BESTÄLLARBOKSLUT Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän

Transkript

1 BESTÄLLARBOKSLUT 2007 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Ordförande har ordet Inledning Övergripande mål En god hälsa utifrån jämlika villkor Vård på lika villkor Befolkningens behov ska vara styrande för hälso- och sjukvårdsverksamheten Hälso- och sjukvårdsverksamheten ska ha ett hälsofrämjande perspektiv Patientens inflytande och delaktighet i den egna vården ska stärkas Medborgarnas delaktighet och demokratiska inflytande ska stärkas All vård ska ske utifrån en helhetssyn på individens samlade behov Insatser ska ges med ett gott bemötande och rätt kvalitet Befolkningens hälsa Hälsosamma levnadsvanor ska främjas Ohälsa ska förebyggas Alla barn och ungdomar ska ha möjlighet till en god hälsostart i livet Befolkningens munhälsa Alla barn ska ha möjlighet till en god tandhälsostart En god munhälsa genom hela livet Tandvård på lika villkor Tillgänglighet till hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården samt tandvården ska präglas av en god tillgänglighet Befolkningen ska ha god tillgång till hälso- och sjukvård samt tandvård, inom rimlig tid, utifrån sina medicinska behov Närsjukvård första linjens vård Fler individer ska få sitt behov av hälso- och sjukvård tillgodosett inom närsjukvården Den planerade vården ska öka i förhållande till den oplanerade Invånarna ska inte uppleva några organisatoriska gränser mellan olika vårdgivare eller huvudmän i närsjukvården Särskilda behovsgrupper Personer med psykisk ohälsa Förekomsten av psykisk ohälsa ska minska Symtom på psykisk ohälsa ska uppmärksammas tidigt och leda till snabb åtgärd Fler individer med psykisk ohälsa ska få sitt behov av hälso- och sjukvård tillgodosett i närmiljön Insatser ska ges med en helhetssyn på individens samlade behov Personer med missbruksproblem Missbruk av alkohol och narkotika ska minska Symtom på missbruk ska uppmärksammas tidigt och leda till snabb åtgärd Insatser ska ges med en helhetssyn på individens samlade behov Personer med funktionshinder Människor med funktionshinder ges förutsättningar för självständighet och självbestämmande Människor med funktionshinder, i alla åldrar, ska ha möjlighet att vara fullt delaktiga i samhället Diskriminering av personer med funktionshinder ska förebyggas och bekämpas Personer med kroniska sjukdomar Individens livskvalitet samt förmåga att hantera livssituationen är god Personer med kroniska sjukdomar ska, i så stor utsträckning som möjligt, få sina behov av vård tillgodosedda i närmiljön Insatser ska ges med en helhetssyn på individens samlade behov

3 13 Personer med problem och sjukdomar i rörelseorganen Förekomsten av besvär relaterade till problem och sjukdomar i rörelseorganen ska minska De som drabbats av sjukdom eller skada ska ges möjlighet att snarast återfå tidigare aktivitetsförmåga Insatser ska ges med helhetssyn på den enskildes samlade behov

4 1 Ordförande har ordet Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag är bl.a. att verka för en god hälsa och vård på lika villkor för vår befolkning inom Hälso- sjukvårdsnämndens område bestående av kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Munkedal samt Orust. Nämnden ska ha som uppgift att sätta patienten i centrum med allas rätt att få en bra och jämställd vård oavsett ålder, kön, eller nationalitet. Beställarbokslutet ska ses som ett verktyg för att jämföra oss med bl.a. andra nämndsområden. Beställarbokslutet gör en beskrivning av vad som gjorts för att nå målen för olika behovsgrupper. Nämnden har också till uppgift att genomföra regionfullmäktiges prioriterade mål. Alla nämndens uppställda mål är inte uppfyllda, vilket kommer att på olika sätt förbättras under nästa år. Nämnden kommer att fortsätta att fokusera sina beställningar på närsjukvården inom vårt område. Inom närsjukvård ska samarbetet ytterliggare förbättras mellan länssjukvård- primärvård, - kommuner allt för patientens bästa. Under året har nämnden startat upp medborgarråd i varje kommun för på så vis få ett nära samarbete och kontakt med kommunmedborgarna som nämnden ska företräda, detta arbete har mottagits på ett mycket positivt vis av kommuninvånarna. Per Arne Brink Ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän - 4 -

5 2 Inledning Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän är en av tolv hälso- och sjukvårdsnämnder i Västra Götalandsregionen. Dessa har en befolkningsföreträdarroll och därmed till uppgift att föra dialog med invånarna i syfte att företräda befolkningen och ge ökade förutsättningar till demokratiskt inflytande. Det ingår i nämndernas uppdrag att verka för en god och jämlik hälsa i befolkningen samt hälso- och sjukvård efter behov och på lika villkor. Hälso- och sjukvårdsnämnderna definierar befolkningens behov och prioriterar mellan olika behovs-/patientgrupper för att beställa hälso- och sjukvård, tandvård, folkhälsoinsatser samt insatser för funktionshindrade. Nämndens målinriktade arbetssätt kan beskrivas som följer: Mål- och inriktning Nämndens övergripande mål samt inriktningsmål Effektmål Vad som krävs för att nå målen. Förväntade effekter av gjorda beställningar Uppföljningskriterier Vad behöver följas upp för att klargöra att utveckling sker riktning mot nämndens mål. Intern styrning och kontroll På vilka olika sätt bedriver nämnden styrning och kontroll av den beställda hälso- och sjukvården. Beställarbokslut Sammanfattning av nämndens arbete och resultat under året som gått. Nämndens mål- och inriktningsbeslut är en viktig utgångspunkt för planering av beställningsarbetet och för de avtal och överenskommelser nämnden tecknar med olika vårdgivare och andra huvudmän. Hälso- och sjukvårdsnämnden anger i sitt beslut ett antal behovsgrupper, vilka man önskar fokusera särskilt, i syfte att förbättra gruppens behovstillfredsställelse. Nämnden fastställer mål, vilka bör nås inom en treårsperiod, för respektive behovsgrupp. Behovet av hälsa, snarare än behovet av vård, är utgångspunkten. Nämndens verksamhet och resultat följs upp löpande under året. Den slutliga uppföljningen sker i beställarbokslutet. Det är således i detta dokument som slutsatser kring grad av måluppfyllelse dras. Ett självklart grundläggande antagande är att lagstiftning och nationellt antagna riktlinjer gäller för och följs av samtliga verksamheter. 3 Övergripande mål Hälso- och sjukvårdsnämndens målsättning är en förbättrad hälsa hos invånarna i norra Bohuslän. Förutsättningar ska därigenom skapas för det goda livet. Befolkningen ska erbjudas en god hälso- och sjukvård efter behov och på lika villkor. Hälso- och sjukvården ska arbeta för att utjämna skillnader i hälsa och att främja jämställdhet. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde. Den med störst behov ska ges företräde till vård

