Sågverksbranchen måste utvecklas i sin helhet

Transkript

1 Sågverksbranchen måste utvecklas i sin helhet Företagen måste öka sin kompetens på alla plan om vi skall ha en möjlighet att möta en allt hårdare internationell konkurrens. Detta gäller för såväl det enskilda företaget som för branschen i sin helhet. Det enskilda företaget kämpar för sin överlevnad och alla anställda måste ha relevanta kunskaper och utnyttjas fullt ut för att verksamheten skall vara effektiv. Branschen som helhet måste utvecklas för att trämaterialet skall finna nya användningsområden och marknader och inte ersättas av andra material. Sågverkens Kompetensutvecklingsråd har tagit initiativ till att utveckla en marknadsplats för interaktiva utbildningar via Internet riktad till branschens företag och anställda. Denna marknadsplats som kallas "Träporten" skall ge information om tillgängliga kurser och utbildningsmaterial samt distribuera och administrera dessa till de i våra företag som vill utveckla sina kunskaper. Kurserna kan genomföras hemma eller på arbetsplatsen bara man har tillgång till en dator enskilt eller i grupp. Parallellt utvecklas en kurs "Introduktion till virkestorkning" riktad till sågverkens alla personalkategorier med syftet att ge en bred kunskap om det torkade trämaterialets egenskaper, förutsättningar och begränsningar. "Träporten" och denna första kurs kommer att testas i ett begränsat antal företag under hösten och bjudas ut till hela branschen under vintern. "Träporten" kommer att vara öppen för alla aktörer som vill erbjuda företagen kunskaper som svarar mot personalens behov. Det är sen upp till varje enskilt företag att se till att personalen får tillgång till dessa kunskaper. Företagens framtid hänger på att man har tillgång till en engagerad och kompetent personal och ser till att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att det enskilda företaget skall kunna utvecklas. Bengt Svensson Skogsindustrin och Sågverkens Kompetensutvecklingsråd Vill du veta mer? Kontakta Olov Martinson, Martinsons Trå AB, tel , e- mail: Olovm@martinsontra.se eller Mårten Ericsson, Skogsindustrierna, tel , marten.ericsson@skogsindustrierna.org som också tar emot beställningar på fler exemplar av Hjärnkraft Södra Blasieholmsgatan 4A Box Stockholm Tel Hjärnkraft 2005 ges ut av Skogsindustriernas Kompetensförsörjningskommitté text/foto Sven Magnusson sven.magnusson@telia.com

2 Efter utbildningen förändrades samtalstonen på jobbet Börja med att fastställa hur en lägsta nivå ska se ut på företaget. Vad måste alla kunna? Satsa sedan på en analys av den kompetensnivå som finns med hjälp av utvecklingssamtal, upprätta och genomför sedan utbildningar över hela företaget. Följ sedan upp Vad lärde ni er? Hur kan vi använda våra nya kunskaper i vardagen hos oss? Tomas Ivarsson VD för Träutbildningscentrum Nord AB vill se mer långsiktiga satsningar på utbildning och tålamod. Tomas Ivarsson minns hur han för inte så länge sedan kom till sågavdelningen på ett sågverk inom Scaninge Timbers. Tomas, som är VD för Träutbildning Nord AB i Umeå, lyssnade på samtalet bland grabbarna: Det var ett helt annat resonemang än förr när man mest och skällde på andra avdelningar som inte gjorde rätt. Nu var det ett intresse för jobbet och en vilja att räta ut frågetecken. Ordvalen var nya. En insikt och ett engagemang som han inte hört förut. De anställda insåg konsekvenser av beslut och tog ansvar för produktionen mot bakgrund av impulser från marknaden. såg helheten Gruppen hade varit på utbildning där man sett helheten inom företaget. Man hade diskuterat produktionsteknik och planeringsfrågor tillsammans med andra avdelningar inom företaget. De olika avdelningarna hade förklarat konsekvenserna av missgrepp. Idag tar produktionspersonalen en mer aktiv del av produktionsplaneringen på företaget, berättar Tomas. snabb förändring Han ser den snabba förändringen inom sågverken idag. Hur konkurrensen från de gamla öststaterna och mellaneuropas sågverk förändrat konkurrensbilden på ett par år. Hur kund och företag idag går hand i hand på ett annat sätt än tidigare. Skogen är ingen skyddad värld längre säger han. Förr följde branschen konjunkturcyklarna, efter dåliga år följde goda, det visste man. Företagen var aldrig direkt hotade. Yrket gick i arv, präglat av branschens skeptiska syn på utbildning. Någon tradition att utveckla personalen fanns inte. Idag är sågverksarbetaren inte längre en genuin träman, säger Tomas. Med teknikförändringen krävs lika mycket styr- och reglerteknik som träkunskap, samtidigt som vi inte får glömma att produkten heter trä. Han vill se att alla företag börjar med personliga kompetensprofiler och utbildningsplaner på kort och lång sikt. Fastställ en lägsta kompetensnivå, börja genomföra utvecklingssamtal, upprätta och genomför utbildning efter planen, säger han. större sammanhang Men han vill också att all utbildning ses i ett större sammanhang. Jag har sett skräckexempel när folk kommer hem och ingen ens frågar efter vad man gjort på kurserna. Allt måste följas upp internt efteråt. Och ha tålamod, poängterar han. Engagemanget kommer när alla får en chans att lyfta sig själva genom utbildning.

