TTkanalen 4/2013. Tema: Lön! års lönestatistik. Nytt försäkringsbolag för medlemsförsäkringarna. Hur är din digitala arbetsmiljö?

Transkript

1 4/2013 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Nytt försäkringsbolag för medlemsförsäkringarna Hur är din digitala arbetsmiljö? Tema: Lön! års lönestatistik - Hur går lönebildningen till? - Förbered dig inför lönesamtalet

2 Styrelse och kansli 2013 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 4/2013 Ordförande Kenth Nilsson (b) /90 (a) Kanslichef Björn Petri Ledare s. 3 Årets föreningsmöte s. 4-5 Nytt försäkringsbolag s. 6-7 Arbetsgivare och fack överens om etisk plattform s. 7-8 Vice ordförande Hans Göransson hans.goransson@dll.se Susanna Magnusson ombudsman susanna@tjanstetandlakarna.se Offentlig upphandling av tandteknik olämplig i svensk tandvård s. 8-9 (M) tog del av förslag för en bättre allmän tandhälsa s. 10 Hur skapar vi en jämlik tandvård? s. 11 Gunilla Carlsson gunilla.carlsson@nll.se John Bratel john.bratel@vgregion.se Mats Olson ombudsman mats@tjanstetandlakarna.se Aino Landes ekonomi aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner Hur är din digitala arbetsmiljö? s Ny möjlighet att få besked vid prövning av arbetsskada s. 13 Hur går lönebildningen till? s Förbered dig inför lönesamtalet s års lönestatistik s Riksstämman - ur ett Tjänstetandläkarperspektiv s Chaim Zlotnik chaim.zlotnik@ftv.sll.se Lena Rignell lena.rignell@vgregion.se Eva Dovresjö informatör eva@tjanstetandlakarna.se Foto: Michael Melanson/Urban Orzolek Fråga Ombudsmannen s. 23 Ditt lokala ombud s

3 Ledare Kenth Nilsson TTKANALEN TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Layout Eva Dovresjö Mer av kvalitativa mått i lönebildningen Tryck Hallvigs Reklam AB Bredgränd Stockholm Tel kansliet@tjanstetandlakarna.se I en jämförelse med andra grupper har tjänstetandläkarnas löneutveckling varit god de senaste decennierna. Som vanligt finns det inte bara ett skäl till detta, utan det är många omständigheter som samverkat. Bland dessa kan nämnas strukturella påverkansfaktorer som etablerings- och priskontrollernas avskaffande och tandläkarnas arbetsmarknadsförhållanden. En avgörande faktor är att dessa faktorer envist och konsekvent lyfts fram. I vår förening är det lokalavdelningarna som har och tar det ansvaret. Vid vår konferens i slutet av november gick vi igenom hur avdelningarna har arbetat med frågan och vad som varit viktigt för att få förståelse för den bild vi har. Det som framstår som en generell iakttagelse är att arbetsgivarna på senare år är mest intresserade av att belöna klinisk produktivitet uttryckt i ekonomiska mått. Detta är för tandvården och dess finansieringssystem naturligtvis en central fråga och bör också ha en framskjuten position i lönebildningen. Samtidigt framträder en känsla av ensidighet. Hur belönas dem som tar på sig andra kvalitativa uppgifter som chefskap, handledaruppgifter eller specialkompetens? Där är kanske den enskildes bidrag till verksamheten inte lika lätt mätbar, men möjligen av största vikt för någon annans möjlighet att utföra debiterbar tandvård. Om inte dessas insatser blir sedda på motsvarande sätt får det konsekvenser för arbetsgivarnas möjligheter att engagera tandläkare för sådana uppdrag. På senare år har vi exempelvis sett att tandvården fått svårare att få tandläkare som sökande till klinikchefstjänster, vilket till viss del säkert beror på att tandläkarna inte uppfattar att det belönas efter förtjänst. Framöver kommer det att bli allt viktigare i överläggningar med arbetsgivarna att lyfta fram tandläkarnas betydelse för verksamheten i mer kvalitativ bemärkelse än vad som varit brukligt hittills. Till detta kommer det att behövas en beredskap att diskutera andra och nya lösningar inom ramen för anställningsavtalen. Oavsett när, eller med vilket fokus överläggningar kommer att ske är min övertygelse efter novemberkonferensen med avdelningarna att föreningen och avdelningarna står mycket väl rustade framöver, när löneöverläggningarnas karaktär behöver utvecklas. Kenth Nilsson December

4 Föreningsmöte 2013 TTkanalen 1/2013 Årets föreningsmöte har genomförts Föreningens årsmöte hölls traditionsenligt den sista fredagen före advent. Till mötet strömmade Tjänstetandläkarnas lokalavedelningsombud från rikets alla hörn för att tillsammans gå igenom föreningens verksamhet. De lokala fackliga företrädarna samlades för att besluta om föreningens verksamhet det kommande året. Under våren planeras bland annat en facklig grundkurs för de som nyligen tillträtt ett fackligt förtroendeuppdrag i lokalavdelningsstyrelserna. Vill du läsa mer om verksamheten hittar du verksamhetsplanen, verksamhetsberättelsen och övriga handlingar som berör föreningens verksamhet på hemsidan, Omval skedde enligt valberedningens förslag, Tord Björkman och Philip Mundt fortsätter som lekmannarevisorer och Carina Bergman återvaldes till posten som revisorsuppleant. Kerstin Björlin och Tomas Misch, avgående lokalavdelningsordförande i TT-VG Söder respektive TT Värmland, tackades av vid mötet. Under våren kommer de att lämnar yrkeslivet och därmed också sina poster inom Tjänstetandläkarna efter många år som aktiva inom föreningen. 4 Efter årsmötet fortsatte konferensen med en genomgång av det rådande löneläget i landet. Utfallet av statistiken, som presenteras i slutet av det här numret, gicks då igenom. Vår ombudsman Mats Olson berättar själv mer om detta på sidan 18 och framåt. Mötesdeltagarna informerades också om innehållet i det nya pensionsavtalet AKAP-KL som träder i kraft från och med 1 januari Avtalet är ett premiebaserat system och gäller för alla födda 1986 och senare. Systemet innebär att pensionen beräknas på hela livsinkomsten istället för de sista åren i arbetslivet, vilket är att föredra för de som tex vill trappa ned på arbetstiden innan man går i pension. För de som är födda före 1986 gäller fortfarande pensionsavtalet KAP-KL, ett avgifts- och förmånsbestämt system där de sista åren, till skillnad mot det nya avtalet, har avgörande betydelse. Eva Dovresjö

