TTkanalen 4/2015. Ledare - Konsten att kompromissa. Årets lönestatistik - Löneutvecklingen sedan förra året: 2,2 - ca 4 %

Transkript

1 4/2015 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Ledare - Konsten att kompromissa Snabbspår till legitimation för tandläkare från tredje land Årets föreningsmöte - med fokus på bevakning av kvinnliga tandläkares villkor Nytt pensionsavtal för statligt anställda Årets lönestatistik - Löneutvecklingen sedan förra året: 2,2 - ca 4 %

2 Styrelse och kansli 2015 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 4/2015 Ordförande Chaim Zlotnik Vice ordförande John Bratel Urban Alsenmyr Kanslichef Björn Petri Susanna Magnusson ombudsman Mats Olson ombudsman Ledare s. 3 Snabbspår för legitimationsyrken s. 4 Föreningsmöte 2015 s. 6 Nytt pensionsavtal för statligt anställda s. 8 Höjd a-kasseavgift s. 8 Fråga ombudsmannen s. 9 Rekommendationer för lönespecifikation s. 9 Årets lönestatistik s. 10 Tankar från norr - Gunilla Carlsson delar med sig s. 18 Gunilla Carlsson gunilla.carlsson@nll.se Aino Landes ekonomi aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner Andrea Gerner andrea.gerner@skane.se Eva Dovresjö informatör eva@tjanstetandlakarna.se Lena Rignell lena.rignell@vgregion.se Foto: Michael Melanson 2

3 Ledare Chaim Zlotnik TTKANALEN TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Layout Eva Dovresjö Tryck Hallvigs Reklam AB Bredgränd Stockholm Tel kansliet@tjanstetandlakarna.se Konsten att kompromissa Vår vardag som tandläkare är en tillvaro fylld av kompromisser. I vår relation till våra patienter får vi ofta beakta omständigheter som tar hänsyn till fler perspektiv än de rent odontologiska. Kanske utför vi annan tandvård än den vi egentligen tycker är bäst för att patienten inte är beredd att betala för det bästa alternativet eller av någon annan anledning vill ha det på ett annat sätt. Detta är vi vana vid och ser som naturligt. Vi är skyldiga att informera om vilka behandlingsval som finns och med utgångspunkt från det diskutera oss fram till vad som ska göras. Därifrån kompromissar vi oss fram till lösningar som ger tillfredsställande resultat. Patient och tandläkare är nöjda. Som tjänstetandläkare är vi också anställda. Även i den rollen borde vi kunna känna att två parter söker sig fram till lösningar som bygger på kompromisser formade av ömsesidiga intressen. Om arbetsgivaren vill förändra något som påverkar de anställda, borde vi alltså kunna räkna med att den sidan lägger fram sin idé, lyssnar kompromissvilligt på oss och därefter tar ställning. Detta kan hanteras enligt MBL, men sköts ofta smidigare genom lokala samverkansavtal. Mitt intryck är dock att benägenheten till lyhördhet vad gäller personalens aspekter har minskat. Eller annorlunda uttryckt: kompromissviljan saknas. Ett område där det märks tydligt är vår arbetstid. Som tandläkare ser vi på vår insats som sammansatt av många faktorer och avvägningar där egentligen allt är viktigt. Självklart är det viktigt att vi tar betalt för det vi gör, men det är lika viktigt att vi får utrymme för fortbildning, terapiplanering, journalskrivning, remisshantering, avvikelserapportering, handledning, teamutveckling och andra uppgifter som ingår i den tid vi ställer till arbetsgivarnas förfogande. Arbetsgivarna å andra sidan, verkar intressera sig väsentligen för den del av vår arbetstid som går att debitera för. Det vi ser som tandläkartid delar arbetsgivarna upp i debiteringsbar respektive annan tid. Jag skulle önska att kompromissviljan i förhållandet mellan oss som anställda och arbetsgivarna utvecklades till att likna förhållandet som gäller mellan oss och våra patienter. Jag tror också att arbetsgivarna skulle behöva bättra på sitt rykte i det här avseendet. Det skulle säkert betyda att fler vill fortsätta som anställda tandläkare. 3