3 HJÄRNKRAFT 2005 en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté nummer 2 år 2000 tema: kompetensutveckling/sågverk Olov Martinson är produktionschef på Martinsons Trä AB i Bygdsiljum norr om Umeå. Utbildning får aldrig bli något vi tar till när vi har få order och behöver sysselsätta gubbarna, säger han. Våga vidga dina vyer Lite punktinsatser vid låg beläggning. Ingen uppföljning efteråt och ingen som egentligen brydde sig om utbildningens syfte. Så såg det länge ut på Martinsons Trä i Bygdsiljum. Idag har man ambitionen att ge alla anställda en personlig utbildningsplan utifrån individuella förutsättningar. Utbildningen sker dels internt, personligt och över hela avdelningar, men också externt, ofta tillsammans med andra sågverk i trakten. Hans lärde sig jobba på nytt sätt Hans Eliasson är reparatör från Ånäset och jobbar på Martinsons. Efter utbildningen och uppföljningen här jobbar jag mer strukturerat, säger han.

4 DET ÄR SVÅRT ATT SE INTÄKTS- SIDAN AV UTBILDNINGEN - MEN DEN FINNS För fyra år sedan startade Martinsons Trä AB projektet Utveckling och handlingskraft för framtiden. En ambitiös satsning på utbildning av alla anställda inom företaget. Det är en satsning som aldrig har ett slut, men vi har kommit en bra bit på vägen, säger Olov Martinson, produktionschef på familjeföretaget i idylliska Bygdsiljum norr om Umeå. Sågen har utvecklats snabbt sedan Olovs farfar lät sin ambulerande såg bli stationär mellan Lappsjön och Bygdeträsket år Idag sågar drygt 240 personer m 3 norrländskt trä varje år. Företaget producerar m 3 limträ och har halva svenska limträmarknaden trots att 70 procent av produktionen går på export. skeptiska kommentarer Olov har fått många skeptiska kommentarer för sin målmedvetna utbildningssatsning. Inte minst av äldre kollegor som sett utbildning som något man tar till under tillfälliga ordersvackor. Men som bara tar tid från produktionen när orderböckerna är fyllda. lätt att se kostnaderna Det är lätt att se kostnaderna. Men det finns en intäktssida som är minst lika stor, tror Olov. Han känner igen resonemangen från kollegorna. Även inom Martinsons var utbildningen sporadiskt planerad fram till mitten av 90-talet. Folk skickades iväg men efteråt gjordes ingen uppföljning, ingen anpassning till den egna verksamheten. Röta, vankant och kvist är problem i limfabriken. Christoffer har sett vilka problemen blir samtidigt som hans arbetskamrater i fabriken sett vilka förutsättningar Christoffer har i sitt jobb. Förståelsen har ökat och den onödiga irritationen minskat med den interna utbildningen över avdelningsgränserna gjorde vi en systematisk analys av utbildningsnivån på företaget. En konsult satt 20 minuter med varje anställd, diskuterade önskemål och behov som finns inom företaget. Alla fick också en grundnivå med kursen Vårda virkets värde. Allt samlades i en enkel databas som arbetsledarna fick tillgång till. Får vi idag en inbjudan till en kurs som t ex Virkessortering eller Hanteringsskador för truckförare slår vi bara i datorn och får en lista på namn som är aktuella för den kursen, säger Olov. Många utbildningar sker gemensamt med andra sågverk, ofta i Träutbildningscentrum Nords regi. Det egna företaget är oftast för litet för att klara en utbildning själv, men tillsammans med Scaninge Timber, Skogsägarna och andra kollegor blir underlaget tillräckligt. Patrick Brännström från Limträfabriken och Christoffer Holmström som jobbar på justerverket som tar fram råvaran till limfabriken diskuterar kvaliteten. Den interna utbildningen handlar mycket om att lära sig rutinerna på andra avdelningar för att öka förståelsen mellan avdelningarna. intern utbildning För ett halvår sedan startade också en strukturerad satsning på interna utbildningar.

