VSAF Årsberättelse för Västra Sverige Arbetares Folkhögskola 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VSAF Årsberättelse för Västra Sverige Arbetares Folkhögskola 2015"

Transkript

1 VSAF Årsberättelse för Västra Sverige Arbetares Folkhögskola 2015

2 2

3 Årsberättelse för Västra Sveriges Arbetares Folkhögskola 2015 Innehållsförteckning Sida 1. Föreningens och styrelsens berättelse Verksamhetsberättelse för Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg Ekonomisk resultatredovisning för Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg Verksamhetsberättelse för Arbetarrörelsens Folkhögskola i Viskadalen Ekonomisk resultatredovisning för Arbetarrörelsens Folkhögskola i Viskadalen Verksamhetsberättelse för Viskadalens kursgård Ekonomisk resultatredovisning för Viskadalens kursgård Årsbokslut VSAF Revisionsberättelse för VSAF Sammanfattning, summering och ordförandens slutord Bilaga Måldokument för VSAF Dokumentet behandlas av styrelsen

4 1. Föreningens och styrelsens berättelse. Föreningen Västra Sveriges Arbetares Folkhögskola (VSAF) är en ideell förening, bildad Föreningens målsättning är att bedriva folkhögskole- och annan bildningsverksamhet på uppdrag av arbetarrörelsen i Västsverige. Verksamheten är uppdelad i tre resultatenheter: Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg (AFiG), Arbetarrörelsens Folkhögskola i Viskadalen och Viskadalens kursgård. Styrelsen ansvarar för verksamhet, ekonomi och myndighetsutövning 1. För att stärka medlemsföreningarnas inflytande och engagemang genomförs halvårskonferens. Inför styrelsen bereder halvårskonferensen skolornas måldokument, verksamhetsplan och budget. Löpande styrelseärenden och beredning av styrelsens möten delegeras till arbetsutskottet (AU). På styrelsens uppdrag leds verksamhetens verkställighet av en linjestyrd tjänstemannaorganisation. Medlemsorganisationer och enskilda medlemmar Antalet medlemsföreningar var vid årets slut 77 och antalet enskilda medlemmar var åtta stycken. ABF FyrBoDal LO-facken Södra Sjuhärad ABF Göteborg Makedonska riksförbundet ABF Halland Marks Arbetarekommun ABF Norra Halland Målareförbundet, avd 3 Väst ABF Sjuhärad Målareförbundet, avd 4 ABF SydHalland PRO Södra Älvsborg ABF Västra Götaland Reumatikerdistriktet Älvsborg Bollebygds Arbetarekommun RSMH Västra Götaland Borås Arbetarekommun Sandhults norra soc.dem. förening Borås S-kvinnor SEKO Bring CityMail Byggnads Väst SEKO Sjöfolk Dyslexiförb. FMLS i Göteborg SEKO Väst Dyslexiförb. FMLS V:a Götaland SKF Unionen Göteborg Falkenbergs Arbetarekommun SKF:s Verkstadsklubb Fastighetsanst.förb. Region Väst S-kvinnor distrikt S:a Älvsborg Fritsla soc.dem förening Socialdemokraterna i Göteborg Fritsla soc.dem. kvinnoklubb Socialdemokraterna i Halland GAF Socialdemokraterna i Kungsbacka GS avd 6 Väst Älvsborg Södra socialdemokratiska partidistrikt Halmstad Arbetarekommun Socialdemokraterna i Västsverige Handelsanställdas förbund avd 2 SSU Södra Älvsborg Handelsanställdas förbund avd 3 Stiftelsen Göteborgsfontänen Handelsanställdas förbund avd 12 Sv. Socialdemokratiska Studentförbund Handelsanställdas förbund avd 24 Svenljunga Arbetarekommun Horreds Socialdemokratiska Förening Elektrikerförbundet Region Väst Hotell & Restaurangfacket, avd 1 Transportarbetareförb. avd 2 Hylte socialdemokratiska Arbetarekommun Transportarbetareförb. avd 3 Hyresgästföreningen B.Ä.S.K Transportarbetareförb. avd 17 Härryda Arbetarekommun Transportarbetareförb. avd 25 IF Metall Borås IF Metall Göteborg IF Metall Halland IF Metall Västbo/Östbo Kinna soc. dem. förening Kommunalarbetareförbundet Kommunal Sydväst Kommunal Vänerväst Kommunal Väst Livs. Region Väst LO-facket i Alingsås LO-distriktet i Västsverige LO-facken Borås/Bollebygd LO-facken Göteborg Ulricehamns Arbetarekommun Varbergs Arbetarekommun Vänsterpartiet Älvsborgsdistriktet Socialdemokraterna i Norra Älvsborg Örby Svansjö soc.dem förening Enskild medlem (totalt 8st) Andersson, Göran Fingal, Kenet Frostholm, Helen Ivarsson Johnsson, Marita Junhall, Karl-Gustav Magnusson, Maj-Britt Rabe, Per Wennerström, Bodil 1 Rätten att tillämpa omdömes- och behörighetssättning samt rätten att anordna studiemedelsberättigade kurser. 4

5 Styrdokument Stadgar, Måldokument för VSAF, Organisationsplan, Beslut- och delegationsordning, Verksamhetsplan och budget, Arbetsordning för styr- och policydokument, Arbetsmiljöpolicy, Personalpolicy, Kvalitetspolicy, Studeranderättslig policy, Övriga aktuella styr- och policydokument redovisas per enhet. Revisorer Ordinarie: Bengt Hackberg, Peter Johansson, samt Claes Svensson, godkänd revisor. Ersättare: Ulla Krok, Rolf Lindén. Valberedning Ordinarie: Krister Andersson, sammankallande, Phia Andersson, Ola Wittberg. Ersättare: Marie Lindqvist, Calle Sundstedt Styrelsen Ledamöter: Mikael Bogsjö, ordförande, Ingrid Andreae vice ordförande (tom ), Ann-Cathrine Carlström, Ingvar Karlsson, Pauli Kuitunen, Anette Pettersson, Ingemar Rönn. Ersättare:, Sofia Bohlin, Marie Söderhagen (vice ordf from ), Anders Korphed, Lena Andersson, Bernt Zander. Adjungerade: Bertil Carlsson, ekonom, Joakim Hjelm, skolchef/rektor, Magnus Linder, rektor. Personal- och studeranderepresentanter: Ann-Charlotte Hernborg, Hans Nyberg, Alexandra Antman, Celine Henriksson, Oliana Mousolari, Caesar Andersson. Arbetsutskottet Arbetsutskottet bestod av: Ingrid Andreae(tom ) Mikael Bogsjö, Pauli Kuitunen, Marie Söderhagen (from ). Adjungerade tjänstemän var: Bertil Carlsson, Joakim Hjelm och Magnus Linder. Under kalenderåret 2015 genomfördes sex protokollförda styrelsemöten varav föregående styrelse svarar för det första. Följande frågor behandlades: - Förberedelser av årsmöte - Mötesplan för 2015/16 - Uppdatering av Kvalitetspolicyn - Konstituering, val av vice ordförande, firmatecknare och tillsättande av arbetsutskott - Besluts- och delegationsordning - Genomgång av styr- och policydokument - Förberedelser för RIO-kongressen - Verksamhets- och budgetdirektiv för Nominering till Föreningen Arbetarrörelsens Folkhögskolor (FAF) - Utvärdering av läsåret 2014/15, långa kurserna - Beslut om genomförande av Serbienprojekt - Halvårskonferens - Folkbildningsrådets uppföljning av Öppen folkbildning - Medlemsärenden - Budget och verksamhetsplan för verksamheterna 5

