag om Härdplaster riktat mot företagshälsovården. Programmet innehöll både medicinska och tekniska delar och Magnus Svartengren från Arbetsmiljöverket var en av föreläsarna. I september ordnade Arbets- och miljömedicin tillsammans med Folkhälsomyndigheten den årliga miljömedicinska dagen. Temat var riskkommunikation och ämnen som togs upp var bland annat vad det innebär att bo nära en petrokemisk industri, kemikalieinformation samt förorenat dricksvatten. Runt 150 personer deltog under dagen. I oktober anordnade enheten för smittskydd och Vårdhygien i Landstinget Västmanland en utbildningseftermiddag under temat Handskar inom vård och omsorg. Arbets- och miljömedicin deltog genom en föreläsning under eftermiddagen. Den 10 november arrangerade kliniken en fortsättning på 2013 års skiftarbetskonferens i mindre skala för Sörmland på Nyköpings lasarett. Titeln på konferensen var Hållbart arbetsliv i skiftarbetet och cirka 40 personer deltog. Kliniken planerar att hålla denna konferens även i Värmland och Västmanland under Den 20 november deltog Arbets- och miljömedicin i Nätverksträff och fortbildningsdag för anställda på familjecentraler och landstingsanställda inom mödra- och barnhälsovård i 18

54 Värmland. Kliniken stod för två presentationer om gravida och effekten av olika ämnen samt råd om kemikalier till gravida och småbarnsföräldrar. Ungefär 180 personer deltog under dagen. Utbildningsdagar i området vibrationer, nattarbete och skärvätskor har genomförts tillsammans med IF Metalls skyddsombud. Fortbildning för landstingsanställda angående läkemedels påverkan på miljön har genomförts i Sörmland, Örebro och Värmland. En föreläsning har genomförts i vartdera läns landsting. Utbildning för alla barnmorskor i Sörmland angående kemikalier och påverkan på fostret har gjorts under hösten i samband med ett projekt. Projektet går ut på att primärvården ska kunna ge råd om hur den gravida kan minska sin egen exponering för kemikalier. 4. Forskning och utveckling Arbets- och miljömedicin är av tradition en forsknings-, utvecklings- och utbildningsintensiv klinik. I klinikens verksamhetspolicy står det bland annat följande: Arbets- och miljömedicinska kliniken bidrar till att klarlägga risk för arbets- och miljörelaterad ohälsa eller riskfylld exponering bland individer, patienter och grupper. Att bedriva relevant och aktuell forskning ses som en naturlig och nödvändig del i vår verksamhet och den bedrivs arbetsplats- och miljönära. Vid kliniken finns för närvarande tolv disputerade forskare varav två är professorer (en biträdande och en adjungerad) och två är docenter. Under året har klinikens forskningskompetens utökats och förstärkts med två anställningar, en fil.dr. och en docent. Liksom under tidigare år har klinikens forskare varit opponent vid disputation, suttit i betygsnämnd, hållit föredrag vid internationella och nationella konferenser, presenterat postrar, föreläst i såväl utbildnings- som enstaka sammanhang, besvarat remisser från regeringsdepartement, handlett doktorander samt publicerat vetenskapliga artiklar och rapporter. 19

55 För närvarande har kliniken två doktorandinskrivna medarbetare och två inplanerade: Lisa Rådman, medicinsk vetenskap (Elolyckor i arbetet en undersökning av sena följder efter strömgenomgång). Planerad fil.lic. examen till Jessica Westerlund, biomedicinsk analytiker vid kliniken, är sedan 2011 inskriven vid Hälsoakademin, Örebro universitet, för en fil.lic. i biomedicin (Exponering för trikloramin och trihalometaner - symtom och besvär hos badhusanställda). Jessica är för närvarande tjänstledig från kliniken men arbetet planeras vara klart senast Maria Klasson, avser att skrivas in som doktorand vid Örebro universitet och påbörja studierna under Huvudhandledare planeras vara Håkan Westberg och Eva Särndahl. Ulrika Hylén, avser att skrivas in som licentiat studerande vid Örebro universitet och påbörja studierna under Huvudhandledare planeras vara Lars-Erik Warg. I januari 2011 tilldelades en av klinikens docenter klinikuppdraget som processägare och forskningskoordinator för klinikens forskning. Detta uppdrag innebär att man är processledare med en plats i klinikledningen och ska bland annat utgöra ett stöd för verksamhetschefen, forskningen och forskarna enligt klinikens riktlinjer. Som processägare ansvarar man även för redovisning av forskningsaktiviteterna i olika sammanhang. I forskningskoordinatorns uppgifter ingår dessutom att försöka initiera forskningsaktiviteter på kliniken. Precis som tidigare år så har praktiskt taget all forskning som kliniken bedrivit har eller har haft extern finansiering från forskningsorgan som FAS, AFA och FORTE men även från industrin och innefattar arbetsplatser/ miljöproblem över hela DUST-regionen. I flera projekt sker, i enlighet med riktlinjer för klinikens forskning, även samarbete med personer/organisationer med regional och/eller lokal förankring. Nedan redovisas aktuella forskningsprojekt med extern finansiering. I en del av projekten ligger projektledningen på annan ort/institution, men där medarbetare från kliniken finns med i projektorganisationen. Projekt 4 respektive 16 och17 finansieras forskningen av företag respektive av Landstinget i Sörmland. 20

56 Tabell 5. Aktuella forskningsprojekt med extern finansiering. Projektnamn/projektfokus Projektmedarbetare som arbetar vid kliniken Anslags-givare Kommentar 1) Hudexponering och biomarkörer för hartssyror, monoterpener vid pelletstillverkning K Hagström, S Axelsson, H Arvidsson FAS Fler publikationer kommer 2) Inhalationsexponering i träpelletsindustrin kan de höga nivåerna minskas? K Hagström, H Arvidsson, J Westerlund, I-L Bryngelsson, Z Arvidsson AFA Fler publikationer kommer 3) Exponering för partiklar och biomarkörer för inflammatoriska svar hos arbetare i pappers- och massaindustrin L Andersson, I-L Bryngelsson, H Westberg FAS Fler publikationer att vänta 4) SECO Tools II: Exponering och upptag av kobolt effekter på luftvägar och hud samt påverkan på inflammatoriska markörer vid hårdmetallframställning H Westberg, H Arvidsson, C Norberg, B Husby, J Westerlund, I-L Bryngelsson 5) Modelleringsverktyget ART i praktiken H Westberg, L Andersson Företaget SECO Tools AFA Fler publikationer att vänta Fler publikationer att vänta 6) Religiösa samfund i DUST-länen: Sjukfrånvaro, arbetsmiljö och ohälsa L-E Warg, I-L Bryngelsson, G Mölleby, P Vihlborg AFA Rapport klar Fler publikationer att vänta 7) Speciering av manganföreningar i svetsrök och svetsares blodplasma B Bergström, L-G Gunnarsson AFA Pågår 8) Elolyckor i arbetet L-G Gunnarsson, L Rådman, I-L Bryngelsson FAS Datainsamling klar, rapportfas pågår 9) Svenskt nätverk för FHV och AMM-klinikerna med fokus på spridning av forskningsresultat G Mölleby FAS Pågår 10) Cancersjukligheten i svensk hårdmetallindustri: Uppdatering och utvidgad kohortstudie H Westberg, I-L Bryngelsson, M Rinnemo Sandvik Tooling Pågår 11) Hantering av hot och våld i psykiatrisk slutenvård. Etik, bemötande och säkerhet L-E Warg FORTE Pågår 12) Hantering av hot och våld inom tvångsvården av unga. Etik, bemötande och säkerhet L-E Warg Statens Institutionsstyrelse Pågår 13) Robotassisterad luftprovtagning av partiklar för förbättrad riskbedömning i industriella miljöer L Andersson, H Westberg AFA Pågår 21

57 14) Mangan i svetsrök dess väg in i svetsares hjärnor och psykomotoriska och kognitiva effekter B Bergström, G Mölleby, L Andersson, L Rådman, L-G Gunnarsson AFA Startfas 15) Kvarts- och partikelexponering i järngjuterier mekanismer och påverkan på inflammations- och koagulationsmarkörer för luftvägspåverkan och hjärt- kärlsjuklighet L Andersson, H Westberg, M Klasson FORTE Pågår 16) Inventering av barns exponering för kemikalier på neonatalavdelningar Y Sjöström, K Hagström, S Nummelin, E Andersson Region Örebro län samt Landstinget Sörmland Pågår 17) Barns exponeringar för kemikalier på förskolor och i hem Y Sjöström, K Hagström, J Hagberg Landstinget Sörmland Pågår 18) Hälsoeffekter av trafikbuller i relation till individuell bullerexponering och tillgång till tyst/ljuddämpad sida: Fältundersökningar i moderna bostadsområden i Örebro A Gidlöf Gunnarsson, L-E Warg, L Andersson Örebro kommun Länsstyrelsen Örebro län Pågår Som synes i tabellen ovan är det merparten av projekten som pågår eller förväntas producera rapporter eller artiklar. Detta medför att antalet publicerade artiklar kan förväntas bli större inom de närmaste åren då datainsamlingsfaserna i projekten är avslutade. Förutom dessa externfinansierade projekt finns ett antal projekt med en viss intern finansiering med syfte att övergå till att bli externfinansierade projekt, men också ett antal projekt som skickats in till forskningsfinansiärer för bedömning. Dessa projekt har anknytning till DUSTlänen och involverar i vissa fall lokal företagshälsovård. Pågående internfinansierade projekt är: Exponering för flyktiga halogenerade kolväten och trikloramin och påverkan på luftvägar och lungfunktion samt inflammatoriska markörer hos anställda i badanläggningar. Exponering för klorföreningar i rehabiliteringsbad kan nivåerna minskas? Allt detta visar på att kliniken även under 2013 haft en betydande forskningsaktivitet. Under året hade kliniken skickat in eller varit medsökande i ett antal forskningsansökningar. Vi kan notera att två forskningsprojekt rörande hot och våld i arbetslivet som beviljades medel 2013, från FORTE respektive Statens Institutionsstyrelse har påbörjats. Här samarbetar kliniken med Psykiatriskt forskningscentrum i Örebro. Två stora projekt beviljades forskningsmedel under 2014, det som berör kvarts- och partikelexponering i järngjuterier samt det med fokus på mangan i svetsrör. Båda projekten berör typer av traditionella arbetsmiljöer som ligger kliniken varmt om hjärtat. 22

58 Vi avser även att under 2015 skicka in ungefär fyra till fem ansökningar till externa forskningsfinansiärer. Vår förhoppning är att vi ska kunna hålla klinikens forskningsaktivitet på en fortsatt hög och jämn nivå. Inte minst ser kliniken positivt på vi har ett antal projekt där samarbete sker med andra kliniker och forskningsorganisationer. Publicerade originalarbeten, konferensbidrag, rapporter och monografier under 2014 Andersson L, Sandén H, Albin M, Hagberg M, Tinnerberg H, Westberg H. Kunskapssammanställning Hälsorelaterad arbetsmiljöövervakning. Arbetsmiljöverket. Rapport 2014:1. Andersson T, Magnuson A, Bryngelsson IL, Frøbert O, Henriksson KM, Edvardsson N, Dritan P. Gender-related differences in risk of cardiovascular morbidity and all-cause mortality in patients hospitalized with incident atrial fibrillation without concomitant diseases: A national wide cohort study of patients. Int J of Cardiol. 2014, 177: Gidlöf-Gunnarsson A, Barregård L. Annoyance due to industrial noise in a petrochemical industrial area. In: Proc. of the 11 th International Congress on Noise as a Public Health Problem (ICBEN 2014), Nara, Japan, June 1-5, Gidlöf-Gunnarsson A, Warg L-E. Sjuksköterskors upplevelser av en arbetsschemaförändring vid avdelning 60/61, sjukhuset I Torsby. Ett samarbetsprojekt med Landstingshälsan i Värmland. Universitetssjukhuset Örebro, Arbets- och miljömedicinska kliniken. Rapport AMM 6/2014. Gunnarsson LG, Bodin L. Systematiska kunskapsöversikter; Epidemiologiskt påvisade samband mellan Parkinsons sjukdom och faktorer i arbetsmiljön. Arbete och Hälsa 2014;48(1): Gunnarsson LG, Bodin L. Systematiska kunskapsöversikter; 7., Epidemiologiskt påvisade samband mellan Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) och faktorer i arbetsmiljön. Arbete och Hälsa 2014;48(2):1-65. Hagenbjörk-Gustafsson A, Tornevi A, Andersson EM, Johannesson S, Bellander T, Merritt AS, Tinneberg H, Westberg H, Forsberg B, Sällsten G.Determinants of personal exposure to some carcinogenic substances and nitrogen dioxide among the general population in five Swedish cities. J Expo Sci Environ Epidemiol Jul; 24(4): Hansson P, Hansson AS, Warg L-E. Arbetsmiljön i samfund ifrågasatt. Svensk Kyrkotidning 2014, Nr. 10: Hansson P, Mölleby G, Warg L-E. Värderingar, arbetsmiljö och sjukskrivning i fyra kristna samfund. Svensk Kyrkotidning 2014, Nr. 11:

