Forshagaforsen i Klarälven

Transkript

1 I Forshaga är beläggning Roger Olsson och Ingrid Engström är mycket nöjda med utvecklingen i Forshaga. Skogsindustri i olika former har funnits i Forshaga i 200 år och numera består aktiviteten i att belägga kartong med olika barriärmaterial, en verksamhet som snabbt ökat. Ingrid Engström är en stor del i den resa som Forshaga genomgått de senaste åren nu är det full fart och framtidstro i Forshaga mycket tack vare henne. BRUKSREPORTAGE Sören Back, Soren.Back@sbkommunikation.se Forshagaforsen i Klarälven utgjorde under 1800-talet ett dragplåster för framförallt skogsindustriella verksamheter. Det hela började med en såg på 1810-talet och därnäst en kvarn som anlades 1830 av James 18 SPCI/Svensk Papperstidning Nr

2 en på alla sätt god Beläggningslinjerna övervakas från ett gemensamt kontrollrum. Med hjälp av matarskruv och friktionsvärme smälter plasten och dras ut till en tunn film som läggs på kartongen. Dickson från Göteborg. Släkten Dickson är för övrigt på ett mindre smickrande sätt knutet till Baggböleriet, som Baggböle såg strax utanför Umeå ägnade sig åt under till 1860-talen. Avsteg från den rätta läran gjordes i Forshaga under en period i form av ett glasbruk och senare en fabrik för tillverkning av linoleummattor. Frånsett de snedstegen har det vid Forshagaforsen funnits två sulfitfabriker, en spritfabrik, en sulfatfabrik, ett träsliperi, tillverkning av tidningspapper och kraftpapper liksom förädlingsverksamhet med tillverkning av säckar, asfaltbelagt papper, kräppat kraftpapper samt byggisolerskivor. Tala om diversifiering! Vid 1900-talets början trängdes tre företag med sina verksamheter runt forsen. Det var Forshaga AB, Forshaga Sulfit AB och Klarafors AB som markerade sina gränser med höga staket och, för att citera Lennart Källéns intressanta artikel om Forshaga i boken Papper och massa i Värmland, och samarbetet gick inte alltid så smidigt. Det hela löstes så småningom med att Mölnbacka-Trysil köpte bolagen varef- Här i Forshaga belägger vi kartong från bruket i Skoghall, men även kartong från andra kartongbruk inom Stora Enso, både från Sverige och Finland. ter fabrikerna samordnades. Uddeholm köpte i sin tur Mölnbacka-Trysil Två år senare stängdes pappers- och massatillverkningen i Forshaga för gott och istället satsades på verksamheten i Skoghall. Tetra Pak tog över lokalerna och installerade två linjer för barriärbeläggning av vätskekartong samt tryckpressar för tryckning av vätskeförpackningarna. År 2001 lade Tetra Pak ner SPCI/Svensk Papperstidning Nr

3 STORA ENSO FORSHAGA Ingår organisatoriskt i Stora Enso Skoghalls Bruk Platschef: Ingrid Engström Produktionskapacitet: ton belagd kartong Utrustning: Två linjer för beläggning av kartong. Antal anställda: 115 personer verksamheten och Stora Enso köpte då anläggningen med de två beläggningslinjerna, inklusive två rullmaskiner för att kunna erbjuda kunderna kartong belagd med olika barriärer. Under Tetra Pak-perioden arbetade som mest 400 personer i lokalerna, vid stängningstillfället 240 personer. Ingrid Engström är platschef för Stora Ensos anläggning i Forshaga, vilken organisatoriskt hör till Stora Enso Skoghalls Bruk. Här i Forshaga belägger vi kartong från bruket i Skoghall, men även kartong från andra kartongbruk inom Stora Enso, både från Sverige och Finland. I finska Imatra har Stora Enso också en anläggning för beläggning av kartong men i Forshaga kan vi göra vissa specialbeläggningar och har ett bredare produktsortiment. Här i Forshaga belägger vi kartong med olika kombinationer av plast och aluminium men även papper för att uppnå de egenskaper i materialet som kunderna efterfrågar. Barriärernas uppgift kan vara som fuktspärr, fettspärr, spärr mot att släppa igenom syre med mera. Utan barriärer av olika slag skulle inte kartong kunna användas i alla de applikationer som finns idag. Beläggning av plast gör också att förpackningarna lätt kan värmeförslutas. Våra belagda kartongprodukter går till tre slutproduktsegment; konventionella förpackningar, vätskekar- tong och kartong för färdigmat och dryck. Gemensamt för dessa områden är att det krävs olika barriärer för att innehållet ska ha tillräcklig hållbarhet tills det konsumeras. Eftersom förpackningen i allt högre grad avgör köpbeslut får exempelvis inte fett från produkten tränga igenom förpackningen och ge ett intryck av dålig produktkvalitet. Anläggningen i Forshaga har två beläggningslinjer benämnda 922 och 923. De kan belägga kartong i banbredder upp till 2 meter och har en maskinhastighet på 500 m/min. Rulldiametern på den obelagda rullen är mm och blir efter beläggning 1800 mm vid upprullningen. Båda linjerna är utrustade med plastbeläggningsenheter som matas med plastgranulat av olika sorter. Med hjälp av matarskruv och friktionsvärme smälter plasten och dras ut till en tunn film som läggs på kartongen. Dessutom finns i linjerna en respektive två folie/filmvindor där 20 SPCI/Svensk Papperstidning Nr

4 aluminiumfolie, plastfolie eller papper kan lamineras med kartongen. Eftersom en stor del av den belagda kartongen kommer i kontakt med livsmedel är anläggningen certifierade inte bara enligt ISO 9001 och ISO 14001, utan också enligt OHSAS 18801, FDA och ISO När man ser beläggningslinjerna slås man av det faktum att de påminner om hybrider mellan en bestrykare av papper eller kartong och en tryckpress för stora rullar. Istället för bestrykning beläggs kartongytorna med olika barriärer. I likhet med stora rullpressar finns vändstänger för att kunna vända banan så att kartongbanans bägge ytor kan beläggas och dessutom flygande skarvning av rullarna in till beläggningslinjen för effektivast möjliga produktion. När jag kom hit för två och ett halvt år sedan var produktionen ton belagd kartong och fabriken kördes endast på treskift, fortsätter Ingrid Engström. Ifjol nådde vi ton och årskapaciteten ligger Peter Eriksson, nyanställd operatör och Roger Olsson besiktar beläggningen av kartongen. Ingrid Engström och Christian Boström, huvudskyddsombud, är båda överens om att säkerheten är viktigast. nu på ton belagd kartong. Vändningen har uppnåtts som en följd av många olika aktiviteter. Redan tidigare jobbade man med 5S för ordning och reda här och till det har vi lagt arbete med WCM World Class Manufacturing där vi på olika sätt jobbar för att åtgärda avvikelser, optimera produktionsplanering med mera. Marknaden ökar och det är viktigt att behålla fokus på kvalitet och effektivitet samtidigt som vi ökar produktionen och anställer mer personal. För att klara av en höjd produktion har vi gått upp till kontinuerligt treskift, vilket betyder att vi med fem skiftlag kan köra kontinuerligt och bara behöver stå för storhelger. Produktionsökningen har möjliggjort, men också krävt, att vi gått från 76 anställda till 115 och vi är mycket nöjda med dem som valt att komma till oss. Det är både roligt och jobbigt att rekrytera rätt personer. Vi vill ha folk med såväl rätt inställning som rätt kvalifikationer, vilket vi lyckats med. Det allra viktigaste för oss är skydd och säkerhet i jobbet. Olycksfall får inte förekomma och därför prioriterar vi säkerheten först! Det är också det första som våra nyanställda får lära sig, därnäst skolas de in i arbetsuppgifterna. I och med att vi har en omfattande nyrekrytering så har vi för närvarande stora utmaningar för hela den gamla organisationen att lära upp de vi anställer i allt som gäller säkerhet, arbetsuppgifter, produktkrav med mera. Vi har också ett bra samarbete med de fackliga representanterna, vilket tillför väldigt mycket. Vi är ett förändringsbenäget gäng som är bra på att hantera många olika produkter och vi har lätt att ta till oss nya innovationer och möta nya krav. Bioplaster och komposterbara plaster är nya material som kommer allt mer Det allra viktigaste för oss är skydd och säkerhet i jobbet. Olycksfall får inte förekomma och därför prioriterar vi säkerheten först! och som kräver en anpassning av produktionssättet, vilket också ställer nya krav på operatörerna. Här har vi inga skiftförmän utan ett system med produktionsledare. Det är erfarna operatörer som arbetar över hela fabriken och de går för- eller eftermiddagsskift sju dagar i veckan. Förutom att ha ett övergripande ansvar så har var och en ett eget produktionsavsnitt med personal och tekniskt ansvar. Produktionsledningen håller varje vardag i ett morgonmöte ute i produktionen där vi samlas runt vår WCM-tavla för att ta upp nya frågor och följa upp tidigare beslut. Säkerhet är alltid den första punkten på dagordningen och mötet slutar också med säkerhetsfrågor. Efter mötet kan var och en gå tillbaka till sin arbetsplats och informera sina kamrater om det som diskuterats och beslutats. På så vis kan vi ge en snabb återkoppling på förslag från medarbetarna. Det är jättekul att jobba här. När jag blev platschef här var första kommentaren: Vad kul? Vem är du? Här är vi alla hej och du med varandra. När jag kom hit stod det bara ett par rader med bilar på parkeringen. Sen dess har den fyllts på mer och mer. Min vision för anläggningen i Forshaga är att vår matsal så småningom ska bli full igen. Då har vi verkligen lyckats både här i Forshaga och på marknaden, slutar Ingrid Engström. n SPCI/Svensk Papperstidning Nr