6 Personal Antalet heltidstjänster var 54, motsvarande siffra för 2014 var 51. Den samlade sjukfrånvaron 2015 var 4,39 procent. Motsvarande siffra 2014 var 6,43 procent. Verkställande ledning Styrelsen delegerade det samlade ansvaret för verksamheten till skolchef. För att upprätthålla myndighetsansvaret har styrelsen tilldelat en rektor per skola. Skolchef tillika rektor på Arbetarrörelsens Folkhögskola i Viskadalen var Joakim Hjelm, rektor för AFiG var Magnus Linder. Styr och driftsråd. För löpande styrning av verksamheten, samordnas ledningsfunktionerna i ett styr- och driftsråd. Utöver rektorerna ingår följande personer och funktioner: Bertil Carlsson, ekonom, Aino Lassila, servicechef, Annette Malmberg, administrativ chef, Saied Roshan, studierektor för allmän kurs, Bengt Sahlberg, föreståndare för Centrum För Välfärd (CFV). Arbetsledningen för fackliga och politiska kurser utövas av skolchef. Lärare och elevassistenter Claes Bergstrand, Theodor Bjursell, Sölvi Brädefors, Björn Elgquist, Kenet Fingal, Carl-Gunnar Haglund, Lisbeth Hansson, Kristina Hedmark, Ann-Charlotte Hernborg, Tobias Holmberg, Ylva Hultén, Ingvar Karlsson, Matilda Liljedahl, Birgitta Litsegård, Natalia Merino Torres, Eva Moberg, Ingrid Mänd, Petra Nilsson, Hans Nyberg, Rodi Rahimi, Bengt Sahlberg, Ola Spek, Emma Strid, Emma Stanisic, Veronica Wannberg. Utöver ovanstående tillkommer timlärare och certifierade handledare 2. Bibliotekarie och kurator Lisbeth Hansson och Margaretha Gobert. Administration Camilla Dahlin, Annette Malmberg, Maria Meritz Dimander, Pernilla Karlsson, Gun-Marie Nilsson, Eva Olausson och Annicka Andersson Öhrn. Städ och vaktmästeri Arash Afaghi, Lars Andervang, Ing-Brith Gadh, Ishak Hermiz, Elinor Jendelin, Linus Johansson, Bengt Larsson, Azar Mohammadiyeh, Mika Moilanen, Tommy Molin och Kristina Ruuska. Kök Frida Axelsson, Anita Bengtsson, Ulrika Bernhardsson, Carina Bülow, Petra Eriksson, Sonia Eriksson, Aino Lassila, Anna-Lena Zachrisson, Anna Wenström. Administrationens arbete. Under våren 2015 flyttade vi reception och fick en mer synlig reception för våra gäster. Vi fick en mycket bättre och ergonomisk arbetsplats där både möbler och belysning förbättrades. Personer som är backup i receptionen är nu samlade på kontor i direkt anslutning till receptionen. Vi har infört betalningsmöjlighet med Swish utöver kontant, kortbetalning och faktura. Receptionens öppettider är ändrade vilket innebär att den är öppen över lunchtid, detta har medfört att köket inte längre behöver hantera kontantbetalning, dessutom har tillgängligheten ökat till våra gäster/deltagare. Då alla inom administrationen har tillgång till varandras deltagaradministrationsprogram är det möjligt att arbeta i, och hämta information, oavsett vilken enhet man befinner sig på. I ett steg att komma ifrån server och lägga mer information i molnet arbetar vi med Google Drive, där samlas information kring regler, kurser, anmälningar mm inom administrationen, vi kan också dela med oss av information till all personal inom VSAF. 2 Utöver egen anställd personal, tillkommer, av VSAF godkända (certifierade), undervisande handledare från medlemsorganisationerna samt timanställda lärare. Arbetsinsatsen motsvarade 8,1 heltidstjänst i undervisning. 6

7 Verksamhetsplan för VSAF 2015 Mål Stärka VSAFs roll inom arbetarrörelsen i Västsverige Utveckla studiesamarbetet med arbetarrörelsen i Västsverige. Utveckla och stärka Föreningen Arbetarrörelsens Folkhögskolor (FAF). Genomföra högkvalitativa kurser som syftar till att ge vuxna ur arbetarklassen en andra chans till utbildning. Fördela statsanslaget lika mellan uppdragen: att minska utbildningsklyftan samt rörelse- och demokratiutveckling. Översyn och uppföljning av policydokumenten. Prioritera personalfortbildning i enlighet med kvalitetspolicyn. Erbjuda administrativt stöd till medlemsföreningarnas studieverksamhet. Utöka antalet samverkanskurser hos AFiG och Viskadalens fhsk som är förlagda till kursgården. Utveckla och systematisera marknadsföring och rekrytering till skolornas kurser. Upprätta en marknadsföringsplan. Arbeta politiskt för att stärka rörelsefolkhögskolornas intressen Påbörja att bygga kassa. Utfall VSAFs roll har stärkts genom deltagande i utvecklingen av arbetarrörelsens regionala nivå. I synnerhet har samverkan med arbetarrörelsens politiska gren stärkts. Aktivt arbete för att systematisera arbetarrörelsens studiearbete. Verkat för att lyfta den regionala studieverksamheten. Förbättrat det regionala bidragssystemet för rörelseknuten studieverksamhet. Vi har verkat för att stärka och utveckla studiearbetet med de socialdemokratiska distrikten i Västsverige. Vi har även arbetat för att skapa en samordning av facklig/politiskakurser med ABF. VSAF har varit drivande i utvecklingen av FAF. Nu består föreningen av 17 folkhögskolor. VSAF bidrar med att öka den rörelseknutna verksamheten inom arbetarrörelsens folkhögskolor. Vid Järntorget bedrivs kurser som syftar till gymnasiebehörighet och i Seglora genomförs yrkesinriktade långa kurser som fritidsledare- och behandlingspedagogutbildning. Kurserna håller hög kvalité, antalet godkända gymnasiebehörigheter respektive antalet som får arbete är mycket höga. Utbildningsklyftan tog 54 procent av statsbidragen, rörelseuppdraget 46 procent. Kvalitetspolicyn uppdaterades. Individuella kompetensutvecklingsplaner har upprättats i samband med utvecklingssamtalen. Utgångspunkten för alla kompetensutveckling utgår från skolans kvalitetskriterier. Arbetet påbörjat, men i blygsam omfattning. Antal samverkansveckor var 5482 deltagarveckor (dv). Motsvarande siffror för 2014 var 4463 dv. Ingen sammanhållen plan är upprättad men respektive kursområde har ett tänk. Ett arbete pågår med att införa likabehandlingsprincipen i Västra Götaland. Ett arbete pågår även med att få Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) att utveckla sitt intressearbete. Vi förmådde kongressen att ta betydelsefulla steg i den riktningen. Ingen kassa har byggts, investeringarna i kursgården har prioriterats Utforma en pedagogisk IT-plattform för hela skolverksamheten. Skolorna har infört Ping-Pong som pedagogisk IT-plattform för alla delar av verksamheten. Vi har även ersatt våra fasta servrar och gått över till google apps. 7

8 2. Verksamhetsberättelse för Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg Styr- och policydokument: Måldokument, Policy för förstärkningsbidrag, Övriga policydkument, se Föreningen och styrelsen Lokaler och studiehem vid Järntorget Lokalerna delas mellan AFiG och Arbetarrörelsens Folkhögskola i Viskadalen. Dessutom tillkommer studiehemmet där medlemsorganisationer eller annan närstående organisation bedriver bildnings- och mötesverksamhet. Bland annat har GAF 3 och ABF Göteborgs programenhet genomfört en lång rad studiecirklar. Dessutom har Runö folkhögskola bedrivit LO-kurser på skolan. Vi har nu gått över till en, ett- till ett-lösning med ipad. Alla deltagare och lärare har idag en ipad att bygga undervisningen kring. Lärarna har i och med detta också gått över till Mac-datorer. Vi installerade även Apple-TV i alla salar och avskaffat alla servrar. Vi har under året haft fortbildning i IT genom utbildning på skolan, studiebesök och deltagit i kurser. Ett konkret resultat vi ser är att antalet kopior och utskrifter minskat med mer än 50 procent sedan Bibliotek Biblioteket delas mellan AFiG och Arbetarrörelsens Folkhögskola i Viskadalen. Det bevakar, tillhandahåller och sprider information om nya medier och tjänster som är användbara för lärare och studerande. Alla nya deltagare och grupper introduceras till skolans resurser, böcker, tidskrifter och databaser. Deltagarna instrueras även i hur skolans bibliotekskatalog, Bibblan, används. Under läsåret erbjuder biblioteket handledning i informationssökning och källkritik, gruppvis och/eller individuellt. Biblioteket servar även kortkurser med litteratur och information. Under året anordnades Kura gryning och Världsbokdagen med gästföreläsare som författarna Athena Farrokhzad och Parham. Vid dessa tillfällen har även deltagare och lärare läst egna och andras texter för hela skolan. Dessa dagar har varit mycket lyckade. Kurser som motverkar utbildningsklyftan Allmän kurs AFiG har genomfört allmänna kurser på skolan vid Järntorget som vänder sig till de som vill läsa in grundläggande behörighet samt skaffa sig medborgerlig bildning grundad på arbetarrörelsens värderingar. De allmänna kurserna bedrevs tematiskt utifrån den plan och de lokala mål, som deltagare och lärare gemensamt arbetade fram. Kurserna - Människan, Samhället och Världen, motsvarar samhällsvetenskaplig linje på ungdomsgymnasiet. Kurserna har en individuell anpassning av svenska, engelska och matematik, vad det gäller svårighetsgrad. Deltagarna i de allmänna kurserna kan studera på AFiG ett till tre år, beroende på studiebakgrund. Antalet utfärdade studieomdömen var 54 procent av de som avslutade kursen och antalet utfärdade Grundläggande behörighet till högskolan var 23 procent och antalet utfärdade Grundläggande behörighet till yrkeshögskolan var 8 procent. Utav deltagare som gått allmän kurs med extra anslag var det 61 procent som fick ett studieomdöme utfärdat som avslutade kursen, 17 procent fick Grundläggande behörighet till högskolan utfärdat och antalet utfärdade Grundläggande behörighet till yrkeshögskolan var 91 procent. Studiemotiverande Folkhögskolekurs (SMF) Skolan har under 2015 erbjudit, i samarbete med Arbetsförmedlingen, en tretton veckor lång förberedande baskurs för arbetssökande över 18 år. Syftet är att öka deltagarnas utbildnings- och 3 Göteborgs Arbetares Folkhögskola, politisk kurs för fackligt aktiva i Göteborg. 8