59 Kennedy K, Esmen N, Marsh G, Buchanich J, Downing Zimmerman S, Moshammer H, Morfeld P, Erren T, Svartengren M, Westberg H, McElvenny D, Cherrie J. An international historical cohort study of workers in the hard-metal industry: Exposure assessment. Occup Environ Med Jun; 71 Suppl 1:A65. Marsh G, Buchanich J, Zimmerman S, Kennedy K, Esmen N, Moshammer H, Morfeld P, Erren T, Svartengren M, Westberg H, McElvenny D, Cherrie J. An international historical cohort study of workers in the hard-metal industry: Mid-study epidemiology update. Occup Environ Med Jun; 71 Suppl 1:A96-7. Olsson DS, Andersson E, Bryngelsson IL, Nilsson AG, Johansson G. Excess mortality and morbidity in patients with craniopharyngioma, especially in patients with childhood-onset a population-based study in Sweden. J Clin Endocrinol Meab. 2014, Nov 6. Westberg H, Elihn K, Andersson E, Persson B, Bryngelsson IL, Sjögren B. Inflammatory markers and exposure to air pollutants among workers in a Swedish pulp and paper mill. Occup Environ Med Jun; 71 Suppl 1:A9. 5. Miljömedicin Den miljömedicinska enheten startades den 1 januari Enheten finansieras med strategiska medel från Region Örebro län. Under våren rekryterades tre nya medarbetare och rekrytering av ännu en medarbetare pågår. Enhetens arbete inriktar sig på miljön i våra städer vatten vårt viktigaste livsmedel kemikalier i samhället. Läkemedels miljöpåverkan Under 2014 har enheten samarbetat med landstingets miljöansvariga och läkemedelskommittéerna i Sörmland, Örebro län och Värmland inom frågor om läkemedelspåverkan i miljön. Vi har även genomfört föreläsningar angående läkemedlens miljöpåverkan i alla dessa tre län. I Landstinget Sörmland har även underlag angående läkemedel på REK-listans påverkan på miljö tagits fram och redovisats till en expertkommitté inom läkemedelskommittén. En rapport angående de mätningar som genomförts i Landstinget Sörmland av läkemedelsrester har också skrivits. Enkäter om inomhusmiljö Vi har också arbetat med inomhusenkäterna i alla fyra länen. Utredningar har bland annat gjorts på förskolor och vårdavdelningar. Enkäterna är en viktig grund inom arbetet med inomhusklimatfrågor. En utökning av svaren har skett under de senaste åren och sen årsskiftet rekommenderar vi personal som har besvär att söka egen vårdbegäran för oss. Detta eftersom det är viktigt att poängtera att ett hus kan vara friskt men enskilda personer kan ändå ha besvär. Vid besvär bör dessa undersökas för att utreda orsak och besvärens natur. 24

60 Insatser riktade mot gravida och småbarnsföräldrar Inom ramen för permanent extrasatsning från Örebro läns landsting (numera Region Örebro län) har enheten arbetat med information till gravida om kemikaliers påverkan på foster och information till småbarnsföräldrar om kemikaliers påverkan på småbarn. Arbetet har gjorts huvudsakligen tillsammans med miljöfunktionen, personal inom barnmorskemottagningarna (BMM) och barnavårdscentralerna (BVC). De råd som valdes har nu börjat användas i Region Örebro län. Det blev åtta råd till gravida och nio råd till småbarnsföräldrar. Råden är följande: Vädra ordentligt efter renovering (gravida och småbarn) Tvätta nya kläder och textilier (gravida och småbarn) Köp inte produkter med antibakteriella medel (gravida och småbarn) Använd glas och porslin när du värmer mat och dryck (gravida och småbarn) Kontrollera dricksvatten från egen brunn (gravida och småbarn) Använd få och oparfymerade kosmetiska produkter (gravida och småbarn) Vad finns i din arbetsmiljö? (gravida) Naturprodukter är inte kontrollerade och kan innehålla gifter (gravida) När barnet börja krypa, våttorka dammiga golv (småbarn) Våtservetter endast som räddare i nöden (småbarn) Använd leksaker i plast för rätt ålder (småbarn) Utifrån önskemål har personalen fått råden som en Powerpoint-fil med anteckningar som stöd. Ett önskemål från personalen, föräldrarna och de gravida var dessutom att råden skulle finnas tillgängliga på internet. Råden till småbarnsföräldrarna är publicerade på och i Rikshandboken som är en nationell handbok för barnhälsovården i Sverige. Råden började användas under våren 2014 och en utvärdering av om de används och av införandet gjordes under hösten. Den utvärderingen visar att inom barnavårdscentralerna har råden implementerats och börjat användas. Däremot används inte materialet helt inom barnmorskemottagningarna, där barnmorskorna upplever att det är för svårt. Allt finns inte heller publicerat på 1177 Vårdguidens nationella webbplats vilket är planerat för framtiden. Det 25

61 planeras även en uppdatering av råden under 2015 och en nylansering kommer därför att göras inom barnmorskemottagningarna. Projektet har rönt stor uppmärksamhet och har redovisats vid flertalet konferenser i exempelvis Karlstad och Örebro. Det har också skrivits om projektet bland annat i Din hälsa, en tidning som finns på alla vårdcentraler i Region Örebro län. Under 2014 bestämdes att råden som beskrivs ovan skulle användas i primärvården i Landstinget Sörmland och extra medel tillsattes för detta. Som en del i arbetet har alla barnmorskor inom primärvården informerats om projektet och utbildats om kemikalier. Träffar med personalen på barnavårdscentralerna är inbokade under vårvintern I samband med denna utökning så pågår produktion av mer material, till exempel filmer till 1177.se, affischer och broschyrer. Detta material är också tänkt att användas i Region Örebro län. Flera projekt kring barns kemikalieexponering Extra medel har även godkänts från Landstinget Sörmland för att undersöka barns exponering för kemikalier i förskolor och hem. Projektet är under uppstart och samarbete med andra parter i Sverige har inletts eftersom ett stort intresse finns inom detta område. Ett ytterligare projekt startades under året i Landstinget Sörmland och Region Örebro län. Projektet ska kartlägga barns exponering för kemikalier på neonatalavdelningarna på Mälarsjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro. Projektet har extra finansiering av de båda landstingen. Riskbedömning och riskkommunikation I samband med förorenad mark har vi deltagit vid två möten eller varit rådgivande i ett fall. Insatserna har genomförts med länsstyrelsen i Örebro, Örebro kommun och Strängnäs kommun. En riskbedömning har genomförts angående spridningen av hästallergen i närheten av en hästgård i Karlskoga kommun. Ett stort antal mindre förfrågningar har också besvarats under året. Kliniken har deltagit i lokal radio i Örebro län och i Västmanlands län. I Sveriges Radio P4 Örebro deltog kliniken angående plastförpackningar och mat. I P4 Västmanland blev personal från kliniken intervjuade om tilltänkta projekt kopplat till branden i Västmanland, som dock inte kommer att genomföras. Ett samarbete kring frågor om slam från reningsverk pågår med reningsverken i Örebro län. Dessutom pågår ett samarbete om utsläpp till våra avlopp med Skebäcks reningsverk i Örebro för att minska utsläpp av bland annat kadmium. Miljöhälsoenkäten ska skickas till vuxna i Sverige Under 2015 kommer en miljöhälsoenkät att skickas till vuxna i Sverige. Efter önskemål så kommer kliniken tillsammans med Arbets- och miljömedicin i Uppsala att skriva en regional rapport för de sju landstingen. Under året har ett förarbete gjorts med kontakt med bland annat 26

62 länsstyrelserna. Data från enkäterna är planerat att presenteras under 2016, då en rapport ska skrivas. Regionalt samarbete i Örebro om kemikalier Det regionala samarbetet med Örebro läns kommuner, Örebro universitet, Länsstyrelsen i Örebro län och Naturskyddsföreningen angående kemikalier har fortlöpt under Bland annat anordnades en konferens med titeln Hormonstörande ämnen vad vet vi idag? tillsammans med miljöfunktionen i Region Örebro län. Nästan 200 personer deltog. Föreläsare var bland annat Åke Bergman från Stockholms universitet och Annika Hanberg från Karolinska institutet. Fortsatt samarbete är inriktat på barn och kemikalier, där mycket arbete sker i många kommuner för bland annat en kemikaliefri förskola. Kliniken var representerad i länsstyrelsens samrådsgrupper kring hälsoskydd och kemikalier i Örebro län. Buller i våra städer Arbets- och miljömedicin genomför i samarbete med Örebro kommun och Länsstyrelsen i Örebro län ett forskningsprojekt om vägtrafikbuller. Syftet med studien är att genom fältundersökningar i trafikexponerade moderna boendemiljöer få ett ökat kunskapsunderlag om betydelsen av tyst och ljuddämpad sida för de boendes hälsa och välbefinnande eftersom exponering för buller kan leda till exempelvis störningar av dagliga aktiviteter som samtal, vila, avkoppling och sömn. Dessutom ska studien titta på de boendes upplevelser av bostadsmiljön och ljudmiljön. Under september 2014 skickades enkäter ut och svarsresponsen var 54 procent. Data är under bearbetning och resultaten kommer att presenteras i juni Resultaten är viktiga för att förebygga de långsiktiga negativa hälsokonsekvenserna av vägtrafikbuller på såväl kommunal som på nationell nivå. 27

63 Stabsfunktion Organisation För att åstadkomma en klinikgemensam verksamhetsplanering använder vi oss av en matrisorganisation med processägare för klinikens sex verksamhetsprocesser: medicinsk verksamhet, laboratorieverksamhet, forskning, utbildning, miljömedicin samt verksamhetsstöd. Klinikens medarbetare var organiserade i fyra arbetsplatsenheter: medicinska enheten, laboratorieenheten, miljömedicinska enheten och stödenheten, ledda av enhetschefer. Personal Arbets- och miljömedicin hade vid årets utgång 34 tillsvidareanställda, 3 visstidsanställda, 1 timanställd och 2 doktorander, totalt 40 medarbetare. Under 2014 slutade 7 personer och 8 nyanställdes. 2 blev specialistläkare. De anställda under 2014 var: Andersson Lena 7 Andersson Lennart Andersson Mikael 9 Arvidsson Helena Arvidsson Zandra 2,9 7, 10 Axelsson Sara Kemist Berg Krister Berg Peter 10 Bergström Bernt 5 Bryngelsson Ing-Liss Ek Maria Ericsson Annette 9 Gelin Annika Gritsko Nina 10 Gidlöf Gunnarsson Anita 7 Graff Pål 9 Gunnarsson Lars-Gunnar 12 Hagberg Jessika 7,9 Hagström Katja 5,7 Husby Bente Hällzon Gunilla Isaksson Bims Johansson Niclas Keloushani Anahita 1 Klasson Maria 2,6 Lindell Katarina Löfstedt Håkan 7 Yrkeshygieniker Yrkeshygieniker Kemist Biomedicinsk analytiker Kemist Biomedicinsk analytiker Yrkeshygieniker Laboratoriechef Forskningsassistent Medicinsk vårdadministratör Miljösköterska Kommunikatör Specialistläkare Beteendevetare Yrkeshygieniker Överläkare Kemist Yrkes- och miljöhygieniker Kemist Forskningsassistent/sekreterare Biomedicinsk analytiker Biomedicinsk analytiker Specialistläkare Doktorand Biomedicinsk analytiker Överläkare 28

