TTkanalen 3/2012. Ledare: En tjänstetandläkare är en anställd tandläkare

Transkript

1 3/2012 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN NOAT samverkan över gränserna sätter den fackliga verksamheten i ett större perspektiv Läs om Elenas väg till en svensk tandläkarlegitimation Ledare: En tjänstetandläkare är en anställd tandläkare Förändringar i anställningsavtalet så påverkas du

2 Styrelse och kansli 2012 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 3/2012 Ordförande Kenth Nilsson (b) /90 (a) fax: Kanslichef Björn Petri Ledare s. 3 Möt Elena - nybakad tandläkare s. 4-7 NOAT - samverkan över gränserna s Vice ordförande Hans Göransson hans.goransson@dll.se Susanna Magnusson ombudsman susanna@tjanstetandlakarna.se Äldre anställd - vad gäller s Det görs färre arbetsskadeanmälningar s TLV initierar samarbete s. 16 Föreningen träffar ISF s. 16 Gunilla Carlsson gunilla.carlsson@nll.se John Bratel john.bratel@vgregion.se Mats Olson ombudsman mats@tjanstetandlakarna.se Aino Landes ekonomi aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner Tjänstetandläkarna bevakade politikerveckan s Förändringar i anställningsavtalet s. 20 Om du tar en anställning utanför folktandvården s. 20 Arbetsmiljöverket granskar tillbudsrapportering s. 21 Fråga ombudsmannen s. 21 Hylla skyddsombuden s. 22 Chaim Zlotnik chaim.zlotnik@ftv.sll.se Lena Rignell lena.rignell@vgregion.se Eva Nylander informatör/assistent eva@tjanstetandlakarna.se Foto: Michael Melanson/Urban Orzolek Motion förbättrar både den psykiska och fysiska hälsan s. 22 Vi firar Björn - 25 år i tandläkarnas tjänst s

3 Ledare Kenth Nilsson TTKANALEN TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Layout Eva Nylander En tjänstetandläkare är en anställd tandläkare Tryck Hallvigs Reklam AB Bredgränd Stockholm Tel Fax kansliet@tjanstetandlakarna.se Det verkar finnas en föreställning om att begreppet Tjänstetandläkare är synonymt med att vara tandläkare i Folktandvården. Möjligen är det inte så konstigt med tanke på att det under lång tid strängt taget bara fanns två sätt att utöva yrket med egen etablering eller i Folktandvården. Men det där var länge sedan. Under såväl 1900-talets sista decennium som början på 2000-talet har mycket hänt som påverkar inriktningen på Tjänstetandläkarföreningens verksamhet. Föreningens uppgift är att med utgångspunkt från medlemmarnas roll som anställda tillgodose fackliga, ekonomiska, yrkesmässiga och sociala intressen. De flesta tandläkare som är verksamma i Sverige passar in i den beskrivningen av föreningen. Det är bara egenföretagarna som på ett mer tydligt sätt ligger vid sidan av föreningens verksamhetsfält. Omkring var fjärde medlem i Tjänstetandläkarföreningen har en anställning utanför Folktandvården. Det har medfört att vi får nya perspektiv att verka utifrån. Medlemmarna arbetar i alla sektorer, såväl privat som offentligt och i både stora och små organisationer. Vi företräder medlemmar på många typer av arbetsplatser, oftast med utgångspunkt från slutna kollektivavtal men också i kollektivavtalslösa anställningsförhållanden. Stora förändringar i tandvårdens struktur blir gärna stora påfrestningar för tandläkarnas organisationer. Vi har sett hur Sveriges Privattandläkarförening känt sig manade att bygga om sin organisation vilket lett till att de inte längre är en tandläkarorganisation och följaktligen inte kan vara en del av Sveriges Tandläkarförbund vilket i sin tur påverkar basen för förbundsverksamheten. När vi nu fortsätter anpassningen till de förändringar som skett och som sker, är ett grundläggande krav att tandläkare som utövar yrket genom ett anställningsförhållande ska få en facklig och yrkesmässig trygghet genom sitt medlemskap. Föreställningen om att det bara är ett behov för Folktandvårdens tandläkare stämmer inte längre. En tjänstetandläkare är en anställd tandläkare oavsett arbetsplats. Kenth Nilsson September

4 4

5 Möt Elena - nybakad tandläkare Första gången jag träffade Elena Borsci var för knappt ett år sedan på Tandläkarhögskolan i Huddinge. Vi från Tjänstetandläkarna var där för att informera Elena och hennes kurskamrater om vad man ska tänka på inför första jobbet som tandläkare. Elena hade då nyligen påbörjat den ettåriga kompletteringsutbildningen för tandläkare från land utanför EU. När vi nu träffas igen är det för att Elena ska berätta lite om året som gått och om hennes funderingar inför framtiden. Under året har jag och Elena haft viss kontakt för att lite närmare diskutera det här med anställningsvillkor inför arbetssökandet. När vi sammanstrålar över en gemensam lunch är det redan i mitten av augusti och Elena är klar med den svenska tandläkarutbildningen. Samma dag har vi läst Tandläkartidningen som just kommit ut med sitt senaste nummer. I tidningen finns en artikel som handlar om den motsvarande utbildningen i Göteborg och att de just avslutat sina studier. Där framgår att några av dessa studenter kommit till Sverige på grund av kärleken. Elena skrattar hjärtligt åt det. Så var det för mig också, jag kom till Sverige 2009 på grund av kärleken. Jag hade precis avslutat min tandläkarutbildning i Moldavien när jag flyttade till Sverige. När jag kom hit började jag med att läsa SFA, svenska för akademiker, vilket jag läste i ett relativt snabbt tempo. Därefter läste jag vårdsvenska på Folkuniversitetet. Jag kom till Sverige 2009 på grund av kärleken Efter svenskastudierna fick Elena barn och efter att ha varit föräldraledig ett par månader tog maken över den biten så att Elena kunde börja på tandläkarutbildningen hösten Att få möjlighet att gå denna utbildning är något Elena är väldigt tacksam över och hon har bara lovord för året på skolan. För mig som inte hade någon tidigare erfarenhet av Namn: Elena Borsci Ålder: 27 Bor: Solna Familj: Make och en snart tvåårig son Intressen: Retro camera, vintage clothing, antik inredning, klassisk litteratur, simning. arbete som tandläkare var denna utbildning väldigt bra. Lärarna var pedagogiska i alla avseenden. Vissa saker var vi tvungna att lära om men vi fick då alltid förklaringar till varför det var på det viset. Elena nämner ett exempel på en skillnad som är inom endodontins område. Här i Sverige har vi fått lära oss en mer standardiserad teknik som fungerar i många behandlingssituationer och då blir lyckandefrekvensen bättre. I min tidigare utbildning fick jag lära mig mer komplicerade tekniker som var och en för sig inte används så ofta, vilket innebär att när man arbetar med de olika teknikerna så har man inte så stor vana av dem och resultatet kan därför bli sämre. Elena poängterar att det inte bara var lärarna som var oerhört stöttande utan även tandsköterskorna. Eftersom det är en kort utbildning var det ingen långsam inkörningsperiod utan man fick starta snabbt och då var det ovärderligt med all hjälp man fick. Även kurskamraterna stöttade och hjälpte varandra trots Fortsättning på nästa sida 5