4 TT-kanalen 4/2015 Tredje spåret - ett sätt att snabba på legitimationsprocessen De senaste månaderna har vi dagligen på olika sätt tagit del av de flyktingströmmar som rör sig till Europa och där många av dessa människor vill komma till Sverige. I denna grupp finns också många med högre utbildning. Redan innan de omfattande flyktingströmmarna vi sett under denna höst har det allt oftare diskuterats kring den tid det tar för dem med legitimationsyrken att erhålla den svenska legitimationen och därigenom få möjlighet att kunna börja arbeta inom den egna professionen. För att försöka få till en snabbare process har Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och representanter för de fackliga parterna utarbetat ett förslag till snabbspår för att vägen till den svenska legitimationen inte ska vara så lång. Från arbetsgivarsidan har SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), Sveriges Apoteksförening och Vårdföretagarna deltagit. Från fackligt håll har Tjänstetandläkarna tillsammans med övriga fackliga organisationer som ansluter legitimerade yrkesutövare deltagit. Det finns i Sverige 21 legitimationsyrken och av de nyanlända är de största grupperna av legitimationsyrken läkare, sjuksköterskor, tandläkare och apotekare. I syfte att få en snabbare process för att kunna erhålla den svenska legitimationen för personer från tredje land med utbildning från land utanför EU/EES har parterna arbetat fram förslag på olika insatser och åtgärder. För 2015 beräknas Socialstyrelsen få in ca 2600 ansökningar från personer med sådan 4 utbildning vilket är en fördubbling jämfört med Under 2014 sökte 277 tandläkare inom denna grupp svensk legitimation, vilket då var den tredje största gruppen näst efter läkare med 765 ansökningar och sjuksköterskor med 308 ansökningar. För den tandläkare som kommer till Sverige och som inte har fått sin utbildning inom EU/EES finns idag två vägar att gå för att få svensk legitimation. Den ena vägen är att ansöka om legitimation från Socialstyrelsen och består av sex steg: Steg 1. Ansökan om prövning av utländsk utbildning. Steg 2. Uppvisande av dokumenterade bevis på kunskaper i svenska språket. Steg 3. Genomfört kunskapsprov med godkänt resultat.

5 TTkanalen 4/2015 Steg 4. Genomfört prov i samhällsodontologi och författningskunskap med godkänt resultat. Steg 5. Genomförd godkänd praktiktjänstgöring. Steg 6. Ansökan om legitimation. Den andra vägen är att genomgå en ettårig kompletteringsutbildning som genomförs vid de odontologiska institutionerna i Stockholm och Göteborg. För att komma in på kompletteringsutbildningen krävs också krav på genomfört godkänt språkprov. I arbetet med snabbspåret föreslås både nya delar liksom förstärkning av redan befintliga delar. Ett helt nytt förslag är att sökande ska ges möjlighet att gå introduktionskurs inför Socialstyrelsens kunskapsprov. Kursen ska anordnas av Arbetsförmedlingen och tillhandahållas av lärosätena. Förstärkning av redan befintliga delar är: att den som söker uppehållstillstånd får tydlig information om Socialstyrelsens process via Migrationsverket. att arbetsförmedlare ger förbättrad information om svensk legitimation. att yrkessvenska ges parallellt med kommunens reguljära svenskundervisning. Avsikten med introduktionskursen är att förbättra individens förutsättningar att klara av kunskapsprovet eller att komma in på den kompletterande utbildningen. Kursen ska vara både teoretisk och verksamhetsförlagd och beräknas vara veckor lång och inledningsvis erbjudas till läkare, sjuksköterskor och tandläkare. Inslag i dessa kurser kan vara patientens ställning och medverkan i beslutsfattande om den egna behandlingen, teammedverkan, personen i centrum, patientsäkerhet, nyanser i svenska språket, kulturella likheter och skillnader, skillnader i kommunikation mellan kolleger och patienter. Man föreslår också att Arbetsförmedlingen i högre utsträckning anvisar arbetssökande till en praktik/ auskultation i form av en yrkeskompetensbedömning. Landstingen är i sin egenskap av den största arbetsgivaren inom hälso- och sjukvårdsområdet en nyckelaktör men även Vårdföretagarna och Sveriges Apoteksförening kommer att verka för att deras medlemmar erbjuder möjligheter till praktik/ auskultation. Syftet för parterna med att utveckla snabbspåret är att vägen till legitimation ska vara förutsägbar, rättssäker och så kort som möjligt och ske med fortsatt höga patientsäkerhetskrav. Susanna Magnusson Längtar du till sol och värme? Nu lottar vi ut högsäsongsveckorna för nästa vinter (v 44 t.o.m. påskveckorna) i lägenehterna på Gran Canaria. Anmäl ditt intresse senast den sista december via hemsidan, klicka på Förmåner. På webben finns även fler bilder, uppgifter om priser och övrig information om bokning. 5