64 Mannerling Ann-Christine 9 Mölleby Göte 5 Nyström Anita 3,10 Nyström Marita Ohlson Carl-Göran 3,4 Pettersson Carin Porat Anne-Marie 10 Qwarngård Jens 9 Ricklund Niklas 7 2, 10 Ringqvist Ann Kemist Rinnemo Mats 7 Rådman Lisa 6 Sjöström Ylva 2,9 Söderqvist Christina Warg Lars-Erik 4 Westberg Håkan 8,11 Westberg Linda 5 Westerlund Jessica 10 Vihlborg Per 1 Yrkes- och miljöhygieniker Miljösköterska Assistent Medicinsk vårdadministratör Överläkare Kemiingenjör Miljösköterska Kommunikatör Yrkeshygieniker Specialistläkare Doktorand Yrkes- och miljöhygieniker Medicinsk vårdadministratör Beteendevetare Verksamhetschef Medicinsk vårdadministratör Biomedicinsk analytiker - tjänstledig ST-läkare 1 Två kombinerade ST-tjänster i arbets- och miljömedicin och allmänmedicin, en anställd AMM och en i primärvården. En av dessa blev specialistläkare Visstidsanställd. 3 Timanställd. 4 Docent. 5 Enhetschef. 6 Doktorand. 7 Disputerad. 8 Professor. 9 Nyanställd Slutat. 11 Verksamhetschef. 12 Biträdande professor. Ekonomi Klinikens omsättning 2014 var cirka 31 miljoner kronor. Landstingsutdebitering uppgick för 2014 till 17,88 kronor per invånare. Överskottet hänför sig huvudsakligen till obesatta tjänster i den nystartade miljömedicinska verksamheten. Totalt uppgick landstingsexterna intäkter till cirka 30 procent av klinikens totala intäkter. 29

65 Ekonomiskt resultat för Arbets- och miljömedicin januari-december Belopp anges i tkr. Tabell 6. Verksamhetens intäkter. Intäkt Summa Landstingsbidrag DUST län (17,88 kr/invånare) Extra landstingsbidrag T-län (miljömedicin) tkr tkr Landstingsexterna intäkter Laboratoriet Undervisning FOU Med process Miljömedicinsk process Instrumentpool Totalt tkr tkr 100 tkr 300 tkr tkr tkr Tabell 7. Verksamhetens kostnader. Intäkt Summa Personal Material och tjänster Interna kostnader (hyra, it, etc) Totalt Resultat tkr tkr tkr tkr tkr 30

66 Bilaga 1: Sörmlands län Länsansvarig läkare: Länsansvarig yrkes- och miljöhygieniker: Anahita Keluoshani Lennart Andersson Patient- och miljöutredningar Under året utreddes 22 patienter av läkare tillsammans med klinikens exponeringsexperter och 2 arbetsplatsbesök genomfördes. Förfrågningar från kommun och allmänhet har besvarats om till exempel inomhusklimat. Information och utbildning Regional konferens och utbildning med temat Hållbart arbetsliv i skiftarbetet hölls i Nyköping under hösten. Miljömedicin-regional aktivitet Den miljömedicinska enheten startades den 1 januari Enheten finansieras med strategiska medel från Region Örebro län. Under våren rekryterades tre nya medarbetare och rekrytering av ännu en medarbetare pågår. Enhetens arbete inriktar sig på: Miljön i våra städer. Vatten vårt viktigaste livsmedel. Kemikalier i samhället. Läkemedels miljöpåverkan Under 2014 har samarbetat med landstingets miljöfunktion och läkemedelskommittéerna angående frågor om läkemedelspåverkan i miljön fortsatt. Vi har även genomfört en föreläsning angående läkemedlens miljöpåverkan. Underlag angående läkemedel på REKlistans påverkan på miljö tagits fram och redovisats till en expertkommitté inom läkemedelskommittén. En rapport angående de mätningar som genomförts av läkemedelsrester har också skrivits. Enkäter om inomhusmiljö En utredning med inomhusenkäterna har genomförts för vårdcentralen i Oxelösund. Enkäterna är en viktig grund inom arbetet med inomhusklimatfrågor. En utökning av svaren har skett under de senaste åren och sen årsskiftet rekommenderar vi personal som har besvär att söka egen vårdbegäran för oss. Detta eftersom det är viktigt att poängtera att ett hus kan vara friskt men enskilda personer kan ändå ha besvär. Vid besvär bör dessa undersökas för att utreda orsak och besvärens natur. 31

67 Insatser riktade mot gravida och småbarnsföräldrar Inom ramen för permanent extrasatsning från Örebro läns landsting (numera Region Örebro län) har arbete skett med information till gravida om kemikaliers påverkan på foster och information till småbarnsföräldrar om kemikaliers påverkan på småbarn. Det blev åtta råd till gravida och nio råd till småbarnsföräldrar. Råden är följande: Vädra ordentligt efter renovering (gravida och småbarn) Tvätta nya kläder och textilier (gravida och småbarn) Köp inte produkter med antibakteriella medel (gravida och småbarn) Använd glas och porslin när du värmer mat och dryck (gravida och småbarn) Kontrollera dricksvatten från egen brunn (gravida och småbarn) Använd få och oparfymerade kosmetiska produkter (gravida och småbarn) Vad finns i din arbetsmiljö? (gravida) Naturprodukter är inte kontrollerade och kan innehålla gifter (gravida) När barnet börja krypa, våttorka dammiga golv (småbarn) Våtservetter endast som räddare i nöden (småbarn) Använd leksaker i plast för rätt ålder (småbarn) Under 2014 bestämdes även att råden skulle användas i primärvården i Landstinget Sörmland och extra medel tillsattes för detta. Som en del i arbetet har alla barnmorskor inom primärvården informerats om projektet och utbildats om kemikalier. Träffar med personalen på BVC är inbokade under vårvintern I samband med denna utökning så pågår produktion av mer material som filmer till 1177.se, affischer och broschyrer. Detta material är också tänkt att användas i Region Örebro län. Flera projekt kring barns kemikalieexponering Extra medel har även godkänts för att undersöka barns exponering för kemikalier i förskolor och hem. Projektet är under uppstart och samarbete med andra parter i Sverige har inletts eftersom ett stort intresse finns inom detta område. Ett ytterligare projekt startades under året för att kartlägga barns exponering för kemikalier på neonatalavdelningarna på Mälarsjukhuset. Riskbedömning och riskkommunikation I samband med förorenad mark har vi varit rådgivande i ett fall i Strängnäs kommun. Ett stort antal mindre förfrågningar har också besvarats under året. Miljöhälsoenkäten ska skickas till vuxna i Sverige Under 2015 kommer en miljöhälsoenkät att skickas till vuxna i Sverige. Efter önskemål så kommer vi tillsammans med Arbets- och miljömedicin i Uppsala att skriva en regional rapport för de sju landstingen. Under året har ett förarbete gjorts med kontakt med bland annat länsstyrelserna. Data från enkäterna är planerat att presenteras under 2016, då en rapport ska skrivas. 32

68 Arbetsmiljö regional aktivitet Rehabbad I detta regionala projekt med landstingsanknytning studerar vi exponering för trikloramin och flyktiga halogenerade kolväten vid arbete på rehabiliteringsbad och att undersöka förekomst av luftvägsbesvär, påverkan på lungfunktion och inflammationsmarkörer i utandningsluft samt i blodprov bland personalen. Studien genomförs över hela regionen och kommer sedan att kunna ligga till grund för en riskbedömning avseende arbete i rehabiliteringsbad med klorerat badvatten. Vi har genomfört mätningar i Katrineholm, Eskilstuna och Strängnäs. Dessa data kan komma att utgöra grund för inriktning av vidare åtgärdsarbete på rehabiliteringsbad och utvärdering av de olika eliminationsteknikerna och även användas för allmänna miljö- och kemikalievärdering av produkter som används i landstingets rehabbad. Arbetet avrapporteras våren

69 Bilaga 2: Västmanlands län Länsansvarig läkare: Länsansvarig yrkes- och miljöhygieniker: Håkan Löfstedt Nicklas Ricklund Patient- och miljöutredningar Under året utreddes 20 patienter av läkare tillsammans med klinikens exponeringsexperter. 5 arbetsplatsbesök gjordes. Information och utbildning. Föreläsning och medverkan vid Miljömedicinsk information (länsträff) i Fagersta för miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Föreläsningar om dricksvatten respektive riskkommunikation hölls vid Miljödag vid Mälardalens Högskola. Föreläsning vid landstingets utbildningsdag om Handskar i vård och omsorg. Miljömedicin Den miljömedicinska enheten startades den 1 januari Enheten finansieras med strategiska medel från Region Örebro län. Under våren rekryterades tre nya medarbetare och rekrytering av ännu en medarbetare pågår. Enhetens arbete inriktar sig på miljön i våra städer, vatten vårt viktigaste livsmedel och kemikalier i samhället. Ett samarbete med miljöenheten har inletts för att titta på möjliga samarbetspunkter. Enkäter om inomhusmiljö Sex utredningar med inomhusenkäterna har gjorts. Enkäterna är en viktig grund inom arbetet med inomhusklimatfrågor. En utökning av svaren har skett under de senaste åren och sen årsskiftet rekommenderar vi personal som har besvär att söka egen vårdbegäran för oss. Detta eftersom det är viktigt att poängtera att ett hus kan vara friskt men enskilda personer kan ändå har besvär. Vid besvär bör dessa undersökas för att utreda orsak och besvärens natur. Riskbedömning och riskkommunikation Ett stort antal mindre förfrågningar har också besvarats under året. Kliniken har också deltagit i lokal radio i P4 Västmanland där vi berättade om tilltänkta projekt kopplat till branden i Västmanland som dock inte kommer att genomföras. Miljöhälsoenkäten ska skickas till vuxna i Sverige Under 2015 kommer en miljöhälsoenkät att skickas till vuxna i Sverige. Efter önskemål så kommer vi tillsammans med Arbets- och miljömedicin i Uppsala att skriva en regional rapport för de sju landstingen. Under året har ett förarbete gjorts med kontakt med bland annat länsstyrelserna. Data från enkäterna är planerat att presenteras under 2016, då en rapport ska skrivas. Eftersom länsstyrelsen i Västmanland inte kommer att delta i arbetet har Arbets- och miljömedicin tagit ansvar för kontakt med kommuner i regionen inför enkätutskicket. 34