6 självförtroende som tandläkare. Där jag kommer ifrån är det mer hierarkiskt och det känns som ett längre avstånd mellan lärare och elev. Elena blev klar med sin utbildning i början av sommaren och hon ser nu fram emot att påbörja sin första anställning som tandläkare i Sverige. allas olika erfarenheter. Utbildningen i Sverige skilde sig på flera sätt åt jämfört med utbildningen i Moldavien. För mig har det varit en helt ny upplevelse att ha den relationen man har med lärarna här i Sverige. De var oerhört hjälpsamma, hade mycket tålamod och var väldigt uppskattade av alla. Med så duktiga lärare som förklarar grunderna så bra får man bra Elena konstaterar att det inte bara är skillnad i relationen mellan lärare och elev, även relationen till patienterna är annorlunda här. Vad gäller den administrativa biten så är även den mer omfattande i Sverige och när det gäller tandvårdsstödet har Elena funderingar på hur Försäkringskassan kan utveckla sin information inom detta tämligen snåriga område. Med sin färska erfarenhet som nybliven förälder jämför hon Försäkringskassans hantering av de olika försäkringarna. Det vore inte dumt med en gratiskurs från Försäkringskassan inom tandvårdsförsäkringen. Som student har man inte råd att gå någon av deras kurser. I skolan har vi fått lära oss grunderna men det finns nog mycket mer vi kan lära oss och det måste ju också ligga i Försäkringskassans intresse att vi kan så mycket som möjligt. Det vore inte dumt med en gratiskurs från Försäkringskassan inom tandvårdsförsäkringen Försäkringskassan anordnar ju t ex bra informationsmöten för blivande föräldrar så de borde ju kunna ha något motsvarande även för blivande tandläkare inom tandvårdsförsäkringens område. Det finns ju även många patienter som t ex inte känner till att de kan få tandvårdsbidrag. Även det här borde ju Försäkringskassan kunna informera om mer, det blir ju även ett slags profylaktiskt arbete. Antalet utfärdade tandläkarlegitimationer per år fördelade på svensk respektive utländsk utbildning under Antal utfärdade tandläkarlegitimationer Därav svensk utbildning Därav utländsk utbildning Andel utl. utbildade i % 20,2 24,4 36,5 32,2 34,9 38,7 48,7 48,6 35,6 38,8 39,2 6 Källa: Socialstyrelsen

7 När det nu är dags att börja det första arbetet som tandläkare känner Elena att tandläkarvalet varit det rätta. Jag är en social människa så att vara tandläkare passar mig väldigt bra. Jag tycker det är så roligt med mycket kontakter. Elena började relativt tidigt att söka jobb. En sak som var viktig för henne var att arbeta på en klinik inte allt för långt från hemmet och med bra öppettider. Med ett litet barn vill hon inte ha för långa restider eller behöva jobba kväller och helger. Det här med avtal och vad som är bra anställningsvillkor var också något Elena funderade kring en hel del i samband med arbetssökandet. Elena har nu bestämt sig för att börja arbeta på en nystartad privat klinik där det finns ytterligare en tandläkare. Det är en erfaren tandläkare och det känns tryggt att det finns någon med erfarenhet att kunna disku- tera med. Kliniken har också beställt material som jag sagt att jag gärna vill arbeta med. Anställningen är en heltidstjänst som inleds med sex månaders provanställning. Kliniken har precis börjat ta emot barnpatienter så det kommer framförallt att vara vuxenpatienter Elena ska arbeta med. Endodonti är det område Elena tycker är mest intressant så det hoppas hon att få jobba mycket med. Kanske kan hon en dag i framtiden specialisera sig inom endodonti men just nu väntar hon på att Socialstyrelsen ska utfärda hennes legitimation så att hon äntligen kan komma igång med tandläkeriet. Susanna Magnusson november 2012 svenska mässan göteborg INSPIRATION & KUNSKAP 7

8 NOAT samverkan över gränserna Från vänster: Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande, Anne Kaae-Nielsen, ordförande i De Offentlige Tandlæger, Jan Theien, ordförande för den centrala förhandlingsgruppen inom Den Norske Tannlegeforening. 8