5 TTkanalen 4/2013 Överst t. v.: Kenth Nilsson, ordf. Tjänstetandläkarna, tackar Kerstin Björlin, avgående ordförande i TT-VG Söder för det engagemang hon lagt ned i föreningen. Kerstin går i pension i vår och kommer att stötta den tillträdande ordföranden under våren då denna ska vara föräldraledig. Överst i mitten och t. h.: Även Tomas Misch, avgående ordförande i Värmlands TT-avdelning, tackades av efter ett avsevärt antal år på posten. Kenth framhöll Tomas noggranna genomgångar av föreningens verksamhetsplan som en liten del av allt Tomas har bidragit med. Nedre bilden: Niklas Jonsson, föreningens revisor från PwC, går igenom årsredovisningen som även granskats av föreningens lekmannarevisorer. Redovisningen godkändes av mötet som samtidigt gav styrelsen ansvarsfrihet. Längtar du till sol och värme? Nu lottar vi ut högsäsongsveckorna (v 44 t.o.m. påskveckorna) i lägenehterna på Gran Canaria. Anmäl ditt intresse på hemsidan, klicka på Förmåner. På webben finns fler bilder, uppgifter om priser och övrig information om bokning. 5

6 Medlemsförsäkringar Vi byter försäkringsbolag för medlemsförsäkringarna Från och med årsskiftet kommer Folksam att hantera alla Tjänstetandläkarnas medlemsförsäkringar på området för sak- och personförsäkringar. Tidigare har SalusAnsvar haft hand om försäkringarna men efter att bolaget köpts upp av Folksam tar Folksam över den uppgiften. I och med att SalusAnsvar förvärvades av Folksam kommer bolagets verksamhet successivt att införlivas i Folksams. Från och med årsskiftet flyttas hanteringen av de förmånliga sak- och personförsäkringar som Tjänstetandläkarnas medlemmar har möjlighet att teckna till Folksam. Tillsammans med Folksam har ett fördelaktigt försäkringsskydd utformats för olika behov och händelser i livet som ska passa de flesta av våra medlemmar. Björn Petri, kanslichef Tjänstetandläkarna Björn Petri, Tjänstetandläkarnas kanslichef, har under hela processen varit med och överlagt med Folksam om vad som eventuellt kan komma att ske vid övergången. Det har till exempel varit viktigt för oss på Tjänstetandläkarna att de villkor som kan komma att förändras även i fortsättningen är gynnsamma för medlemmarna. Den grupp som föreningens medlemmar ingår i tillhör vad som i ett försäkringsperspektiv kan klassas som en relativt låg riskkategori. Det innebär att Folksam kan fortsätta att erbjuda förmånliga försäkringspremier till de medlemmar som vill teckna försäkringar. Precis som tidigare kommer nya medlemmar som vill teckna försäkringar inom de tre första månaderna i sitt medlemskap inte heller behöva lämna någon hälsodeklaration, vilket kan underlätta för många som i vanliga fall skulle klassas in i en högre riskkategori att få en billig försäkring, berättar Björn. Vad händer med de försäkringar jag redan har tecknat? De medlemmar som har befintliga person- och sakförsäkringar hos SalusAnsvar genom sitt medlemskap kommer under 2014 och 2015 att flyttas över till liknande försäkringar hos Folksam. Persongruppförsäkringarna förs över från och med den 1 januari 2014 och övriga försäkringar flyttas löpande under året och fram till 31 mars Om det sker några förändringar i försäkringarna kommer försäkringstagarna att informeras om det av Folksam i samband med förnyelsen av försäkringarna. Flytten av de befintliga försäkringarna görs i två steg under 2014: Den 1 januari flyttas personförsäkringarna över från SalusAnsvar till Folksam. Övriga försäkringar flyttas i samband med den årliga förnyelsen under 2014, med start den 1 april. Det innebär att om du har en försäkring som går ut i mitten på maj 2014 kommer den att gälla hos SalusAnsvar fram till dess och sedan föras över till Folksam. Om du däremot har en försäkring med huvudförfallodag i mitten på mars 2014, kommer denna att ligga kvar hos SalusAnsvar fram till mars 2015 och därefter föras över till Folksam. Om du har några frågor kring förvärvet, flytten eller försäkringarna är du välkommen att kontakta Folksam på tel Du kan också läsa mer om försäkringarna på Vill du teckna nya försäkringar före årsskiftet tillhandahåller SalusAnsvar försäkringarna fram tills dess att Folksam tar över. Folksam hälsar dig varmt välkommen och du kan känna dig trygg med att du får ett bra skydd även i fortsättningen! 6