70 Arbetsmiljö regionala projekt Rehabbad I detta regionala projekt med landstinganknytning studerar vi exponering för trikloramin och flyktiga halogenerade kolväten vid arbete på rehabiliteringsbad och att undersöka förekomst av luftvägsbesvär, påverkan på lungfunktion och inflammationsmarkörer i utandningsluft samt i blodprov bland personalen. Studien genomförs över hela regionen och kommer sedan att kunna ligga till grund för en riskbedömning avseende arbete i rehabiliteringsbad med klorerat badvatten. Vi har genomfört mätningar i Västerås och Köping. Dessa data kan komma att utgöra grund för inriktning av vidare åtgärdsarbete på rehabiliteringsbad och utvärdering av olika eliminationstekniker och även användas för allmänna miljö- och kemikalievärdering av produkter som används i landstingets rehabbad. Slutrapport våren Expokem Expokem är ett projekt som vi driver tillsammans med Arbets- och miljömedicin i Lund med nationell forskningsfinansiering, där vi utvärderar webbaserade risk- och exponeringsbedömningssystem för program arbetsmiljön. Dessa system är verktyg för att genomföra beskrivning av exponering och riskklassning i modern europeisk kemikalielagstiftning, REACH. I detta projekt bland annat riktat mot Västmanland testar vi verktyg för bedömning av exponering och risker för kemiska ämnen i arbetslivet speciellt landstingsknuten vård och omsorg. Projektet startade under 2012 som ett samarbete mellan landstingshälsans tekniska del och yrkeshygieniker på Arbets- och miljömedicin. Projektets syfte är att studera och utvärdera modelleringsverktygen ART (Advanced REACH Tool) och Stoffenmanager för kemisk exponering i olika arbetsmiljöer i landstinget. De databaserade modellerade resultaten ska valideras med genomförda mätningar. Praktisk användbarhet i till exempel SAM eller i något annat system för riskbedömning ska undersökas. Fältarbetet pågår med mätningar på flera av landstingets lokaler. Arbetet har utförts på tandregleringsenheten i Köping, patologen och ortopedteknik i Västerås. Rapporter för respektive enhet finns tillgängliga slutet 2014 och inledning Kobolt Vid ett företag som tillverkar hårdmetallprodukter har omfattande undersökningar av exponering och upptag av kobolt via inandning och hud via luftmätningar och undersökning av huddeposition och upptag via analys av kobolt i blod och urin. Spirometri och bestämning av kvävemonoxid i utandningsluft har bland annat ingått liksom frågor om allmänt hälsotillstånd och luftvägsbesvär. En internationell epidemiologisk registerstudie där risken för lungcancer förorsakad av koboltexponering skall utvärderas har initierats av svensk hårdmetallindustri, ett företag i länet ingår i denna studie. Pågående. Inomhusklimat Inom ramen för vår inomhusenkätverksamhet har vi bearbetat och kommenterat utfall för våra enkäter (MM040 N). I Västmanland har vi haft arbeten kring Oxbackens vårdcentral, Centrum för IT och Onkologen inom ramen för landstinget. 35

71 Bilaga 3: Värmlands län Länsansvarig läkare: Länsansvarig yrkeshygieniker: Mats Rinnemo Lena Andersson Patient- och miljöutredningar Under året utreddes 20 patienter av läkare tillsammans med klinikens exponeringsexperter och 5 arbetsplatsbesök genomfördes. Information och utbildning Under hösten anordnades Nätverksträff och fortbildningsdag för anställda på familjecentraler och landstingsanställda inom mödra- och barnhälsovård i Värmland där Arbets- och miljömedicin bidrog med presentationer om gravida och effekten av olika ämnen samt råd om kemikalier till gravida och småbarnsföräldrar. Konferensen samlade ca 180 personer. Miljömedicin regional aktivitet Den miljömedicinska enheten startades den 1 januari Enheten finansieras med strategiska medel från Region Örebro län. Under våren rekryterades tre nya medarbetare och rekrytering av ännu en medarbetare pågår. Enhetens arbete inriktar sig på miljön i våra städer, vatten vårt viktigaste livsmedel och kemikalier i samhället. Läkemedels miljöpåverkan Under 2014 har samarbetat med landstinget Värmlands miljöfunktion och läkemedelskommittéerna angående frågor om läkemedels påverkan i miljön fortsatt. Vi har även genomfört en föreläsning angående läkemedlens miljöpåverkan. Enkäter om inomhusmiljö Åtta utredningar med inomhusenkäterna har gjorts. Enkäterna är en viktig grund inom arbetet med inomhusklimatfrågor. En utökning av svaren har skett under de senaste åren och sen årsskiftet rekommenderar vi personal som har besvär att söka egen vårdbegäran för oss. Detta eftersom det är viktigt att poängtera att ett hus kan vara friskt men enskilda personer kan ändå ha besvär. Vid besvär bör dessa undersökas för att utreda orsak och besvärens natur. Nationell miljöhälsoenkät 2015 till vuxna regional miljöhälsorapport i uppsala-örebro regionen Under 2015 kommer en miljöhälsoenkät skickas till vuxna i Sverige via Folkhälsomyndigheten. Som ett komplement till den nationella rapporten har flera regioner valt att ta fram egna regionala miljöhälsorapporter för att ytterligare fördjupa kunskapsbilden kring särskilda regionala miljöhälsofrågor. Efter önskemål så kommer vi tillsammans med Arbets- och miljömedicin i Uppsala att skriva en regional rapport för de sju landstingen. Under året har ett förarbete gjorts med kontakt med bland annat länsstyrelserna. Enkäten växlar mellan dessa tillfällen att undersöka barns respektive vuxnas livsmiljö och miljörelaterad ohälsa. Den kommande enkäten riktar sig till vuxna i åldern år. Samma utformning på enkät genomfördes således senast 2007 då 36

72 enkäten gick ut till personer i landet och hade en svarsfrekvens på 59 procent (Miljöhälsorapport 2009). Data från enkäterna är planerat att presenteras under 2016 baserat på en regional rapport, gemensam för Uppsala-Örebro regionen. Arbetsmiljö regionala aktiviteter Inomhusklimat Inom ramen för vår inomhusenkätverksamhet har vi bearbetat och kommenterat utfall för våra enkäter (MM040 N). I Värmland har vi haft arbeten kring kirurgmottagningen CSK och Folktandvården Arvika. Expokem Värmlands landsting. I detta projekt testar vi verktyg för bedömning av exponering och risker för kemiska ämnen i arbetslivet speciellt landstingsknuten vård och omsorg - projektet startade under 2012 som ett samarbete mellan landstingshälsans tekniska del och yrkeshygieniker på Arbets- och miljömedicin. Projektets syfte är at studera och utvärdera modelleringsverktygen ART (Advanced REACH Tool) och Stoffenmanager för kemisk exponering i olika arbetsmiljöer i landstinget. De databaserade modellerade resultat ska valideras med genomförda mätningar. Praktisk användbarhet i till exempel SAM eller i något annat system för riskbedömning ska undersökas. Fältarbetet pågår med mätningar på flera av landstingets lokaler. Arbetet har utförts på folktandvårdsenheter i Ekshärad och Forshaga, patolog och ortopedteknik Centralsjukhuset i Karlstad. Rapporter för respektive enhet finns tillgängliga slutet 2014 och inledning Hälsofrämjande scheman Hållbara arbetstider och skiftscheman. I detta projekt utvärderar vi en skiftschemaintervention där nya hälsofrämjande scheman testas på två avdelningar inom landstinget i Värmland (sjukhuset i Arvika respektive sjukhuset i Torsby). Bakgrunden till projektet var att Landstingshälsan i Värmland fick signaler om missnöje med skiftschemat och problem relaterat till bland annat stress och sömn. Landstingshälsan i Värmland kontaktade då Arbets- och miljömedicin för rådgivning och i samband med detta framkom även önskemål om hjälp med att utvärdera nya alternativa skiftscheman med en enkätstudie. Projektet sågs även som vetenskapligt intressant eftersom få interventionsstudier har genomförts inom området. Projektets syfte blev då att studera hur en intervention med schemaförändringar påverkar upplevelser av arbetstider, arbetsrelaterad stress, sömn och trötthet, psykosocial arbetssituation, social livssituation samt hälsa (självskattad i enkät och objektivt mätt genom hälsoundersökning). Studie inleddes under 2013 och under 2014 avrapporterades resultaten genom återkoppling till Landstingshälsan samt till medverkande personal vid de aktuella avdelningarna. Resultatet presenterades även vid en minikonferens (2014) om Hållbart arbetsliv i skiftarbetet i Nyköping i samarbete med Landstinget i Sörmland. En rapport har även publicerats. Under 37

73 2015 kommer Arbets- och miljömedicin att fortsätta studien med en utvärdering av ytterligare ett alternativt skiftschema på den aktuella avdelningen vid sjukhuset i Arvika. Utifrån resultaten från projektet planerar vi att utveckla en strategi som ska kunna appliceras på olika arbetsplatser inom DUST-regionen när man vill arbeta med frågor och problem kopplat till arbetsscheman (till exempel information, utbildning, frågeformulär, minikonferens). Rehabbad I detta regionala projekt med landstinganknytning studerar vi exponering för trikloramin och flyktiga halogenerade kolväten vid arbete på rehabiliteringsbad och att undersöka förekomst av luftvägsbesvär, påverkan på lungfunktion och inflammationsmarkörer i utandningsluft samt i blodprov bland personalen. Studien genomförs över hela regionen och kommer sedan att kunna ligga till grund för en riskbedömning avseende arbete i rehabiliteringsbad med klorerat badvatten. Vi har genomfört mätningar i Karlstad och Torsby. Dessa data kan komma att utgöra grund för inriktning av vidare åtgärdsarbete på rehabiliteringsbad och utvärdering av olika eliminationstekniker och även användas för allmänna miljö- och kemikalievärdering av produkter som används i landstingets rehabiliteringsbad. Slutrapport

74 Bilaga 4: Örebro län Länsansvarig läkare: Mats Rinnemo, Anahita Keloushani Länsansvarig yrkes- och miljöhygieniker: Lennart Andersson, Niklas Ricklund Patient- och miljöutredningar 53 patientärenden på remiss har utretts, varav 15 också kompletterats med besök på arbetsplats/i bostad. Information och utbildning Tillsammans med Örebro Läns Landstings miljöfunktion arrangerade vi konferensen Hormonstörande ämnen vad vet vi idag? Totalt blev det nästan 200 deltagare och föreläsare var bland annat Åke Bergman från Stockholms universitet och Annika Hanberg från Karolinska institutet. Utbildningsdag om Härdplaster (härdplastkungörelsen) riktat mot företagshälsovården anordnades. Programmet innehöll både medicinska och tekniska delar och Magnus Svartengren från Arbetsmiljöverket var en av föreläsarna. Vi arrangerade tillsammans med Folkhälsomyndigheten den årliga miljömedicinska dagen i Örebro. Temat var Riskkommunikation och ämnen som togs upp var bland annat vad det innebär att bo nära en petrokemisk industri, kemikalieinformation samt förorenat dricksvatten. Runt 150 personer deltog under dagen. Utbildningsdagar i området vibrationer, nattarbete och skärvätskor har genomförts tillsammans med IF Metalls skyddsombud. Läkarutbildning, företagssköterskeprogram och BMA programmen engagerar kliniken via Örebro universitet. Miljömedicin Den miljömedicinska enheten startades den 1 januari Enheten finansieras med strategiska medel från Region Örebro län. Under våren rekryterades tre nya medarbetare och rekrytering av ännu en medarbetare pågår. Enhetens arbete inriktar sig på: Miljön i våra städer Vatten vårt viktigaste livsmedel Kemikalier i samhället 39

75 Läkemedels miljöpåverkan Under 2014 har samarbetat med landstingets miljöfunktion och läkemedelskommittéerna angående frågor om läkemedels påverkan i miljön fortsatt. En föreläsning angående läkemedlens miljöpåverkan har genomförts på Karlskoga lasarett. Enkäter om inomhusmiljö Två utredningar med inomhusenkäterna har gjorts. Enkäterna är en viktig grund inom arbetet med inomhusklimatfrågor. En utökning av svaren har skett under de senaste åren och sen årsskiftet rekommenderar vi personal som har besvär att söka egen vårdbegäran för oss. Detta eftersom det är viktigt att poängtera att ett hus kan vara friskt men enskilda personer kan ändå har besvär. Vid besvär bör dessa undersökas för att utreda orsak och besvärens natur. Insatser riktade mot gravida och småbarnsföräldrar Inom ramen för permanent extrasatsning har arbetat med information till gravida om kemikaliers påverkan på foster och information till småbarnsföräldrar om kemikaliers påverkan på småbarn. Arbetet har gjorts huvudsakligen tillsammans med miljöfunktionen, personal inom barnmorskemottagningarna (BMM) och barnavårdscentralerna (BVC). De råd som valdes har nu börjat användas i Region Örebro län. Det blev åtta råd till gravida och nio råd till småbarnsföräldrar. Råden är följande: Vädra ordentligt efter renovering (gravida och småbarn) Tvätta nya kläder och textilier (gravida och småbarn) Köp inte produkter med antibakteriella medel (gravida och småbarn) Använd glas och porslin när du värmer mat och dryck (gravida och småbarn) Kontrollera dricksvatten från egen brunn (gravida och småbarn) Använd få och oparfymerade kosmetiska produkter (gravida och småbarn) Vad finns i din arbetsmiljö? (gravida) Naturprodukter är inte kontrollerade och kan innehålla gifter (gravida) När barnet börja krypa, våttorka dammiga golv (småbarn) Våtservetter endast som räddare i nöden (småbarn) Använd leksaker i plast för rätt ålder (småbarn) Utifrån önskemål har personalen fått råden som en Powerpoint-fil med anteckningar som stöd. Ett önskemål från personalen, föräldrarna och de gravida var dessutom att råden skulle finnas tillgängliga på internet. Råden till småbarnsföräldrarna är publicerade på och i Rikshandboken (nationell handbok för barnhälsovården i Sverige). Råden började användas under våren 2014 och en utvärdering av om de används och av införandet gjordes under hösten. Den utvärderingen visar att inom BVC har rådet implementerats och har börjat användas. Däremot används inte materialet helt inom BMM. Barnmorskorna upplever att det är för svårt. Allt finns inte heller publicerat på 1177 Vårdguiden nationellt vilket vi arbetar på. Råden planeras att uppdateras under 2015 och en ny lansering kommer därför att göras inom BMM. Projektet har rönt stor uppmärksamhet och har redovisats vid flertalet konferenser 40