9 De nordiska länderna liknar i många avseenden varandra, så också när det gäller hur arbetstagarna organiserar sig. Kunskapen om hur den fackliga verksamheten fungerar i våra grannländer är värdefull. För att tillvarata på den sammanstrålar föreningen varje försommar med den centrala förhandlingsgruppen inom Den Norske Tannlegeforening (NTF) och De Offentlige Tandlæger, den fackliga organisationen för tandläkare anställda inom offentlig tandvård i Danmark. Mötet, som kallas NOAT, innebär ett erfarenhetsutbyte och ger inblick i vilka frågor av facklig karaktär som är aktuella i respektive land och hur föreningarna förhåller sig till dem. Det kan konstateras att det finns många likheter i de nordiska föreningarnas verksamhet och att ett flertal av de frågor Tjänstetandläkarna ägnar sig åt även är aktuella i de övriga nordiska länderna. Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande, har deltagit i NOAT sedan mitten av 1990-talet och han beskriver det som lättsamma möten där Tjänstetandläkarna positioneras i ett vidare perspektiv. I de nordiska länderna kämpar vi ofta med likartade problem, exempelvis upplever vi i samtliga länder att det är svårt att rekrytera tandläkare till klinikchefsposterna. Detta är alltså inte ett fenomen som bara finns i Sverige, utan uppträder i ett större sammanhang och är mer komplext än att man kan lösa det med att till exempel enbart erbjuda högre lön. NOAT, Nordiska offentligt anställda tandläkare, inrättades Mötet hålls årligen och värdskapet altenerar mellan länderna. Under NOAT samlas representanter från Tjänstetandläkarna, Den Norske Tannlegeforening och det danska De Offentlige Tandlæger i syfte att utbyta erfarenheter och dela med sig av kunskap om det arbete som respektive förening bedriver. I de nordiska länderna kämpar vi ofta med likartade problem Kenth berättar att han upplever att det är många av de frågeställningar som Tjänstetandläkarna tagit sig igenom snart också uppstår inom föreningarna i Norge och Danmark. Det är som om vi följer samma utvecklingslinje men befinner oss i olika faser. Det är inte ovanligt att våra grannar brottas med problem som vi nyss gått igenom. Ett exempel är att vi i Sverige länge har haft flera större privata tandvårdsföretag som anställer tandläkare, något som nu också finns i Norge och som man kan ana tendenser till även i Danmark. Vi har grunnat på hur vi ska hantera de fackliga frågor som uppkommer i samband med detta och nu kan vi dela med oss av våra lärdomar. Självklart kan Tjänstetandläkarna också ha nytta av insikten i hur detta utvecklas i våra grannländer. Trots alla likheter i verksamheten finns det stora skillnader mellan föreningarna rent strukturmässigt. Fortsättning på nästa sida 9

10 I Sverige ligger den enskildes medlemskap primärt i en riksförening (Tjänstetandläkarna, Sveriges odontologiska lärare och Studerandeföreningen) som i sin tur ger medlemskap även i Tandläkarförbundet. I Norge blir tandläkarna primärt medlemmar i NTF. De Offentlige Tandlæger står i sin tur helt fritt från den danska Tandlægeforeningen och organiserar enbart offentligt anställda tandläkare. Även tandvården skiljer sig åt, i både Norge och Danmark är tandvården uppdelad mellan enskilda och offentliga aktörer. Den offentliga tandvården har primärt ansvar för barntandvård och tandvård till patienter med särskilda behov. Privatpraktiserande tandläkare sysslar till största delen med vuxentandvård, men det finns inget som hindrar att de även behandlar barn. I Danmark är uppdelningen mellan den offentliga och enskilda tandvården mycket strikt och de offentliga tandläkarna utför i princip ingen vuxentandvård alls förutom i vissa specialfall samt inom omsorgen av äldre och handikappade. Den strikta uppdelningen mellan enskild och offentlig tandvård har satt spår inom den danska förbundsverksamheten. Idag är det många fackliga organisationer som tappar i medlemsantal och vänder man blicken söderut i Europa visar undersökningar på en negativ trend. Den ekonomiska krisen har bidragit till att skynda på utvecklingen. I de nordiska länderna avviker siffrorna däremot i statistiken. I både Sverige, Norge och Danmark ligger anslutningsgraden betydligt högre än i södra Europa och bland tandläkarna är viljan att organisera sig ovanligt hög. Graden ligger på cirka % av de anställda tandläkarna i samtliga länder. Sedan 1985 är De Offentlige Tandlæger helt fristående från Danske Tandlæge Forening, som innan dess var det enda förbundet för tandläkare i Danmark. Det råder ingen egentlig konkurrens mellan de två organisationerna, men de samarbetar inte heller om gemensamma frågor, vilket De Offentlige Tandlæger har gett inviter till utan att få något gensvar. De nordiska föreningarnas fackliga verksamhet är stommen i NOAT. Under årets möte stod en genomgång av huvuddragen i de olika förhandlingssystemen på agendan. John Harting, förhandlingschef, De Offentlige Tandlæger, förklarar hur förhandlingssystemet ser ut i Danmark. Löneförhandlingar sker på både central och lokal nivå, den centrala förhandlingen ger en generell procentuell löneökning och utifrån det John Harting, förhandlingschef, De Offentlige Tandlæger. förs på lokal nivå individuella löneförhandlingar där faktorer som rekryteringsmöjligheter, geografisk placering, lokala lönenivåer etc påverkar lönesättningen. Huvuddragen är alltså snarlika de svenska förhållandena. Även i Norge finns ett liknande förhandlingsförfarande där en central förhandlingsgrupp inom NTF sköter all löneförhandling på det centrala planet och lokala avdelningar hanterar förhandlingarna på lokal nivå. Vi har problem med att det råder stor oenighet mellan arbetsgivarna och facket. NTF kämpar för att tandläkarna ska få behålla de förmåner som förhandlats fram tidigare samtidigt som lönerna Den Norske Tannlegeforening (NTF) är en fackförening för norska tandläkare som arbetar för att tillvarata tandläkarnas fackliga, ekonomiska och sociala intressen. NTF har drygt 5400 yrkesverksamma medlemmar och anslutningsgraden ligger på ca 90 %. Huvuduppdragen är knutna till tandhälsopolitik, yrkesfrågor, arbetsförhållanden och utbildning samt att värna om en god tandhälsa. De Offentlige Tandlæger är en facklig organisation för offentligt anställda tandläkare i Danmark. Den danska föreningen har drygt 1300 medlemmar och anslutningsgraden ligger på ca 90 %. Föreningens mål är att verka för god lönesättning och goda anställningsvillkor för alla offentligt anställda tandläkare samt att arbeta för en varaktig förbättring av tandhälsan. En stor del av föreningens arbete läggs på förhandlingsfrågor inom offentlig tandvård. 10