7 TT-kanalen 4/2013 I september 2012 tecknade Folksam avtal med DNB om att förvärva SalusAnsvar AB. Sedan 2013 är aktiebolaget en del av Folksam. Under 2014 och 2015 kommer Folksam att ta över hanteringen av person- och sakförsäkringar. Just nu pågår förberedelserna inför flytten och alla som berörs kommer att kontaktas av Folksam ang detta. De medlemmar som berörs av flytten ska redan ha fått information från Folksam om det. Resten av medlemmarna kommer inom en snar framtid att informeras av Folksam om vad som är på gång. En fråga som vi på kansliet redan har fått i samband med detta är vad som händer de medlemmar som idag får försäkringsstöd för en händelse som inträffat inom ramen för en försäkring som tidigare tecknats hos SalusAnsvar. Det här är något som medlemmarna inte ska behöva oroa sig för Det här är något som medlemmarna inte ska behöva oroa sig för. En händelse som inträffat tidigare och som bedömts ersättningsbar inom ramen för den försäkring som gällde när händelsen inträffade kommer även fortsättningsvis att täckas av den försäkringen. Det innebär att de medlemmar som idag får försäkringsstöd utbetalt från en försäkring som tecknats inom SalusAnsvar kommer att ha kvar samma försäkringsstöd för den händelsen även framöver, förklarar Björn. Har du några frågor om flytten eller om försäkringarna är du välkommen att kontakta Folksam på tel Du kan också läsa mer om försäkringarna på Eva Dovresjö Arbetsgivare och fack överens om etisk plattform En etisk plattform som syftar till att säkerställa hög kvalitet i offentligt finansierad vård och omsorg har antagits av arbetsgivarorganisationer och fackföreningar. Under det senaste året har formerna för plattformen arbetats fram. Utgångspunkten var att komma överens om riktlinjer som ska öka öppenheten och insynen kring kvalitet, ekonomi och anställningsvillkor hos utförare av vård och omsorg med offentlig finansiering. Behovet av transparens grundar sig i att allmänheten behöver kunna värdera och jämföra vårdkvaliteten på ett bättre sätt. Det behöver även Forts. nästa sida Övre raden från vänster: Ivar de la Cruz, förbundsordf., Naturvetarna, Hans Göransson, vice ordf., Tjänstetandläkarna, Thony Björk, ordf., Sveriges Farmaceuter, Maria Enggren Zavisic, socialpolitisk strateg, Heike Erkers, förbundsordf., Akademikerförbundet SSR, Annika Strandhäll, förbundsordf., Vision. Undre raden från vänster: Håkan Sörman, VD, SKL, Annelie Nordström, ordf., Kommunal, Petter Skogar, förbundsdr., KFO, Anitha Wijkstöm, förbundsordf., SRAT, Sineva Ribeiro, ordf., Vårdförbundet, Hans-Göran Elo, förbundsdr., Arbetsgivaralliansen, Göran Fredriksson, ordf., Vårdföretagarna. 7

8 Tandvårdspolitik Hans Göransson, Tjänstetandläkarnas vice ordförande blir tydligare att resurserna används på ett kostnadseffektivt och långsiktigt ansvarstagande sätt oavsett om vårdgivaren är offentlig, privat eller en idéburen organisation. Arbetet har nu resulterat i denna etiska plattform, som är en överenskommelse mellan de kollektivavtalsslutande parterna inom vård och omsorg. Det är frivilligt för företag och organisationer att ansluta sig till plattformen, som i sig ska fungera som en konkurrensfördel. Offentlig upppassar inte in i Ett av kraven för att få ansluta sig till plattformen är att det ska finnas kollektivavtal för de anställda och det finns också fastställda principer som avser förhållandet mellan vårdkvalitet och drägliga arbetsvillkor. Patientens upplevelse av vårdkvalitet är ofta starkt kopplat till mötet med behandlaren, i vårt fall tandläkaren. Den anställde tandläkaren måste ha acceptabla arbetsvillkor som uppmuntrar tandläkarens engagemang och upprätthåller kompetensen hos personalen. Den här plattformen kompletterar de kollektivavtal som vi redan har träffat med arbetsgivarna. Andra exempel på vad som förespråkas är att behandlarna ska arbeta under ett gott ledarskap. De företag som ansluter sig till plattformen ska inte kunna göra vinst på de anställdas bekostnad, med hjälp av dåliga anställningsvillkor, säger Hans Göransson, vice ordförande i Tjänstetandläkarna, som varit med och utarbetat bestämmelserna i överenskommelsen. Hans kommenterar också det samarbete som skett mellan arbetsgivarorganisationerna och de fackliga organisationerna i samband med utvecklingen av den etiska plattformen. Som tandläkare är jag van vid att arbeta efter utstakade prognoser. Den positiva anda som präglat samarbetet under tiden som vi jobbat med bestämmelserna i plattformen och den goda viljan att driva arbetet framåt som samtliga inblandade visat gör att jag bedömer att prognosen för det fortsatta arbetet ser mycket god ut! Parterna har nu bildat ett partssammansatt råd som leds av Claes Ånstrand. Rådet ansvarar för att följa upp och utveckla den etiska plattformen och ska ha en löpande dialog med regeringen och rapportera om arbetet med plattformen. Du kan läsa om överenskommelsen i sin helhet på klicka på Press och Presskonferenser via webben. 8 Eva Dovresjö Vid ett samverkansråd för tandvårdsaktörer som anordnades av Tandteknikerförbundet i samarbete med Privattandläkarföreningen redogjorde flera tandvårdsorganisationer för hur lagen om offentlig upphandling (LOU), framförallt gällande tandtekniska arbeten, fortsätter att ställa till det för personal, patienter och företag inom tandvården. Tandteknikerförbundet redovisade siffror på ett minskande antal medlemmar vilket är en direkt följd av den försämrade marknaden för laboratorierna. Både enskilda personer som jobbar som tandtekniker och företag som säljer tandtekniska arbeten har möjlighet att ansluta sig till Tandteknikerförbundet och det reducerade antalet företag

9 TT-kanalen 4/2013 handling av tandteknik den svenska tandvården Tandvårdsaktörerna som deltog i rådet: Sveriges Folktandvårdsförening, Tjänstetandläkarna, Privattandläkarföreningen, Sveriges Tandteknikerförbund, Sveriges Tandhygienistförening, Svenska Tandsköterskeförbundet och Föreningen Svensk Dentalhandel som idag finns på marknaden utgör en medlemsbas som tunnas ut. Sveriges Folktandvårdsförening, som samlar landstingens tandvårdschefer, tog upp frågan utifrån perspektivet att som vårdgivare måste man kunna garantera patientsäkerheten vilket inte går ihop med det överhängande ekonomiska kravet i lagen om offentlig upphandling. Även Privattandläkarföreningen tryckte på att reglerna ställer till det för vårdgivarna. Tjänstetandläkarna framförde att vi delar uppfattningen om att kvaliteten på tandtekniska arbeten måste framhävas för att patienten i så lite utsträckning som möjligt ska drabbas av komplikationer. Vår utgångspunkt i frågan är att den behandlande tandläkaren, som arbetar utifrån sin legitimation och därmed utifrån det ansvar som legitimationen Upphandling av tandteknik Inköp av tandtekniska tjänster ska alltid följa kraven i det medicintekniska regelverket. Upphandlingar inom offentlig sektor regleras även i LOU, vilket innebär att anbudet med lägsta pris eller det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet måste antas. I det senare fallet ska tydliga utvärderingskriterier anges vilket ställer höga fordringar på kravställarens specifikation. I bestämmelserna för upphandling av tandtekniska tjänster står att upphandlingen inte får leda till att kravet på patientsäkerhet och säkra produkter åsidosätts. Läs mer om bestämmelserna Läkemedelsverkets vägledning för Tandtekniska arbeten på Läkemedelsverkets hemsida, innebär, alltid ska kunna ge patienten alternativ på behandlingar där slutresultatet blir det bästa möjliga för patienten. Då är det viktigt att kunna vara säker på att de tandteknikiska produkterna som ska användas håller hög kvalitet. Samtliga närvarande var överens i sak offentlig upphandling passar inte in i den svenska tandvården då samarbetet mellan den behandlande tandläkaren och tandtekniker är för intimt. Dagens upphandling innebär att man upphandlar patientsäkerhet, där priset är den avgörande faktorn och det är oacceptabelt. Eva Dovresjö 9