6 TT-kanalen 4/2015 Föreningsmöte Fortfarande aktuellt att bevaka kvinnors villkor lite extra Tjänstetandläkarnas årsmöte hölls enligt tradition den sista fredagen i november i år i samband med höstens utbildningskonferens. Mötet lägger grunden för föreningens verksamhet, som vilar på den demokratiska processen. I korthet kan det beskrivas med att varje enskild medlem har möjlighet att lyfta fackliga frågor i sin lokalavdelning. Om lokalavdelningen ser tendenser till att flera av medlemmarna har samma uppfattning tar avdelningen med sig frågan till den centrala styrelsen. Där utreds sedan om frågan är aktuell i ett nationellt perspektiv. Bedöms det att det är på det viset kan det leda till exempelvis en policyändring som också kan förändra riktlinjerna för hur föreningen arbetar. Ett exempel på det är när verksamhetsplanen för kommande år gicks igenom under årets möte. Några ombud reagerade på en policy som syftar till att bevaka arbetsmiljön och arbetsvillkoren för medlemmar med extra uppmärksamhet på detta ur ett köns- och åldersperspektiv. Frågan som ställdes var om det i dagsläget fortfarande är en relevant utgångspunkt? Repliken från andra ombud var att det finns en viktig poäng i det då det fortfarande är aktuellt att bevaka de här områdena ur just de perspektiven. Ett ombud kunde berätta att det under löneförhandlingarna funnits tendenser till att löneutvecklingen inte skulle hamna på rätt nivå för kvinnor som varit graviditetseller föräldralediga. Tack vare att det fackliga ombudet varit extra uppmärksam under förhandlingarna kunde de tänkta lönepåslagen justeras. Därför finns det också fortfarande behov av att nämna detta i verksamhetsplanen. Ytterligare en fråga som fick mycket uppmärksamhet är den om tandläkarnas digitala arbetsmiljö. Allt från ökade dokumentationskrav till datorer som krånglar påverkar den digitala arbetsmiljön. I takt med att allt mer tid ägnas åt arbetet på datorerna ökar också behovet av att särskilt bevaka den här typen av arbetsmiljöproblem. Styrelsen uppdrogs av mötet att titta närmare på detta under det kommande året. I övrigt hölls inga ny- eller fyllnadsval till föreningens förtroendeposter. Mötet biföll valberedningens förslag till omval av revisorer; Tord Björkman, ordförande för TT-Västmanland och Philip Mundt, medlem i TT-Dalarna samt revisorssuppleant Carina Bergman, ordförande TT-VG Öster. Eva Dovresjö 6

7 Bara för dig i Tjänstetandläkarna Se hela ditt medlemserbjudande på folksam.se Förmånliga försäkringar för dig som är medlem Tillsammans med Tjänstetandläkarna har vi i Folksam sett till att dina medlemsförsäkringar är något utöver det vanliga. Försäkringarna har ett förmånligt pris eller innehåller mer jämfört med om du skulle skaffa dem på egen hand. Du som har ditt hem försäkrat hos oss får även samlingsrabatt på många av våra andra försäkringar. Du hittar ditt medlemserbjudande på : folksam.se/tjanstetandlakarna