11 inte ska sacka efter, berättar John Frammer, förhandlingschef NTF. Hittills har vi lyckats väl, tandläkarna har haft en god löneutveckling jämfört med genomsnittslönerna i landet och ett bonussystem grundat på klinikernas omsättning ger cirka häften av våra tandläkare extra slantar i plånboken. Arbetsmarknaden för tandläkare håller dock på att bli mättad i Norge och vi gissar att det inom en snar framtid kommer att märkas John Frammer, förhandlingschef NTF. både inom den privata och offentliga sektorn. Ytterligare en punkt på årets agenda var att diskutera de tandhälsosystem som finns i Norden. Den grundläggande tandvårdspolitiken ser likartad ut; fri prissättning och fri etablering råder i samtliga länder och generellt sett har alla barn tillgång till fri tandvård, åldersgränsen kan däremot variera med något år. Även vuxna med särskilda behov och patienter med specifika diagnoser har fri tandvård. I Sverige utreds förändringar inom det området just nu och Hans Göransson, Tjänstetandläkarnas vice ordförande, berättade om utredningen Det tredje steget och vilka konsekvenser den förutses få. Diskussionen gled under fikapausen över till föreningens arbete med att bevaka tandvårdsstödet för att förhindra att systemet ska belasta behandlarna ytterligare. Det är väl känt att det administrativa arbetet tar upp en betydligt större del av tandläkarnas arbete än vad som önskas och det här är ju något vi ständigt arbetar med att försöka förhindra. En av Tjänstetandläkarnas huvuduppgifter är att delta i utvecklingen av tandvårdsstödet för att det ska fungera så bra som möjligt ur ett behandlarperspektiv och det här är ju något vi jobbat länge med, förklarar Hans. Liksom de svenska tandläkarna kämpar man också i Danmark med en tung administrativ börda. Systemet för tandvårdsersättning är komplicerad och det tar Anne Kaae-Nielsen, ordförande för De Offentlige Tandlæger, nästan tjugo minuter att förklara huvuddragen där ersättning söks på olika nivåer och in- Fikapaus i försommarsolen. I förgrunden f. v.: Anne Keea- Nielsen, ordf. De Offentlige Tandlæger och Anne Marte F. Andersen, ledamot NTF. stanser beroende på vilken kategori patienten tillhör. Hon skakar på huvudet när frågan ställs om det är ett genomtänkt system. Det vållar en del svårigheter för tandläkarna. Dessutom sker en ständig omorganisering av den danska tandvården med tuffa krav på effektivisering som belastar tandläkarna. Vi har ett villkor på att årligen göra besparingar inom den offentliga tandvården med 2 % och varje år säger vi att det inte går att spara mer pengar. Med stora patienttillströmningar har det ändå gått hittills. I Norge brottas man med andra problem. John Frammer förklarar att en viktig del av NTF:s tandhälsoarbete bland annat sker genom samarbeten med olika statliga organisationer. Sedan Anders Bering Breiviks attentat mot regeringsbyggnaderna i centrala Oslo förra sommaren har mycket av det politiska arbetet stått stilla. När bomben briserade i de politiska högkvarteren förstördes en otrolig mängd pappersdokument och många av de frågor vi driver har försatts i vänteläge. Obegripliga ersättningssystem och uppbrunna samarbetshandlingar är inget som reds ut i en handvändning, men efter årets NOAT hade mötesdeltagarna med sig både goda råd, goda insikter och goda relationer i bagaget. Eva Nylander 11

12 Äldre anställd vad gäller? En gång i tiden var pensionsåldern 65 år. Så är det inte längre utan nu är det en rörlig pensionsålder och du kan välja att gå i pension mellan år. Vad innebär egentligen detta och är du tvungen att sluta vid 67 även om du vill arbeta längre? Vi börjar med den sista frågan. En arbetstagare har rätt att vara kvar i sin anställning till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år. Vill arbetsgivaren inte att den anställde ska vara kvar längre än så ska arbetsgivaren meddela det minst en månad i förväg, vilket brukar ske regelmässigt. Som anställd går det ändå att fortsätta arbeta efter 67 år men då krävs samtycke från arbetsgivaren. Hur anställningsvillkoren ser ut då får du som anställd komma överens med arbetsgivaren om, t ex har den anställde efter fyllda 67 år inte rätt till längre uppsägningstid än 1 månad om inget annat avtalats. Vad är det då som påverkas vid fortsatt arbete efter 67? Vad gäller den allmänna pensionen så fortsätter avsättningarna till den så länge du arbetar. Däremot ser det lite annorlunda ut med avtalspensionen. För anställda inom kommun och landsting som omfattas av pensionsavtalet KAP-KL finns två delar i pensionen. Det är dels den avgiftsbestämda delen och dels den förmånsbestämda delen. Till den avgiftsbestämda delen sätter arbetsgivaren av pengar så länge den anställde arbetar, dock längst till och med 67 år. Vid önskan om fortsatta inbetalningar även därefter får en överenskommelse göras med arbetsgivaren om det. Den förmånsbestämda delen som är för den som har en lön som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (motsvarar kr/mån innevarande år), tjänas in till mellan års ålder. För den som är anställd inom den privata sektorn och omfattas av ITP-planen är det andra regler som gäller. ITP-planen finns i olika varianter, ITP 1 och ITP 2 (född 1978 eller tidigare), och här upphör avsättningen till avtalspensionen vid fyllda 65 år om inget annat överenskommits. För arbetsgivaren innebär äldre anställda även en lägre kostnad för arbetsgivaravgiften. Från det år den anställde fyller 66 år betalar arbetsgivaren 10,21 % i arbetsgivaravgifter istället för 31,42%. Det finns flera saker att välja på avseende pensionen, dels att den går att börja ta ut mellan års ålder 12