10 Tandvårdspolitik (M) tog del av förslag för en bättre allmän tandhälsa Tjänstetandläkarna träffade i början av oktober riksdagsmannen Henrik Ripa (M). Under mötet diskuterades Moderaternas tandvårdspolitik och hur olika beslut inom politiken påverkar tandvårdspersonal och patienter. Framförallt ägnades en god stund åt att titta på hur tandvården bäst kan komma flest till godo och hur det påverkar den allmänna tandhälsan. Förutom de synpunkter som lyftes om hur dagens tandvårdsstöd fungerar ägnades en del av tiden till att titta på hur olika politiska åtgärder inom tandvården på sikt kan bidra till en bättre tandhälsa hos befolkningen generellt. Henrik lyfte det beslut om att stegvis höja åldersgränsen för fri tandvård inom VG-regionen från 20 till 23 år som ett exempel på hur kostnaderna för något som avses förbättra tandhälsan i stort måste sättas i relation till den inverkan som insatsen har. Innebär Henrik Ripa, riksdagsledamot (M) 10 satsningen en tillräckligt god inverkan på invånarnas hälsa för att motivera den kostnad som vården belastas med och kan de hälsovinster som görs på sikt till och med bidra till att sänka kostnaderna inom tandvården i framtiden? För att dagens politiker ska kunna ta ställning till det behövs pålitliga beräkningar som visar på tydliga resultat. För att få en uppfattning om hur det i VG-regionen resoneras kring den höjda åldersgränsen för den fria tandvårdens inverkan på folkhälsan tog Tjänstetandläkarna kontakt med Anders Ljungné, tandvårdschef vid Folktandvården Västra Götaland. Hälsotal är förändringströga och det är ännu för tidigt att säga något om hur tandhälsan har påverkats i ett större perspektiv, men Anders kan konstatera att under de år som 20 till 23-åringar i VG-regionen har haft fri tandvård så har täckningsgarden, det vill säga hur många som besöker tandvården regelbundet, i gruppen Unga vuxna år ökat från 30 till 60 procent. Generellt finns en tydlig relation Anders Ljungné Tandvårdschef, Folktandvården Västra Götaland mellan regelbundna besök och en på sikt förbättrad tandhälsa, eftersom den preventiva vården gynnas. Man kan alltså anta att ju fler unga som har kontinuerlig Generellt finns en tydlig relation mellan regelbundna besök och en på sikt förbättrad tandhälsa kontakt med tandvården desto mer stärks tandhälsan inom den gruppen, säger Anders och tillägger men om fri tandvård för unga vuxna är en rimligt bra hälsoekonomisk insats för tandhälsan är inte utrett och vilka prioriteringar som ska göras är slutligen en politisk bedömning. Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande, avfärdar inte resultatet som oviktigt, däremot menar han att det kan finnas andra, eventuellt mer kostnadseffektiva sätt sätt att locka patienterna till tandvården. Det resultat som Anders Tjänstetandläkarna i möte med Moderaterna pekar på går visserligen i linje med vad vi på Tjänstetandläkarna menar skulle vara den största vinsten för både patienterna och vården, nämligen att fler besöker tandvården mer frekvent. Men om vi som alternativ kan bygga om det befintliga tandvårdstödet till att bli ett preventivt system, istället för att som idag vara inställt på reparativa åtgärder, skulle det kanske inte behövas så drastiska åtaganden som att erbjuda fri tandvård till allt fler för att det ska ge positivta genomslag i statistiken, understryker Kenth. Vi har försett Henrik med olika förslag på hur stödet skulle kunna förbättras och vi har dessutom presenterat beräkningar för de kostnader det skulle innebära. Nu är det upp till honom och hans partikamrater att ta ställning till vad man tror kan påverka folkhälsan på bästa möjliga sätt. Eva Dovresjö