8 TT-kanalen 4/2015 Nytt pensionsavtal för statligt anställda Saco-S, som är en förhandlingsorganisation för statligt anställda akademiker och där bland andra Tjänstetandläkarna ingår, har tillsammans med Seko undertecknat ett nytt pensionsavtal, PA16, med Arbetsgivarverket. Avtalet gäller för de som är födda 1988 och senare. För de som är födda tidigare gäller det nuvarande avtalet, PA03, även fortsättningsvis. Björn Petri, kanslichef Tjänstetandläkarna Inom Tjänstetandläkarna har vi idag mycket få medlemmar som berörs av det nya avtalet. Detta kommer säkerligen att förändras över tid i takt med att yngre förmågor börjar jobba i statliga anställningar. Då är det bra att veta att det finns ett långsiktigt och stabilt avtal som tryggar den framtida pensionen. Det här avtalet stödjer rörlighet mellan olika Tandläkare som är anställda inom landstingssektorn omfattas av det kollektivavtal som tecknats kring pensionsavsättningar. Inom den privata sektorn tillämpar däremot inte alla arbetsgivare de kollektivavtal som finns och det är då viktigt att själv ta reda på vad som gäller angående pensionsavsättningen. Som medlem har du möjlighet att få hjälp genom oss att se över de avtal som tecknats. arbetsmarknadssektorer och innebär en flexibilitet för individen att trappa ner i slutet av arbetslivet, säger Björn Petri, Tjänstetandläkarnas kanslichef, som följt förhandlingarna kring det nya avtalet. Medlemmar som är intresserade av att veta mer kring sin pension är välkomna att höra av sig till oss på Tjänstetandläkarna. Eva Dovresjö Avgiften höjs hos Akademikernas a-kassa Den 1 september i år höjdes taket för ersättning från a-kassan från 680 kr/dag till 910 kr/dag. Höjningen innebär att det att nu är möjligt att få upp till kr/månad istället för kr/månad från a-kassan. Finansieringen av Arbetslöshetsförsäkringen sker delvis via arbetsgivaravgiften som alla arbetsgivare betalar för sina anställda och delvis via a-kassornas medlemsavgifter. Akademikernas a-kassa, som är den a-kassa Tjänstetandläkarna rekommenderar medlemmarna att ansluta sig till, kommer därför att höja sin månadsavgift med tio kr till 100 kr/månad from den 1 januari De flesta medlemmar i Tjänstetandläkarna får fortfarande ut mer i lön varje månad än vad a-kassan ersätter även efter årsskiftet. Därför har Tjänstetandläkarna sedan tidigare tecknat 8 inkomstförsäkring som omfattar alla medlemmar som är med i a-kassan och uppfyller övriga villkor för försäkringen. Försäkringen ingår i medlemsavgiften till föreningen och är en av de förmåner som finns genom medlemskapet. På vår hemsida kan du själv räkna ut hur mycket du preliminärt ersätts genom att bara vara med i a-kassan jämfört med kompletteringen från inkomstförsäkringen. Gå in på och klicka på Förmåner; Inkomstförsäkring. Eva Dovresjö

9 TTkanalen 4/2015? Fråga ombudsmannen Hejsan, Jag arbetar inom folktandvården men funderar nu på att efter nästan 30 års tjänstgöring där börja arbeta privat. Jag har ju förstått att just det här med pensionen kan påverkas, är det något särskilt jag bör tänka på? Det är helt riktigt att just det här med pensionen är något som man ska fundera extra mycket på när man byter sektor efter många år inom folktandvården. Först och främst är det alltid viktigt att se till att man inom anställningen överhuvudtaget omfattas av en avtalspension. På den privata sektorn finns inget kollektivavtal för tandläkare så då är det viktigt att man får in i sitt anställningsavtal att arbetsgivaren gör avsättningar till avtalspension. Anställda inom folktandvården som omfattas av pensionsavtalet KAP-KL (född 1986 eller tidigare) har något som kallas en förmånsbestämd del av pensionen. I den delen av pensionen är lönen för de sista åren innan man slutar viktiga för hur mycket man kommer att få ut i pension. En annan viktig del är den arbetade tiden, vid beräkning av pensionen är 30 års tjänstgöring det som maximalt får tillgodoräknas. När man lämnar sin anställning utan att gå i pension, t ex för att ta jobb i en annan sektor omvandlas de pengar man tjänat in till avtalspensionen till en så kallad livränta. Det är de pengar som tas ut när pensionen väl påbörjas. Avtalspensionen kan tas ut från 61 års ålder och gör man ett byte av sektor i den här åldern kan det i vissa fall vara mer lönsamt att börja ta ut en del av avtalspensionen trots att man fortfarande arbetar. Då har ingen livränta beräknats och det kan i vissa fall vara betydligt mer fördelaktigt än att sluta anställningen utan att gå i pension och därmed få en livränta. Det är dock inte ett generellt råd att så är fallet och därför är det väldigt viktigt att kontakta arbetsgivarens pensionshandläggare för att höra efter hur pensionen blir om du kvarstår i anställningen alternativt börjar ta ut en del av pensionen i jämförelse med att avsluta anställningen och en livränta beräknas. Susanna Magnusson Rekommendationer kring din lönespecifikation: (i enighet med Skatteverkets rekommendationer) Se till att få ett lönebesked (en lönespecifikation) av din arbetsgivare varje gång du får lön. Det har du rätt till. Lönebeskedet ska innehålla följande uppgifter: arbetsgivarens namn din bruttolön (den lön du och arbetsgivaren kommit överens om) ditt namn och personnummer den skatt arbetsgivaren har dragit din nettolön (bruttolön minus skatt = nettolön). Lönebeskeden fungerar som bevis på att arbetsgivaren har dragit skatt från din lön. Om din arbetsgivare inte har betalat in skatten riskerar du att själv få betala den om du inte kan visa upp dina lönebesked för Skatteverket. 9