76 till exempel i Karlstad och Örebro. Det har skrivits om projektet bland annat i Din hälsa, en tidning som finns på alla vårdcentraler i Region Örebro län. Ett projekt startades under året som ska kartlägga barns exponering för kemikalier på neonatalavdelningarna på Universitetssjukhuset Örebro. Projektet har extra finansiering av Region Örebro län. Riskbedömning och riskkommunikation I samband med förorenad mark har vi deltagit vid två möten. Insatserna har genomförts med länsstyrelsen i Örebro och Örebro kommun. En riskbedömning har genomförts angående spridningen av hästallergen i närheten av en hästgård i Karlskoga kommun. Ett stort antal mindre förfrågningar har också besvarats under året. Kliniken har också deltagit i P4 Örebro angående plastförpackningar och mat. Ett samarbete kring frågor om slam från reningsverk pågår med reningsverken i Örebro län. Dessutom pågår ett samarbete om utsläpp till våra avlopp med Skebäcks reningsverk i Örebro för att minska utsläpp av bland annat kadmium. Miljöhälsoenkäten ska skickas till vuxna i Sverige Under 2015 kommer en miljöhälsoenkät att skickas till vuxna i Sverige. Efter önskemål så kommer vi tillsammans med Arbets- och miljömedicin i Uppsala att skriva en regional rapport för de sju landstingen. Under året har ett förarbete gjorts med kontakt med bland annat länsstyrelserna. Data från enkäterna är planerat att presenteras under 2016, då en rapport ska skrivas. Regionalt samarbete i Örebro om kemikalier Det regionala samarbetet med Örebro läns kommuner, Örebro universitet, Länsstyrelsen i Örebro län och Naturskyddsföreningen angående kemikalier har fortlöpt under Bland annat anordnades en konferens med titeln Hormonstörande ämnen vad vet vi idag? tillsammans med miljöfunktionen i Region Örebro län. Nästan 200 personer deltog. Föreläsare var bland annat Åke Bergman från Stockholms universitet och Annika Hanberg från Karolinska institutet. Fortsatt samarbete är inriktat på barn och kemikalier där mycket arbete sker i många kommuner för bland annat en kemikaliefri förskola. Kliniken var representerad i länsstyrelsens samrådsgrupper kring hälsoskydd och kemikalier i Örebro län. Buller i våra städer Arbets- och miljömedicin genomför i samarbete med Örebro kommun och Länsstyrelsen i Örebro ett forskningsprojekt om vägtrafikbuller. Syftet med studien är att genom fältundersökningar i trafikexponerade moderna boendemiljöer få ett ökat kunskapsunderlag om betydelsen av tyst och ljuddämpad sida för de boendes hälsa och välbefinnande eftersom exponering för buller kan leda till störningar av dagliga aktiviteter som till exempel samtal, vila, avkoppling och sömn. Dessutom ska studien titta på de boendes upplevelse av 41

77 bostadsmiljön och ljudmiljön. Under september 2014 skickades enkäter ut och svarsresponsen var 54 procent. Data är under bearbetning och kommer att presenteras i juni Resultaten är viktiga för att förebygga de långsiktiga negativa hälsokonsekvenserna av vägtrafikbuller på såväl kommunal som på nationell nivå. Regionala projekt Rehabbad I detta regionala projekt med landstinganknytning studerar vi exponering för trikloramin och flyktiga halogenerade kolväten vid arbete på rehabiliteringsbad och att undersöka förekomst av luftvägsbesvär, påverkan på lungfunktion och inflammationsmarkörer i utandningsluft samt i blodprov bland personalen. Studien genomförs över hela regionen och kommer sedan att kunna ligga till grund för en riskbedömning avseende arbete i rehabiliteringsbad med klorerat badvatten. Vi har genomfört mätningar I Örebro. Dessa data kan komma att utgöra grund för inriktning av vidare åtgärdsarbete på rehabiliteringsbad och utvärdering av olika eliminationstekniker och även användas för allmänna miljö- och kemikalievärdering av produkter som används i landstingets rehabiliteringsbad. Avrapportering

78 Bilaga 5: Organisationsmodell för kliniken Formulerad av dåvarande verksamhetschef Lars-Gunnar Gunnarsson i samråd med organisationskonsult Gunilla Zettergren samt mejlad till klinikledningen och nämnda chefer. Information vid BER enligt MBL 19 den 16 och 27 september 2010 och förhandling enligt MBL Konsekvens- och riskbedömning vid BER Arbetsplatsenheter Enhetschefens ansvar är den personal som är anställd på enheten och ska: Ansvara för och genomföra arbetsplatsträffar Ta fram konkreta mål för arbetsmiljön och följa upp dessa Ansvara för att nyanställda får introduktion i arbetet Genomföra medarbetarsamtal i enlighet med Universitetssjukhuset Örebros policy Ge anställda möjlighet till den kompetensutveckling som de behöver Bevilja och attestera ledigheter Anpassa arbetet till den enskilde arbetstagarens förutsättningar Hjälpa arbetstagarna med prioriteringar av arbetsuppgifter Ge stöd och återkoppling Genomföra förebyggande åtgärder för att minska fysisk och psykisk belastning Utreda och ställa samman ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud Skriva lotsplaner med åtgärder för arbetsmiljön samt kontrollera att genomförda åtgärder varit effektiva. Klinikens arbetsmiljökoordinator är stöd för detta På enhetsmötets (arbetsplatsträffens) agenda finns arbetsmiljö, utbildningar för kompetensutveckling, verksamhet som påverkar arbetsplatsen och verksamhetsinformation. Protokoll förs från enhetsmötets träffar och läggs ut på klinikens intranät. Till stöd för enhetscheferna finns sjukhusets personalavdelning och de rehabresurser som man kan få hjälp med därifrån. Om det på grund av arbetsplatsenhetens storlek behövs extra resurs kan en biträdande arbetsplatsenhetschef tillsättas (AED-L). 43

79 Bilden visar klinikens yrkesgrupper under 2014, fördelade över de fyra enheterna. Verksamhetsprocesser För processer gäller att processägaren skall följa och redovisa verksamheten och i den mån det är möjligt också redovisa kostnader och intäkter. Processägarens möjlighet att planera och påverka budget varierar mellan olika processer. Ansvarig för respektive verksamhetsprocess är en processägare med uppdrag att Stimulera och stödja utveckling av metoder, områden och produktion inom verksamhetsprocessen Utforma verksamhetsplan och mål i samråd med de personer som är delaktiga i respektive process Tillsammans med verksamhetssystemansvarig utvärdera effektivitet i processens olika delar Sammanställa resultat från processen som skall redovisas för verksamhetschef, klinikledning, regionens ledningsgrupp och i verksamhetsberättelse Se till att det finns ansvarig person, som dokumenterar och följer upp respektive aktivitet Ansvara för sammanställning av budget för verksamhetsprocessen med intäkter och utgifter samt redovisa detta för verksamhetschefen Verksamhetschefen kan beroende på process delegera attestering och kostnadsansvar till processägare 44

80 Processägaren bestämmer själv hur ofta han eller hon behöver träffa de personer som skapar resultat i processen. Processägaren kan välja att samtidigt träffa alla involverade eller mindre grupperingar separat (processer med samma mål, till exempel involverade i FHVsköterskeutbildning). Till processägarnas hjälp finns klinikens stödenhet samt sjukhusets ekonomiavdelning. För att förenkla arbetet skall processägare, enhetschefer och verksamhetschef i samråd utforma mall för verksamhetsplanering. Klinikens ledningssystem är en del av processen verksamhetsstöd. Medarbetarsamtal och lönedialog Verksamhetschefen har medarbetarsamtal och lönedialog med samtliga enhetschefer och processägare. Enhetscheferna har medarbetarsamtal och lönedialog med de som arbetar på arbetsplatsenheten. Forum för möte mellan arbetsplatsenhet och verksamhetsprocess För att få en bra mötesplats mellan enhetschefer och processägare är det lämpligt att alla är medlemmar i klinikledningen. Vid intressekonflikt mellan enhetschef och processägare skall verksamhetschefen i samråd med berörda finna lösningar och fatta nödvändiga beslut. Varje enhetschef skall också vara ägare av en verksamhetsprocess. Då uppfyller chefen också de tre krav som ställs för att automatiskt få vara med i löneförhandlingarnas chefspott (medarbetarsamtal, verksamhetsansvar och budgetansvar). Vid förändrad organisation Klinikledningen ansvarar för uppföljning av den nya organisationen och hur den fungerar. Yrkesgruppsmöten Syftet är kompetensutveckling, utveckling inom yrkesområdet samt samråd kring yrkesspecifika frågor. Minnesanteckningar är praktiskt, men dessa läggs inte ut på klinikens interna hemsida. Klinikinformation Klinikövergripande information ges på avsatt kvart varje fredag. Är information viktig mejlar också verksamhetschefen ut den till alla på kliniken. Arbetsplatsträffarna kan användas för mer specifik information. 45

81 Bilaga 6: Kunskapsområden Arbetsmiljörelaterad ohälsa Luftvägspåverkan Luftvägspåverkan i form av påverkan på lungfunktion, luftvägsbesvär och astma kan orsakas av kemiska ämnen, damm och partiklar i vår arbetsmiljö. Klassiska exponeringar som kvarts aktualiseras genom ökat intresse för gruvnäring, tillika produktion av järn och stål, asbestexponering finns fortfarande kvar. Kobolt vid hårdmetalltillverkning studeras för möjlig påverkan på luftvägar. Isocyanater är fortfarande en exponering framför allt i målerier, men även vid formsprutning av plastdetaljer och i gjuterier som kräver medicinsk övervakning via lungfunktionskontroll, nya ämnen som trikloramin som bildas vid klorering av vatten i fritidsoch nöjesbad tillkommer. Inom energiområdet har ökad användning av biobränsle lett till utveckling av nya verksamheter, produktion av träpellets innebär både exponering för trädamm och en rad ämnen som kan frigöras ur trä med kända sensibiliserande egenskaper. Klassiska undersökningsmetoder som spirometri och intervju via frågeformulär kompletteras här med utvärdering av nya tekniker, exempelvis markörer för inflammation i luftvägar via mätning av kväveoxid i utandningsluft. Hjärtkärlsjuklighet Hjärtkärlsjuklighet har förutom mer etablerade orsaker som stress, skiftarbete, rökning alltmer kommit att kopplas till exponering för partiklar och damm både i arbets- och yttre miljö. Traditionell undersökning av dödlighet och sjuklighet i olika yrkesgrupper har avslöjat dessa samband, men ökad kunskap om möjliga mekanismer via inflammation och koagulation har öppnat för undersökning av markörer för dessa processer och partikelexponering, här med inriktning mot nanopartiklar. Mätningar av fina partiklar, massa, antal och yta liksom inflammations- och koagualationsmarkörer som tidiga riskmarkörer för att utveckla hjärtkärlsjuklighet är nya tekniker som vi tillämpat i traditionell metallurgi - och verkstadsindustri. Cancersjuklighet Cancersjuklighet, speciellt den arbets- och miljörelaterade, studerar vi huvudsakligen för branscher och miljöer som är aktuella i vår region. I gjuterimiljö finns ett flertal misstänkt cancerframkallande ämnen som kvarts, benso(a)pyren, asbest och aminer. I pappers- och massaindustrin görs liknande utvärderingar. Kemtvättare utsätts för perkloretylen. I hårdmetallindustrin är kobolt en misstänkt cancerogen. För uppföljning och utvärdering av pågående eller avslutad exponering använder vi epidemiologisk metodik och utvecklar tekniker för sambandsanalys där exponeringen är beskriven så att både miljöer med och utan risk kan utvärderas och användas för prognos av risk i dagens och morgondagens arbetsmiljö. Centrala nervsystemet Påverkan på centrala nervsystemet och risk för tidiga prestationsförsämrande skador, avseende motorik, snabbhet, minne och kognition, humör, sexuell aktivitet, affektlabilitet, har tidigare 46