11 TT-kanalen 4/2013 Hur skapar vi en jämlik tandvård? När fler avstår från att besöka tandvården på grund av rädslan för de följdkostnader som ett besök kan föra medföra innebär det att principerna om patienternas jämlikhet och vård på lika villkor skakas i grunden. Det är ett allvarligt problem men det finns många goda viljor som arbetar för att förhindra att det förvärras. Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande I tandvårdslagen står det att målet för tandvården är god tandhälsa och tandvård på lika villkor för hela befolkningen. När dagens tandvårdsstöd utformades infördes det allmänna tandvårdsbidraget (ATB) som tillsammans med högkostnadsskyddet subventionerar tandvårdskostnaden för patienterna. Det skulle göra att fler skulle få råd att besöka tandvården, men med facit i hand kan det konstateras att det målet inte har uppfyllts. Tio procent av den vuxna befolkningen avstår idag från att söka tandvård av ekonomiska skäl vilket är ett stötte antal än före 2008, då dagens tandvårdsstöd infördes. Det här problemet har flera aktörer, däribland Tjänstetandläkarna, pekat på tidigare. Svensk Samhällsodontologisk förening (SSOF) anordnade i slutet av oktober en konferens på temat Tandvård på olika villkor för att belysa problemet och öka förståelsen för mekanismerna bakom ojämlikhet. Deltagarna diskuterade kring hur utvecklingen av olika åtgärder som syftar till att förbättra resultatet kan drivas. Tjänstetandläkarnas ordförande Kenth Nilsson, som deltog i konferensen reflekterar över diskussionspunkten om olika åtgärders effekt på den allmänna tandhälsan. Vi behöver identifiera vilka insatser som till rimliga kostnader ger bäst effekt på den allmänna tandhälsan över tid. Idag är det de patienter som tillhör de socioekonomiskt svagare grupperna och som i större utsträckning har behov av tandvård som undviker att besöka tandvården. Insatserna som har riktas till de patienterna har gett goda resultat och över lag har patienterna inom den gruppen fått en bättre tandhälsa, vilket är glädjande. Å andra sidan har det visat sig att insatser som riktas till hela befolkningen också har påverkat patienterna inom riskgrupperna på ett positivt sätt. Det kan alltså vara bättre för den allmänna tandhälsan att satsa på bred front där allas hälsa, även patienterna inom utsatta grupper, blir bättre. Ca 20 % av befolkningen i Sverige låter idag bli att besöka tandvården, trots att de anser sig vara i behov av vård. Den vanligaste orsaken till att avstå från att besöka tandläkare eller tandhygienist är att man inte anser sig ha råd. Socioekonomiskt utsatta grupper avstår i högre grad än andra. Det gäller då att i förväg försöka bedöma vilka för- och nackdelar som finns och vad som ger bäst effekt över tid. Personligen är jag för alla insatser som kan förbättra patienternas hälsa, men tyvärr spelar ju även de ekonomiska aspekterna in när det gäller tandvårdspolitik. Om man måste välja är det bra att det ägnas tid åt att utreda vilka förslag som gynnar flest av de som behöver det bäst. Ytterligare en utmaning finns i att hitta de grupper som är i störst behov av tandvård för att kunna planera insatserna. Två viktiga faktorer har hittills kunnat identifieras, utbildningsnivå och inkomstnivå. Det finns ingen tvekan om att det här är de två viktigaste faktorerna för att en person regelbundet ska besöka tandvården. Om vi kan hitta bra sätt att nå dem skulle tandvården kunna bidra till att öka patienternas jämlikhet inom vården, säger Kenth. Följ oss på Facebook Sök på Tjänstetandläkarna på Facebook eller gå in direkt på Eva Dovresjö 11

12 Arbetsmiljö Hur är din digitala arbetsmiljö egentligen? Datorn som hängt sig, extremt många knapptryckningar för att få fram en liten detalj, system som inte kopplar till varandra och så vidare. Listan på vad som kan orsaka så kallad teknikstress brukar kunna göras lång. För att bidra till att användar- och tillgänglighetsperspektivet lyfts till en högre strategisk nivå bildade regeringen förra året Användningsforum som nyligen bjöd in de fackliga organisationerna till ett möte. Forumets huvuduppgift är att säkerställa en kontinuerlig dialog kring tillgänglighet och användbarhet som en kvalitetsaspekt av it. Att it-användningen är en av de stora påverkansfaktorerna i dagens arbetsmiljö kan lätt glömmas bort i diskussionen kring allt som stressar oss i arbetslivet. Det är många saker som ska tas upp vid en skyddsrond och det finns mycket att diskutera kring hur arbetsmiljön och arbetssituationen är för de anställda. De tekniska frågorna som alla är så beroende av kan lätt bli perifera eller kanske helt enkelt inte finns med i diskussionen. Kanske finns också ett visst mått av uppgivenhet med i det hela? Ibland kan ju både hård- och mjukvaran kännas som en icke påverkansbar materia. Hur kan fackföreningarna agera för bättre it i arbetslivet och en gynnsam digital arbetsmiljö? var frågeställningen vid den första konferensen som riktade sig till fackföreningarna inom just detta område. Efter denna konferens genomförande skulle även en motsvarande konferens hållas för arbetsgivarna. Karin Linder, ordförande i DIK (Akademikerfacket för kultur och kommunikation), var en av talarna under dagen och hon betonade att det digitala går att påverka. 12

13 TT-kanalen 4/2013 Det handlar om att inte ge upp utan att ta makten över frågan. Förutom att it är en stor påverkansfaktor på miljön på arbetet innebär dagens moderna teknik också en stor påverkan på privatlivet. En viktig del i DIK:s arbete med dessa frågor är att arbetsgivare ska säkerställa att medarbetare ska kunna kombinera krav på tillgänglighet och rörlighet i arbetet med ett hållbart arbetsliv. Från Sahlgrenska i Göteborg berättade Läkarförbundets representant, Karin Båtelson, om hur de på Sahlgrenska arbetar med något de kallar för IT-ronder och medsittning. Detta system har införts för att undvika problem inom området och är också ett arbetssätt arbetsgivaren är positiv till. Erfarenheten från Sahlgrenska är att många gånger kan svårigheter och krångel bero på dålig kommunikation mellan användare, it-experter och leverantörer. Problemen kan också vara av helt olika karaktär, det vill säga i princip allt mellan himmel och jord. Det man konstaterat är viktigt för att få en fungerande it-miljö är att det är den egna personalen som ska vara engagerad i detta strukturerade arbetssätt. Att helt överlåta allt på konsulter går inte. Det är också viktigt med uppföljningar som visar på att detta arbete leder till ett förbättrat resultat. MedsITtning innebär att it-personal och leverantörer följer med vårdpersonalen under en halv dags patientarbete och på så sätt kan de få en uppfattning om hur it-systemet fungerar i vardagen. Stort och smått blandas när vårdpersonalen framför sina åsikter och önskemål om förbättringar. Detta mynnar sedan ut i ett protokoll tillsammans med förslag på lösningar från de it-ansvariga. En IT-rond genomförs som en vanlig rond men med fokus på it-miljön. Genomgången sker på ett systematiserat sätt och rör allt från konkreta praktiska problem till övergripande frågor som till exempel utbildning. Arbetsmetodiken vid en IT-rond är Förberedelse Genomförande Protokoll Uppföljning Att väva in frågor som rör den digitala arbetsmiljön i det ordinarie arbetsmiljöarbetet är viktigt och för den som är intresserad av dessa frågor finns lite olika hemsidor att titta på: Susanna Magnusson Ny möjlighet att få besked vid prövning av arbetsskada Vid ett möte med Försäkringskassan i början av november diskuterade Tjänstetandläkarna patientens möjlighet att få ersättning inom ramen för arbetsskadeförsäkringen. Vi har tidigare beskrivit problematiken kring att Försäkringskassan betalar ut ersättning för försäkringen baserat på de priser som gäller enligt referensprislistan för tandvård (TTkanalen nr 2 och ). Föreningens ordförande Kenth Nilsson konstaterar att det fortfarande inte råder samsyn i hur försäkringen ska fungera. Vi på Tjänstetandläkarna menar att hanteringen avviker från hur arbetsskadeförsäkringen är tänkt att fungera. Vi hävdar fortfarande att ersättning ska ges för den vård som behövs för att återställa patienten i ett skick som så långt det är möjligt är likt det patienten befann sig i innan skadan uppkom. En ändring som vi däremot kan glädjas åt är att det nu är möjligt att få ett preliminärt besked om en bedömd skada kommer att rymmas inom arbetsskadeförsäkringen. Tidigare fanns ju möjlighet att förhandspröva den tänkta behandlingen, en möjlighet som många av våra medlemmar har saknat. Den ändring som nu införts gör det möjligt för oss behandlare att ge patienten ett säkrare besked om den behandling som jag som tandläkare förordar kommer att ersättas. Det som fortfarande kan vara osäkert är vilken ersättningsnivå som Försäkringskassan anser vara skälig. Försäkringskassan tar även i detta sammanhang starkt intryck av referensprislistan, säger Kenth. På Försäkringskassans hemsida kan du läsa mer om vad som gäller när Försäkringskassan i förväg prövar en arbetsskada för att avgöra om de åtgärder som behandlaren föreslår är nödvändiga. Läs mer på Eva Dovresjö 13