10 Lönestatistik års lönestatistik Då är det åter dags att presentera resultatet av årets löneenkät. Uppgifterna avser det aktuella löneläget i oktober I år är alla landsting och folktandvårdsbolag klara med lönerevisionerna vilket ger en komplett statistik. Löneutvecklingen sedan förra året ligger mellan 2,2 - ca 4 %. I Skåne har ingångslönen höjts till kr vilket gör att de yngre får en höjning på mellan kr/månaden. När Tjänstetandläkarna genomfört en rundfrågning angående ingångslönerna kan vi konstatera att den varierar mellan kr/ mån när alla tillägg (studiemedelstillägg, ortstillägg, resetillägg etc) är inkluderade. Vissa arbetsgivare betalar kr/mån till nylegitimerade medan Stockholm bara betalar kr/mån. Uppsala och Vg-regionen erbjuder kr/mån. I tabell 8 ser vi spridningen i varje legitimationsår bland distriktstandläkare och i tabell 4 ser vi den totala spridningen för alla distriktstandläkare från 10:e till 90:e percentilen och 10 kan konstatera att det är drygt kr/mån som skiljer mellan de lägsta och hösta grupperingarna. Sjukhustandläkarna, tabell 9, har enligt statistiken fått ordentlig spridning. En anledning till det är de nya certifieringsutbildningarna som allt fler går, vilket höjer kompetensen som i sin tur ger högre löner. Chefernas löner inom allmäntandvården fortsätter att öka och avståndet till de som är obefordrade vidgas. Det är naturligt med tanke på att det nu finns färre och större kliniker än tidigare, vilket ger mer ansvar för cheferna. Specialisterna har påbörjat ett generationsskifte och det märks tydligt både på

11 TTkanalen 4/2015 Tjänstetandläkarna rekommenderar + lägst kr/mån + lokala faktorer + råd från den lokala fackliga företrädaren = Acceptabel ingångslön Om statistiken Lönestatistiken bygger på uppgifter insamlade från medlemmarna. Lönerna som anges i tabellerna är inklusive tillägg och eventuell bonus. Percentilvärdena ger uttryck för lönespridningen, dvs att 10 % har lägre eller högre lön. löneutvecklingen och på behovet av att rekrytera. Erfarna specialister som är redo att flytta kan få stora lönelyft om intresse för flytt finns. Vakanser När landstingen rekryterar tandläkare är det oftast bland de yngre de får napp vilket gör att det är stor omsättning på tjänster bland de som har kort anställningstid. Många väljer att flytta på sig när yrkestryggheten infunnit sig vilket gör att vissa landsting erhåller tandläkare med 2-5 års erfarenhet. Det är dock ovanligt att de med mer än 10 års erafarenhet byter landsting,. De väljer oftast att söka sig till privattandvården istället där det finns många lediga stolar att ta över. Naturligtvis fortsätter en hel del yngre hos samma arbetsgivare, men kanske inte alltid som distriktstandläkare utan som chefer eller utbildar sig till specialister. Många nya specialister har fått en uppdragsutbildning av sin arbetsgivare genom ett kontrakt som förbinder dem att jobba kvar hos arbetsgivaren i tre år efter erhållen specialistkompetens. Nya specialister får i vissa fall ingångslöner över kr/mån. Tjänstetandläkarna har frågat runt i lokalavdelningarna och kan då konstatera att det saknas många tandläkare i landet. Asyltandvården är på vissa håll krävande, men det är långt ifrån hela sanningen. Redan innan den kraftiga ökningen av asylsökande som behöver tandvård hamnade i folktandvården rådde det stor personalbrist på många håll. Underbemanningen slår hårt på vissa kliniker vilket märks på våra medlemmars hälsa och om inte fler och bättre rekryteringar görs kommer problemen att öka framöver. Vissa landsting har varit duktiga på att behålla och rekrytera personal, medan andra förlitar sig på att befintlig personal ska jobba mer och snabbare. Kortsiktiga rekryteringsinsatser kan i bästa fall ge mer personal, men då det inte bara är brist på tandläkare utan även tandsköterskor och tandhygienister kan nyrekryteringarna skapa problem på klinikerna om det inte samtidigt skapas goda förutsättningar inom folktandvården att ta hand om och utveckla nyanställda. Om inte hänsyn tas till de som tar hand om de nya ökar arbetsbördan för dem ytterligare med försämrad arbetsmiljö som kan leda till ökade stressrelaterade sjukskrivningar. Vissa arbetsgivare klarar inte av att rekrytera specialister utan tvingas hyra in personal från grannlandstingen eller från privata aktörer. Trots dessa lösningar saknas det ett stort antal specialister och på vissa håll är det tveksamt om landstingen kan leva upp till befolkningsansvaret när det gäller tandvård. Arbetstidsförkortning I Värmland har vissa medlemmar arbetstidsförkortning med 4 timmar/vecka och i Västernorrland har samtliga i allmäntandvården 37 timmars arbetsvecka. Dalarna erbjuder de som fyllt 60 år en arbetstidsförkortning med 2 timmar vartannat år tom 66 år, dvs en arbetstidsförkortning på upp till 8 timmar/vecka. Mats Olson 11

