ÅRSREDOVISNING 2015 Högskolan Dalarna

Transkript

1 HDa dnr DUC /155 ÅRSREDOVISNING 2015 Högskolan Dalarna Fastställd av högskolestyrelsen

2 Innehåll Rektors förord... 5 Högskolans uppdrag... 6 Högskolans vision och övergripande mål... 7 Uppföljning av Vision för och övergripande mål... 7 Ny vision för Högskolan Dalarna bortom Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsbehov Studenterna Internationell mobilitet Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning Utbildning på forskarnivå Samverkan och samproduktion Regional samverkan med näringslivet Samverkan inom lärarutbildningen Samverkan inom socialtjänst, vård och omsorgsverksamhet Personal Ekonomi Redovisning av prestationer Kapitalförändring Intäkter Upplåtande av bostadslägenhet Kostnader Kapitalförändring per verksamhetsgren Myndighetskapitalet Likviditet Balansräkning Anslagsredovisning, tkr Finansiella villkor Tilläggsupplysningar och noter Redovisningsprinciper Bilaga 3 Redovisning av takbelopp Styrelse och ledning... 68

3 Tabeller och diagram Tabell 1 Antal helårsstudenter Tabell 2 Antal helårsstudenter och andel kvinnor per utbildningsområde Tabell 3 Antal helårsstudenter och helårsprestationer fördelade på utbildningsprogram och fristående kurser 18 Tabell 4 Antal programnybörjare, helårsstudenter och examina för högskoleingenjörs- samt vissa vård- och lärarutbildningar Tabell 5 Antal avlagda examina Tabell 6 Antal studieavgiftsskyldiga studenter Tabell 7 Inresande studenter i utbytesprogram Tabell 8 Utresande studenter i utbytesprogram Tabell 9 Antal publikationer Tabell 10 Antal i forskarutbildning fördelat på forskningsämnesområden och kön Tabell 11 Antalet rekryterade och befordrade lärare fördelat på kön Tabell 12 Antal anställda (kategori, ålder, kön) 40 Tabell 13 Antal anställda (personår) lärare respektive teknisk och administrativ personal Tabell 14 Antal anställda (personår, kategori) Tabell 15 Sjukfrånvaron i förhållande till personår under Tabell 16 Volym samt kostnad för prestationer Tabell 17 Resultaträkning , tkr 46 Tabell 18 Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras , tkr 49 Tabell 19 Intäkter och kostnader per verksamhetsgren , tkr 51 Tabell 20 Kapitalförändring på område , tkr 52 Diagram 1 Utbildningsvolym 2015 per område, i pengar 19 Diagram 1 Utbildningsvolym 2015 per område, i helårsstudenter 19 Diagram 3 Antal helårsstudenter, campus respektive nätbaserad utbildning, Diagram 4 Totala intäkter forskning (mnkr) 31 Diagram 5 Intäkter 2015 samt procentuell andel 47 Diagram 6 Bidragsfinansiärer Diagram 7 Högskolan Dalarnas verksamheter Diagram 8 Verksamhetens kostnader

4 Högskolan Dalarna i siffror anställda omfattande 604,4 personår 779 anställda omfattande 636,7 personår 43 professorer 41 professorer dessutom 39 docenter 55 % forskarutbildade lärare: inkl. meriteringsanst o forskningsledare (avser antal individer) dessutom 32 docenter 55 % forskarutbildade lärare: inkl. meriteringsanst o forskningsledare (avser antal individer) 269 adjunkter 260 adjunkter 72 forskarstuderande varav 10 i egen forskarutbildning (samt 4 företagsdoktorander och 7 kommundoktorander) 587 mnkr i omsättning varav 109,5 mnkr (19 %) inom forskningsverksamhet 81 forskarstuderande varav 9 i egen forskarutildning (samt 5 företagsdoktorander och 10 kommundoktorander) 598 mnkr i omsättning varav 108 mnkr (18 %) inom forskningsverksamhet 49 % externfinansiering inom forskningsverksamheten (54 mnkr) 48 % externfinansiering inom forskningsverksamheten (52 mnkr) Utbildningsutbud Utbildningsutbud 73 utbildningsprogram varav 27 på avancerad nivå 71 utbildningsprogram varav 22 på avancerad nivå kurser kurser Studentstatistik Studentstatistik studenter studenter studenter inom nätbaserad utbildning studenter inom nätbaserad utbildning 697 internationella studenter 872 internationella studenter Källa: SCB/UKÄ, siffrorna avser läsår Källa: SCB/UKÄ, siffrorna avser läsår helårsstudenter helårsstudenter helårsprestationer (prestationsgrad 74,8 %) helårsprestationer (prestationsgrad 75,5 %) examina examina 4 Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna

5 REKTORS FÖRORD År 2015 har varit intensivt, roligt, svårt och intressant. Vi gladdes vid den akademiska högtiden när vi promoverade Högskolans första egna doktor och firade att vår satsning på att få fram fler seniora forskare nu gett utdelning i 15 nya docenter. Vi är också stolta över vår första kull examinerade barnmorskelärare i Somaliland. Den nya regeringens tydliga avsiktsförklaring att Sverige ska ha högre utbildning och forskning i hela landet är uppmuntrande och året innebar också att vi tillsammans med våra samarbetspartners i regionen åter lyckades få stora anslag från EU för att stärka vår regions utveckling. Samtidigt har regeringens styrning att utbilda fler lärare och sjuksköterskor, inneburit att vi fortsatt behöver lägga ner delar av vårt övriga utbildningsutbud. Dessa omställningsbeslut har varit och är fortsatt smärtsamma och grannlaga, då våra utbildningar är angelägna. Den intensiva debatt kring Högskolans uppdrag med anledning av att vi startat en utredning om vår framtida lokalisering har visat på ett stort engagemang i och förhoppningar på vår verksamhet. Det i sig är i grunden något att glädjas åt. Vi har fullföljt vårt uppdrag för 2015 och redovisar helårsstudenter och helårsprestationer och avräknar därmed hela vårt takbelopp. Totalt omsatte Högskolan 587 mnkr varav forskningen stod för 110 mnkr. Högskolan har 13,8 mnkr i sparade prestationer och 135 mnkr i myndighetskapital. Myndighetskapitalet planeras att fortsatt användas för kostnader i samband med omställningsprocessen och i utvecklingsinvesteringar. Det strategiska utvecklingsarbetet har varit intensivt. I december 2014 antog Högskolestyrelsen en ny vision. Visionen sätter Högskolan i ett större sammanhang och formulerar hur vi ser vårt uppdrag, den roll vi vill spela i samhället. Visionen är inte tidsatt. Under 2015 har vi arbetat med att fastställa de utvecklingsprioriteringar vi gör för fyraårsperioden Högskolestyrelsen fattade beslut om strategidokumentet Att leva visionen i december Där lyfts fyra prioriterade inriktningar: bildning, öppna vägar till kunskap, samskapande och i Dalarna i världen. Utvecklingen av utbildningsutbudet har fortsatt med nystartade utbildningar och ett antal nya examenstillstånd. Exempelvis fick vi tillstånd att ge masterexamen inom området interkulturella studier, ett område där vi är akademiskt starka och som är angeläget i hur vi formar vår framtid tillsammans. Därutöver fick vi tillstånd för utbildning av idrottslärare och matematiklärare för gymnasienivån. För forskningen genomfördes Högskolans första större panelutvärdering, DURE. Erfarenheten av denna är oerhört värdefull och ligger till grund för de prioriterade utvecklingsinsatser som kommer att genomföras inom våra forskningsprofiler. Jag vill också nämna den genomgripande genomlysning som gjordes av Högskolans stödfunktioner. Jag har sagt det förut men det är inte mindre sant idag: jag är stolt över att få leda en för vårt samhälle så viktig verksamhet där medarbetarna har mod och kompetens att fatta svåra beslut, och samtidigt hitta konstruktiva lösningar för att uthålligt och med framtidstro fullgöra vårt uppdrag. Marita Hilliges Rektor Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna 5

6 HÖGSKOLANS UPPDRAG Högskolans uppdrag regleras genom lagar och förordningar. För högskolor och universitet är högskolelagen och högskoleförordningen särskilt framträdande. Högskolorna kan med utgångspunkt från detta regelverk välja att lägga större fokus på vissa delar av uppdraget och också välja hur uppdraget ska utföras. För Högskolan Dalarna är utbildning på grundnivå och avancerad nivå i fokus och en stor del av undervisningen sker nätbaserat. Detta påverkar vilka strategier Högskolan tar fram och vilka interna mål som sätts upp. Utöver högskolelagen, högskoleförordningen och regleringsbrevet har Högskolan tagit fram en vision och övergripande mål som tillsammans med internt framtagna verksamhetsplaner utgör grund för de verksamhetsuppdrag som rektor ger till akademier, stödfunktioner och nämnder. I uppdraget ingår att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet. Kvalitetsarbete är det arbete som sker inom samtliga verksamhetsområden med syfte att förbättra och utveckla verksamheten. Detta arbete vilar på medarbetare och studenters drivkraft till utveckling samt övriga intressenters behov, förväntningar och krav på verksamheten. I Högskolans policy för systematiskt kvalitetsarbete tydliggörs kvalitetsarbetets syfte genom att kopplas till Högskolans vision och strategiska mål. Policyn ger en översiktlig beskrivning av Högskolans idé om systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetskultur och kvalitetsansvar. Kvaliteten i kärnverksamheten bygger på att förbättringsarbetet utgör en integrerad del i de verksamhetsprocesser som omfattar utbildning, forskning och samverkan med omgivande samhälle. Med utgångspunkt i Högskolans vision och strategiska mål formulerar respektive enhet operationella mål i en verksamhetsplan. I verksamhetsplaneringen genomförs dialoger mellan ledningen och företrädare för respektive resultatenhet om verksamhetens resultat från föregående år samt planering och budget för nästkommande år. Efter styrelsens beslut om verksamhetsplan och budget beslutar rektor om ett verksamhetsuppdrag för respektive enhet. 6 Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna

7 Högskolans vision och övergripande mål Högskolan Dalarnas vision beslutades 2010 och gäller fram till och med Styrelsen beslutade i december 2014 om en ny vision för Högskolan och under 2015 har strategiskt utvecklingsarbete bedrivits inför övergången 2016 till den nya visionen. År 2015 redovisas dock i förhållande till den dittills gällande visionen. Högskolan Dalarnas vision för sammanfattas i följande tre meningar: År 2015 är Högskolan Dalarna ledande i nästa generations lärande. Vår utbildning och forskning är ansedd för sin höga kvalitet, som stärks ytterligare av att vi har egen forskarutbildning inom några starka områden. Vår samproduktion av forskning, utbildning och verksamhetsutveckling tillsammans med företag och organisationer är väl utbyggd regionalt, nationellt och internationellt. När visionen från 2010 beslutades av styrelsen fastställdes samtidigt nio övergripande mål för att konkretisera visionen. Högskolans verksamhet under 2015 redovisas här i förhållande till dessa nio mål. Uppföljning av Vision för och övergripande mål Mål 1. Högskolan Dalarna ska bedriva undervisning av hög kvalitet på grundnivå och avancerad nivå. Viktiga utgångspunkter för hög kvalitet i utbildningar vid Högskolan Dalarna är att den genomförs av lärare med god pedagogisk och vetenskaplig kompetens, att studenterna medverkar och visar engagemang i utbildningen, samt att det finns en nära koppling till forskningen. Inom ramen för det nationella kvalitetssäkringssystemet som är under utfasning har UKÄ under 2015 bedömt två utbildningar genom sina uppföljningsbeslut där Högskolan i den initiala granskningen erhöll bristande kvalitet. Huvudområdet Datateknik på grundnivå (omgång 4) liksom Barnmorskeexamen (omgång 5), fick efter inlämnade åtgärdsrapporter bedömningen hög kvalitet. Utbildningen till distriktsköterska, som först blev bedömd att ha bristande kvalitet, blev omvärderad till hög kvalitet efter att Högskolan påpekat brister i grunden för bedömningen. För ett huvudområde, Omvårdnad på avancerad nivå, som i omgång fem fick omdömet bristande kvalitet har arbete pågått under året och åtgärdsrapport har skickats in under hösten Ett nytt webbaserat kursutvärderingsverktyg har införts under året i syfte att förenkla rutinerna för både lärare och studenter i samband med kursvärderingar och kursutvärderingar. Systemet prövades av ett antal ämnen under våren 2015 i en pilot, och efter viss justering med utgångspunkt i återkopplingen från piloten implementerades det fullt ut under hösten Målet är att säkerställa att studenterna ges möjlighet att återkoppla och att studenternas synpunkter bättre ska kunna tas till vara. På en högskoleövergripande nivå genomfördes även en övergripande enkät till studenter på samtliga program och kurser under Denna har under året Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna 7

8 analyserats och presenterats på akademi- och ämnesnivå för att stödja akademier och stödfunktioner i arbetet med att utveckla verksamheten. Arbetet med vidareutvecklingen av Högskolans interna kvalitetssystem samt att förbereda verksamheten på den nya nationella utvärderingsstrukturen har involverat ledning, nämndstruktur och stabsfunktioner. Ett samarbete har initierats med fyra andra lärosäten för att bland annat möjliggöra benchlearning i den kontinuerliga utvecklingen av systemet och för att skapa förutsättningar för utbyte av externa granskare. Målet är att Högskolans eget system för utbildningsutvärderingar kan ackrediteras enligt den kravbild som UKÄ väntas formalisera under Utbildnings- och forskningsnämnden (UFN) ansvarar för granskning av förutsättningar och processer inom varje utbildning och prövar därmed också att kvalitetskraven för att ge examen på grundnivå och avancerad nivå är uppfyllda. Under 2015 beviljade UKÄ Högskolan rätt att utfärda masterexamen inom området Interkulturella studier. Inom det nya området har UFN efter kollegial prövning inrättat två nya huvudområden på masternivå: Afrikanska studier respektive Interkulturella litteraturstudier. På avancerad nivå har UFN med stöd i externa sakkunnigutlåtanden inrättat pedagogiskt arbete, solenergiteknik samt tillämpad engelsk lingvistik. UFN återkallade under året huvudområdesstatus för energi- och miljöteknik på avancerad nivå. Mot bakgrund av att Universitetskanslerämbetet (UKÄ) föreslagit ett nytt nationellt kvalitetssystem för högre utbildning har nämnderna under 2015 prioriterat arbetet med att utveckla Högskolans modell för uppföljande granskning av utbildningar i enlighet med Standards and guidelines for quality assurance in the European Higher Education Area (ESG). Med bas i områdesnämndernas planeringscykel har rutinerna för dialog, rapportering och utlåtande skärpts, samtidigt som externa sakkunniga nu anlitas i samband med granskning. En viktig del av det fortsatta arbetet är att ännu tydligare föra ihop nämndernas uppföljande granskningar med akademiernas verksamhetscykel för att på detta sätt säkerställa att kvalitetssystemets olika delar harmonierar. Områdesnämndernas uppföljningar har under 2015 involverat externa granskare och en utveckling av uppföljningsmodellen har fortgått under året med ambitionen att modellen både ska ha ett granskande fokus och vara utvecklingsorienterad. I enlighet med områdesnämndernas planeringscykel har uppföljande granskning genomförts av huvudområden och utbildningar i kinesiska, portugisiska, tyska, energiteknik, industriell ekonomi, idrotts- och hälsovetenskap, och tekniskt-naturvetenskapligt basår. Uppföljning har genomförts av tidigare granskningar av huvudområdena personal och arbetsliv, statsvetenskap och turismvetenskap, samt av socionomprogrammet. Exempel på andra typer av granskningar är tematiska granskningar av nyckelkompetenser i lärarutbildningarna, liksom av hur ämnesmiljöer arbetar med omvärldsbevakning. Nämnderna har i sitt löpande arbete granskat och fastställt ett betydande antal utbildningsplaner och styrdokument. Forskningsförankring utbildningars anknytning till forskningsmiljöer, examensarbetens koppling till forskningsprojekt, och aktiva forskares medverkan i utbildningen är en viktig kvalitetsfaktor i högre utbildning, särskilt på avancerad nivå. Vid Högskolan Dalarna medverkar forskande personal i olika omfattning i undervisning och på olika nivåer, både med sin generella ämneskompetens och utifrån sin forskningsinriktning. Graden av examensarbetens anknytning till forskningsprojekt varierar, men några goda exempel finns inom huvudområdena byggteknik, turismvetenskap, och nationalekonomi. Lärarutbildningarna är starkt knutna till forskningsprofilen Utbildnings och lärande. Inom vård- och socionomprogrammen är forsningsanknytningen baserad på forskningsprofilen Hälsa och välfärd. Forskningsmiljön är stark inom några områden och de specialistutbildningar som ges anpassas till de områdena. Varje år organiseras en FOU-marknad där studenter, forskare, och praktiker möts inom vårdområdet. Kopplat till 8 Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna

9 forskningsprofilen Energi, skog och byggd miljö pågår en diskussion om förutsättningar för ett magisterprogram inom byggteknik med inriktning mot energieffektivt byggande. Mål 2. Högskolan Dalarna ska vara ledande i nästa generations lärande. Med Nästa generations lärande avser Högskolan Dalarna framåtsyftande pedagogisk utveckling och förnyelse med stöd av tekniska hjälpmedel. Som rådgivare och bollplank i frågor om nästa generations lärande har det funnits ett Advisory Board kopplat till NGL-programmet, bestående av nationellt och internationellt framstående forskare inom området lärande och ny informationsteknik. Under 2015 har en utvärdering av NGL-satsningen förberetts. En extern utvärderare har anlitats som kommer att genomföra utvärderingen i början av Begreppet nästa generations lärande handlar dels om den kommande generationens lärande, dels om de nya sätt att lära som växer fram med hjälp av en accelererande teknikutveckling. Högskolans pedagogiska karriärstege ska också utgöra en sporre för lärare att ge sig i kast med det utvecklingsarbete som krävs för att Högskolan ska vara ledande i nästa generations lärande. Till detta pedagogiska utvecklingsarbete kan tekniken bidra, både på campus och på nätet. En av de faktorer som lärare har att reflektera över när de utvecklar undervisningen och sin lärarroll är hur tekniken kan utvecklas. Högskolestyrelsen fattade i september 2014 beslut om att starta ett projekt med syfte att utveckla Högskolans webb- och lärmiljö, edu, genom att integrera webb, lärmiljö och en social miljö för att skapa en plats som möjliggör lärandet och som från början är anpassad för nästa generations lärande, med den flexibilitet som krävs för framtida pedagogisk utveckling. Webbplatsen ska vara Högskolans lärmiljö och det första en digital besökare möts av. En komplett digital lärmiljö ska vara klar Den november 2015 anordnades Next Generation Learning Conference 2015 som behandlade frågor som rör formellt och informellt lärande med hjälp av teknik. Konferensen anordnades tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan och Umeå Universitet och samlade drygt 200 deltagare från flera länder. Under två dagar hölls omkring 60 presentationer av forskningsresultat, av resultat från projekt samt av strategiska arbetssätt för att utveckla pedagogik med hjälp av teknik. Utöver nämnda konferens har det anordnats workshops inom fältet för Nästa generations lärande, med särskilt fokus på OER (Open Educational Resources). En central del i högskolans satsning på nästa generations lärande är forskarskolan Teknikburna kunskapsprocesser. Denna forskarskola vid Högskolan Dalarna, i samverkan med Örebro universitet, har 14 doktorander; av dessa är åtta placerade vid Högskolan, varav sex kvinnor. En forskningsledare och 18 juniora och seniora forskare från båda lärosätena är engagerade som handledare. Forskarskolan är tvärvetenskaplig med doktorander antagna inom ämnena informatik, pedagogik och statsvetenskap vid Örebro universitet. Under 2015 har doktorandernas arbete fortskridit på ett tillfredsställande och planenligt sätt; fyra av doktoranderna har disputerat (en Örebrobaserad doktorand (informatik) och tre Högskolan Dalarna-baserade (två i pedagogik och en i informatik)). Vidare har arbetet med att formera en forskningsmiljö kring forskarskolan fortsatt. Strategin i detta arbete har dels varit att bygga upp formella och informella mötesplatser för forskare och doktorander vid Högskolan, dels att knyta och odla kontakter med andra forskningsgrupper och nätverk med liknande intressen nationellt och internationellt. Det högre seminariet som inrättades 2011 och som numer anordnas en gång per månad, utgör en viktig mötesplats där doktorander och forskare får möjlighet att presentera och diskutera sina arbeten. Därutöver har samtliga som är engagerade i forskningsmiljön vid Högskolan Dalarna (doktorander, forskningsledare och forskare) deltagit i andra forskningssammanhang (inte minst i Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna 9

10 aktiviteter inom forskningsprofilen Utbildning och Lärande och i ämnes- och forskningsgrupper vid Örebro universitet) och nätverk, såväl nationella som internationella. Arbetet med certifiering av nätbaserad utbildning vid Högskolan har under 2015 lett till att sex språkämnen (engelska, franska, japanska, kinesiska, spanska och tyska) har erhållit kvalitetsmärkningen E-xcellence Associates in Quality. Med hjälp av instrumentet E-xcellence har en långvarig process startat, som i en första etapp resulterat i denna kvalitetsmärkning. Utmärkelsen utdelas av European Association of Distance Teaching Universities (EADTU) som är Europas ledande organisation för livslångt, öppet och flexibelt lärande. Mål 3. Högskolan Dalarna ska fördjupa internationalisering av utbildningen. Utbildnings- och Forskningsnämnden har under 2015 avslutat det arbete som påbörjades 2014, då en arbetsgrupp tillsatts för att kartlägga Högskolans utbildningar ur ett internationaliseringsperspektiv. Sedan tidigare finns direktiv om att utbildningsprogram både ska innehålla mobilitetsfönster och beakta ett globalt perspektiv. Kriterier för uppföljande granskning av globala perspektiv har under 2015 fastställts, som ett stöd i nämndernas utbildningsutvärderingar. För att ytterligare stärka de globala perspektiven i verksamheten har en särskild internationaliseringssatsning utlysts under Denna satsning har som mål att utveckla och integrera globala perspektiv samt främja internationella möten i Högskolans verksamhet. Utlysningen visade på ett starkt engagemang bland de anställda, sammanlagt inkom 45 ansökningar inom olika ämnesområden, varav 19 projekt beviljades medel. Under 2015 fortsätter arbetet med att använda nätbaserade metoder för att stärka de internationella inslagen i utbildningen, genom att studenter på Högskolans läser kurser, eller kursmoment tillsammans med studenter på andra internationella lärososäten online. För att kunna vidareutveckla samarbetsformer via nätet har en lärare deltagit i den årliga COIL (Collaborative Online International Learning) konferensen vid State University of New York. Ett samarbete med Jiangxi University of Finance and Economics (JUFE) i Kina formaliserades under Samarbetet innefattar en sommarkurs vid JUFE där studenter och lärare från båda lärosätena medverkat samt ett avtal som innebär att studenter från Kina kommer att avsluta sin utbildning med ett år på Systemvetenskapliga programmet vid Högskolan Dalarna. Internationella rådet vid Högskolan intar en central roll i strategisk planering av internationalisering, utöver att vara ett forum för erfarenhetsutbyte. Rådet har under 2015 bland annat initierat arbetat med inventering av utbytesmöjligheter, och arrangerat en workshop där internationalisering av utbildning diskuterats, och en uppföljning planeras under Flera medarbetare har tilldelats resebidrag för förberedande besök vid potentiella partneruniversitet. Högskolan har i sin internationaliseringsverksamhet för närvarande ett stort engagemang i flera afrikanska länder. Vårdutbildningarna skrev under året ett samarbetsavtal med Makerere university som ger studenter möjlighet att genomföra verksamhetsförlagd utbildning på plats i Uganda. Samarbete med Sydafrika har fått en nystart i och med ett Linnaeus-Palme-samarbete med University of Cape Town. Under året har Högskolan haft pågående utbyten med Linnaues-Palme-finansiering med sex lärosäten och fem nya ansökningar om Linnaeus-Palme-samarbeten har skickats in. De första 24 barnmorskeutbildarstudenterna har under 2015 tagit examen inom det mångåriga nätbaserade samarbetet med Somaliland inom barnmorskeutbildarutbildningen, som finansierats av SIDA. Projektet har 10 Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna

11 under 2015 också dokumenterats med flera filmer avsedda för givarorganisationer. Samarbetet har lett till beslut om att UNFPA finansierar en motsvarande satsning i Bangladesh. Den webbaserade magisterutbildningen i sexuell och reproduktiv hälsa där beräknas starta under vårterminen Mål 4. Högskolan Dalarna ska bedriva egen forskarutbildning i några starka områden. Högskolan Dalarna har sedan 2012 examenstillstånd på forskarnivå inom området Mikrodataanalys och har därmed tillstånd att utfärda licentiat- och doktorsexamina inom området, där forskarutbildningsämnet Mikrodataanalys inrättats. Forskarutbildningen i mikrodataanalys kan nu sägas vara etablerad. Under 2014 utfärdades den första doktorsexamen, och den fjärde årskullen av doktorander rekryterades Högskolan har under 2015 haft tio egna forskarstuderande. Två egna doktorander har disputerat under Högskolan samarbetar med nio forskarskolor, och är värdlärosäte för två av dessa. I juni 2015 fick högskolan examenstillstånd för masterexamen inom området Interkulturella studier. Den ansökan om examenstillstånd för master-, licentiat- och doktorsexamen inom området Evidensbaserat hälsooch välfärdsarbete som lämnades in 2014 avslogs av UKÄ i juni Arbetet med en ny ansökan för master-, licentiat- och doktorsexamen inom området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete har påbörjats 2015 och en ny ansökan planeras att lämnas in höstterminen Även inom områdena energi och pedagogiskt arbete och pågår förberdelser för ansökan om examenstillstånd på forskarnivå. Högskolan genomför en översyn av kvalitetssäkringen av forskarutbildningen, generellt, som bland annat innebär en revidering av regelverk och rutiner för forskarutbildningen. Under 2015 har särskilt fokus legat på uppföljning av individuella studieplaner. I UKÄs gransking av hur lärosätena uppfyller de formella kraven på individuell studieplan för doktorander uppvisar högskolan inga brister; av de 25 lärosätena var det tre lärosäten som inte uppvisade några brister varav Högskolan var ett av dessa (Rapport UKÄ 2015:23). Forskning och forskarutbildning vid Högskolan Dalarna beskrivs i mer detalj på sidorna Mål 5. Högskolan Dalarna ska vidareutveckla samverkan kring utbildning, forskning och verksamhetsutveckling i riktning mot samproduktion. Högskolans arbetar strategiskt med samverkan med regionens kommuner, landsting och näringsliv och kartlägger inom vissa områden systematiskt det omgivande samhällets behov av utbildning. Samverkansarbetet omfattar bland annat uppdragsutbildningar, följeforskningsprojekt, alumnverksamhet samt branschråd. Även verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en central del i samverkan, särskilt i de stora professionsutbildningarna. Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD) utgör navet i samverkan mellan Högskolan Dalarna och regionens skolhuvudmän, och arbetar med att tillsammans utveckla verksamheterna inom förskola, skola och högskola. Genom PUD organiseras bland annat nätverk av olika slag, kollegialt lärande (ex forskningscirklar), magisterutbildningar, verksamhetsnära forskning ( Skolforskningsfonden ), och forskarutbildning för verksamma lärare och förskollärare (Forskarskolan Skolnära). Högskolan Dalarna deltar också i den pågående försöksverksamheten med övningsskolor. Genom Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD) främjar Högskolan Dalarna och yrkeslivet gemensamt utbildning, forskning och evidensbaserad verksamhetsutveckling inom det sociala välfärdsområdet. Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna 11

12 Det kan handla om kompetensutveckling till personalen eller hjälp med att genomföra ett utvärderingsuppdrag eller ett forskningsprojekt. När det gäller uppdragsutbildning har fortsatt utveckling av korta uppdragskurser inom projektet Dalarnas akademi stoppats på grund av bristande deltagarunderlag i kurserna. Uppdragsutbildningen Korta vägen för utländska akademiker på uppdrag av Arbetsförmedlingen har genomförts i ett antal omgångar sedan Under 2015 genomfördes en omgång, och ytterligare en beviljades inför Samverkan vid Högskolan Dalarna beskrivs i mer detalj på sidorna Mål 6. Högskolan Dalarna ska erbjuda en attraktiv och skapande arbetsmiljö för personal. En arbetsgrupp bestående av chefer, fackliga representanter och huvudarbetsmiljöombud har under året arbetat med att ta fram en medarbetarundersökning som fokuserar på den psykosociala arbetsmiljön. Medarbetarundersökningen kommer att genomföras årligen. Uppföljning av resultatet kommer att utgöra en grund för det systematiska arbetsmiljöarbetet tillsammans med fysiska arbetsmiljöronder, ergonomiska arbetsplatsundersökningar, uppföljning av arbetsskador, tillbudsrapportering och medarbetarsamtal. Arbetet länkas samman med verksamhetsplanering och budgetarbete för varje avdelning inom Högskolan. Som en del i friskvårdsarbetet genomför Högskolan årligen ett antal ergonomiska undersökningar av arbetsplatsen. Under 2015 har 70 sådana genomgångar genomförts. Anställda vid Högskolan har möjlighet att få ett friskvårdsbidrag för genomförande av olika motionsaktiviteter. Under 2015 har 218 personer erhållit friskvårdsbidrag. Högskolan genomför årligen två introduktionsdagar, en på våren och en på hösten, för nyanställd personal. Vidare får varje nyanställd chef ett personligt introduktionsprogram. Högskolan har ett chefsutvecklingsprogram, där samtliga chefer erbjuds professionellt individuellt stöd samt kompetensutveckling. Under 2015 har två chefer genomgått ledarskapsutbildning vid Dalarnas Akademi. Ytterligare nio chefer var anmälda till ledarskapsutbildning, men utbildningen har flyttats fram till En chef har utbildats av annan utbildningsanordnare och tre chefer i SUHF:s regi. Under året har 2,5 utbildningsdagar genomförts för alla chefer med följande teman: Arbetsrätt samt yttrandefrihet och meddelarfrihet för anställda vid Högskolan, Normer, genus och ledarskap, samt Attraktivt arbete, en arbetsmiljöutbildning. Högskolan strävar efter att få så standardiserad utrustning som möjligt när utrustning i lärosalar, grupprum och gemensamma utrymmen förnyas, för att underlätta arbetet för undervisande personal. En plan finns för kommande utbyten och ett år prioriteras exempelvis nya projektorer och nästa år styrdatorer. Mål 7. Högskolan Dalarna ska erbjuda en attraktiv och skapande studiemiljö för studenter. Högskolan genomför vartannat år en studentenkät i syfte att kartlägga studenternas synpunkter på utbildningen och studiemiljön. Den senaste enkäten genomfördes under 2014 och den visade att studenterna överlag är nöjda med sin utbildning och studiemiljö, vilket i något högre grad gäller för studenterna som studerar på nätet. Utifrån en faktoranalys som gjorts på materialet framgår det att det är fyra faktorer som främst driver nöjdhet hos studenterna: lärarnas pedagogiska förmåga, bra planering och administration under pågående kurs/program, lärarnas ämneskompetens och bra campusmiljö. Av dessa är det framför allt planering och administration som studenterna har varit minst nöjda med. Utfallet från studentenkäten har under 2015 använts för att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten med utgångspunkt i studenternas återkopp- 12 Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna

13 ling, såväl generellt som riktat mot specifika utbildningar, bland annat samhällsvetarprogrammet, socionomprogrammet och företagsekonomiämnet. Översyn av de två förstnämnda sker i samverkan med respektive studentförening. Planering och administration under pågående kurs är dock fortsatt det område som Dalarnas studentkår uppfattar att studenterna ser störst förbättringspotential i. Tillgång till bostäder är en viktig faktor i en attraktiv studiemiljö. Högskolan genomförde 2014 en kartläggning av sex lärosäten i Mellansverige, lokaliserade på åtta orter, för att se hur många som erbjuder bostadsgaranti och det visade sig att på samtliga orter finns bostadsgaranti. Att inte Högskolan Dalarna kan erbjuda det blir en klar konkurrensnackdel. Vid möten mellan rektor och kommunledningarna i Borlänge och Falun under 2015 har kommunerna ställt sig positiva till bostadsgaranti. Arbete pågår med att ta fram ett konkret förslag till utformning av bostadsgaranti. Den fysiska studiemiljön vid Högskolan är i huvudsak från 1990-talet, och i visst behov av upprustning. Två renoveringsprojekt har planerats under 2015 för att genomföras kommande år, avseende dels biblioteket i Borlänge och dels ett antal större undervisningssalar i både Falun och Borlänge. Mål 8. Högskolan Dalarna ska optimera användningen av tillgängliga resurser. En omfattande översyn av Högskolans stödfunktioner slutfördes Översynen ledde till ett antal förändringsförslag. Funktionerna för e-handel, administrativ projektledning, inköp och upphandling har flyttats organisatoriskt. Behov av att utveckla organisationen för samverkan och kommunikation identifierades, och åtgärder initierades efter ytterligare utredning. Förslaget är att knyta samverkan närmare akademierna. Högskolan har infört en processbaserad verksamhetsutveckling vilket omfattar all verksamhet kärnverksamhet, stödverksamhet och ledning kartläggs och kategoriseras i huvudprocesser, dvs. processer som utgör verksamhetens huvuduppgift och förverkligar verksamhetsidén; i ledningsprocesser med syfte att samordna och styra verksamheten samt i stödprocesser som ska ge stöd åt övriga processer. Kartläggningen av Högskolans huvudprocesser och stödprocesser har inneburit ett omfattande arbete som pågått under hela 2015 och fortsätter under 2016, bland annat med syftet att identifiera och eliminera dubbelarbete och irrationellt arbete. Under 2015 har även åtgärder för att implementera identifierade förbättringsåtgärder vidtagits. Högskolan Dalarnas lednings- och informationssystem, Linnea, har vidareutvecklats under året. Syftet med uppdateringen har varit att underlätta navigering i systemet. Skräddarsydda funktioner har utvecklats för att passa specifika roller med syfte att lotsa användaren rätt i systemet. Tillsammans med det nya grafiska gränssnittet har ett antal nyckeltal tagits fram för att möjliggöra snabb och effektiv uppföljning av önskad verksamhet. De centrala nyckeltalen omfattar såväl söktryck som en rad olika ekonomiska nyckeltal, allt presenterat via en nyutvecklad dashboard med grafiska indikatorer. Beläggningen i Högskolans lärosalar och grupprum var totalt sett något lägre 2015 jämfört med Den långsiktiga trenden är annars svagt ökande, med i princip hela ökningen koncentrerad till Borlänge medan utnyttjandet i Falun är stabilt. Huvuddelen av minskningen kan hänföras till lokalerna i Falun, där antalet bokade timmar gick ner med 2 %. Under 2015 har nya biblioteket varit igång hela året och vissa mindre grupprum där fångas inte upp i bokningsstatistiken vilket kan förklara en del av minskningen. Utnyttjandet av Högskolans virtuella rum för undervisning via nätet ökar stadigt och fler rum installeras. Under 2015 användes virtuella rum timmar för undervisning och möten. Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna 13

14 Mål 9. Högskolan Dalarna ska ha hög kvalitet på den vetenskapliga informationsförsörjningen. Högskolan har under året påbörjat en översyn av system och arbetsflöden för fjärrlån och inköp för att effektivisera och ge forskare och studenter snabbare tillgång till den information och litteratur som behövs. Under hösten infördes hemleveranser av böcker till alla nätstudenter både inom och utom Dalarnas län. Arbetet med att utveckla webben för enklare åtkomst till bibliotekets tjänster och resurser för bland annat nätstudenter har påbörjats. Högskolan har informerat om och uppmanat forskare att skaffa ORCID, som är ett internationellt och unikt ID för forskare. ORCID är till för att säkert koppla forskaren till sina vetenskapliga publikationer. Vetenskapsrådets nya ansöknings- och ärendehanteringssystem Prisma kräver att ORCID anges och många tidskrifter och forskningsfinansiärer använder och kräver ORCID. ORCID gör det även lättare att hantera forskningspublikationerna i olika system som till exempel DiVA (högskolans elektroniska publikationsdatabas). Utbildningsinsatser har påbörjats under hösten i form av seminarier med tyngdpunkt på e-resurser och mobila plattformar för Högskolans personal. Ett Electronic Resource Management System, ERM-system som gör det möjligt att ha kontroll, följa upp information och hantera metadata för elektroniska informationsinsatser har införskaffats och implementerats vid Högskolan. Ny vision för Högskolan Dalarna bortom 2015 I december 2014 fastställde styrelsen en ny vision för Högskolan. Visionen är inte tidsatt utan beskriver en verksamhet att sträva emot. Den sammanfattas i devisen Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle och stöds av en tolkning av vårt uppdrag som högskola i orden Vi samskapar bildning, utbildning och forskning i Dalarna och i världen. De värden vi vill leva efter i vår verksamhet är öppenhet, mod och ansvar. Under 2015 har arbete med visionen gått vidare. Ett nytt dokument som syftar till att tolka visionens formuleringar och prioritera bland möjliga handlingsinriktningar under den kommande fyraårsperioden har tagits fram - Att leva visionen - prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna I dokumentet anges fyra prioriterade inriktningar för arbetet med att förverkliga visionen. De är fokuserade mot begränsade delar av Högskolans verksamhet men strategiska genom att de också för med sig en utveckling av hela verksamheten i riktning mot visionen. De fyra inriktningarna är: bildning, öppna vägar till kunskap, samskapande och i Dalarna i världen. Mot bakgrund av dessa fyra prioriterade inriktningar och de ingående åtagandena, ska enheterna akademier, verksamhetsstöd, nämnder föreslå mål och prioriteringar av aktiviteter som fastställs efter dialog. Inriktningarna ska därmed bilda en utgångspunkt för enheternas egna prioriteringar av aktiviteter, såsom de uttrycks i fleråriga operativa handlingsplaner och därefter i de årliga verksamhetsuppdragen. På så sätt kan Högskolans gemensamma viljeinriktning både möta och befruktas av enheternas enskilda perspektiv och initiativ. Det blir därför viktigt att också bekräfta och stödja utveckling som bygger på enheternas tolkning av visionen. Personalen har inbjudits att delta i diskussioner och ge synpunkter under arbetes gång och processen har därmed engagerat samtliga enheter inom Högskolan. Styrelsen fastställde dokumentet i december Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna

15 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Iett globaliserat samhälle är Högskolans ambition att den betydande förmågan som finns hos ca 800 anställda och ca studenter på olika sätt ska kunna bidra till den regionala, nationella och den internationella utvecklingen.. Genom våra studenter, lärare och forskare i samproduktion med vår omvärld ska Högskolan vara en kunskapsport mellan Dalarna och världen, med plats och engagemang för att finna och utveckla nya vägar mot välstånd och välfärd och aktivt bidra till att omsätta dem i handling. Högskolans ledande erfarenhet inom digitala kommunikationer kan göra en sådan kunskapsport både bredare och mera tillgänglig för en allt större del av befolkningen. Enligt regleringsbrevet ska all individbaserad statistik redovisas för det totala antalet samt uppdelat på kön om det inte finns särskilda skäl som talar mot detta. Detta har tillämpats för all individbaserad statistik i resultatredovisningen med undantag av bibliometriska uppgifter. Retroaktiv information avseende nettostudietid har inte heller varit möjlig att ta fram. Utbildningsbehov Behovet av utbildning kommer dels från samhällets behov av kompetenta välutbildade individer, och dels från individernas efterfrågan på för dem relevant utbildning. Samhällets och individernas behov är inte identiska, och Högskolan planerar sitt utbud för att på bästa sätt balansera de två. Vad gäller samhällets behov behöver Högskolan dessutom väga regionala mot nationella och globala behov. Den tyngsta komponenten i Högskolans utbud tar sikte på regionens behov, men inom några avgränsade områden där Högskolan Dalarna har särskilt goda förutsättningar tas ett bredare nationellt ansvar. Dalarna står inför framtiden med ett tydligt och starkt näringsliv med fokus på besöksnäring och industri. Stora rekryterings- och kompetensutvecklingsbehov förutses, både för att klara ett betydande generationsskifte och för att täcka de nya arbetstillfällen som beräknas skapas i Dalarna under perioden. Regionen svarar för en stor del av Sveriges exportintäkter, och för att kunna växa och frodas i en krympande värld, där betydligt folkrikare nationer snabbt tar andelar i världsproduktionen av den svenska processindustrins huvudprodukter, måste alla medarbetare kunna initiera förnyelseprocesser och bidra till innovationsprocesser. Här är de förmågor som den högre utbildningen utvecklar, tillsammans med den verksamhetsbaserade och verksamhetsfrämjande forskningen, kritiska för framgång. Högskolans möjlighet att möta regionens och, inom ett antal väldefinierade områden, hela landets kompetensbehov utgör en viktig faktor för framtidens arbetsmarknad och välfärd. Regionen har ett behov av att grundläggande utbildning och vidareutbildning ska finnas för ett flertal olika branscher och yrkeskategorier. Samtidigt är det önskvärt att kunna uppnå tillräckliga studentvolymer inom de områden som Högskolan erbjuder utbildningar inom för att uppfylla högt ställda krav på kvalitet och effektivitet. Beslut om utbildningsutbud bygger på en avvägning mellan följande prioriteringskriterier i sammanfattning: Utbildningar som idag har, eller har förutsättningar att uppnå hög kvalitet Utbildningar där studentefterfrågan är stor Utbildningar som tydligt bidrar till att främja Högskolans vision och strategier Utbildningar som bidrar till att främja regionala och nationella kompetensbehov Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna 15

16 Utbildningar som idag har, eller har förutsättningar att uppnå, god ekonomi Högskolan prioriterar därför ett antal utbildningsprogram som förbereder för specifika yrken som anses särskilt angelägna för ett välfungerande samhälle: sjuksköterskeprogrammet med påbyggnader, lärarprogrammen, socionomprogrammet samt ingenjörsprogrammen. Dessa program har en särskild betydelse inom regionen för att förse viktiga samhällsfunktioner med välutbildade medarbetare. Det bör vidare finnas en underbyggnad till Högskolans starka forskningsmiljöer i form av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Utbildningsanslaget för Högskolan Dalarna har under en följd av år minskat stadigt, men har nu stabiliserats och ska enligt budgetpropositionen ligga kvar på ungefär samma nivå Från 2010 till 2014 minskade anslaget med ungefär 40 mnkr (10 %), och antalet helårsstudenter minskade med närmare 20 %. Detta har lett till att Högskolan har genomgått en omfattande neddragningsprocess för såväl programutbildningar som fristående kurser, vilket har försämrat utbildningsmöjligheterna i länet. Under blir den främsta utmaningen istället att genomföra den utökning av vård- och lärarutbildning som har anbefallts i regleringsbrev. Utökningen i sig ställer krav på kompetens och kapacitet både hos lärosätet och hos samverkansparter i regionen, med risk för flaskhalsar i både VFU-platser och lärarrekrytering. Utökning av vissa utbildningar inom ett givet takbelopp medför dessutom motsvarande neddragningar i övriga utbildningar, av samma storleksordning som de neddragningar som gjordes Resurserna till andra utbildningsområden minskar gradvis i takt med vård- och lärarutbildningarnas expansion, och en planerad nedtrappning av utbildningar påbörjades redan under Därför är ytterligare försämringar svåra att undvika i möjligheterna för människor i länet och landet att förkovra sig och kompetensutveckla för arbetslivet utanför vård och skola. Minskningen drabbar de flesta av Högskolans utbildningsområden, om än i olika grad. Den huvudsakliga neddragningen i första fasen skedde bland de fristående kurserna där språken drabbats hårt liksom många andra kompetenshöjande kurser som riktas mot arbetslivets behov, t. ex. inom tekniska yrken och inom vårdyrken. Förberedelser för den andra neddragningsfasen har pågått under För vård- och lärarutbildningarna har expansion varit en utmaning. Tillgången på lärare med rätt akademisk och professionell kompetens är begränsad. För vissa utbildningar sätts gränser också av antalet sökande; en åtgärd under 2015 har varit utvecklingsarbete med sikte på ett nytt koncept för specialistsjuksköterskeutbildningar. Främst för vårdutbildningarna är även tillgången till VFU-platser ibland en begränsande faktor. Med anledning av att andra utbildningsområden behöver reduceras till förmån för utbyggnaden av vård- och lärarutbildningarna har en förändringsprocess inletts under året. Ett nytt idrottstränarprogram har utvecklats under 2015 för att 2016 kunna ersätta de tidigare två tränarprogrammen. Ett nytt Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang (60 hp) har startats. På avancerad nivå ställdes programmet Metallformning & ytteknik (120 hp) in från Ett nytt kandidatprogram Filmdesign för reklam och information. startades i samskapande med näringsliv och offentlig sektor, och ett nytt program för Byggoch samhällsplanerare (180 hp) har utvecklats med planerad start hösten Studenterna Helårsstudenter och prestationsgrad Utbildningsvolymens omfattning har ökat med 182 helårsstudenter (hst), motsvarande 3 %, och utgör hst under 2015 (tabell 1). Ökningen har varit planerad för att säkerställa att Högskolan skulle öka den sparade 16 Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna

17 överproduktionen. Denna ökning får ses som ett tillfälligt uppehåll i en långsiktigt pågående neddragningsprocess. Antalet individer som studerade vid Högskolan under 2015 var , vilket däremot motsvarar en minskning med 1 % jämfört med Antalet hst på avancerad nivå uppgår till 389, en ökning med 15 % (50 hst) vid en jämförelse med 2014 (tabell 1). Detta utgör 6,2 % av den totala utbildningsvolymen. Andelen kvinnor som studerar på avancerad nivå är högre än på grundnivå, 74,5 % jämfört med 63 % på grundnivå. Skillnaden beror på att de största utbildningarna på avancerad nivå ligger inom kvinnodominerade områden, främst ämneslärarutbildning och specialistsjuksköterskor. Tabell 1: Antal helårsstudenter varav kvinnor/män (%) varav kvinnor/män (%) varav kvinnor/män (%) Grundnivå / / / 37 Avancerad nivå / / / 26 Summa / / / 36 Ej anslagsgrundande / / / 32 Antalet ej anslagsgrundande hst motsvaras under 2015 av 418 hst, vilket är väsentligen samma nivå som 2014 (+2 hst). De avgiftsskyldiga studenterna ökar med 9 hst (33 %) och beror bl.a. på att många betalande studenter studerar längre tid än förut, bl.a. på masterprogram. Även Högskolans uppdrag inom kvalificerad yrkesutbildning ökar obetydligt, med 3 hst, medan en smärre minskning återfinns inom den poänggivande uppdragsutbildningen där volymen är 4 hst lägre än under Inom uppdragsutbildningen avseende Lärarlyftet har antalet registrerade studenter ökat med 25 % jämfört med Det var tidigare aviserat att Skolverkets projekt för Lärarlyftet skulle avslutas 2016 varför antalet ansökningar ökade under fjolåret. Högskolan bedriver sedan hösten 2015 en uppdragsutbildning mot Landstinget Dalarna där 30 undersköterskor ska utbildas till sjuksköterskor. Övrig poänggivande uppdragsutbildning har däremot minskat jämfört med Även rektorsprogrammet har minskad volym under 2015 (-6 hst) eftersom de första omgångarna med antagna, som var mycket stora, nu är klara med sin utbildning och de kullar som antagits därefter inte alls har samma volym. Andelen kvinnor som studerar inom den poänggivande uppdragsutbildningen är 68 %, vid en jämförelse med 72 % under Målet att könsfördelningen ska ligga inom intervallet % har inte uppfyllts för verksamheten som helhet, och inte heller inom flertalet utbildningsområden (tabell 2). Inom vård, övrigt, och lärarutbildning (LUundervisning och verksamhetsförlagd utbildning) är övervägande andelen kvinnor (80 % eller högre) medan kvinnodominansen inte är lika hög inom medicin, humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Det är bara inom media och teknik som kvinnor är underrepresenterade. Förändringarna sedan föregående år är obetydliga. Andelen kvinnor totalt sett är 64 %, jämfört med 63 % under föregående år. Inom campusutbildningar är 58 % kvinnor medan andelen kvinnor inom nätbaserade utbildningar är 63 %, jämfört med 59 % respektive 65 % under Skillnaden mellan nät och campus hänför sig till att de mansdominerade utbildningarna i större utsträckning är campusförlagda. Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna 17

18 Tabell 2: Antal helårsstudenter och andel kvinnor per utbildningsområde varav kvinnor/män (%) varav kvinnor/män (%) varav kvinnor/män (%) Humaniora / / / 33 Idrott 1 31 / / 100 Juridik / / / 43 LU-undervisning / / / 16 Media / / / 70 Medicin / / / 24 Naturvetenskap / / / 37 Samhällsvetenskap / / / 34 Teknik / / / 67 Verksamhetsförlagd utbildning / / / 16 Vård / / / 10 Övrigt / / / 12 Totalt / / / 36 Tabell 3. Antal helårsstudenter och helårsprestationer fördelade på utbildningsprogram och fristående kurser varav kvinnor/män (%) HPR varav kvinnor/män (%) HST varav kvinnor/män (%) HPR varav kvinnor/män (%) HST varav kvinnor/män (%) HPR varav kvinnor/män (%) HST Utbildningsprogram / / / / / / 34 Fristående kurser / / / / / / 33 Summa / / / / / / 34 Fördelningen mellan områden visas i Diagram 1 och Diagram 2, dels uttryckt i pengar och dels uttryckt i hst. Det är värt att notera att den relativa storleken på områdena skiljer sig avsevärt beroende på om utbildningsvolymen mäts i pengar eller antal studenter. Till exempel är språk och humaniora klart största område räknat i studenter, men ett av de minsta räknat i pengar. Under 2015 har smärre förskjutningar skett från naturvetenskap och samhällsvetenskap till främst undervisning/vfu och humaniora. Jämfört med 2014 har ökningen varit störst inom utbildningsområdet undervisning/vfu med 21 % (112 hst), som är hänförlig till den pågående utbyggnaden av vissa lärarutbildningar. Även utbildningsområdet humaniora har ökat med totalt 64 hst (3 %), vilket främst är hänförligt till huvudområdet engelska där söktrycket till grundnivån har ökat och därmed antalet studenter. De största minskningarna återfinns inom utbildningsområdena naturvetenskap med 8 % (-32 hst) och samhällsvetenskap med 2 % (-26 hst). Minskningen inom naturvetenskap avser matematik och beror huvudsakligen på lägre volym inom basårsverksamheten samt pågående avveckling av program. Inom samhällsvetenskap är minskningen störst inom medie- och kommunikationsvetenskap, där tre utbildningsprogram avslutats under året. 18 Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna

19 Diagram 1. Utbildningsvolym 2015 per område, i pengar FK Utbpgm mnkr Lärande Samhvet, Soctj Ekonomi Turism Språk Humaniora Teknik,Medier IT,data statistik Vård/Idrott Diagram 2. Utbildningsvolum 2015 per område, i helårsstudenter A n t a l H S T FK Utbpgm 0 Lärande Samhvet, Soctj Ekonomi Turism Språk Humaniora Teknik,Medier IT,data statistik Vård/Idrott Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna 19

20 Tabell 4: Antal programnybörjare, helårsstudenter och examina för högskoleingenjörs- samt vissa vård- och lärarutbildningar Högskoleingenjörsutbildning varav kvinnor/män (%) varav kvinnor/män (%) varav kvinnor/män (%) Programnybörjare / / / 85 Helårsstudenter / / / 75 Examina / / / 73 Sjuksköterskeutbildning Programnybörjare / / / 14 Helårsstudenter / / / 12 Examina / / / 11 Specialistsjuksköterskeutbildning Programnybörjare / / / 0 Helårsstudenter / / / 8 Examina / / / 8 Barnmorskeutbildning Programnybörjare / / / 0 Helårsstudenter / / / 0 Examina / / / 0 Förskollärarprogrammet Programnybörjare / / / 8 Helårsstudenter / / / 6 Examina Grundlärarprogrammet, F-3 Programnybörjare / / / 10 Helårsstudenter / / / 8 Examina / 33 Kompletterande pedagogisk utbildning Programnybörjare / 33 Helårsstudenter / 29 Examina Anm 1 Hösten 2015 motsvarar 26 av programnybörjarna (motsv. 13,67 hst) en uppdragsutbildning mot Landstinget Dalarna 20 Årsredovisning 2015 Högskolan Dalarna