82 studerats för organiska lösningsmedel. Även metaller har uppmärksammats, inte minst mangan, som kan orsaka manganism med en symtombild som liknar Parkinsons sjukdom. Traditionell undersökning av exponering för mangan i luft och urin kompletteras i ett aktuellt forskningsprojekt med tekniker för valensspeciering av manganföreningar aktuella vid olika typer av svetsarbeten. Neurologi och vibrationer I det neurologiska området är skador på blodkärl och nerver i händerna orsakade av exponering för vibrationer från handhållna verktyg är ett förbisett arbetsmiljöproblem. Ungefär människor i Sverige är exponerade och uppskattningsvis 10 procent av dem har skador. Det innebär att närmare personer per län i DUST-regionen har besvär av vita fingrar eller nedsatt känsel och muskelkraft i fingrarna på grund av vibrationer från handverktyg. Kliniken erbjuder sedan drygt ett år tillbaka företagshälsovården hjälp med genomförande av lagstadgade medicinska kontroller på arbetsplatserna och har utvecklat metoder för förbättrad tidig diagnostik. En annan orsak till skador på nerver och blodkärl är genomgång av starkström, vilket årligen drabbar ett hundratal personer, vanligtvis elektriker. Med finansiering från FAS kommer en doktorand på kliniken att finansieras inom ramen för ett nationellt forskningssamarbete. I det neurologiska området bedriver vi även ett FAS-projekt som behandlar sena följder av strömgenomgång efter elolyckor i arbetet, där såväl perifera som centrala neurologiska restsymptom studeras i ett pågående doktorsarbete. Allergiska besvär Allergiska besvär kan utvecklas då vi exponeras för äggviteämnen som vi inte är vana vid. Under de senaste åren har allergi mot damm av torkade fjädermyggor konstaterats hos anställda vid kommunala renhållningsverk. Genom att undersöka 15 år gamla blodprover från personer som då arbetade vid reningsverk planerar kliniken att studera om denna typ av allergisk sensibilisering funnits sedan tidigare eller om det är ett nyare fenomen. Psykosocial arbetsmiljö I och med 1977 års reform av arbetsmiljölagstiftningen, omfattar det arbetsmiljörättsliga regelverket även arbetstagarnas psykiska hälsa och välmående. En vanlig term för detta område är psykosocial arbetsmiljö. I Arbetsmiljölagen står att arbetet skall anpassas till individens förutsättningar, inte tvärt om. Detta innebär att även det som traditionellt kallats för mjuka frågor inom arbetslivet ska beaktas och åtgärdas om de misstänks generera ohälsa. Den psykosociala arbetsmiljön förändras snabbt på grund av omfattande datorisering, ökat arbetstempo samt framväxten av bemanningsföretag. Sedan 30 år har psykosociala frågeställningar integrerats i verksamheten men med varierande fokus, allt från arbetsorganisation till stress och utbrändhet. Inte minst har detta resulterat i att ett antal frågeformulär inom det psykosociala området utvecklats och som numera använts av dem som vill undersöka status inom en organisation samt även få råd om vilka förbättringsåtgärder som bör prioriteras. Några av de frågor som belysts genom klinikens beteendevetare/psykologer är utbrändhet, hot och våld, mobbning och kränkande särbehandling, sömnbesvär, 47

83 belastningsproblematik och arbetsolycksfall. Det finns knappast någon anledning att tro att dessa psykosociala arbetsmiljöfrågor kommer att minska i betydelse, snarare tvärtom. Stress i arbetslivet som orsak och effekt Mellan 2001 och 2003 drev kliniken ett 3-årigt projekt kallat Stressforum Örebro. Stressforums projektmål var att genom ökad kunskap hos sina målgrupper, främst primärvård och företagshälsovård, minska den stressrelaterade ohälsan. Sedan 2004 finns Stressforum i form av ett nätverk på kliniken som planerar och arrangerar 2-3 halvdagsseminarier per år som vänder sig till hälso- och sjukvården, försäkringskassan och arbetsgivare. Vid dessa seminarier presenterar såväl forskare som praktiker nyheter inom området stress i arbetslivet. Förnärvarande pågår ett arbete vid kliniken med att förnya Stressforums syfte och långsiktiga planering. I detta arbete kommer personer ute i regionen att vara aktiva. Hot och våld Hot och våld inom arbetslivet är ett prioriterat område för de organisationer och anslagsgivare som finns inom arbetsmiljöområdet. Kliniken har genomfört ett antal informations- och utbildningsinsatser i regionen. Vi har även tillsammans med forskare vid Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro läns landsting, erhållit forskningsmedel för projekt att förebygga hot och våld inom psykiatrisk slutenvård samt vid tvångvård av unga. Inom vår region finns allmänpsykiatrin i Örebro och Karlstad med i projektet tillsammans med beroendecentrum i Örebro och rättspsykiatrin i Sala. Detta är ett problem som är välbekant och väldokumenterat men där förvånansvärt lite preventiv forskning finns rapporterad, i varje fall i Sverige. Planer finns även på att formulera ett regionprojekt där man tittar speciellt på utsatta yrken där man oftast arbetar ensam, till exempel taxichaufförer, anställda vid bemannade bensinstationer som har öppen under sen kvällstid eller de som arbetar inom hemtjänsten. Arbetsmiljön i kristna samfund Arbetsmiljön i kristna samfund har varit i fokus under senare tid med signaler som alla pekar på att det finns ett förbättringsutrymme vad gäller arbetsmiljön i kristna samfund. Man har bland annat pekat på otydligt ledarskap, bristande intern kommunikation och dålig konflikthantering. Kliniken erhöll forskningsmedel för en studie rörande detta område. Studien gällde fyra samfund, Svenska kyrkan, Svenska missionskyrkan, Svenska baptistsamfundet samt Pingströrelsen och täckte DUST-länen. Projektet avslutades och avrapporterades till AFA försäkring (anslagsgivare) i mars Kvinnors arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö i allmänhet, omfattar projekt inom ett län i regionen där en inventering av ohälsa bland unga kvinnor pekat på det stigande sjukskrivningstalet för denna grupp. Kliniken har också uppmärksammat de mycket höga sjukskrivningstalen i DUST-regionen vad avser kvinnor 55+ (cirka 20 procent sjukskriva mer än 90 dagar per år). Kliniken avser att till en början via mindre studier i respektive landsting kartera detta område för att så snart som möjligt söka forskningsmedel för någon större studie. 48

84 Hälsa, ohälsa och arbetstider Vi ser en tendens i samhället att allt fler arbetar skift. Forskningen visar att skiftarbete där nattarbete ingår medför stora påfrestningar på hälsan samt ökar risken för arbetsskador och olyckor. De vanligaste rapporterade problemen med skiftarbete är sömnbrist, störd sömn och trötthet. Bristande återhämtning påverkar både det psykiska och fysiska välmåendet. Bristande återhämtning orsakar utmattning som försämrar prestationer i arbetslivet och äventyrar patienternas säkerhet. Kliniken har uppmärksammat de ökande problemen med skiftarbete och har inom ramen av ett forskningssamarbete med sömnforskningsenheten vid Karolinska Institutet studerat återhämtning och sömnstörning i relation till olika arbetsscheman i sjukvården. Projektet utvärderade även effekter av en intervention bestående av ett inlärningsformulär om sömn, insomningsstrategier samt information om hälsosamt skiftarbete. Under hösten 2013 arrangerade kliniken en välbesökt seminariedag på temat Att må bra i skiftarbetet om sömn, mat och stress. Kliniken påbörjade även ett nytt skiftschemaprojekt med benämningen Hälsofrämjande scheman inom ett län i regionen med syfte att studera hur en intervention med schemaförändringar påverkar upplevelser av arbetstider, arbetsrelaterad stress, sömn och trötthet, psykosocial arbetssituation, social livssituation och hälsa. Utifrån kunskap om vad som kännetecknar bra och dåliga skiftscheman prövas en ny hälsofrämjande schemaläggning vid två sjukvårdsavdelningar. Interventionen utvärderades med enkäter (före schemaförändring och efter schemaförändringen). Resultaten från arbetsschemaprojektet kommer att ge betydelsefull kunskap om effekter på hälsa och välbefinnande och även utgöra ett underlag för hur de negativa konsekvenserna av skiftarbete kan minskas och förebyggas. En rapport som redovisar resultat från projektet är skriven. Dessutom administrerade kliniken en minikonferens om skiftarbete i Nyköping där resultaten presenterades. Ljusmiljön på sjukhus Ljudmiljön på sjukhus har uppmärksammats allt mer på grund av en ökande förekomst av olika ljudkällor (till exempel högteknologisk apparatur) och ökande ljudnivåer. I samband med en första utvärdering av arbetsmiljön inom projektet om hälsofrämjande schemaläggning (se ovan) har det framkommit negativa upplevelser av ljudmiljön. De anställda rapporterar att de besväras av störande ljud från till exempel olika alarm, telefonsignaler, fax, skrivare och tal, vilka i situationer med hög belastning bidrar till att förstärka upplevelser av stress. Planer finns på att följa upp detta i ett projekt där vi undersöker ljudmiljön på några sjukhusavdelningar i regionen. Miljö Det miljömedicinska arbetet är inriktat på miljön i våra städer vatten vårt viktigaste livsmedel kemikalier i samhället. 49

85 I allt vårt arbete arbetar vi även med riskkommunikation. Riskommunikation är dialogen mellan experter samt myndigheter och allmänheten och har under de senaste 30 åren kommit att framstå som allt viktigare. Inte minst beror det på att dagens samhälle, som kan producera sådant välstånd, i allt högre grad också kommit att producera risker. Det har bland annat medfört en diskussion om hur man på bästa och mest demokratiska sätt kan distribuera och fördela dessa risker. I ett mer regionalt och lokalt perspektiv kan det handla om kemikalier i den egna närmiljön. Provtagning, som utförts av konsult på uppdrag av kommun, kan till exempel ibland visa förhöjda halter av dioxin i marken där en sågverksindustri funnits. Man vill då inte sällan ha hjälp med att kommunicera detta till boende i området. Detta är exempel på råd och hjälp man kan få från klinikens beteendevetare som i fall som detta arbetar nära med klinikens läkare och yrkeshygieniker. Vi har sedan början av 1990-talet erfarenhet av hur man förbättrar dialogen mellan experter och allmänhet när det gäller hälso- och miljörelaterade frågeställningar. Miljön i våra städer Buller Buller är ett utbrett och ökande miljöhälsoproblem i vårt samhälle. Framförallt är många människor exponerade av trafikbuller. Trafikbuller påverkar människors hälsa, välbefinnande och livskvalitet genom att det stör eller hindrar vardagliga aktiviteter som sömn, vila, återhämtning, kommunikation, social samvaro och utevistelse vilket skapar irritation och stress. Vetenskapliga studier visar en ökad risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar vid långvarigt boende i områden med höga ljudnivåer från vägtrafik- och flygbuller. Forskningsprojektet Ljudlandskap för bättre hälsa och andra studier visar att tillgång till en tyst sida vid bostaden med låga utomhusnivåer av vägtrafikljud kan minska bullerstörningar. Kliniken har uppmärksammat ökningen av bullerproblemet och har satt som mål att tillsammans med berörda, myndigheter, kommuner och företag identifiera, undersöka och åtgärda buller som ett miljöhälsoproblem. Kliniken har under 2014 i samarbete med bland annat Örebro kommun genomfört socioakustiska fältundersökningar om betydelsen av tyst/ljuddämpad sida för hälsa och välbefinnande bland boende i moderna hus exponerade för vägtrafikbuller. Målsättningen med studien är att få kunskap om hur situationen är idag i dessa typer av befintliga boendemiljöer vilket kan utgöra underlag för bland annat åtgärdsprogram, vid trafik- och stadsplanering, vid ombyggnad och nyproduktionen av bostäder samt hur bullerproblem ska förebyggas. Kliniken ser också fältundersökningarna som en start på ett viktigt framtida samarbete med olika aktörer genom att kunna bidra med kompetens inom området buller och hälsa till exempel i arbetet med hälso- och miljökonsekvensbeskrivningar, i den hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI) av buller samt i arbetet med EU-direktivet och miljökvalitets- och folkhälsomål. Luftföroreningar i tätort Luftföroreningar i tätort studerar vi som ett led i den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen och vi genomför personburna mätningar av exponering för cancerframkallande ämnen, bensen, butadien, formaldehyd, kvävedioxid i tätortsluft, speciellt 50