6 De övergripande målen är en summering av vad nämnden vill uppnå med sitt arbete. Målen gäller hela befolkningen och all verksamhet som nämnden beställer eller kan påverka på annat sätt. Den bedömda måluppfyllelsen beror även på utfallet avseende inriktningsmål och effektmål under kommande rubriker. ÖVERGRIPANDE MÅL 3.1 En god hälsa utifrån jämlika villkor Jämlikhet handlar om lika villkor, möjligheter och rättigheter då det gäller exempelvis social klass, etnicitet, sexuell läggning och kön. Hälsan är inte jämlik, varför målet inte kan anses vara uppfyllt. Vid bedömningen har hänsyn bland annat tagits till utvecklingen av till målet kopplade effektmål; Mäns och kvinnors olika behov ska uppmärksammas Några mer omfattande studier på lokal nivå har inte genomförts. Vissa slutsatser kan emellertid dras genom nationella och internationella studier av enskilda behovsgrupper. Några sådana relateras nedan. Nationella studier visar bland annat att kvinnor konsumerar mer sjukvård, får mer läkemedel utskrivet och är mer sjukskrivna och förtidspensionerade än männen. Kvinnor i Sverige lever i genomsnitt fyra år längre än män, trots att männens medellivslängd har ökat snabbare än kvinnornas sedan slutet av talet. Män har högre dödlighet i alla åldrar, medan kvinnors ohälsa oftare medför sjukdom och lidande. Jämställd vård tar fasta på att kvinnor och män har delvis lika och delvis olika vårdbehov. En del könsskillnader i vård kan betraktas som rättvisa i och med att olika vårdbehov bör leda till olika vårdinsatser. Men könsskillnader i vård kan också vara orättvisa och härstamma från fördomar och attityder, omedvetna och medvetna, som leder till att kvinnors och mäns behov inte blir tillgodosedda i samma utsträckning. Skillnader i sjuklighet mellan män och kvinnor beror sannolikt både på biologiska skillnader och på socioekonomi, i form av livsvillkor och position i samhället. Det är viktigt att inte enbart lyfta fram exempel där kvinnor har sämre tillgång till vård. Det är sannolikt lika vanligt att män får sämre tillgänglighet, eftersom symptomen är typiskt kvinnliga. Det finns mycket mer att göra inom detta område, varför målet inte kan betraktas som uppfyllt. Olika behov beroende på socioekonomiska förutsättningar eller etnisk bakgrund ska uppmärksammas Den generellt sämre hälsa som kan påvisas bland invandrare kan inte förklaras av biologiska eller andra individuella faktorer. De viktigaste orsakerna till - 6 -

7 gruppens sämre hälsa är den position många invandrare har i yrkes- och samhällsliv, oavsett vilken yrkeserfarenhet eller utbildning man har med sig. De levnadsförhållanden som rådde i det land personen kommer ifrån spelar sannolikt också in. Några lokala studier inom detta område har inte genomförts. På samma sätt som för föregående effektmål återstår mycket mer att göra inom detta område och målet kan inte betraktas som uppfyllt. ÖVERGRIPANDE MÅL 3.2 Vård på lika villkor Några mer omfattande studier på lokal nivå har inte genomförts. Vissa slutsatser kan emellertid dras genom nationella och internationella studier, vilka bland annat visar att kvinnor konsumerar mer sjukvård, får mer läkemedel utskrivet och är mer sjukskrivna och förtidspensionerade än männen. När det gäller vårdens tillgänglighet och kvalitet ur ett genusperspektiv finns flera studier som indikerar att vård inte alltid ges på lika villkor. Bland annat kan konstateras att kvinnor har sämre tillgång till nya och dyra läkemedel än män, att kvinnor med hjärt-kärlbesvär får vänta längre än män både på ambulans och på operation, att män har betydligt sämre tillgång till beteendevetenskaplig kompetens på primärvårdsnivå och att ungdomsmottagningarna nästan uteslutande besöks av unga kvinnor. Målet kan inte betraktas som uppfyllt. Vid bedömningen har hänsyn även tagits till utvecklingen av till målet kopplade effektmål; Samtliga vårdgivare i området ska tillämpa aktuella nationella och regiongemensamma prioriteringar Samtliga sjukvårdsverksamheter som nämnden tecknat överenskommelse eller avtal med har att beakta de prioriteringar som fastställs nationellt eller regionalt. Det är emellertid svårt att bedöma i vilken omfattning detta sker. Sjukvårdsverksamheten ska arbeta enligt nationella eller regiongemensamma indikationer Samtliga sjukvårdsverksamheter som nämnden tecknat överenskommelse eller avtal med har att beakta de indikationer som fastställs nationellt eller regionalt. Det är emellertid svårt att bedöma i vilken omfattning detta sker. Insatser ska planeras och ges utifrån samma indikationer oavsett patientens kön, sociala tillhörighet, bostadsort, etniska bakgrund eller sexuella läggning Målet har inte följts upp lokalt, men bland annat de studier som relateras ovan indikerar att tillgängligheten till vård inte är jämlik. Det kan vara så att vårdgivarna inte medvetet planerar vården så att vissa grupper bedöms utifrån andra indikationer eller får sämre tillgänglighet, men resultatet tycks bli just detta. Målet kan inte betraktas som uppfyllt, men då det i stort överensstämmer med - 7 -

8 ett av effektmålen under En god hälsa utifrån jämlika villkor, har det utgått i nämndens mål för ÖVERGRIPANDE MÅL 3.3 Befolkningens behov ska vara styrande för hälso- och sjukvårdsverksamheten Nämnden har under de senaste två åren intensifierat arbetet med behovsbeskrivningar med fokus på olika befolkningsgrupper. Dessa beskrivningar utgör en viktig bas då nämnden formulerar sina mål och även vid förändringar i de avtal och överenskommelser som nämnden tecknar. Målet är ännu inte uppfyllt, men utvecklingen går i rätt riktning. Vid bedömningen har hänsyn bland annat tagits till utvecklingen av till målet kopplade effektmål; Utvalda delar av den alternativa medicin som ger vetenskapligt bevisad effekt ska kunna erbjudas som komplement till skolmedicinen Då detta snarare är ett medel än ett mål, har det utgått i nämndens mål och inriktning för Insatser ska ges på bästa effektiva omhändertagandenivå, det vill säga rätt vårdnivå Nämnden har de senaste åren utökat det uppdrag, och därtill hörande resurser, som riktats till Sjukvårdsrådgivningen och ungdomsmottagningarna, i syfte att öka förutsättningarna för att ovanstående mål ska uppnås. Eftersom invånarnas konsumtion av viss specialiserad öppenvård fortfarande är relativt hög kan målet inte betraktas som uppfyllt. ÖVERGRIPANDE MÅL 3.4 Hälso- och sjukvårdsverksamheten ska ha ett hälsofrämjande perspektiv Med hänvisning till redovisning av effektmålen nedan är målet inte uppfyllt. Fler av regionens sjukhus ska bli hälsofrämjande sjukhus I den överenskommelse som tecknats med NU-sjukvården för framgår att arbetet att certifiera något eller några av NU-sjukvårdens sjukhus som hälsofrämjande sjukhus ska påbörjas under perioden. Något påtagligt resultat av detta har ännu inte redovisats. Målet är således inte uppfyllt. Inför 2008 har målet konkretiserats till att NU-sjukhuset ska vara ett hälsofrämjande sjukhus