9 jobbmöjligheter. Kursen Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) ger arbetslösa ungdomar en väg in i studier för dem som vill pröva på att börja studera. Efter avslutad kurs har deltagarna möjlighet att söka till den allmänna kursen på folkhögskolan och får då tillgodoräkna sig dessa studier. De får också ett intyg efter avslutad kurs. Totalt deltog 173 personer på AFiGs SMF-kurser under Folkhälsoprojekt och kulturprojekt Under 2015 har skolan försatt och samarbeta med Västra Götalands Bildningsförbund (VGB) i två projekt inom områdena hälsa och kultur. Kulturprojektet har som sitt huvudsakliga mål att knyta samman folkhögskoledeltagare och kulturinstitutionerna runt om i Göteborg i syfte att stärka relationerna mellan folkbildningen och kulturen. Genom kulturprojekt anordnades utbildning med namnet kultur och lärande. Från Järntorget deltog sex pedagoger i fyra heldagar under våren Syftet med fortbildning var att kunna använda närmiljön i utbildningssyfte. Målet med hälsoprojektet är att höja hälsomedvetande bland deltagare och personal. Under kalenderåret 2015 lyckades ämnet hälsa få en egen schemaposition med obligatorisk närvaro på 80 min/vecka. Ämnet hälsa har organiserats på så vis att deltagarna får välja mellan fem till sex olika moduler som de fullföljer under sex veckor tills nästa period då de får välja ny modul. Under läsåret blir det sammanlagt tid för fyra perioder. Modulerna utformas och leds av lärarna på skolan utifrån lust, intresse, och kompetens såsom teori, promenad, yoga och meditation, qi gong, fotboll, badminton, skridskor, dans, drama, simning och skapande verkstad. Fontänhuset Fontänens och AFiGs samarbete är till för Fontänens medlemmar som gärna vill börja att studera. Samarbetet är till för dem som är osäkra på hur mycket de kan och behöver tydlig struktur i sina studier, långsammare tempo samt en lugn miljö och lite mer tid i undervisningen. Kravet på deltagarna är att de inte har pågående missbruk och att de har eller har haft kontakt med en psykiatrisk mottagning. Målet är att deltagarna skall prova på att studera. Att vi tillsammans ska bygga en bro så att deltagarna kan fortsätta sina studier på AFiG. Bland våra deltagare finns olika kunskapsnivåer och därför individualiserar vi i hög grad studierna. Denna kurs genomförs i Fontänhuset på Andra Långgatan i Göteborg Framtidsspår Framtidsspår är ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) mellan SDF Angered, Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Ljungskile Folkhögskola, Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg, Göteborgs Räddningsmission, ABF Vux Sankt Lukasstiftelsen i Göteborg, KFUM Göteborg och Reningsborg. Idén är att ovanstående aktörer går samman för att under ett och samma tak stötta unga vuxna för att erhålla sin behörighet till högskola/universitet. Framtidsspår startade upp under hösten med cirka 15 deltagare och målsättningen är att var och en skall ha fått sin behörighet i slutet av vårterminen Deltagarna har försörjningsstöd under studietiden. De som behöver läsa två år skall ha fått sin behörighet i slutet av vårterminen Undervisningen sker i Göteborgs Räddningsmissions lokaler på Andra Långgatan. Kvalitetsarbetet En väsentlig del av utvecklingen av kvalitén är den process som bedrivs i respektive kurs med de veckovisa klassråden som följer och utvärderar lärandet. I respektive kurs finns uttalade mål för gruppen såväl som för varje deltagare sammanställda i det vi kallar Lokala mål. Allt som rör skolans långa heltidskurser finns reglerat i Kursramarna som arbetas fram och beslutas av Kursrådet. Frågan om kvalitetsutveckling är ett inslag på lärararbetslagens träffar såväl som lärarrådets månadsvisa träffar. Särskilda aktiviteter genomförs inför starten av läsåret samt under läsårets gång där samtliga lärare är involverade för att peka ut färdriktning i verksamheten och för kontroll av att planen följs. Vid behov revideras planerna. Utvärdering av verksamheten i de långa kurserna är en process som pågår under hela studietiden, i respektive kurs, genom enskilda och gruppvisa samtal. Lärararbetslagen genomför under läsåret några utvecklingssamtal med deltagarna som ett inslag i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Deltagarna och lärarna medverkade i en nätbaserade deltagarutvärdering under vårterminen. 9

10 Studerandeinflytande Den viktigaste arenan för studerandeinflytande är klassmötet. Varje vecka träffas klassen på timmar till förfogande (TTF) för att gå igenom situationen på skolan och i klassen. De studerande har haft en adjungerad i föreningsstyrelsen. Kursrådet har sammanträtt vid sju tillfällen och har bland annat behandlat kursramar och tillsatt kommittéer samt beslutat över det ekonomiska anslaget. I respektive heltidskurs har deltagarna utsett skyddsombud som i skolans försorg fått nödvändig utbildning för uppdraget. Dessa skyddsombud har deltagit i skyddsronderna och skyddskommittémöten. Kurser som uppfyller rörelseuppdraget. Under 2015 har arbete bedrivits för att styra skolan mot vår profil. Vi har uppnått 58 procent i direkt samverkan med våra medlemsorganisationer. För utveckling och profilering fick AFiG kronor under året från Folkbildningsrådet. I arbetet med att nå målet med ökad samverkan deltar representanter för skolan i medlemsorganisationernas studieträffar och i möten med dessa organisationers handledare. Vi har under året framförallt arbetat med att stärka samarbetet med ABF och arbete med distansformen. Förutom de korta samverkanskurserna, har AFiG under 2015 genomfört tre längre distanskurser i samverkan med medlemsorganisationer som Gruppledare i kommun, region och landsting tillsammans men S i Väst, regiongruppledarutbildning tillsammans men S i Halland samt psykosocial huvudskyddsombudsutbildning tillsammans med Volvo och SKF:s verkstadsklubbar. Vi arbetar medvetet på att bygga upp kompetens och administrativa stödsystem för att öka kvalitén inom detta område. En distanskurs som vi även har ett särskilt rekryteringsansvar för är Wigforssakademin som vi genomfört med tidskriften Tiden, Socialdemokratiska studentförbundet, och ABF. Kursen ger orientering i centrala teorier inom sociologi, statsvetenskap, ekonomi, filosofi och historia, samt hur man utifrån dessa kan förstå arbetarrörelsens idéutveckling och dagens politiska utmaningar. Kursen vände sig till de som har hjärtat till vänster och är studenter vid högskola eller universitet, fackligt aktiva, förtroendevalda eller bara allmänpolitiskt intresserade. På ett övergripande plan syftade Wigforssakademin till att skapa en djupare förståelse för hur man arbetar politiskt för ett mer jämlikt och demokratiskt samhälle. Wigforssakademin var uppdelad i tre block som alla inkluderade en helgkonferens. Att skriva politiskt har genomförs med Arenagruppen. Det är en kurs i att skriva politiskt för personer som är fackligt eller politiskt engagerade och som vill förbättra och utveckla sitt skrivande. Kursen är också till för de som är intresserade av bistånd och mänskliga rättigheter. Utbildningen ger insikt i hur man kan skriva texter på en hög professionell nivå. Kursen har genomförts via Ping-Pong och med tre seminarietillfällen samt mellanliggande arbete. Att skriva politiskt har genomförts under vårterminen. Den har kunnat genomföras både som hel- och halvfartskurs. Totalt har 36 personer deltagit varav 20 kvinnor. Facklig feminism har genomförts med Arenagruppen. Det är en kurs för personer som är intresserade av frågor som rör klass, kön och politik. Ger kunskap och verktyg för att genomföra sitt förtroendeuppdrag eller sin yrkesroll och bidra till ett mer jämställt arbetsliv. Lära sig om arbetsmarknadens villkor utifrån ett genusperspektiv. Finna strategier för att förändra. Totalt har 17 personer deltagit varav 12 kvinnor. Kvalitetsarbetet För distanskurserna förs en kontinuerlig uppföljning tillsammans med samverkande organisation. Det genomförs även en utvärdering efter kursens slut. Vanligtvis genom en enkät. För de korta samverkanskurserna saknar vi fortfarande en bra systematik. Arbetet med detta har påbörjats. Alla korta kurser utvärderas och utvecklas dock, men en gemensam sammanställning för VSAF saknas. Samverkanslagen har regelbundna möten med flertalet samverkansorganisationer som behandlar kursutvärderingar och framtida förändringar av kurser. 10