14 Lönebildningen Hur går lönebildningen till? Själva lönen är ofta en avgörande faktor för den som tillträder en ny tjänst. Likaså är förväntningarna på en kommande löneutveckling i princip alltid inräknade. Men så enkelt som att säga att man ska ha si eller så mycket i lön för insatserna på jobbet är det inte. Bakom din lön finns en mer komplicerad process än så. Lönen du har idag grundlades redan när du skrev på anställningsavtalet för din nuvarande tjänst. Om den första lönen i tjänsten inte ligger på en acceptabel nivå är det svårt att i efterhand korrigera lönen. Därför ska du vara noga med att ersättningen är rimlig för varje tjänst du blir erbjuden. För att vara säker på det ska du alltid ta kontakt med Tjänstetandläkarnas lokala fackliga företrädare för att få ett relevant beslutsunderlag. Det är de som har bäst kunskap om vilka förutsättningar som råder. Medlemmarna som är anställda av ett landsting eller ett landstingsägt bolag innefattas av det kollektivavtal som tecknats mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)/ Pacta och AkademikerAlliansen. AkademikerAlliansen är den förhandlingskartell som Tjänstetandläkarna tillhör och avtalen berör viktiga villkor som semester, föräldraledighet, pension etc. Avtalen gäller tillsvidare och löper på utan att behöva omförhandlas vid givna tidpunkter, däremot justeras villkoren kontinuerlig. I avtalen finns inga individgarantier och inga garanterade löneökningar för tandläkarkåren utan detta kan variera från år till år och kan också skilja sig åt mellan arbetsgivarna. När det gäller lönesättningen är kraven att tandläkarnas löner ska vara individuella, differentierade och avspegla uppnådda mål och resultat. Lönerna ska sättas där verksamheten bedrivs, det vill säga lokalt i landstingen/ folktandvården. De lokala löneavtalen inom landstingen/folktandvården omförhandlas vanligtvis varje år, med vissa arbetsgivare har Tjänstetandläkarna slutit avtal som löper över tvårsperioder. Lönerevisionerna brukar påbörjas nästan direkt efter att den föregående är avklarad och den nya lönen har betalats ut. Tjänstetandläkarnas lokala fackliga företrädare och landstingens/folktandvårdens förhandlare utvärderar den föregående perioden och utreder vad som behöver åtgärdas vid nästa tillfälle. Klinikcheferna och tandvårdscheferna behöver oftast gå igenom vilka insatser som behövs framöver utifrån de diskussioner som har förts under de föregående löneförhandlingarna. De insatser som bedöms vara nödvändiga ska sedan ligga till grund för budgetarbetet. Utifrån vad förvaltningarna för fram brukar landstingens centrala ledning fatta beslut om vilket utrymme som finns för personalomkostnaderna. Landstingens beräkningar brukar ofta hamna i närheten av det berömda märket, det vill säga vad industriavtalet har stannat på. Varför det är just industriavtalet som sätter riktmärket motiveras med att industrin är den sektor som är mest utsatt för internationell konkurrens och därmed också kan påverka att hög sysselsättning ska kunna förenas med stigande reallöner och välfärd i landet. Märket är i sig inte direkt avgörande utan naturligtvis spelar också landstingens egna ekonomi en väsentlig roll i beslutet. Forts. nästa sida Har du blivit erbjuden en ny tjänst? Grattis! Men innan du skriver på anställningsavtalet rekommenderar vi att du diskuterar det med oss. Är tjänsten inom landstingssektorn ska du kontakta din lokala fackliga företrädare (se sista sidan). Är tjänsten inom privat sektor ska du kontakta en ombudsman på kansliet, ring Den årliga löneöverläggningen inom landstingssektorn sker enligt HÖK-T som är det kollektivavtal som tecknats mellan AkademikerAlliansen (där Tjänstetandläkarna ingår) och SKL. Vi tillämpar traditionell löneförhandling, dvs att den lokala fackliga företrädaren förhandlar för medlemmarna. Innan förhandlingen ska ett lönesamtal mellan lönesättande chef och medarbetare genomföras. 14

15 Vi på Folksam engagerar oss i det som våra kunder bryr sig om. Och en sak har vi lärt oss genom åren: försäkringar är, precis som ditt jobb, mycket mer än siffror och statistik. Det handlar om känslor. Om allt du håller kärt och bryr dig om i livet ditt hem, dina ägodelar, dina intressen, din familj och framtid. Därför är det extra roligt att vi är Tjänstetandläkarnas nya samarbetspartner. Det innebär att vi kan erbjuda dig försäkringar till ett fördelaktigt pris, men också att vi utvecklat och finslipat våra produkter och tjänster så att de passar just dig. Vi vet att du har annat att göra på dagarna än att grubbla över dina försäkringar. Men nästa gång du tänker på allt det du bryr dig om, som du älskar och vill skydda då vet du vem du kan prata med. Vi finns på tel Varmt välkommen! 15

16 Lönebildningen Lönerevisionen inom landstingssektorn Parterna, de lokala fackliga företrädarna och landstingen/folktandvården överlägger och kommer fram till att traditionell förhandling ska gälla, dvs att lokala företrädare förhandlar för medlemmarna Lönerevisionen bygger på vad som avtalats fram vid föregående revision, kommer inte parterna överens bör nästa förhandlingsrunda förberedas extra noga innan ny överläggning påbörjas Utvärdering av föregående revision samt utredning av åtgärder inför den kommande revisionen Parterna kommer inte överens. Arbetsgivaren fördelar ensidigt de nya lönerna Parterna är överens om varje individs nya lön och ett lokalt kollektivavtal tecknas om lönerna Parterna samtalar om vad som kan göras för att behålla den kompetens som finns och för att locka arbetssökande tandläkare till arbetsgivaren Parterna förhandlar om respektive medlems lön utifrån de faktorer som diskuterats vid lönesamtalen Lönesättande chef genomför lönesamtal med varje medarbetare. Lönekriterier ska diskuteras Landstinget beslutar om personalens löneökningsutrymme utifrån de diskussioner som FTV haft med TT under överläggningen Tjänstetandläkarnas lokala fackliga företrädare överlägger med landstingen/folktandvården om medlemmarnas löneutveckling och under överläggningens gång börjar löneutrymmet för tandläkare att ta form. Förhandlingarna följer olika modeller utifrån hur verksamheten ser ut och den lokala lönebildningen bygger på kunskapen om de förutsättningarna som råder i förhållande till vad som sker i omvärlden. Under samtalen går de lokala parterna igenom vad som behövs för att behålla den kompetens som finns på arbetaplatserna och hur arbetsgivaren kan arbeta vidare för att fortsätta vara eller bli ett tilltalande alternativ för arbetssökande tandläkare. Efter samtalen om olika lösningar lämnar ledningen över till varje lönesättande chef att genomföra lönesamtal med medarbetarna. Då ska bland annat de lönekriterier som man kommit överens om diskuteras. Efter lönesamtalet förhandlar Tjänstetandläkarnas lokala fackliga företrädare om respektive medlems lön. Det bud för var och en av medlemmarna som arbetsgivaren presenterar ska utgå från lönesamtalen och företrädarna har då påverkansmöjligheter i förhandlingsfasen genom att peka på olika faktorer som kan påverka den individuella lönesättningen. När de lokala parterna är överens om varje medlems nya lön avslutas förhandlingarna genom att teckna ett lokalt kollektivavtal kring lönerna. Om de lokala parterna inte kommer överens fördelar arbetsgivaren ensidigt de nya lönerna. Tjänstetandläkarnas lokala fackliga företrädare reserverar sig då och förklarar att de är oeniga i beslutet vilket påverkar hur nästa revisionsrunda inleds. I den här processen är det viktigt att komma ihåg att Tjänstetandläkarna aldrig sätter individuella löner utan att de lokala 16 fackliga företrädarna enbart kan påverka lönesättningen för våra medlemmar genom de förhandlingar som sker. Inom den privata sektorn ligger ett större ansvar på den enskilda individen att själv förhandla om sitt lönepåslag. Eftersom det inte finns något kollektivavtal upprättat som reglerar överläggningen är det arbetsgivaren som tar beslut om hur och när löneöversynen ska ske, om det inte skrivits in i anställningsavtalet. Alla medlemmar som är anställda inom privat sektor är välkomna att höra av sig till kansliets ombudsmän för att diskutera hur man på bästa sätt kan förbereda sig inför ett stundande lönesamtal. Hur du kan påverka din löneutveckling Det enkla svaret är att genom att utvecklas och leva upp till de förväntningar som ställs, att ta på sig nya arbetsuppgifter och utvidga sitt uppdrag har du störst möjlighet att påverka din lön. Var noga med att alltid informera din lokala avdelning om vad som händer med just din utveckling så att den nya lönen förhandlas utifrån rätt argument. Ett annat knep är att om möjligheten uppstår byta till en annan tjänst, du kan då få möjlighet att diskutera både din lön och dina uppgifter med den nya klinikchefen. Återigen är det viktigt att vara påläst inför en sådan situation och det gäller att du kontaktat din lokalavdelning innan för att få information om tjänsten. Byter du inte bara tjänst utan också arbetsgivare är det ännu viktigare att kontakta våra lokala företrädare, eftersom de känner till just den aktuella tjänsten och de lokala förutsättningar som finns. Eva Dovresjö

17 TT-kanalen 4/2013 Mats Olson, ombudsman på Tjänstetandläkarna som bland annat jobbar med lönefrågor, du brukar säga att det inte går att precisera vad en bra lön för tandläkare är idag, vad beror det på? Att använda begrepp som bra eller rätt lön är godtyckligt i en förhandlingssituation, det du tycker är en bra lön för dig är kanske helt ogrundat hos motparten. Jag brukar säga att vi ska sträva efter acceptabla löner för våra medlemmar utifrån det arbete som utförs och de villkor som den anställde arbetar under i övrigt. En acceptabel lön är till exempel den ersättning som gör en tjänst tillräckligt intressant för de som är lämpliga för tjänsten. Förbered dig inför lönesamtalet Att komma väl förberedd till ett lönesamtal gör det enklare att argumentera för sin sak och diskutera konstruktivt. Här är några saker du kan tänka på inför samtalet: Tag gärna initiativ till enskilt lönesamtal, särskilt om det saknas rutiner för återkommande lönediskussioner. Innan du träffar chefen bör du noga tänka igenom dina argument för högre lön/bättre löneutveckling på både kort och lång sikt. Fundera på sådant som: o o o o o ditt sätt att utföra arbetsuppgifterna din medverkan att nå uppställda mål nya eller ändrade arbetsuppgifter särskilda uppdrag/speciell behandlingsteknik jämförande lönestatistik du kanske har halkat efter i löneutveckling p g a omständigheter som du inte rått över Börja med att diskutera vilka krav arbetet ställer på dig. Det gäller även speciella arbetsuppgifter, speciell patientbehandling m m. Målet är att bli enig med chefen om dessa krav. När ni enats om arbetets krav, blir det lättare att samtala om hur du respektive din chef tycker att du uppfyller dessa krav. Då kan du bättre samtala om dina prestationer innan ni kommer in på själva lönefrågan. Du får räkna med att lönesamtalet kan hamna i ett dödläge när ni kommer in på den konkreta lönenivåfrågan. Framhåll då på vilka punkter ni är överens när det gäller värderingen av dina arbetsuppgifter och dina prestationer. Försök få chefen att komma med eget alternativ till hur ni skall bli överens om lönenivå/löneutveckling. Om chefen i något avseende har negativa synpunkter på ditt sätt att sköta arbetet: Lyssna och analysera detta! Du kanske inser att det ligger något i chefens synpunkter. Försök då att bli ense med chefen om hur detta kan rättas till i stället för att börja debattera frågan. Var inte främmande för att ge och ta under lönesamtalet. Det är ju faktiskt en förhandling ni ägnar er åt. Då kanske du får vara beredd på att kompromissa i något avseende, exempelvis beträffande arbetstidens förläggning eller patientkategorier. Mats Olson 17

18 Lönestatistik års lönestatistik För tjugonde gången redovisas Tjänstetandläkarnas lönestatistik, som vanligt är det oktoberlönen som presenteras i tabellerna. De flesta av föreningens medlemmar har fått en löneutveckling mellan 2,2 % - 3,1 % under året vilket gör att vi även under 2013 klarat oss relativt bra. Tyvärr har vi inte lyckats bli enig med arbetsgivarna Jönköping, Vg-regionen, Västmanland och Uppsala och det beror i samtliga fall på att arbetsgivaren inte varit intresserade av att förhandla utan startat överläggningarna med att ge ett slutbud. I Västmanland har bolaget gjort det till praxis att inte förhandla om löneutvecklingen vilket gör att lönerna där stiger lägre än i andra landsting. Under de år som vi redovisat lönestatistiken har svarsfrekvensen blivit lägre de senaste åren vilket kan ge en skev bild hos vissa arbetsgivare där få medlemmar valt att svara. Statistiken ger dock en tillräckligt klar bild hur lönerna i hela riket utvecklats vilket gör att vi även i år kan hjälpa de medlemmar som råkat ut för olyckor etc och som behöver hjälp med att få löneutveckling beräknad i försäkringsärenden. Har du flera olika arbetsgivare? Då kan det påverka din pension. Tag gärna kontakt med oss på Tjänstetandläkarna för att få veta vad som gäller. Tjänstetandläkarna rekommenderar + lägst kr/mån + lokala faktorer + råd från den lokala fackliga företrädaren = Acceptabel ingångslön Aktuell lön För att få rätt information om vilken lön som är rätt just nu ska du kontakta din lokalavdelning, se sista sidan. Statistiken som presenteras i detta nummer visar enbart hur det såg ut i oktober All statistik presenteras även på hemsidan, 18

19 TT-kanalen 4/2013 På hemsidan tar vi temperaturen på våra besökare i Lilla gallupen, här är resultatet från höstens fråga: Om statistiken Lönestatistiken bygger på uppgifter insamlade från medlemmarna. Lönerna som anges i tabellerna är inklusive tillägg och eventuell bonus. Percentilvärdena ger uttryck för lönespridningen, dvs att 10 % har lägre eller högre lön. Chefer i allmäntandvården Inför kommande löneenkäter hoppas vi på att fler ska svara för att få en mer heltäckande statistik. Om du har frågor som rör någon speciell arbetsgivare ber vi dig att som vanligt kontakta våra lokala företrädare som du hittar kontaktuppgifter till på sista sidan. Tabellinformation I tabellerna redovisas samtliga löner med tillägg och eventuella bonus. Stockholm och Dalarnas löner är fortfarande 2012 års löner, eftersom de inte vara klara till oktoberlönen. I båda fallen blir det tvåårsavtal. När det gäller Hallands chefer får de nya löner med novemberlönen. I Värmland har knappt 50% av de som svarat 36-timmars arbetsvecka och i Västernorrland har samtliga distriktstandläkare 37- timmars vecka. I Dalarna får de som fyllt 60 år en arbetstidsförkortning med 2 timmar vart annat år tom 66 år, dvs en arbetstidsförkortning på upp till 8 timmar/vecka. Annan ag innebär ett privat tandvårdsföretag. Tabell 1 Chefer i allmäntandvården fördelat efter arbetsgivare Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland 1 Jämtland 1 Västerbotten Norrbotten Gotland 0 ATV-område V ATV-område S ATV-område Ö Annan ag Totalt Mats Olson 19

20 Lönestatistik 2013 Tabell 2 Chefer i allmäntandvården fördelat efter klinikstorlek (antal tandläkare) Klinikstorlek Antal Medel Median 10:e 90:e < Tabell 4 Chefer i allmäntandvården fördelat efter legitimationsår, kvinnor Legår Antal Medel Median 10:e 90:e Totalt Tabell 3 Chefer i allmäntandvården fördelat efter legitimationsår Legår Antal Medel Median 10:e 90:e Tabell 5 Chefer i allmäntandvården fördelat efter legitimationsår, män Legår Antal Medel Median 10:e 90:e Totalt konsumentprisindex chefer i allm

21 TT-kanalen 4/2013 Distriktstandläkare Tabell 6 Distriktstandläkare fördelat efter arbetsgivare Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland ATV-område V ATV-område S ATV-område Ö Annan ag Totalt Tabell 7 Distriktstandläkare fördelat efter arbetsgivare med legitimationsår Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland 2 Västerbotten Norrbotten Gotland ATV-område V ATV-område S ATV-område Ö Annan ag Totalt konsumentprisindex Dtl konsumentprisindex Dtl leg<5år