12 Lönestatistik 2015 Chefer i allmäntandvården Tabell 1 Chefer i allmäntandvården fördelat efter arbetsgivare Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Uppsala Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge 2 Halland Värmland Örebro 2 Dalarna Västernorrland 1 Jämtland 1 Västerbotten Norrbotten VG-Väster VG-Söder VG-Öster Ftv Stockholm Ftv Sörmland Ftv Västmanland Ftv Gävleborg 2 Ftv Skåne Privat i Sth-omr 1 Privat i Gbg-omr 1 Privat övr Sv Totalt Tabell 2 Chefer i allmäntandvården fördelat efter klinikstorlek (antal tandläkare) Klinikstorlek Antal Medel Median 10:e 90:e Tabell 3 Chefer i allmäntandvården fördelat efter legitimationsår Legår Antal Medel Median 10:e 90:e

13 TTkanalen 4/2015 Distriktstandläkare Tabell 4 Distriktstandläkare fördelat efter arbetsgivare Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Uppsala Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland Värmland Örebro Dalarna Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland VG-Väster VG-Söder VG-Öster Ftv Stockholm Ftv Sörmland Ftv Västmanland Ftv Gävleborg Ftv Skåne Privat i Sth-omr Privat i Gbg-omr Privat i Skåne Privat övr Sv Totalt Tabell 5 Distriktstandläkare fördelat efter arbetsgivare med legitimationsår Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Uppsala Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland Värmland Örebro Dalarna Västernorrland Jämtland 1 Västerbotten Norrbotten Gotland 2 VG-Väster VG-Söder VG-Öster Ftv Stockholm Ftv Sörmland Ftv Västmanland Ftv Gävleborg Ftv Skåne Privat i Sth-omr Privat i Gbg-omr Privat i Skåne Privat övr Sv Totalt Löneutveckling samt konsumentprisindex under samma tid. Lön Konsumentprisindex (KPI) Allmäntandläkare 260 Chefer inom allmäntandvård konsume nt- konsumentprisindex chefer i allm

14 Lönestatistik 2015 Tabell 6 Distriktstandläkare fördelat efter arbetsgivare med legitimationsår Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Uppsala Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland Värmland 2 Örebro Dalarna Västernorrland 1 Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland VG-Väster VG-Söder VG-Öster Ftv Stockholm Ftv Sörmland Ftv Västmanland Ftv Gävleborg Ftv Skåne Privat i Sth-omr Privat i Gbg-omr Privat i Skåne Privat övr Sv Totalt Tabell 7 Distriktstandläkare fördelat efter arbetsgivare med legitimationsår 2000 och tidigare Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Uppsala Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland Värmland Örebro Dalarna Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland VG-Väster VG-Söder VG-Öster Ftv Stockholm Ftv Sörmland Ftv Västmanland Ftv Gävleborg Ftv Skåne Privat i Sth-omr Privat i Gbg-omr Privat i Skåne Privat övr Sv Totalt Löneutveckling samt konsumentprisindex under samma tid. Lön Konsumentprisindex (KPI) Allmäntandläkare inom 5 år efter legitimation konsumentprisindex Dtl leg<5år

