Hjärnkraft Höjd kompetens ger snabbare avkastning vid stora investeringar ÅR 2006 TEMA: UTBILDNING VID INVESTERINGAR

Transkript

1 Hjärnkraft 2015 EN TIDNING FRÅN SKOGSINDUSTRIERNAS KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSKOMMITTÉ ÅR 2006 TEMA: UTBILDNING VID INVESTERINGAR Höjd kompetens ger snabbare avkastning vid stora investeringar

2 HJÄRNKRAFT 2015 Utbildning är en bärande balk vid stora investeringar Kompetensutveckling är en faktor av avgörande betydelse för företags långsiktiga strategiska framgångar. Det finns många exempel på att så är fallet, ett aktuellt är Stora Enso Skoghalls stora energi- och miljöprojekt Energy Där har kombinationen av djupt engagemang och konsekvent genomförd kompetensutveckling i hög grad bidragit till att man lyckats så väl i allt från det fysiska genomförandet av projektet till igångkörningen och den dagliga driften. kan tas tillvara på ett långsiktigt strategiskt och ur lönsamhetssynpunkt riktigt sätt. Här krävs ytterligare en dimension av samverkan, där den högtstående lokala tekniska kompetensen knyts samman med en lika engagerad och djup kunskap om marknad och kunders behov. Först i det mötet skapas unik konkurrenskraft där skillnaderna avgörs av individens, den enskilda medarbetarens, kompetens och engagemang. Statistiken talar om utbildningstimmar i projektet Energy 2005, i form av bland annat vanliga kurser, träning i simulatorer, proaktiva projektgrupper, interaktiv utbildning och rader av studiebesök. Detta är ett talande exempel på hur modern industriell utveckling ska gå till och att visa att utbildning är en bärande balk vid stora investeringar. Skoghalls närregion är ett av världens främsta kluster i vår bransch. Här samverkar stora skogsindustrier med ledande maskintillverkare och andra spjutspetsar inom teknologisk utveckling och här finns universitet och forskningsinstitutioner liksom en rad andra former av utbildning, många med anknytning till branschen. Det finns skäl att känna entusiasm över det som åstadkommits i Skoghall och i andra liknande projekt. Samtidigt är det viktigt att hålla i minnet att framgångarna inte är självskrivna oavsett hur väl projekt genomförs och hur väl rustade medarbetare än är. Den affärsmässiga framgången av investeringen är beroende också av att de ovan uppräknade fördelarna Apropå långsiktighet vill jag avslutningsvis konstatera att det framtidsinriktade arbete som pågår i Skoghall och i brukets närregion, The Paper Province, ingalunda har nått kulmen. Snarare är man på väg att öka utvecklingstakten ytterligare, med nya utbildningsmöjligheter (civilingenjörs- och collegeutbildning bland annat) och nya djärva mål internt i Stora Enso Skoghall. Och just så ska engagemang och ökad kompetens tas tillvara; målen ska hela tiden flyttas framåt och bidra till förnyad stimulans för såväl medarbetare som företag och hela regioner. Här finns nyckeln till fortsatt framgång: Ju mer den industriella utvecklingen länkas samman med kunskapscentra av olika slag desto bättre klarar vi framtidens utmaningar, inte minst gäller det förmågan att möta och förstå marknaders och kunders behov. Jan Moritz Personaldirektör Stora Enso Sverige Vill du veta mer? Kontakta Mårten Ericsson, Skogsindustrierna, tel marten.ericsson@skogsindustrierna.org som också tar emot beställningar på fler exemplar av HJÄRNKRAFT 2015 Information även via Kjell Kumlin Kjell.Kumlin@storaenso.com Medlemsföretag kan lägga ut tidningen som pdf på det egna intranätet. Den finns att hämta på adressen: via länkar: publikationer/tidningar Box Stockholm Tel Hjärnkraft 2015 ges ut av Skogsindustriernas Kompetensförsörjningskommitté och vänder sig till personer på ledande befattningar inom den egna branschen text & foto Sven Magnusson