86 Lindesberg. Ökat intresse för de partikulära luftföroreningarnas betydelse vid bland annat hjärtkärlsjuklighet innebar att mätningar av partiklar PM 2,5 även inkluderats. Förorenad mark Ett av våra miljömål är att arbeta för en giftfri miljö. Detta innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Rester och läckage, lakvatten innehållande toxiska metaller, ämnen från gruvor, stål- och järnverk, impregneringsmedel från nedlagda sågverk och tryckimpregneringsverk driver behov av riskbedömning och sanering av dessa områden. Kliniken är ofta efterfrågad i DUST-länen för att bistå med kompetens inom medicin, teknik och beteendevetenskap när det gäller just frågor om förorenad mark. Vatten vårt viktigaste livsmedel Vattenkvalitet Dricksvatten är starkt reglerat och kontrolleras via kemiska och biologiska analyser. Provresultat sparas i centrala register. I brunnsvatten har höga halter av fluorider, mangan, uran och radon identifierats. Förutom traditionella utläckage av metaller från olika bergarter, jordar eller sediment diskuteras även föroreningar av olika kemikalier. Vi har i tidigare arbeten kompletterat exponeringskontroll i vatten genom biologisk övervakning av metaller i urin, och även studerat effektmarkörer via olika njurproteiner. Vår idé är att utvärdera och genomföra en hälsorelaterad miljöövervakning regionalt i ett urval av brunnar. Läkemedelsutsläpp Läkemedelsutsläpp stiger kontinuerligt via vår användning av läkemedel och sprids framför allt via avlopp och reningsverk, en del av läkemedelsresterna går ut med det renade vatten direkt till recipienten och resten går med slam från reningsverk till våra jordar. Effekter av läkemedelsrester i naturen är känd för flera olika ämnesgrupper. Läkemedelsrester har också påvisats i dricksvatten och födoämnen men effekten på människa är idag okänd. Tillsammans med läkemedelskommittén och miljöenheterna sker strategiskt arbete om läkemedel miljö. Vi genomför dessutom riskvärdering av halter som analyserats i utsläpp i vår region. Kemikalier i vårt samhälle Inomhusmiljön Inomhusmiljön är mycket viktig eftersom vi tillbringar stora delar av våra liv inomhus. Vi har deltagit i flera projekt angående inom området bland annat att utvärdering av energisparförändring (EMOS), som omfattande luftmätning av olika kemiska agens som markörer för luftkvalitet, ventilationsundersökning av tilluftstemperatur, lokaltemperatur, tilloch frånluftsflöden samt luftomsättningsmätning med spårgasteknik. I samband med mätningarna utfördes även en enkätstudie av upplevt inneklimat bland personalen. Vi har också ett löpande arbete med inomhusenkäter som kan användas för kartläggning av inomhusmiljöer och möjliga hälsoeffekter av dessa. 51

87 Kemikalier och barn Flera projekt på kliniken arbetar med barns exponering för kemikalier. Eftersom kemikalier finns omkring oss och mängderna har ökat så har även halterna ökat. Barn och foster är också extra känsliga eftersom de utvecklas samt äter mer i relation till sin kroppsvikt. Därför arbetar vi med råd till småbarnsföräldrar och gravida hur de ska kunna minska småbarns och fosters exponering för kemikalier. Dessutom sker en kartläggning barns exponering för kemikalier på neonatalavdelningar, förskolor och i hem. Intresset är stort gällande barns exponeringar för kemikalier och samarbete sker med flera olika universitet i arbetet. Spridning av kunskap och samverkan om kemikalier Vi strävar efter att vara en korrekt informationskälla gällande kemikalier i dagen samhälle. Information har ändrats under de senaste åren och mycket information finns på internet och är mer lättåtkomligt. Tyvärr är inte all information sann vilket gör att det är viktigt att det finns pålitliga källor. I arbetet är det också mycket viktigt att samarbete med andra intressenter som till exempel kommuner, länsstyrelser och universitet. Uppströmsarbete och samarbete runt utsläpp till våra reningsverk är också viktigt eftersom det leder till spridning av kemikalier i vår natur vilket i slutändan kan hamn i vår mat eller vårt dricksvatten. 52

88 Postadress Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset Örebro Örebro Besöksadress Universitetssjukhuset Örebro Entré F, våning 2 Telefon Fax Webb

89 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Verksamhetsberättelse 2014 Regionverksamheten Akademiska laboratoriet AKADEMISKA SJUKHUSET 1 Verksamhetsberättelse 2014 REGIONALT SAMARBETE INOM TRANSFUSIONSMEDICIN Inom UPPSALA-delen av Uppsala-Örebroregionen Regionverksamheten ger sedan 1985 specialiststöd till den transfusionsmedicinska verksamheten i Västmanland, Dalarna och Gävleborg. Regionverksamheten, bestående av regionöverläkare, regionsamordnare och regionassistent, har samordnat Uppsalaregionens transfusionsmedicinska verksamhet genom besök, telefonkontakt, e-post och via gemensam webbplats. Under årens lopp har nya tekniska möjligheter för arbetet bejakats och introducerats. Regionverksamheten förändrades 2014 när regionassistent Marianne Wall går i pension Efter gemensam bedömning beslöts att verksamheten omvandlats så att regionassistenttjänsten kunde konverteras då till Regionsamordnare med särskild inriktning på Hemoterapi. Under året har sammanlagt 56 arbetsdagar genomförts i Västmanland (17), Dalarna (20) och Gävleborg (19). Egeninspektioner enligt God tillverkningssed har genomförts. Föreläsningar och utbildningar har hållits för olika personalkategorier på plats; Utbildning enligt God tillverkningssed har givits och dubblerats, visats parallellt på videolänk och spelats in för de som ej kunnat närvara på plats. Utbildningar har även givits i Uppsala. Deltagit vid läns- eller planeringsmöten samt vid enstaka verksamhetsmöten av annan karaktär. Sakkunnig/Ansvarig person Regionöverläkaren har varit sakkunnig/ansvarig person under hela året, enligt separat avtal. Medicinskt ansvar vid utformning och implementering av instruktioner och metoder innebär också arbetet med godkännande av instruktioner och beskrivningar på plats och framför allt via fjärrskrivbord. Godkännande av avvikelsehantering och externa kontrollverksamhet. Stöd till ledningens genomgång. Ansvarig/sakkunnig person har varit närvarande när Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och plasmaköpare genomför inspektioner. Svar på avvikelserapporter med åtgärdsplaner ingår i efterarbetet. Årlig rapport till plasmaköparen. Arbetet dokumenteras enligt ett särskilt protokoll (bilaga 1). Läkarjour Jourhavande läkare i Uppsala har uppehållit läkarjour i transfusionsmedicin under hela året. Samverkans- och ledningsgruppen för blodfrågor i Uppsala-Örebroregionen (SUÖ-blod) Gruppen, bestående av representanter från Dalarna, Gävleborg, Västmanland, Värmland, Örebro och Uppsala har sammanträtt 4 gånger under året: , , , Minnesanteckningar har skickats ut. Regionöverläkaren har varit ordförande. Avslutad upphandling av Blodgruppsserologiska analyser och reagens Avtalen gäller från och med Maskinella analyser Det företag som tilldelades upphandlingen erbjöd också tillgång till en nyare utrustning och under 2014 förbereddes och startade utvärderingen av utrustningen Vision. Uppsala är den första blodcentralen i Norden som testar utrustningen och den första som testar kommunikationen med ett bloddatasystem. När

90 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Verksamhetsberättelse 2014 Regionverksamheten Akademiska laboratoriet AKADEMISKA SJUKHUSET instrumentet är färdigt för lansering kommer instrumentansvariga från regionen också att få ta del av erfarenheterna i Uppsala samt bedöma dess användarvänlighet Manuella analyser Regionen har tillsammans med företaget tagit fram en mjukvaruanpassning och ett avtal om detta. Därefter har regionsamordnare med från föregående regionöverläkare testat funktionen i avläsningsutrustningen Banjo. Ytterligare behörighetsnivåer har tagits fram och testats under hösten Instrumentet är nu redo för en bred implementering. Pågående upphandling av blodcentralsmaterial Under 2014 blev det tydligt att den mångåriga rutinen med sammanhållna upphandlingar mellan 6 landsting i hela Uppsala-Örebro regionen bröts för denna typ av upphandling. I stället fortsatte arbetet med 4 landsting som hade ett flertal möten, framför allt videomöten. Inom ramen för upphandlingen genomfördes i två steg förhandlingar med de godkända leverantörerna för att slutligt kunna fastställa kravspecifikationen. Anbuden mottogs i december och det fanns alltså inget nytt avtal på plats och utvärderingen planeras för januari-februari så att beslut kan tas snarast under Därefter görs ytterligare en upphandling av de andra två landstingen eftersom parallella processer ej var möjliga. Gemensamma avtal och inköp tidigare och pågående Blodgruppsserologiska analyser och reagens Blodpåsar , förlängt 1 år Plasmaferesutrustning Patogeninaktiverade trombocyter Försäljning av plasma till fraktionering Överenskommelse om leverans av blod från Dalarna och Gävleborg Akademiska sjukhuset. Inköp av informationsmaterial samt avtackningsgåva till blodgivare. Marknadsföring/rekrytering och information Samordning av blodgivarrekryteringsmaterial och informationsbroschyrer. Samarbete inom Nationella Informationsgruppen med bl.a. gemensam hemsida, GeBlod.nu. Diarieförda informationsbrev har skickats ut, samt även lagt ut på gemensam webbplats. Dnr , Dnr , Dnr och Dnr Metodanvisningar och instruktioner Akademiska sjukhusets metodanvisningar och instruktioner för Immunhematologi och Hemoterapi har kontinuerligt lagts ut på gemensam webbplats. Hemoterapi Akademiska sjukhuset har köpt 3396 enheter erytrocyter från andra sjukhus i Uppsalaregionen enligt separat överenskommelse. Kvalitetskontroller har genomförts på blodkomponenter. Resultaten har publicerats på gemensam webbplats i enlighet med överenskommelse om köp av blodkomponenter. Immunhematologi Akademiska sjukhuset har distribuerat färdigberedda 0,8 % testceller, paneler, kontrollreagens och reagens. 13 blodcentraler använder identiska kontroller och testerytrocyter.