13 och dels om den ska tas ut på hel- eller deltid. Vill du sluta att arbeta på deltid krävs det dock en acceptans från arbetsgivaren om att du får din heltidstjänst omvandlad till en deltidstjänst. Här är det på sin plats att betona att det är viktigt att vara väldigt noga med att kontrollera följderna av att minska sin arbetstid i slutet på de yrkesverksamma åren eftersom det kan påverka avtalspensionen mycket negativt. Innan ett sådant beslut fattas är det lämpligt att ta kontakt med t ex arbetsgivarens pensionshandläggare för att gå igenom de ekonomiska konsekvenserna av en minskning av arbetstiden. En viktig del i beräkningen av den förmånsbestämda pensionen är just lönen de sista åren, har du som anställd då gått ner på deltid kan beräkningsunderlaget för den framtida pensionen bli betydligt lägre än om du fortsatt arbeta heltid. Även sjukpenning kan påverkas efter 65-årsdagen. Om du fyllt 65 år och därefter fått sjukpenning i 180 dagar kan Försäkringskassan besluta att du inte längre ska ha rätt till sjukpenning. Från och med den månad den anställde fyllde 70 år kan ersättning från Försäkringskassan betalas ut för totalt 180 dagar, sedan upphör rätten till sjukpenning. På Tjänstetandläkarnas kansli få vi ofta frågan från nyblivna pensionärer som blivit tillfrågade om att arbeta kvar hos arbetsgivaren om vilket sätt som är bäst att vara kvar på och vad som är lämplig lön. Som vanligt är allt en fråga om förhandling och slutligen en fråga om vilken ersättning du är villig att arbeta för. Det finns inget generellt svar på om det är bäst att vara fast- eller behovsanställd, tim- eller månadsavlönad eller kanske att starta ett eget företag. Det enklaste är att utgå från din egen livssituation och tänka igenom vad som är bäst för dig just nu. Vid funderingar på att starta egen verksamhet och vad det innebär för den egna ekonomin kan det vara lämpligt att kontakta banken. Du är naturligtvis också alltid välkommen att kontakta Tjänstetandläkarna för att diskutera kring eventuella funderingar. Susanna Magnusson Produktiviteten ökar med äldre anställda Sverige har störst andel anställda i åldrarna år i Europa, där mer än 8 av 10 svenskar jobbar. Det samma gäller i åldern år, där 6 av 10 i Sverige arbetar. Liksom i Sverige har befolkningen i Tyskland en allt högre medelålder och för att klara de höga samhällskostnaderna som det orsakar har den allmänna pensionsåldern höjts till 67 år. I samband med att höjningen redovisade det tyska arbetsministeriet en utförlig rapport om äldre arbetskraft som bland annat framhåller att produktivitet generellt sett ökar med åldern. I förhållande till genomsnittlig produktivitet är åringarna som grupp omkring 0,7 procent bättre, medan gruppen åringar producerar 0,3 procent sämre en gruppskillnad på en procent. Både i Sverige och i Tyskland har det generellt sett varit svårt att för äldre som blivit arbetslösa att hitta ett nytt jobb. Svårigheten beror bland annat på att det finns många fördomar mot äldre arbetskraft och dess arbetsförmåga. Den tyska studien slår hål på föreställningen om att äldre skulle prestera sämre på arbetsplatsen än sina yngre kollegor. Eva Nylander Har du frågor om din anställning? Kontakta ditt lokala fackliga ombud, kontaktuppgifter hittar du på sista sidan i tidningen samt på hemsidan 13

14 Det görs färre arbetsskadeanmälningar När en anställd drabbas av sjukdom eller olycksfall i arbetet ska en arbetsskadeanmälan göras till Försäkringskassan. Sett över de senaste 20 åren har antalet anmälningar minskat. Arbetsskadeanmälan används i ett första skede som statistiskt underlag i det förebyggande arbetsmiljöarbetet dels hos arbetsgivaren men också i samhället i stort. På samhällsnivå är det Arbetsmiljöverket som sammanställer de arbetskadeanmälningar som görs till Försäkringskassan. Det Arbetsmiljöverket för statistik på är anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Som olycksfall karaktäriseras en skada som uppkommit i samband med en särskild händelse. Händelsen ska vara kortvarig, ovanlig och oförutsedd. Även färdolycksfall räknas som olycksfall i arbetet. När något i arbetsmiljön påverkar den fysiska och psykiska hälsan negativt, kan det leda till arbetssjukdom. Exempel på sådana skadliga faktorer i arbetet kan vara: tungt eller ensidigt arbete vibrationer eller skakningar buller olika kemiska ämnen psykiskt påfrestande arbetsförhållanden Den vanligaste orsaken för tandläkare vid anmälan av arbetssjukdomar för åren var muskel- och ledbesvär. Det var också betydligt vanligare att kvinnor anmälde arbetssjukdomar än män. Även vid anmälan av arbetsolyckor var det betydligt fler Antal anmälda arbetsskador avseende tandläkare Total Olyckor Sjukdomar Samtliga Källa: ISA Arbetsmiljöverket

15 Anmälda arbetsskador avseende tandläkare, fördelning per åldersgrupp och kön Kvinnor Män Total Samtliga Följ oss på Facebook Ta del av det som är på gång inom föreningen genom att gå in på vår facebooksida och gilla oss. Sök på Tjänstetandläkarna på Facebook eller gå in direkt på tjanstetandlakarna Källa: ISA Arbetsmiljöverket kvinnor som gjort anmälan i jämförelse med männen. Den vanligaste typen av olyckor var fallolyckor och förlorad kontroll över handverktyg. Tittar man något bakåt i tiden har antalet arbetsskadeanmälningar minskat de senaste åren. Under perioden anmälde 248 stycken tandläkare att de drabbats av någon arbetssjukdom. Motsvarande siffra för olyckor var 85 stycken under samma period. Även här var det en övervägande del kvinnor som stod för anmälningarna. Under en femårsperiod på 90-talet, , gjordes 403 stycken anmälningar rörande arbetssjukdomar bland tandläkare. Arbetar du privat och behöver patientförsäkring? Tjänstetandläkarna samarbetar med IF som erbjuder förmånlig patient- och garantiförsäkring till dig som är medlem. För den enskilde är skälet för anmälan ofta möjligheten att kunna erhålla ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Eftersom försäkringens utformning har ändrats genom åren kan det också vara ett skäl till att benägenheten att anmäla arbetsskador har sett olika ut genom åren. Det kan således vara svårt att dra några säkra slutsatser från arbetsskadestatistiken. Prövningen av en arbetsskada görs när individen söker ekonomisk ersättning från försäkringen. Generellt sett är det cirka 10 % av de anmälda skadorna som leder till en ansökan om livränta från arbetsskadeförsäkringen. Vad som sedan godkänns som arbetsskada har varit föränderligt då kraven för godkännande har varierat över tiden. För närvarande pågår en parlamentarisk utredning av hela socialförsäkringen och i samband med det arbetet har nu en rapport lämnats avseende arbetsskadeförsäkringen. I rapporten betonas två saker: det behövs en ny arbetsskadeförsäkring som täcker en större del av kostnaderna för arbetsskadorna och som ger arbetsgivarna incitament att arbeta förebyggande det behövs en mycket bättre statistik över arbetsskadorna och deras kostnader. För ytterligare information kontakta oss på Tjänstetandläkarna, ring medlemsservice på tel: Susanna Magnusson 15

16 TLV initierar samarbete Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har tagit initiativ till ett samarbete med föreningen inför årets uppskrivning av referensprisindex. Referenspriserna justeras årligen för att följa kostnadsutvecklingen. Vart tredje år genomförs en mer genomgripande översyn för att kvalitetssäkra referenspriserna. Översynen innebär att TLV tar fram en utvecklingsplan för priserna. Utvecklingsplanen omfattar dels de justeringar som kommer att ingå i den nya föreskrift som träder i kraft den 1 januari 2013 och dels mer långsiktiga justeringar, där utredning och framtagande av beslutsunderlag behövs innan beslut kan tas. Den föreskrift som träder i kraft den 1 januari kommer att vara tillgänglig från slutet av september och läggs då ut på TLV:s hemsida. Anna Svensson, hälsoekonom på TLV, besökte Tjänstetandläkarna i slutet av juni för att ta del av den lönestatistik föreningen samlar in kontinuerligt. Kostnader för personal är den enskilt största posten inom tandvården. Det är viktigt att TLV har god kunskap om hur löner och övriga villkor ser ut för tandläkare och andra yrkeskategorier och i det arbetet är det värdefullt att få ta del av den lönestatistik som Tjänstetandläkarna och andra fackliga organisationer tar fram, samt att föra en dialog kring utvecklingen, säger Anna Svensson. Anna Svensson, hälsoekonom, TLV. Förutom den årliga löneenkäten som Tjänstetandläkarna skickar ut till samtliga medlemmar rapporterar lokalavdelningarna kontinuerligt om de offentligt anställda tandläkarnas lönenivåer. I rapporteringen ingår även lönetilläggen. Eva Nylander Föreningen träffar ISF Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) släppte i slutet av 2011 en rapport där Försäkringskassans kontroller av utbetalningar från tandvårdsstödet granskats. ISF pekar på att Försäkringskassans efterhandskontroller uppvisar brister i både urval och uppföljning och i rapporten lämnas konkreta förslag till hur kontrollverksamheten skulle kunna effektiviseras. adress Box 202, Stockholm besöksadress Fleminggatan 7 telefon fax e-post registrator@inspsf.se webb Kontrollen av tandvårdsstödet ISF 2011:18 Rapport 2011:18 Kontrollen av tandvårdsstödet I mitten på september gästar författarna Jon Dutrieux och Charlotta Örn Tjänstetandläkarna för att diskutera rapporten med styrelsen. Utgångspunkten är att titta på resultaten utifrån ett behandlarperspektiv. 16 Eva Nylander

17 Nu lottar vi ut högsäsongsveckorna till fjällägenheterna! Föreningen äger två fritidslägenheter i Åre och en i Sälen som hyrs ut till förmånliga priser till medlemmarna. Högsäsongsveckorna lottas ut och det är många som är intresserade. Det gäller alltså att vara med i utlottningen för att ha chans att få en vintervecka. Lägenheterna ligger i områden med lokal tillsyn, god service och nära liftsystem. Den mindre lägenheten i Åre har sängplatser för 4-5 personer, övriga har sängplatser för 8 personer och det finns möjlighet att ställa in extrasängar. Vill du veta mer om lägenheterna och se fler bilder, gå in på hemsidan och klicka dig fram till Förmåner --> Lägenheter i Åre och Sälen. Sista anmälningsdag för utlottningen är den 27 september, använd lottsedeln nedan eller fyll i ansökan på hemsidan. Priser säsongen 2012/2013 vecka Åre Rödkullen 51, 2-4, : :- 52, 7, :- 1, 8-10, :- övrig tid 1900:- vecka Åre Lundsgården 51, 3, :- 2, :- 52, 7, :- 1, 8-10, :- övrig tid 2100:- vecka Sälen Storfjället 51, 2, :- 3, :- 52, 4-6, :- 1, 7-9, :- övrig tid 1900:- Tillträde söndag - söndag Slutstädning ingår Sänglinne och handdukar kan beställas Lottsedel för bokning av lägenheterna i Åre och Sälen Anmälan avser Åre Rödkullen Sälen Storfjället Åre Lundsgården Tidpunkt I första hand vecka I andra hand vecka I tredje hand vecka I fjärde hand vecka Namn Adress Postadress Tel (dagtid) E-postadress Lottsedeln skickas till: Tjänstetandläkarna, Eva Nylander, Bredgränd 5, Stockholm Anmälan kan också lämnas via hemsidan, Sista anmälningsdag 27 sept!

