Arbetslivsrepresentanter dialogseminarium

Transkript

1 Minnesanteckningar 1(6) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin Arbetslivsrepresentanter dialogseminarium Möte 1, kl Närvarande: Mikaela Almerud (Svenskt näringsliv) Alexander Beck (Civilekonomerna) German Bender (TCO) Olle Dahlberg (Sveriges ingenjörer) Johanna Köhlmark (UKÄ) Tomas Egeltoft UKÄ, Ulrika Thafvelin UKÄ Inledning Lars Haikola inleder och välkomnar Kort presentation UKÄs presentation. Diskussion Alumnenkäten Diskussion kring svarsfrekvens och om man kan man inkludera dem på annat sätt. Exempel Holland tar in alumnenkäter och ser det som en värdefull information när svarsfrekvensen är över 15 procent. Finns det brister kommer det fram i alumnenkäten och kan ses som en indikation. (Även Norge lyftes som exempel på en liknande användning av alumnenkäter.) Vissa lärosäten är ointresserade av sina alumner. UKÄ borde uppmuntra lärosätena att dra igång alumnenkäter. Förslag att man ska kräva av lärosätena att redogöra för detta. Enkäten som lärosätena har (alumner) är för svepande. Alumnenkäter kan ge starka indikationer. Metoden POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uk-ambetet.se

2 Välj typ av dokument 2(6) Diskussion kring utvärderingsfrågor och dubbla examina. Det framfördes att det finns en oro att man efter resultaten av nuvarande utvärderingssystem gå ifrån samarbetet med arbetslivet, bland annat på grund av har problem med dubbla examina. UKÄ: Förhoppning att lärosätena rensar upp genom att plocka bort generella och inte ge dubbla examen. Konferens kring detta 2 april på ÖrU. Lärosätena avgör själva om de ska ge dubbla examina. Arbetslivsperspektivet i utvärderingsfrågor, vilken information skulle man vilja framgick i utvärderingen? Vad vill man se? Be lärosäten beskriva: Hur är det med samverkan? Frågorna bör inte bara gälla vad de gör, utan också hur de kom fram till att det var just detta som skulle göras. Till exempel genom undersökningar hos studenter och alumner, och vilka slutsatser man drog av det. Någon slags beskrivning där man kan fånga upp samverkan. Hur säkerställer utbildningen att studenterna är redo för arbetslivet? Hur förbereder man studenterna? Vilka samverkansaktiviteter har man? Är det mer strategisknivå eller personutbyte och praktikplatser. Fler och fler studenter som poängterar att de vill veta vad utbildningen leder till. Fånga in samverkansaktiviteteter. Fokus på hur man jobbar och varför snarare än detaljerade beskrivningar. Högskolan autonomi måste respekteras. Kompetens och förmågor Stödord av vikt för arbetslivet: Språklig förmåga, inte minst sitt modersmål. samverkan, kommunikation, självständigt och förmågan att se sig själv i en kontext, helheten. Vikten av att ta med svåra mål inte gå mot bara akademiska bara för att det är lättare att bedöma. Arbetslivsrepresentantens roll Svårigheten att rekrytera lyftes av TCO och Svenskt Näringsliv Ersättning och tid är främsta hindret. Otydlighet kring rollen och i anvisningar från UKÄ. De som får frågan vet inte hur de ska ta ställning till. Omfattande och luddigt uppdrag. Man har heller inte haft tilltro till systemet.

3 Välj typ av dokument 3(6) Envägskommunikation från de som levererar namn till UKÄ man får inte veta om det ger något eller inte. Diskussion kring antal arbetslivsbedömare samt huruvida de ska vara med i hela processen. Oro för att arbetslivsrepresentanterna blir gisslan i utvärderingen. Färdigheter i uppsatserskulle kunna bedömas av arbetslivsrepresentanter. Genomförande Skalar ner tiden för arbetslivsrepresentanterna och istället ha fler inledningsvis. De har störst vikt när de pratar om att formulera färdigheter och förmågor. Vad är det som studenterna bör kunna? Vad det är som bör mätas? Stoppa in flera från början. Ett alternativ kan vara att man har en större representation av arbetslivsrepresentanterna i ett initialt skede och att det sedan endast är 1-2 arbetslivsrepresentanter som är med i hela processen. Viktigt att UKÄ signalerar tydligt med riktlinjer vilken roll arbetslivsrepresentanten har. Det är viktigt att arbetslivsbedömarna ger dem ett tydligt mandat. Ta fram riktad information. Vad förväntas av mig? Vad händer? Möjlighet för arbetslivsrepresentanterna att snacka ihop sig i förväg hur de ser på sin roll och få en gemensam syn på sin roll. Det är bra om arbetslivsrepresentanterna är med och bedömer självvärderingen. Speciellt de eller den frågan som berör arbetslivet. Mervärde Det måste vara fint att vara med. Diplom som man kan sätta upp på väggen, delta. Är det möjligt för UKÄ att lista vilka företag man samarbetar med, typ Nationella partners i utvärderingarna? Sådant kan vara en del av företagens CSR-arbete. Rekrytering Ett sätt att nå ut till arbetslivsrepresentanterna är genom branschorganisationerna de har ett stort kontaktnät. Svårigheten är att nå rätt person. Man kan gå via kårerna som har kontakt med personer från branscherna som är intresserade av utbildningsperspektivet. UKÄ tar fram ett webbformulär som kan distribueras genom arbetslivsorganisationerna och kårerna, där arbetslivsrepresentanterna i ett initialt skede kan anmäla sitt intresse. Övriga synpunkter Viktiga frågor är: varför sjunker genomströmningen? Vad säger det om utbildningens kvalitet? Bland ingenjörerna så minskar antalet studenter som går färdigt en utbildning. Är det för att utbildningen är dålig eller för att det inte behövs så många år? Kan man på något sätt få lärosätena att förklara detta i självvärderingen.

4 Välj typ av dokument 4(6) Varför tittar man inte på lokala mål? Det är många aktörer som på olika sätt marknadsför sina utbildningar. Lever man upp till det som sägs? Önskemål från deltagarna om återkoppling i form av möte och/eller skriftligt underlag när UKÄ kommit längre i processen. Möte 2, kl Närvarande: Fredrik Voltaire, Almega Per Fagrell, Teknikföretagen Jesper Lundholm, Unionen Dan Israel, Leopard förlag, Stina Hamberg, DIK Johanna Köhlmark, UKÄ Aija Sadurskis, UKÄ. Inledning Kort presentation UKÄs presentation. Lars Haikola inleder och välkomnar Inledande diskussion Hur hanteras de lärosäten som inte åtgärdar brister i systemet? Lärosätena väljer att lägga ner utbildningarna. Hur används de extra medel som lärosäten får för MHK av lärosätena? UKÄ har ingen helhetsbild, men vet men att det verkar som om de utbildningar som fått betyget åtminstone får en del av pengarna. Synpunkter på arbetslivsföreträdarens roll Arbetslivsföreträdarnas roll är mycket otydlig. De har inte samma villkor som expertbedömarna eftersom de inte läser självständiga arbeten. Dessutom har arbetena inte lästs ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Varken de eller studenterna har någon roll alls. Dan invände att han har bättre erfarenhet och tycker att han kunnat delta i diskussionen om arbetena. Uppdraget är komplicerat eftersom det kan finnas en motsättning mellan högskolans uppdrag att utbilda för arbetsmarknaden och att ge en akademisk grund. Det finns andra mål (än i examensordningen?) som är viktigare för ingenjörer, särskilt paraplymålet att kunna arbeta självständigt.

5 Välj typ av dokument 5(6) Bra mått på arbetslivsrelevans Till exempel en enkät som den studentkåren vid Linköpings universitet skickar ut till f d studenter med frågor om vad i utbildningen som varit bra och användbart på arbetsmarknaden. Det borde varit universitetet som skickat ut enkäten. Alumners erfarenheter är viktigare än självständiga arbeten. Dan höll med om att vad man fått för jobb efter studierna är det viktiga. För en del utbildningar och/eller under vissa perioder (till exempel lågkonjunktur) är arbetsmarknaden dålig utan att utbildningarna kan lastas för det. Etableringsgrad inte kan vara det enda måttet på kvalitet. Ett särskilt problem är att alumnenkäter fått så låg svarsfrekvens. Man måste också skilja på om en metod ska användas till utvärdering eller till information till blivande studenter. Man bör fråga studenter varför de valt en utbildning. Man bör också ha mycket mer underlag än bara självständiga arbeten, och gå på djupet i frågorna. När det gäller till exempel praktik bör man ta hänsyn till kvalitet och relevans. Det är viktigt att se på hur strategiskt lärosätena arbetar. Mycket handlar om medvetenhet en attityd att studenterna aldrig kommer att få bra jobb blir lätt en självuppfyllande profetia. Uppgifter från alumner kan kopplas till annat, som kunskap om arbetsmarknaden som facket har. Det borde finnas krav på att lärosätena har alumnenkäter. En skrift, Utbildningssamverkan för jobb, innovation och företagande, delades ut av deltagarna, och de pekade särskilt på det som står om samverkan på sidan 24. De vill gärna se något i den stilen. Det är ett problem att mål väljs bort och att det dessutom drabbar selektivt. Trots att lärosätena lägger mycket arbete på självvärderingarna är resultatet magert. De skulle behöva vara mer självkritiska och vi skulle behöva mer explicit fråga vad är ni dåliga på?. Självvärderingen var alldeles för lite uppstyrd och att det gjorde det oerhört svårt att hitta belägg för måluppfyllelse. Vissa mål skulle kunna beläggas genom de självständiga arbetena, andra genom självvärderingen. Hur man kan få in utbildningssamverkan, som måste vara på central nivå, i vår utvärderingsmodell? En möjlighet kan vara hur använder den enskilda utbildningen de centrala funktioner som finns, till exempel karriärcenter?. Man kan också fråga efter hur utbildningen förbereder studenterna för ett livslångt lärande. En erfarenhet från utvärderingen av civilingenjörsutbildningarna, att tvärvetenskapliga utbildningar hamnat i kläm. Några punkter som skulle kunna krävas för att visa studenternas kunskaper skulle kunna vara: fortlöpande dokumentation, som portfolio, tester av studenterna, intervjuer av munta typ och att titta på vilken pedagogik som används.

6 Välj typ av dokument 6(6) Vidare lyftes att högre utbildning ska förbereda för det livslånga lärandet. En utvärderingsfråga kan vara hur lärosätena arbetar med detta. Arbetslivsföreträdarnas roll och hur arbetet bedrivits: Bör de ingå i gruppen på samma sätt som övriga bedömare? Arbetslivsföreträdarna kan hamna utanför, särskilt om de inte är med i hela processen. Gruppdynamiken avgörande för resultatet. Man kunde effektivisera arbetet genom att bara använda självvärderingen till att komplettera de självständiga arbetena genom att fylla luckorna. Dock; arbetena är otroligt väsentliga för att se glappet mellan utbildningens intentioner och det faktiska resultatet. Arbetslivsföreträdaren borde därför ha tillgång till åtminstone en del arbeten. Den gemensamma läsningen av arbeten för att kalibrera, och som hela bedömargruppen deltog i, var oerhört värdefull. Dock skiljer erfarenheterna sig åt. Tankar om rekrytering av arbetslivsföreträdare Svårt Per hade lagt ett stort arbete på att ringa till lärosäten för att få namn på personer som satt i programråd eller dylikt och sammanställt en lång lista, men det hade inte blivit något av de förslagen. Ingen återkoppling från UKÄ till de som inkommit med namnförslag. Dålig betalning är ett problem, både för individen och för särskilt mindre arbetsgivare. Samtidigt kommer ersättning aldrig motsvara nedlagd arbetstid att delta i utvärderingen är mer att betrakta som en samhällelig plikt. Erfarenhet från civ ing- utvärdering var att förutsättningarna varit svåra pga att klustren ännu inte formats. Det var lättare för vårdutbildningarna, där SKL kunde gå ut med mer riktade förfrågningar, och de personerna blev utsedda.