11 Kursstatistik Kurser med statsanslag Statsanslaget till skolan var 4768 dv i allmänt anslag. Inom det allmänna anslaget genomfördes verksamhet för 5159 dv, vilket motsvarar 108,2 procent av statsanslaget. Antalet genomförda deltagarveckor på de långa kurserna var 5033 och antalet deltagarveckor på de korta kurserna var 126. De allmänna kurserna genomfördes med 2172 dv vilket utgjorde 42 procent av statsanslaget. 4 Distansutbildningarna omfattade 2861 dv. Vi redovisade ingen Öppen folkbildning. Antalet deltagare på de långa kurserna var 322, av dessa var 158 män och 164 kvinnor. Antalet deltagare på samverkanskurser var 535 och av dessa var 295 män och 240 kvinnor. Antalet deltagare på de allmänna kurserna var 101 varav 52 kvinnor. Antalet deltagare på särskilda kurser som också var på distans var 221 varav 112 kvinnor. Äldsta deltagaren 82 år (född 1933), yngsta deltagaren 20 år (född 1995). Antalet deltagare med utländsk bakgrund på de långa kurserna var 21 stycken, varav 13 kvinnor. Sammantaget har 607 personer deltagit i folkbildningsverksamhet vid Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg. Lärartätheten var 1,89 per tusen deltagarveckor, exklusive de extra resurser som språkschablon och förstärkningsbidraget bidrog med. Kurser med extra anslag Skolan tilldelades 910 dv i extra anslag men genomförde totalt 1082 dv. Antalet deltagare på dessa kurser var 55 varav 21 kvinnor. Antalet deltagare med utländsk bakgrund var två. Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) SMF-kurserna genomfördes med totalt 2248 dv. Av 173 deltagare var 63 kvinnor. Antalet deltagare med utländsk bakgrund var 153 varav 42 kvinnor. Förstärkningsresurser På långa kurser har vi haft deltagare med olika funktionsnedsättningar som neuropsykiatrisk, dyslexi, hörselskada, psykisk- och medicinsk funktionsnedsättning. Under vårterminen hade vi totalt 80 deltagare varav 37 kvinnor och under höstterminen var det totalt 42 deltagare varav 19 kvinnor med någon form av funktionsnedsättning. Utöver funktionsnedsättningen ovan var det ytterligare 10 deltagare som var invandrare med problem med svenska språket. På korta kurser har vi under höstterminen haft två deltagare med hörselskada. Under 2015 har vi sökt bidrag för förstärkta lärarresurser på totalt kronor vilket motsvarar 5,0 lärartjänster. Deltagarna har även haft tillgång till kurator som delfinansierats med bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Skolan har sökt bidrag till en kuratorstjänst på totalt kronor. Vi har även sökt särskilt utbildningsstöd under vårterminen på kronor som motsvarar 1,5 tjänst, för hösten söktes även detta stöd på kronor som motsvarar 0,5 tjänst. 4 Behörighetsgivande kurser måste omfatta minst 15 procent av statsanslaget. 11

12 Uppföljning av verksamhetsplanen för AFiG 2015 Mål Utfall Kurser med statsanslag. Allmän kurs 2400 dv. Rörelseprofilerade kurser 2700 dv. Varav samtliga på distans. Genomföra minst 4768 dv. Utveckla och genomföra rörelseknutna distansutbildningar. Utöka den rörelseprofilerade verksamheten. Genomföra pedagogisk handledarutbildning för arbetarrörelsen dv dv varav 2861 dv på distans och 126 dv korta kurser dv. Följande kurser genomfördes: Wigforssakademin, Att skriva politiskt, Facklig feminism, Gruppledarutbildning region, Gruppledare kommun 2014 var omfattningen 1653 dv var motsvarande antal 2987 dv. Den rörelseprofilerade verksamheten har ökat i omfattning Handledarutbildning har genomförts i samarbete med LO och ABF. Uppdrag/projekt Tillfälliga statsanslag 2500 dv. Genomföra SMF med 4 kurser, 1200 deltagarveckor Påbörja verksamhet inom LOTS verksamheten. Genomföra/härbärgera fackligpolitiska kurser för Runö, GAF och ABF. SMF 2248 dv. Extra platser 1082 dv. Sammanlagt 3330 dv Vi genomförde tolv kurser med totalt 173 deltagare totalt deltagarveckor Vi har inte startat upp någon LOTS verksamhet, det visade sig vara svårt att få kvalité och ekomini att gå ihop. Detta har genomförts. Skolan är de flesta kvällar full av verksamhet från framför allt ABF. Inre arbete Delta i Västragötalandsregionens folkhälso- och kulturprojekt. Utveckla kvalitetsarbetet för samverkanskurserna. Vi har varit aktiva i bägge projekten. Vi har integrerat folkhälsoarbetet i undervisningen så alla har 2 tim friskvård i veckan. I kulturprojektet så har vi fortbildat 6 lärare och deltagit på fler arrangemang. Vi har även byggt upp ett samarbete med Västarvet. Arbetet är inte tillräckligt systematiserat och genomarbetat. Utveckla IT-användningen. Vi har påbörjat vårt andra omställningsarbete att gå över till 1:1, alla deltagare ska använda sig av ipad och Ping-Pong. Idag har kopieringen på skolan minskat med 50 procent. Vi har fortbildat lärare och besökt andra skolor som arbetar med 1:1. Utveckla den pedagogiska kvalitén för distansutbildning. Ansöka om att påbörja ett internationellt arbete inom ramen för befintligt Serbienprojekt. I personalfortbildningen prioritera bemötandefrågor mellan lärare och kursdeltagare. Vi har omorganiserat hela arbetslaget för samverkan och specialiserat två lärare för distanskurser. Vi fortbildar både i folkbildningspedagogik och distanspedagogik med högskoleutbildningar för berörda lärare. Ansökan beviljad av OPC. Under året har vi haft läsecirkel om bemötande för all undervisande personal i Non Violent Communication (NVC). Vi har haft gemensam fortbildning för alla lärare om neuropsykiatriska funktionshinder och droger. 12