9 Närsjukvården i arbetet ska utveckla ett hälsofrämjande perspektiv Familjecentraler och ungdomsmottagningar är två verksamheter inom primärvården som sedan tidigare arbetar med en hälsofrämjande inriktning och fokuserar på att stimulera hälsosamma levnadsvanor. Vårdcentralerna arbetar i varierande utsträckning med hälsofrämjande insatser, bland annat rökavvänjning och insatser för att motverka övervikt och fetma. Det hälsofrämjande perspektivet skulle kunna bli tydligare hos många aktörer inom närsjukvården, varför målet inte kan betraktas som uppfyllt. Inför 2008 har målet omformulerats till att Samtliga vårdgivare med vårdavtal i området ska bedriva hälsofrämjande vård. ÖVERGRIPANDE MÅL 3.5 Patientens inflytande och delaktighet i den egna vården ska stärkas Målet är brett formulerat och någon heltäckande uppföljning har inte skett under Det är därför inte möjligt att bedöma graden av måluppfyllelse. I nämndens beslut om mål och inriktning för har målet omformulerats något och lyder Individen ska ha inflytande och delaktighet i den egna vården. Vid bedömningen har hänsyn bland annat tagits till utvecklingen av till målet kopplade effektmål; Patienten ska vara delaktig i framtagande av vård- eller rehabiliteringsplan Målet har endast följts upp inom handikappförvaltningens verksamheter. Där har flertalet patienter en habiliterings- eller rehabiliteringsplan, vilken tagits fram i samverkan med patienten eller någon anhörig till eller annan person som står nära patienten. Inom övriga verksamheter har målet inte följts upp. Det är således inte möjligt att dra någon heltäckande slutsats om måluppfyllelsen. Målet har utgått i nämndens beslut om mål och inriktning för Patienten ska informeras om vilka olika adekvata behandlingsmetoder som finns Såväl NU-sjukvården som vårdcentralerna uppger i uppföljningen att de informerar patienterna om adekvata behandlingsmetoder. Vid de dialogmöten som nämnden genomfört med utvalda brukar- och anhörigföreningar uppges också att så är fallet. Måluppfyllelsen torde alltså vara ganska god. I nämndens beslut om mål och inriktning för har målet omformulerats och delats i två delar, vilka lyder Individen ska ha god tillgång till information om sin sjukdom samt Individen ska informeras om vilka olika adekvata behandlingsmetoder som finns och kan vara aktuella

10 ÖVERGRIPANDE MÅL 3.6 Medborgarnas delaktighet och demokratiska inflytande ska stärkas Hälso- och sjukvårdsnämnderna har ansvar för att föra dialog med medborgarna om förutsättningarna för beslutsfattande och informera om de beslut som fattas. Syftet är att medborgarna ska komma närmare besluten och ges möjlighet till ökat demokratiskt inflytande. Graden av måluppfyllelse är svårbedömd. Detta är snarare ett medel än ett mål och inriktningsmålet samt därtill kopplade effektmål har utgått i nämndens mål och inriktning för En utvecklad dialog med befolkningen Under hösten 2007 har nämnden inlett arbete med dialog i så kallade medborgarråd i samtliga kommuner i området. Nämndens ledamöter deltar dessutom i pensionärsråd, handikappråd och folkhälsoråd. En väl fungerande extern information Nämndens hemsida vidareutvecklas kontinuerligt och uppdateras löpande så att medborgarna kan följa nämndens arbete. Detta är sannolikt ett steg i rätt riktning, men för att dra slutsatser om måluppfyllelsen fordras att de externa parter som nämnden har att kommunicera med tillfrågas. ÖVERGRIPANDE MÅL 3.7 All vård ska ske utifrån en helhetssyn på individens samlade behov Målet är brett formulerat och någon heltäckande uppföljning har inte skett under Det är därför inte möjligt att bedöma graden av måluppfyllelse. Vid bedömningen har hänsyn bland annat tagits till utvecklingen av till målet kopplade effektmål; Väl utvecklad och fungerande samverkan och samarbete mellan och inom samtliga aktörer Samverkan och samarbete har utvecklats i olika utsträckning mellan aktörer inom regionen och med aktörer utanför regionens gränser. Kring vissa behovsgrupper finns en fungerande samverkan, medan utvecklingen i andra fall knappt påbörjats. Måluppfyllelsen är ojämn och målet kan därmed inte anses vara uppfyllt. All läkemedelsförskrivning ska vara effektiv och följa gällande riktlinjer En regional rekommendationslista över vilka läkemedel som bör förskrivas har tagits fram och fastställts. Läkemedelskommittéerna och Läkemedelsenheten följer löpande upp vilka läkemedel som förskrivs vid regionens egna verksamheter samt vid verksamheter som någon av regionens hälso- och sjukvårdsnämnder tecknat vårdavtal med. Generellt kan sägas att följsamheten till