18 Hans Göransson (mitten) diskuterar äldretandvård och byter visitkort med Lennart Axelsson (S) från socialutskottet (till vänster) som deltog i panelen under Tandläkarförbundets seminarium i Almedalen. Tjänstetandläkarna bevakade politikerveckan Hans Göransson, Tjänstetandläkarnas vice ordförande, var för föreningens räkning på plats i Almedalen under årets politikervecka. Under tre intensiva dagar i Almedalen besöktes ett stort antal seminarium. Förutom föredrag som på olika sätt berörde det fackliga temat bevakade Hans bland annat frågor om ehälsa och offentlig upphandling. Sveriges Tandläkarförbund bjöd in till en paneldebatt om problem som uppstår i samband med sviktande 18 munhälsa som är relaterat till åldrande och vad som kan förbättras inom den nuvarande vården. Hans var där och deltog i den efterföljande diskussionen om preventiv äldretandvård. Sten Boström från pensionärsorganisationerna PRO, SKPF, SPRF och RPG, lyfte frågan om att tänderna faktiskt tillhör kroppen och att tandvården därför

19 bör ingå i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård. Subventionerad tandvård skulle enligt honom göra att fler äldre går till tandläkaren. Det hjälper inte att ha kunskap om hur tänderna ska skötas så länge man inte har de ekonomiska förutsättningarna att kunna åtgärda de problem som uppstår, poängterade Sten. Sten Boström från pensionärsorganisationerna PRO, SKPF, SPRF och RPG. trots stora pensionsavgångar som innebär att färre ska vårda fler. ehälsa inkluderar olika It-lösningar som ska underlätta för både patienter och vårdpersonal i form av tillgänglighet, ökad säkerhet, bättre utbildningsmöjligheter och förbättrade administrationsmöjligheter. Även om många äldre idag har en mycket god munhälsa och har behållit många av sina egna tänder så drabbas näst intill alla äldre hårt när hälsan sviktar och tänderna börjar gå sönder. Då är det viktigt att de ekonomiska möjligheterna till vård finns, fastslog Hans Göransson. Hans passade även på att bjuda in debattdeltagarna från socialutskottet att fortsätta diskutera detta med föreningen. Ett annat ämne som dök upp hos ett flertal aktörer var ehälsa. Hans deltog i flera efterföljande diskussioner där han bland annat ställde frågor kring utvecklingen inom detta område. Med hjälp av ehälsa ska säker vård kunna garanteras i framtiden, Hans Göransson deltog i diskussionen om det nya Itstödet inom vården i PwC:s seminarium ehälsa många utmaningar, delat ansvar?. I panelen medverkade bl a (från vänster) Magnus Bergström, IT-säkerhetsspecialist, Datainspektionen, Jon Arwidson, Ansvarig för e-hälsofrågor, PwC och morderatorn Eva Lidmark. Eva Nylander Träffa oss över en fika på Tandläkartorget! Den november hålls årets Odontologisk Riksstämma och Swedental i Göteborg. Vi finns som vanligt på Tandläkartorget, där du har möjlighet att träffa förtroendevalda och ombudsmän från föreningen. Med oss kan du diskutera sådant som rör din anställning, som tex lön, arbetsvillkor och arbetsmiljö. Tillsammans med Tandläkarförbundet bjuder vi dig på kaffe/te och smörgås mot uppvisande av en kupong som skickas ut senare i höst. Du kan också delta i vår tävling det finns fina priser att vinna! Vi ses på Tandläkartorget! 19

20 Förändringar i de allmänna anställningsvillkoren Efter vårens avtalsrörelse har det skett förändringar i avtalet för de som är anställda inom Folktandvården. De flesta ändringarna gäller från den 1 maj i år, här är några av dem. Provanställning är nu uppsägningsbar med en månads uppsägning. Om arbetsgivaren inte vill att provanställningen ska övergå i en tillsvidareanställning ska detta meddelas senast vid prövotidens utgång. Om arbetsgivaren inte meddelar något annat övergår anställningen i en tillsvidareanställning med uppsägningstid enligt AB 33. Paragrafen innebär att för en arbetstagare som är anställd tills vidare vid uppsägningstidpunkten och som har en sammanhängande anställning sedan minst 12 månader är uppsägningstiden, oavsett vad 11 lagen om anställningsskydd (LAS), föreskriver vid uppsägning från arbetsgivarens sida 6 månader vid uppsägning från arbetstagarens sida 3 månader Kombinationen av allmän visstidsanställning och vikariat begränsas till tre år innan den övergår i en tillsvidareanställning, istället för som tidigare fyra år. Föräldrapenningtillägget görs uppdelningsbart. Tidigare kunde tillägget bara tas ut en gång och inte omfatta längre tid än ledigheten. Denna förbättring gör att föräldraledigheten kan vara upp delad i flera omgångar, tex om du går in och jobbar en tid efter 75 dagar har du fortfarande rätt att plocka ut de resternade 75 vid flera tidpunkter av föräldraledighet tills barnet fyllt 24 månader. Föräldrapenningtillägget motsvarar 10 % av lönebortfallet beräknat per kalenderdag och betalas ut under 150 kalenderdagar. Arbetstagare som vill vara föräldraledig måste anmäla detta till arbetsgivaren minst tre månader före ledighetens början. Mats Olson Om du tar en anställning utanför folktandvården......tänk då på att allt som är självklart inom folktandvården inte alltid är självklart på andra arbetsplatser! För att få klarhet i ditt anställningsavtal kontakta Tjänstetandläkarnas kansli. 20 Ta reda på hur det till exempel ser ut med: Försäkringar Pensionsavsättningar Löneutveckling Övrig ersättning tex vid sjukdom, föräldraledighet Mats Olson

21 TT-kanalen 2/2012 3/2012 För alla anställda tandläkare Arbetsmiljöverket granskar tillbudsrapportering Under höstens arbetsmiljövecka planerar Arbetsmiljöverket att besöka 1600 arbetsplatser. Myndigheten ska granska tillbudsrapporteringen och passar samtidigt på att informera om vikten av att rapporteringen sker. Ett tillbud innebär att en oönskad händelse sker som kunnat leda till olycksfall eller ohälsa, till skillnad mot en arbetsolycka där någon faktiskt redan råkat illa ut. Tillbudsrapporteringen är viktig för att förebygga arbetsolyckor och avsikten med Arbetsmiljöverkets granskning är att få arbetsgivare och arbetstagare att bli mer medvetna om risker i arbetsmiljön och att se fördelarna med att samarbeta i förebyggande syfte. Satsningen sker i samband med Europeiska arbetsmiljöbyråns temaår Samverkan för att förebygga. Betalar du medlemsavgiften via faktura? Ansök om autogiro via vår hemsida, klicka på Medlemskap Eva Nylander Vi är inte bara här för att försörja oss. Vi är här för att berika världen. - Woodrow Wilson? Fråga ombudsmannen Hej! Jag är föräldraledig sedan ett par månader tillbaka men min medlemsavgift reduceras inte, trots att jag inte får full lön. Varför är det så? Susanna: Att inte få full lön är naturligtvis kännbart för många och beror det på föräldraledighet är det dessutom ofta i samband med ökande kostnader då ju familjen utökats. Utgångspunkten i Tjänstetandläkarnas avgiftssystem är dock att alla medlemmar betalar samma avgift, detta gäller oavsett inkomst, hel- eller deltidsarbete, fast eller tidsbegränsad anställning. Anledningen till detta förfaringssätt är att alla medlemmar har samma tillgång till hela det fackliga stödet. Det avsteg som finns från detta är för pensionärer, utlandsverksamma och arbetslösa då dessa medlemmar inte har samma anspråk på Tjänstetandläkarna avseende just det fackliga stödet, eftersom de inte har någon anställning att bevaka. Dessa grupper erhåller därför en reducerad avgift. Susanna Magnusson 21

22 Hylla skyddsombuden den 24 oktober För 100 år sedan fick arbetstagarna lagstadgad rätt att utse skyddsombud. Det firas med tvådagarskonventet Gilla jobbet som arrangeras på Stockholmsmässan den oktober. Mässan anordnas för att inspirera till arbetsmiljöarbete och skapa engagemang i arbetsmiljöfrågor. Deltagarna kan besöka utställningar och seminarier som handlar om alltifrån dagens arbetsmiljöfrågor till hur framtidens arbetsliv kan se ut. Huvudarrangörer är AFA Försäkring och Prevent tillsammans med fackförbund och arbetsgivarorganisationer. I samband med jubileet arrangerar Saco tillsammans med LO och TCO Skyddsombudens dag, som ska firas varje år under EU:s arbetsmiljövecka. I år firas dagen den 24 oktober och är en del av innehållet i Gilla Jobbet. Läs mer på Eva Nylander Motion förbättrar både den fysiska och den psykiska hälsan Psykisk ohälsa är en allt vanligare orsak till långtidssjukskrivningar och är ett växande problem i vårt samhälle. För den som drabbas av depression ökar chansen att hålla sig frisk avsevärt genom att röra på sig då det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och mental hälsa. Med motion kan lindrigare fall av depressioner både förebyggas och behandlas, det visar en studie där forskare följt studenter vid Harvard under en 25-årsperiod. Fysisk aktivitet verkar också påverka vår 22 självkänsla positivt och gör oss mer rustade att klara av stressiga situationer i till exempel jobbet. Eva Nylander

23 TT-kanalen 2/2012 3/2012 Vi firar Björn 25 år i tandläkarnas tjänst! Vi vill uppmärksamma att Björn Petri, Tjänstetandläkarnas kanslichef, i år har arbetat i 25 år inom organisationen. Den första september 1987 började Björn som ombudsman på Tandläkarförbundets förhandlingsavdelning och när Tjänstetandläkarföreningen bildades år 1990 följde Björn med efterträdde han Folke Berggren som kanslichef. Vi hurrar för födelsedagsbarnet! Eva Nylander Som medlem i Tjänstetandläkarna har du tillgång till facklig information och rådgivning om: Lön Alla former av anställningsvillkor, tex arbetstid, semester, ledighet, pension, övertidsersättning, jourersättning mm. Arbetsvillkor Arbetsmiljö Arbetsmarknad Rättsskydd i arbetstvister Råd och stöd i sjuk- och arbetsskade frågor Hjälp i odontologiska ansvarsfrågor Medlemsförmåner Tappat bort ditt ex av TTkanalen? Inga problem, TTkanalen hittar du tillsammans med mycket annat på vår hemsida, På hemsidan tar vi temperaturen på våra besökare i Lilla gallupen, här är resultatet från sommarens fråga: 23

24 B PORTO BETALT Arbete utomlands? Ska du arbeta utomlands? Då bör du gå ur AEA. Kom bara ihåg att gå med igen direkt när du kommer tillbaka till Sverige. Om du inte begär inträde inom åtta veckor efter hemkomsten kan du gå miste om inarbetade försäkringsperioder. Läs mer på Nya förhållanden? Du kan lätt ändra din adress, registrera byte av arbetsgivare eller anmäla om autogiro genom att gå in på Nytt jobb? Kontakta alltid den lokala företrädaren för Tjänstetandläkarna innan du börjar ett nytt jobb så får du aktuell löneinformation. Avdelningarna Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, Dalarnas TT-avdelning Philip Mundt, Gotlands TT-avdelning Claes Svärd, Gävleborgs TT-avdelning Erik Sjödin, Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, Jämtlands TT-avdelning Hans Norén, Jönköpings TT-avdelning Neriman Molla, Kalmar TT-avdelning Birgitta Ström Antonson, Kronobergs TT-avdelning Erik Mölleborg, Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, Norrbottens TT-avdelning Eivor Nordström-Carlén, SkånesTT-avdelning Åsa H Larsson, asa.h.larsson@skane.se Stockholms TT-avdelning Chaim Zlotnik, chaim.zlotnik@ftv.sll.se Sörmlands TT-avdelning Anders Grankvist, anders.grankvist@dll.se TT-VG Söder Kerstin Björlin, kerstin.bjorlin@vgregion.se TT-VG Väster Kerstin Söderström, kerstin.soderstrom@vgregion.se TT-VG Öster Carina Bergman, carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Ragnarsson, isabel.ragnarsson@lul.se Värmlands TT-avdelning Tomas Misch, tomas.misch@liv.se Västerbottens TT-avdelning Lena Parpis, lena.parpis@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, tord.bjorkman@ltv.se Örebro läns TT-avdelning Caroline Arvidsson, caroline.arvidsson2@orebroll.se Östergötlands TT-avdelning Kristina Hult, kristina.hult@lio.se 24