3 HJÄRNKRAFT 2015 Fakta om Skoghall och investeringen Med nästan två miljarder i investeringskostnad är Stora Enso Skoghalls byte av sodapanna den största industriinvesteringen i Värmland på tio år. Då installerades den stora kartongmaskinen, KM8, världens största kartongmaskin för vätskekartong, som kostade fyra miljarder. Undersökningar visar att stora investeringar till en tredjedel stannar i regionen och det lokala näringslivet. En sodapanna i en massafabrik är ett centrum för kemikalieåtervinning och energiproduktion. Energy 2005 I Skoghall fanns två äldre sodapannor, från resp 60-talet. De var utslitna och kunde på sikt blivit säkerhetsrisker och hade otillräcklig arbetsmiljö. Dessutom hade bruket ett stort oljeberoende. Energy 2005 som projektet runt den nya sodapannan heter, är en satsning på energi och miljö för fortsatt utveckling av Skoghalls bruk. Bruket har satsat på en moderniserning av hela sin ång- och elproduktion, vilket innebär en ny sodapanna och indunstning, gaspanna, talloljekokeri och nytt manöverum som fas 1. Som fas 2 ingår i projektet en ombyggnad av oljepannan till en biobränslepannan samt en ny fastbränslehantering. I Skoghalls nya sodapanna erhålls ånga med 100 bars tryck och 500 graders värme. Högt tryck och hög värme revolutionerar möjligheterna att utvinna elektricitet som en värdefull biprodukt i processen. Halva Sveriges vindkraft Den nya sodapannan tillsammans med den nya biobränslepannan innebär att Skoghalls Bruk kan höja sin självförsörjningsgrad på elektricitet från 15% till 40%. Elproduktionen uppgår då till Interiör från den nya sodapannan. MWh per år, vilket gör Skoghall till ett av regionens största kraftverk. Elproduktionen från turbinerna i Skoghall, som drivs av ånga från bl a sodapannan, motsvarar halva Sveriges vindkraftsproduktion. Biobränslebruk Projektet Energy 2005 innebär att man minskar oljeförbrukningen med kubikmeter per år. Det reducerar utsläppen av fossilt koldioxid med ton/år eller motsvarande utsläppen från oljeeldade villor. Det innebär att Skoghalls Bruk blir ett biobränslebruk där bränslet som används för att producera ånga i huvudsak tas från Värmlands skogar. 6 Även utsläppen av kväveoxider och svaveldioxider blir lägre. Totalt kommer utsläppen av svaveldioxid från fabriken att minska med 40%. Dessutom finns ett nytt system för förbränning av gaser som skall göra att risken för luktstörningar till omgivningen minskar ytterligare. Livsmedelsförpackningar På Stora Enso Skoghall arbetar drygt 950 personer som tillverkar kartongprodukter främst för livsmedelsförpackningar, som mjölkpaket, juicepaket, etc. Med ett tillstånd att tillverka ton kartong per år i de två kartongmaskinerna, är bruket ett av världens största kartongbruk.

4 Idag är det självklart att en stor utbildningsinvestering ska kopplas till en stor teknikinvestering för att uppnå bästa totalekonomi. Minus Jonsson var utbildningskoordinator när Stora Enso Skoghall satsade utbildningstimmar inför uppstarten av bl a den nya sodapannan. Här står han på taket till anläggningen. Ny sodapanna utan stopp i Skoghall: Ett språng för tekniken - och för kompetensen Den nya sodapannan på Stora Enso Skoghall innebär ett stort steg för tekniken. Den innebär samtidigt ett rejält kompetenssprång för den personal som ansvarar för driften. Inför uppstarten satsade företaget 50 miljoner på utbildning. Med en uppstart av sodapannan utan stopp i produktionen kunde hela satsningen räknas hem första veckorna. Vår uppstart var snudd på världsunik och en viktig förklaring är medarbetarnas kunnande, säger Eva Karlsson Berg, produktionschef för massafabriken. När den första svartluten sprutades in i sodapannan i Skoghall den 29 september 2005 skedde det samtidigt som de gamla sodapannorna stängdes av. Det blev en flygande övergång. Man kan jämföra med att byta flygmotor i ett flyg- 2 plan i luften utan att landa, säger Peter Olsson, projektchef för den stora investeringen i Skoghall. Det var en härlig känsla, säger drifttekniker Tommy Karlsson med många års erfarenhet av sodapannor. Det vi trodde var

5 Underhållspersonalen fick även grundläggande process- och anläggningskunskap, för att få en helhet och sammanhang och därmed en bättre förståelse för den egna insatsens betydelse, engagemang och ännu effektivare felsökning tillsammans med operatörer, säger Mats Säther, som är elektriker och utbildningskoordinator för underhållssidan. omöjligt gjorde vi - dessutom en kvart före utsatt tid! Normalt är det många dagars stopp vid en liknande uppstart, säger Peter Olsson. I pannan återvinns kokkemikalierna natrium och svavelsalter ur svartluten, samtidigt som värme går tillbaka till produktionen och ånga under högt tryck driver elkraftsturbinerna. Motivation och kompetens Eva Karlsson Berg, produktionschef för massafabriken, anser att projektet Energy 2005 varit en mycket viktig del, men samtidigt har det varit viktigt att hålla igång de gamla avdelningarna med hög tillgänglighet. Eva ser utbildningssatsningen på 50 miljoner som en investering: Vi hade en idé om att de satsade utbildningstimmarna snabbt skulle räknas hem genom att vi minimerar störningarna, säger hon. Med ett tillåtande klimat och en tydlig målbild finns utrymme för kreativa och kunniga människor, menar hon. Också Peter Olsson ser kopplingen till företagets konkurrenskraft: Motivation och kompetens är oerhört viktigt och av avgörande betydelse för att verksamheten ska fungera, betonar han. Minus Jonsson var utbildningskoordinator under åren när 350 personer från 30 olika yrkeskategorier berördes av olika utbildningsaktiviteter. Totalt fick personalen tillsammans utbildningstimmar. Som mest fick de enskilda operatörerna nio veckors utbildning, uppdelat på tre treveckorsintervall. I Skoghalls fall var det en mix mellan vanliga kurser, interaktiv multimediaträning i simulatorer, besök på referensanläggningar, aktiv Sensationellt lyckad uppstart Det var en sensationellt lyckad uppstart utan produktionsuppehåll, säger Peter. Men det var också ett gigantiskt tekniksprång. Gammal teknik med pneumatiska tryckknappar och en gammal arbetsorganisation förbyttes i ett slag till ett Windowsbaserat styrsystem där personalen - från att ha jobbat i sex olika kontrollrum - samlades i ett enda gemensamt manöverrum för indunstning, mixeri, externrening och sodapanna. Det produktionsnära underhållet kopplas till respektive produktionsenhet för ett ökat samarbete mellan drift och underhåll. Drifttekniker Tommy Karlsson vid en av lutsprutorna där lut från processen sprutas in i pannan så att kemikalierna återvinns. Samtidigt bildas ånga som bl a under högt tryck driver turbiner som alstrar el. 3

6 HJÄRNKRAFT 2015 Henrik Möller är operatör och jobbade tidigare vid den gamla indunstningen. Via datorprogram lärde han sig den nya anläggningen virtuellt. Den här typen av utbildning är effektiv och bra, tycker Henrik. Vi behöver träning i att praktiskt jobba med utrustningen och att förstå processen. Här jobbar Henrik med ett annat datorbaserat verktyg som ger en rumsuppfattning om anläggningen. Det är PDMS, som är ett 3-D konstruktionsprogram för konstruktion och layout. medverkan när utrustningen installerades etc. Stor vikt lades på den datorbaserade träningen, både i generell anläggningskunskap och simulering av den egna verkligheten. Den nya sodapannan och övrig utrustning står i många fall för ny teknik, där framför allt sättet att manövrera skiljer sig från tidigare. Idag är allt datoriserat, både övervakning och styrsystemen, säger Minus Jonsson. Vi ville skapa ett kunnande som ger trygghet för optimal produktion. Alla involverade operatörer fick en basutbildning med matte, fysik, kemi tillsammans med datakunskap och kunskaper i styr- och reglerteknik, berättar Minus Jonsson. Målbild I den målbild för utbildningen som sattes upp poängterades att medarbetarnas tidigare erfarenheter skulle tas tillvara vid utbildningsplaneringen, arbetsgrupper skulle organiseras så att kompetens och sociala färdigheter kompletterade varandra. Ett lärande klimat uppmuntrades. Motivation och vilja stimuleras genom känslan av delaktighet. Ett speciellt schemaläggningsprogram köptes in och visade sig vara värdefullt. Varje utbildare fick fylla i utbildningskort där utbildningens mål och syfte definierades. Vissa utbildningar avstyrdes redan i det stadiet, berättar Minus. Det fanns en tydlig strävan efter kommunikation, systematik och en vilja att uppnå ett strategiskt angreppssätt. Man nådde inte riktigt ända fram på alla plan, men med erfarna och utvecklingsbara operatörer klarade man det stora tekniksprånget. Lars Holmberg är operatör på sodapannan. Liksom sin kollega Henrik Möller skulle han sett ännu mer av simuleringsträning. Självstudier framför datorn är effektivare än skolbänksteori, säger de båda. Vi som jobbar vill ha målinriktad kunskap, vi vill kunna våra processer från grunden och veta hur vi kan styra utrustningen. Med hjälp av datorn kunde vi se en ritning på skärmen och sedan gå in i anläggningen via ett tredimensionellt program. Det var oerhört lärorikt. AkerKvaerners projektchef Hasse Storm (t.v.) och Peter Olsson, projektchef inom Skoghall för projekt Energy 2005, poängterar att processen gjort ett stort tekniksprång när den nya anläggningen togs i bruk. Vi optimerar maskinerna, men personalen bakom måste också kompetenshöjas för att få ut verkningsgraden på lång sikt, säger Hasse Storm. 4 Ulf Eliasson är platschef för Skoghalls Bruk. Vi bygger för framtiden och då är höjd kompetens en viktig del av investeringen, säger han.