11 rekommendationslistan blir allt bättre över tid. Detta borde tyda på att också måluppfyllelsen blir allt bättre. I takt med att kostnadsansvaret för läkemedelsförskrivningen förs ut till utförarna ökar också de ekonomiska incitamenten att ha en effektiv förskrivning. Målet har utgått i nämndens beslut om mål och inriktning för Alla vårdtagare har rätt till adekvat uppföljning Målet är brett formulerat och någon heltäckande uppföljning har inte skett under Bland annat med hjälp av data från nationella kvalitetsregister kan konstateras att uppföljning av vårdtagare med specifika åkommor är relativt god, medan vi inte har kännedom om hur uppföljningen fungerar för flertalet grupper. Det är inte möjligt att bedöma graden av måluppfyllelse. Målet har utgått i nämndens beslut om mål och inriktning för ÖVERGRIPANDE MÅL 3.8 Insatser ska ges med ett gott bemötande och rätt kvalitet Målet är komplext och någon heltäckande uppföljning har inte skett under Det är därför inte möjligt att bedöma graden av måluppfyllelse. Målet har utgått i nämndens beslut om mål och inriktning för Vid bedömningen har hänsyn bland annat tagits till utvecklingen av till målet kopplade effektmål. Alla vårdinsatser ska bygga på metoder som har vetenskapligt bevisad effekt (är evidensbaserade) Alla metoder som används i vården är inte evidensbaserade. En del baseras istället på beprövad erfarenhet och det kan påvisas att metoden ger effekt. Målet har inte följts upp och det är därför inte möjligt att bedöma måluppfyllelsen. Kvaliteten i alla vårdprocesser och vårdresultat ska vara säkerställd Målet kan sannolikt endast följas upp genom en fullständig medicinsk revision. Någon sådan har inte genomförts under 2007, varför måluppfyllelsen inte kan bedömas. Samtliga sjukvårdsverksamheter i området ska medverka i och rapportera till medicinska kvalitetsregister Rapporteringen till vissa nationella kvalitetsregister är inte heltäckande och målet kan därför inte anses vara uppfyllt. Eftersom målet snarast är att betrakta som ett medel har det utgått i nämndens beslut om mål och inriktning för

12 Samtliga sjukvårdsverksamheter i området ska aktivt bidra till att uppnå En patient, en journal i hela regionen Arbetet för att nå målet har påbörjats i marginell omfattning. Målet kan inte anses vara uppnått. Eftersom målet snarast är att betrakta som ett medel har det utgått i nämndens beslut om mål och inriktning för Befolkningens hälsa En mängd olika faktorer har betydelse för och samverkar med hälsan. En grundläggande förståelse för dessa samband är viktig för att påverka människors hälsa och livskvalitet i positiv riktning. I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla åldersgrupper, alltså såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre. Det övergripande målet för det nationella folkhälsoarbetet är Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Lika viktigt som att tillhandahålla god hälso- och sjukvård är att förhindra ohälsa. Det förebyggande folkhälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser måste vara att bidra till hälsa. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att stödja och tillhandahålla verktyg för den enskilde invånaren att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. INRIKTNINGSMÅL 4.1 Hälsosamma levnadsvanor ska främjas Att främja hälsosamma levnadsvanor handlar om att skapa möjligheter för individen att göra hälsosamma val. Det kan till exempel handla om att ge förutsättningar för en aktiv fritid, skapa trafiksäkra miljöer, erbjuda information och kunskap om hälsosamma levnadsvanor eller att skapa rökfria miljöer. För de flesta av dessa områden är inte vården huvudaktör, men i samverkan med främst kommunerna tar Hälso- och sjukvårdsnämnden ett ansvar för dessa frågor. Vårdens uppgift i folkhälsoarbetet är i första hand att uppmärksamma problem och på olika sätt motivera och stödja individen till förändring. Nämndens bedömning är att primärvården har en stor potential i detta arbete. Det kan handla om att i mötet motivera personen till att förändra beteende och erbjuda stöd eller att motivera individen att söka hjälp hos andra aktörer där det är relevant. Vid bedömningen har hänsyn bland annat tagits till utvecklingen av till målet kopplade effektmål; Goda matvanor och fysisk aktivitet ska främjas, exempelvis genom Fyss/FAR, i synnerhet för grupper med, eller i riskzonen för, sämre hälsa Inom delar av primärvården, såsom barnmorskemottagningarna och ungdomsmottagningarna, arbetar man med strukturerade frågor utifrån journalmallar

13 I samtalen uppmuntras positiva matvanor och fysisk aktivitet. Man diskuterar och erbjuder stöd för förändrade levnadsvanor där behov finns och patienten är motiverad. Journalmallen innebär att alla får samma frågor och utifrån svaret på frågan diskuterar personalen vidare med patienten. Inom de flesta verksamheter ingår frågor om levnadsvanor som en del när personalen tar sjukdomshistorien, beroende på vad som är orsaken till att patienten söker vård. Det som saknas är möjlighet till uppföljning av vad dessa samtal leder till, vilket gör det svårt att bedöma nyttan eller resultatet av samtalet. På vårdcentralerna är det i första hand specialistsköterskorna som arbetar med att stödja patienten i att förändra levnadsvanor. Enligt Primärvårdens kvalitetsmätning-kupp 2007 har enbart 43 % av de besökande patienterna i Fyrbodal blivit tillfrågade om levnadsvanor i samband med sitt besök. All legitimerad personal har möjlighet att förskriva FaR (fysisk aktivitet på recept) om man bedömer det som lämpligt för aktuell patient. I praktiken har förskrivandet av FaR hittills nästan uteslutande gjorts av läkare. Mycket arbete har lagts lokalt av folkhälsoråd och FaR-samordnare på att motivera allmänläkarna på vårdcentralerna till högre förskrivning av FaR, vilket varit svårt. På uppföljningsmöten med andra tänkbara förskrivare, såsom barnmorskemottagningar eller arbetsterapi, har kännedomen om möjligheten att förskriva på FaR varit tämligen låg. I vårdbarometern finns en fråga om recept på fysisk aktivitet skrivits ut vid besöket. Resultatet visar genomgående en neråtgående trend sedan En förklaring kan vara att uppmärksamheten på Fyss/FaR var störst vid införandet 2005 samt att arbetet kommit olika långt på olika håll. Mellan 2006 och 2007 har minskningen varit 13 % i norra Bohuslän, att jämföra med 5 % i Dalsland och 3 % i Trestad. Folkhälsoråden och folkhälsosamordnarna i samtliga kommuner i Norra Bohuslän har under många år haft en viktig roll i uppbyggnaden av organisationen och som pådrivare i processen kring utvecklandet av FaR. Folkhälsoråden har t.ex. svarat för tryckkostnader av informationsmaterial samt utbildningskostnader av FaR-samordnare och personer i föreningar och företag som tar emot personer med ett FaR. Inför 2008 har nya överenskommelser träffats avseende vårdcentralerna i norra Bohuslän. I dessa ingår en tydligare ekonomisk styrning med prestationsersättning för förskrivning av fysisk aktivitet på recept, vilket fått positiva effekter på förskrivandet när det införts i andra delar av regionen. Nytt är också att primärvården i hela Fyrbodal fått ett tydligare uppdrag att ansvara för samordningen av arbetet med FaR, via överenskommelser med sjukgymnastiken. Dessa två åtgärder gör att man kan förvänta ett uppsving i arbetet med FaR under Måluppfyllelsen är svår att bedöma totalt sett när det gäller utvecklingen av goda matvanor och fysisk aktivitet. I nationella folkhälsoenkäten kan man se att andelen personer som svarat att de har övervikt eller fetma i regionen ligger på 46 % vid mätningar mellan 2004 och

14 I norra Bohuslän har andelen som svarat att de har övervikt eller fetma ökat under hela perioden till 51 % år % av respondenterna i VGR svarar i Nationella folkhälsoenkäten att de har en stillasittande fritid, vilket innebär en liten positiv förändring mellan 2004 och Med dessa underlag som bakgrund är måluppfyllelsen låg, då det fortfarande är en betydande andel av befolkningen som har övervikt eller fetma. Bruket av tobak, alkohol och andra droger ska minska Det sker ett målmedvetet alkohol- och drogförebyggande arbete i samtliga kommuner via folkhälsoråden. I de flesta kommuner finns, utöver folkhälsosamordnare, tillgång till samordnare i det drogförebyggande arbetet. Tyngdpunkten i insatserna är riktat till barn, ungdom och föräldrar via skolan. Ett annat område där många arbetat mer aktivt sista året är mot krögare och andra utskänkningsställen med utbildningar om ansvarsfull alkoholservering och tillsyn. Rökavvänjning erbjuds på många av vårdcentralerna men det saknas underlag för att kunna bedöma resultat. Data från folkhälsoenkäten tyder på att det för befolkningen i Fyrbodal totalt de senaste åren skett en liten minskning av riskkonsumtion av alkohol samt av antalet dagligrökare, snusare och personer som missbrukat narkotika. Det finns dock betydande skillnader mellan män och kvinnor och olika åldersgrupper. Människors livsvillkor och sociala position är också av stor betydelse. SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) vid Stockholms universitet har på regeringens uppdrag följt den totala alkoholkonsumtionen i Sverige sedan år Under 2005 bröts för första gången trenden med ökande alkoholkonsumtion, vilken pågått sedan Sverige i mitten av 1990-talet gick med i Europeiska unionen, med nya införselregler för alkohol som följd. Mellan 2005 och 2006 fortsatte totalkonsumtionen av alkohol att minska med 5 %, från 10,12 till 9,66 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Som högst under perioden låg konsumtionen 2004 med 10,5 liter. Ökningen de senaste tio åren har till stor del bestått av den oregistrerade införseln, det vill säga resandeinförsel och smuggling var den oregistrerade införseln uppskattad till 3,3 liter ren alkohol, vilket innebär drygt en tredjedel av totalkonsumtionen på riksnivå, enligt mätningar av SoRAD. Sammantaget tyder tillgängliga underlag på att bruket av tobak, alkohol och droger totalt sett minskar något i befolkningen. Detta tyder på viss måluppfyllelse men kräver trots det fortsatt målmedvetet arbete i samverkan. Tillgången till dietister inom närsjukvården ska öka Dietister är traditionellt anställda inom sjukhusvården. Under 2006 fanns inga dietister anställda på vårdcentralerna i Fyrbodal. Antalet dietister på vårdcentralerna i norra Bohuslän har ökat, då hälso- och sjukvårdsnämnden har använt en del av de stimulansmedel som utbetalats för förstärkta insatser till äldre till att beställa dietister på vårdcentralerna i Strömstad och Tanum

15 Det finns dessutom sedan tidigare tillgång till dietister på lokalsjukhusen i Lysekil och Strömstad. I den överenskommelse som nämnden har tecknat med Primärvården Fyrbodal avseende vårdcentralsverksamhet för ingår att livsstilsmottagning med tillgång till dietist ska finnas på samtliga större vårdcentraler. Sådana mottagningar finns sedan tidigare på några vårdcentraler i andra delar av Fyrbodal. Dessa arbetar med primär- och sekundärprevention till högriskpatienter och personer med flera riskfaktorer samtidigt. Arbetet består till del i att synliggöra ohälsosamma beteenden och motivera till beteendeförändringar och att ge rådgivning angående kost och motion med koppling till Fyss och FaR. Sammantaget har en viss måluppfyllelse uppnåtts vad gäller ökad tillgång till dietister i närsjukvården. Arbetet behöver dock fortsätta för att få en jämlik fördelning inom Fyrbodal. INRIKTNINGSMÅL 4.2 Ohälsa ska förebyggas Detta mål ligger nära inriktningsmålet att hälsosamma levnadsvanor ska främjas och är bortplockat ur nämndens Mål- och inriktningsdokument Förebyggande insatser som stärker individens förmåga att hantera risker och bemästra svårigheter Ett mer eller mindre strukturerat arbete pågår på vårdcentraler, ungdomsmottagningar, barnhälsovården, mödrahälsovården och tandvården. I samtliga verksamheter finns frågor om levnadsvanor som en del i journalmallar eller som en del när vårdgivaren tar patientens anamnes. På de flesta vårdcentralerna erbjuds rökavvänjning. Resultaten av dessa insatser kan inte redovisas. Enligt uppgifter från vårdbarometern har cirka en tredjedel av alla personer tillfrågats och som besökt vården det senaste året i samband med besöket diskuterat livsstilsfrågor. I norra Bohuslän är andelen endast 23 %, att jämföra med Dalsland 29 % och Trestad 28 %. En metod som visats sig effektiv och väl lämpad för primärvårdsnivån är motiverande samtal (MI-motivational interwieving). Metoden är ett sätt att jobba med problembeteenden såsom tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet, droger eller spelberoende. På vårdcentralerna har flertalet av personalen genomgått utbildning i metoden och utbildad personal finns även på barnmorskemottagningar i området. Vården träffar sannolikt bara en begränsad del av gruppen med flera riskfaktorer innan det blir medicinska problem av levnadsvanorna. Med det som bakgrund samt av utsagorna från vårdgivare i dialogmöten om att frågor om levnadsvanor tas upp i nästan alla besök, tillsammans med att en stor andel av personalen har utbildning i och använder sig av MI bedöms måluppfyllelsen god

16 Personer med flera riskfaktorer ska motiveras till hälsosammare levnadsvanor Detta effektmål besvaras ovan. Antalet förebyggande vaccinationer, framförallt i gruppen äldre, ska öka Socialstyrelsen rekommenderar alla personer över 65 år att vaccineras mot influensa. Forskning visar att vaccination kan minska risken för allvarliga komplikationer och död i samband med influensa. I Västra Götalandsregionen finns ett influensaprogram som strävar efter att successivt öka vaccinationstäckningen i befolkningen över 65 år. Arbetet bedrivs med aktiva kampanjer, utbildning av personal och information till allmänheten genomförde smittskyddsenheten en regional informationskampanj för att öka vaccinationsgraden mot influensa. Täckningsgraden totalt för befolkningen i Fyrbodal över 65 år ligger 2005 på 54 % och 2006 på 46 %. Äldre med kroniska sjukdomar och boende på särskilt boende har en högre vaccinationstäckning. 70 % av alla personer över 64 år med hjärtsjukdom eller lungsjukdom samt 60 % av personer över 65 år med diabetes vaccinerade sig mot influensa Där kan man se en minskning i andelen vaccinerade på omkring 5 procentenheter mellan 2005 och Uppgifter för vaccinationstäckningen 2007 redovisas inte i tid för detta dokument vilket gör att grad av måluppfyllelse är svår att bedöma. INRIKTNINGSMÅL 4.3 Alla barn och ungdomar ska ha möjlighet till en god hälsostart i livet De insatser som genomförs för att ge alla barn en möjlighet till en god hälsostart börjar redan inom mödrahälsovården. Samtliga barnmorskemottagningar har föräldraförberedande verksamhet i grupp som riktar sig till förstagångsföräldrar. I vissa kommuner bjuds samtliga blivande föräldrar in. Vissa barnmorskemottagningar uppger att det är svårt att nå invandrade blivande föräldrar och ger därför dessa personer föräldrautbildning individuellt, detta görs även för andra som har behov av extra insatser. Barnhälsovården har därefter ett ansvar för hälsovården till alla barn från det att de föds till dess att de börjar i förskolan. Insatserna från barnhälsovården är olika beroende på behov, så att barn och familjer med ett större behov av stöd får ta del av mer omfattande insatser. Folktandvården riktar sig också till barn och deras föräldrar i syfte att skapa en god hälsostart med information och rådgivning i tidig ålder. I samtliga folkhälsoråd i Norra Bohuslän är föräldrastödsverksamhet ett prioriterat område att utveckla. Via bland annat folkhälsoråden har det under året pågått ett omfattande arbete ute i kommunerna med att utreda lämpliga metoder och utbilda personal för att starta upp föräldrastödsverksamhet. Denna typ av föräldrastöd riktar sig till föräldrar för större barn och kompletterar det stöd som sedan tidigare erbjuds via primärvården. Möjligheten att utifrån ovan nämnda insatser få kunskap om huruvida alla barn får en god hälsostart eller inte är begränsade, och därför går det inte att göra en bedömning av måluppfyllelsen

17 Goda och hälsosamma vanor ska grundläggas tidigt Barnhälsovården arbetar med att grundlägga hälsosamma levnadsvanor bland alla barn och i deras familjer. Ett stort antal frågor tas upp i samband med besök på barnavårdscentralen (BVC) utifrån ett fastställt basprogram. Det handlar om anknytning mellan föräldrar och barn, tillväxt, risker med rökning och alkohol, barnsäkerhet, etablerandet av goda kostvanor, språkutveckling, tandhälsa, med mera. Tandvården arbetar inom ramen för barntandvården med så kallade hälsosamtal som syftar till att ge barn och ungdomar viss kostrådgivning samt att motivera ungdomar att inte börja röka. Ungdomsmottagningarna har i uppdrag arbeta med livsstilsfrågor gentemot ungdomar som besöker mottagningen. I dialogmöten med ungdomsmottagningarna i Norra Bohuslän framkommer att de inte har något strukturerat sätt på vilket dessa frågor tas upp, utan det förefaller mer variera från fall till fall i vilken utsträckning frågorna diskuteras. Målet är brett formulerat, och det är svårt att mäta i vilken utsträckning goda och hälsosamma levnadsvanor faktiskt har grundlagts utifrån de insatser som nämnts ovan. Flera andra aktörer är viktiga när det gäller att grundlägga goda och hälsosamma levnadsvanor, bland annat förskola, skola och idrottsföreningar. Förebyggande insatser som stärker barns och unga människors förmåga att hantera risker och bemästra svårigheter Verksamheten Hälsokällan arbetar med att främja såväl fysisk som psykisk hälsa bland barn och unga. De arbetar främst med utbildning och handledning gentemot viktiga vuxna i barns och ungas närhet. Under 2007 har en stor del av verksamheten ägnats åt föräldrastödsutbildningar i syfte att stödja barns och ungas hälsa. Hälsokällan arbetar även med ämnet livskunskap som handlar om socialt och emotionellt lärande, vilket tydligt kan kopplas till förmåga att hantera risker och klara av svårigheter i livet. På barnavårdscentralerna arbetar man med så kallad EPDS-screening för att finna de nyblivna mammor som riskerar att hamna i eller har hamnat i en förlossningsdepression. De mammor som visar tydliga tecken på nedstämdhet får möjlighet till stödsamtal hos BVC-sköterskan eller vid behov barnhälsovårdspsykologen. EPDS ska göras på samtliga nyblivna mammor (som tackar ja), men uppföljningen från norra Bohusläns BVC visar ändå en hel del lokala variationer. I snitt gjordes screening på 73 % av de nyblivna mammorna.1 BVC i Lysekil hamnar lägst på ca 47 % och Henån högst på ca 94 %. Centrala barnhälsovårdsteamet förklarar detta med att arbetstrycket på vissa BVC är så hårt att EPDS prioriteras ned eller att BVC-personalen ännu inte genomgått adekvat utbildning. Andelen mammor som får över 12 poäng (vilket starkt pekar mot förlossningsdepression) varierar mellan 1 % och 8 %. Det är inte möjligt att bedöma graden av måluppfyllelse då målet inte är tydligt formulerat. 1 Uppgifter från Kungshamn/Smögen samt Hunnebostrand saknas

18 Samverkan mellan regionens och kommunernas verksamheter ska utvecklas, i syfte att ge alla barn och ungdomar möjlighet till en god hälsostart Den mest uppenbara formen av samverkan mellan kommunens och regionens verksamheter är familjecentraler (eller familjecentralsliknande verksamhet) där mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande socialtjänst bör vara representerade. I Norra Bohuslän finns sådan verksamhet i Munkedal (öppet två dagar/vecka) och Strömstad (öppet fem dagar/vecka). Samverkan kring barn och unga inom ramen för VÄSTBUS (gemensamma riktlinjer för barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik antagna av regionen samt alla kommuner i Västra Götaland) syftar till att tydliggöra ansvarsfördelningen och hur samverkan ska ske för att barn och unga med ovan nämnda problem inte ska ramla mellan stolarna och att de ska få hjälp så tidigt som möjligt. I nuläget visar det sig att ytterst få av basverksamheterna (BVC, vårdcentralerna eller ungdomsmottagningarna) är inbegripna i denna samverkan, utan det förfaller än så länge främst vara en fråga för specialistnivån (BUP, IFO, etc.). Andra, lokalt utformade, samverkansgrupper kring barn och unga finns också, om än i olika utsträckning från kommun till kommun. Bedömningen är att insatser för att skapa god samverkan mellan regionens olika verksamheter och kommunerna förekommer runt om i hela nämndsområdet, medan det är svårare att uttala sig om omfattningen och kvaliteten i denna samverkan. Ungas bruk av tobak, alkohol och andra droger ska minska Hälsokällan arbetar med drogförebyggande program som syftar till att ungdomar i större utsträckning ska avhålla sig från tobak, alkohol och droger. Som tidigare nämnts har Folktandvården också i uppdrag att motivera ungdomar att inte börja röka. Det ska understrykas att fler aktörer i samhället är viktiga när det gäller att få ungas bruk av tobak, alkohol och droger att minska. Nationella undersökningar av elever i årskurs nio visar att antalet ungdomar som prövat narkotika har minskat under senare år. Även alkoholkonsumtionen förefaller ha minskat sedan år Nationella Folkhälsoenkäten ger uppgifter på Fyrbodalsnivå. Vid en jämförelse mellan 2006 och 2007 ser vi att tjejer i åldern i Fyrbodal röker i minskande utsträckning. Killar i samma ålder röker däremot något mer än föregående år, medan deras snusande har minskat stort. Möjligen kan en prishöjning på snus utgöra en del av förklaringen till det. Andelen riskkonsumenter av alkohol har också minskat i Fyrbodal, bland både killar och tjejer. Andelen killar och tjejer som aldrig provat hasch/marijuana har blivit större under Andelen som har använt hasch/marijuana under senaste månaden ligger ungefär på samma nivå för killar och har minskat något för tjejerna, dock handlar det om ytterst få enkätsvar vilket gör den statistiska säkerheten mindre

19 I samtliga kommuner i Norra Bohuslän genomfördes 2007 lokala mätningar av barn och ungdomars alkohol- och drogvanor. Resultaten från de lokala mätningarna stämmer i stora drag med den nationella nivån och kommer att ligga till grund för insatser framåt. Utifrån beskrivningen ovan görs bedömningen att graden av måluppfyllelse är hög. Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska Ungdomsmottagningarna arbetar med att få ungdomar att ta mindre sexuella risker samt att få ungdomar att i större utsträckning använda kondom som skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar. Sedan maj 2006 är Västra Götalandsregionen även ansluten till Internetsidan där det är möjligt att anonymt beställa hem ett test. Syftet är att få fler att testa sig genom ökad tillgänglighet. På ungdomsmottagningar är det framför allt tjejer som testar sig, medan det är hälften killar och hälften tjejer som testar sig på Detta tyder på att man faktiskt når personer som annars kanske inte skulle ha testat sig. Statistik från regionens smittskyddsenhet visar att förekomsten av klamydia har ökat under 2007 såväl i Fyrbodal2 som i hela Västra Götalandsregionen. Ökningen i åldersgruppen år är störst (ca 27 %). Enligt regionens smittskyddsenhet handlar det både om en reell ökning i antal smittade samt bättre diagostiseringsmöjligheter. Under 2006 uppstod en mutation av klamydiabakterien som under en period 2006 inte kunde diagnostiseras. Inför 2007 förbättrades möjligheterna att diagnostisera även denna typ av klamydia. Beträffande övriga könssjukdomar är fallen så få i Fyrbodal, att det inte går att specificera åldersgrupper. Med anledning av att klamydiafallen blivit så pass många fler i Fyrbodal är graden av måluppfyllelse låg. Förekomsten av övervikt och fetma hos barn och ungdomar ska minska Barnhälsovården arbetar från spädbarnstiden med att få föräldrar att etablera god måltidsordning i familjen för att förebygga problem med övervikt och fetma. Mer strukturerade behandlingar för barn med utvecklad övervikt eller fetma är däremot mer sällsynt. Tandvården arbetar med frågor som rör kost, vilket också får effekt på överviktsproblematik. Även ungdomsmottagningarna arbetar med att uppmärksamma övervikts- och fetmaproblematik. Generellt tas BMI i samband med att p-piller skrivs ut. Inom NU-sjukhuset genomförs behandlingar enligt vårdprogram gentemot barn och unga med allvarligare grad av fetma, som inte kan behandlas i primärvården. Dessutom har regionen under 2007 startat upp en regional enhet med specialistkompetens för barn och unga med svårbehandlad fetma. Patienter kan remitteras till enheten från hela regionen för att få en second opinon samt att enheten tar ställning till eventuell operation. Enligt vårddatabasen har ingen patient från Fyrbodal besökt den regionala enheten under Många BVC saknar än idag digital journalföring, vilket försvårar möjligheterna att kunna få fram aggregerad data på barns vikt och längd. En studie som 2 Området Fyrbodal innefattar i detta sammanhang även kommunerna Ale, Stenungsund och Tjörn

20 samlat statistik från fyra3 kommuner i Sverige vid tre tillfällen under talet visar att andelen 10-åringar med fetma har minskat från 4,9 % år till 3,6 % år Nationella Folkhälsoenkäten ger uppgifter om BMI för åldersgruppen år. En jämförelse mellan 2006 och 2007 visar att andelen killar i Fyrbodal med övervikt eller fetma har ökat ganska väsentligt, från ca 15 % till ca 26 %. Däremot har andelen tjejer med övervikt eller fetma minskat något. Statistik från vårddatabasen visar att antalet personer med diagnosen fetma som besökt läkare var har ökat något under de senaste tre åren, men siffrorna är mycket låga och går från 153 stycken flickor och pojkar i hela Fyrbodal 2005 till 169 flickor och pojkar under Det är inte möjligt att entydigt koppla dessa siffror till generell förekomst av övervikt och fetma. Beskrivningen ovan ger inte någon entydig bild av i vilken grad målet är uppfyllt. Förekomsten av självskadebeteende hos unga ska minska Ungdomsmottagningarna har under 2007 fått ökade resurser, som i vissa fall har inneburit en förstärkning av den psykosociala kompetensen. Detta kan bidra till att fler ungdomar som mår dåligt får hjälp och stöd utan att utveckla självskadande beteenden. Företrädare för ungdomsmottagningarna har i dialogmöten dock vittnat om att man exempelvis upplever att ungdomar idag tar mycket större sexuella risker, vilket kan ses som en form av självskadebeteende. Barn- och ungdomspsykiatrin behandlar barn och unga med allvarligare självskadebeteenden. Ett par frågor i Nationella Folkhälsoenkäten handlar om tankar på att ta sitt eget liv, samt försök att ta sitt eget liv. Könsskillnaderna är tydliga, betydligt fler tjejer funderar på att ta sitt eget liv och försöker att göra det. Mellan 2006 och 2007 har både andelen tjejer och andelen killar i Fyrbodal (16-24 år) som försökt ta sitt eget liv (en eller flera gånger) ökat. Andelen som uppgivit att de någon eller flera gånger övervägt att ta sitt eget liv ligger ungefär på samma nivå 2007 som Om man enbart ser till frågan om självmord och sexuella riskbeteenden som mått på omfattningen av självskadebeteende bland barn och unga bedöms måluppfyllelsen vara låg. 5 Befolkningens munhälsa Att ha en god munhälsa, det vill säga kunna känna sig fräsch i munnen med ett väl fungerande bett, är väsentligt för alla människor, inte enbart för att kunna tugga föda utan även för att fungera socialt och ha hög livskvalitet. Munhälsan är en produkt av eventuella sjukdomar, men också en effekt av socioekonomiska och kulturella faktorer. 3 Kommunerna är Karlstad, Umeå, Västerås och Ystad

21 INRIKTNINGSMÅL 5.1 Alla barn ska ha möjlighet till en god tandhälsostart Folktandvården och privata tandläkare som utövar barntandvård följer det ramavtal för barntandvårdspeng som finns i Västra Götalandsregionen och som reglerar tandvård för barn 3-19 år. Tandvården följer en beslutad kravspecifikation med särskilda insatser utifrån vilken riskgrupp barnet/ungdomen tillhör. De mått som finns tillgängliga för att mäta tandhälsan är kariesfrihet respektive kariesförekomst. Trenden är att tandhälsan bland barn och unga blivit bättre under senare år, såväl i Fyrbodal som i hela Västra Götalandsregionen. 4 6-åringars tandhälsa har stadigt blivit klart bättre under perioden , medan det för barn/- ungdomar i åldern 12, 16 och 19 år har varierat mellan åren även om tandhälsan totalt sett förbättrats. Skillnaderna mellan olika områden i Fyrbodal är stor och det varierar också mellan olika åldrar. De kliniker i norra Bohuslän vars barn/ungdomar har bäst tandhälsa (sett till medelförekomst av karies och fyllningar) under 2007 är Hamburgsund och Brastad. Sämst tandhälsa har barnen/ungdomarna som går på kliniken i Lysekil. Generellt sett har pojkar något bättre tandhälsa än flickor, men skillnaderna är inte stora. Det genomförs insatser som syftar till att ge en god tandhälsostart och epidemiologiskt sett har tandhälsan förbättrats hos barn/ungdomar i Fyrbodal de senaste åren. Att utifrån uppgifterna ovan bedöma huruvida alla barn verkligen har möjlighet till en god hälsostart eller inte är mycket svårt. Förutsättningarna i det egna hemmet påverkar sannolikt allra mest. Goda och hälsosamma levnadsvanor ska grundläggas tidigt Folktandvården har i uppdrag att arbeta förebyggande gentemot de allra minsta barnen, 0-2 år, i syfte att etablera goda och hälsosamma levnadsvanor och att göra en första identifiering av barn med hög risk för sämre tandhälsa. I Folktandvårdens vårdprogram för små barn ska barnen kallas för information första gången vid ca 1 års ålder, de som uteblir ska istället kallas vid 2 års ålder. Även de som identifieras ha hög risk för sämre tandhälsa kallas igen vid 2 år. Hälften av barnen i åldern 1-2 år bör alltså ha fått information eller behandling för att samtliga barn ska ha nåtts av information under de första åren. Uppföljningen från Folktandvården visar att 51 % av alla barn 1-2 år i kommunerna i norra Bohuslän har fått information/behandling på BVC/tandvårdskliniken, men skillnaderna är stora. I Munkedal har högst andel barn nåtts (86 %), medan andelen barn i Strömstad som fått information/behandlats enbart uppgår till 7 %. Inom ramen för den fria barn- och ungdomstandvården ska samtal genomföras kring hälsosamma levnadsvanor både inom Folktandvården och privata tandläkare. Resultatet av dessa samtal följs inte upp på något annat sätt än genom epidemiologiska data 4 Statistiken bygger på epidemiologi från Folktandvården Fyrbodal, statistik från privata tandläkare finns ännu inte tillgänglig för år

22 Folktandvården har också i uppdrag att arbeta med tandhälsovård externt, i samverkan med andra aktörer. Det handlar framför allt om att uppsöka föräldrar och barn på andra arenor, såsom BVC, förskola och skola. Utifrån Folktandvårdens redovisning av denna verksamhet är det svårt att göra en djupare analys av omfattning och kvalitet annat än att aktiviteterna varierar mellan kommunerna. Det har under 2007 påbörjats ett internt arbete inom Folktandvården med att likrikta preventionsarbetet så att det i hela Västra Götalandsregionen ska finnas ett gemensamt basprogram som genomförs på samtliga kliniker. Det genomförs insatser på olika håll för att grundlägga goda och hälsosamma levnadsvanor tidigt, dock förefaller det vara stora olikheter varför bedömningen är att målet enbart i viss grad är uppfyllt. Hälsofrämjande insatser ska involvera alla barn och ungdomar Se föregående effektmål. Samverkan mellan tandvård, primärvård och kommun ska utvecklas, i syfte att förbättra barnens möjlighet till en god tandhälsostart Som tidigare nämnts förekommer varierande samverkan med BVC, förskolor och skolor. Projektet Mål i mun, som pågått under några år och avslutades under 2007, byggde på samverkan mellan tandvården och BVC med fokus på goda kostvanor i syfte att främja såväl tandhälsa som att minska problem med övervikt. Ingen klinik i norra Bohuslän har deltagit, däremot har andra kliniker i Fyrbodal varit med (Åmål, Lilla Edet och Torpa i Vänersborg). Tandvården samverkar med primärvården och kommunerna i varierande utsträckning, varför bedömningen är att målet enbart i viss grad är uppfyllt. Riktade insatser till barn och ungdomar i riskgrupper ska planeras och genomföras Enligt Folktandvårdens vårdprogram ges de barn och ungdomar som bedöms ha hög risk att utveckla karies eller parodontit ett så kallat högriskprogram som innefattar täta besök och extra åtgärder. Det finns även ett specialprogram för patienter med karies som har en okontrollerad kariesutveckling och som inte svarat på tidigare behandling. Även de privata tandläkarna ska enligt ramavtalet för barntandvårdspeng ha särskilda program för högriskpatienter. I norra Bohuslän är ca 5 % av barnen/ungdomarna inom Folktandvården bedömda som högriskpatienter. Riktade insatser till högriskpatienter har planerats och enligt Folktandvårdens utsago efterlevs också dessa vårdprogram, varmed graden av måluppfyllelse bedöms som hög. INRIKTNINGSMÅL 5.2 En god munhälsa genom hela livet En fråga i den nationella Folkhälsoenkäten handlar om hur man bedömer sin tandhälsa. En jämförelse under perioden visar inte på så stora skillnader över