15 TTkanalen 4/2015 Sjukhustandläkare Tabell 8 Distriktstandläkare fördelat efter legitimationsår Legår Antal Medel Median 10:e 90:e Tabell 9 Sjukhustandläkare (samtliga) fördelat efter legitimationsår Legår Antal Medel Median 10:e 90:e Totalt Tabell 10 Sjukhustandläkare Befattning Antal Medel Median 10:e 90:e Klinikchef Icke klinikchef

16 Lönestatistik 2015 Specialister Tabell 11 Övertandläkare tillika klinikchefer fördelat efter specialistår Specår Antal Medel Median 10:e 90:e utelämnat Totalt Tabell 12 Övertandläkare icke klinikchefer fördelat efter specialistår Specår Antal Medel Median 10:e 90:e utelämnat Tabell 13 Övertandläkare icke klinikchef fördelat efter arbetsgivare Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Uppsala Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland 1 VG-Specialist Ftv Stockholm Ftv Sörmland Ftv Gävleborg Ftv Skåne Privat i hela riket Totalt Löneutveckling samt konsumentprisindex under samma tid. Lön Konsumentprisindex (KPI) Specialister, ej klinikchefer Chefer inom specialisttandvård konsumentprisindex 180 Spec ej chef kon pris Ötd

17 TTkanalen 4/2015 St-tandläkare Tabell 14 Disputerade specialister Tabell 15 St-tandläkare fördelat efter arbetsgivare Specår Antal Medel Median 10:e 90:e Klinikchef Icke-klinikchef Totalt Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Uppsala Östergötland 2 Jönköping Kalmar 1 Blekinge 1 Malmö THS Halland 1 Värmland 1 Örebro 2 Västmanland 2 Västernorrland 2 Jämtland 1 Västerbotten Norrbotten 1 VG-region Stockholm Sörmland 1 Totalt Spec ej chef KPI Löneökning per yrkeskategori 260 Chefer Spec ej allm chef 240 Ötdl KPI och chef 220 Dtl Spec Chefer ej allm chef Spec ej chef Dtl KPI leg < 5år Spec Ötdl och ej chef chef KPI Chefer allm KPI Dtl Chefer allm Ötdl och Spec Ötdl Chefer Dtl leg och ej < allm chef 5år chef Dtl KPI Dtl Ötdl och chef Dtl leg < 5år Chefer Dtl leg < Dtl allm 5år Ötdl Dtl leg och < 5år chef 17

18 TT-kanalen 4/2015 Tankar från norr Mitt jobb som ortodontist är mycket stimulerande, roligt och med många utmaningar! Den allra största gruppen av patienter är barn- och ungdomar men även lite äldre patienter kan behöva tandreglering, och är då oftast en patient som har behov av omfattande protetik och/eller käkkirurgi. Vad som också är roligt är konsulterna ute i allmäntandvården. Allmäntandläkarna sköter den interceptiva vården. Konsulterna är ett väl fungerande nätverk där många patienter får sin vård på hemmaplan. Det är intensiva dagar med många möten. Att vara mycket på resande fot har sina nackdelar men man har iallafall tid att fundera. Vad som bl. a. är aktuellt nu i Norrbottens Läns Landsting är resultatet av den senaste medarbetarundersökningen. Här visade det sig återigen att den personalgrupp som är mest stressad är tandläkarna. Och tandläkarna har blivit mer stressade i jämförelse med den förra undersökningen! Det går alltså åt fel håll. Hittills har man från arbetsgivarhåll inte gjort någon djupare analys eller utredning för att ta reda på orsakerna till tandläkarnas upplevda stress på jobbet. Vad är det som stressar tandläkarna? Hög arbetsbelastning, precisionsarbete i ergonomiskt sett statiska ställningar, att man inte har kontroll över sin tidbok, teamarbete där man inte alltid har rätt kompetens på övrig personal i teamet, resursbrist, likriktning, detaljstyrning, ekonomifokus, höga dokumentationskrav, komplexa regelverk och IT system, oklar arbetsfördelning, minskad tid för reflektion och utveckling/ fortbildning...? 18 Enligt min mening måste man förutsättningslöst ta reda på orsakerna till stressen för att kunna få en bra arbetsmiljö. Detta arbete måste ske i samverkan personal, fackliga organisationer och arbetsgivare. Högt i tak och en lyssnande arbetsgivare är nyckelord i denna utmaning. Vad jag tycker man ska komma ihåg och inse är att