13 Strategiskt arbete Verka för att utöka statsanslaget för allmänkurs genom ytterligare tilldelning från Folkbildningsrådet. Värna och utveckla samarbetet med SSU och Socialdemokratiska studentförbundet. Delta i LOs kunskapssystem. Delta i Almedalsveckan tillsammans med andra arbetarrörelseskolor. Systematisera och utveckla samverkan med ABF-distrikten i Västra Götaland. Vi fick under året 910 dv i extraanslag. Vi kunde med detta utöka med en ny allmän kurs för arbetslösa ungdomar. Ett samarbete med SSU har under året inneburit att de varit på skolan med ett flertal kurser. Vi arbetar tillsammans med S- studenterna i Wigforssakademin. Arbetas med genom Föreningen Arbetarrörelsens Folkhögskolor. Vi deltog med styrelse, ledning och samverkanslärarlaget på Almedalsveckan. Vi hade dock ingen egen seminarieverksamhet. Vi genomförde ett mingel. Vi har under året utvecklat och fördjupat samarbetet med ABF, där de tar hand om den lokala fackliga verksamheten och vi den regionala. Vi fortsätter att vara studiehem för GAF och studiecirklar på kvällstid. Samarbetet med ABF har hittat gemensamma former. 13

14 Risk och väsentlighetsanalys för AFiG Verksamhet Väsentlighet Risker Sannolikhet Allmänkurs Utveckla demokratin Största risken för denna punkt är idag de ökande kraven för högskolebehörighet. Detta minskar möjligheten till den allmänna medborgerliga bildning som är folkhögskolans, och inte minst, arbetarrörelsens folkhögskolors ledstjärna. Hög sannolikhet om vi fångas in av deltagarnas krav/önskan till behörigheter. Vi måste aktivt arbeta för demokratifrågorna om den demokratiska bildningen skall få genomslagskraft. Det visar sig tydligt nu när vi arbetat in GY11 i allmän kurs. Engagera människor i samhällsutvecklingen. Samma som ovan. Det allmänt högre trycket på individerna att endast arbeta med det som är till nytta, gör det svårare att engagera deltagare i det som inte leder till kortsiktig egennytta. Mindre sannolikt, vi har engagerade deltagare på skolan, men om deras kraft skall användas till att nå formella mål minskar tid för samhällsengagemang. Utjämna utbildningsklyftor, höja bildningsnivån. Risken är bildningsnivån. Vi har inte längre samma tid med bildning. Den instrumentella utbildningen riskerar att ta överhanden. Vad det gäller att minska utbildningsklyftan ser vi mindre risker. Vi rekryterar rätt grupp. En faktor är att studiefinansieringssystemet inte hänger med gymnasieskolans förändring. Ökande krav i engelska gör det svårt för våra deltagare med invandrarbakgrund att klara sina gymnasiestudier inom den tid som studiemedlet ger (tre år). Stor sannolikhet. Det kräver ett medvetet arbete för att inte bli verklighet. Hela studiefinansieringsfrågan måste lösas för deltagare som inte har svenska som modersmål. Öka delaktigheten i kulturlivet. Förutom det grundläggande problemet med att gymnasiekurserna breder ut sig. Som är en stor risk. Så är det en fråga vi mycket medvetet arbetar med. Inte minst genom samarbetet med kulturinstitutionerna i Göteborg som VGRs kulturprojekt möjliggjort. Detta är en fråga vi medvetet arbetar med och därmed ser vi en mindre risk. Rörelseuppdrag Utveckla demokratin Inga risker då kursverksamheten i sig är att reellt utveckla demokratin Obefintlig om inte kurserna blir inställda på grund av svagt rekryteringsarbete Engagera människor i samhällsutvecklingen. Se ovan Se ovan Utjämnautbildnings klyftor Se ovan Se ovan Öka delaktigheten i kulturlivet. Bristande engagemang hos lärarna och dålig samverkan med ABF. Liten risk då kulturintresset hos lärarna är högt och samarbetet med ABF utvecklas. 5 Vilka hot eller risker finns i verksamheten gentemot statens syften med folkbildningen? Hur betydande riskerna är, hur sannolikt det är att de existerar eller kommer att inträffa? 14

15 3. Ekonomisk resultatredovisning för AFiG RESULTATRÄKNING för Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg Resultaträkning Not Rörelsens intäkter Summa rörelsens intäkter Rörelsens Kostnader Driftskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader 2 Personalkostnader Avskrivningar 3 Avskrivningar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat efter avskrivningar Finansiella intäkter och kostnader Räntekostnader Summa finansiella intäkter/kostnader Resultat efter finansiella intäkter/kostnader

16 Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper De redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med bokföringslagen samt rekommendationer och uttalande från Bokföringsnämnden. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. 1. Rörelsens intäkter Basbidrag Utvecklings- och profilbidrag Läsfrämjande Bidrag för internationell verksamhet Volymbidrag Förstärkningsbidrag, funktionsnedsättning Språkschablon Extra platser (allmän kurs) Språkschablon extra platser Summa statsbidrag Regionbidrag Bidrag SPSM, teknisk utrustning Övriga bidrag och intäkter Summa intäkter

17 2. Personal Kvinnor 8 7 Män 9 9 Totalt Lönekostnader Sociala kostnader Pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa Avskrivningar Inventarierna avskrivs med 20 procent. Datorer avskrivs med 34 procent. 17

18 4. Verksamhetsberättelse för Arbetarrörelsens Folkhögskola i Viskadalen Styr- och policydokument: Måldokument, Policy för förstärkningsbidrag, Övriga policydkument, se Föreningen och styrelsen Lokaler och bibliotek. Se verksamhetsberättelse för AFiG. Kurser som motverkar utbildningsklyftan Allmän kurs Arbetarrörelsens Folkhögskola i Viskadalens allmänna kurser har genomförts vid Järntorgets studiehem och vände sig till de som vill läsa in grundläggande behörighet samt skaffa sig medborgerlig bildning grundad på arbetarrörelsens värderingar. En bärande idé i den allmänna kursen är det "aktiva medborgarskapet", det vill säga att bli en aktiv samhällsmedborgare. Profilämnena demokrati, samhällskunskap och hållbar utveckling ger kursen dess karaktär och de upptar den största delen av veckans schemalagda tid. Ämnena integreras efter behov och pedagogiska överväganden. Profilämnet demokrati löper som en röd tråd genom hela kursen. Deltagarna arbetar ibland tillsammans och ibland individuellt. De ges möjlighet att själva välja hur de vill fördjupa sig inom olika kursavsnitt. Kursen har en individuell anpassning både beträffande innehåll som svårighetsgrad. Kursen är ett till tre år, beroende på studiebakgrund. Antalet utfärdade studieomdömen var 62 procent av de som avslutade kursen och antalet utfärdade Grundläggande behörighet till högskolan var fem procent. Inga Grundläggande behörighet till yrkeshögskolan var utfärdade. Fritidsledarutbildningen Utbildningen genomförs vid Viskadalens kursgård och är en eftergymnasial utbildning för de som yrkesmässigt vill arbeta med pedagogiskt fritidsledararbete. Utbildningen syftar till att möta framtidens krav på modernt ledarskap inom kommuner, organisationer, föreningar och företag. Stor vikt har lagts vid utbildningens profilkurser: Områdesarbete, skaparlust och utepedagogik/ friluftsliv. Lärare och studerande har ett gemensamt ansvar för utbildningen. Tillsammans är alla studerande delaktiga i studieupplägget och arbetsformerna. De teoretiska studierna integreras med praktik i olika former och den lilla gruppens arbete är den grundläggande arbetsformen. Under läsåret ingår även studieresor. Specifika mål med kursen: Att utveckla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som fordras för att initiera, leda, analysera och utveckla verksamheter och processer inom yrkesområdet. Att skapa möjligheter för fortsatta kunskapsutveckling inom området. Att i utbildningen särskilt beakta de grupper och individer i samhället för vilka begreppet meningsfull fritid saknar verklig innebörd. Under året har utvecklingsarbetet med att ta fram en ny studieplan och genomföra den pågått. Fritidsledarutbildningen bygger idag på aktionslärande. Lärande i Arbete (LiA) har man haft under en sammanhängande period på fyra veckor i åk 1 och tre veckor i åk 2, därutöver en eller två dagar i veckan. Detta har medfört att praktiken integrerats i hela kursen. En dag i veckan arbetar klasserna i lärgrupper med de dilemman och frågor som uppstår under LiA och de mer teoretiska delarna av utbildningen. Vårterminen 2015 avslutades ingen Fritidsledarkurs, vid höstterminens start påbörjades en ny kurs. Detta år hade vi ingen avgående kurs för Fritidsledarutbildningen. Behandlingspedagogutbildningen Utbildningen genomförs vid Viskadalens kursgård och är en en eftergymnasial utbildning för de som yrkesmässigt vill arbeta med behandlingspedagogiskt arbete. Utbildningen syftar till att möta framtidens krav på välutbildad personal inom stat, kommuner, organisationer, föreningar och företag. Stor vikt har lagts vid utbildningens profilkurser: Behandlingsmetodisk praxis, utvecklande lärprocess 18

