Verksamheten i samverkansområdena under perioden den 1 september 31 december 2006

Transkript

1 Verksamheten i samverkansområdena under perioden den 1 september 31 december 2006 Redogörelse i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap /2006

2 Redogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena Titel: Verksamheten i samverkansområdena under perioden den 1 Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) KBM:s dnr: 1861/2006 Dokumentet kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens webbplats

3 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Inledning Uppdraget Metod och frågeställning Avgränsning och läsanvisning Samlad bedömning av arbetet i samverkansområdena under perioden den 1 september 31 december Fortsatt utveckling av samverkansområdena 10 5 Redogörelse och bedömning per samverkansområde avseende perioden den Samverkansområdet Teknisk infrastruktur Samverkansområdet Transporter Samverkansområdet Farliga ämnen Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Samverkansområdet Skydd, undsättning och vård

4

5 1 Sammanfattning Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har i 8 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap fått i uppdrag att årligen lämna en redogörelse för och en bedömning av arbetet som har bedrivits i samverkansområdena till Regeringskansliet. För 2006 omfattar redogörelsen och bedömningen perioden den 1 september - 31 december. Rapporten innehåller en redovisning av hur KBM har uppfattat uppdraget och utifrån vilka frågeställningar det har genomförts. En samlad bedömning av arbetet i samverkansområdena ges, liksom en redovisning av KBM:s syn på samverkansområdenas fortsatta utveckling. Därefter följer redogörelser för arbetet i respektive samverkansområde. KBM kan konstatera att arbetet i samverkansområdena överlag har fungerat väl under perioden. De samverkansansvariga myndigheterna är generellt sett aktiva, drivande och intresserade av att utveckla samarbetet. Ett stort antal olika typer av beredskapsförberedelser genomförs inom ramen för samverkansområdesstrukturen. En viktig iakttagelse är att de nätverk som har skapats genom arbetet i samverkansområdena har varit till nytta i samband med kriser. Åtgärder har vidtagits för att Sveriges Kommuner och Landsting ska kunna ta en mer aktiv roll i arbetet. Goda förutsättningar bedöms därför ha skapats för att landsting och kommuner ska kunna bidra med sina frågeställningar och insikter. Däremot behöver formerna för den privatoffentliga samverkan utvecklas ytterligare. Den framtida utvecklingen av arbetet i samverkansområdena kommer i huvudsak bedrivas i två spår. Ett spår avser arbetsformer och struktur. Det andra spåret avser vissa för samverkansområdena gemensamma sakfrågor. Exempel på sådana områden är den framtida inriktningen av krisberedskapen, privat-offentlig samverkan, den internationella dimensionen, forskning och utveckling samt relationen mellan geografiskt områdesansvariga och sektorsföreträdare. 5

6 2 Inledning 2.1 Uppdraget I 8 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap framgår att Krisberedskapsmyndigheten (KBM) årligen ska lämna en redogörelse för och en bedömning av arbetet som bedrivits inom de utpekade samverkansområdena. Redogörelsen och bedömningen ska lämnas till Regeringskansliet vid samma tidpunkt som årsredovisningen. Av förordningen framgår att de myndigheter som har ett särskilt ansvar för samhällets krisberedskap ska organiseras i sex samverkansområden. Dessa är: Teknisk infrastruktur Transporter Farliga ämnen Ekonomisk säkerhet Geografiskt områdesansvar Skydd, undsättning och vård 2.2 Metod och frågeställning Redogörelsen för och bedömningen av arbetet i samverkansområdena baseras på uppgifter från KBM:s kontaktpersoner för respektive område. KBM har genomfört arbetet med utgångspunkt i följande frågeställningar: Vilken verksamhet har bedrivits under perioden den 1 september-31 december 2006? Vilka aktörer har deltagit? Hur många möten har ägt rum? Vilka arbetsgrupper har bildats som är knutna till och rapporterar till samverkansområdena? Vilka effekter har arbetet i samverkansområdena fått? Har samverkansområdena identifierat behov av åtgärder eller dragit slutsatser som ligger till grund för fortsatt verksamhet? Vilken samlad bedömning gör KBM av arbetet i samverkansområdena? 2.3 Avgränsning och läsanvisning Denna skrivelse utgör inte en bedömning av respektive myndighets genomförda åtgärder eller samlade förmåga. Den bedömningen görs i samband med den årliga uppföljningen av de medel som betalats ut ur anslag 7:5 Krisberedskap som riktar sig till de enskilda myndigheterna samt vid den årliga förmågebedömningen. Redogörelsen och bedömningen i det 6

7 här fallet avser samverkan mellan myndigheterna och eventuella övriga aktörer inom samverkansområdena, liksom att projekt och andra aktiviteter har tillkommit inom ramen för denna samverkan. Det arbete som redovisas är det som har bedrivits i samverkansområdena under perioden , dvs. under den period som förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap varit i kraft. Den samlade bedömningen bygger delvis också på sådan kunskap som KBM har byggt upp sedan halvårsskiftet 2002 då strukturen med samverkansområden infördes. Inledningsvis redogör KBM för slutsatser av frågorna i form av en samlad bedömning. I det efterföljande kapitlet beskrivs KBM:s syn på den framtida utvecklingen av samverkansområdena. I det sista kapitlet presenteras redogörelserna för och bedömningarna av arbetet i respektive samverkansområde. 7

8 3 Samlad bedömning av arbetet i samverkansområdena under perioden den 1 september 31 december 2006 Konceptet med samverkansområden introducerades för första gången i regeringens proposition (2001/02:158) Samhällets säkerhet och beredskap. I propositionen betonades vikten av att det inom för samhället viktiga områden skapades en strukturerad samverkan. Inrättandet av samverkansområdena var ett sätt att skapa ett forum för en strukturerad och sektorsövergripande samverkan. KBM:s bedömning är att merparten av de tankar som fanns i propositionen avseende samverkansområdena har omsatts i praktisk handling. KBM kan konstatera att de nätverk som byggs upp genom arbetet i samverkansområdena också har en positiv effekt på förmågan att hantera kriser. Det gäller dels inom samverkansområdena, dels inom de samverkansprojekt som blir följden av de gemensamma beredskapsförberedelserna. Vid inträffade händelser spelar nätverken en stor roll, precis som den kunskap om andra aktörers roller och ansvar som byggs upp medan man gemensamt arbetar med beredskapsförberedelser. Detta har visat sig bland annat vid orkanen Gudrun och utbrottet av fågelinfluensa. I sammanhanget kan också nämnas att detta bekräftas av andra undersökningar. KBM:s bedömning är också att arbetet i samverkansområdena under perioden har fungerat på ett bra och strukturerat sätt. Alla samverkansområden leds av en ordförande som har utsetts av de i samverkansområdet ingående myndigheterna. Arbetet stöds också av särskilda kontaktpersoner från KBM. De flesta samverkansområdena har tagit fram arbetsplaner eller motsvarande för vilken verksamhet som ska bedrivas. Under hösten har KBM genomfört informations- och arbetsmöten med myndighetscheferna i tre samverkansområden. Syftet med mötena har varit att lyfta upp krisberedskapsfrågorna på ledningsnivå hos de samverkansansvariga myndigheterna. KBM kan också konstatera att verksamheten i samverkansområdena har breddats. För ett par år sedan var det främst frågor som avsåg hur anslaget 7:5 Krisberedskap skulle fördelas som avhandlades. Denna fråga har idag inte särskilt stort utrymme i samverkansområdenas arbete. Inom flera samverkansområden genomförs istället seminarieövningar eller spel med syfte att finna brister i förmågan som en del i exempelvis arbetet med riskoch sårbarhetsanalyser. Dessa aktiviteter ger inte bara kunskap för att kunna vidta rätt åtgärder på sikt utan även ökad förmåga att hantera allvarliga kriser. En faktor som har påverkat arbetet i samverkansområdena är den nya förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap som trädde 8

9 i kraft i september För vissa samverkansområden har de i området ingående myndigheterna ändrats. I de samverkansområden där mer omfattande förändringar har skett när det gäller sammansättningen kan en viss tempoförlust noteras i arbetet. I slutet av 2006 var man dock på god väg mot att hitta former och struktur för fortsatt samverkan. KBM har under perioden sett över vilka förutsättningar som ska råda för andra myndigheter än de med särskilt ansvar för krisberedskapen att kunna ingå i eller stödja arbetet i samverkansområdena i egenskap av s.k. stödmyndigheter. Slutsatserna har sammanfattats i en promemoria ( Stödmyndigheter och andra aktörer med ansvar inom krisberedskapen, ) som har skickats ut till de samverkansansvariga myndigheterna och andra berörda aktörer. Under perioden har inga myndigheter pekats ut som stödmyndigheter. Under hösten 2006 har organisationen Sveriges Kommuner och Landsting tagit en mer aktiv roll i arbetet i samverkansområdena. Två kommun- och landstingsrepresentanter finns utsedda för varje samverkansområde. Detta gör att de krisberedskapsfrågor som har betydelse för kommuner och landsting bättre kan beaktas i samverkansområdenas arbete. Kommuner och landsting har fått en naturlig kanal för att lyfta fram sina bedömningar och behov och kan bidra med kunskap och insikter till den centrala myndighetsnivån. Länsstyrelserna har sedan tidigare en representant i varje samverkansområde. Ett område som kräver fortsatt utvecklingsarbete är privat-offentlig samverkan. Med undantag för samverkansområdet Ekonomisk säkerhet förekommer ingen strukturerad och gemensam privat-offentlig samverkan i samverkansområdena. Det förekommer dock i flera fall bilateralt samarbete mellan enskilda myndigheter/konstellationer av myndigheter och företag/branscher. Avslutningsvis gör KBM bedömningen att flertalet av de berörda myndigheterna är positiva till samverkansområdeskonceptet och det arbete som bedrivs i områdena. Man får tillfälle att lära känna andra personer i liknande positioner i andra organisationer. KBM har också fått positiv återkoppling från flera myndigheter för sitt arbete med samverkansområdena. Man är positiv till att det finns en myndighet som har ansvar för och initierar detta arbete. 9

10 4 Fortsatt utveckling av samverkansområdena KBM kommer att bedriva utvecklingsarbetet i två spår. Det ena spåret avser främst arbetsformer och struktur. Det andra spåret avser vilka sakfrågor som bör behandlas i samverkansområdena. När det gäller arbetsformer och struktur så kommer KBM tillsammans med berörda myndigheter att fortsätta arbetet med att utveckla verksamheten i samverkansområdena så att de blir relevanta fora för tvärsektoriell samverkan. KBM kommer även att arbeta för att utveckla sin roll som motor i samverkansområdena, vilket innebär en tydligare uppgift för KBM:s kontaktpersoner. KBM kommer att lämna ett aktivt stöd bland annat avseende arbetet med att utforma arbetsformer och arbetsplaner för samverkansområdena samt säkerställa att principiellt viktiga frågor behandlas i samtliga områden. En annan viktig faktor för att samverkansområdena ska utvecklas är att representationen i dessa varieras. Idag är det i huvudsak samma personer som representerar myndigheterna i samverkansområdena oavsett vilka frågor som behandlas. De olika myndigheterna representeras dessutom av personer på olika nivå. KBM kommer att verka för att representationen i samverkansområden breddas och anpassas efter vilka frågor som avhandlas i områdena. I de samverkansområden där KBM är utpekad som samverkansvarig myndighet kommer myndigheten att representeras av personer på chefsnivå. Under 2007 kommer KBM, i enlighet med 8 i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, att fatta beslut om FOI, SMHI och Lantmäteriet ska stödja arbetet i samverkansområdena. Frågan om ekonomisk ersättning för dessa myndigheters medverkan i beredskapsarbetet kommer att klaras ut under KBM kommer att fortsätta att föra en dialog med myndigheterna avseende bland annat vilka myndigheter som ska ingå i samverkansområdena. KBM anser att det är viktigt att samverkansområdena har en sammansättning som är relevant för de uppgifter som avhandlas i områdena. KBM gör också bedömningen att samverkan mellan samverkansområdena behöver utvecklas. KBM har en viktig roll att fungera som initiativtagare och länk i en sådan samverkan. De sakfrågor som kommer att behöva avhandlas i samtliga samverkansområden under de kommande åren är bl.a.: - Den framtida inriktningen för krisberedskapen. KBM kommer under 2007 att initiera en dialog med cheferna för de myndigheter som ingår i samverkansområdena avseende inriktningen för krisberedskapsverksamheten under perioden Under 2007 är det också viktigt för 10

11 samverkansområdena att omsätta den kunskap som framkommit genom spel, scenarios osv. i verksamhetsplaneringen inför perioden Privat-offentlig samverkan. KBM kommer under 2007 och 2008 att särskilt verka för att stimulera privat-offentlig samverkan inom ramen för samverkansområdesstrukturen. Ett särskilt branschforum med företrädare för olika branschorganisationer från näringslivet är under uppbyggnad och målsättningen är att under 2007 koppla detta till samverkansområdenas verksamhet. - Den internationella dimensionen. KBM kommer under 2008 att särskilt verka för att det samarbete som sker i olika internationella fora och EU beaktas i samverkansområdenas arbete. Av särskild vikt är att kompetensutveckla och engagera berörda myndigheter i förberedelsearbetet inför Sveriges ordförandeskap i EU under Ett annat ämne som behöver avhandlas i flera samverkansområden är skyddet av samhällsviktig verksamhet. Denna fråga finns nämligen på både Natos och EU:s agenda. - Forskning och utveckling. Samverkansområdena kommer även fortsättningsvis att användas för att identifiera behov av forsknings- och utvecklingsinsatser. Områdena kommer också att användas som ett forum för erfarenhetsåterföring av inträffade händelser. - Geografiskt områdesansvar. Ansvarsförhållandena och relationen mellan geografiskt områdesansvariga (kommuner och länsstyrelser) och centrala statliga myndigheter kommer att klargöras. Även arbetet med att integrera kommuner, landsting och länsstyrelserna i samverkansområdenas övriga verksamhet kommer att fortsätta. 11

12 5 Redogörelse och bedömning per samverkansområde avseende perioden den Samverkansområdet Teknisk infrastruktur Aktörer som har deltagit Alla myndigheter som finns utpekade i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap att ingå i samverkansområdet Teknisk infrastruktur deltar regelbundet i möten och i det gemensamma arbetet. Sveriges Kommuner och Landsting (förbunden) deltar med representanter från KBM:s och förbundens gemensamma referensgrupp med kommun- och landstingsföreträdare. Vid behov bjuds sakkunniga in till mötena för att presentera och diskutera olika frågor som relaterar till teknisk infrastruktur. Verksamhet som har bedrivits i samverkansområdet Ett samverkansmöte genomfördes i oktober och ett i december Till stor del ligger fokus inom samverkansområdet på att informera och stämma av olika projekt inom de olika myndigheterna som relaterar till frågor om teknisk infrastruktur. Ett annat fokusområde är att identifiera gemensamma intressen, bl.a. vad gäller uppdrag, utbildningar, övningar samt forsknings- och EU-frågor. Ett exempel på koordinering av information gäller myndigheternas engagemang i områden med anknytning till kritisk infrastruktur inom EU/Nato/Partnerskap för fred (PFF), där KBM har tagit fram ett utkast till kartläggning. När varje myndighet har lämnat in en redogörelse för sina aktiviteter och engagemang får samverkansområdet en överblick om vad som sker i respektive myndighet. Arbetsgrupper som är knutna till och rapporterar till samverkansområdet En arbetsgrupp för planering av en studieresa har bildats för att ta fram mål och syfte samt identifiering av konkreta förslag på resmål i Europa och USA. Effekter av arbetet i samverkansområdet, identifierade behov av åtgärder samt slutsatser som ligger till grund för fortsatt verksamhet Samverkansområdet strävar efter att få en mer överskådlig bild av verksamheten hos myndigheterna i samverkansområdet. Detta underlättar framtida samverkansmöjligheter och kan på sikt minska kostnader och skapa fler koordinerade och gemensamma aktivteter. KBM:s bedömning är att arbetet i samverkansområdet bedrivs på ett strukturerat engagerat sätt. Verksamheten har bland annat fått till effekt att flera myndigheter i området har kunnat samordna beredskapsförberedelser 12

13 som ska bedrivas mot andra aktörer i samhället. KBM har också haft möjlighet att bereda principiellt viktiga krisberedskapsfrågor med samverkansområdet. 5.2 Samverkansområdet Transporter Aktörer som har deltagit Alla myndigheter som finns utpekade i förordningen att ingå i samverkansområdet Transporter deltar regelbundet i möten och i det gemensamma arbetet. En särskild styrgrupp finns organiserad i samverkansområdet och i den sitter representanter från var och en av myndigheterna i samverkansområdet. Till möte i samverkansområdet har även de kommunoch landstingsrepresentanter som är utsedda inom ramen för KBM:s och förbundens referensgrupp, Näringsdepartementet, KBM och Försvarsmakten kallats. Försvarsmakten och Näringsdepartementet har dock inte deltagit i något av de möten som har genomförts under hösten Verksamhet som har bedrivits i samverkansområdet Under perioden har tre styrgruppsmöten ägt rum. Samverkansområdets styrgrupp möts ungefär en gång var sjätte vecka. Förutom ordinarie styrgruppsmedlemmar har även ett antal externa föreläsare, experter och intressenter deltagit vid behov. Nämnas kan representanter från Volvo Technology som har redogjort för projekt inom Lindholmen Science Park, Länsstyrelsen på Gotland, Försvarsmakten (Gotland) och Luftfartsverket i Visby vilka redogjorde för Gotlands risk- och sårbarhetsanalys. I presentationen lyftes ett antal identifierade problemområden som man ville diskutera med samverkansområdet, främst rörande massevakueringar från Gotland via båt eller flyg. Med anledning av att Statens energimyndighet har tillkommit som medlem har arbetsordningen för samverkansområdet setts över och reviderats. Projekt- och arbetsgrupper Ett antal projekt- och arbetsgrupper är knutna till samverkansområdet. Dessa tillsätts ofta på uppdrag av styrgruppen och träffas vid behov. Ambitionen är att respektive myndighet ska finnas med i alla projekt- och arbetsgrupper. Öresundsstudien Studien utgick från en antagonistisk händelse som riktade sig mot transportinfrastrukturen i Öresundsregionen. Syftet var att belysa och identifiera konsekvenserna för näringslivet och samhället vid en regional händelse där Öresundsbron var stängd och andra vitala delar av transportinfrastrukturen regionalt inte kunde nyttjas under en längre tid. Analysen genomfördes ur ett transportperspektiv med fokus på bl.a. persontrafik, godstrafik (regional/transit), röjning och sanering samt krisinformation. 13

14 Projektägare var Banverket på uppdrag av samverkansområdets styrgrupp. Arbetsgruppen bestod av Banverket, Luftfartsverket, Länsstyrelsen i Skåne län, Sjöfartsverket, KBM och Öresundsbrokonsortiet. Under den aktuella perioden har tre arbetsgruppsmöten genomförts. Studien genomfördes den 5-6 december Deltagare var bl.a. representanter från kommuner och näringsliv på bägge sidor om Öresund, exempelvis hamnarna i regionen, SJ, SAS, DSB och EON. Projektet Kritisk infrastruktur. Mötena har handlat om att sammanställa underlag från respektive myndighet och att skapa sig en bild av var i landet det finns kritisk infrastruktur där flera transportmyndigheter berörs i händelse av störning. Detta ska sedan ligga till grund för fortsatt arbete. Projektägare är Vägverket på uppdrag av samverkansområdets styrgrupp. Två möten har hållits den aktuella perioden. Alla transportmyndigheterna samt Statens energimyndighet har varit representerade. CBRN-gruppen Arbetet har varit inriktat på att ta fram en utbildningsplan som ska ligga till grund för att säkerställa CBRN-kompetensen inom respektive myndighet. Detta har gjorts i samverkan med bl.a. Försvarsutbildarna. Vidare har gruppen arbetat med att revidera det gemensamma inriktningsdokumentet för att ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Projektägare är Banverket, på uppdrag av samverkansområdets styrgrupp. CBRN-gruppen består av representanter från samtliga myndigheter i samverkansområdet och har under perioden genomfört två arbetsgruppsmöten. Effekter av arbetet i samverkansområdet, identifierade behov av åtgärder samt slutsatser som ligger till grund för fortsatt verksamhet Under perioden den 1 september-31 december 2006 har samverkansområdet Transporters styr- och arbetsgrupper hållit en rad möten i olika syften. Samverkansområdet har ett stort antal pågående projekt, av både längre och kortare karaktär. Öresundsstudien visar att samhället är relativt robust vid händelser av den typ som studien har avsett men har även påvisat en rad behov. Bland annat bör de deltagande aktörerna se över och planera för hur de ska hantera ett längre avbrott i viktiga transportstråk. Detta för att minimera konsekvenserna och snabbt få igång en prioritering av hur tillgänglig transportkapacitet ska utnyttjas. Vidare visar studien på stora samverkansoch informationsbehov mellan alla aktörer, både privata och offentliga. Resultatet från studien utgör ett viktigt underlag för samverkansområdets fortsatta arbete. En viktig utmaning blir att utifrån Öresundsstudien och de tidigare studier som har genomförts identifiera åtgärdsförslag och att konkretisera vad respektive myndighet behöver göra för att åtgärda de 14

15 brister som visade sig inom respektive sektor. Fokus måste ligga på att hitta lösningar och samverkansformer mellan privata och offentliga aktörer. I projektet Kritisk infrastruktur är effekterna av det insamlade underlaget hittills begränsade. I och med att synen på vad som är kritisk infrastruktur skiljer sig åt bland myndigheterna är också det inlämnade underlaget av olika karaktär. Materialet ska nu läggas in i datoriserade geografiska informationssystem (GIS) för att få en kartbild av läget. Tydligt är dock att det finns en påtaglig koncentration av kritisk infrastruktur i storstadsregionerna. Samverkansområdets arbetsgrupp för CBRN-frågor har lagt fram ett förslag till CBRN-policy som styrgruppen ännu inte har tagit ställning till. Ett nytt direktiv håller även på att tas fram för CBRN-gruppens fortsatta arbete. KBM bedömer att arbetet bedrivs på ett strukturerat och ambitiöst sätt. En tydlig utvecklingsdimension präglar arbetet i samverkansområdet. Genomförd verksamhet bedöms ha genererat ökad kunskap om hot, risker och sårbarheter inom transportsektorn samt kunskap om vilka beredskapsförberedelser som behöver vidtas. 5.3 Samverkansområdet Farliga ämnen Aktörer som har deltagit i arbetet Alla myndigheter som finns utpekade i förordningen att ingå i samverkansområdet Farliga ämnen deltar regelbundet i möten och i det gemensamma arbetet. Sedan arbetets start har samverkansområdet adjungerat representanter från länsstyrelserna och landstingen samt från Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut, SMHI och Kemikalieinspektionen. Under hösten 2006 har även en kommunrepresentant bjudits in till samverkansområdets arbete i enlighet med överenskommelsen mellan KBM och förbunden om kommun- och landstingsrepresentation i samverkansområdena. I de projekt som har initierats av samverkansområdet engageras betydligt fler representanter från de olika myndigheterna än de som deltar i samverkansområdets möten. Verksamhet som har bedrivits i samverkansområdena Samverkansområdet Farliga ämnen har genomfört tre heldagsmöten under hösten I regel sker möten med hela gruppen en gång per månad varav ett till två tillfällen per år består av arbetsinternat som sträcker sig över två dagar. En fråga som har varit aktuell under hösten är den CBRN-strategi som KBM har tagit fram och som samverkansområdet planerar att omsätta i konkret arbete. En viktig del i strategin är att få fram en gemensam bild av vilka händelser som kan inträffa samt vilken förmåga samhället har att möta dessa händelser. Hotbild och förmåga ska sedan vägas av gemensamt och utgöra en grund för åtgärder och målbilder. 15

16 Samverkansområdet har vidare tagit fram en arbetsordning och en strategi för hur samarbetet ska utvecklas. I det arbetet har en vision för samverkansområdet formulerats: Samhället kan förebygga och hantera händelser med farliga ämnen och befolkningen har tilltro till denna förmåga. En annan fråga som har diskuterats är Nato-/Euroatlantiska Partnerskapsrådet (EAPR)-projektet Non-Bindning Guidelines and Minimum Standards och innehållet i de rapporter som har sammanställts i arbetet. Diskussionerna har gällt om det finns delar som behöver implementeras i det svenska systemet och hur det i så fall ska ske. En tvådagars studieresa till London har genomförts. Besök ägde rum på Health Protection Agency, på Department for Environment, Food and Rural Affairs samt på Veterinary Laboratories Agency. Två regionala heldagsseminarier har arrangerats av KBM och samverkansområdet i Norrköping respektive Växjö. Rubriken var Hotbild och samverkan för en god beredskap. Målgruppen var främst regional och lokal personal inom länsstyrelser, kommuner (inklusive räddningstjänst), landsting, polis m.fl. Sammanlagt 300 personer deltog vid seminarierna. En viktig del av samverkansområdets arbete bedrivs i de ämnesvisa plattformarna, som utgör samverkansområdets tre fasta arbetsgrupper. I plattformarna genomförs gemensamma risk- och såbarhetsanalyser som ligger till grund för de beredskapsåtgärder som ofta föreslås och genomförs i samverkan. Under hösten 2006 har främst N-plattformen utvecklat sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser genom att använda sig av metoden Gemensamma dimensionerande grunder (GDG). Metoden syftar till att identifiera beredskapens svaga länkar och att finna förbättringsåtgärder som ger skydd mot flera och olika händelser, det vill säga för att skapa en generell förmåga. Metoden gör det möjligt att sammanställa många aktörers förmågor till en samlad bild, värdera den och dra slutsatser. Vid ett tvådagarsseminarium som Socialstyrelsen och KBM arrangerade med rubriken B-forum presenterades ett tjugotal projekt som har initierats via B-plattformen. Arbetsgrupper som är knutna till och rapporterar till samverkansområdet Samverkansområdet har tre fasta arbetsgrupper som är indelade efter kemiska, biologiska respektive nukleära/radiologiska ämnen; C-, B- respektive R-/N-plattformen. I dessa grupper finns de myndigheter representerade som är experter på de aktuella ämnena, men även de myndigheter som representerar aktörer som ska hantera en CBRN-incident och dess konsekvenser deltar, till exempel Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen och Tullverket. Plattformsordförandena redovisar arbetet inför samverkansområdets plenum. 16

17 Myndigheter utpekade i förordningen att delta i samverkansområdet Farliga C-plattformen B-plattformen R/Nplattformen ämnen Kustbevakningen X Livsmedelsverket X X X Rikspolisstyrelsen X X Smittskyddsinstitutet X Socialstyrelsen X X X Statens jordbruksverk X X Statens kärnkraftsinspektion X Statens räddningsverk X X Statens strålskyddsinspektion X Statens veterinär medicinska anstalt X Tullverket X Krisberedskapsmyndigheten I samverkansområtets arbete deltar även Länsstyrelserna Sveriges Kommuner och Landsting Totalförsvarets forskningsinstitut X X X Försvarsmakten/Totalförsvarets skyddscentrum Kemikalieinspektionen X Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut X Samverkansområdets arbete planeras av ett arbetsutskott som består av ordförande, vice ordförande och KBM:s kontaktpersoner. Även de tre plattformsordförandena knyts till arbetsutskottet. Utöver dessa grupper skapas tillfälliga arbetsgrupper för aktuella frågor. Under 2006 har en arbetsgrupp planerat de totalt tre regionala CBRNseminarierna. Effekter av arbetet i samverkansområdet, identifierade behov av åtgärder samt slutsatser som ligger till grund för fortsatt verksamhet Genom de regionala CBRN-seminarierna har samverkansområdet spridit kunskap om den aktuella hotbilden till främst den regionala och lokala nivån. Seminarierna har också bidragit till ökad kontakt mellan nationella, regionala och lokala aktörer. I de diskussionspass som ingick i seminarierna lämnades synpunkter, förslag och idéer som kommer att utgöra ett viktigt underlag för samverkansområdets fortsatta arbete. Diskussionerna i samverkansområdet rör nu hur arbetet ska drivas vidare och hur en utveckling av samverkan kan ske. Hos flera av myndigheterna finns en önskan om att utveckla större enhetlighet mellan plattformarnas arbete samt rollfördelningen mellan samverkansområdet och plattformarna. 17

18 Myndigheterna inom plattformarna har under längre tid haft ett nära samarbete och initierat ett stort antal samverkansprojekt som nu löper. Arbetet med projekten har i fler fall lett till att ytterligare behov av åtgärder eller kompletteringar uppmärksammas. Inom ramen för samverkansområdet har bl.a. gemensamma utbildningar, övningar, handlingsstrategier och rutiner tagits fram. Samordning av laboratorieresurser och gemensamt informationsmaterial är andra exempel på gemensamma projekt. Under 2006 har allt fler samverkansprojekt börjat ge resultat i form av viktiga beredskapsåtgärder som förbättrar förmågan. Deltagandet vid samverkansområdets möten har varit stort och engagerat. Myndigheterna är positiva till att fortsätta utveckla formerna för samverkan mellan myndigheterna och bidrar konstruktivt till detta. De regionala seminarierna har varit uppskattade av både deltagarna och arrangörerna. KBM:s bedömning är att verksamheten i samverkansområdet fungerar mycket väl. Arbetet bedrivs strukturerat och med hög ambition. Flera konkreta projekt och beredskapsförberedelser har genererats från den samverkan som har bedrivits i området. 5.4 Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Aktörer som har deltagit i arbetet I samverkansområdet Ekonomisk säkerhet har Finansinspektionen, Försäkringskassan och Riksgälden deltagit regelbundet i möten och i det gemensamma arbetet i enlighet med förordningen. Dessutom deltar Riksbanken och Länsstyrelsen i Skåne län som adjungerade medlemmar. Skatteverket och Tullverket, som också ingår i samverkansområdet enligt förordningen, skrev under 2006 till regeringen och begärde utträde ur samverkansområdet. Dessa myndigheter har inte heller deltagit i samverkansområdets arbete fullt ut under Tullverket upprätthöll dock ordförandeskapet under första halvåret Efter att regeringen avslog myndigheternas begäran om utträde deltar åter Tullverket och Skatteverket i samverkansområdets arbete. Arbetsmarknadsstyrelsen ingår inte längre formellt i samverkansområdet men har under hösten ändå deltagit vid samverkansområdets möten. Sveriges kommuner och landsting kommer under 2007 att delta med representanter för KBM:s och förbundens gemensamma referensgrupp med kommun- och landstingsföreträdare. Verksamhet som har bedrivits i samverkansområdet Samverkansområdet har haft två endagsmöten under hösten. Under den tiden har samverkansområdet genomfört en kartläggning av verksamheter och beroenden inom betalningssystemen. Riksbanken har varit sammanhållande för detta arbete som involverat sex övriga myndigheter; 18

19 Finansinspektionen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Ekonomistyrningsverket, Riksgälden, Försäkringskassan och Länsstyrelsen i Skåne. Kartläggningarna har underlättat förståelsen för beroenden inom den finansiella sektorn och utgör första steget mot en djupare analys som ska ske inom ramen för samverkansområdet. Inom samverkansområdet sker informationsutbyte på flera sätt. Myndigheterna informerar varandra om pågående verksamhet och projekt på krisberedskapsområdet, exempelvis risk- och sårbarhetsanalyser. KBM informerar myndigheterna om aktuella krisberedskapsfrågor, exempelvis den nya förordningen, pågående utredningsuppdrag och tidplan för planeringsprocessen. Inom samverkansområdet sker en diskussion och avstämning i frågor som behöver föras vidare till KBM, exempelvis behovet av studier. Arbetsgrupper som är knutna till och rapporterar till samverkansområdet Finansinspektionens projekt Det finansiella systemets privat-offentliga samverkan (FSPOS) är inte en arbetsgrupp som initieras av samverkansområdet, men de flesta myndigheterna inom samverkansområdet deltar i projektet och projektet avrapporteras kontinuerligt vid dess möten. FSPOS finansieras via anslag 7:5 Krisberedskap. KBM:s projekt om kritiska beroenden samarbetar med FSPOS. FSPOS består av fyra undergrupperingar: - Arbetsgrupp kritisk infrastruktur - Arbetsgrupp information och omvärldsbevakning - Arbetsgrupp betalningssystem - Lokalt FSPOS (Kristianstad) Samverkansområdet har format en arbetsgrupp som samarbetar med KBM:s projektgrupp för övningen SAMÖ 08, som kommer att behandla en störning inom det finansiella systemet. Samverkansområdets kartläggning över beroenden inom det finansiella systemet används av KBM:s övningsplanerare. Effekter av arbetet i samverkansområdet, identifierade behov av åtgärder samt slutsatser som ligger till grund för fortsatt verksamhet Det kartläggningsarbete som nämns ovan underlättar en framtida analys av sårbarheter i systemet, identifiering av vilka som äger problemet, samt vilka åtgärder som behöver vidtas. Arbetet kommer att fortsätta under 2007 och då bland annat diskutera följande frågor: Vad händer om en av delarna i betalningssystemet faller bort? Går det att genomföra betalningar manuellt? Hur påverkar tidpunkten för en kris i betalningsväsendet effekten av krisen? 19

20 Resultatet av kartläggningen används även som ett av flera underlag för arbetet inom FSPOS. Då även de privata huvudaktörerna inom den finansiella sektorn deltar i FSPOS får kartläggningen en stor genomslagskraft och större effekt. Samverkansområdet har under 2006 halverats i deltagarantal. Då den nya förordningen trädde i kraft minskade antalet utpekade myndigheter från tio till fem. Denna förändring upplevs i stort av kvarvarande myndigheter som positiv, även om det kräver att nya arbetssätt utvecklas. Bland annat behöver kvarvarande myndigheter med högre frekvens axla ansvaret för samverkansområdets ordförandeskap respektive vice ordförandeskap. I avvaktan på en ny säkerhetschef har Riksgälden inte, som planerat, kunnat ta på sig vice ordförandeskapet vilket har krävt en ökad arbetsinsats av andra myndigheter. KBM bedömer att arbetet i samverkansområdet bedrivs strukturerat men att området tappade tempo i verksamheten till följd av att myndighetssammansättningen ändrades under KBM gör dock bedömningen att man nu är på god väg mot att hitta former och struktur för fortsatt samverkan. Samverkansområdet bedöms också ha kommit mycket långt i sitt arbete med att utveckla privat-offentlig samverkan. 5.5 Samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Aktörer som har deltagit Alla myndigheter som finns utpekade i förordningen att ingå i samverkansområdet Geografiskt områdesansvar deltar regelbundet i möten och i det gemensamma arbetet. Från länsstyrelserna deltar två länsråd aktivt, varav en är ordförande för samverkansområdet. I övrigt sker representationen på försvarsdirektörsnivå eller motsvarande. Även Sveriges kommuner och landsting deltar i mötena med egen personal samt med representanter för KBM:s och förbundens gemensamma referensgrupp med kommun- och landstingsföreträdare. I samverkansområdet företräder förbunden det lokala geografiska områdesansvaret som vilar på kommunerna enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Verksamhet som har bedrivits i samverkansområdet Det första konstituerande mötet i samverkansområdet ägde rum i oktober och arbetsutskottet sammanträdde första gången i november. Ett ytterligare möte med arbetsutskottet skulle ha ägt rum i december men sköts upp till januari Samverkansområdet avser i fortsättningen att träffas vid tre till fyra tillfällen per år, varav ett möte kommer att genomföras med länsstyrelsernas länsråd, KBM:s verksledning och förbundens VD. Arbetsutskottet träffas inför varje samverkansområdesmöte eller vid behov. 20

21 Arbetet i samverkansområdet har under hösten 2006 startats upp och en gemensam plattform håller på att utarbetas för arbetet med det geografiska områdesansvaret på lokal, regional och nationell nivå. Parter, struktur, organisation och grundförutsättningar är frågor som har diskuterats och fastställts, liksom verksamhetsinriktning och tidplan för möten under Arbetsgrupper som har bildats och som är knutna till och rapporterar till samverkansområdena Ett arbetsutskott har bildats som består av representanter för KBM, försvarsdirektörer från fem länsstyrelser och personal från förbunden. Eventuella övriga arbetsgrupper kommer att bildas i den utsträckning som arbetet kräver. Inom KBM pågår ett arbete med att inventera vilka befintliga arbetsgrupper som kan eller bör ha en relation till samverkansområdet. Effekter av arbetet i samverkansområdet, identifierade behov av åtgärder samt slutsatser som ligger till grund för fortsatt verksamhet Hösten 2006 har främst ägnats åt att skapa en struktur och inriktning för arbetet i samverkansområdet. Sedan det första mötet i oktober 2006 har KBM, med utgångspunkt i länsstyrelsernas förslag till inriktning samt förbundens synpunkter, tagit fram förslag till två dokument för arbetet i samverkansområdet; grundförutsättningar och verksamhetsinriktning. Det förstnämnda redogör för de legala förutsättningarna och utgör samverkansområdets stadgar. Dokumentet är avsett att kunna ha en lång livslängd. Verksamhetsinriktningen kommer i första hand att fokusera på arbetet under Enligt verksamhetsinriktningen ska samverkansområdet prioritera det arbete som syftar till att stärka krishanteringsförmågan. För perioden 2007 ska samverkansområdet fokusera på att behandla, utveckla och tydliggöra följande områden: - Gemensamma frågor om risk- och sårbarhetsanalyser, - Samverkan, samordning och ledning inför och vid kriser vilket omfattar former för informationssamordning och kriskommunikation, - Samverkan med andra samverkansområden, - Övning och utbildning, - Mål för kommande verksamhetsperiod Länsstyrelserna i samverkansområdet ska samverka med andra samverkansområden och i dessa företräda det geografiska områdesansvaret på regional nivå. Syftet är att underlätta samverkan mellan sektorsansvariga och områdesansvariga aktörer samt att främja en helhetssyn i krisberedskapsarbetet. Under 2006 har arbetet i det tidigare samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information avslutats och fokus ligger nu helt på det geografiska områdesansvaret. Möjligheterna att behandla frågor det 21

22 geografiska områdesansvaret utifrån ett helhetsperspektiv har ökat genom att även den lokala nivån finns representerad genom förbunden. Arbetet i samverkansområdet har hittills fungerat bra och de deltagande aktörerna har kommit en god bit på väg mot att hitta former och struktur för fortsatt samverkan. KBM gör bedömningen att verksamheten i samverkansområdet bedrivs på ett strukturerat och ambitiöst sätt. De förberedande åtgärder som har vidtagits under hösten 2006 har lett till att området bedöms ha mycket goda förutsättningar för att bedriva sin verksamhet under Samverkansområdet Skydd, undsättning och vård Aktörer som har deltagit i arbetet Alla myndigheter som finns utpekade i förordningen att ingå i samverkansområdet Skydd, undsättning och vård deltar regelbundet i möten och i det gemensamma arbetet, med undantag från Kustbevakningen. Kustbevakningen deltog aktivt men bytte representant vid halvårsskiftet och den nya representanten har inte haft möjlighet att delta under den period som denna uppföljning avser. Sveriges kommuner och landsting deltar med representanter från KBM:s och förbundens gemensamma referensgrupp med kommun- och landstingsföreträdare. Verksamhet som har bedrivits i samverkansområdet under perioden Under hösten har förutom en seminarieövning fem möten genomförts. Arbetet under 2006 har varit fokuserat mot seminarieövningen på temat Terroristattentat i Öresundsregionen, som genomfördes den oktober i Köpenhamn. Det övergripande syftet med seminarieövningen var att stärka samhällets och de deltagande aktörernas krishanteringsförmåga. Fokus under seminarieövningen var att identifiera brister i förmågan att samverka mellan Sverige och Danmark på lokal, regional samt nationell nivå inom de verksamheter som området skydd, undsättning och vård omfattar. Deltagarna på seminariet var ett 50-tal utvalda myndighetsrepresentanter från Sverige och Danmark. Seminarieövningen resulterade i en slutrapport där de identifierade bristerna finns dokumenterade. Rapporten kommer under 2007 att kompletteras med förslag på områden inom vilka ytterligare åtgärder behövs. Arbetsgrupper som har bildats och som är knutna till och rapporterar till samverkansområdena Inga arbetsgrupper är knutna till eller rapporterar till samverkansområdet. 22

23 Effekter av arbetet i samverkansområdet, identifierade behov av åtgärder samt slutsatser som ligger till grund för fortsatt verksamhet För att kunna planera och vidta rätt förberedelser arbetar samverkansområdet med att skapa sig en samlad uppfattning om de sårbarheter och risker som finns inom samverkansområdet. Myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser, utredningar, rapporter och resultat från olika arbetsgrupper utgör viktiga underlag för detta arbete. Utöver ovan beskrivna material behöver samverkansområdet ta del av lokala och regionala aktörers uppfattningar om sårbarheter och risker inom samverkansområdet. Syftet med de scenariobaserade seminarier samverkansområdet årligen genomför är att få fram denna samlade uppfattning. KBM bedömer att arbetet inom samverkansområdet fungerar bra. Samverkansområdets medlemmar är aktiva, drivande och är intresserade av att utveckla samarbetet. Genomförd verksamhet bedöms ha genererat ökad kunskap om hot, risker och sårbarheter som nu kan omsättas i beredskapsåtgärder. 23