19 TTkanalen 4/2015 Visste du att: Norrbotten utgör 25 % av Sveriges yta och att 2,8 % av befolkningen bor här? I jämförelse med ett EU-snitt av antalet innevånare per ytenhet skulle det bo ca 10 miljoner människor här i norr, dvs alla i Sverige. Det tar nästan lika lång tid för mig att ta mig till Stockholm som för en Stockholmare att flyga till New York. I mitt dagliga värv som ortodontist i Östra Norrbotten och även boende ca 13 mil från Luleå där specialistkliniken finns, innebär detta många mil i veckan, i snitt tandläkare har en lång akademisk utbildning och denna grupp av medarbetare känner ett behov av ständig utveckling och fortbildning. Jag tror inte att man hade väntat sig att bli en ekonomisk produktionsfaktor vid ett löpande band. Gunilla och barnbarnet Melvin, 4 år. Ledarskapet har också mycket stor betydelse för arbetsmiljö och resultat. Läkaren och hjärnforskaren Katarina Gospic har tillsammans med Stefan Falk skrivit boken Neuroledarskap. Här framför de bl. a. att det är medarbetarna som är verksamheten och den främsta uppgiften för ledare är att hjälpa medarbetarna att utvecklas. Den inre motivationen är viktigare än den yttre, dvs autonomi; viljan att bemästra något och ha ett syfte med det man gör. Vidare framför de att för mycket detaljstyrning kan göra att arbetslusten försvinner. Ledare är ofta enligt deras mening inte objektiva i bedömningen av sina medarbetare, utan subjektiva. Det är vanligt att en ledare har bra relationer med några personer i gruppen, ofta handlar det om att personerna är lika ledaren själv. I Tandläkartidningen nr 12 ser jag ett gott exempel i Håkan Bergevi, tandvårdschef (och tandläkare) i Blekinge. Där har man kommit fram till att det finns ett tydligt samband mellan klinikens psykosociala arbetsmiljö och goda ekonomiska resultat, liksom patientnöjdheten. Som det står i rubriken Nöjda tandläkare är lönsamma tandläkare. Vi är alla olika och låt oss få vara det! Jag är övertygad om att mångfald ger utveckling. Gunilla Carlsson Specialist i ortodonti vid tandregleringen i Luleå och ledamot i Tjänstetandläkarnas centrala styrelse, Norrbottens Tjänstetandläkarförening samt i Förbundsstyrelsen. 19

20 TTkanalen Returadress: Tjänstetandläkarna Bredgränd Stockholm B PORTO BETALT Avdelningen - din lokala företrädare Kontaktuppgifter till ditt lokala ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, alexandra.ioannidis@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Maja Lillsund, ttdalarna@gmail.com Gotlands TT-avdelning Claes Svärd, claes.svard@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Clara Stålnacke, clara.stalnacke@regiongavleborg.se Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, stefan.nordstrom@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Hans Norén, hansgunnarnoren@gmail.com Jönköpings TT-avdelning Eine Ståhl, eine.stahl@rjl.se Kalmar TT-avdelning Johan Lönnberg, johan.lonnberg@ltkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Marianne Dahlberg, marianne.dahlberg@kronoberg.se Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning Åsa Hasselblad Larsson, Asa.hasselblad-larsson@nll.se Skånes TT-avdelning Andrea Gerner, andrea.gerner@skane.se Stockholms TT-avdelning Ulrika Rebhan, ulrika.rebhan@ftv.sll.se Sörmlands TT-avdelning Urban Alsenmyr, urban.alsenmyr@dll.se TT-VG Söder Alfaro Edgardo, edgardo.alfaro@vgregion.se TT-VG Väster Kerstin Söderström, kerstin.soderstrom@vgregion.se TT-VG Öster Carina Bergman, carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, isabel.brundin@lul.se Värmlands TT-avdelning Patrik Jarestam, patrik.jarestam@liv.se Västerbottens TT-avdelning Mousa Shtayeh, mousa.shtayeh@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, tord.bjorkman@ltv.se Örebro läns TT-avdelning Marie Hollingworth, marie.hollingworth@regionorebrolan.se Östergötlands TT-avdelning Kristina Hult, kristina.hult@regionostergotland.se