19 och god aktörsberedskap. Lärare och studerande har ett gemensamt ansvar för utbildningen. De teoretiska studierna integreras med praktik i olika former och den lilla gruppens arbete är den grundläggande arbetsformen. Specifika mål med kursen: Att utveckla kunskaper, färdigheter och kompetens som fordras för att initiera, leda, analysera och utveckla verksamheter och processer inom yrkesområdet. Att skapa möjligheter för fortsatt kunskapsutveckling inom området. Att i utbildningen särskilt beakta de grupper och individer i samhället för vilka begreppet meningsfullt vardagsliv saknar verklig innebörd. Under året har stor vikt har lagts på att kursplanen ska vara ett levande dokument, samt att kursen utvecklas tillsammans med deltagarna. Behandlingspedagogutbildningen bygger idag på aktionslärande. LiA har man haft under en sammanhängande period på sex veckor i åk 1 och fyra veckor i åk 2, därutöver en eller två dagar i veckan. Detta har medfört att praktiken integrerats i hela kursen. En dag varannan vecka arbetar klasserna i lärgrupper med de dilemman och frågor som uppstår under LiA och de mer teoretiska delarna av utbildningen. Då kursen är ny finns inga behörighetsintyg eller omdömen. Antalet deltagare som avslutade behandlingspedagogutbildningen med fullständigt intyg var 21. Andelen som har arbete eller fortsatt utbildning ett halvår efter avslutad utbildning var 95 procent. Kvalitetsarbete Det mest centrala i kvalitetsarbetet utgår från klassrummet och det som händer där. Varannan vecka håller alla långa kurser ett klassmöte som är forumet för utvärdering och bearbetning av klassens arbete. Utvärderingar av de olika delmomenten i kurserna görs regelbundet och återkopplas till deltagarna på klassmötet. Arbetet med uppdatering av den studeranderättsliga standarden pågår under hela tiden och deltagarna har här varit väldigt aktiva. Inte minst när det kommer till frågor om serviceavgiften. Studerandeinflytande Styrelsen har haft en studeranderepresentant. Studerandekåren var aktiv och upprätthöll en facklig samverkan med skolans ledning. Navet för studerandeinflytandet är klassmötet. Alla klasser har under året haft klassmöten en gång varannan vecka för att diskutera och fatta beslut som rör klassens arbete och undervisningen. Studerandeinflytandet är en del av skolan profil, men också en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet som vi måste fortsätta att utveckla. I respektive heltidskurs så har deltagarna utsett skyddsombud som i skolans försorg fått nödvändig utbildning för uppdraget. Dessa skyddsombud har deltagit i skyddsronderna och i skolans skyddskommitté. Kvalitetsarbete Det mest centrala i kvalitetsarbetet utgår från klassrummet och det som händer där. Varannan vecka håller alla långa kurser ett klassmöte som är forumet för utvärdering och bearbetning av klassens arbete. Utvärderingar av de olika delmomenten i kurserna görs regelbundet och återkopplas till deltagarna på klassmötet. Vi har även fortsatt vara med i Runös kvalitetsenkät som ger oss indikationer på hur väl vi uppfyller Folkbildningsrådets avsikt med folkbildningen. Utvärderingarna i Runös enkät har varit svåra att få upp i en svarsfrekvens som gör att de är fullt ut användbara. Enkäten HT 2013 visar dock på ett par viktiga områden. För att förbättra kvalitén på deltagarnas egna mål och folkhögskolans mål ska samma pedagogiska upplägg arbetas in i alla kurser. Ett annat tydligt förbättringsområde för samhällsfrågorna är IT, där en satsning är planerad till läsåret 2014/2015. Enkäten genomfördes utifrån ett utbildnings- och kvalitetssyfte och resultatet kommer att återkopplas och analyseras i kurserna. Arbetet med uppdatering av den studeranderättsliga standarden pågår under hela tiden och deltagarna har här varit väldigt aktiva. Inte minst när det kommer till frågor om serviceavgiften. Studerandeinflytande Styrelsen har haft en studeranderepresentant. Studerandekåren var aktiv och upprätthöll en facklig samverkan med skolans ledning. Navet för studerandeinflytandet är klassmötet. Alla klasser har under året haft klassmöten en gång varannan vecka för att diskutera och fatta beslut som rör klassens arbete och undervisningen. Studerandeinflytandet är en del av skolans profil, men också en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet som vi måste fortsätta att utveckla. I respektive heltidskurs så har 19

20 deltagarna utsett skyddsombud som i skolans försorg fått nödvändig utbildning för uppdraget. Dessa skyddsombud har deltagit i skyddsronderna och i skolans skyddskommitté. Kurser som uppfyller rörelseuppdraget. Under 2015 har arbete bedrivits för att styra skolan mot uppsatta mål. Vi har uppnått 34 procent i direkt samverkan med våra medlemsorganisationer. Arbetet med att profilera Arbetarrörelsens Folkhögskola i Viskadalen som en folkhögskola med en medveten satsning på fackligt/politiskt arbete har fortgått. Vi har satsat på att ta kontakt med och besökt några organisationer för att informera om oss och vårt arbete. Det har delvis genomförts inom ramen för Öppen folkbildning. Profilbidraget har använts för att i nära samverkan med medlemsorganisationerna utveckla nya kurser och ny verksamhet. Framför allt har vi under året arbetat med att utveckla distanskurser, kurser som bedrivs på skolan och med mellanliggande arbete på hemmaplan. Vi arbetar med att stärka vår kompetens pedagogiskt och administrativt för att möta upp organisationernas önskemål om mer av flexibla lärformer. Vi har infört lärplattformen Ping-Pong för alla våra distansutbildningar. Under 2015 har vi arbetat intensivt med kvalitetsutvecklingen. Vi har fortbildat lärare och fortsatt utveckla vår pedagogik i Ping-Pong. Vi har under året arbetat vidare med systemet för certifierade handledare. Organisationerna ser över och rapporterar in tänkbara handledare. Vi har genomfört handledarutbildningar och annan kompetensutveckling. De psykosociala kurserna har fortsatt att vara eftersökta. Vi har även arbetat med arbetsmiljö, arbetsmarknadsfrågor, ideologiska kurser med mera. Studiekonferensen och handledarträffen under hösten var återigen en succé. De många deltagarna visade tydligt att vi är på rätt väg när det gäller samarbetet med våra organisationer. Samarbetet med ABF fortsätter med gott resultat. Vi har tillsammans med ABF varsin ständigt adjungerad ledamot i LO-Västs studiekommitté. Distanskurser som vi genomfört med S i Väst. Facklig politisk ledare, Ung i Politiken, Kommunalrådsutbildning och S-handledarutbildning. Tillsammans med Socialdemokraterna i Halland har vi genomfört Regiongrupp(S) Halland. Vi har varit med på Almedalsveckan och deltagit på aktuella seminarier. Kvalitetsarbetet För distanskurserna förs en kontinuerlig uppföljning tillsammans med samverkande organisation. Det genomförs även en utvärdering efter kursens slut. Vanligtvis genom en enkät. För de korta samverkanskurserna saknar vi fortfarande en bra systematik, arbetet med detta har påbörjats. Alla korta kurser utvärderas och utvecklas dock, men en gemensam sammanställning för VSAF saknas. Samverkanslagen har regelbundna möten med flertalet samverkansorganisationer som behandlar kursutvärderingar och framtida förändringar av kurser. 20