5 ans Eliasson har jobbat sammanlagt 15 år på företaget. Han har varit träarbetare på limfabriken, inköpare och är idag reparatör. Efter utbildningen i hydraulik jobbar jag på ett annat sätt idag, säger Hans. Mer strukturerat, jag har koll på situationen och känner mig tryggare. Men jag är långt ifrån fullärd. De kostar inte mycket och har förmodlien ännu högre effekt än de externa, tror Olov. Många avdelningar har aldrig ens sett vår gen sortering, säger Olov som med ökad unskap hoppas få större intern förståelse, enagemang och gemensamt ansvar. örr var det mer gnäll Många anställda ska t ex få åka med en truckörare någon timme, man ska följa processen ch se vad som händer efer de egna momenten i roduktionen. Förr hade vi mer näll, nu pratar man med arandra mellan avdelningarna när det upptår problem. Förståelsen har ökat liksom vi-känslan. anken är att arbetsledare ska skicka iväg peronal när det ibland blir ett par timmar över ör någon enskild. Allt är styrt av den individuella utbildningsplanen. Du kan gå till justeringen efter lunch. Och arbetsledaren på rapporter. alla fikarum med produktionsplanering och justeringen ska då ha en färdig plan att följa I samband med medarbetarsamtalen diskuteras nya utbildningsmål. Samtidigt är Olov när han tar emot. Personliga internutbildningar, avdelningsutbildningar för i ett första skede justeringningarna har ännu inte fått mer än grundut- medveten om att processen tar tid, alla avdelen, förarna och klenlinjen samt externutbildning om virkessortering, torkning och Men för varje dag tar vi ett steg framåt. bildningen. materiallära står närmast på programmet. Ett Jag hör på snacket på radion, grabbarna formulerar sig lite eljest idag, säger han. företagsspel om ekonomi ska ge grundläggande insikter för alla. Ett nytt planeringssystem Man lär sig av varandra och löser problem för produktionen är på väg med utbildning, tillsammans. där syftet är att informera med bl a datorer i Det värsta som kan hända är inte att vi förlorar de personer vi har utbildat. Det värsta som kan hända är att vi inte utbildar personalen och att den stannar kvar i företaget

6 FÖRR PLOCKADES FOLK UTIFRÅN RAKT IN TILL JUSTERINGSVERKET Med insikt om hur en timmerbit är utvald, nköpt, lagrad och sågad ökar det enskilda nsvaret. Den truckförare som vet hur värdefull iten är sticker inte in gafflarna i paketet, or Olov Martinson. Den interna utbildningen på Martinsons Trä skapar förståelse över avdelningsgränserna. Den externa ökar yrkeskunnandet. För Hans Eliasson innebär det att han idag jobbar effektivare och känner sig säkrare i vardagsrutinerna. anpassade till vardagen Inte minst efter kursen i hydraulik som vi följde upp med en dag här på jobbet, berättar Hans, som är skiftgående reparatör. De nya kunskaperna från kursen anpassades till de problem som Hans möter i vardagen. En stor del av produktionen går till den japanska marknaden. rs-åke Wiklund är vice ordförande i träfacket. Det är bara positivt att företaget satsar på utbildning, sär han. Men det tar tid, fortfarande har inte alla fått mer grundutbildningen. kostar att kapa fel Han minns hur det var när han började på företaget: Då plockades folk utifrån och sattes rakt in i justerverket. Idag inser man att det kostar fruktansvärt mycket pengar att kapa fel. Hans har också fått lokal begränsad behörighet i ellära. Smågrejer, som att byta greppsäkringar, göra trefas skarvsladdar och plocka i och ur trefasmotorer, kan han fixa utan att kalla in en elektriker. Det gör hans jobb mer omväxlande och effektiviserar för både elektriker och för reparatörerna. Han fixar ett lagerhaveri på en elmotor utan att ropa på assistans för att koppla ur elkablarna. I hans personliga plan fanns både kurser i pneumatik och hydraulik, förutom den översiktliga elläran. företaget tror på oss Satsningen visar att företaget tror på oss, att man vill satsa på oss, säger Hans. Det är ett sätt att växa. Sättet att arbeta med utbildning är inte unikt, men borde bli vanligare, tycker Olov Martinson: Och det fungerar också på mindre sågverk. Konkurrensen ökar ständigt. Det är viktigt att företaget har personal som kan ta större ansvar. Alla inom sågen, justerverket och vissa inom limträ ska utbildas i virkessortering, Konstruktörerna vidareutbildas för att bli rådgivare åt kunderna, CAD-tekniken kräver ständig vidareutbildning. För att möta det förändrade omvärldsklimatet måste vi vara med, säger Olov Martinson.