5 Ingrid Engström Läkemedelsplaner som tillfrisknade Ingrid Engström tänkte sig en bana inom läkemedelsindustrin, men av en slump hamnade hon istället i Stora Enso. BRUKSREPORTAGE Sören Back, Soren.Back@sbkommunikation.se När jag 1994 gick ut Lunds tekniska högskola med inriktning kemisk apparatteknik var siktet inställt på att arbeta inom läkemedelsindustrin, eftersom jag hade praktiserat på Sandoz i Frankrike, berättar Ingrid. Jag är född i Växjö och har inga som helst personliga rötter i skogsindustrin, men så fick jag en tjänst som trainee på Stora Teknik i Säffle och tänkte att där kan man väl börja, men sen Ganska snabbt blev jag utvecklingsingenjör och 1997 chef för massateknik, vilket omfattade frågor från renseri till färdig massa. Mitt kompetensområde sedan den tiden är egentligen kemikalieåtervinning. Jag stannade inom utvecklingsorganisationen till 2002 då jag anställdes i Skoghall som chef för den del av massafabriken som omfattade in- och utgående vatten, externrening och mottryckskraftverket. Ett spännande projekt var när vi under åren konverterade en oljepanna till en biopanna med fluidiserande bädd. Under ett år var jag sedan miljöchef, vilket var ett kul jobb med alla kontakter med myndigheter och andra intressenter. Miljöfrågor är ju något som engagerar många. År 2008 blev jag utvecklingschef och det är jag fortfarande. Forshaga är en del av Skoghalls organisation och 2013 blev jag platsansvarig för Stora Ensos beläggningsenhet där. För tillfället är jag dessutom tillförordnad produktionschef i Skoghall, så det är många strängar på min lyra. Så, varför har jag stannat i skogsindustrin och hos Stora Enso? Jo, jag fick stort ansvar tidigt i karriären och jag trivs med organisationen och med människorna här är det enkla svaret. INGRID ENGSTRÖM Ålder: 49 år Uppvuxen: Växjö Utbildning: Kemi apparatteknik Lunds Tekniska Högskola Karriär: 1994: Trainee Stora Teknik i Säffle 1997: Avdelningschef massateknik Stora Teknik i Säffle 2001: Chef Media och Miljö Stora Enso Skoghall 2007: Miljöchef Stora Enso Skoghall 2008: Chef Process och Utveckling Stora Enso Skoghall 2013: Platschef Stora Enso Forshaga samt 2015: T.f. produktionschef Stora Enso Skoghall Familj: Gift, tre barn; 12, 15 och 18 år Fritidsintressen: Barnens sportaktiviteter, kultur, resor och skidåkning Medlem i SPCI: 1995, ledamot i SPCIs styrelse och ordförande för Massasektionen. Ingrid Engström visar upp några av de förpackningar som konverterats av belagd kartong från Stora Enso Forshaga. På tal om lyra så är jag kulturellt intresserad av såväl musik som konst. Jag har tidigare sjungit i kör, men det är preskriberat nu. Min man och jag har också uppmuntrat våra tre barn att spela instrument, vilket de alla har gjort och två av dem spelar fortfarande aktivt. Eftersom barnen är i sportåldern så har en stor del av vår fritid gått ut på, och delvis fortfarande gör, att följa med i deras aktiviteter. Fotboll kan man säga är det största intresset, speciellt för sonen, men de har även sysslat med andra idrotter som tennis. Vi åker gärna på semester- 22 SPCI/Svensk Papperstidning Nr

6 En bild som trots att hon inte syns säger en hel del om Ingrid, full fart och båt. Ingrid, till höger, gör sig redo för ännu en utmaning; linbaneflygning. Ingrid och ytterligare en våghals är klara för linbaneflygning. resor med hela familjen, speciellt till Italien. Det är så mycket på gång i vardagen så det är skönt att komma bort en vecka och bara vara. Jag älskar att åka båt och njuta av skogen. Det är också skönt att motionera, speciellt längdåkning, men även slalom där jag nog numera är familjens svagaste kort, slutar Ingrid. För att återknyta till rubriken om läkemedelsplanerna så kan författaren till denna text konstatera efter att ha sett och hört Ingrids entusiasm för sina arbetsuppgifter, att läkemedelsföretagen torde få gå värdshus förbi och hitta någon annan att anställa. Under 12 säsonger på och 1960-talen spelade Forshaga IF i högsta serien i ishockey och då var det Nisse Nilsson och Ulf Sterner som till stor del bar upp laget. Numera verkar Ingrid Engström vara en bra vitaminspruta för Forshaga. n SPCI/Svensk Papperstidning Nr