21 Kursstatistik Kurser med statsanslag Statsanslaget till skolan var 7248 dv i allmänt anslag. Inom det allmänna anslaget genomfördes verksamhet för 7273 dv, vilket motsvarar 100,3 procent av statsanslaget. Antalet genomförda deltagarveckor på de långa kurserna var 5672 och antalet deltagarveckor på de korta kurserna var De allmänna kurserna utgjorde 19 procent av statsanslaget. 6 Distansutbildningarna omfattade 926 dv. Öppen folkbildning genererade 32 dv, 243 deltagare, varav 102 kvinnor. Antalet deltagare på de långa kurserna var 372, av dessa var 184 män och 188 kvinnor. Antalet deltagare på samverkanskurser var 3533 och av dessa var 1877 män och 1656 kvinnor. Antalet deltagare på de allmänna kurserna var 73 varav 31 kvinnor. Antalet deltagare på särskilda kurser var 299 varav 157 kvinnor. Äldsta deltagaren 91 år (född 1924), yngsta deltagaren 13 år (född 2002). Antalet deltagare med utländsk bakgrund på de långa kurserna var 53 stycken, varav 25 kvinnor. Sammantaget har 4019 personer deltagit i folkbildningsverksamhet vid Arbetarrörelsens Folkhögskola i Viskadalen. Lärartätheten var 1,9 per tusen deltagarveckor, exklusive de extra resurser som språkschablon och förstärkningsbidraget bidrog med. Kurser med extra anslag Skolan tilldelades 245 dv i extra anslag men genomförde totalt 468 dv. Antalet deltagare på dessa kurser var 26 varav 13 kvinnor. Antal deltagare med utländsk bakgrund var tre, varav två var kvinnor. Uppdragsutbildningar Bättre arbetsmiljö, två kurser (49 dv). Förstärkningsresurser På långa kurser har vi haft deltagare med olika funktionsnedsättningar som: Rörelsehinder, hörsel, neuropsykiatrisk, dyslexi, psykisk- och medicinsk funktionsnedsättning. Under vårterminen hade vi totalt 46 deltagare varav 16 kvinnor och under höstterminen var det totalt 44 deltagare varav 26 kvinnor med någon form av funktionsnedsättning. Utöver funktionsnedsättningen ovan var det ytterligare 19 deltagare som var invandrare med problem med svenska språket. På korta kurser har vi haft deltagare med olika funktionsnedsättningar som exempelvis, rörelsehinder, hörselskada, dyslexi och medicinsk funktionsnedsättning. Under vårterminen hade vi totalt fyra deltagare varav en kvinna. Under höstterminen hade vi totalt 11 deltagare med funktionsnedsättning, varav 2 kvinnor. Under 2015 har vi sökt bidrag för förstärkta lärarresurser på totalt kronor vilket motsvarar 4,8 lärartjänster. Deltagarna har även haft tillgång till kurator som delfinansierats med bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM. Skolan har sökt bidrag till en deltids kuratorstjänst på totalt kronor. Vi har även sökt särskilt utbildningsstöd under vårterminen på kronor som motsvarar 0,5 tjänst, för hösten söktes även detta stöd på kronor som motsvarar 1,5 tjänst. 6 Behörighetsgivande kurser måste omfatta minst 15 procent av statsanslaget. 21

22 Uppföljning av verksamhetsplanen för Arbetarrörelsens Folkhögskola i Viskadalen Mål Utfall Kurser med statsanslag Genomföra minst 7248 dv. Allmän kurs 1200 dv. Fritidsledarutbildningen 1300 dv. Behandlingspedagogutb dv. Behandlingspedagogutb. distans 150 dv. Rörelseprofilerade kurser 3000 dv, varav 1000 dv på distans samt 2000 korta dv dv (Vi genomförde 468 dv extraanslag, vi beviljades 245 dv) dv dv. Kursen på distans påbörjades inte eftersom SiS inte rekryterade tillräckligt med deltagare dv, varav 926 dv på distans och 1569 dv korta kurser. Mål Utveckla och kvalitetssäkra certifieringssystemet med godkända kortkurshandledare. Genomföra pedagogisk handledarutbildning för arbetarrörelsen. Utfall Organisationerna informeras om de regler som gäller för att bli certifierad. Handledarna följs upp och har kontakt med lärarna inför varje kurs. En inventering pågår för att klargöra fortbildningsbehov. Vi har byggt upp två separata handledarsystem, en för de facklig och en för de politiska. Handledarutbildningen genomförs tillsammans med LO och ABF. Vi har även haft fortbildningar. Bland annat studiekonferensen tillsammans med LO-Väst och ABF. Uppdrag/projekt Delta i Västragötalandsregionens folkhälsoprojekt, Genomföra arbetsmiljöutbildningar, motsvarande 200 dv Genomföra arbetsmiljöutbildningar. Tillsammans med LO-distriktet OPC utveckla ett utbildningsprojekt i Serbien. På yrkesutbildningarna har aktiviteter genomförts och ämnet friskvård integrerats i kursplanen. På våra allmänna kurser har vi integrerat folkhälsoarbetet i undervisningen så alla har två timmar friskvård i veckan. Omfattningen av arbetsmiljöutbildningar på uppdrag blev 49 dv. Kurser i arbetsmiljöarbete har genomförts för flera organisationer. Arbetet har med Serbien har påbörjats, vi har dock under året fått minska projektets omfattning. Inre arbete Utveckla kvalitetsarbetet för samverkanskurserna. Utveckla IT-användningen Arbetet är inte tillräckligt systematiserat och genomarbetat. Alla lärosalar har iordningställt och Idadprojektet 1:1 startade hösten 2015 på våra yrekesutbildningar. IT-pedagogiken håller på att integreras i alla långa kurser. 22

VSAF Årsberättelse för Västra Sverige Arbetares Folkhögskola 2014

VSAF Årsberättelse för Västra Sverige Arbetares Folkhögskola 2014 VSAF Årsberättelse för Västra Sverige Arbetares Folkhögskola 2014 2 Årsberättelse för Västra Sveriges Arbetares Folkhögskola 2014 Innehållsförteckning Sida 1. Föreningens och styrelsens berättelse....

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet

Läs mer

ARBETSPLAN 1 2013-2014

ARBETSPLAN 1 2013-2014 ARBETSPLAN 1 2013-2014 1 Arbetsplanen omfattar under läsåret såväl gymnasiesärskolans som lärvux verksamhet. I kommande arbetsplaner behandlas verksamheterna var och en för sig. TÄBY GYMNASIESÄRSKOLA ÄR

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya folkhögskolor

Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya folkhögskolor Enheten för administration och kommunikation 2008-09-06 KuN 2008/517 Handläggare: Christina Klotblixt Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya folkhögskolor i Stockholms län 1 Ärendet I detta ärende

Läs mer

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015. Malmgårdsskolan f-1 Hagenskolan

Verksamhetsplan 2014-2015. Malmgårdsskolan f-1 Hagenskolan Verksamhetsplan 2014-2015 Malmgårdsskolan f-1 Hagenskolan Verksamhetsplan Malmgårdsskolan f-1/hagenskolan Vision/Verksamhetsidé Alla barn har rätt att utvecklas för att nå sin högsta potential. Vår skola

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors

Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors 1 HOFORS KOMMUN Björkhagsskolan 2003-04-15 Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors 1. Inledning En stor del av vår verksamhet regleras av statliga styrdokument i form av lagar och förordningar,

Läs mer

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Uppdaterad 2015 1 Innehåll Innehåll... sidan 2 Studeranderätt June folkhögskola... sidan 3 Huvudman/Profil... sidan 3 Statens syfte med statsbidraget...

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Uppdaterad 2014 Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. I Sverige

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

2012/13. Verksamhetsplan, Förskolan Rödluvan. Hållén, ALexandra Förskolan Rödluvan 2013-01-01

2012/13. Verksamhetsplan, Förskolan Rödluvan. Hållén, ALexandra Förskolan Rödluvan 2013-01-01 2012/13 Verksamhetsplan, Förskolan Rödluvan Hållén, ALexandra Förskolan Rödluvan 2013-01-01 Organisation... 2 Skolledning/administration... 2 Pedagogisk personal... 2 Styrdokument... 2 Personal... 3 Fortbildning...