91 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Verksamhetsberättelse 2014 Regionverksamheten Akademiska laboratoriet AKADEMISKA SJUKHUSET Regional serologisk kvalitetskontroll utförs årligen av alla BMA. Samtliga BMA (240 st) ska vara samstämmiga i bedömningarna. Avvikande bedömningar följs upp med ytterligare prov. 3 Regiondagar inom Transfusionsmedicin Regiondagar för samtliga blodcentraler inom Uppsala-Örebroregionen anordnades på Örebro slott. (bilaga 2). Planeringsmöten med länssamordnare Uppsala 9/5,21/8 Planeringsmöte med länssamordnare och dess ställföreträdare för Dalarna, Gävleborg och Västmanland. (bilaga 3). Utbildning i Regionen Falun 23/10 Utbildning enligt God tillverkningssed (GMP), för samtlig personal Västerås 10/11 Utbildning enligt God tillverkningssed (GMP), för samtlig personal Gävle 14/11 Utbildning enligt God tillverkningssed (GMP), för samtlig personal Interaktiv utbildning med självstudier Jourutbildning för ffa BMA som arbetar kvällar, nätter och helger samt GMP utbildning. Utbildning i Uppsala 5-6/3 Utbildning Utredningslab 1 person från Västerås 3/9 Studiedag Manual för ej godkänd förenlighetsprövning, 10 personer (bilaga 4) 9/9 Studiedag Komponentkontroller, 11 personer (bilaga 5) 13-14/10 Utbildning akutlab 1 person från Gävle 24/10 Arbetsmöte Nationell statistik (bilaga 6) 2/12 Studiedag Utredningar i samband med transfusionsreaktioner, Ferritinrutiner samt kosttillskottet Hemofer, 23 st deltagare (bilaga 7). Uppsala Rut Norda Åsa Englund Helena Löf Regionöverläkare Regionsamordnare Regionsamordnare Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Akademiska sjukhuset, UPPSALA

92 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Verksamhetsberättelse 2014 Regionverksamheten Akademiska laboratoriet AKADEMISKA SJUKHUSET 4 Bilaga 1

93 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Verksamhetsberättelse 2014 Regionverksamheten Akademiska laboratoriet AKADEMISKA SJUKHUSET 5 Bilaga 2 Program Regiondagar mars 2014 på Örebro slott för Blodcentraler i Uppsala Örebro regionen Tisdag 18 mars 12:00 Lunch 13:00 Välkomstord Mohammad Abedi, Örebro 13:05 13:30 Vävnadsinrättning i Örebro länslandsting Helena Sävenstrand, Örebro 13:30 14:00 Webbokning för blodgivare Pernilla Karlefors/Malin Joelsson, Örebro 14:00 14:30 Blodgivare med nyupptäckt hepatit C Hur testar vi våra blodgivare? Sören Andersson, Örebro 14:30 Kaffe 15:00 15:45 Nya blodgruppssystem Fokus på FORS och Vel Annika Hult, Lund 15:45 16:30 Fetal och neonatal alloimmun trombocytopeni Jens Kjeldsen Kragh, Lund 16:30 17:00 Evans syndrom Fallbeskrivning Virginia Strineholm, Örebro 18:30 Middag Onsdag 19 mars 08:30 09:15 Automatisering av komponentframställning Jens Kjeldsen Kragh, Lund 09:15 10:00 ECMO behandling: Indikation, teknik och behov till blodkomponenter Mathias Sandin, Örebro 10:00 Kaffe 10:30 11:15 Intrauterina transfusioner vid svåra erytrocytimmuniseringar Magnus Westgren, Huddinge 11:15 11:30 Nytt från kapitel 2 av Handbok för Blodcentraler Per Olof Forsberg, Karlstad 11:30 12:15 Etik vid livshotande sjukdom Stella Cizinsky, Örebro 12:15 Avslutning Tommy Hysing, Örebro 12:30 Lunch

94 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Verksamhetsberättelse 2014 Regionverksamheten Akademiska laboratoriet AKADEMISKA SJUKHUSET Planeringsdagar med länssamordnare & ställföreträdare Tisdagen den 27 maj 2014 kl ca Bilaga 3 6 Kallade: Helena Brus, IngaLill Hansson, Lisbeth Bohlin, Kristina Georgsson, Åsa Englund, Rut Norda, Marianne Wall och Pernilla Malmros Eiderbrant Efter lunch kl 13.00: Karin Vikholm, Anna-Lena Strömbäck, Norbert Lubenow, Helena Löf Dagordning: 1. Avvikelser från Baxter (utbildning/upplärning), Pernilla Malmros Eiderbrant 2. Titt in i Centuri? Pernilla M-E 3. Rapporter från länen 4. Besökskalender 5. Ekonomisk redovisning 6. VaccinationsGuiden hur har det gått? 7. Övriga frågor 8. Komponentkontroller 9. QA-tracer. Hur går det? 10. GMP-föreläsning hösten 11. Avläsning/gradering gelkort 12. BIS titta tillsammans i Uppsalamappen Måndagen den 25 augusti 2014 kl , Dagordning: 13. Rut är tf sektionschef för KITM Uppsala Kvarstår som regionöverläkare och sakkunnig/ansvarig person. Konsekvenser? 14. Marianne går i pension Tjänsten regionassistent görs om till regionsamordnare 16. Två st regionsamordnare - hemoterapi och immunhematologi 17. Regionsamordnare hemoterapi ger ökat stöd vid aktuell upphandling 18. Ändrade kontaktvägar frågor ställs först till resp. regionsamordnare 19. Tillgång till Centuri: En tjänstemobil är nödvändig. Meddela Uppsala vilka som ska ha behörighet 20. Besökskalendern ändrade dagar för egeninspektioner 21. Information från immunhematologi och hemoterapi: - Johanna Almgren är inte längre ansvarig för AutoVue. Nu endast Pernilla Lindvall - Ny AC på hemoterapi fro m 1 september Johanna Almgren, tel Övriga frågor

95 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Verksamhetsberättelse 2014 Regionverksamheten Akademiska laboratoriet AKADEMISKA SJUKHUSET PROGRAM Bilaga 4 7 Studiedag Manual för ej godkänd förenlighetsprövning 3 september 2014 kl Högmanrummet Blodcentralen ing 61 1tr Akademiska sjukhuset Välkommen Kompetenshöjning av personalen för säkrare blod till patienten Manual - Ej godkänd förenlighetsprövning Övningar Fenotypning av blodlager Frågor kring Ändringsmanual AutoVue (maila gärna dina frågor i förväg till pernilla.lindvall@akademiska.se) Avslutning Kaffe från 9.30, lunch och eftermiddagskaffe Deltagarförteckning: Ingalill Hansson Falun ingalill.hansson@ltdalarna.se Maud Wigh Falun maud.wigh@ltdalarna.se Sofia Westbergh Gävle sofia.westbergh@lg.se Kristina Georgsson Gävle kristina.georgsson@lg.se Gertrud Wiklander Sundsvall gertrud.viklander@lvn.se Lea Gabrielsson Uppsala lea.gabrielsson@akademiska.se Pernilla Lindvall Uppsala pernilla.lindvall@akademiska.se Karin Vikholm Uppsala karin.vikholm@akademiska.se Lisbeth Bohlin Västerås lisbet.bohlin@ltv.se Pia Widell Västerås pia.widell@ltv.se

96 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Verksamhetsberättelse 2014 Regionverksamheten Akademiska laboratoriet AKADEMISKA SJUKHUSET 8 Bilaga 5 Studiedag Komponentkontroller Tisdagen den 9 september 2014 kl Högmanrummet Blodcentralen ingång 61 1tr, Akademiska sjukhuset Program Kaffe och smörgås Välkomna Rut Norda Rapport från resa i regionen Helena Löf Handbok för Blodcentraler Folke Knutson Kapitel 5 Blodkomponenter: Kvalitetssäkring och kontroll Promenad till datasalen Sprutan ingång 17 2tr Praktik, ta hand om komponentkontrollresultat, Helena Löf & registrera och diskutera Åsa Englund Avslutning Rut Norda Deltagarförteckning Helena Brus Falun helena.brus@ltdalarna.se Gunnel Nordqvist Falun gunnel.jorgensennordqvist@ltdalarna.se Kristina Georgsson Gävle kristina.georgsson@lg.se Carin Rickeskär Gävle carin.rickeskar@lg.se Elisabet Wikner Hudiksvall elisabeth.wikner@lg.se Gudrun Jansson Uppsala gudrun.jansson@akademiska.se Karin Lejskog Uppsala karin.lejskog@akademiska.se Siriporn Pongrugthai Uppsala siriporn.pongrugthai@akademiska.se Ingrid Vedin Uppsala ingrid.wedin@akademiska.se Maria Bergsten Västerås maria.bergsten@ltv.se Helena Saha Västerås helena.saha@ltv.se

97 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Verksamhetsberättelse 2014 Regionverksamheten Akademiska laboratoriet AKADEMISKA SJUKHUSET Arbetsmöte om nationell statistik Bilaga 6 9 Datum: kl Plats: Uppsala Konsert och kongress PROGRAM Genomgång alla enkätfrågor i Pivot OLAP DoReMi Frågor från statistikgruppen Definitioner och registrering av: - Nyanmälan respektive nyprovtagning - Falskt reaktiva tester Behov av flera definitioner? Att lämna uppgifter: Volym plasma: uppgifter från komponentkontroller Antal trombocyter i en dos: uppgift från komponentkontroller Frågor från deltagare anmäl gärna i förväg Ny statistik: EHD, SBS ta in i kartläggningen? Presentation andra enkäter f.f.a. skillnader mot vår egen o o o o SoS/LV CoE WHO EBA Tidsschema för 2014 Kvalitetsregistret blod från givare till patient Deltagare Lisbeth Bohlin Per-Olof Forsberg Mohammad Abedi Ingela Johansson Leena Andersson Beatrice Diedrich Kristina Nejström Norbert Lubenow Karin Schneider Sara Svenberg Jimmy Holmberg Marie Stenberg Görel Edgren Birgitta Birkestam Nils Persson Annica Elb Cia Cedervall Lena Göransson Anna Kronmar Anna Thelander Stefan Jacobsson landsting Västmanland Värmland Örebro Databyrån Dalarna Stockholm Stockholm Uppsala Uppsala Uppsala Växjö Gotland Kalmar Unilabs Umeå Halmstad Gävleborg Örebro Blekinge Värmland Göteborg

98 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Verksamhetsberättelse 2014 Regionverksamheten Akademiska laboratoriet AKADEMISKA SJUKHUSET Program för studiedag 2 dec 2014 Tid: 2 december 2014, kl Plats: Báránysalen, ingång tr Akademiska sjukhuset, Uppsala Ferritinprovtagning Förändring av provtagning för ferritin i Uppsala (K Schneider) Införande i Dalarna, Gävleborg och Västmanland (M Aldrimer, spec.ansvariga, R Norda,) Rutin i Värmland och Örebro? Utvärdering i Uppsala (K Schneider, R Norda) Utvärdering på andra blodcentraler (M Aldrimer) Förslag till ny rutin (K Schneider) Förslag till nya frågor och kontrollfrågor (R Norda) Diskussion och sammanfattning (alla) Hemoferstudie (M Aldrimer) Upplägg Utvärdering och fortsättning Diskussion och sammanfattning (alla) Transfusionskomplikationer (N Lubenow) Gemensam utredning och handläggning Erfarenheter och lärdomar Rekommendationer Diskussion och sammanfattning (alla) Anmälda deltagare Gertrud Wiklander Sundsvall Kristina Henriksson Hudiksvall Maha Mustafa Örebro Lina Nilsson Hudiksvall Mattias Karlman Västerås Christina Kvick Bollnäs Lisbeth Bohlin Västerås Carin Fredin Gävle Rigmor Wenna Västerås Sofia Westbergh Gävle Anita Nordström Falun Kristina Georgsson Gävle Mattias Aldrimer Falun Margaretha Asplund Uppsala Helena Brus Falun Sara Svenberg Uppsala Maud Wigh Falun Helena Fällgren Uppsala Folke Knutsson Uppsala Norbert Lubenow Uppsala Karin Schneider Uppsala Lea Gabrielsson Uppsala Pernilla Lindvall Uppsala Bilaga 7 10

99 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Verksamhetsberättelse 2014 Postadress Besöksadress Register och vårdprogram Kansli Akademiska sjukhuset Uppsala Science Park Tel: Tel: UPPSALA Dag Hammarskjölds v 54 A Fax: Fax: