1/2010. TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN

Transkript

1 1/2010 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN 1

2 Styrelsen Kansliet Ont i ryggen?? Sönderstressad??? Ordf Kenth Nilsson (b) /90 (a) fax: kenth@tjanstetandlakarna.se Kanslichef Björn Petri bjorn@tjanstetandlakarna.se Som medlem i Tjänstetandläkarna finns möjlighet att avgiftsfritt få delta av Rygginstitutets yrkesinriktade rehabiliteringskurs för personer med besvär i rörelseorganen eller Rygginstitutets arbetslivsinriktade rehabiliteringskurs för personer med stressrelaterade besvär. Vice ordf Hans Göransson hans.goransson@dll.se Susanna Magnusson (ombudsman) susanna@tjanstetandlakarna.se Kostnaden för vistelsen på Rygginstitutet bekostas av AFA. För ytterligare information och ansökningsblankett, kontakta Birgitta Jälevik birgitta.jalevik@lio.se Mats Olson (ombudsman) mats@tjanstetandlakarna.se Susanna Magnusson, tel: eller Inger Wass, tel: Du kan också kontakta det Rygginstitut som ligger närmast din ort John Bratel john.bratel@vgregion.se Chaim Zlotnik chaim.zlotnik@ftv.sll.se Aino Landes (ekonomi) aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner Inger Wass (sekreterare) inger@tjanstetandlakarna.se Foto: Urban Orzolek Rygginstitutet, Luleå Tel: Rygginstitutet, Sundsvall Tel: Rygginstitutet, Stockholm Tel: Rygginstitutet, Växjö Tel: Lena Rignell lena.rignell@vgregion.se 2

3 Ledare Kenth Nilsson TTKANALEN TT-kanalens uppgift är att infor-mera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarom-rådet. Grafisk design Katarina Lapidoth Hur ska Tandläkarförbundet räddas Layout Inger Wass Tryck Hallvigs Reklam AB Österlånggatan 43 Box Stockholm Tel Fax Kommer ni ihåg mitt inlägg på denna plats på försommaren förra året? Den handlade om min oro över hur Privattandläkarföreningens organisationsförändring skulle komma att påverka samarbetet som vi bedriver inom ramen för Tandläkarförbundet. Skälen för min oro baserades på två utgångspunkter där den ena är att Privattandläkarna ansluter tandvårdsföretag och därmed blir något annat än en tandläkarorga-nisation (även om de givetvis är en organisation för tandläkare). Den andra orosgrunden är att förening-en etablerar anslutningsprinciper som i praktiken gör det svårt för vissa privatanställda tandläkare att vara fackligt anslutna. Av skäl som jag har svårt att förstå blev Privattandläkarnas företrädare förfärligt upprörda över att jag gav luft åt min farhåga öppet. Det kallades för ett frontalangrepp på Privattandläkarna och att jag skulle starta ett organisa-tionskrig. Som jag såg det då och fortfarande ser det är det min skyldighet som ordförande att redovisa sådana allvarliga farhågor till alla medlemmar. Nu skulle ju jag önska att jag kunde rapportera att min oro var överdriven eller att jag hade missuppfattat läget. Faktum är emellertid att oron bekräftats. Tandläkarförbundet är den plats där vi tillsammans med Privattandläkarna, de odontologiska lärarna och tandläkarstudenterna försöker hitta vägar att samverka i kårgemensamma frågor. Det sker i vanlig ordning genom diskussioner och förhandlingar, kompromisser och eftergifter och så småningom överenskommelser som var och en förväntas följa. Nu är det bara det att Privattandläkarna kan inte längre det. De har fått ett intresse till att bevaka, nämligen företagsmedlemmarnas intressen. Vad vi än kommer fram till i förbundet, går Privattand-läkarna sin egen väg med förklaringen att det är i branschens intresse. Lika illa har det gått när det gäller de privatanställda tandläkarna som vill vara med hos oss. Vi får ofta höra av enskilda tandläkare att de av deras arbetsgivare drivits till att ansluta sig till Privattand-läkarna även om de hade föredragit att ha en facklig trygghet genom att vara medlemmar i TT. Min känsla är att utrymmet för samarbete med Privattandläkarna har krympt. Min förhoppning är att det kan öka igen. Frågan är bara hur. 3

4 Slut på sjukskrivningsdagarna? De nya reglerna rörande sjukskrivning och sjukskrivningsperiodens längd som infördes 1 juli 2008 innebar att många skulle stå utan ersättning den 1 januari Nya regler fick då skapas som nu varit i kraft sedan årsskiftet För den som varit sjukskriven i mer än två och ett halvt år vid det senaste årsskiftet innebar det att antalet sjukskrivningsdagar skulle ta slut vilket i sin tur innebar att Sverige skulle få ett stort antal människor som skulle stå utan ersättning. Reglerna som infördes den 1 juli 2008 innebär nämligen att ersättning vid sjukdom bara ska kunna lämnas under två och ett halvt år. Undantag finns för gruppen med mycket allvarlig sjukdom som även fortsättningsvis kan vara sjukskrivna för obegränsad tid, som exempel här nämns vissa tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar som ALS eller väntan på transplantation av livsviktigt organ. Möjlighet till att beviljas sjukersättning (tidigare förtidspension) har också försvårats då arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt i alla på arbetsmarknaden förekommande arbeten. Begreppet stadigvarande får här närmast betraktas i relation till det är dags för ålderspension. Förändring av a-kassan Även a-kassan har de senaste åren genomgått förändring, bland annat har den överhoppningsbara tiden blivit kortare. För den som måste anmäla sig som arbetslös när sjukpenningdagarna är slut för att kunna få a-kassa är den överhoppningsbara tiden viktig och den är idag fem år. Överhopp-ningsbar tid är den tid som en person varit förhindrad från att arbeta och som i vissa fall kan hoppas över för att a-kassans arbetsvillkor ska kunna uppfyllas. Bland annat är hel sjukskrivning ett skäl för att få överhoppningsbar tid. För den som var på väg att stå utan ersättningsdagar vid årsskiftet var förvirringen således tämligen stor om vad som skulle hända men i december fattades ett beslut om ett åtgärdspaket för återgång till arbete för personer som varit långtidssjukskrivna. Åtgärdspaket skapas Åtgärderna gäller personer som haft maximalt antal sjukskrivningsdagar eller tidsbegränsad sjukersättning under maximalt antal månader och som därför inte kan få någon ersättning från försäkrings-kassan. Dessa personer erbjuds att delta i ett arbetsmarkandspolitiskt introduktionsprogram i längst tre månader på arbetsförmedlingen. Introduktionsprogrammet innebär en koncentrerad utredning och kartläggning av den enskildes förutsättningar och behov av stöd. Anställningen behöver inte ha upphört för att en person ska kunna delta i introduktionsprogrammet, arbetsgivaren beviljar ofta tjänstledigt. Det går också att delta i programmet på deltid. Vid deltagande får personen aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen men utbetalningen sker via Försäkringskassan. Personer som är berättigade till arbetslöshetsersättning får samma ersättning som han eller hon skulle ha fått vid arbetslöshet och här har beslutats att för denna grupp ska den överhoppningsbara tiden vara 10 år. Man kan från a-kassans sida också fastställa ersättningen via SGI (sjukpenninggrundande inkomst). Nivån på ersättningen bestäms av respektive arbetslöshetskassa. För personer som inte uppfyller villkoren för att få ersättning från arbetslöshetskassan motsvarar aktivitetsstödet 223 kr per dag. För den som tidigare varit medlem i en a-kassa men lämnat 4

5 den de senaste åren finns det för denna grupp tillfälliga regler i arbetslöshetsförsäkringen med möjlighet till återinträde i a-kassan igen. Förlängd sjukpenning i vissa fall Skulle man trots allt inte vara tillräckligt frisk för att delta i ett sådant här program och inte tillräckligt sjuk för att få fortsatt sjukpenning infördes till årsskiftet också något som kallas förlängd sjukpenning i vissa fall. Förlängd sjukpenning i vissa fall kan erhållas om personen vårdas intagen på sjukhus, behöver omfattande vård utanför sjukhus, fått en sådan avgörande förlust av verklighetsuppfattning och förmågan att orientera sig så att personen inte kan tillgodogöra sig information riskerar att allvarligt försämras i sin sjukdom om personen deltar i arbetslivsintroduktion Arbete utomlands? Ska du arbeta utomlands? Då bör du gå ur AEA. Kom bara ihåg att gå med igen direkt när du kommer tillbaka till Sverige. Om du inte begär inträde inom åtta veckor efter hemkomsten kan du gå miste om inarbetade försäkringsperioder. Läs mer på Nya förhållanden? Du kan lätt ändra din adress, byte av arbetsgivare eller anmäla om autogiro genom att gå in på Nytt jobb? Kontakta alltid den lokala företrädaren för Tjänstetandläkarna innan du börjar ett nytt jobb så får du aktuell löneinformation. Tjänstetandläkarna rekommenderar Susanna Magnusson + lägst kr/mån + lokala faktorer + råd från den lokala fackliga företrädaren Arbetar du privat och behöver patientförsäkring? Tjänstetandläkarna samarbetar med IF som erbjuder förmånlig patient- och garantiförsäkring till Tjänstetandläkarnas medlemmar. Ytterligare information finns på www. tjanstetandlakarna.se under Förmåner. 5

6 Löneöversyner från en ombudsmans perspektiv Årets löneöversyner präglas av olikheter. På vissa håll sker en seriös genomgång av lönerevisionsbehov i verksamhetens intresse. Allt för ofta hakar dock samtalen upp sig på annat som t ex vad andra grupper har avtalat om I år har flera arbetsgivare tydligt deklarerat att vi i bästa fall ska få samma utfall som sjuksköterskorna är garanterade, dvs 2 procent att fördela utan några individgarantier. Många landsting vill slutföra förhandlingen med Tjänstetandläkarna på nivåer på max 2 procent och dessutom hävdar dessa arbetsgivare att det inte finns utrymme för mer till oss. Vi har svårt att förstå resonemanget då de flesta kliniker som är bemannade med tandläkare genererar överskott till folktandvården. Tjänstetandläkarnas syn är att våra medlemmars lön ska spegla hur folktandvården klarar sitt uppdrag och att bra individuella arbetsinsatser ska ge tillräckligt bra löneutveckling för att även fortsättningsvis stimulera tandläkare att stanna i sina anställningar även under 2010 och framåt. Tjänstetandläkarnas medlemmar måste få en bra löneutveckling även i år när konkurrensen hårdnar från privata vårdgivare samtidigt som tandvårdens ekonomi möjliggör löneutveckling för oss. Landstingen måste i sin roll som huvudman för folktandvården acceptera att folktandvårdens finansiering skiljer sig från annan landstingsverksamhet genom att den största delen av intäkterna till tandvården är från patienterna och tandvårdstödet. De nya aktörerna på tandvårdsmarknaden anställer gärna tandläkare som är skolade i folktandvården till en betydligt högre lön. Erfarna tandläkare lämnar folktandvården för att höja lönen med kr/ månad i samma stad för att klinik-cheferna hindras från landstinget att höja lönerna i folktandvården till en nivå som motiverar fortsatt anställning. Vi missunnar absolut inte våra medlemmar som byter arbetsgivare och erhåller en betydligt bättre lön utan vi önskar dem lycka till. Vi är dock oroade över hur våra medlemmar som väljer att vara kvar i folktandvården ska klara av de ökade beting som läggs på deras axlar när det blir färre som ska göra jobbet. Ska folktandvården fortsätta att stå för hög kvalitet och vara en god arbetsgivare måste nya kreativa lösningar som inte går ut över arbetsmiljön komma fram. Då blir det möjligt för våra medlemmar att fortsättningsvis känna uppskattning från arbetsgivaren i form av ordentliga lönelyft och möjligheter till förkortad arbetstid eller individuella lösningar. Tjänstetandläkarna kommer att följa årets löneförhandlingar i hela Sverige och det kommer bli olika lösningar runt om, men vi kommer inte att acceptera skambud på 2 procent från folktandvården. Mats Olson 6

7 7

8 B PORTO BETALT Avdelningarna Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, Dalarnas TT-avdelning Philip Mundt, Gotlands TT-avdelning Claes Svärd, Gävleborgs TT-avdelning Erik Sjödin, Göteborgs TT-avdelning Kerstin Söderström, Hallands TT-avdelning Sven Åke Nilsson, Jämtlands TT-avdelning Carolina Chémis, Jönköpings TT-avdelning Nils Andersson, Kalmar TT-avdelning Birgitta Ström Antonson, Kronobergs TT-avdelning Erik Mölleborg, Mellersta Norrlands TT-avdelning Lars Sandahl, Nordvästra Götalands TT-avdelning Öystein Enoksen, Norrbottens TT-avdelning Clivia Erdel-Kickeritz, Skaraborgs TT-avdelning Carina Bergman, SkånesTT-avdelning Magnus Steen, Stockholms TT-avdelning Chaim Zlotnik, Södra Bohusläns TT-avdelning Lena Hillbom, Sörmlands TT-avdelning Anders Grankvist, Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Ragnarsson, Värmlands TT-avdelning Tomas Misch, Västerbottens TT-avdelning Ulla Folkesson, Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, Älvsborgs TT-avdelning Kerstin Björlin, Örebro läns TT-avdelning Marie Hollingworth, Östergötlands TT-avdelning Kristina Hult,