Läs mer

Inledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)

Inledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS) Arbetsordning För kongressperioden 2015-2017. Beslutad på förbundsstyrelsemötet den 5-9 augusti 2015. Uppdaterad på förbundsstyrelsemötet den 8-10 januari 2016. Inledning Arbetsordningen syftar till att

Läs mer

Detaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse

Detaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Sida 1(6) Detaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Uppdrag för perioden 2015-2017 har beslutats av kulturnämnden och kommer att forma delar av arbetet under 2016.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10)

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) 2 Våra mål Komvux ska erbjuda flexibel utbildning av hög kvalitet som speglar individens och samhällets behov av kunskap

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

(S)TUDIEPROGRAM VÄSTSVERIGE 2015

(S)TUDIEPROGRAM VÄSTSVERIGE 2015 (S)TUDIEPROGRAM VÄSTSVERIGE OM VÄ(S)T STUDIER Distanskurser i samverkan mellan (S) i Väst och Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg och Viskadalen Kurserna varvar uppgifter på hemmaplan både enskilt

Läs mer

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan Den allmänna kursens syften Att ge verktyg och resurser för personlig utveckling och makt att påverka sitt liv och sin omgivning till människor med svag

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Vuxenutbildning i anstalt

Vuxenutbildning i anstalt Sammanfattning Rapport 2012:6 Vuxenutbildning i anstalt En kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning med fokus på motivationsarbete och anpassning Sammanfattning Kriminalvården, som ansvarar

Läs mer

Fackuttrycket. Studier 2016 MEDLEMSTIDNING FÖR GS- AVD. 6 VÄST

Fackuttrycket. Studier 2016 MEDLEMSTIDNING FÖR GS- AVD. 6 VÄST Fackuttrycket Studier 2016 MEDLEMSTIDNING FÖR GS- AVD. 6 VÄST GS-medlem innehåll Innehållsförteckning Ordförande har ordet Sida 3 Hur gör jag? Sida 4 Vilken ersättning får jag? Sida 4 Medlemsutbildning

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014. Kvalitetsuppföljning ht 2014

Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014. Kvalitetsuppföljning ht 2014 Förskola/Skola Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014 Stenhamra och Uppgårdskolan Rektor: Lillemor Bergquist Tel: 08-124 57 804 1. Inledning Kvalitetsuppföljning ht 2014 Uppgårdskolan

Läs mer

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Verksamhetsområde Denna handlingsplan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09 www.pwc.se Gnesta kommun Ink: 2015-09- 09 Dnr. För handläggning. Revisionsrapport Magnus Höijer Tilda Lindell förutsättningar för pedagogiskt pwc Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1. Granskningsbakgrund

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer

GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE

GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE 2010 www.fritidsledare.se GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE Styrdokument för lokal utbildningsplanering 2010 Fritidsledarskolorna

Läs mer

- främja, och själv delta i, en samhällsomdaning i överensstämmelse med arbetarrörelsens grundläggande värderingar;

- främja, och själv delta i, en samhällsomdaning i överensstämmelse med arbetarrörelsens grundläggande värderingar; ABF Stadgar ABF Sjuhärad 1 GRUNDSATSER Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) vill genom en fri och frivillig bildningsverksamhet, grundad på jämlikhetens, solidaritetens och demokratins principer: - främja,

Läs mer

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015 Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015 Skolan, huvudman och organisation Uppdragsgivare Skolverket gav Sociala Missionen rätt att bedriva Gymnasieskolan Futurum 2001-01-22. Sociala Missionen

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun

Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun Kvalitetsredovisningen inriktas mot sju områden. Dessa är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Björndalsskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.

Läs mer

Folkbildningsrådet Dec 2000 Hjälpredan Flik 3

Folkbildningsrådet Dec 2000 Hjälpredan Flik 3 1 Folkbildningsrådet Dec 2000 Hjälpredan Flik 3 REGLER OCH DEFINITIONER KURSER OCH DELTAGARE Med utgångspunkt från behovet av en gemensam verksamhets-, studiestöds- stats- och landstingsbidragsredovisning

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010. för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola

Kvalitetsredovisning 2010. för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola Kvalitetsredovisning 2010 för Grundskoleverksamheten i Storfors kommun Bjurtjärns skola Innehåll 1. Inledning Sid. 1 2. Beskrivning av verksamheten Sid. 1 3. Elever Sid. 1-2 4. Personal Sid. 2 5. Förutsättningar

Läs mer

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar. Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan

Läs mer

Älvdalens Utbildningscentrum. Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling. Läsåret 11/12

Älvdalens Utbildningscentrum. Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling. Läsåret 11/12 Älvdalens Utbildningscentrum Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling Läsåret 11/12 Innehåll 1. Bakgrund... 3 1.2 Former för samråd... 3 2. Resultat och måluppfyllelse inom gymnasieskolan...

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för avdelning Blekinge

Uppdragsbeskrivning för avdelning Blekinge Uppdragsbeskrivning för avdelning Blekinge Styrelseuppdraget innebär: Styrelsen är avdelningens politiska och verkställande ledning och ansvarar för verksamheten mellan årsmötena och att verksamheten bedrivs

Läs mer

Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09

Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09 Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09 1. Ansvarsområden Grundskolan åk 1-5 En F-klass En förberedelseklass inklusive asylbarn SVA-grupper Hemspråksgrupper i albanska,

Läs mer

Vuxenutbildningen Dahlander Kunskapscentrum Anita Johansson 2014-06-25

Vuxenutbildningen Dahlander Kunskapscentrum Anita Johansson 2014-06-25 SÄTERS KOMMUN Uppföljning 2013-14 Vuxenutbildningen Dahlander Kunskapscentrum Anita Johansson 2014-06-25 Innehåll VERKSAMHETENS ORGANISATION... 2 VERKSAMHETENS FORMER... 2 GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN OCH INFLYTANDE...

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 och Fritidshem 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 och Fritidshem

Läs mer

Mål för Västerås folkhögskola 2014 - den samhällsengagerade och nytänkande folkhögskolan

Mål för Västerås folkhögskola 2014 - den samhällsengagerade och nytänkande folkhögskolan Till styrelsen 18/12-2013 Mål för Västerås folkhögskola 2014 - den samhällsengagerade och nytänkande folkhögskolan 1. Inledning mer än bara en skola Västerås är en samhällsengagerad och nytänkande folkhögskola

Läs mer

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. 2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd

Verksamhetsplan 2014-2017. Utbildningsnämnd Verksamhetsplan - Utbildningsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Medborgare och kunder har förtroende för verksamheten och våra kunder är delaktiga och har inflytande i verksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Ollonborren 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Kriminalvårdens klientutbildning Lärcentrum-modellen

Kriminalvårdens klientutbildning Lärcentrum-modellen 2007-08-14 Kriminalvårdens klientutbildning Lärcentrum-modellen Kriminalvårdens klientutbildning omfattar formell vuxenutbildning, yrkesutbildning och högskolestudier. Verksamheten har under de senaste

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län

Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län MISSIV 1(1) Förvaltningsnamn Avsändare Regionala utvecklingsdelegationen Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län En avsiktsförklaring

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Dalkjusans skola 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010 Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Innehållsförteckning 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 2.1 STARKA SIDOR... 3 2.2 OMRÅDEN FÖR

Läs mer

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd Beslut Eslövs folkhögskolas garantiförening, ideell förening Sturegatan 12 241 31 ESLÖV 2005-02-25 1 (1) Dnr 54-2004:3221 Genomförd inspektion av utbildningen vid den fristående gymnasieskolan Grundtvig

Läs mer

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i

Läs mer

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008-2009 sept-08

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008-2009 sept-08 Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008- sept-08 Presentation Sollentuna Musikklasser är en tvåparallellig 4-9-skola med 355-360 elever. Eleverna kommer från alla delar av Sollentuna, men

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2009/10 1. Inledning Förskoleklassens kvalitetsredovisning har sammanställts av rektor. Underlag för sammanställningen är arbetslagets utvärdering

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Rehabiliterande undervisning

Rehabiliterande undervisning Rehabiliterande undervisning för SFI-elever Ett samverkansprojekt mellan Samordningsförbundet Umeå,VIVA Komvux/sfi, VIVA introduktion, Arbetsförmedlingen i Umeå, Västerbottens läns landsting/ Ersboda vårdcentral,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Barn- och skolförvaltning Lunds stad Arbetsmiljöpolicy med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av Barn- och skolnämnd Lunds stad 2011-06-22, reviderad 2014-06-18 1. Arbetsmiljöpolicy

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN FÖRÄLDRARÅDET 8 MARS 2012 FÖR BOCKARASKOLAN, KRISTDALASKOLAN OCH RÖDSLESKOLAN

MINNESANTECKNINGAR FRÅN FÖRÄLDRARÅDET 8 MARS 2012 FÖR BOCKARASKOLAN, KRISTDALASKOLAN OCH RÖDSLESKOLAN 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Döderhults skolområde MINNESANTECKNINGAR FRÅN FÖRÄLDRARÅDET 8 MARS 2012 FÖR BOCKARASKOLAN, KRISTDALASKOLAN OCH RÖDSLESKOLAN Närvarande 20 föräldrar från Rödsle

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer