Avstämningsärende - nämndernas verksamhetsplaner 2014

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 16 december Paragraf Diarienummer KS-2013/ Avstämningsärende - nämndernas verksamhetsplaner 2014 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Nämndernas verksamhetsplaner godkänns tkr omfördelas från kommunstyrelsen till socialnämnden och avser finansiering av föreningsbidrag till Röda korset. 3. Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget för samhällsbyggnadsprojekt fastställs (bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 december 2013). 4. Ändringar i investeringsbudgeten godkänns (bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 december 2013). Sammanfattning I avstämningsärendet redovisas nämndernas verksamhetsplaner som beskriver det planerade arbetet med kommunfullmäktiges mål och uppdrag. En samlad bedömning av nämndernas verksamhetsplaner är att de väl beskriver nämndernas arbete för ökad måluppfyllelse och de åtaganden som görs kopplade till kommunfullmäktiges generella uppdrag och särskilda politiska prioriteringar. Nämnderna beskriver också hur de av kommunfullmäktige riktade satsningarna är planerade att användas i verksamheten Mindre justeringar av investeringsbudgeten föreslås utifrån nämndernas verksamhetsplaner. Överläggning I ärendet yttrar sig Daniel Dronjak Nordqvist (M), Emil Högberg (S), Britt Björneke (V) och Birgitta Ljung (MP). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Protokollsanteckningar Emil Högberg (S), Britt Björneke (V) och Birgitta Ljung (MP) anmäler protokollsanteckningar. Beslutet delges Samtliga nämnder

2 Huddinge kommun Kommunstyrelsen PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 4: Avstämningsärende - nämndernas verksamhetsplaner 2014 Nämndernas verksamhetsplaner utgår ifrån det beslut om mål och budget för 2014 som kommunfullmäktige beslutade om i juni och de budget justeringar som gjordes i december. Socialdemokraterna har vid dessa tillfällen föreslagit mål och ekonomiska prioriteringar för Huddinge som till skillnad från den politiska majoriteten prioriterar investeringar i jobb, utbildning och förebyggande arbete. Om våra förslag hade blivit verklighet hade nämnderna haft andra - och betydligt bättre - förutsättningar för sitt arbete Det hade bland annat inneburit 25 miljoner kronor mer i insatser för att stärka jobbpolitiken, skolan och det förebyggande arbetet med barn och ungdomar. Det som kanske oroar mest just nu är att så många unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden och att många av dem därför riskerar att tappa tron på framtiden. Om vi inte lyckas bättre med att rusta barn och ungdomar för framtidens jobb riskerar många att hamna utanför. Det innebär förstås både stora problem för de enskilda som drabbas och stora kostnader för samhället. I det läge vi befinner oss är det avgörande att vi kan prioritera det som lägger grunden för att alla ska kunna ha framtidstro och en plats på arbetsmarknaden. Grundläggande är då att alla barn och ungdomar får en bra start i sitt livslånga lärande. Vi vill att förskolan ska vara tillgänglig för alla och att grundskolan ska vara lika bra överallt. En bättre kvalitet och likvärdighet i grundskolan är vår kanske viktigaste utmaning - vilket kräver tydliga prioriteringar även ekonomiskt. Övergången mellan studier och arbete måste bli bättre. Vi föreslår att studie- och yrkesvägledningen prioriteras högre och att gymnasiets yrkes program i högre utsträckning utformas i samverkan med branschen för att få tydligare arbetsmarknadsfokus. Vi vill vidare att kommunen ökar ambitionerna för feriepraktik och inför yrkesintroduktionsanställningar. Den som på grund av arbetslöshet tvingas att leva på försörjningsstöd ska erbjudas ett arbete i kommunen - för att få en väg tillbaka till arbetsmarknaden. Vi föreslog också att jämlika villkor skulle vara ett övergripande mål för kommunen på samma sätt som nöjda invånare och hållbar samhällsutveckling. Oförmågan att se ojämlik-

3 hetens pris och bristen på åtgärder för att öka jämlikheten är också en av verksamhetsplanernas största brister. I vårt budgetförslag fanns uppdrag om att inrikta folkhälso- och demokratiarbetet på att minska klyftorna mellan individer och områden, att i områdesutvecklingen särskilt beakta områdena Vårby, Flemingsberg och Skogås. Även om det i år finns med ambitioner för Vårby brister verksamhetsplanen på detta område. Särskilt oroväckande är att det helt saknas fokus på utvecklingen i Skogås. I kommunstyrelsens verksamhetsplan är det bra att det finns utvecklingsåtaganden om att införa barnperspektivet i kommunens styrprocesser och att utveckla stödet till brottsdrabbade. Det är också naturligt att verksamhetsplanen uppmärksammar de två sorgebarnen - bostadsbyggandet och företagsklimatet. Tyvärr saknas beskrivningar om hur kommunstyrelsen avser att leda ett arbete med att utveckla och säkerställa en positiv förvaltningskultur mot bakgrund av vad som har framkommit om bland annat kommunens hantering av exploateringsfastigheter. I vårt förslag till mål och budget fanns en satsning på det förebyggande arbetet inom ramen för nämndernas ordinarie arbete och inom Samkraft. Det är olyckligt att vi inte fick igenom det förslaget. Vi vet att rätt insatser på ett tidigt stadium är bra ur såväl ett mänskligt som ett ekonomiskt perspektiv. Genom det budgettillskott som vi föreslog skulle sannolikt inte verksamheten vid KomSamman i Flemingsberg behöva vara hotad. Efter en tid av nedskärningar inom äldreomsorgen är det också viktigt att vi nu återigen satsar på åtgärder som ökar tryggheten och stärker kvaliteten. Efter flera år av prat om att utveckla ett mer rehabiliterande arbetssätt inom hemtjänsten är det nu dags att nå resultat. Tack vare utvecklingen i ekonomin och genom noggranna prioriteringar tar vi ansvar för kommunens ekonomi och för våra mål om jämlikhet och utveckling. Det är bara genom att ta ansvar såväl för att budgeten går ihop, som för att jobben blir fler och för att kvaliteten i verksamheterna stärks som vi kan utveckla Huddinge vidare. ej M'11 Emil Högberg Socialdemokraterna

4 Huddinge kommun Kommunstyrelsen Protokollsanteckning Ärende 4 Avstämningsärende nämndernas verksamhetsplaner Miljöpartiet lade i juni 2013 fram ett förslag till mål och budget för Huddinge kommun inför I vårt förslag gjorde vi en tydlig prioritering av klimat, skola och förskola. Nya förutsättningar i slutet av året gjorde att vår satsning på barn och unga kunde bli ännu tydligare, något som vi i miljöpartiet anser vara både nödvändigt, ansvarsfullt och framtidsinriktat. Vår satsning på 36 miljoner till skola förskola ska jämföras med majoritetens på 9,5 miljoner, pengar som tidigare i budgeten varit en effektivisering riktad till skola och förskola. Miljöpartiet har samtidigt på riksplanet gjort en motsvarande prioritering och satsning på barn och unga som för Huddinges del skulle innebära ett årligt tillskott med 70 miljoner kr under de närmaste fyra åren. Tillsammans med vårt budgetförslag skulle det bli totalt över 100 miljoner kr årligen. Detta skulle göra skillnad och innebära att 2014 blev en vändpunkt då alla som jobbar i skola och förskola skulle kunna se framtiden an med tillförsikt. De satsningar vi ser behövs inom förskolan är fler utbildade förskollärare, mindre barngrupper i förskolan och minst 30 timmar i förskolan för alla barn. Fritidshemmen behöver fler utbildade pedagoger och mindre grupper plus mer lokalyta. Gymnasieskolan behöver möjlighet att ge barn det extra stöd de behöver. Avhoppen från gymnasieskolan måste minska genom att alla elever fångas upp tidigt med olika riktade insatser. Utöver satsningen på barn och unga har vi även sett behov inom äldreomsorgen bl.a. med en satsning på rehabiliterande hemtjänst. Vi menar att Förbifart Stockholm är ett projekt som vi anser skall utgå ur såväl kommunens som landstingets och statens budget då det är oförenligt med alla klimatmål. De besparingar vi ser av detta, även i kommunen, ville vi tillsammans med ytterligare satsningar lägga på arbete i enlighet med kommunens trafikstrategi, dvs satsning på gång och cykeltrafik och arbete för att få en bra sträckning för Spårväg syd. Kommunstyrelseförvaltningen hade i vår junibudget ett tufft sparbeting. Vi ser att en del arbete kommer att krävas under 2014 för att skapa ordning och reda i kommunens verksamheter och har därför dragit ner sparbetinget till totalt 5 miljoner kronor som vi anser kan sparas på minskad användning av konsulter i löpande verksamhet, satsning på kvalité i verksamhet istället för varumärkesarbete, minskad pappersanvändning och hård kostnadskontroll av IT kostnader. Med miljöpartiets budget skulle kommunens samlade verksamhetsplan ha sett annorlunda ut. Om dessutom miljöpartiets riksbudget varit styrande skulle det gjort mycket stor skillnad, särskilt för Huddinges barn och unga. För miljöpartiet de gröna Birgitta Ljung

5 Huddinge kommun Kommunstyrelsen PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 4: Avstämningsärende- nämndernas verksamhetsplaner 2014 Allmän! Nämndernas verksamhetsplaner grundar sig på Mål och Budget för 2014, som Vänsterpartiet i stora delar inte står bakom. Vi föreslog i stället en budget med särskilda resurser till verksamheterna som efter nya skatteprognoser översteg majoritetens förslag med omkring 22 mnkr istället för sänkt skatt med 10 öre. Dessutom lämnade vi en rad förslag till prioriterade uppdrag för att göra kommunen mer rättvis, jämlik och miljö - och klimatvänlig. Vi anser att det finns stora behov att fylla för att vi ska få en högre kvalitet i äldreomsorgen och förskola samt en merajämlik skola. Personalbemanningen behöver ökas inom äldreomsorgen för att höja kvaliteten. Samtidigt vill vi att ofrivilliga deltider och timanställningar omvandlas till heltider. Inom skolan behövs mer resurser till fler och särskilt kompetenta lärare i de skolor där mål uppfyllelsen är låg. Vidare anser vi att det behövs särskilda stödinsatser inom gymnasieskolan. I vårt förslag lade vi även ökade resurser till arbetsmarknadsåtgärder. Särskilt gäller det ungdomar där det är viktigt med förebyggande arbete tillsammans med studievägledarna för att fånga upp dem som varken har arbete eller studier. Åtgärder behöver också vidtas för att motverka hemlösheten i Huddinge. I vräkningssituationer är det absolut nödvändigt att barnperspektivet går före andra överväganden. Dessutom behövs en betydligt mera offensiv hållning för att öka bostadsbyggandet och då särskilt för att fä fram hyresrätter till rimliga hyror. Den borgerliga majoriteten har hittills inte till närmelsevis lyckats uppnå de mål som har satts upp för bostadsbyggandet i länet. Det är enligt oss nödvändigt att kommunen genom sitt planmonopol skapar förutsättningar för att det byggs fler hyresrätter. Dessutom bör omvandlingen av Huges hyresbostäder till bostadsrätter stoppas. Ä ven om flera av de angivna prioriterade uppdragen och åtagandena i verksamhetsplanerna är bra saknas det enligt oss ett övergripande uppdrag att utveckla kommunen med inriktningjämlikare och mer jämställda villkor. Åtaganden vad avser jämställdhetsintegrering i verksamheterna är sällsynta. Här finns åtskilligt att göra inte minst i skol nämnderna. Skillnaderna i folkhälsa, arbete, trygghetskänsla är stor mellan kommundelarna. Här borde mer kunna göras. Det är bra att man lyfter fram barnperspektivet i styrningen men vi skulle vilja att Barnkonventionens tillämpning fick ännu mera tyngd och tydlighet i alla dokument och all verksamhet. I vårt förslag till mål och budget ville vi ha ett uppdrag där kommunen arbetar för en miljömässig och socialt hållbar utveckling. Vi motsätter oss engagemanget i Förbifart Stockhohn. Istället ville vi ha uppdrag att ägna mer kraft åt hållbara trafik lösningar. Därtill ville vi prioritera uppdrag att skapa förutsättningar för kommuninvånarna att hitta mer klimat- och miljösmarta lösningar i vardagen. I detta uppdrag ligger också att avsätta resurser till förebyggande åtgärder för att människor inte ska hamna i arbetslöshet, missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa. Vänsterpa'1iet har föreslagit att det inrättas en social investeringsfond som kan finansiera sådana förebyggande insatser. Det räcker inte med den summa som för närvarande anslås till Sam kraft. Under hösten har det uppdagats en rad brister och oegentligheter inom Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen. Det bör vara en viktig del av uppdragen för denna nämnd att säkerställa att

6 förvaltningen präglas aven sådan värdegrund att oegentligheterna upphör och att medarbetarna inte accepterar den hittillsvarande kulturen. För fami ljer med knappa resurser är det viktigt att det finns möjligheter till kultur och fritidsaktiviteter gratis eller till en låg avgift. Tyvärr präglar denna ide inte verksamhetsplanen för Kultur och Fritidsnämnden. Här borde större satsn ingar kunna göras. ~ Britt Björne För Vänsterpartiet

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 december 2013 KS 2013/ (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Avstämningsärende nämndernas verksamhetsplaner 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Nämndernas verksamhetsplaner godkänns tkr omfördelas från kommunstyrelsen till socialnämnden och avser finansiering av föreningsbidrag till Röda korset. 3. Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget för samhällsbyggnadsprojekt fastställs (bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 december 2013). 4. Ändringar i investeringsbudgeten godkänns (bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 december 2013). Sammanfattning I avstämningsärendet redovisas nämndernas verksamhetsplaner som beskriver det planerade arbetet med kommunfullmäktiges mål och uppdrag. En samlad bedömning av nämndernas verksamhetsplaner är att de väl beskriver nämndernas arbete för ökad måluppfyllelse och de åtaganden som görs kopplade till kommunfullmäktiges generella uppdrag och särskilda politiska prioriteringar. Nämnderna beskriver också hur de av kommunfullmäktige riktade satsningarna är planerade att användas i verksamheten Mindre justeringar av investeringsbudgeten föreslås utifrån nämndernas verksamhetsplaner. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fattade i juni beslut om Mål och budget 2014 för Huddinge kommun. Justeringar av kommunens och nämndernas budgetar till följd av uppdaterade ekonomiska förutsättningarna har beslutats i ärendet Justeringar i budget 2014 (KS-2013/ ). Nämnderna formulerar i dialog med förvaltningarna sina verksamhetsplaner med mål, mått och önskade resultat som svar på Mål och budget. I ärendet redovisar kommunstyrelsens förvaltning vad nämnderna prioriterat och då POSTADRESS BESÖKSADRESS Huddinge Kommun Kommunalvägen 28 Ekonomiavdelningen Huddinge kommun, Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 december 2013 KS 2013/ (9) särskilt kopplat till de politiska prioriteringarna och hur nämnderna arbetat med sina planer som ett underlag för en fortsatt dialog med förvaltningar och nämnder. Nämndernas verksamhetsplaner biläggs i sin helhet till avstämningsärendet. Avsnittet om investeringar är uppdaterat utifrån nämndernas verksamhetsplaner och samhällsbyggnadsprojekten redovisas med aktuell uppdelning på genomförandeprojekt och planeringsprojekt. Nämndernas lokalförsörjningsplaner har sammanställts i bilaga 3. Nämndernas verksamhetsplaner Nämnderna har fattat beslut om sina verksamhetsplaner för Nämnderna ska i sin planering utgå från hur verksamheten ska bedrivas för att bidra till att kommunfullmäktiges vision, mål och delmål uppnås. Nämnden formulerar själv sina mål utifrån dels de lagar och förordningar som gäller för verksamheten och dels kommunfullmäktiges mål i Mål och budget Nämnden ska systematiskt gå igenom alla delmål och pröva vilka som har relevans för nämndens verksamhet och därmed är ett ansvar för nämnden. En samlad bedömning av nämndernas verksamhetsplaner är att de väl beskriver nämndernas arbete för ökad måluppfyllelse och de åtaganden som görs kopplade till kommunfullmäktiges generella uppdrag och de särskilda politiska prioriteringarna. Nämnderna beskriver hur de tar sig an kommunens vision och kärnvärden och beskriver vad de gör eller planerar att göra för att sträva efter kommunens långsiktiga målsättningar med sikte på år Nämnderna beskriver också hur de av kommunfullmäktige riktade satsningarna är planerade att användas i verksamheten Instruktioner för jämlikhet utifrån ett jämställdhets- och områdesperspektiv följs i allt större utsträckning. Analyser och åtgärder kring jämställdhet utifrån skillnader kan utvecklas ytterligare för de flesta av nämnderna. Fler nämnder har lagt in länsjämförelse i sina mål- och resultattabeller, vilket stärker arbetet med visionen om att kommunen ska vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Jämförelse med andra är också en viktig aspekt i kommuns kvalitetsstrategi för ständiga förbättringar. Prioriteringar för året Här sammanfattas nämndernas redovisade prioriteringar för 2014, och då särskilt kopplat till de politiska prioriteringarna i Mål och budget. Utbildningsnämnderna lyfter särskilt fram arbetet med den pedagogiska plattformen. Den är gemensam för alla skolformer, baserad på aktuell utbildningsforskning och förmedlar de grundläggande förhållningssätt som

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 december 2013 KS 2013/ (9) varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Plattformen lyfter fram kännetecken på en god pedagogisk verksamhet och ska bidra till högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet. Förskolenämnden prioriterar att säkra platstillgången och beskriver att en del i arbetet är förbättrad information och kommunikation till vårdnadshavare om kommunens förskolor, regler och kösituationen. Ett flertal insatser för ökad likvärdighet planeras. En del i arbetet med att stärka den pedagogiska verksamheten och att just öka likvärdigheten mellan förskolorna är förvaltningens tre fokusområden, språk, matematik och IT. Ett särskilt fokus kommer att finnas på språkutveckling för att förbättra likvärdigheten i förskolan ur ett områdesperspektiv. Ett arbetssätt som bidrar till goda kostvanor och ökar barnens inflytande är att låta barnen vara delaktiga i matlagningen på förskolan. Nämnden fortsätter att prioritera arbetet med att minska tillsatserna i maten och att öka andelen ekologisk mat. Grundskolenämnden har ett fortsatt fokus på kunskapsresultaten och lyfter särskilt fram satsningen på skickliga lärare. Nästa omgång förstelärare utses under våren 2014 med start höstterminen Ur ett elev- och vårdnadshavarperspektiv är det viktigt att det finns metoder och kunskap bland lärarna om hur man arbetar inkluderande och möter alla elever med höga förväntningar. En förutsättning är att samtlig personal inom skolans verksamhet har rätt kompetens och har kunskap om Huddinges pedagogiska plattform. Huddinge kommun har problem med mottagande av elever utifrån föräldrars förstahandsval, särskilt till förskoleklass och årskurs 1. Grundskolenämnden kommer att tillsammans med kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden aktivt verka för att lokalisera var och när skolor måste stå klara för att vända denna trend. Gymnasienämnden lyfter fram att skolorna på ett tydligare sätt har börjat arbeta med kontinuerliga uppföljningar av elevernas resultat så att tidiga stödinsatser kan sättas in med målsättningen att fler elever ska uppnå ett slutbetyg inom ramen för en treårig gymnasieskola. Vuxenutbildningen ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Utbildningen måste anpassas utifrån individens behov och förutsättningar. Det entreprenöriella lärandet ska lyftas fram ytterligare i undervisningen både i den bredare bemärkelsen i form av generella entreprenöriella kompetenser som problemlösning och kreativitet, men även i form av mer specifika kunskaper inom entreprenörskap som krävs i samband med att driva UF-företag. Baserat på den e-strategi som har antagits ska gymnasienämnden modernisera utbildningarna i syfte att ge eleverna en framtidsorienterad studiesituation samtidigt som lärarna avlastas från administration.

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 december 2013 KS 2013/ (9) Socialnämnden fortsätter att prioritera reformen 150 Huddingejobb. Man har en fungerande och uppbyggd organisation för att klara uppdraget och nå minst samma resultat som tidigare. Kvinnofridsteamet kommer att intensifiera sitt arbete med att implementera ett standardiserat bedömningsinstrument från Socialstyrelsen samt vidareutveckla metoder gällande behandling av våldsutsatta och våldsutövare. I Barnahuset arbetar socialtjänsten tillsammans med polis, åklagare, barnmedicin och BUP för att stödja och hjälpa barn som far illa. Verksamheten permanentas i januari 2014 i syfte att säkerställa att alla barn som blivit utsatta för våld ska få det skydd, den hjälp och det stöd de behöver. I verksamhetsplanen lyfts behovet av stärkta insatser vad gäller hälsofrämjande rehabilitering och ett önskemål att detta ska finnas som insats i Samordningsförbundet i större omfattning än Fler individer behöver få tillgång till denna insats parallellt med andra arbetsmarknadsinsatser. Äldreomsorgsnämnden ska prioritera att den äldre ska känna sig trygg i att äldreomsorgen präglas av ett tydligt kvalitetsfokus oavsett val av utförare. Äldreomsorgsinspektörerna fortsätter arbetet med att följa upp kvaliteten inom kommunal regi och av externa utförare. Resultatet av uppföljningar presenteras i Kvalitetsguiden på kommunens webbplats. Åtgärder kommer att vidtas för att skapa ett hållbart och utvecklande ledarskap och man avser att ta del av Hjälpmedelsinstitutets resultat vad gäller Teknik för äldre, för att ta fram förslag på vad som kan användas för att vidareutveckla äldreomsorgens verksamheter. Anhöriga ska ges möjlighet att delta i olika cirklar och aktiviteter som ett led i att stödja dem i deras vardag. Äldreomsorgsnämnden ska tydligare profilera sina boenden och arbetet med att utreda behov av olika former av profilboenden samt undersöka vilka profilboenden som finns i Södertörnskommunerna och i södra Stockholm fortsätter. Socialstyrelsen meddelade i september 2013 att de nya demensföreskrifterna träder i kraft under 2015 i stället för vid årsskiftet Biståndskansliet fortsätter det påbörjade arbetet med förberedelser inför införandet av föreskrifterna och även vid kommunens äldreboenden sker förberedelsearbete under Projektet inför den planerade kommunaliseringen av hemsjukvård 2015 har avslutats utan att ha slutförts. Det pågår nu diskussioner tillsammans med landstinget om ett eventuellt pilotprojekt för ett fåtal kommuner i länet. Kultur- och fritidsnämnden prioriterar arbetet med att göra Fullersta Gård till ett intressant alternativ på Storstockholms konstscen och ett spännande besöksmål. Kultur- och fritidsnämnden ska fortsätta arbeta för att göra idrottslivet i Huddinge mer jämställt. Under har idrottens villkor analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv och förutsättningarna för ridverksamheten studerats. En handlingsplan med fokus på idrottslivet ur ett jämställdhetsperspektiv ska arbetas fram och implementeras och här kommer ridsporten att vara ett prioriterat område. Utvecklingen av befintliga anläggningar och satsningen på de pågående projekteringarna av två nya

11 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 december 2013 KS 2013/ (9) sporthallar i Glömsta och Stuvsta prioriteras. Detta är viktigt ur ett genusperspektiv då flera av inomhusidrotterna aktiverar cirka 45 procent flickor eller mer. Huddinge är med i den arbetsgrupp som inom föreningen FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer) arbetar med uppdraget kring regionala idrottsanläggningar. Fokus ligger på att hitta överenskommelser och lösningar för gemensamma frågor. Främst handlar det om små idrotter med specialbehov men också arrangemangsarenor där flera kommuner har ett gemensamt behov, men som varierar över tid. Nämnden arbetar lässtimulerande genom ökade satsningar på socialt läsande och gemensamma läsupplevelser. Det framgångsrika samarbetet med idrotten för att öka läsmotivationen hos pojkar och män fortsätter och vidgas till ytterligare satsningar på manliga läsande förebilder. För att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande ska samhällsbyggnadsnämnden säkerställa att plan- och bygglovsprocesserna är effektiva. Arbetet att med hjälp av LEAN-metoden korta handläggningstiderna och bidra till effektiva processer fortsätter under Nämnden beräknas godkänna detaljplaner som innehåller sammanlagt drygt 500 studentbostäder. Dessutom beräknas byggstart 2014 för Visättra Ängar 2 som innefattar 200 studentlägenheter. En fördjupad analys av den negativa trenden i Stockholm Business Alliance undersökning av företagsklimat ska genomföras. Flera aktiviteter såsom företagsbesök och förbättrad samordning mellan avdelningar och förvaltningar har satts igång och fortsätter under Samhällsbyggnadsnämnden fortsätter att implementera trafikstrategin i samhällsbyggnadsprocessen och tar fram planer för mobility management, kollektivtrafik, parkering och trafiksäkerhet. För att bidra till förbättrad vattenstatus kommer miljönämnden att fokusera och prioritera åtgärder för Orlången och Trehörningen utifrån Tyresåprojektets åtgärdsprogram. För att invånare och besökare ska kunna hitta till Huddinges natur krävs tydliga entréer till områdena och en väl utvecklad fysisk och digital information. En skala av tillgänglighet arbetas fram där vissa områden och dess leder kommer att få mycket god tillgänglighet även för personer med funktionsnedsättning medan andra får lägre grad av tillgänglighet eller till och med lämnas till att helt skötas av naturen och endast utgöras av en markerad led. Framtaget program för friluftsliv, rekreation och biologisk mångfald i Sundby-Björksättra ska genomföras och en vandringsled upprättas mellan Sundby gård och Björksättra herrgård. Kommunstyrelsen ska tillsammans med berörda utveckla processer för att möjliggöra en högre takt i bostadsbyggandet. Företagsklimatet ska förbättras genom professionellt bemötande och god service. Bostäder, näringsliv och arbetstillfällen ska särskilt prioriteras i kommunens viktiga tillväxtområden

12 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 december 2013 KS 2013/ (9) Flemingsberg, Kungens kurva-skärholmen, Huddinge centrum och Storängen. I Flemingsberg finns flera akademier och kommunstyrelsen ska utveckla samarbetet med dessa. Förebyggande arbete och tidiga insatser för att förbättra livschanserna ska prioriteras och kommunstyrelsen ska fortsätta leda den sektorsövergripande samverkan som sker inom ramen för Samkraft. Kommunstyrelsen kommer under 2014 att följa upp och tydliggöra de miljökvalitetsnormer som rör Huddinge kommun. En strategisk fråga är att dra nytta av de möjligheterna som teknisk utveckling ger och skapa en effektiv e-förvaltning där automatisering av vissa processer frigör resurser till annat. Kommunstyrelsens förvaltning ska leda arbetet med realisering av kommunens nya e-strategi. Ekonomi Kommunfullmäktige fattade i juni beslut om Mål och budget 2014 för Huddinge kommun. Justeringar av kommunens och nämndernas budgetar till följd av uppdaterade ekonomiska förutsättningarna har därefter beslutats i ärendet Justeringar i budget 2014 (KS-2013/ ). Det ekonomiska läget bedömdes vara bättre för planeringsperioden och effektiviseringen på 0,36 procent togs bort och nämndernas budgetramar förstärktes därmed med 17,5 mnkr. Skatteuttaget minskades också med 10 öre till 19:85 öre per skattekrona. Det budgeterade resultatet för 2014, exklusive exploatering, är 38,1 mnkr, 0,8 procent av skatt och bidrag. Här redovisas uppdatering av investeringar och exploateringsverksamheten utifrån nämndernas verksamhetsplaner. Exploateringsverksamhet Beräknad exploateringsvinst 2014 är 100 mnkr, vilket är samma nivå som i Mål och budget Närmare 50 mnkr avser projekt som är i genomförandefas, till exempel Västra Balingsnäs, Safiren och Västra Länna. Planeringsprojekt med betydande exploateringsresultat som beräknas övergå till genomförandeprojekt under 2014 är bland annat Rosenhill, Styrmannen och Brandstegen. Ett förbehåll måste dock göras för att tidplanerna är osäkra och beroende av att detaljplaner vinner laga kraft utan överklagande. Justeringar i investeringsbudget I avstämningsärendet är investeringsbudgeten beräknad till totalt 335,4 mnkr, här ingår samhällsbyggnadsnämndens utökade investeringsram på 1,5 mnkr för att bygga etapp 2 av skateparken i Nytorps mosse. Utökningen beslutades i ärendet Justeringar i budget Sammantaget är investeringsbudgeten 9,9 mnkr lägre jämfört med budgeten i Mål och budget Socialnämnden redovisar ett investeringsbehov på 6,8 mnkr, vilket är 2,2 mnkr högre än ramen i Mål och budget. Ökningen avser IT-stöd samt ombyggnader och inventarieinköp.

13 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 december 2013 KS 2013/ (9) Gymnasienämnden, äldreomsorgsnämnden och kultur- och fritidsnämnden redovisar lägre investeringsbehov med totalt 13,7 mnkr jämfört med ramen i Mål och budget. Det är främst äldreomsorgsnämndens inventarieinköp som beräknas genomföras i mindre omfattning under 2014 än vad som tidigare beräknades. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att socialnämndens, gymnasienämndens, äldreomsorgsnämndens och kultur- och fritidsnämndens investeringsutrymme justeras med sammanlagt -11,5 mnkr enligt ovan. Investeringsbudgeten 2014 för samhällsbyggnadsprojekt uppgår till 200 mnkr, varav 140 mnkr avser projekt under genomförande. Summan motsvarar nivån i Mål och budget De största investeringsutgifterna för bostäder under året avser Högmora, Gladö kvarn och Vidja. Dessa områden medför omfattande investeringar av gatukostnader. Gällande anläggningar i anslutning till Förbifart Stockholm kommer arbete med planering och genomförande att pågå under hela 2014 för de delar kommunen har ett ansvar enligt genomförandeavtal med Trafikverket. Investeringarna i samhällsbyggnadsprojekt ligger delvis i kommunstyrelsens budget, delvis i samhällsbyggnadsnämndens budget. Investeringsprojekt, det vill säga investeringar utan direkt samband med exploatering, ligger i samhällsbyggnadsnämndens budget. För exploateringsprojekt får samhällsbyggnadsnämnden medel för genomförande i samband med beslut om detaljplan och eventuella exploateringsavtal. Av de 200 mnkr i investeringsbudgeten för 2014 ingår 60 mnkr i kommunstyrelsens budget. Samhällsbyggnadsnämnden tillförs successivt investeringsmedel när projektet går över till genomförandeskedet. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget för samhällsbyggnadsprojekt fastställs enligt redovisning i bilaga 1 till förvaltningens tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsens förvaltning och samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans tittat på planering och uppföljning avseende samhällsbyggnadsprojekt och identifierat behov av förändringar. Förslag har diskuterats dels vad gäller ansvaret för projekt i planeringsskedet och förtydligande av rapportering och beslut om avvikelser i projekt. Kommunstyrelsens förvaltning återkommer med förslag till ändringar senast i samband med delårsrapport per 31 mars Omfördelning av budget mellan nämnder Kommunstyrelsen hanterar idag Röda korsets ansökningar om föreningsbidrag. Kommunstyrelsens förvaltning och social- och äldreomsorgsförvaltningen har tillsammans konstaterat att Röda korsets verksamhet har en tydlig koppling till socialnämndens ansvarsområden och

14 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 december 2013 KS 2013/ (9) att det därmed förefaller lämpligt att i fortsättningen låta socialnämnden ansvara för hanteringen av Röda korsets ansökningar om föreningsbidrag. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att 60 tkr omfördelas från kommunstyrelsen till socialnämnden för finansiering av föreningsbidrag till Röda korset. Lokaler I bilaga 3 görs en sammanfattning av nämndernas lokalförsörjningsplaner. I bilagan beskrivs kortfattat den befintliga lokalkapaciteten och behovet av att tillskapa ytterligare lokaler respektive avveckla lokaler. Vi kan se hur regionens och kommunens tillväxt skapar behov av ökad offentlig service och ökad lokalyta att bedriva den verksamheten i. Särskilt tydlig är den trenden avseende för- och grundskolor. Här räknas med ökade behov under hela planeringsperioden. För gymnasieskolan är bilden inte lika tydlig, men även här ses ett ökat behov, särskilt under senare delen av perioden. För äldreomsorgen, liksom inom socialnämndens område, finns också ett ökat behov kopplat till den demografiska utvecklingen. Även för övriga verksamheter ökar behoven, även om kopplingen till den demografiska utvecklingen inte är lika stark. Här finns bland annat behov av att ta fram mer ändamålsenliga lösningar. Den samlade bilden av nämndernas lokalförsörjningsplaner visar ett underskott för åren De ökade hyreskostnaderna för skolor beräknas i stort kunna klaras inom resurstilldelning genom att hyreseffekterna kan balanseras över flera år. Kostnaderna för förskolor beräknas öka mer än budget, främst från och med Gymnasienämndens ram minskar när antalet elever minskar och utfallet för 2014 och 2015 bedöms som osäkert och lokalkostnaderna kan bli svåra att hantera inom ram. Kostnaderna för ombyggnad av Sågbäcksgymnasiet beräknas bli högre än tilldelad ram för I samband med uppföljning i delårsrapport 1/2014 bedöms om nämnden behöver utnyttja del av tidigare års överskott för att täcka ökade kostnader. Ytterligare analyser av nämndernas lokalförsörjningsplaner kommer att redovisas i planeringsförutsättningarna för Intern kontroll Intern kontroll ingår som en naturlig del i styrningen och uppföljningen av verksamheterna och är integrerad i planerings- och uppföljningsprocessen. Kommunstyrelsen granskar nämndernas arbete med intern kontroll och följer löpande upp nämndernas arbete genom delårsrapporteringen och i verksamhetsberättelserna. Enligt instruktioner ska de åtgärder och kontroller som nämnden har prioriterat för verksamhetsåret redovisas i nämndens verksamhetsplan och följas upp i delårsrapporter och verksamhetsberättelser. Samtliga nämnder presenterar i sina verksamhetsplaner prioriterade risker

15 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 december 2013 KS 2013/ (9) och, med undantag för socialnämnden och äldreomsorgsnämnden, även riskreducerande åtgärder. Samhällsbyggnadsnämnden har också särskilt gett miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att återkomma till nämnden med en komplettering av internkontrollen, innehållande en riskbeskrivning kring rutiner och regler gällande förvaltning av kommunens mark och byggnader. Dessutom ska revisionsrapporten Granskning av skydd mot oegentligheter (Dnr Adm 2011/ , tjänsteutlåtande 8 juli 2011), läggas till under rubriken Åtgärder med anledning av synpunkter från revision/annan granskning i nämndens Plan för internkontroll Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomichef Bilagor Bilaga 1: Samhällsbyggnadsprojekt Bilaga 2: Investeringsbudget 2014 Ralph Strandqvist Budgetansvarig Bilaga 3: Sammanställning av nämndernas lokalförsörjningsplaner Bilaga 4: Nämndernas verksamhetsplaner Beslutet delges Samtliga nämnder

16 Samhällsbyggnadsprojekt - sammanställning tkr Projekt Ek. resultat för pågående projekt Budget 2014 netton Kommentar Expl Inv Netto Expl Inv Bilaga 1: KS 2013/ ?~tra Vårberget O Kostnadsfördelning med Västra Vårberget Västra Vårberget O O Kostnadsfördelning med Östra Vårberget Hageby O 5100 Talldalsvägen O 7020 Vislabergs alle l O 14B Glömsta Kristinavägen Backen Översikt Fbergs C O Ängarna O -500 Gladökvarn (förtätn omr) O Furuhöjdsområdei O 1500 Balingsnäs, västra Högmora etapp l O Sändaren O O Vidja detaljplan O Mellansjö Östra Grömsta O 4000 Sjöängen 2 och Trångsundsvägen O 9000 Västra Länna Safiren O O Summa bostäder Nytorps Mosse fsk (fd Mörtviksvägen) 5338 O O Förskola Flemingsberg /Kästa O Förskola Smista 3: O -400 Glömsta 2:60 (Enliden fks/sk) Vistaberg 1: B O skola kv Vattumannen och Sågen O 1500 Trimningsåtgärder KK En!. genomförandeavtal med Trafikverkel. Förbifart Sthlm Flyttat från planeringsprojekl. Gc väg Katrinebergsvägen-Huddingevägen Flyttat från planeringsprojekt Offentlig miljö i Flemingsberg O O Kkom etapp Vårby Masmo Haga trygghetsskapande åtg Summa a/fmänt ändamål Universitetsområde II O O O Gladö industriområde O O Hänsyn ej tagen till bidrag medfinansiering Samlingslokal Vårby gård, del av Vårby Gård 1: O O Segmentet O 4200 Kurvan 2 O O O Vårdkasen O O 1000 Exploateringsresultat redovisas under Övrigt Kvadraten O O Blicka 3 O O O O O Länna Indomr genomf O O -650 Summa arbetsplatser O Summa Genomförandeprojekt Bostäder Allmänt ändamål, vägar, idrott Arbetsplatser Summa planeringsprojekt Övrigt Summa

17 Investerings budget 2014 Bilaga 2: KS 2013/ Kommunpla +1- Bokslut Tkr n Budget2013 Budget2014 Lokalplaner FörSkolenämnd 2250 O Grundskolenämnd 1300 O Gymnasienämnd O O O 1000 Kultur- och fritidsnämnden O O O Summa lokalplaner 3550 O Gator Samhällsbyggnadsnämnd Övrigt Kommunstyrelse O Förskolenämnd 1400 O Grundskolenämnd 6000 O Gymnasienämnd 1700 O Socialnämnd Äldreomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd 400 O Samhällsbyggnadsnämnd Miljönämnd Summa övrigt Total (exkl. samhällsbyggnadsprojekt) Genomförandeprojekt Planeringsprojekt Övrigt O Samhällsbyggnadsprojekt Totalt investeringar Påverkan driftbudget Köp och försäljning av fastigheter O Avskrivningar O

18 Bilaga 3 KS 2013/ HUDDINGE KOMMUN Sammanställning och analys av lokaiförsörjningsplaner för åren Sammanfattning De kommunala verksamhetslokalerna står för en stor del aven kommuns kostnader. I Huddinge är de budgeterade lokalkostnaderna 602 mnkr och utgör 13 procent av verksamhetens nettokostnader. Här redogör vi får förväntade minskningar och ökningar för perioden För åren görs en mer översiktlig bedömning eftersom bedömningarna vara får osäkra får att en detaljerad beräkning ska vara meningsfull. Sammanställningen beskriver kortfattat den befintliga lokalkapaciteten och beskriver sedan behovet av att tillskapa ytterligare lokaler respektive avveckla lokaler. Här ingår även en sammanställning av hyresfårändringar. Vi kan se hur regionens och kommunens tillväxt skapar behov av ökad offentlig service och ökad lokalyta att bedriva den verksamheten i. Särskilt tydlig är den trenden avseende för- och grundskolor. Här räknas med ökade behov under hela planeringsperioden. För gymnasieskolan är bilden inte lika tydlig, men även här ses ett ökat behov, särskilt under senare delen av perioden. För äldreomsorgen, liksom inom socialnämndens område, finns också ett ökat behov kopplat till den demografiska utvecklingen. Även får övriga verksamheter ökar behoven, även om kopplingen till den demografiska utvecklingen inte är lika stark. Här finns bland annat behov av att ta fram mer ändamålsenliga lösningar. Den nu planerade produktionen resulterar i ökade hyror som överstiger den ram som nämnderna har för detta ändamål. En analys av perioden 2014 till 2018 ger följande bild. Förskolan balanserar ett underskott 2014 med ett underskott En hög investeringsbudget 2015 resulterar i ökade hyror 2016 som överskrider budgetramen med 6,5 mnkr. Utfallet för hela perioden är ett överskridande på 8,8 mnkr. För grundskolenämnden finns underskott i början av perioden som kompenseras av överskott i slutet. Över perioden är nettoökningen av hyrorna I, I mnkr högre än ram. För gymnasienämnden finns, trots att man tillgodoräknar sig 3,4 mnkr från tidigare år, ett överdrag mot ram på 3,3 mnkr år Det kompenseras redan 2015 med ett positivt utfall mot ram. Då finns en särskild ram får detta projekt medräknad. Resten av perioden finns ett positivt utfall. Över perioden är nettoökningen av hyrorna för gymnasienämnden 3,4 mnkr lägre än ram. 1

19 Äldreomsorgsnämnden har negativt utfall mot ram under nästan hela perioden. Underskottet mot ram under de fem åren summerar sig till 20,6 mnkr. Här måste man ta hänsyn till att det gäller bruttohyran. Efter avdrag för intäktshyror och kompensation för så kallad "Ludvikamoms" kvarstår en nettohyra att finansiera inom ram. Den skillnaden är mindre än den som redovisas ovan. Ä ven socialnämnden har negativt utfall mot ram under nästan hela perioden. I Underskottet mot ram under de fem åren summerar sig här till 3,9 mnkr. Ä vqn här måste man ta hänsyn till att beloppet utgår från en beräkning av bruttohyran. 2. Barn- och utbildningsförvaltningen 2.1 Förskolenämnden Kommunala förskoleverksamheter exklusive öppna förskolor och träfflokaler för pedagogisk omsorg bedrivs i huvudsak i Huge Fastigheter AB:s lokaler och utgörs av 73 lokalenheter i september Sex kommunala verksamheter bedrivs i lokaler som ägs av bostadsrättsföreningar eller andra privata fastighetsägare. 21 privata verksamheter bedrivs i lokaler med privata fastighetsägare i form av bostadsrättsföreningar eller andra privata fastighetsägare. 16 privata verksamheter bedrivs i Huge Fastigheter AB:s lokaler Förändrade lokalbehov Sanunanställningen och analysen av förskolenämndens lokalförsörjningsplan visar följande lokalbehov: Under perioden beräknas en nyproduktion med 34 förskoleavdelningar. Under sanuna period beräknas 10 avdelningar avvecklas på grund av att tillfälliga bygglov löper ut. Under perioden förutses ett fortsatt behov av fler förskoleplatser samtidigt som fortsatt avveckling av förskoleavdelningar måste ske. Under planeringsperioden fram till år 2018 visar prognosen på en ökning med cirka 500 barn. Räknat på ett snitt på 18 barn per avdelning så skulle det innebära ett behov av cirka 28 avdelningar under motsvarande period. I den nuvarande planeringen finns 34 avdelningar med i olika projekt som är pågående eller kommer att detaljplaneläggas som förskola. Förskoleverksamheten bedrivs även i extern regi av 37 förskolor som har cirka 30 procent av den totala andelen inskrivna förskolebarn i kommunen (se sid 8 i lokalförsörjningsplanen). Även från 2018 och framåt måste nya förskolor byggas med sikte på behov som uppkommer kontinuerligt därefter och framåt under 2020-talet när kommunen fortsätter att växa. Mindre avdelningar/enheter med tillfälliga bygglov måste också avvecklas under kommande år. Behovet av ytterligare permanenta förskolor kommer därför att fortsätta öka under perioden då ny bostadsexploatering kan förväntas framförallt i Flemingsberg, Storängen och Huddinge centrum samt i kommunens olika fritidshusornråden Ekonomiska konsekvenser I nedanstående sammanställning ser vi de bedömda förändringarna av förskolans lokalkostnader i relation till given budgetram. Beloppen är angivna i mnkr. 2 Lokaler

20 Förskolans beräknade förändring av lokal- och hyreskostnader för år i mnkr S:a tillkommande kostnader/hyra -5,9-5,3-9,7-5,3-6,8 S:a avgående kostnader/hyra 1,1 2,4 0,2 0,6 O S:a förändringar kostnader/hyra 4,8-2,9-9,5 4,7-6,8 Budqetram 3,8 3,9 3,0 4,2 5,0 S:a förändringar kostnader/hyra i relation till budgetram -1,0 1,0-6,5-0,5-1,8 Under planeringsperioden beräknas lokalkostnaderna att öka med högre belopp än nämndens budgetram tillåter. Nämndens budgetram är beräknad utifrån volymförändringar, med befolkningsprognosen som grund, och l mnkr per år för åtgärder som inte är kapacitetshöjande. Den årliga befolkningsprognosen reviderar volymberäkningen och därmed budgetramen. Under 2016 är den beräknade hyreskostnadsökningen särskilt hög beroende på att sju nya eller ombyggda förskolor belastar budgeten. I förskolenärnndens planering ingår följande bedömda investeringar i kommunala förskolor angivna i mnkr och summerat per år: ,0 159,9 85,0 82,0 162,0 189,0 0,0 86,0 130,0 130,0 Beräknmgen av tillkommande mvestenngar grundar sig på antagandet att all känd bostadsplanering och kommande detaljplaner för byggande av förskolor genomförs. För 2014 sker en investering i ny förskola i Smista. Den planeras för drift i privat regi. 2.2 Grundsko/enämnden Sammanlagt 28 kommunala grundskolor bedrivs i lokaler som ägs av Huge Fastigheter AB. De sju fristående grundskolor som bedriver verksamhet i Huddinge är Juringegårdsskolan, Myrängsskolan, Södertörns friskola, Myrstugubergets friskola, Pärlans skola, Skapaskolan och Engelska skolan. Ytterligare en friskola beräknas starta i Flemingsberg till höstterminen Förändrade lokalbehov Sammanställningen och innebörden av grundskolenämndens lokalförsörjningsplan anger följande lokalbehov: Under perioden byggs en ny F -6 skola för 400 elever i Flemingsberg/Kästa med start hösttenninen 2015 och en F-9 skola för 720 elever i Glömsta/Enliden med start hösttenninen I Sjödalen föreslås detaljplaneläggning aven ny skola F-6 på fastigheten Solgård 2:22. Under perioden förutses ett fortsatt behov av fler grundskoleplatser. Ökningen kan inte med säkerhet anges i antal elever. Nuvarande bedömning är två större skolenheter i StorängenlHuddinge centrum-området, samt ett antal mindre skolenheter i Rosenhill, Västra 3

21 Länna, Svartvik/Högmora samt Vidja. Ytterligare friskoletableringar kan påverka det kommunala lokalbehovet (se sid 17 i lokförsörjningsplanen). Den senaste befolkningsprognosen "Huddinge i siffror " visar på en fortsatt stor elevantalsäkning i grundskolan. Antalet elever i åldranja 6-12 år beräknas öka med cirka l 370 fram till och med år Fram till 2022 sker en ökning med ytterligare cirka 940 elever. Antalet elever i åldrarna år har minskat sedan 2007 men från 2013 sker en inledningsvis långsam ökning som från 2014 börjar öka i en allt större omfattning till totalt cirka l 220 elever fram till Ekonomiska konsekvenser I nedanstående sammanställning ser vi bedömda förändringar av grundskolans lokalkostnader i relation till given budgetram. Beloppen är angivna i mnkr. Grundskolans beräknade förändring av lokal- och hyreskostnader för år i mnkr S:a tillkommande kostnader/hyra -8,9-19,6-21,1-14,2-6,9 S:a avgående kostnader/hyra 1,0 8,8 8,8 8,0 3,0 S:a förändringar kostnader/hyra -7,9-10,8-12,3-6,2-3,9 Budgetram 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 S:a förändringar kostnader/hyra i relation till budgetram 0,1-2,8-4,3 1,8 4,1 Under planeringsperioden beräknas lokal kostnaderna att öka med högre belopp än nämndens budgetram tillåter under 2015 respektive Under åren 2017 och 2018 är förhållandet det omvända. Det kan nämnas att det finns 4,7 mnkr "fonderat" från I grundskolenämndens planering ingår följande bedömda investeringar angivna i mnkr och summerat per år: , ,0 0,0 310,0 249,0 300,0 130,0 430,0 132,0.. o Beraknmgen av lillkommande mvestenngar grundar sig pa antagandet att all känd bostadsplanering och kommande detaljplaner för byggande av grundskolor genomförs. 2.3 Gymnasienämnden De kommunala gymnasieskolorna utgörs av Huddingegymnasiet, SjödaIsgymnasiet, Sågbäcksgymnasiet och Östra gymnasiet. Skolorna bedrivs i lokaler som ägs av Huge Fastigheter AB vilket är fallet även för det fristående ITgymnasiet Södertörn och Yrkes gymnasiet som i båda fallen är lokaliserade i Flemingsberg. 4 Lokaler

22 2.3.1 Förändrade lokalbehov Sammanställningen och analysen av gymnasienämndens lokalförsörjningsplan visar inget ökat lokalbehov under planeringsperioden. Under perioden planeras ingen förändring avseende gymnasieskolans lokalbehov utöver utredning av viss verksamhetsanpassning av Sjödalsgymnasiets lokaler. Under perioden kan övervägande behöva göras av eventuell ny gymnasieskola mot bakgrund av planerna för utbyggnad av Flemingsberg som regional kärna och att antalet gymnasieungdomar i åldern år ökar kraftigt mot slutet av perioden och långt in på talet. Avseende gymnasieskolan visar prognosen på en fortsatt minskning av elevkullarna i åldern år fram till 2015 då trenden vänder mot en ökning. Från 2013 och fram till 2022 innebär prognosen en kraftig ökning med drygt 800 fler ungdomar i åldern år. Ökningstakten kommer att bestå under hela talet som en följd av den pågående elevantalsutvecklingen i grundskolan Ekonomiska konsekvenser I nedanstående sammanställning ser vi de bedömda förändringarna av gymnasieskolans lokalkostnader i relation till given budgetram. Beloppen är angivna i mnkr. Gymnasieskolans beräknade förändring av lokal- och hyreskostnader för år i mnkr S:a tillkommande kostnader/hyra -7,8-2,9-0,5 0,0 0,0 S:a avgående kostnader/hyra 1,0 6,0 0,0 0,0 S:a förändringar kostnader/hyra -6,8 3,1-0,5 0,0 0,0 Särskild ramtilldelning (ej volymbaserad) *3,9 0,8 0,5 0,0 0,0 BudQetram (volymbaserad) -1,3-0,3 0,5 1,2 1,4 S:a förändringar kostnader/hyra i relation till budgetram -3,3 3,6 0,5 1,2 1,4... 'varav outnyttjade medel pa 3,4 mnkr frän tidigare år Vi kan se att verksamheten under 2014 beräknas få ökade lokalkostnadema som är högre än ramen tillåter, men att under 2015 till 2018 så innebär det volymbaserade resurstilldelningssystemet en ökad budgetram för lokalinvesteringar. I gymnasienämndens planering ingår följande bedömda investeringar angivna i mnkr och summerat per år: ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, For gymnasieskolan ar bedomnlllgen att det finns renoverlllgsbehov, men varken behov av att öka eller minska verksamhetens lokal yta. 5

23 3. Social- och äldreomsorgsförvaltningen 3.1 Ä/dreomsorgsnämnden I kommunens regi finns 416 platser for särskilt boende och externa köp uppgår till 113 platser den 1 oktober Det finns 42 korttidsplatser inom kommunen. Kommunen köper även korttidsplatser men antalet förändras ständigt Förändrade loka/behov Sammanställningen och analysen av äldreomsorgsnämndens lokalförsörjningsplan visar följande lokalbehov: Fram till år 2018 är prognosen att det kommer finnas 687 personer med behov av särskilt boende inom äldreomsorgen. Om manjämför det behovet med den nuvarande kapaciteten justerad med nu planerade förändringar kommer kapaciteten vara 649 platser (lägenheter). Det ger ett underskott på 38 platser (lägenheter). Fram till år 2022 är prognosen att det kommer finnas 746 personer med behov av särskilt boende inom äldreomsorgen. Om man jämför det behovet med den nuvarande kapaciteten justerad med nu planerade förändringar kommer kapaciteten vara 739 platser (lägenheter). Det ger ett underskott på 7 platser (lägenheter). Lokalförsörjningsplanen grundar sig på befolkningsprognosen och en behovsanalys av antalet bostäder som behövs fram till år Befolkningsprognosen visar att befolkningen blir äldre och att antalet äldre ökar. Slutrapporten Nationella riktlinjer för personer med demenssjukdomar visar att utifrån befolkningsprognosen skulle man kunna beräkna hur stor andelen demenssjuka blir under tio år framåt, men det är dock osäkert eftersom man inte vet hur utvecklingen av bromsmediciner och eventuella botemedel kommer att se ut. Av Demenscentrums skrift Fakta om demens från 2012 framgår att år 2025 beräknas personer i landet ha insjuknat i en demenssjukdom om dagens befolkningsprognos slår in och inget botemedel utvecklas. Huddinge kommun hade i november 2012 totalt invånare. Med ovanstående beräkningsgrund kan det antas att det totalt kommer att finnas 589 personer med en begynnande eller mer utvecklad demenssjukdom i Huddinge år I pågående och planerade projekt finns en redovisning för behov av lokaler och kostnader årsvis fram till år Det finns förslag på ett äldreboende i Segeltorp som beräknas vara klart år 2016 (forstudie pågår). Det finns ett förslag på ett äldreboende i Huddinge med 90 lägenheter som behövs senast år En tänkbar placering skulle vara Stuvsta med omnejd eftersom behovet finns i alla kommundelar. Med de om- och nybyggnationer som är på förslag skulle Huddinge kommun tillgodose de behov som uppstår om inte befolkningsprognosen ändras. Genom den här planeringen skulle även de äldre kunna bo kvar i sin närmiljö Ekonomiska konsekvenser I nedanstående sammanställning ser vi de bedömda förändringarna av äldreomsorgsnämndens lokalkostnader i relation till given budgetram. Beloppen är angivna i mnkr. 6 Lokaler

24 Äldreomsorgsnämndens beräknade förändring av lokaioch hyreskostnader för år i mnkr S:a tillkommande kostnader/hyra -9,2-4,8-10,8 0,0-1,6-14,4 0,0 S:a avgående kostnader/hyra 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a förändringar kostnader/hyra -9,2-4,8-10,8 0,0-1,6-14,4 0,0 Budgetram 1,0 0,9 1,2 1,4 1,3 1,2 1,4 S:a förändringar kostnader/hyra i relation till budgetram -8,2-3,9-9,6 1,4-0,3-13,2 1,4 0,0 0,0 0,0 1,8 1,8 Under planeringsperioden beräknas lokalkostnaderna att öka med högre belopp än nämndens budgetram tillåter. I snitt överskrids ramen med 3,8 mnkr per år. Hänsyn ska tas till att de tillkommande hyrorna här är upptagna med bruttobelopp. Efter avräkning av hyresintäkter från boende och avdragen Ludvikamoms återstår en nettohyra som är lägre. Fortsättningsvis är det den hyran som bör tas upp i detta sammanhang ,1 60,0 135,0 0,0 20,0 180,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Beräkningen av tillkommande investeringar grundar sig på antagandet att alla nu kända planer genomförs. 3.2 Socialnämnden För närvarande bor 192 personer i bostad med särskild service, uppdelade på gruppboende och servicelägenheter. En inventering har gjorts på biståndskansliet på vilka personer som behöver bostad med särskild service tio år framåt. F ör att kunna möta det behovet finns det nu mer detaljerade forslag på utbyggnad. Tidigare år har det endast beskrivits som ett behov av två till tre gruppbostäder och tio servicebostäder. I beräkningen köps 28 platser. Flera av dessa personer har bott utanför kommunen i många år och skulle ha svårt för att byta miljö. Ambitionen är att kunna erbjuda nya placeringar inom kommunen. Fortfarande finns det en brist på platser år 2022 men lokalförsörjningsplanen revideras varje år Förändrade lokalbehov Sammanställningen och analysen av socialnämndens lokalförsörjningsplan visar följande lokalbehov: Behovsanalysen visar att det finns behov av tre gruppbostäder och tio servicelägenheter med baslokal fram till år Därefter är behovet två gruppbostäder eller tio servicelägenheter med baslokal samt två särskilda boenden fram till år Lokalförsörjningsplanen grundar sig på befolkningsprognosen och en inventering av framtida behov. Behovsanalysen av bostad med särskild service 7

25 inom lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) beskriver det kommande behovet. Behovsanalysen visar att det finns behov av tre gruppbostäder och tio servicelägenheter med baslokal fram till år Därefter är behovet två grupp bostäder eller tio servicelägenheter med baslokal fram till år Förvaltningens ambition är att de befintliga gruppboende som inte har fullvärdiga bostäder ska byggas om och nybyggnation ska ske av gruppboende där personer med specifika behov kan bo. Socialpsykiatrins behov av särskilt boende grundar sig på befolkningsprognosen och en inventering av behoven. Prognosen visar att det finns behov av två särskilda boende fram till år Under har en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning (Dm SN-2013I2S ) gjorts och den visar att det finns ett stort behov av olika boendeformer inom socialpsykiatrin. Det som vidare ska utredas är vilken typ av boende som behövs. Det är mycket möjligt att kommunen behöver bygga fler särskilda boenden eller anordna fler stödboende där personerna bor i en lägenhet med stöd Ekonomiska konsekvenser I nedanstående sammanställning ser vi de bedömda förändringarna av socialnämndens lokalkostnader i relation till given budgetram. Beloppen är angivna i mnkr. Socialnämndens beräknade förändring av lokal- och hyreskostnader för år i mnkr S:a tillkommande kostnader/hyra -2,3-1,0-1,0-1,4 0,0-1,2 S:a avgående kostnader/hyra 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a förändringar kostnader/hyra -2,3-1,0-1,0-1,4 0,0-1,2 Budgetram 0,6 0,6 0,6 0,7 0,7 0,7 S:a förändringar kostnader/hyra i relation till budgetram -1,7-0,4-0,4-0,7-0,7-0,5 0,0 0,0 0,0 0,8 0,8-2,4 0,0-2,4 0,8-1,6 Under planeringsperioden beräknas lokalkostnaderna att öka med högre belopp än nämndens budgetram tillåter. I snitt överskrids ramen med 0,8 mnkr per år. Hänsyn ska tas till att de tillkommande hyrorna här är upptagna med brutto belopp. Efter avräkning av hyresintäkter från vissa boende och avdragen Ludvikamoms återstår en nettohyra som är lägre. Fortsättningsvis är det den hyran som bör tas upp i detta sammanhang ,5 15,0 15,0 15,0 0,0 15,0 0,0 30,0 0,0 0,0.., Beraknmgen av tillkommande mvestenngar grundar sig pa antagandet alt alla nu kända planer genomförs. 8 Lokaler

26 4. Övriga nämnder Nedanstående nämnder gör ingen lokalförsörjningsplan enligt de anvisningar som finns för nämnderna ovan. Här grundar sig sammanställningen på redovisning i nämndens verksamhetsplan och annan information från nämnderna. 4.1 Kultur- och fritidsnämnden Lokalbeståndet utgörs bland annat av idrottshallar och annan fritidsverksamhet, bibliotek, kultur- och kulturskola och ungdomsverksamhet Förändrade lokalbehov Kultur- och fritidsnämndens planering innehåller tillkommande hyror för idrottshall och mötesplats i Vistaberg, idrottshall/mötesplats i Stuvsta samt en ny rackethall i Skogås. För perioden planeras upprustning av ridhusanläggningar, nytt utomhusbad, ny idrottshall i centrala Huddinge samt hembygdsgård/kulturhus, mötesplats Trångsund Ekonomiska konsekvenser I nedanstående sammanställning ser vi de bedömda förändringarna av kultur- och fritidsverksamhetens lokalkostnader i relation till given budgetram. Beloppen är angivna i mnkr. Kultur och fritidsnämndens beräknade förändring av lokaioch hyreskostnader för år i mnkr S:a tillkommande kostnader/hyra 0,0-2,8-3,5 0,0-0,9 S:a avgående kostnader/hyra 0,0 0,0 0,0 0,0 O S:a förändringar kostnader/hyra 0,0-2,8-3,5 0,0-0,9 Budgetram 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 S:a förändringar kostnader/hyra i relation till budgetram 0,9-1,8-2,5 1,0 0,1 Planeringen under planeringsperiodens fem första år resulterar i över- och underskott som över åren ger ett nettounderskott på 2,3 mnkr. För åren 2019 till 2023 beräknas två större investeringar genomföras med en sammanlagd hyrespåverkan på 6,4 mnkr. Den summerade bugetramen för den perioden är 5,7 mnkr. Det ger ett underskott över åren på 1,3 mnkr. I kultur- och fritidsnämndens planering ingår följande bedömda investeringar i lokaler angivna i mnkr och summerat per år: ,0 34,4 115,0' 0,0 11,3 20,0 0,0 0,0 60,0 0,0, Beräknmgen av!illkommande mvestenngar grundar Sig pa antagandet att alla nu kända planer genomförs. *Rackethall Skogås beräknad investering 72 mnkr ingår. 9

27 4.2 Kommunstyrelsen Här avses i huvudsakligen kontorslokaler. Kommunstyrelsen har kvm lokaler varav kommunhuset (exkl KUF) står för huvuddelen med kvm Förändrade lokalbehov Under planeringsperiden finns inga förändrade lokalbehov som innebär tillkommande och avgående ytor förutom den fortsatta planeringen rörande ett eventuellt nytt kommunhus. I dagsläget har Huddinge kommun tre huvudsakliga lokaliseringar för de administrativa förvaltningarna - Kommunalhuset på Kommunalvägen, Tekniska Nämndhuset på Sjödalsvägen samt förvaltningslokalerna på Gymnasietorget l. Att samla merparten av kommunens administrativa verksamhet på ett ställe skulle öka närheten och samarbetet mellan olika tjänstemän samt förenkla för medborgarna. Beroende på vilken lösning man väljer varierar den tillkommande ytan för kommunen (finns även ytor för boende och kommersiella ytor i totalprojektet) allt från kvm till kvm. En viktig fråga här är om kulturhus och bibliotek ska ingå eller inte i projektet Ekonomiska konsekvenser Eftersom det fortfarande finns ett antal vägval kvar att göra, är det nu inte möj ligt att med säkerhet kunna visa de ekonomiska konsekvenserna för kommunen. Ett antal kalkyler har upprättats för de alternativ som presenteras ilokalprogrammet. En bedömning utgår från en öppen kontorslösning på Il 860 kvm. En tidig beräkning grundad på den nu skissade lösningen beräknas ge en hyra på i storleksordningen 29 mnkr, vilken kan jämföras med dagens 21,8 mnkr. Då det finns ett omfattande renoverings behov i våra befintliga kontorsfastigheter så bedöms dock skillnaden mellan dagens hyra och hyran i det nya kommunhuset att bli betydligt mindre än enligt ovan. Hyresberäkningen har inte tagits in i tabellen nedan, dels för att beloppet ännu är mycket osäkert, dels därför att det enligt denna uppställning måste fördelas mellan de olika nämnder som berörs. Det är inte möj ligt i dagsläget eftersom vi inte vet hur stora ytor respektive nämnd kommer att behöva. Kommunstyrelsens beräknade förändring av lokal- och hyreskostnader för år i mnkr S:a tillkommande kostnader/hyra 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a avgående kostnader/hyra 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a förändringar kostnader/hyra 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Budgetram 0,03 0,08 0,08 0,09 0,09 S:a förändringar kostnader/hyra i relation till budgetram 0,03 0,08 0,08 0,09 0,09 10 Lokaler

28 ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inga mvestenngar mplanerade forutom en eventuell mvestenng l nytt kommunhus som för närvarande saknar en mer underbyggd hyres beräkning. 4.3 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnderna I Miljö- och samhällsbyggnadsnämndemas planering ingår Tekniska nämndhuset, vilket har utretts och det har beslutats att delar av huset ska stängas under 2014 för stadigvarande kontorsverksamhet. Förvaltningen kommer att vara kvar i lokalerna, men omflyttning kommer att ske. Lokalprojektet genomförs tillsammans med Huge Fastigheter AB och berörda förvaltningar Förändrade lokalbehov Under planeringsperiden finns inga förändrade lokal behov som innebär tillkommande och avgående ytor förutom den fortsatta planeringen rörande ett eventuellt nytt kommunhus Ekonomiska konsekvenser I nedanstående sammanställning ser vi att miljö- och samhällsbyggnadsnämnderna inte har några tillkommande eller avgående hyror under perioden varför det blir ett överskott gentemot ram. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndernas beräknade förändring av lokaioch hyreskostnader för år i mnkr S:a tillkommande kostnader/hyra 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a avgående kostnader/hyra 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a förändringar kostnader/hyra 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 BudQetram 0,09 0,09 0,09 0,1 0,14 S:a förändringar kostnader/hyra i relation till budgetram 0,09 0,09 0,09 0,1 0, ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inga mvestermgar mplanerade forutom en eventuell mvestenng l nytt kommunhus (se kommunstyrelsen). 11

29 ~ HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 40 (59) Kommunstyrelsen 25 november Diarienummer KS-2013/ Verksamhetsplan 2014 för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut Verksamhetsplan 2014 for kommunstyrelsen, enligt bilaga I till kommunstyrelsens forvaltnings ljänsteutlåtande daterat den 14 november 2013, antas under forutsättning att kommunfullmllktige den 9 december 2013 beslutar att justera budgeten filr 2014 enligt filrslag i tjänsteutlåtandet från kommunstyrelsens filrvaltning daterat den 12 november SammanfattnIng I verksamhetsplanen IlImnas filrslag på etappmål och de utvecklingsåtaganden som filreslås genomfilras under året filr att verkställa kommunfullmllktiges uppdrag och nå en god måluppfyllelse. Kommunstyrelsens filrvaltning IlImnar också filrslag på nödvändiga prioriteringar av medel filr att klara filreslagna åtaganden inom tilldelad budget. Förvaltningen driver arbetet med kommunens vision och kärnvärden mål 2030 och nllmndmålen fllrbättra foretagsklimat filr fler jobb, utvecklade regionala stadskärnor (Flemingsberg och Kungens kurva), sarnt nllmndmålet ökat bostadsbyggande. Andra viktiga frågor for planeringsperioden är de särskilda insatser som planeras i Vårby och Flemingsberg for att stärka kommundelarna, samt smartare arbetssätt. Överlliggnlng Marica Lindblad (MP) yrkar bifall till eget forlag i enlighet med protokolls bilaga KS 24: 1. I övrigt yttrar sig Emil Högberg (S), Birgitta Ljung (MP), Daniel Dronjak Nordqvist (M), Tomas Hansson (KO), Ann-Marie Högberg (S) och ToralfNilsson, administrativ direktör. Britt Björneke (1) anmäler att hon inte deltar i kommunstyrelsens beslut i detta ärende. Härefter filrklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordfilranden stililer propositioner efter varandra, dels om bifall till filreliggande filrslag, dels om bifall till Marica Lindblads (MP) egna forslag och finner att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med filreliggande filrslag. Signaturer. OrdfMindi Juslltl'ar& Utdrlg. tle. lytundi: d.tum OCh 11gnalur

30 ~ HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 41 (S9) Kommunstyrelsen Samrnonlradasdalum 25 november 2013 Paragraf 24 Diarienummer KS-2013/8S1.182 Reservationer Marka Lindblad (MP) reserverar sig till förmån för eget förslag. Protokollsanteckningar Emil Högberg (S) amnäler protokollsanteckning. SIgnallKar: Ordförande Justerare Utdragsbastyrkando: datum och signatur

31 Huddinge kommun Komm unstyreisen FÖRSLAG Ärende 24: Verksamhetsplan 2014 för kommunstyrelsen Prioriteringar för 2014 Kommunstyrelsen skall analysera brister i hantering av fastigheter, bygg lov och upphandlingar/arrenden. Utifrån delula analys skall ett åtgärdsprogram för bättre styrning och kontroll över verksamheten i hela den kommunala organisationen upprättas. En tydlig struktur och information om hur kommunstyrelsen utövar sin uppsiktsplikt skall upprättas. Kommunstyrelsen ska i arbetet med hållbar utveckling följa och ta ansvar för genomförandet av regionala och kommunala klimatmål. Nu filuls skrivningar om företagsklimat men inte om klimat, som är betydligt väsentligare för vårt fortsatta höga välstånd. Investeringar I text nämns inte ett ord om de 49,7 miljoner kronor som ska gå till Trafikverket och den så kallade Förbifart Stockholm. Det är anmärkningsvält att en så stor investering inte nämns, då den är i samma storleksordning som investeringskostnaderna för det samlade bostadsbyggandet i kommunen. Miljöpartiet yrkar: Att 49,7 miljoner kr till Trafikverket för utgår för Förbifart Stockholm, varav l miljon kr för exploatering och 48,7 miljoner kr för investering. För Miljöpartiet de Gröna Jf (U~L(C L ~~~, ll"lc; ( i Marica Lindblad ledamot B~:t:r~1 ersättare

32 Huddinge kommun Kommunstyrelsen PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 24: Verksamhetsplan 2013 för kommunstyrelsen Förslaget till verksamhetsplan utgår från det beslut om mål och budget för 2014 som kommunfullmäktige beslutade om I Juni. Socialdemokraterna föreslog då ett alternativ till mål och budget för Huddinge som bygger på Iden om att jämlikhet och utveckling går hand I hand och att det är genom kunskap och arbete som vårt samhälle blir rikare. Mot bakgrund av den övertygelsen föreslog vi då större satsningar på jobb, skola och förebyggande arbete än vad majoriteten gjorde. VI föreslog också attjiiml/ko villkor skulle vara ett övergripande mål för kommunen på samma sätt som nöjda Invdnore och MI/bar somhiil/sutveckflng. Oförmågan att se ojämlikhetens pris och bristen på åtgärder för att öka jämlikheten är också verksamhetsplanens största brist. I vårt budgetförslag fanns uppdrag om att särskilt arbeta med folkhälso- och trygghetsfrågor I områdena Vårby, Flemingsberg och Skogås. Även om det I år finns med ambitioner för Vårby brister verksamhetsplanen på detta område. Särskilt oroväckande är att det helt saknas fokus på utvecklingen I Skogås. Vårt förslag om ett utvecklingsprogram för östra Huddinge känns mer angeläget än någonsin. Det finns förstås också mycket bra I förslaget till verksamhetsplan. Bland det kan nämnas utvecklingsåtagandena om att Införa barnperspektivet I kommunens styrprocesser och att utveckla stödet till brottsdrabbade. I Inledningen av verksamhetsplanen anges att bostadsbyggande och ett bättre företagsklimat ska vara prioriterat under året. Med tanke på att dessa områden är två stora problem för kommunen är det förstås naturligt. På samma sätt hade det varit bra om det I verksamhetsplanen hade framgått hur kommunstyrelsen avsåg att leda ett arbete med att utveckla och säkerställa en positiv förvaltningskultur mot bakgrund av vad som har framkommit om kommunens hantering av exploateringsfastigheter. Under rubriken demokrati finns bara ett utvecklingsåtagande - att administrera valet. Det känns som en låg ambitionsnivå. I vårt förslag till mål och budget fanns en satsning på det förebyggande arbetet Inom ramen för Sam kraft. Det är olyckligt att vi Inte fick Igenom det förslaget. VI vet att rätt Insatser på ett tidigt stadium är bra ur såväl ett mänskligt som ett ekonomiskt perspektiv. Genom vårt budgettlllskott skulle sannolikt Inte verksamheten vid KomSamman I Flemingsberg behöva vara hotad.

33 När det gäller bostadsbyggande har man nu satt upp ett tydligt mätbart mål, som är det antal Huddinge bör färdigställa för att klara sin andel av regionens befolkningstillväxt, 700 färdigställda bostäder per år. Prognosen för I år är dock endast 160 färdigställda bostäder, så det är mycket långt Ifrån målet. Man konstaterar också att det Inte kan förväntas att man ska nå målet. Det finns skäl att undra över varför man sätter upp mål som man Inte ens tror att man kan uppnå. Det förefaller I vanlig ordning som om man är mer angelägen om att redovisa planer än resultat. Det är bra att ha plan beredskap för student- och ungdomsbostäder och kommunal service. Det är dock Inte tillräckligt. Även när det gäller hyresbostäder för andra grupper är behoven skriande och köerna förödande. Ett åtagande för att få till stånd fler hyresbostäder skulle ha behövts. Den moderatledda kommunledningens nonchalans mot dem som av olika skäl Inte kan eller vill köpa sin bostad är oacceptabel. ) I flera år har vi uppmärksammat att arbetet med det strategiska målet attraktiv arbetsgivare Inte är tillräckligt prioriterat. Det är för många som upplever stress på arbetsplatsen och det finns fortfarande ofrivilliga deltidsanställningar I kommunen. Frågor som rör arbetsvillkor och arbetsmiljö borde prioriteras hårdare. Kommunstyrelsen borde också vara mer aktiv I arbetet med att ta fram så kallade särskilda anställningar för arbetslösa försörjningsstödstagare. G.Hf4\ Emil Högberg, Socialdemokraterna

34 [gj HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLATANDE DATUM Rev DIARIENR KS-2013/ SIDA 1 (5) HANDLÄGGARE Mariam Yousif Mariam.yousif@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsplan 2014 för kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Verksamhetsplan 2014 för kommunstyrelsen, enligt bilaga I till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 14 november 2013, antas under förutsättning att kommunfullmäktige den 9 december 2013 beslutar att justera budgeten för 2014 enligt förslag i tjänsteutlåtandet från kommunstyrelsens förvaltning daterat den 12 november Sammanfattning I verksamhetsplanen lämnas förslag på etappmål och de utvecklingsåtaganden som föreslås genomföras under året för att verkställa kommunfullmäktiges uppdrag och nå en god måluppfyllelse. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar också förslag på nödvändiga prioriteringar av medel för att klara föreslagna åtaganden inom tilldelad budget. Förvaltningen driver arbetet med kommunens vision och kärnvärden mål 2030 och nämndmålen förbättra företagsklimat för fler jobb, utvecklade regionala stadskärnor (Flemingsberg och Kungens kurva), samt nämnd målet ökat bostadsbyggande. Andra viktiga frågor för planeringsperioden är de särskilda insatser som planeras i Vårby och Flemingsberg för att stärka kommundelarna, samt smartare arbetssätt. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fattade i juni i år beslut om Mål och budget Verksamhetsplanen är det dokument som beskriver hur nämnderna, utifrån lagar och förordningar samt kommunfullmäktiges Mål och budget, ska bedriva verksamheten under det kommande året. Verksamhetsplanen utgör därmed grunden för nämndens styrning. Kommunstyrelsens förvaltning har, med instruktionen för nämndernas verksamhetsplaner som grund, utarbetat ett förslag till verksamhets p lan för kommunstyrelsens verksamhet under det kommande året som beskriver vad kommunstyrelsen åtar sig utifrån kommunfullmäktiges mål och uppdrag i Mål och budget samt förslag till fördelning av resurser. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret KS kansli HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

35 00 HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLATANDE DATUM Rev DIARIENR KS 2013/852KS 2013/ SIDA 2 (5) Planen ska stödja ett processinriktat arbetssätt där förvaltningens olika delar samarbetar mot gemensamma mål i syfte att åstadkomma hög kvalitet i verksamheten och ett effektivt resursutnyt~ande. Beskrivning av målstrnktnren Kommunstyrelsens mål, framtagna mått, tidigare resultat samt ambitioner för planeringsåret (i form av etappmål) redovisas i fyra mål- och resultattabeller, en per övergripande respektive strategiskt mål för kommunen i enlighet med den kommungemensamt framtagna strukturen för nämndernas verksamhetsplaner. Till dessa fyra tabeller, där varje övergripande respektive strategiskt mål utgör avsnittsrubrik, hör förklarande texter och utvecklingsåtaganden som följer direkt efter respektive tabell. Dessa texter och åtaganden redovisar de åtgärder kommunstyrelsen planerar genomföra under planeringsperioden för att nå högre måluppfyllelse samt vad styrelsen åtar sig att göra utifrån generella och riktade uppdrag från kommunfullmäktige. Etappmålen beskriver med andra ord tillsammans med redovisade utvecklingsåtaganden vad kommunstyrelsen inom givna budgetramar åtar sig att genomföra under verksamhetsåret. Mål- och resnitattabellerna Mål- och resultattabellerna ska spegla de centrala delarna av basuppdraget, det vill säga den verksamhet kommunstyrelsen bedriver för att bidra till att kommunen uppnår sina mål. Etappmålen uttrycker ambitioner för året. I vissa fall, där måtten är väsentliga för att kunna bedöma måluppfyllelse men där kommunstyrelsen inte har möjlighet att direkt påverka resultaten, så anges inga etappmål. Istället anges att måtten används som indikatorer. Detta ställer höga krav på bedömningen och värderingen av om kommunstyrelsen är nöjd med nivån på resultaten. Om en indikator bedöms ligga långt under önskvärd nivå bör åtgärder vidtas även om inget etappmål kan sättas. I de fall där det är svårt att hitta lämpligt mått till, eller är olämpligt att kvantitativt mäta, ett nämndmål så uttrycks ambitionerna i form av utvecklingsåtaganden eller uppdrag. Inför 2014 har översynen av kommunstyrelsens mål- och resultattabeller fortsatt, och i många fall redovisas nu mått, mätresultat och etappmål, men tabellerna är fortfarande under utveckling. I några fall saknas mått, eller så behöver de preciseras, och i andra fall har ingen mätning hunnit genomföras ännu. Integration av intern kontroll i planerings- och nppfåljningsprocessen För att integrera arbetet med intern kontroll i den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen så redovisas samtliga risker som kommunstyrelsen

36 00 HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM Rev DIARIENR KS-2013/852KS- 2013/ SIDA 3 (5) prioriterar att arbeta med under verksamhetsåret inom ramen för denna process under en egen rubrik i verksamhetsplanen. Prioriteringar för är ett år då kommunstyrelsen vill se att bostadsbyggandet tar fart. Det är viktigt att kommunen växer i takt med befolkningsökningen och i takt med behoven i länet, samtidigt som service utvecklas i takt med expansionen. Kommunstyrelsens förvaltning ska tillsammans med berörda utveckla processer för att möjliggöra en högre takt i bostadsbyggandet. Företagsklimatet ska förbättras genom professionellt bemötande och god service. Kommunstyrelsens förvaltning ska vara ledande i att implementera ett sådant förhållningssätt i hela organisationen. Ett förbättrat företagsklimat ger fler arbetstillfällen vilket är i linje med att hela kommunorganisationen ska ha fokus på arbetslinjen. En samordning och uppföljning av arbetet utgår från kommunstyrelsens förvaltning. Bostäder, näringsliv och arbetstillfällen ska särskilt prioriteras i kommunens viktiga tillväxtområden Flemingsberg, Kungens kurva-skärholmen, Huddinge centrum och Storängen. I Flemingsberg finns flera akademier och kommunstyrelsen ska utveckla samarbetet med dessa i syfte att öka andelen Huddingebor med akademisk examen och stärka Huddinge kommuns status som högskole- och universitetskommun. Utvecklingen av Flemingsberg i sin helhet har av kommunens ledningsgrupp, med utgångspunkt i Mål och budget, pekats ut som en strategisk fråga för att nå visionen om att vara en av de tre mest populära kommunerna i Storstockholm att bo, besöka och verka i. Utvecklingen av Flemingsberg är också viktigt för en långsiktigt hållbar utveckling. Ytterligare en strategisk fråga kopplat till vision och långsiktiga målsättningar är utveckling av Vårby. I Vårby finns goda förutsättningar så som natur och kommunikationer men samtidigt har Vårby högre arbetslöshet, lägre betygsgenomsnitt och högre omflyttning än resten av kommunen. Strukturella insatser ska utveckla och förstärka Vårby. I arbetet med Vårby, precis som i arbetet inom kommunen, i stort ska barn och ungas förbättrade livschanser vara vägledande och ett barnperspektiv ska alltid beaktas. Förebyggande arbete och tidiga insatser för att förbättra livschanserna ska prioriteras och kommunstyrelsen ska fortsätta leda den sektorsövergripande samverkan som sker inom ramen för Sam kraft. Närheten till naturen är en av Huddinges styrkor och något som Huddingeborna uppfattar som en av fördelarna med att bo i kommunen.

37 [gj HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLATANDE DATUM Rev DIARIENR KS-2013/852KS- 2013/ SIDA 4 (5) Kommunstyrelsen strävar efter att utveckla naturupplevelserna för att uppnå visionen och skapa en god bild av Huddinge i regionen. Naturen ska också värnas för sin egen skull vilket är en av de bärande principerna för hållbar utveckling. Kommunstyrelsen kommer under 2014 att följa upp och tydliggöra de miljökvalitetsnormer som rör Huddinge kommun. Både vad gäller visionsarbetet och hållbarhetsarbetet ska kommunstyrelsen leda och samordna hela organisationen. För att klara framtida utmaningar vad gäller befolkningsutveckling med konsekvenser för expansionen, ökade förväntningar på kommunala tjänster och internationell konkurrens så är det avgörande att den kommunala organisationen har smartare arbetssätt som ständigt utvecklas. En strategisk fråga är att dra nytta av de möjligheterna som teknisk utveckling ger och skapa en effektive-förvaltning där automatisering av vissa processer frigör resurser till annat. Kommunstyrelsens förvaltning ska leda arbetet med realisering av kommunens nya e-strategi. I Mål och budget 2014 har kommunstyrelsens budget utökats med 14,6 mnkr för volymökningar (1,0 mnkr), gemensam IT -infrastruktur (4 mnkr), riktade satsningar (3,2 mnkr) samt generell uppräkning (6,4 mnkr). Vidare har en reducering med 0,5 mnkr gjorts på grund av tekniskajusteringar. Sammantaget har budgeten utökats med 14, I mnkr (eller 14,2 mnkr inklusive överförmyndarnämnden). I förvaltningens förslag till kommunstyrelsen inför mötet den 25 november 2013 föreslås budgeten för 2014 justeras så att tidigare beslutad generell effektivisering av 0,36 procent tas bort. Detta innebär att kommunstyrelsens budget för 2014 utökas med ytterligare I 217 tkr. Det föreliggande fiirslaget till verksamhetsplanen har justerats i enlighet med detta. För att verksamhetsplanen ska kunna godkännas krävs dock at! kommunfullmäktige den 9 december 2014 godkänner förvaltningens förslag till justering av budgeten. Nämnderna bidrar även i år med finansiering av kommungemensam utveckling_ Utrymmet för gemensamma utvecklings insatser är liksom ifjol 10 mnkr, varav 3 mnkr avsätts för Samkraft. De gemensamma satsningarna i övrigt är: utredning och ev. införande av förmånsportal och anpassning av förmåner, utveckling av intranätet, ökad drifttillgänglighet (utveckling av befintlig teknik), projektstyrningsverktyg, BI-strategi, datalager samt fortsatt satsning på processutveckling. Kommunstyrelsen har också gemensamt arbetat med att skapa utrymme för viktiga prioriteringar/omprioriteringar med fokus på insatser kring näringslivsarbetet och för arbetet med Flemingsberg och Vårby samt för utveckling kring E-tjänster.

38 ~ HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLATANDE DATUM Rev DIARIENR KS-2013/852KS- 2013/ SIDA 5 (5) Vesna Jovie Kommundirektör ToralfNilsson Administrativ direktör Mariam Yousif Handläggare Bilagor 1_ Verksamhetsplan 2014 för kommunstyrelsen 2. Sammanställning ekonomiska konsekvenser av samhällsbyggnadsprojekt 3. Ekonomibilaga

39 KS-2013/851 HUDDINGE KOMMUN Verksamhetsplan 2014 för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning/administrativa avdelningen NOVEMBER 2013

40 Innehåll Prioriteringar för året Ansvarsområde... 4 Kommunens vision Ett hållbart Huddinge - mål Kommunstyrelsens mål och resultat... 6 Nöjda invånare Hållbar samhällsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Ekonomi lokaler Samhällsbyggnadsprojekt Smarta arbetssättjprocessorientering I ntern kontroll Verksamhetsstatistik - nyckeltal Organisation... 27

41 Prioriteringar för året 20 I 4 är ett år då kommunsty relsen vill se att bostadsbyggandet tar fart. Det är viktigt att kommunen växer i ta kt Illed befolkningsöknin gen och i tak t med behoven i länet, samtidigt som service utvec kl as i takt med expansionen. Kommunstyrel sens fh rvaltning ska till sammans med b e~ rörd a utveckl a processer Rir att möjliggöra en högre takt i bostadsbyggandet. Företagsklimatet ska ru rbättras genom professionellt bemötande och god serv ice. Kommunstyrel sens fö rvaltning ska vara ledande i att implementera ett sådant förhållningssätt i hela organi sationen. Ett förbättrat fö retagsklimat ger fler arbetstillfällen vilket är i linje med att hela kollllllunorganisatiollen ska ha foku s på a rbe t s lir~ e n. En samordning och upp fö ljning av arbetet utgår från ko mmunstyrelsens fflrvaltn ing. Bostäder, näringsliv och arbetstill fällen ska särskilt priori teras i kommunens viktiga tillväxtområden Flemingsberg, Kungens kurva-skärholmen, Huddinge centrum och Storängen. I Flemingsberg finns fl era akademier och kommunstyrelsen ska utveckla samarbetet med dessa i syfte att öka andelen Huddingebor med akademisk examen och stärka Huddinge kommuns status som högskole- och universitetskommun. Utvecklingen av Flemingsberg i sin helhet har av kommunens ledningsgrupp, med utgångspunkt i Mål och budget, pekats ut som en strategisk fråga för att nä vi sionen om att vara en av de tre mest populära kommunerna i Storstockholm att bo, besöka och verka i. Utvecklingen av Flemingsberg är också viktigt rur en långsiktigt hållbar utveckling. Ytterligare en strategisk fråga kopplat till vision och långsiktiga målsättningar är utveckling av Vårby. I Vårby finns goda fö rutsä ttningar så som natur och kommuni kati oner men samtidigt har Vå rby högre arbetslöshet, lägre betygsgenomsnitt och högre omnyttning än resten av kommunen. Strukture lla insatser ska utvec kl a och ru rstärk a Vårby. I arbetet mcd Vå rby, precis S0111 i arbetet inom kolllmunen i stort ska barn och ungas förbättrade livschanser vara vägledande och ett barnperspektiv ska alltid beaktas. Förebyggande arbete och tidiga insatser för au förbättra Iivschanserna ska prioriteras och kollllllunstyrelsen ska fortsätta leda den sektorsövergripande samverk an som sker inom ramcn för Samkra ft. Närheten till naturen Hr en av Huddillges styrkor och något som Huddingeborna upp fa ttar som en av fördelarna med au bo i kommunen. Kommun sty rel sen strävar efter att skapa upplevelsevärden genom naturen för att uppnå visionen och skapa en god bild av Huddinge i regionen. Naturen ska också värn as för sin egen skull vilket är en av de bärand e principerna för hållbar utveckling. Kommunstyrelsen kommer under att följ a upp och tydliggöra de rnilj ökvalitetsnormer som rör Huddinge kommun. Både vad gäller visionsarbetet och hållbarhetsarbetet ska kommunstyrelsen leda och samordna hela organi sati onen. För att klara framtida utmaningar vad gäller befolkningsutveckling med konsekvenser för expansionen. ökade förväntningar på kommunala tjänster och internationell konkurrens så är det avgörande alt den kommunala organisationen har smartare arbetssätt som ständigt utveckl as. En strategisk fråga är att dra nytta av de möjligheterna SOI11 tekni sk utveckling ger och skapa en effekti v e-fö rvaltning där automati sering av vissa processer frigör resurser till annat. Kommunstyrelsens fdrvaltning ska leda arbetet med realisering av kommunens nya e-strategi. KOMMUNSTYRELSEN 13

42 Ansvarsområde Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska organ med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning, Kommunstyrelsen är kommunens centrala arbetsgivarorgan, tillika löne- och pensionsmyndighet. Kommunstyrelsen leder arbetet med att samordna utfonllningen av övergripande mål och riktlinjer for styrningen av hela den kommunala verksamheten, bevakar att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret samt håller fortlöpande uppsikt över verksamheten i de fiiretag som kommunen äger eller annars har intresse i. Kommunstyrelsens uppdrag regleras i kommunallagen och i reglementet för kommunstyrelsen (HKF 9200). Kommunstyrelsens forvaltning ska stödja kommunstyrelsen i dess uppgift att svara för kommunens ledning, styrning och uppsikt. Arbetet genomförs i nära samarbete med kommunens övriga förvaltningar och bolag. Kommunstyrelsens flirvaltning ska stimulera övriga förvaltningar och verksamheter till au bedriva en så bra verksamhet som möjligt utifrån de politiska mål som fastställts av kommunfullmäktige, samordna förvaltningarnas arbete i frågor av kommungemensamt intresse och stödja dem i deras arbete alt erbjuda kommunens invånare en så god service som möjligt utifrån givna resurser. Förvaltningen ska driva ett komlllungemensamt arbete för en långsiktigt hållbar utveckling. Förvaltningen ska också utifrån politiska uppdrag främja en hållbar samhällsutveckling och ett hållbart samhällsbyggande i Huddinge. Kommunens vision Huddinges vision är all vara en al' de tre mest populära kommunerna i Stockholms län all bo, besöka och \'erka i. I den nya val'umärkesplaitformen slås fyra kärn\'ärden filst: mod. omtänksamhet, d,.il' och mång/illd. Syftet med kärnvärdeli är all tala om w/d,'i SO/1/ kommun vill slå for och skafullgera som ledstjäl'llorför alla \'erkmmheler och individer som verkar i kommunen. Varumärkesmätningen som genomfördes våren 2013 visade att 43 procent anger att de känner till kommunens kärn värden medan 62 procent av kommunens medarbetare upplever au kommunens kärnvärden är positiva eller mycket positiva. Endast fyra procent anger att de är mycket negativa. Det här visar att arbetet haft god genomslags- kraft men också att varumärkesarbetet inte fär avstanna. De flesta av kommunstyrelsens medarbetare har tatt en presentation av varumärket ett flertal gånger och många har också deltagit i särskilda workshops med fokus på kärnvärden och vision, Under 2014 fortsätter arbetet på avdelnings- och sektionsnivå att identifiera tre konkreta åtgärder som leder mot vision samt stödjer kärnvärdena. Personalavdelningen kommer under 2014 att fortsätta utvecklingen av arbetsgivarvarumärket. Visionen och kärnvärdena kommer att vara utgångspunkter. 41 VERKSAMHETSPLAN 20t4

43 Ett hållbart Huddinge - mål 2030 I Mål och budget pekar kom munfullm ~ktige ut en långsiktig, önskvä rd och möj lig framtid med fokus på år Avsnittet beskriver hur ett hållbart Huddinge ser ut och vilka vägval komnumen bör göra få r att komma dit sa mt konkreta målsättningar all uppnå inorn områdena: Ansvar mr naturresurser Gemenskap och delaktighet i samhällslivet A ttraktiva bostadsområden God utbildning och kreativt näringsliv Rik fritid och god hälsa. om arbelslinjen och fbrutsättn ingar fbr barn och unga li g ger i linje med ambi tionerna for Uppdraget smartare arbetssätt borgar f1l r ekonom isk hållbarhet. De politiska prioriteringarna for kolllmunstyrel sen rimmar också med målsättningarn a for Genom att genomffira insatser verkar styrelsen för en hållbar utveckling. De fyra strategiska frågorna som nämns i avsnittet om prioriteringar fbr året - upplevelsevärden i naturen, Vårby, Flemingsberg och e-fbrvaltnillg är också viktiga får att nå målsättningarna fb r Genom arbete med mål och del mål ska kommunstyrelsen sträva mot målen f1lr De generella uppdragen KOMMUNSTYRELSEN 15

44 Kommunstyrelsens mål och resultat Nämndens mäl utgår fran de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget samt nämndens verksamhetside. Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen mäls, senaste mätresultat, etappmål f6r planeringsåret samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellenta fliljer text som beskriver vilka åtgä rder som planeras flir året flir att nå ökad mål uppfyllelse. Verksamhetsplanens r/jda trlld Kommunstyrelsens nämndmål och del mål redovi sas i en mål- och resultahabell per övergripande och strategiskt mål. Av tabellerna framgår hur målen mäts (kolumnen mått), senaste mätresultat, ambitioner (etappmål) for planeringsåret samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Mål- och resultattabellerna ska tillsam mans ge en tydlig bild av hur vi klarar basåtagandet och vad arbetet leder till. Kommunens övergripande och strategiska mål utgör slommen i den mr alla nämnder gemensamma Illålstrukturen. För respektive mål anges inom parentes vilket av kommunfullmäktiges del mål som målet stödjer. (Se nummer för kommunfullmäktiges del mål i Mål och Budgetdokumentet). Måtten i tabellerna mäter direkt eller indirekt hur nära vi är all uppfylla våra olika nämnd mål. I många fall används nera olika mått som mäter delaspekter och som tillsammans ger en bild av hur nära målet vi är. Ambitioner I form av etappmål eller åtaganden I de fall vi genom egna insatser direkt kan påverka mätresultaten kan vi också sälla upp etappmål för hur mycket bättre resultat vi ska nå. Etappmål är med andra ord ett av kommunstyrelsens sätt au uttrycka ambitioner ror året och används för att tala om hur mycket vi utifrån planerade, eller genomförda, åtgärder räknar med att kunna furbättra mätresultaten. Det andra sättet vi använder för att uttrycka vad vi vill uppnå är i fonn av utvecklingsåtaganden. Dessa kopplas till nämndmålen, men behöver inte ha direkt koppling till specifika måll och mätresultat. Utvecklingsåtaganden beskriver satsningar som görs för att förbättra verksamheten samt för att svara upp mot uppdrag från kommunfullmäktige. I de fall där det är svå rt att hilla, eller olämpligt all kvantitativt mäta, ett näl11ndmål så uttrycks ambitionerna i form av utvecklingsätaganden eller uppdrag. När måtten används som Indikatorer Kännetecknande för bra mätt är att de specifikt mäter hur nära man är att uppfylla näl11ndmålet. För vissa nämndmäl är det svå rt all hiua bra m;\li. I sådana lägen kan det vara nödvändigt att använda mer indirekta mått SO I11 indikerar att vi går i önskvärd riktning. De mått som i måltabellerna anges som "indikatorer" bedöms vara intressanta alt följa men de har så indirekt koppling mellan de insatser kommunstyrelsen gör och effekte r na av dessa insatser i form av förändrade mätresultat att det inle är lämpligt att sälla etappmål. Om mätresultatet för en indikator inle är tillfredsställande så är detta en impuls till att insatser inom området bör prioriteras. Kopplingen mellan må/- och resultattabellerna och de f/jrklarande texterna Efter varje mål tabell kommer ett avsnitt med kommentarer, förklarande texter och redovisning av åtgärder. I dessa avsnitt så återkommer nämlldmålen och delillålen S0111 rubriker. Under dessa rubriker förtydligas nämndmålen och redovisas vad styrelsen vill åstadkomma under året. Där återfinns analyser, bakgrundsbeskrivningar, eventuell motivering till etappmål, planerade utvecklingsåtaganden ffir äret samt kommunstyrelsens åtaganden med anledning av kommunfullmäktiges generella och riktade uppdrag. Om må/- och resultattabellerna Mätningar ä,. genomförda linder 201 J och {H' kommunen 0111 ingel annal anges. 6 I VERKSAMHETSPLAN 2014

45 Nöjda invånare Kommunstyrelsens mål och resultat MAI MAtt Bra att leva och bo i Huddinge (1.1) Andamålsenlig samordning av kommunens trygghetsarbete Andel elever i årskurs nio som upplever sitt bostadsområde som tryggt på kvällstid (Stockholmsen käten 2012) Sonaste mllrooultat (föregående mätning Inom parentes)._-----_.. _. 78 % (2010:80 %) Flickor 68 % (66 %) Pojkar 89 % (91 %) Trångsund 87 %3 Flemingsberg 71 %4 Ranking i länel 5 Flickor 11/18 Pojkar 9/18 Etappmål 2014._---_. 2014:82 % Kommentar Nästa mätning sker 2014 Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid I Betygsindex (0-100) för faktorn trygghet' 64 % 2014:68 % Kvinnor 56 % Män 74 % Stuvsta-SnäHringe 78 % Vårby 34 % 56 (2011 :54) 2014:58 % Kvinnor 53 (2011 :53) Män 59 (2011 :55) Ranking i länet 5 15/22 God kommunal verksamhet (1.2) Antal fullbordade inbrott (i permanentbostader) 235 (2011 :218) Indikator 47 inbrott andra kvartalet 2013 (39 inbrott första kvartalet 2013) Invånarna får gott bemötande och god service i mötet med kommunen Medelbetyg (1 10) för bemötande kontakt med kommunen 2 6,4 (2011 :6,6) Kvinnor 6,3 (2011 :6,9) Män 6,5 (2011 :6,2) Ranking i länets 7/12 7,0 MAtning av bra bemötande och service i vaxeln Kundernas nöjdhet med konsu ~ mentvägledningen vad gäner: 80% 85% Mätning av Q survey, 100 samtal I Befolkningsundersökningen Huddinge kommun gcnomfbrdc tills:unmans ml-d Sw(.'Co en enkätundersökning under vören Drygt 4000 slumpmassigt utvalda in vånare i öldem år tillfrngadl's och svarsfrekvensen var 45 procen!. en bortfallsstudie har genomfö rts. Syftet med undersökningen tir all ge kommunen bl!.urc kunsknpcr om vad invånarna tycker om all leva och bo i Huddinge. 2 SC B:s Ml-dborganmdersökning Statisti ska Centl1llbyrnn genom fö r ärligen en attitydundersökning bland invånare i landets kommuner. Iluddingc deltar i undersökningen vartannat är och kommunstyrelsen :mvtinder delar av resultaten i sin mål och resultatbild. Ju högre betygsindexjmedelbctyg. desto större nöjdhcl 1000 slumpmtlssigt utvalda personer tillfr.1gadcs och svars frekvensen i års undersökning var 40 procent. J Det geogra fiska område som föll högst mätresultat.. Det geogmliska ommdc som flhtl tigst mfitrcsultal. ~ Jämförelser med and ra kommuner. Anges som HuddingL'S rnnking bland jämtorda kommuner. Jäml()relsema sker moo de kommuner som har deltagit i samma undersökning eller mfillling. alternativt dtir statistik linns thr alla eller någm kommuner i lfine!. Darför joml()r vi oss inte alltid med alla 26 komlll u ner i länet. 6 HuBrå utläses Huddinge brotl slörebyggande rm. Index CRM utltiscs COllllTIun ity Rcadincss Model oc h tir en modell tbr all besk ri va en organislllions förändringsbellägenhct i cli specifikt ämnesområde. KOMMUNSTYRELSEN 17

46 Mål Målt Senasta Eloppmål Kommentar mätresullot (föregående 2014 mätning Inom parentes) Tillgänglighet Bra och mycket bra 85 % 87% Bemötande Bra och mycket bra 96 % Bibehålla Svarets kvalitet Bra och mycket bra 98 % Bibehålla Kundernas nöjdhel med budget och skuldrådgivning vad gäller. Nöjda med väntetiden för Bra och mycket bra 91 % Bibehålla personligt möte Respektfullt och vänligt be- Bra och mycket bra 96 % Bibehålla mötande Fått den hjälp de behövde Bra och mycket bra 84 % Bibehålla Medborgarnas nöjdhet med samhällsvägledningen vad gäller: Tillgänglighet ara och mycket bra 97 % Bibehålla Bemötande Bra och mycket bra 98 % Bibehålla Svarets kvalitet Bra och mycket bra 94 % Bibehålla God tillgänglighet lill kom mu- Medelbelyg (1-10) för hur lim del är 6,1 (2011 :6,2) 6,3 nens medarbetare att komma i kontakt med tjänste- Kvinnor 5,9 (2011 :6,4) män eller annan personal i kom munen 2 Män 6,2 (2011 :6,0) Ranking i l äne t ~ 6112 E-postmätning - andel där KSF 63 % (2012: 66 %, 2011 : 80 %, svarar inom två dygn 2010: 85 %, 2009: 74 %) Genomsnittlig svarstid på KSF 9 arbetstimmar 10h (2012: 14h, 2011 : 4h, 2009: 5h) Servicecenter behandlar snabbt Andel kontakter som slutförs i 75% 78% och effektivt inkommande samtal servicecenter utan att det vidarebe och bidrar till att den som ringer fordras till handläggarna så långt som möjligt får svar vid första kontakten. God information ti ll invånarna Medelbelyg (1-10) för 6,7 (2011: 6,6) Bibehålla tidningen Vårt Huddinge 2 Kvinnor 6,8 (2011 :6,9) Män 6,6 (2011 :6,3) Medelbelyg (1-10) för 6,5 (2011 :6,6) annonsen i "Mitt i Huddinge,,2 Kvinnor 6,7 (2011 :6,6) Män 6,4 (2011 : 6,4) Bibehålla Medelbelyg (1-10\ för 6,6 (2011 :6,5) 6,7 Kvinnor 6,6 (2011 :6,4) Män 6,5 (2011 :6,6) Andel invånare som använder 22 % (2011 :20 %) 25% huddinge.se minst en gång/månad 2 Kvinnor 22 % (2011 :24 %) Män 21 % (2011 :17 %) Väl fungerande e tjänster som Statistik användandet av komrnu Totalt besök under peri- Se nerbruten underlättar medborgarnas deiak- nens e-tjänster oden jan-3d sep för de 13 statistik under lighet och kontakter med kom - e-tjänster som ingår i mätning rubriken munen en. "verksamhetsstatistik", sid 26. Kundernas nöjdhet med kommunens e-tjänster Inflytande j vardagen (1.3) Nöjd-Innylande-Index (0-100)' 44 (2011 :43) Bibehålla Kvinnor 44 (201 1 :45),-".,,-.,---_..-'--.-. Män44 (2011 :40) Ranking i länets 6/24 -._ _-_._-----_..- Mätmetod saknas 81 VERKSAMHETSPLAN 20 14

47 Mål Mått Senaste Etappmål Kommentar mllreoultat (föregående 2014 mätning Inom parentes) Betygsindex (0-100) rör faktorn 43 (2011 :41 ) Bibehålla påverkan 2 Kvinnor 44 (201 1:44) Män 42 (2011 :38) Ranking i länets 7/22 Betygsindex (0 100) för faktorn 49 (2011 :50) Bibehålla förtroende 2 Kvinnor 49 (2011 :55) Män 48 (20 11 :45) Ranking I länets 7/22 God tillgänglighet till kommu- Medelbetyg (1-10) på frågan: hur 5,3 (2011 :5,2) 5,3 nens politiker nöjd är du med möjligheter au Kvinnor 5,2 (2011 :5, 1) komma i kontakt med kommunens Män 5,4 (2011 :5,3) politiker Ranking i länets 8122 Valfrihet (1.4) Antalet valfrihetssystem 6 10 si (2011 : 8 si) Indikator inom kommunen Likvardig behandling (1.5) Andel personer som upplever att 1 % Indikator de blivit diskriminerade i mötet med Huddinge kommuns verksamhet. I {> Val frihctssyslcm (kund va lssyslcm) kännetecknas av all kundema utrustas med en peng och sjä lva tar välja bland!lem godkanda ut torarc. M:.1 lcl ar att sätta brukaren och dennes preferenser i fokus genom all skapa en marknad med vulmöj ligheter dtlr konkurrensen mellan utl'bmma samtidigt cflcktivisemr verksa mheten och utvccklar tjnnsten. Invånarna ska va ra nöjda med den verksamhet kommunen erbjuder. Mycket av verksamheten bedrivs i nämnderna och kommunstyrelsens roll är främst indirekt ur ett invånarperspektiv. Kommunstyrelsen bedriver dock viss egen verksamhet där invånarna är den direkta målgruppen. Bra att leva och bo i Huddinge Huddinge borna ska känna ah de bor i ett tryggt och trivsamt Huddinge. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar mr översiktsplanering, exploatering och områdesutveckling. Vidare ansvarar kommunstyrelsen mr att öka tryggheten bland invånare, generera utbildningsmöjligheter och arbeten. Ändamålsenlig s amo rd ning av kommunens trygg hetsa rbete Att tltrre brott begås är ett vikligt uppdrag i arbetet. Arbelet utvecklas i samverkan med olika aktörer SO I11 föreningar, myndigheter, rurelag och andra parter. Samordningen av brottsfhrebyggande insatser ska f6rbättras. Ufl'ecklingsåfagallde Implementera handlings planen mot organ iserad brottslighet. Ulveckla slödel lill brottsdrabbade. Ata ga ndet d irekt kopplade t ill nämndmålet Naturupplevelser För att ta till vara och utveckla utbudet av natur- och kulturupplevelser i Huddinge geno rnf(jrs ett komlllungemensam I arbele som syftar lill att ffirbättra livskvaliten, öka Huddinges attraktivitet och därigenom stärka varumärket. Basen f(jr framtida satsningar fokuse ras på Huddingeborna samt boende i stockholmsregionen. Den fortsatta utvecklingen är ell längsiktigt arbete som kräver en tydlig rikining, samordning och ulhållighel, vi lket är en process med mänga aktörer såväl inom komnulilen som externt. De delar som inte naturligt faller inom ramen fbr respektive aktörs basålagande kommer med start hösten att gellomfbras som ett kommungemensamt projekl som pågår under hela 20 14, Ufl'ecklillgsåtagande samverkan med andra aktörer utveckla naturupplevelserna i Huddinge genom alt leda ett kollllllungemensamt projekt. God kommunal verksamhet Kommunens verksamheter ska präglas av god service och hög kvalilel, lill exempel genom hög lillgänglighet, individanpassad service och ett gott bemötande. KOllllllunens handläggn ing ska vara snabb, rällssäker och behand la alla likvärdigt. KOMMUNSTYRELSEN 19

48 Invånarna får gott bemötande och god service mötet med kommunen Ambitionen är att bibehålla de goda resultaten for Huddinge servicecenter. En särskild insats görs dock gä llande växeln fbr att öka kundnöjdheten gäl lande bemötande samt att avsluta fler ärenden direkt i servicecclltret. Överlag ökas också ambi tionen på kommunstyrelsens förvaltning när det gäller bemötande av kolllmuninvånarna. Utveck ling sker inom ramen för basåtagandet samt varumärkesarbelct. God tillgänglighet till kommunens medarbetare Vi vill öka tillgängligheten hos tjänstemännen på koil\ munstyrelsens förvaltning. Därför ökar vi ambitionen för at! nå må let när det gäller just tillgängligheten. God Information till Invånarna Ambitionen är att bibehålla de goda betygen för kommunens tidning och annons samt att höja medelbetyget för och användandet av kommunens webbplats. Utveckling sker inom ramen för basåtagalldet. Väl fungerande e-tjänster som underlättar medborgarnas delaktighet och kontakter med kommunen Under kommer arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e-fi>rvaltning, att accelerera. Den nya e-strategin, som mrväntas antas av kommunfullmäktige i slutet av 2013, l11ed tillhörande handlingsplan kommer au vara ett styrande dokument i detta. Arbetet med behovsanalys, arkitektur och metodstöd för ettektiv utveckling av e-tiänster kommer au fortsätta mr att säkerställa all fokus läggs på utveckling SOI11 gynnar både kunder och verksamhet. Genomföra &-strategl Kraven ökar ständigt på de tjänster och den service SOIll Huddinge kommun tillhandahåller och nya tjänster SOI11 kommunen mrväntas tillhandahålla i framtiden. Det pågår en mängd initiativ på EU -nivå, via e delegationen, regeringen, SKL m.fl. viika syflar till all ta Sverige in i ell e-samhälle. I det digitaliserade e-samhället kommer utbyte av information mellan Huddinge kommun, privatpersoner, roretagare, andra kommuner, statliga verk och privata organisationer att öka likväl som kommunikation med internationella motsvarigheter. Huddinge har arbetat fral11 ell rörslag till st rategi rör hur kommunen, baserat på ovan nämnda initiativ samt Huddinges Mål och budget ska förflytta sig tiil e-samhället och bli en "digital kommun". En handlingsplan k0l1ll11er att finnas framtagen, som kommer att beslutas i samband med e-strategin. U"'ecklingstltagallde Påbörja arbetet med att realisera den nya e-strategin för att ta Huddinge in i e-samhället och stimu lera och underlätta medborgarnas delaktighet genom att erbjuda medborgarna väl fungerande e-tjänster. Atagandet direkt kopplade till nämnd målet Nytt kommunhus 1 september 2013 godkände kol11munfullmäktige rapporten från den fbrdjupade komll1unhusutredlllllg som påbörjades Kommunfullmäktige beslutade också att kommunen i samarbete med Huge Fastigheter AB ska inleda en förstudie (fortsättningsvis kallad projektering) avseende ett nytt kol11l11l1llhus i fast igheterna Forellen II Illed flera, att kolllmunstyrel sens förvallning ska ta fram beslutsunderlag ror val av kontorslösning, att fortsätta kart läggn ingen av behovet av sarnmanträdesytor 1 att undersöka olika alternativ fi>r fö rl äggningen av serverhaliar för IT samt att utreda vilka nya arbetssätt och organisatoriska förändringar SOI11 behövs för att uppnå avsedd effektivisering av de administrativa funktionerna. KOllllllunstyrelsen hade dessförinnan, i augusti 2013, gett kol11mundirektören i uppdrag att besluta om avtal med Huge Fastigheter AB om samarbete kring projektering. U/\'eckli"gsåfagande I samarbete med Huge Fastigheter AB genom fbra en projektering avseende ett nytt kollll11unhus genom att leda ell projekt som förväntas pågå under hela Inflytande i vardagen I Huddinge formas service, verksamheter och miljö i en öppen dialog och samverkan med berörda parter. Ett medvetet arbete med all öka delaktigheten är viktigt, liksom all det är lätt för invånarna att komma i kontakt med kommunens medarbetare och politiker. Utveckling sker inom ramen mr basåtagandet. T ill exempel kan nämnas genomrutandet av demokratidagar under hösten. En insats SOI11 i förlängningen förväntas påverka de tre måtten under detta måi. God tillgänglighet till kommunens politiker Det är viktigt all invånarna känner all det går att få kontakt med kommunens politiker. Senaste mätresultat samma nivå SOI11 styrelsens etappmål. Valfrihet är på Valfrihet och kvalitet ska känneteckna kommunens verksamheter. Genom att erbjuda valmöjligheter inom olika områden skapas möjligheter for fler att kunna påverka sin livssituation. Inga specifika utvecklillgsåtaganden med bäring på målet valfrihet görs för 20 14, men till exempel sker fortsatt utveckling av tjänsten Jämför service på huddinge.se inom ramen ror basåtagandet. Likvärdig behandling Kommunens verksamheter ska anpassas efter invånarens förutsättningar. Ingen diskriminering ska tb rekol11m a inol11 10 I VERKSAMHETSPLAN 2014

49 de kommunala verksamheterna. Senaste mätresultatet visar att en procent upplever sig diskriminerade i kontakt med någon verksamhet. Under genomförs en ny mätning. Ut ifrån FN-konventionen frän 2009 om rälligheter mr personer med funktionsnedsättning och den nationella funktionshinderpolitiken "En strategi får genomfårande av funktionshinderpolitiken " ska arbetet med au öka tillgängligheten för personer Illed funktionsnedsättning fortsäua, Syftet med den natione lla strategin är att presentera inriktningen, sätta konkreta mål för sam hällets in satser och fb lja lipp resultaten. Inriktningen är att fortsätta att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället, förebygga och bekämpa diskriminering och att skapa förutsättningar ror självständ ighet och självbestämmande. Utöver tillgänglighetsarbetet ska åtgärder med bäring på regeringens strategi för funktionshinderpolitiken definieras och genom föras. Hållbar samhällsutveckling Kommunstyrelsens mål och resultat Mål Mått s._te mltrosulta! (föregående mälnlng Inom parentes) Etappmål 2014 Kommentar Ekosystem i balans (2,1) Växthusgasutsläppen per invå- Totalt växthusgasutsläpp i kommunare är år ,0 tonlinv. och år nen per invånare ,0 ton (ton C02-ekvivalenter) 2011 : 2,2 ton/inv, (2010: 2,4 ton/inv,) (2009: 2,5Ion/inv.) Indikator Basår: 1990 Basvärde: 4 lon/inv Miljöanpassat byggande Exploateringsprojekt - andel ram- Nov 2012-juni 2013: 8 av 15 och exploateringsavtal med krav på (Nov 2012-mars 2013: 4 av 7) miljöcertifiering Indikator Systematiskt internt miljöarbete Avdelningarnas/enheternas uppnådda miljömål för året jämfört med det lotala antalet miljömål Nytt mått. Fötjs upp i slutet av året. Kommunstyrelsens förvaltnings 2012: 129 kg C02 utstäpp av CO, från transporter per (2011 : 100 kg C02) årsarbetare Hela kommunorganisallonens utsläpp av CO 2 från arbets- och tjänsteresor 2012: 3306 ton C02 (20 lo: ton C02) 2014:90 kg 2014:3 113 ton (Reduktion av utsläppen av koldioxid med 10 % till 2014) Energianvändningen i kommunens samtliga ver1l;samhetslokaler i Huges bestånd 2012: 139 kwhlkvm (2011 :148 kwhlkvrn) 11 2 KWhIkvm exklusive verksamhetsel år : 70 KWhlkvm Minskad förbrukning av kopiatorpapper på KSF 2012: M ark (2011 : M-ark) (2010: oooa4-ark) (2009: A4-ark) (2008: M-ark) Minska 10 % Demokrati (2.2) Förtroendevalda har goda arbets- Andel förtroendevalda som är nöjda förutsättningar med arbetsförutsättningama (Politikerenkäten. skala 1-5) 2012: 4,0 (2009: 4,2) Kvinnor 4,1 (4,2) Män 3.9 (4,2) Bibehålla Nästa mätning 2016 Andel invånare som kan tänka sig alt arbeta politiskt i kommunen 2 15%(2011:20%) Kvinnor 10 % (2011 : 17 %) Män 20 % (2011 : 23 'lo) 3,6 (2009:3,7) Indikator KOMMUNSTYRELSEN 111

50 Mål Mått Senaste Etappmål Kommentar mllt80ultat (föregående 2014 mätning inom parentes) Medelvärdet för rubriken "besluts- Kvinnor 3,8 (2,7) Nästa mätning underlag och information" (Politi- Män J.7 (J.7) görs 2016 kerenkälen. belyg 1-5) Jamlikhet (2.3) Upplevd diskriminering i samhället 7 % (2009: 7 %) 2014: 6 % Ytler1igare Andelen personer som under de Kvinnor 7 % (9 %) mått utvecklas senaste 12 månadema, känt dig Män 7 % (4 %) under 2013 Ansvarsfullt bostadsbyggande (2.4) utsatta för diskriminering, trakasseri eller mobbning I Stuvsta-Snättringe: 2 % (3 %) l Flemingsberg: 11 % (13 %) Hälsosam fysisk miljö med skön- Andel invånare som har max : 98 % (2010: 99 %) Indikator hets-, trevnads och rekreations- meter gångavstånd till ett grönornvärden råde som är minst m2 Andel invånare som har max : 88 % (2010: 96 %) Indikator meter gångavstånd till ett grönområde som är slörre än 5 ha Invånama har ett kommersiellt Andel bostäder som har max : J6% Indikator utbud inom rimligt avstånd meter gångavstånd till en dagligva- (2010: J6 %) rubutik (2009: J7 %) Andel invånare som har max 500 m 2012: 83 % gångavstånd till kolleklivtrafikhåll- (2010: 8J %) plats med en turtäthet på 20 minu- (2009: 86 %) ter eller bättre i rusningstid Indikator 700 inflyttningsklara bostäder per Färdigställda bostäder i småhus Mars: prognos 160 enligt egen 256 enligt projekt- Nytt mått år (medeltal över fem år med start respektive bostadshus bedömning plan 201J-2015 kommer ) (460 enligt projeklplan ) Kunskap och livslångt lärande (2.5) Stärka Flemingsberg som kun- Detta mål är svårt au mäla kvantitativt Ataganden görs skapscentrum men ingår i kommunstyrelsens upp- för året. Beskrivs i drag. den förklarande texten. Positivt näringslivsklimat för fler jobb (2.6) Strategiskt arbeta med företagse- Antal nystartade företag 2012:621 ( ) Indikator Mätning tas tableringar Antal avslutade företag 2012:346 (294. 4J8) va~e år Källa : BoIagsverket (jmf 2011, 2010 och 2009) Utveckla servicen till det lokala Andel nöjda i företagarenkät. 65 (2012: 68) 7J Nästa mätnäringslivet (SBAs serviceuncfersökning, Nöjd- ning är 2015 kund index.0-100) 2013 genomförde 190 kommuner mälningen. Medelvärdet var 67. Huddinge rankades som nummer 22 i länet Placering i Svenskt näringslivs Ranking 100/290 av landets 70 mätning av företagsklimatet i Sve- alla kommuner rige 2012: Ranking nr 17 i länel. (2011 : 112:e plals. 2010: 70:e plats) Utvecklade regionala Kungens kurva stadskärnor enligt utveckl- OmSättning handel: 2008: 5 769,7 miljoner kr Indikator Ny mätning ingsprogrammen ( ) Antal anställda Inom handel personer planeras VERKSAMHETSPLAN 2014

51 Generellt Pågår framtagande för målt på utveckling av regionala stadskämor inom Landstinget TMR Vi awaktar det val fungerande transportinfrastruktur (2.6, 2.4, 2.1) Lokalyta handel kvm Flemingsberg Antal tillkommande bostäder Inga nya Indikator Antal nystartade kunskapsinten- 18 (2012) Indikator planeras slva företag ingen ny mätning Fösta mätning 2014 (befolkningsundersökning) God folkhälsa (2.7) Internationellt arbete (2.8) Självskattad hälsa för vuxna-l- 71 % (2009: 65 %) Kvinnor 71 % (63 %) Män 71 % (68 %) Trångsund: 78 % (71 %)~ Vårby 60 % (56 %).. Ranking i länets. Flickor 11/18 Pojkar 9/18 Självskallad psykisk hälsa för eleveilo (2010: 62) i årskurs nio (Stockholmsenkäten Flickor 53 (54) 2012, index 0-100) Pojkar 68 (68) Stuvsta-Snättringe 65 ~ Vårtly 53 Ranking i länets: Flickor 11/18 Pojkar 9/18 Andel elever i årskurs nio som inte 47 % (2010: 42 %) dricker alkohol (StockholmsenkätenFlickor 41 % (40 %) 2012, index 0-100) Pojkar 54 % (45 %) Trångsund 33 % i Flemingsberg : 60 % 4 Delta mål är svårt alt mäta kvantitativt men ingår i kommunstyrelsens uppdrag. Ranking i länef i : Flickor 11/18 Pojkar 9/ : 72 % 2014: : 50 % Ataganden görs för året. Beskrivs i den förklarande lexten. Ett hållbart Huddinge - Mål 2030 beskriver det samhälle som vi strävar efter. Utvecklingen ska präglas av långsiktigt tänkande och leda till ell ekosystem i balans, demokrati, jämlikhet, ansvarsfullt bostadsbyggande, kunskap och livslångt lärande, ett positivt näringslivsklimat, utvecklade regionala stadskärnor, väl fungerande transportinfrastruktur, folkhälsa samt internationellt arbete. Ekosystem i balans Genom ett strat egiskt miljötänkande ska vi min ska vår egen negativa miljöpåverkan. Transporter och energianvändning ska inte bidra till skadliga luftföroreningar och klimat förändri ngar. Växthusgasutsläppen år 2050 är 1,0 ton/inv Huddinge kommun har minskat sina utshipp av växthusgaser med 44 procent mellan år 1990 och 20 I I. Det senaste mätvärdet är från 20 II och uppmätte en nivå på 2,2 ton koldioxidekvivalenter per capita. Målet är att nä 2 ton per capita till år 2020 och I to n per capita till år De nu uppnådda utsläppsminskningarna beror främst pil omställning Iii I fornyelsebara bränslen i cnergirursörjningssektorn. Den största utsläppskällan i Huddinge kommun utgörs av trafiken, vilken står för ungetltr hälften av de totala utsläppen. Inom denna sektor har in gen minskning skett utan nivåerna ligger på ungefär desalllina eller något svagt ökande. MIljöanpassat byggande I alla nya ramavtal för cxp loatering på kommunens markställs krav ror låg energianvändning och på miljöcertifiering. Vid exploatering på privat mark kommer en diskussion rums med exploatörer ror alt uppnå ett miljöanpa ssat byggande. Systematiskt internt miljöarbete Koml11unens miljöledningssystem är integrerat i ordinarie styrmodell. Varje verk samhet inom kommunen ska göra en miljökartläggning för all identifiera vilka miljöaspekter som är de största inom verk samheten och därm ed ku nna sälla upp mål och åtgärder för det egna miljöarbetei. Verk- KOMMUNSTYRELSEN 113

52 samheternas miljöarbete följs upp på förvaltningsnivå. Kommunstyrelsen stättar och följer upp nämndernas arbete. Kommunstyrelsen har genomfårt egna miljökartläggnillgar och arbetar med mål och åtgärder utifrån dessa i den egna verksamheten. Kommunstyrelsen arbetar också med interna miljöfrågor på en nämndövergripallde nivå. Samordnad varudistribution I dagsläget transporteras och levereras kollllllunens beställda varor av respektive leverantör till respektive beställande enhet. Målet är att styra om relevanta leveranser till en gemensam knutpunkt där omlastning sker. Därifrån kör en transportleverantör ut dessa från alla varuleverantörer samtidigt med ett for transporten optimalt fordon som kör en optimal körväg. Genom detta minskas yrkestrafiken och utsläppen i kommunen och trafiksäkerheten vid kommunens verksamheter fdrbättras avsevärt. Vidare ger samordnade leveranser våra verksamheter en god fårutsättning att jobba strukturerat med beställning och mottagande av varor då antalet leveranser sjunker och leverans istället sker vid ett flital tillfallen och då vid givna tidpunkter. Huddinge deltar därfår i ett södertörnsgemensamt projekt for att införa samordnad varudistribution och implementera della i Huddinge kommun genom ell lokalt projekt. Upphandling av transport leverantör genom fårs av det Södertörnsgemensamma projektet under UI\'ecklingsålagmule Samordna varudistributionen i Huddinge kommun genom det lokala projektet samt i det södertörnsgemensamma samarbetet. Minska utsläppen frtjn tjänste- och arbetsresor Kommunen antog 2010 K limat- och energi planen. Planen innehäller en rad mäl och åtgärder rur all visa på hur Huddinge kommun angriper klimat problematiken. En av åtgärderna i planen är att göra en analys av kommunanställdas tjänste- och arbetsresor och identifiera åtgärder för att minska utsläppen. Under 2010 och 2011 gjordes en sådan analys i samarbete med forskare på KTH; Climate and economic research on organisation (CERO). I samband med denna analys identifierades även åtgärder inom kommunens resor och transporter som minskar växthusgasutsläppen. Våren 2013 tillsalles en projektgrupp rur all till och med 2014 arbeta med genomförandet av beslutade åtgärder. Under våren gjordes även en uppföljning av den inledande analysen. Denna visade alt organisationen hade minskat sina utsläpp av koldioxid med 3 % jämfårt med den första analysen. Ul11ecklingsåtagande SlutfOra projektets Genomförande av planerade CERO-åtgärder i syfte all minska utsläppen från kolllmunanställdas tjänste- och arbetsresor. Minska energianvändningen Kommunen har som mål att minska energianvändningen i kommunens verksamhetslokaler. I de nya hyresvillkoren för verksamhetslokaler mel Ian kommunen och H uge, som är under framtagande, kommer frågan Olll minskad energianvändning att beaktas. Syftet är att minska energianvändningen i fastigheterna. Detta kommer därmed även att innebära en ekonomisk besparing fdr både kommunen och Huge. Minskningen av energiförbrukningen ska kunna ske genom både aktiva åtgärder såsom, investering i ny teknik och andra energisparåtgärder (till exempel belysning). Men också indirekta åtgärder såsom utbildning och information till verksamheten 0111 hur man sparar energi. UI\'ecklingsålagal1de Effektivisera energianvändningen verksamhetslokaler. Ataganden direkt kopplade till nämndmålet kommunens Fokusera på mi/jökvalitetsnormerna Miljökvalitetsnormer syftar till att reglera den kvalitet på miljön ska uppnås till en viss tidpunkt. Det finns idag miljökvalitetsnormer fik buller, luft och vatten kvalitet. Kommuner och myndigheter har huvudansvaret för alt normerna foljs, men ett visst ansvar finns även hos olika verksamhetsutövare. Om en miljökvalitetsnorm inte upptylls ska ell åtgärdsprogram tas fram för all konlina till rälla med överskridandet. Åtgärdsprogram finns idag för länet för luft och för Tyresåns Vallenförbund rur vallen. För buller häller ell åtgärdsprogram pä all tas fram i kommunen. I Mål och budget för 2014 anges all kommunstyrelsen, i samverkan med miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden, ska följa upp och tydliggöra de miljökvalitetsnormer som rör Huddinge kommun. Utl'ec:k/il1gsåtagal1de Sammanställa situationen rörande miljökvalitetsnormerna inom de tre olika områdena luft, vatten och buller och vad som idag görs eller har gjorts pä området samt tydliggöra de roller som olika aktörer har. Säkerställa all uppföljning sker och all åtgärder genomfors i den utsträckning kommunen har rådighet. Demokrati De politiska partierna och deras fdrtroendevalda utgör grunden i den representativa demokratin. De fdrtroendevalda ska ges goda fdrutsältningar for sitt arbete så att demokratin kan fungera. Invånarna har rätt till tillgängliga och insatta politiker. Att människor deltar och har inflytande i samhällslivet är en viktig aspekt för hållbar utveckling. För all stärka och komplettera den representativa demokratin är utveckling 141 VERKSAMHETSPLAN 2014

53 av medborgardialog och ol ika former av delaktighet Ibr invånare viktigt, till exempel genom satsningar som Huddinges demokratidagar är eu speciellt år i svensk val historia. För fd rsta gången sker val till Europapa rlamentet, riksdag, landstings- och kolllmun fullmäktige sanlilla år. Utl'ecklil/gsåtagallde Adm inistrera genomförandet av dels EU-va l 25 maj, dels allmänt val 14 september. En inve ntering av röstrnottag ningsloka lerna ska göras ur tillgänglighetssynpunkt Förtroendevalda har goda arbetsförutsättningar Att skapa goda för utsättningar för de förtroendevaldas arbete är viktigt {(jr att demokratin ska fungera. I senaste politikerenkäten gav politikerna sina arbetsförutsättllingar betyget 4,0 <av 5). Jämlikhet Jämlikhetsarbetet sträva r efter au alla som bor i Huddinge ska ha samma rättigheter, möj ligheter och sky ldigheter och vara en del av sanlilla samhällsgemenskap, utan att mångfalden går tllrlorad. Människor med olika bakgrunder och kompetenser gynnar kommunen, därför skapar kommunen for utsättningar fö r att mötas. Jämställdhet mellan könen ska vara en självklar del i jämlikhetsarbetet Barns bästa ska sättas i främsta rummet. Jämlikhetsarbetet i kommunen som omfattas av område och kön utvecklas till all inkludera även barnperspektivet. Ko mmunens arbete ska utformas så att barns intressen tillvaratas. Kommunen ska sätta barn i fokus vid beslut med betydelsen au en analys av barnets perspektiv i forhå l lande till aktue ll situat ion görs. Kommunen ska la hänsyn till de mänskliga rättigheter som barn har och säkerställa au dessa tll lj s i åtgä rder och beslut som rör barn. I kommunen ska det finnas kom petens om barn och ungdomars behov som utgör grund for prioritering av åtgärder. Ull'ecklil1gsålagande In fd ra barnperspektivet och ve rksamheter. styrn i ngen/styrprocesserna Ansvarsfullt bostadsbyggande Hälsosam fysisk miljö med skönhets-, trevnads och rekreationsvärden Utveck ling av arbetet sker inom ramen för basatagandet och genom åtagandena om ny översiktsp lan samt utveckling av Flemingsberg, Kungens kurva, Vårby och Huddinge centrum. Invånarna har ett kommersiellt utbud inom rimligt avstånd Utveck ling av arbetet sker inom ramen Ibr basåtagandet och genom åtagandena om ny översiktsplan samt ut veck l ing av Flemingsberg, Kungens kurva, Vårby och Huddinge centrum. 700 inflyttningsklara bostäder per år Bostadsbyggandet är alltför lågt iforhållande till länets och kom munens befolkningstillväxt. Övers iktsplaneringens mai nya b os t ~der per år up pnås inte med nuvarande takt på bostadsbyggandet Regionen har stor brist på studentbostäder. I Flemingsberg finn s idag ca I 000 studc ntboshider. I projektplanen for samhällsbyggnadsprojekt finns exploateringsprojekt som möjliggör yuerligare drygt l 000 nya studentbostäder. UI" ecklillgsålagande Effektivisera s3mhä llsbyggnadsprocessen och öka takten i bostadsbyggandet Ha planberedskap för student- och ungdomsbostäder och kommunal service. Kunskap och livslångt lärande Inom ramen för Södertörnssamarbetets målområde NäringsIivoch högskola arbetar kommunerna gemensamt bland annat med att stärka akademiernas roll i utvecklingen av de regionala stadskärnorna. Detta är viktigt for att stödja samverkan med näringsliv och akademi och för att stödja ett kunskapsintensivt närings liv. Vi samarbetar med Södertörns högskola, Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet på nera ol ika säu, till exempel kring praktikplatser, forskningsprojekt, och tllreläsn ingar. Stärka Flemingsberg som kunskapscentrum En god relation med akademierna i Flem ingsberg är en framgångsfaktor för Huddinge kommun. Under ska en kartläggning av befintliga samarbeten med akademierna tas fram och utifrån den ska det skapas tllrslag på förbättringar och nya initiativ från Huddinge kommuns sida så au samarbetet stärks. U','ecklingsåtagande Förbättra kommunens samarbete med akademierna i Flemingsberg. Positivt näringslivsklimat för fler jobb Huddinges foretagsk limat ska bli bällre. Det lir genom ner företag och därmed arbetstill fli llen som trygghet, välstånd och ekonomisk tillväxt skapas. Del är av största vikt att sa mhället på olika nivåer bidrar lill au underlätta för och stimulera till företagand e. Företagen ska kunna växa och fler ska starta företag. Ko mmunstyrelsen ska arbeta strategiskt med näringslivsetableringar och utveck la servicen till KOMMUNSTYRELSEN 115

54 det lokala näri ngs li vet samt öka planbe redskapcn för fljretagse-tableringar. Strategiskt arbeta med företagsetableringar KomJllunstyrelsen ska ha ett strategiskt förhå llningssätt lill etableringar, exempelvis genom att sö ka upp intressanta rufelag, inte minst inom ku nskapssektorern a. Huddinge är en kommun dä r nyfåretagandet är högt, av 290 kommuner i Sverige hamnar Huddinge på plats 34 när det gäller nystartade fljretag per 1000 invånare. Detta är en bra siffra, men den ka n bli ännu bättre om entreprenöf4 skapet ökar i grupper som traditionel lt inte driver rufelag, såsom unga, utrikes födda och kvinnor. Genom att tyd ligt prioritera dessa grupper i arbetet, kan Huddinge bli en av länets tre främsta kolllllluner i fråga 0111 cntreprenörskap. Utveckla servicen till det lokala näringslivet Under deltog Huddinge kommun i Sveriges konmhl~ ner och landstings och Tillväxtverkets utbildning "Förenkla - helt enkelt... Målet med utbildningen var att fä bättre och effektivare kontakter mellan kollll11unen och företagen, Utbildningen resulterade i en handlingsplan för hur kommunen kan förbättra fo retagsklimatet i kom munen som legat till gru nd förårs 2013 Även samhällsbyggnadsnämnden har ett riktat uppdrag som syftar till ett positivt företagsklimat, varpå miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett projekt fljr att driva utvecklingsarbetet. På hösten 2012 påbörjades en genomlysning av fö retagsklimat av PricewaterhouseCoopers (PWC) med utgångspunkt i Svenskt Näringslivs ranking vars resultat har presenterats Genomlysningen ger vidare förslag på det fortsatta arbetet med rnrbättrat företagsklimat. UI,'ecklingså(agallde Utveckla och fortsätta genomfljra åtgärder enligt den handlingsplan SOI11 togs fram inom utbildningen "Förenkla - helt enkelt" och åtgärder med anledning PWCs rapport samt införa en organisation för förbättrad service och bemötande för företag. Utvecklade regionala stadskärnor enligt utvecklingsprogrammen Stockholmsregionen och Huddinge växer. För Huddinges del är de regionala stadskärnorna Flem ingsberg och Kungens kurva Skärholmen tillsammans med Huddinge centrum och Storängen särskilt viktiga tillväxtområde n for utveckling av nya bostäder, arbets platser och service. För Flel11ingsberg och Ku ngens kurva pågår arbete med au ta fram fljrdjupade översiktsplaner flj r den fortsatta utvecklingen. Parallellt sker utvecklng av bostäder och arbetsplatser med fastigh etsägare/exploatörer. En strategi och hand lingsplan fur utvecklingen av Kungens kurva Skärholmen tas fram under 20 13/2014, Den kolllmer att vara underlag fö r att slut föra arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Arbete pågå r tillsammans med Trafikverket fö r att utarbeta en trnfikl ösning fö r alla trafikslag i Flemingsberg. Detta är en del i arbetet in for utstmlillingen av den fö rdjupade översiktsplanen och en led i arbetet med utvecklingen av den regionala stadskärnan Flcmingsberg. UI1'eckl illgsålagandell Anta fördj upad översiktsplan fljr Flemingsberg, genomföra åtgärder i samarbetet med fastighetsägare, stiftelsen Flemingsbergs Science och andra aktörer, bland annat för alt utveckla campllsoll1rådet. Anta fördjupad översiktsplan för Kungens kurva Skärholmen, genomföra åtgä rder enligt strategier och handlingsplaner, ta fram underlag för hur kollllllunen kan arbeta vidare med bostadsbyggande i Kungens kurva, Ny m~/b/ld för Flemingsberg Huddinge kommun har under fl era år arbetat intensivt Illed att utveckla den regionala stadskärnan Flemingsberg, Arbetet har skett både på komm unnivå med särskilda insatser frän Huddinge kommuns sida, och i ett länsperspekt iv där Hera andra aktörer SO I11 Botkyrka kolllmun, Stockholms läns landst ing och akademierna i Flemingsberg varit akti va, Den centrala delen av utvecklingsarbetet i Flemingsberg har vilat pä fem strategier som finns beskrivna i utvecklingsprogrammet för Flelllingsberg. Dessutom har en sti f telse, Flem ingsberg science, bildats for att skapa ytterligare fokus på alt ge nya ideer inom hälsosektorn kommersiell livskraft. Under väcktes frågo r kring takte n i utvecklingsarbetet av Flemingsberg, Stadsdelen kom dess utom ytterligare i fokus då Flemingsberg definierades som ett strategiskt område for Huddinge i samband med den strategiutveckling som kommunens ledn ingsgrupp genomfört. Bland annat konstaterades att Ilulägesbilden av Flemingsberg varierade mellan olika aktörer samt att det var svårt alt göra en bedömning av framstegen i utvecklingsprogrammet. Därför startades en utredning för att skapa en bred nuhtgcsanalys av stadsk~ rn a ll. Arbetet med denna analys beräknas vara klar under fjärde kvartalet Med detta underlag kommer sedan en process att tas vid som foku serar på alt ta rram en konkret mål bild for Flemingsberg som är tydlig och lätt att flj lja upp. Under kvartal ett 2014 tas ett förslag till fljrnyad målbild fram fljr Flemingsberg. UI, ecklingsålagollde Etablera en mål bild fljr Flemingsberg. 161 VERKSAMHETSPLAN 2014

55 Väl fungerande transportinfrastruktur För ett ökat bostadsbyggande och etablering av arbetsplatser är det helt avgörande med en god tillgänglighet. Kommunen har en trafikstrategi och ett flertal planer enligt strategin är under utarbetande. För au den regionala och statliga transportinfrastrukturen ska stödja kommunens mål krävs bland annat en samplanering mellan infrastruktur och bebyggelse och att finan siering säkerstä lls. Ulvecklingsålagande Verka för statliga och regionala infr3strukturlösningar. God folkhälsa Samkraft är en viktig del av kommunens torebyggande arbete och ska långsiktigt utvecklas. Utbildningsnämnderna. social och äldreolllsorgsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden ska samverka i syfte att effektivisera det filrebyggande arbetet med barn och ungdomar. Modellen för Sam kraft ska efter Ire år i samma form och med gemensam finansiering utvärderas under för att få UIlderlag för vidare utveckling. Ulvecklingsåtagande Utvärdera Samkraft som modell for samverkall kring det förebyggande arbetet med barn och unga. Internationellt arbete Det internationella arbetet är viktigt for kommunens fortsatta utveckling. Ett internationellt perspektiv, med ett särski It fokus pä EU ska genomsyra kommunens verksamheter. Styrning och uppmljning ska integreras i den ordinarie verksamheten. Europa 2020 är EU:s tillväxtstrategi och handlar om hur Europa tillsammans ska uppnå en smart, hållbar tillväxt för alla med hög sysselsättning, produktivitet och god social sammanhållning. Internationellt utbyte, såsom möjlighet till praktik och utbildning utomlands är särskilt viktigt mr barn och ungdomar i en globaliserad värld. Ulvecklingsåfagande Förtydliga och utveckla det internationella arbetet i kommunorganisationen. Ataganden direkt kopplade till det övergripande målet hållbar samhällsutveckling Fokusera på tillväxt i Huddinge centrum och Storängen För Huddinge centrum med omgivningar har ett program tagits fram för fortsatt utveckling med plats fbr utökade handel sytor, bostäder, kontor och omfattande infrastruktursatsningar. Planuppdrag har inrättats for två detaljplaner omfattande nytt kommullhus och bostäder. För Storängen finns en fbrdjupad översiktsplan for omvandling på lång sikt av industriområdet till bostadsområde med inslag av verksamheter och service. På sikt kan cirka bostäder tillkomma inom Huddingecentrumpro_ grammet och StorångeIl. U/I'eckl ingsålagande Ta in ytterligare områden inom Huddinge centrumprogrammet och i Storängen i projektplanen for sa m häll sby gg nad spro j ek t. Ta fram årlig lägesredovisning till Kommunstyrelsen. Kommunicera och förankra översiktsplanen Arbete med en ny översiktsplan har pågått sedan 20 10, den gällande är inaktuell. Samråd har skett under 2012 och utställning ska vara klar till årsskiftet 2013/ Under första halvåret 2014 tas antagandehandling fram. Ufl'eckli ngså/agande Färdigställa översiktsplanen inför antagandebeslut i juni 2014 samt genomfora komnlunikationsinsatser och vidare utredningar. Stärka Vårby Vårby är en kommundel som kännetecknas av mänga kvaliteter med dess goda kollektivtrafikläge, närhet till natur och stränder samt väl utbyggd kommunal service och närhet till Kungens kurva. Samtidigt är Vårby en kommundel som har stora utmaningar vad gäller till exempel arbetslöshet, skolresultat, ohälsotal och utanforskap. Detta har varit känt länge och olika insatser har genom torts med goda resultat på individnivå. För att Vårby ska bli en attraktiv kommundel behöver kommunen kraftsamia och fokusera på åtgärder som på lång sikt kan innebära strukturella forändringar. Under 2013 upprättas en målbild filr Vårby genom nedbrytning av Huddinges mål för Med utgångspunkt från dessa tas åtgärder fram for att göra det möjligt att gå från dagens läge till det önskade läget. För att detta ska lyckas krävs att alla verksamheter prioriterar insatser i Vårby såsom att bygga bostäder, stärka de offentliga miljöerna, öka sysselsättningen och öka tryggheten. U/veck! ingså/agallde Genomföra åtgärder för att stärka Vårby. Arbetslinjen i fokus Det generella uppdraget att ha arbets linjen i fokus innebär att samtliga nämnder under 2014 var och en inom sitt ansvarsområde ska prioritera insatser som bidrar till ökad sysse lsättning och minskad arbetslöshet. Nämnderna ska KOMMUNSTYRELSEN 117

56 aktivt medverka till att fl er ungdomar och vuxna ges möj lighet till sysselsättn ing genom 150 Huddingejobb, feriepraktikanställningar samt yrkesintroduktiollsallshi l1 Il ingar. Samordningen innefattar bland annat fo ljande områden: 150 Huddingejobb Feriepraktik fbr skolungdomar Yrkesintroduktionsanstäl lda Verksam hets rurlagd utbildning rur studenter/examensarbeten/uppsatser Trailleeprogralll fo r socionomer respektive inge nj ö rer/ark itekter Praktik för elever i gru ndskolan Lönebid ragsanställ ni ngar A rena 143 U 1\ 'ec k I i IIgså I aga "de Samordna det ge nerella uppdraget Arbetslinjen i fokus. Attraktiv arbetsgivare Kommunstyrelsens mål och resultat Mål M6tt Se_ mi_ullat (föregående matning inom parentes) EtappmAt 2014 Kommentar Aktivt ledarskap (3.1) Medarbetarenkat ledar- skapsprofil Sl år rör del samlade resultatet av svaren från delfrågorna effektivitet, återkoppling, ledarskap, målkvalitet Totalt 73,4 (72,5) Kvinnor 74,4 (72,6) Män 70,7 (72,7 Riktvärde 68 Vilja och förmåga (3,2) Medarbetarenkat medar- betarprofil Står för det samlade resultatet av svaren från delfrågorna delaktighet, socialt klimat. lärande i arbetet. medarbetarskap Totalt 79,8 (81,5) Kvinnor 80,1 (81,5) Män 77,9 (81,5) Riktvärde 75 Goda förutsättningar (3.3) Står för det samlade resultatet av medarbetarenkaten Prestationsnivå (samlade resultatet av medarbetar enkaten) Totall 74,6 (75,0) Kvinnor 75,2 (75,0) Man 72,5 (75,0) Riktvärde 70 Total sjukfrånvaro Korttidsfrånvaro 0-14 dagar Totalt 4,4 % (5,0 %) Bibehålla Kvinnor 4,0 % (5,5 %) Män 5,0 % (4,3 %) Perioden sep-aug ( ) Totalt 1,8%(1,7 %) Bibehålla Kvinnor 1,9 % (1,8 %) Män 1,6 % (1,6 %) Perioden sep-aug ( ) A rbetet med att upprätthålla och utveckla Huddinge kommun en attraktiv arbetsgivare har fortsatt hög prioritet. En god personalpolitik ger förutsättn ingar för engagerade och kompetenta medarbetare och chefer som ständigt utvecklar och fö rbättrar servicen till kolllllluninvånare och brukare. För att attrahera och rekrytera engagerade och kompetenta medarbetare k0l1l111er kommunstyrelsens förva ltning att arbeta vidare med att utveckla Huddinge kom muns arbetsgivarvarumärke och arbetsgivarerbjudande. Aktivt ledarskap Ledarskap handlar om att leda och ta tillvara medarbetares motivation så att de kan göra ett bra arbete, känna arbetsglädje och utvecklas i takt med verksam hetens utveckling och krav. 181 VERKSAMHETSPLAN 2014

57 Kommunens ledare ska arbeta för ett positi vt arbetsklimal, verka för delaktighet, vara tydliga i krav, forväntningar och värderingar, vara tillgäng liga, ge återkoppling och stöd utifrånllledarbetarnas behov. Personalavdelningen konliner fo rtsatta ah via utbi ldning stärk a chefernas fdrmåga att leda andra inom områden såsom arbetsmiljö, rekrytering, rehabilitering och lönesättning. Därutöver kommer ledarskapsområdet ah förstärkas genom tydligare persollaiprocesser och större tillgänglighet till chefsaktuell information via ny metodik. Därutöver utvecklas rekryteringsbasen via utveckling av arbetsgivarerbjudandet och därmed chefernas möjligheter att säkerställa rätt kompetens. Delmålet mäts genom medarbetarenkätens riktvärde avseende ledarskapsprofil samt extern jämförelse. Vilja och förmåga Medarbetares vilja, fö rmåga. ansvars- och servicekänsla är centralt ffir verksamhetens resultat och kvalitet. Medarbetarskapet ska kännetecknas av motivation och engagemang, professionalism, ansvars- och servicekänsla samt en vilja att utvecklas och att bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. Delmälet mäts genom medarbetarenkätens riktvärde avseende medarbetarprofil samt extern jämförelse. Goda förutsättningar För att medarbetare och chefer ska kunna bidra med sin vilja och förmåga krävs alt kommunen som arbetsgivare ger rätt föru tsättningar för alt utveckla och ta tillvara medarbetarnas engagemang. Detta ställer krav på ett långsiktigt strategiskt arbete med insatser för kompetensutveckling, inflytande och delaktighet, aktiv lönepolitik och jämställdhet och mångfald. Total sjukfrånvaro för Huddinge kommun fort sätter att vara jämförelsevis hög. Personalavdelningen tillsammans med övriga förvaltningars personalfunktioner och persona ihäisa kommer därfor ah adressera detta via riktade åtgärder i syfte all minska sjukfrånvaron. Fortsatta insatser for att ge rätt verktyg for alt hantera upplevelse av stress kommer au ske, främst via persona ihä l san. Del målet mäts genom medarbetarenkätens riktvärd e avseende prestationsnivå samt genom sjukfrånvaro. Ataganden direkt kopplade till målet attraktiv arbetsgivare Kommunen - en attraktiv arbetsgivare KOllllllunen har ett långsiktigt uppdrag alt utveckla kommunen som en attraktiv arbetsgivare genom att arbeta med kommunens arbetsgivarvarumärke. En nulägesmätning av hu r arbetsgivarvarumärket uppfattas sker under hösten och utgör, tillsammans Illed tidigare m ätning 2008, utgångspunkten för en vidareutveckling av a rbetsgivarvarumärket under och U/veckl;l1gså/agGllde Utveckla arbetsgivarvarumärket, Införande av en förm~nspottal Att på ett tydligt sätt kunna komm un icera arbetsgivarerbjudandet och de förm åner SO Ill erbj uds av Huddinge kolllmun som arbetsgivare blir en allt viktigare del for att attrahera och behålla kompetenta och motiverade medarbetare for at! uppnå kommunens målsättningar. Att på ett konkret sätt sam la oc h åskådliggöra samtliga förmåner på ett lättillgäng ligt sätt bidrar till bi lden aven attrakti v och modern arbetsgivare. Ett positivt ambassadörskap mr Huddinge kommun SO I11 arbetsgivare tbrstärks hos chefer och medarbetare. En förmånsportal skulle vidare möjliggöra verksamhetsfördelar i form av minskad ad mi nistration, i fo rm av minskad hantering av blanketter ror friskvårdsbidrag. semestertillägg samt kv ittohantering. Därutöver möjliggöra in lorande av nya förmåner på ett enkelt oc h kostnadseffektivt sätt. Ul\w :kl ingsåfagamle Utreda och eventuellt införa en för månsportal. Minskad sjukfr~nvaro Den senaste tidsperioden har total sj ukfrånvaro ökat på riksplanen och för Huddinge kommun. Huddinge kommun har, j ämfört med Stockholms läns övriga kommuner, en fllrhållandevis hög total sjukfrånvaro. Detta medior ökade kostnader och risk för lägre kvalitet i verksamheterna. Arbete påbörjas under och fortsätter under för alt analysera och vidta åtgärder för au minska sjukfrånvaron och hitta bättre metoder au arbeta med rehabil iteringskedjan. Uo'eckl; ngsåfagande Genomföra riktade åtgärder tbr minska total sjukfrånvaro. Minskad stress I de senaste årens medarbetarundersökningar har delskalan som märer stress. vid namn "arbetsrelaterad utmattning", haft värden överstigande rekommenderade riktvärden. Delskalall "arbetsrelaterad utmattning" i medarbetarenkäten mäter i vilken utsträckning medarbetarna upplever sig trötta och utslitna efter arbetet samt när de tänke r på arbetet. Frågorn a avser inte fysiska symptom SO I11 indikerar utmattning. Ufl'eckli ngså(agallde Minska upplevel sen av stress. KOMMUNSTYRELSEN 119

58 Sund ekonomi Kommunstyrelsens mål och resultat Mål Budgethållning (4.1) Lå ngsiktig bala ns (4.2) Effektiv styrning och uppföljning av kommunens verksamhet Effektiv och rättssäker upphandling M6tt Kommunstyrelsen klarar sin budget KS balanserade resultat Detta mål är svårt au mäla kvantitativt men ingår i kommunstyrelsens uppdrag Köp från avtal - KS San.lla Etappm61 Kommentar mllreoultat (föregående mätning inom parentes) + 23,6 mnkr vid delårsbokslut ,4 mnkr ,7 mnkr ,2 mnkr ,0 mnkr ,6 mnkr mnkr 9,0 mnkr ,4 mnkr ,0% per % (72,7% per ) (74.5% per ) (71,2% per ) Beskrivs i den förklarande texten Väl fungerande lokalplaneringsprocess Uppföljning projekt. kosl- (4.2) nader och kvalitet och lidplan. Samslammighel MSB kontra projektptan. Väl utvecklat beslutstöd för enkel uppfölj- ning (4.2) Antal lis-användare per månad i snitt Augusti 2013: 263 personer 300 personer En sund ekonom i är en viktig förutsättni ng for ah invånarna ska kunna vara nöjda med komm unens arbele. En budget i balans skapar också rurutsätt ningar rur kommunen alt arbeta långsiktigt med god framfurhä ll ning. Budgethållning För all ha en sund ekonomi krävs att alla chefer med budgetansvar håller given budget. De resurser som finns ti ll furfogande ska också användas på ell flexibe lt säll, ti ll exempel 0111 förutsättningar och behov forändras. Långsiktig balans En långsiktig ekonomisk balans handlar om största möj liga nytta för invånarna genom att producera tjänsterna eftektivastrnöjligt och på så säll fä ell balanserat resultat. Under 2013 har en analys av det långsiktiga ( 10 år) fi nansieringsbehovet inom ko mmunen och de största bolagen genom- förts. Res ultatet ska under analyse ras och eventuella åtgärder med anledning av resu ltatet genomroras. Effektiv styrning och uppföljning av kommunens verksamhet Utveck li ng av arbetet sker inom ramen för basåtagandet bland annat genom ständiga forbättringar av planeringsoch uppfoljningsprocessen. till exempel genom ve rksamhets uppfbljning och dialoger samt framtagande av verktyg för ekonomisk budget och prognos. ImpJemenleringen av systernstödet och nya rutiner har påbörjats under och sllltfurs under Översyn av investeringsprocessen Avsaknad av ett tyd ligt regelverk fbr hur kolllmunens investeringar ska ha nte ras innebär att budgetering, redovisning och uppföljn ing blir svårare för alla inblandade i 20 I VERKSAMHETSPLAN 2014

59 hela orga ni sationen. En översyn behövs och ska leda ti ll en bättre process och möj liggöra ell blitt re underlag for analys och upp Cölj ning av kolllmunens investeringar. U f\'ecklillgsåtagande Genomfå ra en översyn av investeringsprocessen. Effektiv och rältssäker upphandling En väl fungerade upphandlingsverksa mhet behöver vara både effekti v och rättssäker. Detta mäts i dagsläget genom all fo lja upp köp från avtal (tidiga re avtalstrohet). Det befintliga upphandlingsreglementet och den nuvarande upphandlingsprocessen har brister och otyd ligheter i exempelvis ansvarsfbrd elning, rutiner och förankringsprocesser. Vidare är inköpsprocessen inte reglerad i regleme nte. Vad avser upphandlingsprocessen så ko mmer denna att revideras och beslutas under hösten 20t 3. Unde r 20 t4 utveck las inköpsprocessen (med inköp avses beställning från befintliga ramavtal samt direktupphandlingar) på motsvarande sätt som upphand lingsprocessen reviderats under U I \'ecklillgsålagande Etablera nya verksamhets fokuse rade reglementen och arbetssäll for upphandlings- och inköpsprocessen. Väl fungerande lokalplaneringsprocess Lokalförsörj ningsprocessen ska säkerställa att kommunen har ändamålsenliga verksal1lhetslokaler. V id en genomgång av den nu gällande lokalffi rsörj nillgsprocessell ansågs det dels finn as beh ov av en a lhn ~n översyn, dels framkom fyra förslag på tyra särskilt angelägna I\tgärder. Därutöver tillkommer eventuella förslag till llirändringar i processen till lliljd av den process utbildning SO I11 genomförs under slutet av Uf\'ecklillgsålagande Genomfåra en översyn av kollllll unens lokalförsörjningsprocess. Väl utvecklat beslutstöd för en kel uppföljning Ett vä lutvecklat beslutsstöd är nödvä ndigt ru r att chefer och andra användare ska fä bra stöd i första hand fb r sitt operati va beslutsfattande men även underl ag f()r strategiska beslut. Måttet visar hur många SOI11 använder systemet LI S i genomsnitt under varje månad. Ambitionen fö r nästa år är att öka antalet användare med 50 personer. Under fortsätter utvecklingen aven strategi för framtida beslutsstöd. Ekonomi l Mål och budget 2014 har kommunstyrelsens budget utökats med 14,6 mnkr for volymökningar ( 1,0 mnkr), gemensam IT-infrastruktur (4,0 nmkr), riktade satsni ngar (3,2 mnkr) samt generell uppräkning (6,4 mnkr). Vidare har en reducering (0,5 nmkr) gjorts på grund av tekn iska j usteringar. I budgeten är hänsyn tagen til l en ramökning på 1,5 mnkr gällande kommungemellsarnma upphandlingskostnader enligt den i KLG antagna upphand lings- och inköpshandboken. Ramminskning sker hos övriga nämnder med motsvarande belopp totalt. Detta gäller under fö rutsättning au kommunfullmäktige godkänner ovanstående ramjustering på 1,5 nmkr. Nämnderna bidrar även i år med fin ansiering av kommungemensam ut veckling. Utrymmet llir gemensamma utvecklings insatser är 7 rnn kr (minskat från lo mnk r i Gol). De gemensamma satsningarna är: utredning och eventu ellt. införande av förlllånspo rtal och anpassning av fb rl1låner. utveck ling av intranätet, ökad drifttillgä nglighet (ut veckling av befintli g tek nik ), projektstyrningsverktyg, BIstrategi. datalager samt fort satt satsning på processutveckling. Kommunstyrel sen har också gemensamt arbetat med att skapa utrymme for viktiga prior iteri ngar/omprioriteringar med fokus på insatser kring näringsli vsarbetet och för arbetet med Flemingsberg och Vårby samt for utveckling kring E-tjänster. Resultaträkning, mkr Budget Budget Bokslut Verksamhetens intäkter 20,8 17,2 29,9 Personalkostnader -t 62,7-146,5-135,1 l okalkostnader -t 8,2-17,3-18,7 Övriga kostnader -188,0-185,8-186,6 Verksamhetens kostnader -368,8-349,6-340,3 Budget, netto -348,0-332,4-322,8 Arets resultat 12,4 varav uttag Eget kapital 0,0 Balansresultat 0,0 IB Eget kapital 9,7 KOMMUNSTYRELSEN 121

60 UB Eget kapital 9,7 Ekonomistyrningsprinciper Kommunstyrelsen fllljer de ekonom istyrningsprinciper so m kommunfullmäktige har beslutat 0111 i Mål och budget 20 14, Reglerna syftar till a1\ skapa effektivitet i ekonomisk planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet. Driftbudget per verksamhetsområden, mnkr Budget Budget Bokslut Kommundireklör -16,4-10,8-10,0 Kommunikationsavdelning -21,0-19,8-21,7 Brandförsvar -60, 1-58,6-57,4 NäringslivoSamhällsutv. -21,9-22,5-21,4 Ekonomiavdelning -40,2-37,7-31,7 Personalavdelning -46,3-43,3-40,8 Administrativ avdelning -136,7-134,5-122,7 4varav Kansli -47,8-48,7-51,9 4varav IT 4sektionen -71,0-71,8-62,2 4varav Kvalitet o Projekt -16,4-12,6-8, l Överförmyndare -5,4-5,3-4,7 Summa netto -348,0-332,4 310,4 Investeringar, mnkr Budget Budget Bokslut IT Drift och Teknik 5,6 2,8 IT Servrar 6,t 5,9 tt Natvefl< 6,3 5,8 Övrig t 0,8 4,3 Summa netto 18,8 18,8 Den av kommunfullmäktige tilldelade investeringsbudgetten fllr kommunstyrelsen uppgår till 18,8 mnkr, Bud geten för investeringar fördelar sig på projekt enligt nedan: IT Drift och Teknik: 5, 1 I11nkr för single sign 0 11 och 0,5 mnkr fö r etapp två av lastbalan sering av e tjänstportal. IT Servrar: byte och utbyggnad av SAN och W3D3 servrar 3,3 ",nkr. Byte av e postsystem 1,6 mnkr samt inköp av 15 nya servrar 1.2 mnkr. IT Nätverk: byte av externa brandväggar 2.0 nmkr, utbyggnad och ombyggnad av nät 1,0 Illllkr, internetroutrar 1,0 mnkr, byte och uppgr a derillg av gammal säkerhetsutrustning 1,0 I11nkr, byte av gamla rnanageswitchar 0.6 mnkr. extern DNS see 0,3 mnkr, SSL-terminering i webfilter 0,2 rnn kr samt ombyggnad av nät i datah all 0,2 mnkr. Övrigt: diverse övriga investeringar 0.8 I11nkr. Personal Personalkostnadsredovisning, mnkr Ack Ack Sklttnad Förändring i % Kvinnor Män Personalkostnad 93, 1 87,6 5,5 6,3 Sjuklönekoslnader (baskonto 5121) 0,6 0,6 0,0-6,3 tnhyrd personat (baskonto 4711 /7511) 0,1 0,2-0, Övertid (baskonto 5061) 0,1 0,1 0,0-27,5 Fyllnadstid (baskonto 5062) 0,0 0,0 0,0 t OO Friskvårdspeng (baskonto 5830/761 4) 0,1 0,1 0,0 17 Frånvaro (totalt) % 23,9 25,2-1,2-4, ,2 Sjukfrånvaro tolatt (inkl. sjukers) % 4,1 5-0,9 17,3 3,8 4,6 Sjukfrånvaro tolalt (exkl. sjukers) % 4,1 4,8-0,7-14,8 3,7 4,6 Sjukfrånvaro, 0-14 dagar, % 1,6 t,6-0,1-3,3 1,7 1.4 Antal nyanställningar Antal avgångar t4 t ,5 tt 3 Personalomsättning % 5,9 7,2-1,3-17,7 7,7 3,2 22 I VERKSAMHETSPLAN 20t4

61 Ack Ack Antal årsarbetare TiIIsvidareanslälld (%) Visslidsanslälld (%) TImavlönad (%) Skillnad Förändring I % Kvinnor Män , Antal anställda Genomsnittlig krontalslon (kr) Antal chefer 21 Tabellen visar ac kumulerad statistik for januari lill augusti Förvaltningens personalkostnader ökar med antalet Arsarbetare och dessutom som en foljd av den ärliga löneöversynen. Sjuklönckostnaderna har däremot minskat järnfbrt med foregående Ar då sjukfrånvaron i förvaltningen minskat. Kostnaderna mr inhyrd personal är lägre än jämfbrt med motsvarande period rnregaende år. Servicecenter och eko- 21 Skillnad Förändring I % Kvinnor Män O O nomiavdelnin gen har nyttj at inhyrd personal i lägre ut Slräckning änjämförlmed Den ackumulerade sjukfrånvaron har minskat jämfdrt med motsvarande period föregående år. Det är kvinnornas sj ukfrånvaro, och framför allt de längre sjukfallen, SO I11 har minskat. Den korta sjuk frånvaron är oförändrad Lokaler Samtliga förvaltningar ska årligen ta fram en lokalfbrsörjningsplan. Syftel ~ r all redogöra för del befinlliga lokaibeståndet, för kommande demografi ska förändringar. samt dess eftekler på del frami ida lokalbehovel. För kommunstyrelsens förvaltning görs en enklare form av lokalforsörjningsplan eftersom lokal förändringarna ofta är ganska marginella, samt att förva ltningens verksamhet inte påverkas särskilt mycket av demografiska fbrändringar i kommunen. Under slulel av saml i början av 2014 kommer kommunstyrelsens förvaltning att successivt utöka personalstyrkan. främ st inom ekonomiavdelningen och administrativa avdelningen. Denna utökning planeras kunna klaras genom au ner personer delar på befintliga kontorsrum. Smärre ombyggnader planeras dock, eventuellt görs sam manträdesrull1met Ekan till arbetsplats Rir fcm personer. Därulöver pilgär fortsall planering rörande ell eveniuelii nytt kommunhus. Under hyr kommunslyrelsens förva llning fllljande lokaler: lokaianvänd- Adress Yla Arshyra ningllokallyp Ikr Kommunhuset, kontor Kommunalv, (exkl KUF) Arkiv Diagnosv Fackliga lokaler Sjödalsvägen Personalhalsan. Kommunalv kontor ~S ho...,.oom " Alfred Nobels Flemingsberg Alle 8 Valnämnden, lager Blå Gången och arkiv Samhällsbyggnadsprojekt I'rojeklplanen fllr samh~iisbyggnadsprojekl innehåller ell stort antal proj ek t som leder till omfatta nde investeringar och en belydande exploaleringsv insl. I bilaga 3 redovisas en sammanställning av ekonomiska konsekvenser av de sal11häll sbyggnadsprojekt SO I11 pågår. Av sammanstä llning- en rramgår att den totala exploateringsvinsten ffir närvarande uppgår till cirka 840 I1lnkr och att in ves teringarna uppskallas lill cirka 740 I11nkr 10la ll för de sam h~l1 s b ygg nadsprojekt vi arbetar med. När man studerar sammans t~llnin ge n ska Illan vara medveten atl det ~r olika KOMMUNSTYRELSEN 123

62 förutsättningar for olika typer av projekt. Vissa ger ett ekonomiskt överskott, vissa går jämt ut och vissa ger ett underskott. Bostadsbyggandet ger sammantaget ett överskott, eftersom ett flenal projekt innebär försäljning av kommunens mark. Omvandlingsodl.den innebär dock i regel underskott. Vissa projekt medffir inga exploateringsvinster utan är rella investeringar i transportinrrastruktur. Sammanställningen innehåller en blandning av projekt där vissa projekt har en god uppfattning 0111 ekonomiskt utfall medan andra projekt kan ge olika utfall beroende på vägval i planeringen eller är ännu i så tidigt skede au det finn s en stor osäkerhet om utfallet. Sammanställningen kan trots dessa brister i tilltorlitlighet ändå ge en uppfattning om omfattningen på de ekonomiska konsekvenser projektplanen tor samhällsbyggnadsprojekt med tor. Sammanställningen av exploateringsvinst och investeringar överensstämmer i stort sett med Mål och budget Budget Exploateringsresultat Beräknad exploateringsvinst är cirkaloo mnkr. Närmare 50 mnkr avser projekt som är i genomforandefas. till exempel Västra Balingsnäs. Safiren och Västra Länna. Planeringsprojekt med betydande exploateringsresultat som beräknas övergå till genomtorandeprojekt under 2014 är bland annat Rosenhill och Brandstegen. Ett torbehåll måste göras tor alt det allmänt finns en osäkerhet kring förseningar i pro jekt som beror av överklagade detaljplaner. Exploateringsresultatet är en del av kommunstyrelsens budget. Investeringar Beräknade investeringar uppgår till närmare 200 mnkr. Cirka 140 mnkr avser projekt under genomförande. De största investeringsutgifterna för bostäder under året avser Högmora. Gladö kvarn och Vidja. Dessa områden medför omfattande investeringar av gatukostnader. Gällande anläggni ngar i anslutning till Förbifart Stockholm kommer arbete med planering och genomförande att pågå under hela rör de delar kommunen har ett ansvar enligt ge nomförandeavtalmed Trafikverket. Investeringa rna i salllhäll sbyggnadsprojekt ligger delvis i kommunstyrelsens budget, delvis i samhällsbyggnadsnämndens budget. Illvesteringsprojekt, d.v.s. investeringar utan direkt samband med exploatering, ligger i s3 mhäll s byggnadsnämndens budget. För exploateringsprojekt t1tr sarnhällsbyggnadsnämnden medel för genomrorande i samband med beslut om detaljplan och eventuella exploateringsavtal. Av de 200 mnkr i investeringsbudgeten för 2014 ingår 60 mnkr i kommunstyrelsens budget. Sal11- häljsbyggnadsnämnden tillförs successivt investeringsmedeinär projektet går över till genorntorandeskedet. Smarta arbetssätt/processorientering Processorientering av kommunens verksamheter och ansvar är ett prioriterat område. Det blir allt viktigare ah det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt och att vi mr ut mesta möjliga kvalitet av varje insatt krona. För kommunstyrelsen är delta ett prioriterat arbete i linje med det generella uppdraget Olll smartare arbetssätt. både vad gäljer kommunstyrelsens förvaltnings verksamhet men också vad gäller kommunstyrelsens sty rande och uppföljande uppdrag gentemot hela organisationen. Under 2014 fortsätter kommunstyrelsen leda arbetet med e förvaltning genom realisering av e strategin (se sidan 10). Vidare kommer kommunens ledningsgrupp att peka ut de viktigaste processerna fbr kommunen att utveckla. De kommer att utvecklas ino l11 ramen för en andra omgång av det processutvecklingsprogram som genomfors under 2013 under ledning av kommunstyrelsens förvaltning. För att främja smartare arbetssätt ska kommunstyrelsens torvaltning också fortsätta uppbyggnaden av proj ektkontoret. Projektkontoret ansvarar för kvalitetssäkring av projektidcer och projekt, koordinering av projekt och porttoijöversikt, ledning av större kommunövergripande projekt samt stöd till andra projekt i kommunen. Befintligt intranäi uppfyller inte kraven från förvaltningarna och medarbetare. Under kommer kommunen alt skapa ett nytt intranät vilket ger bättre förutsättningar for medarbetarna att lämna en god service till medborgarna. På så sätt skapas smartare arbetssätt. Smartare arbetssätt underlättas av smart uppföljning. Nuvarande beslutsstöd (LIS) befinner sig i en kombinerad dritl- och utvecklingsfas. Gällande strategi tor LIS antogs av kollllllunens ledningsgrupp 2005 och det behövs nu en ny strategi för den framtida utvecklingen. En relaterad fråga är hur verksamsamhetsplaneringen kan digitaliseras. 241 VERKSAMHETSPLAN 20t4

63 I ntern kontroll Det primära syftet med intern kont ro ll är att säkerställa all de av fullmäktige fastställda målen. samt andra för komnumen relevanta mål, uppfy lls. Huddinges system for illternkontroll vilar på tre ben: riskreducering, systematisk kontroll av processer, rutiner och systematiskt omhändertagande av åtgärder utifrån revision eller anna n granskning. Nedan listas de risker som kommunstyrelsen prioriterar att åtgärda under Vad gä ller risk reducerande åtgärder och ansvariga fö r dem hänvisas till Plan rör internkontroll A vseende processer och rutiner samt åtgärder utifrån revision eller an nan granskning sa fortsätter arbetet med att skapa systematik och åtgärd a risker. Risker som prioriteras för åtgärder under planeringsperioden Utifrån gjord riskvärdering har nedanstående risker valts ut för åtgärder under Detta är samtliga risker som i värderingen fick högsta risknivån. I. Otyd lig organisation och ansvarsffirdelning vid semiakula incidenter i samhället, t ex social oro i bostadsområden. 2. Kommunens verksamheter uppfattar inte kommunikation som en väsentlig framgängsfaktor. 3. Brister i formella dokument kan leda till ekonomi ska och tidsmässiga konsekvenser och störningar i upphandl ingsprocessen. 4. Risk ffir oegentligheter inom processer som rör betydande finansiella intressen i samhället, till exempel upphandlingsprocessen och mark- och samhällsplancringsprocessen. 5. Bristande styrning av samhällsbyggnadsprocessen leder till att för fl\ bostäder byggs, att vi inte har Ii 11- gänglig mark får verksamheter eller att planer inte finn s ffi r kommunal service. 6. Brister i juridisk granskni ng av avtal om exploatering/genomförande samt för upplåtelse och försäljning av mark leder till ekonomiska fb rluster, förseningar och/e ller bristande måluppfyllelse i övrigt. 7. Risk för att riktliluer för represen l ation ~ gåvor, up p vaktning, bisysslor och riktlinjer Illot 1l1utor inte fblj s samt risk for attjävsförhållanden uppstår. 8. Informationssäkcl'hetsl'isker: a. Risk får bristande informatio nssäkerhet i system, och avsaknad av säkerhetsrutiner. b. Risk för dataintrång. c. Inlrångsrisk i ko mmunens e-postsystem via fjtl r rinloggningen Illed informationsläckage som följd på grund av att anvä ndarna använder inkorgen arkiv. Risken har ökat i och med synkronisering till mobiltelefon eller läsplatta. Informationen ligger då hell oskyddad, vi lket också individens lösenord for inloggning till komm unens datanät gör. d. Risk for oönskad informationsspridni ng på grund av ökad användn ing av USB-minnen och smartphones fö r lagring av kolllmunal information. e. Risk for inforlllationsläckage via molntjänster. 9. IT-driftrisker a. På grund av bristande krav från systemäga rna finns inte krav på återstartstider for deras verksamhetssystem. vi lket kan medffira for verksamheten stora konsekvenser vid eventuella driftstörningar. b. Fu llständig återställning frän backup fungerar inte vid eventuellt systemhaveri, sabotage, brand i datallall eller liknande händelse. c. Utebliven riskanalys av total fb rstörelse av datahallen samt en ofu llständig kravställning frän verksamheterna för katastrofplan. 10. Redovisningsrisker a. Utbetaln ing tilllellllottagare. b. Inkorrekta utbelalnings underlag. c. Felaktiga periodiseringar. II. Risk avseende tvåhandsprincipen Händel serna kring exploateringsfastigheterna visar att tvåhandsprincipcn inte allti d fungerat som avsetts. KOMMUNSTYRELSEN 125

64 Verksamhetsstatistik - nyckeltal Utfall Utfall Kommentarer SamhäUsbyggnadsproJekt I projektplan (antal) varav bostadsprojekt varav skolor/förskolor/fritid varav vagprojekt varavarbetspla tsprojekt varav övriga Färdigställda bostäder, preliminärt Enligt ses:5 färdigställandestatistik - varav småhus " Ylor KSF (kvm) - hyrd yta hos Huge hyrd hos annan extern värd Ytorna i kommunalhuset och Tekniska kontoret är uppmätta under Fackliga organisationer har nya 8819 'okaler i Tekniska kontoret och nytt komrnunarkiv. 711 Personalhälsan, utvecklingsavdelningens Inhyrda lokaler i Flemingsberg och Valnämndens arkiv. Yta hyrd hos annan (kvm) (Inkluderar bostadsrätter) Totalt inhyrda lokaler från externa hyresvä rdar Inklusive KSFs förhyrda ytor hos extern värd. Minskning av förhyrd yta beror på att privata aktörer tagit hyresavtal själva. Antal besök per e-tjönst J jon-3d sept Totalt sedan stort Beställning av nybyggnadskarta Ansökan om modersmålsundervisning Ansökan om permanent serveringstill stånd Ansökan om tillfälligt serverjngstillständ Anmälan om misstänkt matförgiftning Ansökan om bidrag till fritidsaktiviteter för personer med funksnedsättning Underlag till ansökan om bistånd gällande stöd, service & omvärdnad Ansökan om konto i Skola24 Underlag till ansökan om ekonomiskt biständ Ansökan om skolskjuts eller terminskort O 2 O Ansökan om bidrag till föreningar som kompletterar Huddinge kommuns socia ltjänst Ansökan om arbetsstipendium för konstnärlig verksamhet Ansökan om tid för borgerlig vigsel O I VERKSAMHETSPLAN 2014

65 Organisation Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar mr att verkställa kommunstyrelsens styrning och uppf6ljning, sköter central administration och service samt driver övergripande strategiska frågor och utvecklingsprojekt. Koml11undirektören är som kollllllunens högsta tjänsteman chef fl:5r kommunstyrelsens förvaltning samt chef fur kommunens förvaltningschefer. KOl11munstyrens förvaltning är i den nya organisationen indelad i fcm avdelningar: Administrativa avdelningen Uppdraget för den administrativa direktören tillika biträdande kommundirektören är att samordna och utveckla kommunstyrelsens förvaltnings gemensamma arbete med kommunövergripande interna processer samt kommunstyrelsens förvaltnings interna processer. Dels genom arbetet inom avdelningen, dels i hela kommunorganisationen. Administrativa avdelningen består av tre sektioner: KS kansli, kvalitet och projekt samt IT -sektionen. Kommunstyrelsens kansli KS kansli är sekretariat till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, valnämnden med flera politiska organ. KS kansli har ett övergripande ansvar for administrativa frågor samt beredskaps- och säkerhetsfrågor. Till KS kansli hör kommunens arkiv, kommunjuristfunktionen samt kontorsservice. På KS kansli finns äldreombudsman och kommunens personuppgiftsombud. Kvalitet och projekt Sektionen kvalitet och projekt leder och samordnar kommunens kvalitetsarbete samt de kommunövergripande tvärfrågorna. Sektionen utvecklar i nära samarbete med fackffirvaltningarna system ffir styrning, säkring, uppffiljning och utveckling av verksamhetens kvalitet och effektivitet. Sektionen medverkar i framtagandet av centrala styrdokument, till exempel mål och budget. Kvalitet och projekt har även i uppdrag au leda, samordna och hålla med resurser for utvecklingen av interna processer. Sektionen har startat eu projektkontor som ansvarar för att underlätta styrningen av projekt i kommunen, stöttaprojektbeställare, projektledare och projektmedlemmar inom kommunen samt leda kommunövergripande projekt. Sektionen innehåller dessutom från 2014 ett utredningsteam. IT -sektionen IT-sektionen leds av CIO (Chief Information Officer) och har ett strategiskt ansvar for att samordna och driva utvecklingen av kollll1lunens e-forvaltning. Genom enheten IT Drift och teknik har sektionen ett övergripande ansvar för kollllllunens IT -infrastruktur (JT, kommunikation och telefoni), support, service, drift och vidareutveckling samt fastställande av tekniska standards och riktlinjer. Vidare har sektionen genom enheten IT-fOrvaltningsstöd ett kulldansvar gentemot kommunens forvaltningar. Inom ITsektionens stab finns avtals- och e-strategiska frågor. Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen ansvarar for de övergripande ekonomiprocesserna inom kommunen samt ett antal gemensamma funktioner inom ekonomiområdet. Som exempel kan nämnas kommunens budget, redovisning, ekonomiska system och finansiering. Vidare ligger kommunens upphandlingsenhet och det övergripande ansvaret för kommunens rutiner och processer inom upphandlingsområdet samt strategisk lokalplanering, på ekonomiavdelningen. Kommunikationsavdelningen KOlllmunikationsavdelningen är Huddinge kommuns strategiska och operativa resurs i interna och externa komm u nikationsfrågor. I avdelningen ingår också kommunens kundcenter Huddinge Servicecenter. Personalavdelningen Personalavdelningen har det övergripande ansvaret för kommunens arbetsgivarfrågor som arbetsrätt och lönebildning, personal- och kompetensforsörjning, chefsutveckling, arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering, jämställdhet och mångfald samt kojllmunens personaladministrativa ITsystem. Avdelningen för näringsliv och samhällsutveckling Näringsliv och samhällsutveckling ansvarar dels for övergripande fysisk planering och ledning av samhällsbyggnadsprocessen, utveckl ing av de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva Skärholmen samt fastighetsägande och renhållning, dels för näringslivsfrågor, marknadsföring, högskolefrågor och besöksnäring tillsammans med näringslivet och akademierna i kommunen. KOMMUNSTYRELSEN 127

66 28 Bilaga 2. Sammanställning av samhällsbyggnadsprojekt verksamhets plan I I 1 I I I Ekonomiskt totalt resultat för pågående projekt netto tkr Budget 2014 netton Genomförandeprolekt EXj>loatering Inv9sterinll Netto ExploaterinG Investerlnll Kommentar Projekt nr: Bostäder 19M] Ostra Vå rberget t Kostnadsfördelning O med Västra Vårberaet Kostnadsfördelning Västra VårberQet O O med Ostra Vårbergel Hagebv O 5100 ;ro014 Talldalsvägen O \!;). Vistabergs a ll~ l O Glöm51a Kristinaväaen Backen Översikt FberQs C O IIngama O Gladökvam (förtätn omr) 7117.e O Zl1Q Furuhöjdsområdet O Balinasnäs, västra HÖQmora etapp l O Sändaren O O Vidja detaljplan.e O Mellansjö e Östra Grömsta 223.e 894.e 671 O SiMnaen 2 och Trånasundsvägen O Västra Länna Safiren O O Summa bostlider J431U Projekt Af/mani Sndamål- skolor och f6rskonr: lor Nytorps Mosse fsk (fd Mörtviksvä 61701! genj 5338 O O Förskola Fleminasbera IKästa l 081 O Förskola Smista 3: O Glömsta 2:60 (Enliden f1<slsk) Vislaberg 1: O ~2 skola kv Vattumannen och Sågen O Al/mMI ändamål aalor och vägar Trimninasålaärder KK Enligt genomförandeavtai med Trafikverket. Flyttat från planerings Förbifart Sthlm loroiekt. Ge-väg Kalrinebergsvägen- Flyttat från planerings- Huddingevägen 5000 I proiekt AI/mänl ändamål övrigt Offentlig miljö i Flemingsberg O O Kkom elaod Vårby Masmo Haga trygghetsskapande ätg Summa al/mint Jjndam~ Arbetsplatser 28

67 4 november Universitetsområde II O O 40'lJlQ Gladö industriområde O O O. Samlingslokal Vårby gård. del av Vårbv Gård 1: O O SeQmentet O KUlVan 2 O O O Vårdkasen O O ) ~224 Kvadraten O O Blicka 3 O O O O O Länna Indomr Qenomf O O -650 Summa arbetsolatser O Summa Genomförandeprojekt Planeringsprojekt BostSeIe, AI/mant andamål. vagar, idrott Arbetsplatser Summa planeringsprojekt Övrlot Summa samhälls bvaanadsdroiekt avrundat Varav i kommunstyrelsens budget l (neho) Varav i samhäjlsbyggnadsnamndens budaet (nello) *htjnsyn ej tagen till bidrag medfinansiering AnmJirkningar 1) Exploateringsresultat redovisas unde, Övrigt 2) Genomf~rs /Opande. Be/oppe/ avser Aterstående investering. Exploateringsresultat f(jrs årligen under Övrig! 29

68 30 Bi laga 3. Kommunstyrelsens verksamhetsplan 2014 Ekonomibilaga I Mål och budget har kommunstyrelsens budget utökats med tkr, varav volymökningar (I 000 tkr), gemensam IT -infrastruktur (4 000 tkr), generell uppräkn iug (6 400 tkr) och olika riktade satsningar (3 150 tkr). Riktade satsningar avser val (2 000 tkr), Huddingedagarna (800 tkr) och pensionärsföreningar (350 tkr). Kommunstyrelsens budget har också reducerats med 500 tkr som avser de riktade satsningar som genomfördes I budgeten är hänsyn tagen till en ramökning på I 500 tkr gällande kommungemensal upphandlingskostnader en ligt den i KLO antagna upphandlings- och inköpshandboken. Rarnminskllillg sker hos övri ga nämnder med motsvarande belopp sammanlagt. Detta gäller under rurutsättni ng att kommunfullmäktige godkänner ovanstående ran~uster ill g på I 500 tkr. Nämnderna bidrar även i år med finansiering av k0l lgemens3m utveckling. Utrymmet fö r gemensamma utvecklingsinsatser är tkr (minskat från tkr i fjol). De gemensamma satsningarna är: utredning och ev. infbrande av fbrmånsportal och anpassning av förmåner, utveckling av intranätet, ökad drifttill gällglighet (utveckling av befintlig teknik), projektstymingsverktyg, BI-strategi, datalager samt fortsatt satsning på processutveckling. Kommunstyrelsen har också gemensamt arbetat med att skapa utrymme for viktiga prioriteringar eller ompri oriteringar Illed fokus på insatser kring näringslivsa rbetet och llir arbetet med Flemingsberg och Vårby samt llir utveck ling kring E-tjänster. Nettoram för förvaltningens avdelningar Nettoramen per avdelning fastställs. Delbeloppen ka njusteras i detaljbudget. Tusentals kr. Avdelnine Reviderad Tkr Bude.' Budee' Budec' Förändring Kommundire ktör Kommunikationsavdelning Brandf6rsvar I 523 Näringsli v och samhällsutveckling Ekonomiavdelning Personalavdelning varav fackliga f(jreträdare varav kommungemensam kompeten sutv O Administrativa avdelningen varav KS-kansli exkl politisk verksamhet va rav KS-kansli politisk verksamhet varav IT -sekti on varav K valitet och program Överrurnw ndarverksamhet Tot IS

69 4 november 2013 Kommentarer till större förändringar per avde l ning Nedan kommenteras större furälldringar 1110 t fflregående års budget utöver justeringar för vo lymökningar och en minskning av medel fo r riktade satsningar fdr Varje avde lning har också flitt ko mpensation för löneökningarna under året. Dett a har inte gjorts full! ut tidigare år. För budget fick avdelningarna for fflrsta gången en kompen sati on, och då på 50 procent av uppräkningen. Tidigare år har avde lningarna forväntats klara ökade lönekostnader med vakanser, sjuk frånvaro och vå rd av barn. Kommundirektören För till fbrs kolll mundirektörens avdelning tkr mr kommunstyrelseövergripande satsningar. A v de gemen samma tkr för verksamhetsutveckling ligger tkr hos kommundirektören. Under avdelningen finns reserverat medel for bland annat chefskonferenser, konsulter, fören ingsbidrag samt utveckling av Kungens kurva och Flemingsberg. I mål och budget för tilldelades kommundirektören en riktad satsning för pensionärsföreningar 3S0 tkr. BrandfOrsvarsförbundet Bidraget till Södertörns brandförsvarsförbund räknas upp med I S23 tkr och års budget uppgår till tkr. Komnlunikationsavdelningen Avdelningen har lämnat!iljbaka SOO tkr riktade medel för Almedalen och Huddingedagarna. Extra medel i kommunplan 2013 för Huddingedagarna har utökats från SOO tkr till 800 tkr i års budget. Minskade personalkostnader har resulterat i en ramsänkning med 200 tkr. Avdelningen har även Ii11delat s gemensamma utvecklingsmedel för Intranät med 7S0 tkr. Näringsliv och samhällsutveckling Riktade medel rur översiktsplanen har minskat från 2013 (600 tkr) tijl 360 tkr Avdelningens tillfalligt riktade bidrag för övriga tijl fa Jliga satsningar gällande Storängen, Kungens kurva och klimatanpassning på sammanlagt I 000 Ikr har återgät! till pollen. Samtidigt har avdelningen flili 300 tkr i riktade medel fo r Vårby 143 samt 100 tkr för konsuhinsatser fö r ökat bostadsbygga nde. YII.r1igare till HiIIigt ri ktade medel för är förbällrat företagsklimat med 100 tkr samt satsning på kreativa näringar genoi11 medlemskap i fören ingen Innovati v kultur 200 tkr. Utökad personalstyrka och nyrekrytering av en permanent tjänst för ökat bostadsbyggande har Ii1ldelats ramhöjande medel på I OSO tkr. Även spärvagns städer 100 tkr ses som långsiktigt och ska vara ramhöjande. Riktade medel mr kommunhuslltredningen SOO tkr har återlämnats till pollen. E.konomiavdelningen Avdel ningens budget har minskats med I 900 tk r for riktade satsningar och projekt und er E k o l1 o l1l i~ avdelningenli1ldelas ramhöjande riktade medel för nya tjänster såsom BI-controller, l o kalplal1 erings~ chef, upphand lingssamord nare och resurs ror h ål 1 ~ ba rhetsfrågor i upphandling, sammanlagt tkr. Av de gemen samma utvecklingsinsatserna på sammanlagt 7000 tkr, finn s två satsningar inom ekonomiavdelningen. Det avser dels datalager 100 tkr sam t fortsatt utvec kling av strategi för Business Intelligence-utveckling (LIS) ISO tkr. Personalavdelningen Personalavdelningen har flili 3S0 tkr i ramhöjande riktade medel för utökning av personalhälsan med en halv tjänst for en arbetsmijjöingenjör. Avdelningen har även flin tijlfalliga riktade medel för Iknow - anpassning av Huddingespecifikt material 100 tkr. Av gemensamma utvecklingsmedel har tkr tilldelats för utredning och eventuellt införande av förmänsportal och anpassning av förmåner. Administrativa avdelningen Administrat iva avdelningen är en avdelning med administrativa direktören och tre sekti oner: ITsektionen, KS Kansli sa mt Kvalitet och projekt. Atlmillistriltiva direktöreli Enheten har flit! 200 tkr gemensamma behov. KS km..,/i medel for avdelningens Budgeten för kansliet, exklusive den politiska delen, har minskat s med 650 tkr för riktade satsningar och projekt under I 2014 ärs budget!iljförs 7S0 tkr i riktade ramhöj ande medel för ny säkerhetschefstj änst varav 350 tkr finansieras med statsbidrag år samt en besparing på 400 tkr för avveck ling av en tj änst inom kontorsservice. Riktade ramhöjande medel gä llande den politiska delen är utbyte av läsplattor till förtroendevalda inom KS 100 tkr samt lönekompensation politiker ISO tkr. Riktad tillfallig satsning för sektionen är genomf!jrande av EU-val och allmänt val tkr. IT-sektiOJIeIl I Mål och budget har IT -avde ln ingen fli" äve n för år tkr för IT- infrastruktur. Vidare har sektionen återl ämnat mede l på tkr avseende ge- 3 1

70 32 mensal11l11a lit vecklin gsmedel. Sektionen till förs 100 tkr i riktade medel for breddning av tekni skt utbud. Av de gemensamma utvecklingsill satse rna (totalt 7000 tkr) lliggs 500 tkr på ökad driftti llgänglighet. Kvalitet oc" projekl Sektionens budget 2014 har minskats med 500 tkr för riktade satsningar gällande 2013 och tilldelats medel för befolkllingslindersökningar med 450 tkr, processutvärderi ng av Samkrafl 150 tkr, j ämför serv ice på Huddinge.se 100 tkr samt tillsammans ror Vårby 50 tk r. Sek tionen har tilldelats medel for gemen samma utveck lingsi nsatser gällande projektstyrningsverktyg och "uppstai1spengar" lor projektkontoret 300 tkr samt fortsatt satsning på processutveckl ing ( ) lod tkr. Överförmyndarverksllmheten Budgeten för överförmyndarverksamheten räknas upp med 140 tkr och 2013 års budget uppgår till tkr. 32

71 ~ HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 40 (59) Kommunstyrelsen 25 november Diarienummer KS-2013/ Verksamhetsplan 2014 för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut Verksamhetsplan 2014 for kommunstyrelsen, enligt bilaga I till kommunstyrelsens forvaltnings ljänsteutlåtande daterat den 14 november 2013, antas under forutsättning att kommunfullmllktige den 9 december 2013 beslutar att justera budgeten filr 2014 enligt filrslag i tjänsteutlåtandet från kommunstyrelsens filrvaltning daterat den 12 november SammanfattnIng I verksamhetsplanen IlImnas filrslag på etappmål och de utvecklingsåtaganden som filreslås genomfilras under året filr att verkställa kommunfullmllktiges uppdrag och nå en god måluppfyllelse. Kommunstyrelsens filrvaltning IlImnar också filrslag på nödvändiga prioriteringar av medel filr att klara filreslagna åtaganden inom tilldelad budget. Förvaltningen driver arbetet med kommunens vision och kärnvärden mål 2030 och nllmndmålen fllrbättra foretagsklimat filr fler jobb, utvecklade regionala stadskärnor (Flemingsberg och Kungens kurva), sarnt nllmndmålet ökat bostadsbyggande. Andra viktiga frågor for planeringsperioden är de särskilda insatser som planeras i Vårby och Flemingsberg for att stärka kommundelarna, samt smartare arbetssätt. Överlliggnlng Marica Lindblad (MP) yrkar bifall till eget forlag i enlighet med protokolls bilaga KS 24: 1. I övrigt yttrar sig Emil Högberg (S), Birgitta Ljung (MP), Daniel Dronjak Nordqvist (M), Tomas Hansson (KO), Ann-Marie Högberg (S) och ToralfNilsson, administrativ direktör. Britt Björneke (1) anmäler att hon inte deltar i kommunstyrelsens beslut i detta ärende. Härefter filrklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordfilranden stililer propositioner efter varandra, dels om bifall till filreliggande filrslag, dels om bifall till Marica Lindblads (MP) egna forslag och finner att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med filreliggande filrslag. Signaturer. OrdfMindi Juslltl'ar& Utdrlg. tle. lytundi: d.tum OCh 11gnalur

72 ~ HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 41 (S9) Kommunstyrelsen Samrnonlradasdalum 25 november 2013 Paragraf 24 Diarienummer KS-2013/8S1.182 Reservationer Marka Lindblad (MP) reserverar sig till förmån för eget förslag. Protokollsanteckningar Emil Högberg (S) amnäler protokollsanteckning. SIgnallKar: Ordförande Justerare Utdragsbastyrkando: datum och signatur

73 Huddinge kommun Komm unstyreisen FÖRSLAG Ärende 24: Verksamhetsplan 2014 för kommunstyrelsen Prioriteringar för 2014 Kommunstyrelsen skall analysera brister i hantering av fastigheter, bygg lov och upphandlingar/arrenden. Utifrån delula analys skall ett åtgärdsprogram för bättre styrning och kontroll över verksamheten i hela den kommunala organisationen upprättas. En tydlig struktur och information om hur kommunstyrelsen utövar sin uppsiktsplikt skall upprättas. Kommunstyrelsen ska i arbetet med hållbar utveckling följa och ta ansvar för genomförandet av regionala och kommunala klimatmål. Nu filuls skrivningar om företagsklimat men inte om klimat, som är betydligt väsentligare för vårt fortsatta höga välstånd. Investeringar I text nämns inte ett ord om de 49,7 miljoner kronor som ska gå till Trafikverket och den så kallade Förbifart Stockholm. Det är anmärkningsvält att en så stor investering inte nämns, då den är i samma storleksordning som investeringskostnaderna för det samlade bostadsbyggandet i kommunen. Miljöpartiet yrkar: Att 49,7 miljoner kr till Trafikverket för utgår för Förbifart Stockholm, varav l miljon kr för exploatering och 48,7 miljoner kr för investering. För Miljöpartiet de Gröna Jf (U~L(C L ~~~, ll"lc; ( i Marica Lindblad ledamot B~:t:r~1 ersättare

74 Huddinge kommun Kommunstyrelsen PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 24: Verksamhetsplan 2013 för kommunstyrelsen Förslaget till verksamhetsplan utgår från det beslut om mål och budget för 2014 som kommunfullmäktige beslutade om I Juni. Socialdemokraterna föreslog då ett alternativ till mål och budget för Huddinge som bygger på Iden om att jämlikhet och utveckling går hand I hand och att det är genom kunskap och arbete som vårt samhälle blir rikare. Mot bakgrund av den övertygelsen föreslog vi då större satsningar på jobb, skola och förebyggande arbete än vad majoriteten gjorde. VI föreslog också attjiiml/ko villkor skulle vara ett övergripande mål för kommunen på samma sätt som nöjda Invdnore och MI/bar somhiil/sutveckflng. Oförmågan att se ojämlikhetens pris och bristen på åtgärder för att öka jämlikheten är också verksamhetsplanens största brist. I vårt budgetförslag fanns uppdrag om att särskilt arbeta med folkhälso- och trygghetsfrågor I områdena Vårby, Flemingsberg och Skogås. Även om det I år finns med ambitioner för Vårby brister verksamhetsplanen på detta område. Särskilt oroväckande är att det helt saknas fokus på utvecklingen I Skogås. Vårt förslag om ett utvecklingsprogram för östra Huddinge känns mer angeläget än någonsin. Det finns förstås också mycket bra I förslaget till verksamhetsplan. Bland det kan nämnas utvecklingsåtagandena om att Införa barnperspektivet I kommunens styrprocesser och att utveckla stödet till brottsdrabbade. I Inledningen av verksamhetsplanen anges att bostadsbyggande och ett bättre företagsklimat ska vara prioriterat under året. Med tanke på att dessa områden är två stora problem för kommunen är det förstås naturligt. På samma sätt hade det varit bra om det I verksamhetsplanen hade framgått hur kommunstyrelsen avsåg att leda ett arbete med att utveckla och säkerställa en positiv förvaltningskultur mot bakgrund av vad som har framkommit om kommunens hantering av exploateringsfastigheter. Under rubriken demokrati finns bara ett utvecklingsåtagande - att administrera valet. Det känns som en låg ambitionsnivå. I vårt förslag till mål och budget fanns en satsning på det förebyggande arbetet Inom ramen för Sam kraft. Det är olyckligt att vi Inte fick Igenom det förslaget. VI vet att rätt Insatser på ett tidigt stadium är bra ur såväl ett mänskligt som ett ekonomiskt perspektiv. Genom vårt budgettlllskott skulle sannolikt Inte verksamheten vid KomSamman I Flemingsberg behöva vara hotad.

75 När det gäller bostadsbyggande har man nu satt upp ett tydligt mätbart mål, som är det antal Huddinge bör färdigställa för att klara sin andel av regionens befolkningstillväxt, 700 färdigställda bostäder per år. Prognosen för I år är dock endast 160 färdigställda bostäder, så det är mycket långt Ifrån målet. Man konstaterar också att det Inte kan förväntas att man ska nå målet. Det finns skäl att undra över varför man sätter upp mål som man Inte ens tror att man kan uppnå. Det förefaller I vanlig ordning som om man är mer angelägen om att redovisa planer än resultat. Det är bra att ha plan beredskap för student- och ungdomsbostäder och kommunal service. Det är dock Inte tillräckligt. Även när det gäller hyresbostäder för andra grupper är behoven skriande och köerna förödande. Ett åtagande för att få till stånd fler hyresbostäder skulle ha behövts. Den moderatledda kommunledningens nonchalans mot dem som av olika skäl Inte kan eller vill köpa sin bostad är oacceptabel. ) I flera år har vi uppmärksammat att arbetet med det strategiska målet attraktiv arbetsgivare Inte är tillräckligt prioriterat. Det är för många som upplever stress på arbetsplatsen och det finns fortfarande ofrivilliga deltidsanställningar I kommunen. Frågor som rör arbetsvillkor och arbetsmiljö borde prioriteras hårdare. Kommunstyrelsen borde också vara mer aktiv I arbetet med att ta fram så kallade särskilda anställningar för arbetslösa försörjningsstödstagare. G.Hf4\ Emil Högberg, Socialdemokraterna

76 [gj HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLATANDE DATUM Rev DIARIENR KS-2013/ SIDA 1 (5) HANDLÄGGARE Mariam Yousif Mariam.yousif@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsplan 2014 för kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Verksamhetsplan 2014 för kommunstyrelsen, enligt bilaga I till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 14 november 2013, antas under förutsättning att kommunfullmäktige den 9 december 2013 beslutar att justera budgeten för 2014 enligt förslag i tjänsteutlåtandet från kommunstyrelsens förvaltning daterat den 12 november Sammanfattning I verksamhetsplanen lämnas förslag på etappmål och de utvecklingsåtaganden som föreslås genomföras under året för att verkställa kommunfullmäktiges uppdrag och nå en god måluppfyllelse. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar också förslag på nödvändiga prioriteringar av medel för att klara föreslagna åtaganden inom tilldelad budget. Förvaltningen driver arbetet med kommunens vision och kärnvärden mål 2030 och nämndmålen förbättra företagsklimat för fler jobb, utvecklade regionala stadskärnor (Flemingsberg och Kungens kurva), samt nämnd målet ökat bostadsbyggande. Andra viktiga frågor för planeringsperioden är de särskilda insatser som planeras i Vårby och Flemingsberg för att stärka kommundelarna, samt smartare arbetssätt. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fattade i juni i år beslut om Mål och budget Verksamhetsplanen är det dokument som beskriver hur nämnderna, utifrån lagar och förordningar samt kommunfullmäktiges Mål och budget, ska bedriva verksamheten under det kommande året. Verksamhetsplanen utgör därmed grunden för nämndens styrning. Kommunstyrelsens förvaltning har, med instruktionen för nämndernas verksamhetsplaner som grund, utarbetat ett förslag till verksamhets p lan för kommunstyrelsens verksamhet under det kommande året som beskriver vad kommunstyrelsen åtar sig utifrån kommunfullmäktiges mål och uppdrag i Mål och budget samt förslag till fördelning av resurser. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret KS kansli HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

77 00 HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLATANDE DATUM Rev DIARIENR KS 2013/852KS 2013/ SIDA 2 (5) Planen ska stödja ett processinriktat arbetssätt där förvaltningens olika delar samarbetar mot gemensamma mål i syfte att åstadkomma hög kvalitet i verksamheten och ett effektivt resursutnyt~ande. Beskrivning av målstrnktnren Kommunstyrelsens mål, framtagna mått, tidigare resultat samt ambitioner för planeringsåret (i form av etappmål) redovisas i fyra mål- och resultattabeller, en per övergripande respektive strategiskt mål för kommunen i enlighet med den kommungemensamt framtagna strukturen för nämndernas verksamhetsplaner. Till dessa fyra tabeller, där varje övergripande respektive strategiskt mål utgör avsnittsrubrik, hör förklarande texter och utvecklingsåtaganden som följer direkt efter respektive tabell. Dessa texter och åtaganden redovisar de åtgärder kommunstyrelsen planerar genomföra under planeringsperioden för att nå högre måluppfyllelse samt vad styrelsen åtar sig att göra utifrån generella och riktade uppdrag från kommunfullmäktige. Etappmålen beskriver med andra ord tillsammans med redovisade utvecklingsåtaganden vad kommunstyrelsen inom givna budgetramar åtar sig att genomföra under verksamhetsåret. Mål- och resnitattabellerna Mål- och resultattabellerna ska spegla de centrala delarna av basuppdraget, det vill säga den verksamhet kommunstyrelsen bedriver för att bidra till att kommunen uppnår sina mål. Etappmålen uttrycker ambitioner för året. I vissa fall, där måtten är väsentliga för att kunna bedöma måluppfyllelse men där kommunstyrelsen inte har möjlighet att direkt påverka resultaten, så anges inga etappmål. Istället anges att måtten används som indikatorer. Detta ställer höga krav på bedömningen och värderingen av om kommunstyrelsen är nöjd med nivån på resultaten. Om en indikator bedöms ligga långt under önskvärd nivå bör åtgärder vidtas även om inget etappmål kan sättas. I de fall där det är svårt att hitta lämpligt mått till, eller är olämpligt att kvantitativt mäta, ett nämndmål så uttrycks ambitionerna i form av utvecklingsåtaganden eller uppdrag. Inför 2014 har översynen av kommunstyrelsens mål- och resultattabeller fortsatt, och i många fall redovisas nu mått, mätresultat och etappmål, men tabellerna är fortfarande under utveckling. I några fall saknas mått, eller så behöver de preciseras, och i andra fall har ingen mätning hunnit genomföras ännu. Integration av intern kontroll i planerings- och nppfåljningsprocessen För att integrera arbetet med intern kontroll i den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen så redovisas samtliga risker som kommunstyrelsen

78 00 HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM Rev DIARIENR KS-2013/852KS- 2013/ SIDA 3 (5) prioriterar att arbeta med under verksamhetsåret inom ramen för denna process under en egen rubrik i verksamhetsplanen. Prioriteringar för är ett år då kommunstyrelsen vill se att bostadsbyggandet tar fart. Det är viktigt att kommunen växer i takt med befolkningsökningen och i takt med behoven i länet, samtidigt som service utvecklas i takt med expansionen. Kommunstyrelsens förvaltning ska tillsammans med berörda utveckla processer för att möjliggöra en högre takt i bostadsbyggandet. Företagsklimatet ska förbättras genom professionellt bemötande och god service. Kommunstyrelsens förvaltning ska vara ledande i att implementera ett sådant förhållningssätt i hela organisationen. Ett förbättrat företagsklimat ger fler arbetstillfällen vilket är i linje med att hela kommunorganisationen ska ha fokus på arbetslinjen. En samordning och uppföljning av arbetet utgår från kommunstyrelsens förvaltning. Bostäder, näringsliv och arbetstillfällen ska särskilt prioriteras i kommunens viktiga tillväxtområden Flemingsberg, Kungens kurva-skärholmen, Huddinge centrum och Storängen. I Flemingsberg finns flera akademier och kommunstyrelsen ska utveckla samarbetet med dessa i syfte att öka andelen Huddingebor med akademisk examen och stärka Huddinge kommuns status som högskole- och universitetskommun. Utvecklingen av Flemingsberg i sin helhet har av kommunens ledningsgrupp, med utgångspunkt i Mål och budget, pekats ut som en strategisk fråga för att nå visionen om att vara en av de tre mest populära kommunerna i Storstockholm att bo, besöka och verka i. Utvecklingen av Flemingsberg är också viktigt för en långsiktigt hållbar utveckling. Ytterligare en strategisk fråga kopplat till vision och långsiktiga målsättningar är utveckling av Vårby. I Vårby finns goda förutsättningar så som natur och kommunikationer men samtidigt har Vårby högre arbetslöshet, lägre betygsgenomsnitt och högre omflyttning än resten av kommunen. Strukturella insatser ska utveckla och förstärka Vårby. I arbetet med Vårby, precis som i arbetet inom kommunen, i stort ska barn och ungas förbättrade livschanser vara vägledande och ett barnperspektiv ska alltid beaktas. Förebyggande arbete och tidiga insatser för att förbättra livschanserna ska prioriteras och kommunstyrelsen ska fortsätta leda den sektorsövergripande samverkan som sker inom ramen för Sam kraft. Närheten till naturen är en av Huddinges styrkor och något som Huddingeborna uppfattar som en av fördelarna med att bo i kommunen.

79 [gj HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLATANDE DATUM Rev DIARIENR KS-2013/852KS- 2013/ SIDA 4 (5) Kommunstyrelsen strävar efter att utveckla naturupplevelserna för att uppnå visionen och skapa en god bild av Huddinge i regionen. Naturen ska också värnas för sin egen skull vilket är en av de bärande principerna för hållbar utveckling. Kommunstyrelsen kommer under 2014 att följa upp och tydliggöra de miljökvalitetsnormer som rör Huddinge kommun. Både vad gäller visionsarbetet och hållbarhetsarbetet ska kommunstyrelsen leda och samordna hela organisationen. För att klara framtida utmaningar vad gäller befolkningsutveckling med konsekvenser för expansionen, ökade förväntningar på kommunala tjänster och internationell konkurrens så är det avgörande att den kommunala organisationen har smartare arbetssätt som ständigt utvecklas. En strategisk fråga är att dra nytta av de möjligheterna som teknisk utveckling ger och skapa en effektive-förvaltning där automatisering av vissa processer frigör resurser till annat. Kommunstyrelsens förvaltning ska leda arbetet med realisering av kommunens nya e-strategi. I Mål och budget 2014 har kommunstyrelsens budget utökats med 14,6 mnkr för volymökningar (1,0 mnkr), gemensam IT -infrastruktur (4 mnkr), riktade satsningar (3,2 mnkr) samt generell uppräkning (6,4 mnkr). Vidare har en reducering med 0,5 mnkr gjorts på grund av tekniskajusteringar. Sammantaget har budgeten utökats med 14, I mnkr (eller 14,2 mnkr inklusive överförmyndarnämnden). I förvaltningens förslag till kommunstyrelsen inför mötet den 25 november 2013 föreslås budgeten för 2014 justeras så att tidigare beslutad generell effektivisering av 0,36 procent tas bort. Detta innebär att kommunstyrelsens budget för 2014 utökas med ytterligare I 217 tkr. Det föreliggande fiirslaget till verksamhetsplanen har justerats i enlighet med detta. För att verksamhetsplanen ska kunna godkännas krävs dock at! kommunfullmäktige den 9 december 2014 godkänner förvaltningens förslag till justering av budgeten. Nämnderna bidrar även i år med finansiering av kommungemensam utveckling_ Utrymmet för gemensamma utvecklings insatser är liksom ifjol 10 mnkr, varav 3 mnkr avsätts för Samkraft. De gemensamma satsningarna i övrigt är: utredning och ev. införande av förmånsportal och anpassning av förmåner, utveckling av intranätet, ökad drifttillgänglighet (utveckling av befintlig teknik), projektstyrningsverktyg, BI-strategi, datalager samt fortsatt satsning på processutveckling. Kommunstyrelsen har också gemensamt arbetat med att skapa utrymme för viktiga prioriteringar/omprioriteringar med fokus på insatser kring näringslivsarbetet och för arbetet med Flemingsberg och Vårby samt för utveckling kring E-tjänster.

80 ~ HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLATANDE DATUM Rev DIARIENR KS-2013/852KS- 2013/ SIDA 5 (5) Vesna Jovie Kommundirektör ToralfNilsson Administrativ direktör Mariam Yousif Handläggare Bilagor 1_ Verksamhetsplan 2014 för kommunstyrelsen 2. Sammanställning ekonomiska konsekvenser av samhällsbyggnadsprojekt 3. Ekonomibilaga

81 KS-2013/851 HUDDINGE KOMMUN Verksamhetsplan 2014 för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning/administrativa avdelningen NOVEMBER 2013

82 Innehåll Prioriteringar för året Ansvarsområde... 4 Kommunens vision Ett hållbart Huddinge - mål Kommunstyrelsens mål och resultat... 6 Nöjda invånare Hållbar samhällsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Ekonomi lokaler Samhällsbyggnadsprojekt Smarta arbetssättjprocessorientering I ntern kontroll Verksamhetsstatistik - nyckeltal Organisation... 27

83 Prioriteringar för året 20 I 4 är ett år då kommunsty relsen vill se att bostadsbyggandet tar fart. Det är viktigt att kommunen växer i ta kt Illed befolkningsöknin gen och i tak t med behoven i länet, samtidigt som service utvec kl as i takt med expansionen. Kommunstyrel sens fh rvaltning ska till sammans med b e~ rörd a utveckl a processer Rir att möjliggöra en högre takt i bostadsbyggandet. Företagsklimatet ska ru rbättras genom professionellt bemötande och god serv ice. Kommunstyrel sens fö rvaltning ska vara ledande i att implementera ett sådant förhållningssätt i hela organi sationen. Ett förbättrat fö retagsklimat ger fler arbetstillfällen vilket är i linje med att hela kollllllunorganisatiollen ska ha foku s på a rbe t s lir~ e n. En samordning och upp fö ljning av arbetet utgår från ko mmunstyrelsens fflrvaltn ing. Bostäder, näringsliv och arbetstill fällen ska särskilt priori teras i kommunens viktiga tillväxtområden Flemingsberg, Kungens kurva-skärholmen, Huddinge centrum och Storängen. I Flemingsberg finns fl era akademier och kommunstyrelsen ska utveckla samarbetet med dessa i syfte att öka andelen Huddingebor med akademisk examen och stärka Huddinge kommuns status som högskole- och universitetskommun. Utvecklingen av Flemingsberg i sin helhet har av kommunens ledningsgrupp, med utgångspunkt i Mål och budget, pekats ut som en strategisk fråga för att nä vi sionen om att vara en av de tre mest populära kommunerna i Storstockholm att bo, besöka och verka i. Utvecklingen av Flemingsberg är också viktigt rur en långsiktigt hållbar utveckling. Ytterligare en strategisk fråga kopplat till vision och långsiktiga målsättningar är utveckling av Vårby. I Vårby finns goda fö rutsä ttningar så som natur och kommuni kati oner men samtidigt har Vå rby högre arbetslöshet, lägre betygsgenomsnitt och högre omnyttning än resten av kommunen. Strukture lla insatser ska utvec kl a och ru rstärk a Vårby. I arbetet mcd Vå rby, precis S0111 i arbetet inom kolllmunen i stort ska barn och ungas förbättrade livschanser vara vägledande och ett barnperspektiv ska alltid beaktas. Förebyggande arbete och tidiga insatser för au förbättra Iivschanserna ska prioriteras och kollllllunstyrelsen ska fortsätta leda den sektorsövergripande samverk an som sker inom ramcn för Samkra ft. Närheten till naturen Hr en av Huddillges styrkor och något som Huddingeborna upp fa ttar som en av fördelarna med au bo i kommunen. Kommun sty rel sen strävar efter att skapa upplevelsevärden genom naturen för att uppnå visionen och skapa en god bild av Huddinge i regionen. Naturen ska också värn as för sin egen skull vilket är en av de bärand e principerna för hållbar utveckling. Kommunstyrelsen kommer under att följ a upp och tydliggöra de rnilj ökvalitetsnormer som rör Huddinge kommun. Både vad gäller visionsarbetet och hållbarhetsarbetet ska kommunstyrelsen leda och samordna hela organi sati onen. För att klara framtida utmaningar vad gäller befolkningsutveckling med konsekvenser för expansionen. ökade förväntningar på kommunala tjänster och internationell konkurrens så är det avgörande alt den kommunala organisationen har smartare arbetssätt som ständigt utveckl as. En strategisk fråga är att dra nytta av de möjligheterna SOI11 tekni sk utveckling ger och skapa en effekti v e-fö rvaltning där automati sering av vissa processer frigör resurser till annat. Kommunstyrelsens fdrvaltning ska leda arbetet med realisering av kommunens nya e-strategi. KOMMUNSTYRELSEN 13

84 Ansvarsområde Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska organ med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning, Kommunstyrelsen är kommunens centrala arbetsgivarorgan, tillika löne- och pensionsmyndighet. Kommunstyrelsen leder arbetet med att samordna utfonllningen av övergripande mål och riktlinjer for styrningen av hela den kommunala verksamheten, bevakar att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret samt håller fortlöpande uppsikt över verksamheten i de fiiretag som kommunen äger eller annars har intresse i. Kommunstyrelsens uppdrag regleras i kommunallagen och i reglementet för kommunstyrelsen (HKF 9200). Kommunstyrelsens forvaltning ska stödja kommunstyrelsen i dess uppgift att svara för kommunens ledning, styrning och uppsikt. Arbetet genomförs i nära samarbete med kommunens övriga förvaltningar och bolag. Kommunstyrelsens flirvaltning ska stimulera övriga förvaltningar och verksamheter till au bedriva en så bra verksamhet som möjligt utifrån de politiska mål som fastställts av kommunfullmäktige, samordna förvaltningarnas arbete i frågor av kommungemensamt intresse och stödja dem i deras arbete alt erbjuda kommunens invånare en så god service som möjligt utifrån givna resurser. Förvaltningen ska driva ett komlllungemensamt arbete för en långsiktigt hållbar utveckling. Förvaltningen ska också utifrån politiska uppdrag främja en hållbar samhällsutveckling och ett hållbart samhällsbyggande i Huddinge. Kommunens vision Huddinges vision är all vara en al' de tre mest populära kommunerna i Stockholms län all bo, besöka och \'erka i. I den nya val'umärkesplaitformen slås fyra kärn\'ärden filst: mod. omtänksamhet, d,.il' och mång/illd. Syftet med kärnvärdeli är all tala om w/d,'i SO/1/ kommun vill slå for och skafullgera som ledstjäl'llorför alla \'erkmmheler och individer som verkar i kommunen. Varumärkesmätningen som genomfördes våren 2013 visade att 43 procent anger att de känner till kommunens kärn värden medan 62 procent av kommunens medarbetare upplever au kommunens kärnvärden är positiva eller mycket positiva. Endast fyra procent anger att de är mycket negativa. Det här visar att arbetet haft god genomslags- kraft men också att varumärkesarbetet inte fär avstanna. De flesta av kommunstyrelsens medarbetare har tatt en presentation av varumärket ett flertal gånger och många har också deltagit i särskilda workshops med fokus på kärnvärden och vision, Under 2014 fortsätter arbetet på avdelnings- och sektionsnivå att identifiera tre konkreta åtgärder som leder mot vision samt stödjer kärnvärdena. Personalavdelningen kommer under 2014 att fortsätta utvecklingen av arbetsgivarvarumärket. Visionen och kärnvärdena kommer att vara utgångspunkter. 41 VERKSAMHETSPLAN 20t4

85 Ett hållbart Huddinge - mål 2030 I Mål och budget pekar kom munfullm ~ktige ut en långsiktig, önskvä rd och möj lig framtid med fokus på år Avsnittet beskriver hur ett hållbart Huddinge ser ut och vilka vägval komnumen bör göra få r att komma dit sa mt konkreta målsättningar all uppnå inorn områdena: Ansvar mr naturresurser Gemenskap och delaktighet i samhällslivet A ttraktiva bostadsområden God utbildning och kreativt näringsliv Rik fritid och god hälsa. om arbelslinjen och fbrutsättn ingar fbr barn och unga li g ger i linje med ambi tionerna for Uppdraget smartare arbetssätt borgar f1l r ekonom isk hållbarhet. De politiska prioriteringarna for kolllmunstyrel sen rimmar också med målsättningarn a for Genom att genomffira insatser verkar styrelsen för en hållbar utveckling. De fyra strategiska frågorna som nämns i avsnittet om prioriteringar fbr året - upplevelsevärden i naturen, Vårby, Flemingsberg och e-fbrvaltnillg är också viktiga får att nå målsättningarna fb r Genom arbete med mål och del mål ska kommunstyrelsen sträva mot målen f1lr De generella uppdragen KOMMUNSTYRELSEN 15

86 Kommunstyrelsens mål och resultat Nämndens mäl utgår fran de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget samt nämndens verksamhetside. Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen mäls, senaste mätresultat, etappmål f6r planeringsåret samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellenta fliljer text som beskriver vilka åtgä rder som planeras flir året flir att nå ökad mål uppfyllelse. Verksamhetsplanens r/jda trlld Kommunstyrelsens nämndmål och del mål redovi sas i en mål- och resultahabell per övergripande och strategiskt mål. Av tabellerna framgår hur målen mäts (kolumnen mått), senaste mätresultat, ambitioner (etappmål) for planeringsåret samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Mål- och resultattabellerna ska tillsam mans ge en tydlig bild av hur vi klarar basåtagandet och vad arbetet leder till. Kommunens övergripande och strategiska mål utgör slommen i den mr alla nämnder gemensamma Illålstrukturen. För respektive mål anges inom parentes vilket av kommunfullmäktiges del mål som målet stödjer. (Se nummer för kommunfullmäktiges del mål i Mål och Budgetdokumentet). Måtten i tabellerna mäter direkt eller indirekt hur nära vi är all uppfylla våra olika nämnd mål. I många fall används nera olika mått som mäter delaspekter och som tillsammans ger en bild av hur nära målet vi är. Ambitioner I form av etappmål eller åtaganden I de fall vi genom egna insatser direkt kan påverka mätresultaten kan vi också sälla upp etappmål för hur mycket bättre resultat vi ska nå. Etappmål är med andra ord ett av kommunstyrelsens sätt au uttrycka ambitioner ror året och används för att tala om hur mycket vi utifrån planerade, eller genomförda, åtgärder räknar med att kunna furbättra mätresultaten. Det andra sättet vi använder för att uttrycka vad vi vill uppnå är i fonn av utvecklingsåtaganden. Dessa kopplas till nämndmålen, men behöver inte ha direkt koppling till specifika måll och mätresultat. Utvecklingsåtaganden beskriver satsningar som görs för att förbättra verksamheten samt för att svara upp mot uppdrag från kommunfullmäktige. I de fall där det är svå rt att hilla, eller olämpligt all kvantitativt mäta, ett näl11ndmål så uttrycks ambitionerna i form av utvecklingsätaganden eller uppdrag. När måtten används som Indikatorer Kännetecknande för bra mätt är att de specifikt mäter hur nära man är att uppfylla näl11ndmålet. För vissa nämndmäl är det svå rt all hiua bra m;\li. I sådana lägen kan det vara nödvändigt att använda mer indirekta mått SO I11 indikerar att vi går i önskvärd riktning. De mått som i måltabellerna anges som "indikatorer" bedöms vara intressanta alt följa men de har så indirekt koppling mellan de insatser kommunstyrelsen gör och effekte r na av dessa insatser i form av förändrade mätresultat att det inle är lämpligt att sälla etappmål. Om mätresultatet för en indikator inle är tillfredsställande så är detta en impuls till att insatser inom området bör prioriteras. Kopplingen mellan må/- och resultattabellerna och de f/jrklarande texterna Efter varje mål tabell kommer ett avsnitt med kommentarer, förklarande texter och redovisning av åtgärder. I dessa avsnitt så återkommer nämlldmålen och delillålen S0111 rubriker. Under dessa rubriker förtydligas nämndmålen och redovisas vad styrelsen vill åstadkomma under året. Där återfinns analyser, bakgrundsbeskrivningar, eventuell motivering till etappmål, planerade utvecklingsåtaganden ffir äret samt kommunstyrelsens åtaganden med anledning av kommunfullmäktiges generella och riktade uppdrag. Om må/- och resultattabellerna Mätningar ä,. genomförda linder 201 J och {H' kommunen 0111 ingel annal anges. 6 I VERKSAMHETSPLAN 2014

87 Nöjda invånare Kommunstyrelsens mål och resultat MAI MAtt Bra att leva och bo i Huddinge (1.1) Andamålsenlig samordning av kommunens trygghetsarbete Andel elever i årskurs nio som upplever sitt bostadsområde som tryggt på kvällstid (Stockholmsen käten 2012) Sonaste mllrooultat (föregående mätning Inom parentes)._-----_.. _. 78 % (2010:80 %) Flickor 68 % (66 %) Pojkar 89 % (91 %) Trångsund 87 %3 Flemingsberg 71 %4 Ranking i länel 5 Flickor 11/18 Pojkar 9/18 Etappmål 2014._---_. 2014:82 % Kommentar Nästa mätning sker 2014 Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid I Betygsindex (0-100) för faktorn trygghet' 64 % 2014:68 % Kvinnor 56 % Män 74 % Stuvsta-SnäHringe 78 % Vårby 34 % 56 (2011 :54) 2014:58 % Kvinnor 53 (2011 :53) Män 59 (2011 :55) Ranking i länet 5 15/22 God kommunal verksamhet (1.2) Antal fullbordade inbrott (i permanentbostader) 235 (2011 :218) Indikator 47 inbrott andra kvartalet 2013 (39 inbrott första kvartalet 2013) Invånarna får gott bemötande och god service i mötet med kommunen Medelbetyg (1 10) för bemötande kontakt med kommunen 2 6,4 (2011 :6,6) Kvinnor 6,3 (2011 :6,9) Män 6,5 (2011 :6,2) Ranking i länets 7/12 7,0 MAtning av bra bemötande och service i vaxeln Kundernas nöjdhet med konsu ~ mentvägledningen vad gäner: 80% 85% Mätning av Q survey, 100 samtal I Befolkningsundersökningen Huddinge kommun gcnomfbrdc tills:unmans ml-d Sw(.'Co en enkätundersökning under vören Drygt 4000 slumpmassigt utvalda in vånare i öldem år tillfrngadl's och svarsfrekvensen var 45 procen!. en bortfallsstudie har genomfö rts. Syftet med undersökningen tir all ge kommunen bl!.urc kunsknpcr om vad invånarna tycker om all leva och bo i Huddinge. 2 SC B:s Ml-dborganmdersökning Statisti ska Centl1llbyrnn genom fö r ärligen en attitydundersökning bland invånare i landets kommuner. Iluddingc deltar i undersökningen vartannat är och kommunstyrelsen :mvtinder delar av resultaten i sin mål och resultatbild. Ju högre betygsindexjmedelbctyg. desto större nöjdhcl 1000 slumpmtlssigt utvalda personer tillfr.1gadcs och svars frekvensen i års undersökning var 40 procent. J Det geogra fiska område som föll högst mätresultat.. Det geogmliska ommdc som flhtl tigst mfitrcsultal. ~ Jämförelser med and ra kommuner. Anges som HuddingL'S rnnking bland jämtorda kommuner. Jäml()relsema sker moo de kommuner som har deltagit i samma undersökning eller mfillling. alternativt dtir statistik linns thr alla eller någm kommuner i lfine!. Darför joml()r vi oss inte alltid med alla 26 komlll u ner i länet. 6 HuBrå utläses Huddinge brotl slörebyggande rm. Index CRM utltiscs COllllTIun ity Rcadincss Model oc h tir en modell tbr all besk ri va en organislllions förändringsbellägenhct i cli specifikt ämnesområde. KOMMUNSTYRELSEN 17

88 Mål Målt Senasta Eloppmål Kommentar mätresullot (föregående 2014 mätning Inom parentes) Tillgänglighet Bra och mycket bra 85 % 87% Bemötande Bra och mycket bra 96 % Bibehålla Svarets kvalitet Bra och mycket bra 98 % Bibehålla Kundernas nöjdhel med budget och skuldrådgivning vad gäller. Nöjda med väntetiden för Bra och mycket bra 91 % Bibehålla personligt möte Respektfullt och vänligt be- Bra och mycket bra 96 % Bibehålla mötande Fått den hjälp de behövde Bra och mycket bra 84 % Bibehålla Medborgarnas nöjdhet med samhällsvägledningen vad gäller: Tillgänglighet ara och mycket bra 97 % Bibehålla Bemötande Bra och mycket bra 98 % Bibehålla Svarets kvalitet Bra och mycket bra 94 % Bibehålla God tillgänglighet lill kom mu- Medelbelyg (1-10) för hur lim del är 6,1 (2011 :6,2) 6,3 nens medarbetare att komma i kontakt med tjänste- Kvinnor 5,9 (2011 :6,4) män eller annan personal i kom munen 2 Män 6,2 (2011 :6,0) Ranking i l äne t ~ 6112 E-postmätning - andel där KSF 63 % (2012: 66 %, 2011 : 80 %, svarar inom två dygn 2010: 85 %, 2009: 74 %) Genomsnittlig svarstid på KSF 9 arbetstimmar 10h (2012: 14h, 2011 : 4h, 2009: 5h) Servicecenter behandlar snabbt Andel kontakter som slutförs i 75% 78% och effektivt inkommande samtal servicecenter utan att det vidarebe och bidrar till att den som ringer fordras till handläggarna så långt som möjligt får svar vid första kontakten. God information ti ll invånarna Medelbelyg (1-10) för 6,7 (2011: 6,6) Bibehålla tidningen Vårt Huddinge 2 Kvinnor 6,8 (2011 :6,9) Män 6,6 (2011 :6,3) Medelbelyg (1-10) för 6,5 (2011 :6,6) annonsen i "Mitt i Huddinge,,2 Kvinnor 6,7 (2011 :6,6) Män 6,4 (2011 : 6,4) Bibehålla Medelbelyg (1-10\ för 6,6 (2011 :6,5) 6,7 Kvinnor 6,6 (2011 :6,4) Män 6,5 (2011 :6,6) Andel invånare som använder 22 % (2011 :20 %) 25% huddinge.se minst en gång/månad 2 Kvinnor 22 % (2011 :24 %) Män 21 % (2011 :17 %) Väl fungerande e tjänster som Statistik användandet av komrnu Totalt besök under peri- Se nerbruten underlättar medborgarnas deiak- nens e-tjänster oden jan-3d sep för de 13 statistik under lighet och kontakter med kom - e-tjänster som ingår i mätning rubriken munen en. "verksamhetsstatistik", sid 26. Kundernas nöjdhet med kommunens e-tjänster Inflytande j vardagen (1.3) Nöjd-Innylande-Index (0-100)' 44 (2011 :43) Bibehålla Kvinnor 44 (201 1 :45),-".,,-.,---_..-'--.-. Män44 (2011 :40) Ranking i länets 6/24 -._ _-_._-----_..- Mätmetod saknas 81 VERKSAMHETSPLAN 20 14

89 Mål Mått Senaste Etappmål Kommentar mllreoultat (föregående 2014 mätning Inom parentes) Betygsindex (0-100) rör faktorn 43 (2011 :41 ) Bibehålla påverkan 2 Kvinnor 44 (201 1:44) Män 42 (2011 :38) Ranking i länets 7/22 Betygsindex (0 100) för faktorn 49 (2011 :50) Bibehålla förtroende 2 Kvinnor 49 (2011 :55) Män 48 (20 11 :45) Ranking I länets 7/22 God tillgänglighet till kommu- Medelbetyg (1-10) på frågan: hur 5,3 (2011 :5,2) 5,3 nens politiker nöjd är du med möjligheter au Kvinnor 5,2 (2011 :5, 1) komma i kontakt med kommunens Män 5,4 (2011 :5,3) politiker Ranking i länets 8122 Valfrihet (1.4) Antalet valfrihetssystem 6 10 si (2011 : 8 si) Indikator inom kommunen Likvardig behandling (1.5) Andel personer som upplever att 1 % Indikator de blivit diskriminerade i mötet med Huddinge kommuns verksamhet. I {> Val frihctssyslcm (kund va lssyslcm) kännetecknas av all kundema utrustas med en peng och sjä lva tar välja bland!lem godkanda ut torarc. M:.1 lcl ar att sätta brukaren och dennes preferenser i fokus genom all skapa en marknad med vulmöj ligheter dtlr konkurrensen mellan utl'bmma samtidigt cflcktivisemr verksa mheten och utvccklar tjnnsten. Invånarna ska va ra nöjda med den verksamhet kommunen erbjuder. Mycket av verksamheten bedrivs i nämnderna och kommunstyrelsens roll är främst indirekt ur ett invånarperspektiv. Kommunstyrelsen bedriver dock viss egen verksamhet där invånarna är den direkta målgruppen. Bra att leva och bo i Huddinge Huddinge borna ska känna ah de bor i ett tryggt och trivsamt Huddinge. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar mr översiktsplanering, exploatering och områdesutveckling. Vidare ansvarar kommunstyrelsen mr att öka tryggheten bland invånare, generera utbildningsmöjligheter och arbeten. Ändamålsenlig s amo rd ning av kommunens trygg hetsa rbete Att tltrre brott begås är ett vikligt uppdrag i arbetet. Arbelet utvecklas i samverkan med olika aktörer SO I11 föreningar, myndigheter, rurelag och andra parter. Samordningen av brottsfhrebyggande insatser ska f6rbättras. Ufl'ecklingsåfagallde Implementera handlings planen mot organ iserad brottslighet. Ulveckla slödel lill brottsdrabbade. Ata ga ndet d irekt kopplade t ill nämndmålet Naturupplevelser För att ta till vara och utveckla utbudet av natur- och kulturupplevelser i Huddinge geno rnf(jrs ett komlllungemensam I arbele som syftar lill att ffirbättra livskvaliten, öka Huddinges attraktivitet och därigenom stärka varumärket. Basen f(jr framtida satsningar fokuse ras på Huddingeborna samt boende i stockholmsregionen. Den fortsatta utvecklingen är ell längsiktigt arbete som kräver en tydlig rikining, samordning och ulhållighel, vi lket är en process med mänga aktörer såväl inom komnulilen som externt. De delar som inte naturligt faller inom ramen fbr respektive aktörs basålagande kommer med start hösten att gellomfbras som ett kommungemensamt projekl som pågår under hela 20 14, Ufl'ecklillgsåtagande samverkan med andra aktörer utveckla naturupplevelserna i Huddinge genom alt leda ett kollllllungemensamt projekt. God kommunal verksamhet Kommunens verksamheter ska präglas av god service och hög kvalilel, lill exempel genom hög lillgänglighet, individanpassad service och ett gott bemötande. KOllllllunens handläggn ing ska vara snabb, rällssäker och behand la alla likvärdigt. KOMMUNSTYRELSEN 19

90 Invånarna får gott bemötande och god service mötet med kommunen Ambitionen är att bibehålla de goda resultaten for Huddinge servicecenter. En särskild insats görs dock gä llande växeln fbr att öka kundnöjdheten gäl lande bemötande samt att avsluta fler ärenden direkt i servicecclltret. Överlag ökas också ambi tionen på kommunstyrelsens förvaltning när det gäller bemötande av kolllmuninvånarna. Utveck ling sker inom ramen för basåtagandet samt varumärkesarbelct. God tillgänglighet till kommunens medarbetare Vi vill öka tillgängligheten hos tjänstemännen på koil\ munstyrelsens förvaltning. Därför ökar vi ambitionen för at! nå må let när det gäller just tillgängligheten. God Information till Invånarna Ambitionen är att bibehålla de goda betygen för kommunens tidning och annons samt att höja medelbetyget för och användandet av kommunens webbplats. Utveckling sker inom ramen för basåtagalldet. Väl fungerande e-tjänster som underlättar medborgarnas delaktighet och kontakter med kommunen Under kommer arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e-fi>rvaltning, att accelerera. Den nya e-strategin, som mrväntas antas av kommunfullmäktige i slutet av 2013, l11ed tillhörande handlingsplan kommer au vara ett styrande dokument i detta. Arbetet med behovsanalys, arkitektur och metodstöd för ettektiv utveckling av e-tiänster kommer au fortsätta mr att säkerställa all fokus läggs på utveckling SOI11 gynnar både kunder och verksamhet. Genomföra &-strategl Kraven ökar ständigt på de tjänster och den service SOIll Huddinge kommun tillhandahåller och nya tjänster SOI11 kommunen mrväntas tillhandahålla i framtiden. Det pågår en mängd initiativ på EU -nivå, via e delegationen, regeringen, SKL m.fl. viika syflar till all ta Sverige in i ell e-samhälle. I det digitaliserade e-samhället kommer utbyte av information mellan Huddinge kommun, privatpersoner, roretagare, andra kommuner, statliga verk och privata organisationer att öka likväl som kommunikation med internationella motsvarigheter. Huddinge har arbetat fral11 ell rörslag till st rategi rör hur kommunen, baserat på ovan nämnda initiativ samt Huddinges Mål och budget ska förflytta sig tiil e-samhället och bli en "digital kommun". En handlingsplan k0l1ll11er att finnas framtagen, som kommer att beslutas i samband med e-strategin. U"'ecklingstltagallde Påbörja arbetet med att realisera den nya e-strategin för att ta Huddinge in i e-samhället och stimu lera och underlätta medborgarnas delaktighet genom att erbjuda medborgarna väl fungerande e-tjänster. Atagandet direkt kopplade till nämnd målet Nytt kommunhus 1 september 2013 godkände kol11munfullmäktige rapporten från den fbrdjupade komll1unhusutredlllllg som påbörjades Kommunfullmäktige beslutade också att kommunen i samarbete med Huge Fastigheter AB ska inleda en förstudie (fortsättningsvis kallad projektering) avseende ett nytt kol11l11l1llhus i fast igheterna Forellen II Illed flera, att kolllmunstyrel sens förvallning ska ta fram beslutsunderlag ror val av kontorslösning, att fortsätta kart läggn ingen av behovet av sarnmanträdesytor 1 att undersöka olika alternativ fi>r fö rl äggningen av serverhaliar för IT samt att utreda vilka nya arbetssätt och organisatoriska förändringar SOI11 behövs för att uppnå avsedd effektivisering av de administrativa funktionerna. KOllllllunstyrelsen hade dessförinnan, i augusti 2013, gett kol11mundirektören i uppdrag att besluta om avtal med Huge Fastigheter AB om samarbete kring projektering. U/\'eckli"gsåfagande I samarbete med Huge Fastigheter AB genom fbra en projektering avseende ett nytt kollll11unhus genom att leda ell projekt som förväntas pågå under hela Inflytande i vardagen I Huddinge formas service, verksamheter och miljö i en öppen dialog och samverkan med berörda parter. Ett medvetet arbete med all öka delaktigheten är viktigt, liksom all det är lätt för invånarna att komma i kontakt med kommunens medarbetare och politiker. Utveckling sker inom ramen mr basåtagandet. T ill exempel kan nämnas genomrutandet av demokratidagar under hösten. En insats SOI11 i förlängningen förväntas påverka de tre måtten under detta måi. God tillgänglighet till kommunens politiker Det är viktigt all invånarna känner all det går att få kontakt med kommunens politiker. Senaste mätresultat samma nivå SOI11 styrelsens etappmål. Valfrihet är på Valfrihet och kvalitet ska känneteckna kommunens verksamheter. Genom att erbjuda valmöjligheter inom olika områden skapas möjligheter for fler att kunna påverka sin livssituation. Inga specifika utvecklillgsåtaganden med bäring på målet valfrihet görs för 20 14, men till exempel sker fortsatt utveckling av tjänsten Jämför service på huddinge.se inom ramen ror basåtagandet. Likvärdig behandling Kommunens verksamheter ska anpassas efter invånarens förutsättningar. Ingen diskriminering ska tb rekol11m a inol11 10 I VERKSAMHETSPLAN 2014

91 de kommunala verksamheterna. Senaste mätresultatet visar att en procent upplever sig diskriminerade i kontakt med någon verksamhet. Under genomförs en ny mätning. Ut ifrån FN-konventionen frän 2009 om rälligheter mr personer med funktionsnedsättning och den nationella funktionshinderpolitiken "En strategi får genomfårande av funktionshinderpolitiken " ska arbetet med au öka tillgängligheten för personer Illed funktionsnedsättning fortsäua, Syftet med den natione lla strategin är att presentera inriktningen, sätta konkreta mål för sam hällets in satser och fb lja lipp resultaten. Inriktningen är att fortsätta att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället, förebygga och bekämpa diskriminering och att skapa förutsättningar ror självständ ighet och självbestämmande. Utöver tillgänglighetsarbetet ska åtgärder med bäring på regeringens strategi för funktionshinderpolitiken definieras och genom föras. Hållbar samhällsutveckling Kommunstyrelsens mål och resultat Mål Mått s._te mltrosulta! (föregående mälnlng Inom parentes) Etappmål 2014 Kommentar Ekosystem i balans (2,1) Växthusgasutsläppen per invå- Totalt växthusgasutsläpp i kommunare är år ,0 tonlinv. och år nen per invånare ,0 ton (ton C02-ekvivalenter) 2011 : 2,2 ton/inv, (2010: 2,4 ton/inv,) (2009: 2,5Ion/inv.) Indikator Basår: 1990 Basvärde: 4 lon/inv Miljöanpassat byggande Exploateringsprojekt - andel ram- Nov 2012-juni 2013: 8 av 15 och exploateringsavtal med krav på (Nov 2012-mars 2013: 4 av 7) miljöcertifiering Indikator Systematiskt internt miljöarbete Avdelningarnas/enheternas uppnådda miljömål för året jämfört med det lotala antalet miljömål Nytt mått. Fötjs upp i slutet av året. Kommunstyrelsens förvaltnings 2012: 129 kg C02 utstäpp av CO, från transporter per (2011 : 100 kg C02) årsarbetare Hela kommunorganisallonens utsläpp av CO 2 från arbets- och tjänsteresor 2012: 3306 ton C02 (20 lo: ton C02) 2014:90 kg 2014:3 113 ton (Reduktion av utsläppen av koldioxid med 10 % till 2014) Energianvändningen i kommunens samtliga ver1l;samhetslokaler i Huges bestånd 2012: 139 kwhlkvm (2011 :148 kwhlkvrn) 11 2 KWhIkvm exklusive verksamhetsel år : 70 KWhlkvm Minskad förbrukning av kopiatorpapper på KSF 2012: M ark (2011 : M-ark) (2010: oooa4-ark) (2009: A4-ark) (2008: M-ark) Minska 10 % Demokrati (2.2) Förtroendevalda har goda arbets- Andel förtroendevalda som är nöjda förutsättningar med arbetsförutsättningama (Politikerenkäten. skala 1-5) 2012: 4,0 (2009: 4,2) Kvinnor 4,1 (4,2) Män 3.9 (4,2) Bibehålla Nästa mätning 2016 Andel invånare som kan tänka sig alt arbeta politiskt i kommunen 2 15%(2011:20%) Kvinnor 10 % (2011 : 17 %) Män 20 % (2011 : 23 'lo) 3,6 (2009:3,7) Indikator KOMMUNSTYRELSEN 111

92 Mål Mått Senaste Etappmål Kommentar mllt80ultat (föregående 2014 mätning inom parentes) Medelvärdet för rubriken "besluts- Kvinnor 3,8 (2,7) Nästa mätning underlag och information" (Politi- Män J.7 (J.7) görs 2016 kerenkälen. belyg 1-5) Jamlikhet (2.3) Upplevd diskriminering i samhället 7 % (2009: 7 %) 2014: 6 % Ytler1igare Andelen personer som under de Kvinnor 7 % (9 %) mått utvecklas senaste 12 månadema, känt dig Män 7 % (4 %) under 2013 Ansvarsfullt bostadsbyggande (2.4) utsatta för diskriminering, trakasseri eller mobbning I Stuvsta-Snättringe: 2 % (3 %) l Flemingsberg: 11 % (13 %) Hälsosam fysisk miljö med skön- Andel invånare som har max : 98 % (2010: 99 %) Indikator hets-, trevnads och rekreations- meter gångavstånd till ett grönornvärden råde som är minst m2 Andel invånare som har max : 88 % (2010: 96 %) Indikator meter gångavstånd till ett grönområde som är slörre än 5 ha Invånama har ett kommersiellt Andel bostäder som har max : J6% Indikator utbud inom rimligt avstånd meter gångavstånd till en dagligva- (2010: J6 %) rubutik (2009: J7 %) Andel invånare som har max 500 m 2012: 83 % gångavstånd till kolleklivtrafikhåll- (2010: 8J %) plats med en turtäthet på 20 minu- (2009: 86 %) ter eller bättre i rusningstid Indikator 700 inflyttningsklara bostäder per Färdigställda bostäder i småhus Mars: prognos 160 enligt egen 256 enligt projekt- Nytt mått år (medeltal över fem år med start respektive bostadshus bedömning plan 201J-2015 kommer ) (460 enligt projeklplan ) Kunskap och livslångt lärande (2.5) Stärka Flemingsberg som kun- Detta mål är svårt au mäla kvantitativt Ataganden görs skapscentrum men ingår i kommunstyrelsens upp- för året. Beskrivs i drag. den förklarande texten. Positivt näringslivsklimat för fler jobb (2.6) Strategiskt arbeta med företagse- Antal nystartade företag 2012:621 ( ) Indikator Mätning tas tableringar Antal avslutade företag 2012:346 (294. 4J8) va~e år Källa : BoIagsverket (jmf 2011, 2010 och 2009) Utveckla servicen till det lokala Andel nöjda i företagarenkät. 65 (2012: 68) 7J Nästa mätnäringslivet (SBAs serviceuncfersökning, Nöjd- ning är 2015 kund index.0-100) 2013 genomförde 190 kommuner mälningen. Medelvärdet var 67. Huddinge rankades som nummer 22 i länet Placering i Svenskt näringslivs Ranking 100/290 av landets 70 mätning av företagsklimatet i Sve- alla kommuner rige 2012: Ranking nr 17 i länel. (2011 : 112:e plals. 2010: 70:e plats) Utvecklade regionala Kungens kurva stadskärnor enligt utveckl- OmSättning handel: 2008: 5 769,7 miljoner kr Indikator Ny mätning ingsprogrammen ( ) Antal anställda Inom handel personer planeras VERKSAMHETSPLAN 2014

93 Generellt Pågår framtagande för målt på utveckling av regionala stadskämor inom Landstinget TMR Vi awaktar det val fungerande transportinfrastruktur (2.6, 2.4, 2.1) Lokalyta handel kvm Flemingsberg Antal tillkommande bostäder Inga nya Indikator Antal nystartade kunskapsinten- 18 (2012) Indikator planeras slva företag ingen ny mätning Fösta mätning 2014 (befolkningsundersökning) God folkhälsa (2.7) Internationellt arbete (2.8) Självskattad hälsa för vuxna-l- 71 % (2009: 65 %) Kvinnor 71 % (63 %) Män 71 % (68 %) Trångsund: 78 % (71 %)~ Vårby 60 % (56 %).. Ranking i länets. Flickor 11/18 Pojkar 9/18 Självskallad psykisk hälsa för eleveilo (2010: 62) i årskurs nio (Stockholmsenkäten Flickor 53 (54) 2012, index 0-100) Pojkar 68 (68) Stuvsta-Snättringe 65 ~ Vårtly 53 Ranking i länets: Flickor 11/18 Pojkar 9/18 Andel elever i årskurs nio som inte 47 % (2010: 42 %) dricker alkohol (StockholmsenkätenFlickor 41 % (40 %) 2012, index 0-100) Pojkar 54 % (45 %) Trångsund 33 % i Flemingsberg : 60 % 4 Delta mål är svårt alt mäta kvantitativt men ingår i kommunstyrelsens uppdrag. Ranking i länef i : Flickor 11/18 Pojkar 9/ : 72 % 2014: : 50 % Ataganden görs för året. Beskrivs i den förklarande lexten. Ett hållbart Huddinge - Mål 2030 beskriver det samhälle som vi strävar efter. Utvecklingen ska präglas av långsiktigt tänkande och leda till ell ekosystem i balans, demokrati, jämlikhet, ansvarsfullt bostadsbyggande, kunskap och livslångt lärande, ett positivt näringslivsklimat, utvecklade regionala stadskärnor, väl fungerande transportinfrastruktur, folkhälsa samt internationellt arbete. Ekosystem i balans Genom ett strat egiskt miljötänkande ska vi min ska vår egen negativa miljöpåverkan. Transporter och energianvändning ska inte bidra till skadliga luftföroreningar och klimat förändri ngar. Växthusgasutsläppen år 2050 är 1,0 ton/inv Huddinge kommun har minskat sina utshipp av växthusgaser med 44 procent mellan år 1990 och 20 I I. Det senaste mätvärdet är från 20 II och uppmätte en nivå på 2,2 ton koldioxidekvivalenter per capita. Målet är att nä 2 ton per capita till år 2020 och I to n per capita till år De nu uppnådda utsläppsminskningarna beror främst pil omställning Iii I fornyelsebara bränslen i cnergirursörjningssektorn. Den största utsläppskällan i Huddinge kommun utgörs av trafiken, vilken står för ungetltr hälften av de totala utsläppen. Inom denna sektor har in gen minskning skett utan nivåerna ligger på ungefär desalllina eller något svagt ökande. MIljöanpassat byggande I alla nya ramavtal för cxp loatering på kommunens markställs krav ror låg energianvändning och på miljöcertifiering. Vid exploatering på privat mark kommer en diskussion rums med exploatörer ror alt uppnå ett miljöanpa ssat byggande. Systematiskt internt miljöarbete Koml11unens miljöledningssystem är integrerat i ordinarie styrmodell. Varje verk samhet inom kommunen ska göra en miljökartläggning för all identifiera vilka miljöaspekter som är de största inom verk samheten och därm ed ku nna sälla upp mål och åtgärder för det egna miljöarbetei. Verk- KOMMUNSTYRELSEN 113

94 samheternas miljöarbete följs upp på förvaltningsnivå. Kommunstyrelsen stättar och följer upp nämndernas arbete. Kommunstyrelsen har genomfårt egna miljökartläggnillgar och arbetar med mål och åtgärder utifrån dessa i den egna verksamheten. Kommunstyrelsen arbetar också med interna miljöfrågor på en nämndövergripallde nivå. Samordnad varudistribution I dagsläget transporteras och levereras kollllllunens beställda varor av respektive leverantör till respektive beställande enhet. Målet är att styra om relevanta leveranser till en gemensam knutpunkt där omlastning sker. Därifrån kör en transportleverantör ut dessa från alla varuleverantörer samtidigt med ett for transporten optimalt fordon som kör en optimal körväg. Genom detta minskas yrkestrafiken och utsläppen i kommunen och trafiksäkerheten vid kommunens verksamheter fdrbättras avsevärt. Vidare ger samordnade leveranser våra verksamheter en god fårutsättning att jobba strukturerat med beställning och mottagande av varor då antalet leveranser sjunker och leverans istället sker vid ett flital tillfallen och då vid givna tidpunkter. Huddinge deltar därfår i ett södertörnsgemensamt projekt for att införa samordnad varudistribution och implementera della i Huddinge kommun genom ell lokalt projekt. Upphandling av transport leverantör genom fårs av det Södertörnsgemensamma projektet under UI\'ecklingsålagmule Samordna varudistributionen i Huddinge kommun genom det lokala projektet samt i det södertörnsgemensamma samarbetet. Minska utsläppen frtjn tjänste- och arbetsresor Kommunen antog 2010 K limat- och energi planen. Planen innehäller en rad mäl och åtgärder rur all visa på hur Huddinge kommun angriper klimat problematiken. En av åtgärderna i planen är att göra en analys av kommunanställdas tjänste- och arbetsresor och identifiera åtgärder för att minska utsläppen. Under 2010 och 2011 gjordes en sådan analys i samarbete med forskare på KTH; Climate and economic research on organisation (CERO). I samband med denna analys identifierades även åtgärder inom kommunens resor och transporter som minskar växthusgasutsläppen. Våren 2013 tillsalles en projektgrupp rur all till och med 2014 arbeta med genomförandet av beslutade åtgärder. Under våren gjordes även en uppföljning av den inledande analysen. Denna visade alt organisationen hade minskat sina utsläpp av koldioxid med 3 % jämfårt med den första analysen. Ul11ecklingsåtagande SlutfOra projektets Genomförande av planerade CERO-åtgärder i syfte all minska utsläppen från kolllmunanställdas tjänste- och arbetsresor. Minska energianvändningen Kommunen har som mål att minska energianvändningen i kommunens verksamhetslokaler. I de nya hyresvillkoren för verksamhetslokaler mel Ian kommunen och H uge, som är under framtagande, kommer frågan Olll minskad energianvändning att beaktas. Syftet är att minska energianvändningen i fastigheterna. Detta kommer därmed även att innebära en ekonomisk besparing fdr både kommunen och Huge. Minskningen av energiförbrukningen ska kunna ske genom både aktiva åtgärder såsom, investering i ny teknik och andra energisparåtgärder (till exempel belysning). Men också indirekta åtgärder såsom utbildning och information till verksamheten 0111 hur man sparar energi. UI\'ecklingsålagal1de Effektivisera energianvändningen verksamhetslokaler. Ataganden direkt kopplade till nämndmålet kommunens Fokusera på mi/jökvalitetsnormerna Miljökvalitetsnormer syftar till att reglera den kvalitet på miljön ska uppnås till en viss tidpunkt. Det finns idag miljökvalitetsnormer fik buller, luft och vatten kvalitet. Kommuner och myndigheter har huvudansvaret för alt normerna foljs, men ett visst ansvar finns även hos olika verksamhetsutövare. Om en miljökvalitetsnorm inte upptylls ska ell åtgärdsprogram tas fram för all konlina till rälla med överskridandet. Åtgärdsprogram finns idag för länet för luft och för Tyresåns Vallenförbund rur vallen. För buller häller ell åtgärdsprogram pä all tas fram i kommunen. I Mål och budget för 2014 anges all kommunstyrelsen, i samverkan med miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden, ska följa upp och tydliggöra de miljökvalitetsnormer som rör Huddinge kommun. Utl'ec:k/il1gsåtagal1de Sammanställa situationen rörande miljökvalitetsnormerna inom de tre olika områdena luft, vatten och buller och vad som idag görs eller har gjorts pä området samt tydliggöra de roller som olika aktörer har. Säkerställa all uppföljning sker och all åtgärder genomfors i den utsträckning kommunen har rådighet. Demokrati De politiska partierna och deras fdrtroendevalda utgör grunden i den representativa demokratin. De fdrtroendevalda ska ges goda fdrutsältningar for sitt arbete så att demokratin kan fungera. Invånarna har rätt till tillgängliga och insatta politiker. Att människor deltar och har inflytande i samhällslivet är en viktig aspekt för hållbar utveckling. För all stärka och komplettera den representativa demokratin är utveckling 141 VERKSAMHETSPLAN 2014

95 av medborgardialog och ol ika former av delaktighet Ibr invånare viktigt, till exempel genom satsningar som Huddinges demokratidagar är eu speciellt år i svensk val historia. För fd rsta gången sker val till Europapa rlamentet, riksdag, landstings- och kolllmun fullmäktige sanlilla år. Utl'ecklil/gsåtagallde Adm inistrera genomförandet av dels EU-va l 25 maj, dels allmänt val 14 september. En inve ntering av röstrnottag ningsloka lerna ska göras ur tillgänglighetssynpunkt Förtroendevalda har goda arbetsförutsättningar Att skapa goda för utsättningar för de förtroendevaldas arbete är viktigt {(jr att demokratin ska fungera. I senaste politikerenkäten gav politikerna sina arbetsförutsättllingar betyget 4,0 <av 5). Jämlikhet Jämlikhetsarbetet sträva r efter au alla som bor i Huddinge ska ha samma rättigheter, möj ligheter och sky ldigheter och vara en del av sanlilla samhällsgemenskap, utan att mångfalden går tllrlorad. Människor med olika bakgrunder och kompetenser gynnar kommunen, därför skapar kommunen for utsättningar fö r att mötas. Jämställdhet mellan könen ska vara en självklar del i jämlikhetsarbetet Barns bästa ska sättas i främsta rummet. Jämlikhetsarbetet i kommunen som omfattas av område och kön utvecklas till all inkludera även barnperspektivet. Ko mmunens arbete ska utformas så att barns intressen tillvaratas. Kommunen ska sätta barn i fokus vid beslut med betydelsen au en analys av barnets perspektiv i forhå l lande till aktue ll situat ion görs. Kommunen ska la hänsyn till de mänskliga rättigheter som barn har och säkerställa au dessa tll lj s i åtgä rder och beslut som rör barn. I kommunen ska det finnas kom petens om barn och ungdomars behov som utgör grund for prioritering av åtgärder. Ull'ecklil1gsålagande In fd ra barnperspektivet och ve rksamheter. styrn i ngen/styrprocesserna Ansvarsfullt bostadsbyggande Hälsosam fysisk miljö med skönhets-, trevnads och rekreationsvärden Utveck ling av arbetet sker inom ramen för basatagandet och genom åtagandena om ny översiktsp lan samt utveckling av Flemingsberg, Kungens kurva, Vårby och Huddinge centrum. Invånarna har ett kommersiellt utbud inom rimligt avstånd Utveck ling av arbetet sker inom ramen Ibr basåtagandet och genom åtagandena om ny översiktsplan samt ut veck l ing av Flemingsberg, Kungens kurva, Vårby och Huddinge centrum. 700 inflyttningsklara bostäder per år Bostadsbyggandet är alltför lågt iforhållande till länets och kom munens befolkningstillväxt. Övers iktsplaneringens mai nya b os t ~der per år up pnås inte med nuvarande takt på bostadsbyggandet Regionen har stor brist på studentbostäder. I Flemingsberg finn s idag ca I 000 studc ntboshider. I projektplanen for samhällsbyggnadsprojekt finns exploateringsprojekt som möjliggör yuerligare drygt l 000 nya studentbostäder. UI" ecklillgsålagande Effektivisera s3mhä llsbyggnadsprocessen och öka takten i bostadsbyggandet Ha planberedskap för student- och ungdomsbostäder och kommunal service. Kunskap och livslångt lärande Inom ramen för Södertörnssamarbetets målområde NäringsIivoch högskola arbetar kommunerna gemensamt bland annat med att stärka akademiernas roll i utvecklingen av de regionala stadskärnorna. Detta är viktigt for att stödja samverkan med näringsliv och akademi och för att stödja ett kunskapsintensivt närings liv. Vi samarbetar med Södertörns högskola, Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet på nera ol ika säu, till exempel kring praktikplatser, forskningsprojekt, och tllreläsn ingar. Stärka Flemingsberg som kunskapscentrum En god relation med akademierna i Flem ingsberg är en framgångsfaktor för Huddinge kommun. Under ska en kartläggning av befintliga samarbeten med akademierna tas fram och utifrån den ska det skapas tllrslag på förbättringar och nya initiativ från Huddinge kommuns sida så au samarbetet stärks. U','ecklingsåtagande Förbättra kommunens samarbete med akademierna i Flemingsberg. Positivt näringslivsklimat för fler jobb Huddinges foretagsk limat ska bli bällre. Det lir genom ner företag och därmed arbetstill fli llen som trygghet, välstånd och ekonomisk tillväxt skapas. Del är av största vikt att sa mhället på olika nivåer bidrar lill au underlätta för och stimulera till företagand e. Företagen ska kunna växa och fler ska starta företag. Ko mmunstyrelsen ska arbeta strategiskt med näringslivsetableringar och utveck la servicen till KOMMUNSTYRELSEN 115

96 det lokala näri ngs li vet samt öka planbe redskapcn för fljretagse-tableringar. Strategiskt arbeta med företagsetableringar KomJllunstyrelsen ska ha ett strategiskt förhå llningssätt lill etableringar, exempelvis genom att sö ka upp intressanta rufelag, inte minst inom ku nskapssektorern a. Huddinge är en kommun dä r nyfåretagandet är högt, av 290 kommuner i Sverige hamnar Huddinge på plats 34 när det gäller nystartade fljretag per 1000 invånare. Detta är en bra siffra, men den ka n bli ännu bättre om entreprenöf4 skapet ökar i grupper som traditionel lt inte driver rufelag, såsom unga, utrikes födda och kvinnor. Genom att tyd ligt prioritera dessa grupper i arbetet, kan Huddinge bli en av länets tre främsta kolllllluner i fråga 0111 cntreprenörskap. Utveckla servicen till det lokala näringslivet Under deltog Huddinge kommun i Sveriges konmhl~ ner och landstings och Tillväxtverkets utbildning "Förenkla - helt enkelt... Målet med utbildningen var att fä bättre och effektivare kontakter mellan kollll11unen och företagen, Utbildningen resulterade i en handlingsplan för hur kommunen kan förbättra fo retagsklimatet i kom munen som legat till gru nd förårs 2013 Även samhällsbyggnadsnämnden har ett riktat uppdrag som syftar till ett positivt företagsklimat, varpå miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett projekt fljr att driva utvecklingsarbetet. På hösten 2012 påbörjades en genomlysning av fö retagsklimat av PricewaterhouseCoopers (PWC) med utgångspunkt i Svenskt Näringslivs ranking vars resultat har presenterats Genomlysningen ger vidare förslag på det fortsatta arbetet med rnrbättrat företagsklimat. UI,'ecklingså(agallde Utveckla och fortsätta genomfljra åtgärder enligt den handlingsplan SOI11 togs fram inom utbildningen "Förenkla - helt enkelt" och åtgärder med anledning PWCs rapport samt införa en organisation för förbättrad service och bemötande för företag. Utvecklade regionala stadskärnor enligt utvecklingsprogrammen Stockholmsregionen och Huddinge växer. För Huddinges del är de regionala stadskärnorna Flem ingsberg och Kungens kurva Skärholmen tillsammans med Huddinge centrum och Storängen särskilt viktiga tillväxtområde n for utveckling av nya bostäder, arbets platser och service. För Flel11ingsberg och Ku ngens kurva pågår arbete med au ta fram fljrdjupade översiktsplaner flj r den fortsatta utvecklingen. Parallellt sker utvecklng av bostäder och arbetsplatser med fastigh etsägare/exploatörer. En strategi och hand lingsplan fur utvecklingen av Kungens kurva Skärholmen tas fram under 20 13/2014, Den kolllmer att vara underlag fö r att slut föra arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Arbete pågå r tillsammans med Trafikverket fö r att utarbeta en trnfikl ösning fö r alla trafikslag i Flemingsberg. Detta är en del i arbetet in for utstmlillingen av den fö rdjupade översiktsplanen och en led i arbetet med utvecklingen av den regionala stadskärnan Flcmingsberg. UI1'eckl illgsålagandell Anta fördj upad översiktsplan fljr Flemingsberg, genomföra åtgärder i samarbetet med fastighetsägare, stiftelsen Flemingsbergs Science och andra aktörer, bland annat för alt utveckla campllsoll1rådet. Anta fördjupad översiktsplan för Kungens kurva Skärholmen, genomföra åtgä rder enligt strategier och handlingsplaner, ta fram underlag för hur kollllllunen kan arbeta vidare med bostadsbyggande i Kungens kurva, Ny m~/b/ld för Flemingsberg Huddinge kommun har under fl era år arbetat intensivt Illed att utveckla den regionala stadskärnan Flemingsberg, Arbetet har skett både på komm unnivå med särskilda insatser frän Huddinge kommuns sida, och i ett länsperspekt iv där Hera andra aktörer SO I11 Botkyrka kolllmun, Stockholms läns landst ing och akademierna i Flemingsberg varit akti va, Den centrala delen av utvecklingsarbetet i Flemingsberg har vilat pä fem strategier som finns beskrivna i utvecklingsprogrammet för Flelllingsberg. Dessutom har en sti f telse, Flem ingsberg science, bildats for att skapa ytterligare fokus på alt ge nya ideer inom hälsosektorn kommersiell livskraft. Under väcktes frågo r kring takte n i utvecklingsarbetet av Flemingsberg, Stadsdelen kom dess utom ytterligare i fokus då Flemingsberg definierades som ett strategiskt område for Huddinge i samband med den strategiutveckling som kommunens ledn ingsgrupp genomfört. Bland annat konstaterades att Ilulägesbilden av Flemingsberg varierade mellan olika aktörer samt att det var svårt alt göra en bedömning av framstegen i utvecklingsprogrammet. Därför startades en utredning för att skapa en bred nuhtgcsanalys av stadsk~ rn a ll. Arbetet med denna analys beräknas vara klar under fjärde kvartalet Med detta underlag kommer sedan en process att tas vid som foku serar på alt ta rram en konkret mål bild for Flemingsberg som är tydlig och lätt att flj lja upp. Under kvartal ett 2014 tas ett förslag till fljrnyad målbild fram fljr Flemingsberg. UI, ecklingsålagollde Etablera en mål bild fljr Flemingsberg. 161 VERKSAMHETSPLAN 2014

97 Väl fungerande transportinfrastruktur För ett ökat bostadsbyggande och etablering av arbetsplatser är det helt avgörande med en god tillgänglighet. Kommunen har en trafikstrategi och ett flertal planer enligt strategin är under utarbetande. För au den regionala och statliga transportinfrastrukturen ska stödja kommunens mål krävs bland annat en samplanering mellan infrastruktur och bebyggelse och att finan siering säkerstä lls. Ulvecklingsålagande Verka för statliga och regionala infr3strukturlösningar. God folkhälsa Samkraft är en viktig del av kommunens torebyggande arbete och ska långsiktigt utvecklas. Utbildningsnämnderna. social och äldreolllsorgsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden ska samverka i syfte att effektivisera det filrebyggande arbetet med barn och ungdomar. Modellen för Sam kraft ska efter Ire år i samma form och med gemensam finansiering utvärderas under för att få UIlderlag för vidare utveckling. Ulvecklingsåtagande Utvärdera Samkraft som modell for samverkall kring det förebyggande arbetet med barn och unga. Internationellt arbete Det internationella arbetet är viktigt for kommunens fortsatta utveckling. Ett internationellt perspektiv, med ett särski It fokus pä EU ska genomsyra kommunens verksamheter. Styrning och uppmljning ska integreras i den ordinarie verksamheten. Europa 2020 är EU:s tillväxtstrategi och handlar om hur Europa tillsammans ska uppnå en smart, hållbar tillväxt för alla med hög sysselsättning, produktivitet och god social sammanhållning. Internationellt utbyte, såsom möjlighet till praktik och utbildning utomlands är särskilt viktigt mr barn och ungdomar i en globaliserad värld. Ulvecklingsåfagande Förtydliga och utveckla det internationella arbetet i kommunorganisationen. Ataganden direkt kopplade till det övergripande målet hållbar samhällsutveckling Fokusera på tillväxt i Huddinge centrum och Storängen För Huddinge centrum med omgivningar har ett program tagits fram för fortsatt utveckling med plats fbr utökade handel sytor, bostäder, kontor och omfattande infrastruktursatsningar. Planuppdrag har inrättats for två detaljplaner omfattande nytt kommullhus och bostäder. För Storängen finns en fbrdjupad översiktsplan for omvandling på lång sikt av industriområdet till bostadsområde med inslag av verksamheter och service. På sikt kan cirka bostäder tillkomma inom Huddingecentrumpro_ grammet och StorångeIl. U/I'eckl ingsålagande Ta in ytterligare områden inom Huddinge centrumprogrammet och i Storängen i projektplanen for sa m häll sby gg nad spro j ek t. Ta fram årlig lägesredovisning till Kommunstyrelsen. Kommunicera och förankra översiktsplanen Arbete med en ny översiktsplan har pågått sedan 20 10, den gällande är inaktuell. Samråd har skett under 2012 och utställning ska vara klar till årsskiftet 2013/ Under första halvåret 2014 tas antagandehandling fram. Ufl'eckli ngså/agande Färdigställa översiktsplanen inför antagandebeslut i juni 2014 samt genomfora komnlunikationsinsatser och vidare utredningar. Stärka Vårby Vårby är en kommundel som kännetecknas av mänga kvaliteter med dess goda kollektivtrafikläge, närhet till natur och stränder samt väl utbyggd kommunal service och närhet till Kungens kurva. Samtidigt är Vårby en kommundel som har stora utmaningar vad gäller till exempel arbetslöshet, skolresultat, ohälsotal och utanforskap. Detta har varit känt länge och olika insatser har genom torts med goda resultat på individnivå. För att Vårby ska bli en attraktiv kommundel behöver kommunen kraftsamia och fokusera på åtgärder som på lång sikt kan innebära strukturella forändringar. Under 2013 upprättas en målbild filr Vårby genom nedbrytning av Huddinges mål för Med utgångspunkt från dessa tas åtgärder fram for att göra det möjligt att gå från dagens läge till det önskade läget. För att detta ska lyckas krävs att alla verksamheter prioriterar insatser i Vårby såsom att bygga bostäder, stärka de offentliga miljöerna, öka sysselsättningen och öka tryggheten. U/veck! ingså/agallde Genomföra åtgärder för att stärka Vårby. Arbetslinjen i fokus Det generella uppdraget att ha arbets linjen i fokus innebär att samtliga nämnder under 2014 var och en inom sitt ansvarsområde ska prioritera insatser som bidrar till ökad sysse lsättning och minskad arbetslöshet. Nämnderna ska KOMMUNSTYRELSEN 117

98 aktivt medverka till att fl er ungdomar och vuxna ges möj lighet till sysselsättn ing genom 150 Huddingejobb, feriepraktikanställningar samt yrkesintroduktiollsallshi l1 Il ingar. Samordningen innefattar bland annat fo ljande områden: 150 Huddingejobb Feriepraktik fbr skolungdomar Yrkesintroduktionsanstäl lda Verksam hets rurlagd utbildning rur studenter/examensarbeten/uppsatser Trailleeprogralll fo r socionomer respektive inge nj ö rer/ark itekter Praktik för elever i gru ndskolan Lönebid ragsanställ ni ngar A rena 143 U 1\ 'ec k I i IIgså I aga "de Samordna det ge nerella uppdraget Arbetslinjen i fokus. Attraktiv arbetsgivare Kommunstyrelsens mål och resultat Mål M6tt Se_ mi_ullat (föregående matning inom parentes) EtappmAt 2014 Kommentar Aktivt ledarskap (3.1) Medarbetarenkat ledar- skapsprofil Sl år rör del samlade resultatet av svaren från delfrågorna effektivitet, återkoppling, ledarskap, målkvalitet Totalt 73,4 (72,5) Kvinnor 74,4 (72,6) Män 70,7 (72,7 Riktvärde 68 Vilja och förmåga (3,2) Medarbetarenkat medar- betarprofil Står för det samlade resultatet av svaren från delfrågorna delaktighet, socialt klimat. lärande i arbetet. medarbetarskap Totalt 79,8 (81,5) Kvinnor 80,1 (81,5) Män 77,9 (81,5) Riktvärde 75 Goda förutsättningar (3.3) Står för det samlade resultatet av medarbetarenkaten Prestationsnivå (samlade resultatet av medarbetar enkaten) Totall 74,6 (75,0) Kvinnor 75,2 (75,0) Man 72,5 (75,0) Riktvärde 70 Total sjukfrånvaro Korttidsfrånvaro 0-14 dagar Totalt 4,4 % (5,0 %) Bibehålla Kvinnor 4,0 % (5,5 %) Män 5,0 % (4,3 %) Perioden sep-aug ( ) Totalt 1,8%(1,7 %) Bibehålla Kvinnor 1,9 % (1,8 %) Män 1,6 % (1,6 %) Perioden sep-aug ( ) A rbetet med att upprätthålla och utveckla Huddinge kommun en attraktiv arbetsgivare har fortsatt hög prioritet. En god personalpolitik ger förutsättn ingar för engagerade och kompetenta medarbetare och chefer som ständigt utvecklar och fö rbättrar servicen till kolllllluninvånare och brukare. För att attrahera och rekrytera engagerade och kompetenta medarbetare k0l1l111er kommunstyrelsens förva ltning att arbeta vidare med att utveckla Huddinge kom muns arbetsgivarvarumärke och arbetsgivarerbjudande. Aktivt ledarskap Ledarskap handlar om att leda och ta tillvara medarbetares motivation så att de kan göra ett bra arbete, känna arbetsglädje och utvecklas i takt med verksam hetens utveckling och krav. 181 VERKSAMHETSPLAN 2014

99 Kommunens ledare ska arbeta för ett positi vt arbetsklimal, verka för delaktighet, vara tydliga i krav, forväntningar och värderingar, vara tillgäng liga, ge återkoppling och stöd utifrånllledarbetarnas behov. Personalavdelningen konliner fo rtsatta ah via utbi ldning stärk a chefernas fdrmåga att leda andra inom områden såsom arbetsmiljö, rekrytering, rehabilitering och lönesättning. Därutöver kommer ledarskapsområdet ah förstärkas genom tydligare persollaiprocesser och större tillgänglighet till chefsaktuell information via ny metodik. Därutöver utvecklas rekryteringsbasen via utveckling av arbetsgivarerbjudandet och därmed chefernas möjligheter att säkerställa rätt kompetens. Delmålet mäts genom medarbetarenkätens riktvärde avseende ledarskapsprofil samt extern jämförelse. Vilja och förmåga Medarbetares vilja, fö rmåga. ansvars- och servicekänsla är centralt ffir verksamhetens resultat och kvalitet. Medarbetarskapet ska kännetecknas av motivation och engagemang, professionalism, ansvars- och servicekänsla samt en vilja att utvecklas och att bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. Delmälet mäts genom medarbetarenkätens riktvärde avseende medarbetarprofil samt extern jämförelse. Goda förutsättningar För att medarbetare och chefer ska kunna bidra med sin vilja och förmåga krävs alt kommunen som arbetsgivare ger rätt föru tsättningar för alt utveckla och ta tillvara medarbetarnas engagemang. Detta ställer krav på ett långsiktigt strategiskt arbete med insatser för kompetensutveckling, inflytande och delaktighet, aktiv lönepolitik och jämställdhet och mångfald. Total sjukfrånvaro för Huddinge kommun fort sätter att vara jämförelsevis hög. Personalavdelningen tillsammans med övriga förvaltningars personalfunktioner och persona ihäisa kommer därfor ah adressera detta via riktade åtgärder i syfte all minska sjukfrånvaron. Fortsatta insatser for att ge rätt verktyg for alt hantera upplevelse av stress kommer au ske, främst via persona ihä l san. Del målet mäts genom medarbetarenkätens riktvärd e avseende prestationsnivå samt genom sjukfrånvaro. Ataganden direkt kopplade till målet attraktiv arbetsgivare Kommunen - en attraktiv arbetsgivare KOllllllunen har ett långsiktigt uppdrag alt utveckla kommunen som en attraktiv arbetsgivare genom att arbeta med kommunens arbetsgivarvarumärke. En nulägesmätning av hu r arbetsgivarvarumärket uppfattas sker under hösten och utgör, tillsammans Illed tidigare m ätning 2008, utgångspunkten för en vidareutveckling av a rbetsgivarvarumärket under och U/veckl;l1gså/agGllde Utveckla arbetsgivarvarumärket, Införande av en förm~nspottal Att på ett tydligt sätt kunna komm un icera arbetsgivarerbjudandet och de förm åner SO Ill erbj uds av Huddinge kolllmun som arbetsgivare blir en allt viktigare del for att attrahera och behålla kompetenta och motiverade medarbetare for at! uppnå kommunens målsättningar. Att på ett konkret sätt sam la oc h åskådliggöra samtliga förmåner på ett lättillgäng ligt sätt bidrar till bi lden aven attrakti v och modern arbetsgivare. Ett positivt ambassadörskap mr Huddinge kommun SO I11 arbetsgivare tbrstärks hos chefer och medarbetare. En förmånsportal skulle vidare möjliggöra verksamhetsfördelar i form av minskad ad mi nistration, i fo rm av minskad hantering av blanketter ror friskvårdsbidrag. semestertillägg samt kv ittohantering. Därutöver möjliggöra in lorande av nya förmåner på ett enkelt oc h kostnadseffektivt sätt. Ul\w :kl ingsåfagamle Utreda och eventuellt införa en för månsportal. Minskad sjukfr~nvaro Den senaste tidsperioden har total sj ukfrånvaro ökat på riksplanen och för Huddinge kommun. Huddinge kommun har, j ämfört med Stockholms läns övriga kommuner, en fllrhållandevis hög total sjukfrånvaro. Detta medior ökade kostnader och risk för lägre kvalitet i verksamheterna. Arbete påbörjas under och fortsätter under för alt analysera och vidta åtgärder för au minska sjukfrånvaron och hitta bättre metoder au arbeta med rehabil iteringskedjan. Uo'eckl; ngsåfagande Genomföra riktade åtgärder tbr minska total sjukfrånvaro. Minskad stress I de senaste årens medarbetarundersökningar har delskalan som märer stress. vid namn "arbetsrelaterad utmattning", haft värden överstigande rekommenderade riktvärden. Delskalall "arbetsrelaterad utmattning" i medarbetarenkäten mäter i vilken utsträckning medarbetarna upplever sig trötta och utslitna efter arbetet samt när de tänke r på arbetet. Frågorn a avser inte fysiska symptom SO I11 indikerar utmattning. Ufl'eckli ngså(agallde Minska upplevel sen av stress. KOMMUNSTYRELSEN 119

100 Sund ekonomi Kommunstyrelsens mål och resultat Mål Budgethållning (4.1) Lå ngsiktig bala ns (4.2) Effektiv styrning och uppföljning av kommunens verksamhet Effektiv och rättssäker upphandling M6tt Kommunstyrelsen klarar sin budget KS balanserade resultat Detta mål är svårt au mäla kvantitativt men ingår i kommunstyrelsens uppdrag Köp från avtal - KS San.lla Etappm61 Kommentar mllreoultat (föregående mätning inom parentes) + 23,6 mnkr vid delårsbokslut ,4 mnkr ,7 mnkr ,2 mnkr ,0 mnkr ,6 mnkr mnkr 9,0 mnkr ,4 mnkr ,0% per % (72,7% per ) (74.5% per ) (71,2% per ) Beskrivs i den förklarande texten Väl fungerande lokalplaneringsprocess Uppföljning projekt. kosl- (4.2) nader och kvalitet och lidplan. Samslammighel MSB kontra projektptan. Väl utvecklat beslutstöd för enkel uppfölj- ning (4.2) Antal lis-användare per månad i snitt Augusti 2013: 263 personer 300 personer En sund ekonom i är en viktig förutsättni ng for ah invånarna ska kunna vara nöjda med komm unens arbele. En budget i balans skapar också rurutsätt ningar rur kommunen alt arbeta långsiktigt med god framfurhä ll ning. Budgethållning För all ha en sund ekonomi krävs att alla chefer med budgetansvar håller given budget. De resurser som finns ti ll furfogande ska också användas på ell flexibe lt säll, ti ll exempel 0111 förutsättningar och behov forändras. Långsiktig balans En långsiktig ekonomisk balans handlar om största möj liga nytta för invånarna genom att producera tjänsterna eftektivastrnöjligt och på så säll fä ell balanserat resultat. Under 2013 har en analys av det långsiktiga ( 10 år) fi nansieringsbehovet inom ko mmunen och de största bolagen genom- förts. Res ultatet ska under analyse ras och eventuella åtgärder med anledning av resu ltatet genomroras. Effektiv styrning och uppföljning av kommunens verksamhet Utveck li ng av arbetet sker inom ramen för basåtagandet bland annat genom ständiga forbättringar av planeringsoch uppfoljningsprocessen. till exempel genom ve rksamhets uppfbljning och dialoger samt framtagande av verktyg för ekonomisk budget och prognos. ImpJemenleringen av systernstödet och nya rutiner har påbörjats under och sllltfurs under Översyn av investeringsprocessen Avsaknad av ett tyd ligt regelverk fbr hur kolllmunens investeringar ska ha nte ras innebär att budgetering, redovisning och uppföljn ing blir svårare för alla inblandade i 20 I VERKSAMHETSPLAN 2014

101 hela orga ni sationen. En översyn behövs och ska leda ti ll en bättre process och möj liggöra ell blitt re underlag for analys och upp Cölj ning av kolllmunens investeringar. U f\'ecklillgsåtagande Genomfå ra en översyn av investeringsprocessen. Effektiv och rältssäker upphandling En väl fungerade upphandlingsverksa mhet behöver vara både effekti v och rättssäker. Detta mäts i dagsläget genom all fo lja upp köp från avtal (tidiga re avtalstrohet). Det befintliga upphandlingsreglementet och den nuvarande upphandlingsprocessen har brister och otyd ligheter i exempelvis ansvarsfbrd elning, rutiner och förankringsprocesser. Vidare är inköpsprocessen inte reglerad i regleme nte. Vad avser upphandlingsprocessen så ko mmer denna att revideras och beslutas under hösten 20t 3. Unde r 20 t4 utveck las inköpsprocessen (med inköp avses beställning från befintliga ramavtal samt direktupphandlingar) på motsvarande sätt som upphand lingsprocessen reviderats under U I \'ecklillgsålagande Etablera nya verksamhets fokuse rade reglementen och arbetssäll for upphandlings- och inköpsprocessen. Väl fungerande lokalplaneringsprocess Lokalförsörj ningsprocessen ska säkerställa att kommunen har ändamålsenliga verksal1lhetslokaler. V id en genomgång av den nu gällande lokalffi rsörj nillgsprocessell ansågs det dels finn as beh ov av en a lhn ~n översyn, dels framkom fyra förslag på tyra särskilt angelägna I\tgärder. Därutöver tillkommer eventuella förslag till llirändringar i processen till lliljd av den process utbildning SO I11 genomförs under slutet av Uf\'ecklillgsålagande Genomfåra en översyn av kollllll unens lokalförsörjningsprocess. Väl utvecklat beslutstöd för en kel uppföljning Ett vä lutvecklat beslutsstöd är nödvä ndigt ru r att chefer och andra användare ska fä bra stöd i första hand fb r sitt operati va beslutsfattande men även underl ag f()r strategiska beslut. Måttet visar hur många SOI11 använder systemet LI S i genomsnitt under varje månad. Ambitionen fö r nästa år är att öka antalet användare med 50 personer. Under fortsätter utvecklingen aven strategi för framtida beslutsstöd. Ekonomi l Mål och budget 2014 har kommunstyrelsens budget utökats med 14,6 mnkr for volymökningar ( 1,0 mnkr), gemensam IT-infrastruktur (4,0 nmkr), riktade satsni ngar (3,2 mnkr) samt generell uppräkning (6,4 mnkr). Vidare har en reducering (0,5 nmkr) gjorts på grund av tekn iska j usteringar. I budgeten är hänsyn tagen til l en ramökning på 1,5 mnkr gällande kommungemellsarnma upphandlingskostnader enligt den i KLG antagna upphand lings- och inköpshandboken. Ramminskning sker hos övriga nämnder med motsvarande belopp totalt. Detta gäller under fö rutsättning au kommunfullmäktige godkänner ovanstående ramjustering på 1,5 nmkr. Nämnderna bidrar även i år med fin ansiering av kommungemensam ut veckling. Utrymmet llir gemensamma utvecklings insatser är 7 rnn kr (minskat från lo mnk r i Gol). De gemensamma satsningarna är: utredning och eventu ellt. införande av förlllånspo rtal och anpassning av fb rl1låner. utveck ling av intranätet, ökad drifttillgä nglighet (ut veckling av befintli g tek nik ), projektstyrningsverktyg, BIstrategi. datalager samt fort satt satsning på processutveckling. Kommunstyrel sen har också gemensamt arbetat med att skapa utrymme for viktiga prior iteri ngar/omprioriteringar med fokus på insatser kring näringsli vsarbetet och för arbetet med Flemingsberg och Vårby samt for utveckling kring E-tjänster. Resultaträkning, mkr Budget Budget Bokslut Verksamhetens intäkter 20,8 17,2 29,9 Personalkostnader -t 62,7-146,5-135,1 l okalkostnader -t 8,2-17,3-18,7 Övriga kostnader -188,0-185,8-186,6 Verksamhetens kostnader -368,8-349,6-340,3 Budget, netto -348,0-332,4-322,8 Arets resultat 12,4 varav uttag Eget kapital 0,0 Balansresultat 0,0 IB Eget kapital 9,7 KOMMUNSTYRELSEN 121

102 UB Eget kapital 9,7 Ekonomistyrningsprinciper Kommunstyrelsen fllljer de ekonom istyrningsprinciper so m kommunfullmäktige har beslutat 0111 i Mål och budget 20 14, Reglerna syftar till a1\ skapa effektivitet i ekonomisk planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet. Driftbudget per verksamhetsområden, mnkr Budget Budget Bokslut Kommundireklör -16,4-10,8-10,0 Kommunikationsavdelning -21,0-19,8-21,7 Brandförsvar -60, 1-58,6-57,4 NäringslivoSamhällsutv. -21,9-22,5-21,4 Ekonomiavdelning -40,2-37,7-31,7 Personalavdelning -46,3-43,3-40,8 Administrativ avdelning -136,7-134,5-122,7 4varav Kansli -47,8-48,7-51,9 4varav IT 4sektionen -71,0-71,8-62,2 4varav Kvalitet o Projekt -16,4-12,6-8, l Överförmyndare -5,4-5,3-4,7 Summa netto -348,0-332,4 310,4 Investeringar, mnkr Budget Budget Bokslut IT Drift och Teknik 5,6 2,8 IT Servrar 6,t 5,9 tt Natvefl< 6,3 5,8 Övrig t 0,8 4,3 Summa netto 18,8 18,8 Den av kommunfullmäktige tilldelade investeringsbudgetten fllr kommunstyrelsen uppgår till 18,8 mnkr, Bud geten för investeringar fördelar sig på projekt enligt nedan: IT Drift och Teknik: 5, 1 I11nkr för single sign 0 11 och 0,5 mnkr fö r etapp två av lastbalan sering av e tjänstportal. IT Servrar: byte och utbyggnad av SAN och W3D3 servrar 3,3 ",nkr. Byte av e postsystem 1,6 mnkr samt inköp av 15 nya servrar 1.2 mnkr. IT Nätverk: byte av externa brandväggar 2.0 nmkr, utbyggnad och ombyggnad av nät 1,0 Illllkr, internetroutrar 1,0 mnkr, byte och uppgr a derillg av gammal säkerhetsutrustning 1,0 I11nkr, byte av gamla rnanageswitchar 0.6 mnkr. extern DNS see 0,3 mnkr, SSL-terminering i webfilter 0,2 rnn kr samt ombyggnad av nät i datah all 0,2 mnkr. Övrigt: diverse övriga investeringar 0.8 I11nkr. Personal Personalkostnadsredovisning, mnkr Ack Ack Sklttnad Förändring i % Kvinnor Män Personalkostnad 93, 1 87,6 5,5 6,3 Sjuklönekoslnader (baskonto 5121) 0,6 0,6 0,0-6,3 tnhyrd personat (baskonto 4711 /7511) 0,1 0,2-0, Övertid (baskonto 5061) 0,1 0,1 0,0-27,5 Fyllnadstid (baskonto 5062) 0,0 0,0 0,0 t OO Friskvårdspeng (baskonto 5830/761 4) 0,1 0,1 0,0 17 Frånvaro (totalt) % 23,9 25,2-1,2-4, ,2 Sjukfrånvaro tolatt (inkl. sjukers) % 4,1 5-0,9 17,3 3,8 4,6 Sjukfrånvaro tolalt (exkl. sjukers) % 4,1 4,8-0,7-14,8 3,7 4,6 Sjukfrånvaro, 0-14 dagar, % 1,6 t,6-0,1-3,3 1,7 1.4 Antal nyanställningar Antal avgångar t4 t ,5 tt 3 Personalomsättning % 5,9 7,2-1,3-17,7 7,7 3,2 22 I VERKSAMHETSPLAN 20t4

103 Ack Ack Antal årsarbetare TiIIsvidareanslälld (%) Visslidsanslälld (%) TImavlönad (%) Skillnad Förändring I % Kvinnor Män , Antal anställda Genomsnittlig krontalslon (kr) Antal chefer 21 Tabellen visar ac kumulerad statistik for januari lill augusti Förvaltningens personalkostnader ökar med antalet Arsarbetare och dessutom som en foljd av den ärliga löneöversynen. Sjuklönckostnaderna har däremot minskat järnfbrt med foregående Ar då sjukfrånvaron i förvaltningen minskat. Kostnaderna mr inhyrd personal är lägre än jämfbrt med motsvarande period rnregaende år. Servicecenter och eko- 21 Skillnad Förändring I % Kvinnor Män O O nomiavdelnin gen har nyttj at inhyrd personal i lägre ut Slräckning änjämförlmed Den ackumulerade sjukfrånvaron har minskat jämfdrt med motsvarande period föregående år. Det är kvinnornas sj ukfrånvaro, och framför allt de längre sjukfallen, SO I11 har minskat. Den korta sjuk frånvaron är oförändrad Lokaler Samtliga förvaltningar ska årligen ta fram en lokalfbrsörjningsplan. Syftel ~ r all redogöra för del befinlliga lokaibeståndet, för kommande demografi ska förändringar. samt dess eftekler på del frami ida lokalbehovel. För kommunstyrelsens förvaltning görs en enklare form av lokalforsörjningsplan eftersom lokal förändringarna ofta är ganska marginella, samt att förva ltningens verksamhet inte påverkas särskilt mycket av demografiska fbrändringar i kommunen. Under slulel av saml i början av 2014 kommer kommunstyrelsens förvaltning att successivt utöka personalstyrkan. främ st inom ekonomiavdelningen och administrativa avdelningen. Denna utökning planeras kunna klaras genom au ner personer delar på befintliga kontorsrum. Smärre ombyggnader planeras dock, eventuellt görs sam manträdesrull1met Ekan till arbetsplats Rir fcm personer. Därulöver pilgär fortsall planering rörande ell eveniuelii nytt kommunhus. Under hyr kommunslyrelsens förva llning fllljande lokaler: lokaianvänd- Adress Yla Arshyra ningllokallyp Ikr Kommunhuset, kontor Kommunalv, (exkl KUF) Arkiv Diagnosv Fackliga lokaler Sjödalsvägen Personalhalsan. Kommunalv kontor ~S ho...,.oom " Alfred Nobels Flemingsberg Alle 8 Valnämnden, lager Blå Gången och arkiv Samhällsbyggnadsprojekt I'rojeklplanen fllr samh~iisbyggnadsprojekl innehåller ell stort antal proj ek t som leder till omfatta nde investeringar och en belydande exploaleringsv insl. I bilaga 3 redovisas en sammanställning av ekonomiska konsekvenser av de sal11häll sbyggnadsprojekt SO I11 pågår. Av sammanstä llning- en rramgår att den totala exploateringsvinsten ffir närvarande uppgår till cirka 840 I1lnkr och att in ves teringarna uppskallas lill cirka 740 I11nkr 10la ll för de sam h~l1 s b ygg nadsprojekt vi arbetar med. När man studerar sammans t~llnin ge n ska Illan vara medveten atl det ~r olika KOMMUNSTYRELSEN 123

104 förutsättningar for olika typer av projekt. Vissa ger ett ekonomiskt överskott, vissa går jämt ut och vissa ger ett underskott. Bostadsbyggandet ger sammantaget ett överskott, eftersom ett flenal projekt innebär försäljning av kommunens mark. Omvandlingsodl.den innebär dock i regel underskott. Vissa projekt medffir inga exploateringsvinster utan är rella investeringar i transportinrrastruktur. Sammanställningen innehåller en blandning av projekt där vissa projekt har en god uppfattning 0111 ekonomiskt utfall medan andra projekt kan ge olika utfall beroende på vägval i planeringen eller är ännu i så tidigt skede au det finn s en stor osäkerhet om utfallet. Sammanställningen kan trots dessa brister i tilltorlitlighet ändå ge en uppfattning om omfattningen på de ekonomiska konsekvenser projektplanen tor samhällsbyggnadsprojekt med tor. Sammanställningen av exploateringsvinst och investeringar överensstämmer i stort sett med Mål och budget Budget Exploateringsresultat Beräknad exploateringsvinst är cirkaloo mnkr. Närmare 50 mnkr avser projekt som är i genomforandefas. till exempel Västra Balingsnäs. Safiren och Västra Länna. Planeringsprojekt med betydande exploateringsresultat som beräknas övergå till genomtorandeprojekt under 2014 är bland annat Rosenhill och Brandstegen. Ett torbehåll måste göras tor alt det allmänt finns en osäkerhet kring förseningar i pro jekt som beror av överklagade detaljplaner. Exploateringsresultatet är en del av kommunstyrelsens budget. Investeringar Beräknade investeringar uppgår till närmare 200 mnkr. Cirka 140 mnkr avser projekt under genomförande. De största investeringsutgifterna för bostäder under året avser Högmora. Gladö kvarn och Vidja. Dessa områden medför omfattande investeringar av gatukostnader. Gällande anläggni ngar i anslutning till Förbifart Stockholm kommer arbete med planering och genomförande att pågå under hela rör de delar kommunen har ett ansvar enligt ge nomförandeavtalmed Trafikverket. Investeringa rna i salllhäll sbyggnadsprojekt ligger delvis i kommunstyrelsens budget, delvis i samhällsbyggnadsnämndens budget. Illvesteringsprojekt, d.v.s. investeringar utan direkt samband med exploatering, ligger i s3 mhäll s byggnadsnämndens budget. För exploateringsprojekt t1tr sarnhällsbyggnadsnämnden medel för genomrorande i samband med beslut om detaljplan och eventuella exploateringsavtal. Av de 200 mnkr i investeringsbudgeten för 2014 ingår 60 mnkr i kommunstyrelsens budget. Sal11- häljsbyggnadsnämnden tillförs successivt investeringsmedeinär projektet går över till genorntorandeskedet. Smarta arbetssätt/processorientering Processorientering av kommunens verksamheter och ansvar är ett prioriterat område. Det blir allt viktigare ah det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt och att vi mr ut mesta möjliga kvalitet av varje insatt krona. För kommunstyrelsen är delta ett prioriterat arbete i linje med det generella uppdraget Olll smartare arbetssätt. både vad gäljer kommunstyrelsens förvaltnings verksamhet men också vad gäller kommunstyrelsens sty rande och uppföljande uppdrag gentemot hela organisationen. Under 2014 fortsätter kommunstyrelsen leda arbetet med e förvaltning genom realisering av e strategin (se sidan 10). Vidare kommer kommunens ledningsgrupp att peka ut de viktigaste processerna fbr kommunen att utveckla. De kommer att utvecklas ino l11 ramen för en andra omgång av det processutvecklingsprogram som genomfors under 2013 under ledning av kommunstyrelsens förvaltning. För att främja smartare arbetssätt ska kommunstyrelsens torvaltning också fortsätta uppbyggnaden av proj ektkontoret. Projektkontoret ansvarar för kvalitetssäkring av projektidcer och projekt, koordinering av projekt och porttoijöversikt, ledning av större kommunövergripande projekt samt stöd till andra projekt i kommunen. Befintligt intranäi uppfyller inte kraven från förvaltningarna och medarbetare. Under kommer kommunen alt skapa ett nytt intranät vilket ger bättre förutsättningar for medarbetarna att lämna en god service till medborgarna. På så sätt skapas smartare arbetssätt. Smartare arbetssätt underlättas av smart uppföljning. Nuvarande beslutsstöd (LIS) befinner sig i en kombinerad dritl- och utvecklingsfas. Gällande strategi tor LIS antogs av kollllllunens ledningsgrupp 2005 och det behövs nu en ny strategi för den framtida utvecklingen. En relaterad fråga är hur verksamsamhetsplaneringen kan digitaliseras. 241 VERKSAMHETSPLAN 20t4

105 I ntern kontroll Det primära syftet med intern kont ro ll är att säkerställa all de av fullmäktige fastställda målen. samt andra för komnumen relevanta mål, uppfy lls. Huddinges system for illternkontroll vilar på tre ben: riskreducering, systematisk kontroll av processer, rutiner och systematiskt omhändertagande av åtgärder utifrån revision eller anna n granskning. Nedan listas de risker som kommunstyrelsen prioriterar att åtgärda under Vad gä ller risk reducerande åtgärder och ansvariga fö r dem hänvisas till Plan rör internkontroll A vseende processer och rutiner samt åtgärder utifrån revision eller an nan granskning sa fortsätter arbetet med att skapa systematik och åtgärd a risker. Risker som prioriteras för åtgärder under planeringsperioden Utifrån gjord riskvärdering har nedanstående risker valts ut för åtgärder under Detta är samtliga risker som i värderingen fick högsta risknivån. I. Otyd lig organisation och ansvarsffirdelning vid semiakula incidenter i samhället, t ex social oro i bostadsområden. 2. Kommunens verksamheter uppfattar inte kommunikation som en väsentlig framgängsfaktor. 3. Brister i formella dokument kan leda till ekonomi ska och tidsmässiga konsekvenser och störningar i upphandl ingsprocessen. 4. Risk ffir oegentligheter inom processer som rör betydande finansiella intressen i samhället, till exempel upphandlingsprocessen och mark- och samhällsplancringsprocessen. 5. Bristande styrning av samhällsbyggnadsprocessen leder till att för fl\ bostäder byggs, att vi inte har Ii 11- gänglig mark får verksamheter eller att planer inte finn s ffi r kommunal service. 6. Brister i juridisk granskni ng av avtal om exploatering/genomförande samt för upplåtelse och försäljning av mark leder till ekonomiska fb rluster, förseningar och/e ller bristande måluppfyllelse i övrigt. 7. Risk för att riktliluer för represen l ation ~ gåvor, up p vaktning, bisysslor och riktlinjer Illot 1l1utor inte fblj s samt risk for attjävsförhållanden uppstår. 8. Informationssäkcl'hetsl'isker: a. Risk får bristande informatio nssäkerhet i system, och avsaknad av säkerhetsrutiner. b. Risk för dataintrång. c. Inlrångsrisk i ko mmunens e-postsystem via fjtl r rinloggningen Illed informationsläckage som följd på grund av att anvä ndarna använder inkorgen arkiv. Risken har ökat i och med synkronisering till mobiltelefon eller läsplatta. Informationen ligger då hell oskyddad, vi lket också individens lösenord for inloggning till komm unens datanät gör. d. Risk for oönskad informationsspridni ng på grund av ökad användn ing av USB-minnen och smartphones fö r lagring av kolllmunal information. e. Risk for inforlllationsläckage via molntjänster. 9. IT-driftrisker a. På grund av bristande krav från systemäga rna finns inte krav på återstartstider for deras verksamhetssystem. vi lket kan medffira for verksamheten stora konsekvenser vid eventuella driftstörningar. b. Fu llständig återställning frän backup fungerar inte vid eventuellt systemhaveri, sabotage, brand i datallall eller liknande händelse. c. Utebliven riskanalys av total fb rstörelse av datahallen samt en ofu llständig kravställning frän verksamheterna för katastrofplan. 10. Redovisningsrisker a. Utbetaln ing tilllellllottagare. b. Inkorrekta utbelalnings underlag. c. Felaktiga periodiseringar. II. Risk avseende tvåhandsprincipen Händel serna kring exploateringsfastigheterna visar att tvåhandsprincipcn inte allti d fungerat som avsetts. KOMMUNSTYRELSEN 125

106 Verksamhetsstatistik - nyckeltal Utfall Utfall Kommentarer SamhäUsbyggnadsproJekt I projektplan (antal) varav bostadsprojekt varav skolor/förskolor/fritid varav vagprojekt varavarbetspla tsprojekt varav övriga Färdigställda bostäder, preliminärt Enligt ses:5 färdigställandestatistik - varav småhus " Ylor KSF (kvm) - hyrd yta hos Huge hyrd hos annan extern värd Ytorna i kommunalhuset och Tekniska kontoret är uppmätta under Fackliga organisationer har nya 8819 'okaler i Tekniska kontoret och nytt komrnunarkiv. 711 Personalhälsan, utvecklingsavdelningens Inhyrda lokaler i Flemingsberg och Valnämndens arkiv. Yta hyrd hos annan (kvm) (Inkluderar bostadsrätter) Totalt inhyrda lokaler från externa hyresvä rdar Inklusive KSFs förhyrda ytor hos extern värd. Minskning av förhyrd yta beror på att privata aktörer tagit hyresavtal själva. Antal besök per e-tjönst J jon-3d sept Totalt sedan stort Beställning av nybyggnadskarta Ansökan om modersmålsundervisning Ansökan om permanent serveringstill stånd Ansökan om tillfälligt serverjngstillständ Anmälan om misstänkt matförgiftning Ansökan om bidrag till fritidsaktiviteter för personer med funksnedsättning Underlag till ansökan om bistånd gällande stöd, service & omvärdnad Ansökan om konto i Skola24 Underlag till ansökan om ekonomiskt biständ Ansökan om skolskjuts eller terminskort O 2 O Ansökan om bidrag till föreningar som kompletterar Huddinge kommuns socia ltjänst Ansökan om arbetsstipendium för konstnärlig verksamhet Ansökan om tid för borgerlig vigsel O I VERKSAMHETSPLAN 2014

107 Organisation Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar mr att verkställa kommunstyrelsens styrning och uppf6ljning, sköter central administration och service samt driver övergripande strategiska frågor och utvecklingsprojekt. Koml11undirektören är som kollllllunens högsta tjänsteman chef fl:5r kommunstyrelsens förvaltning samt chef fur kommunens förvaltningschefer. KOl11munstyrens förvaltning är i den nya organisationen indelad i fcm avdelningar: Administrativa avdelningen Uppdraget för den administrativa direktören tillika biträdande kommundirektören är att samordna och utveckla kommunstyrelsens förvaltnings gemensamma arbete med kommunövergripande interna processer samt kommunstyrelsens förvaltnings interna processer. Dels genom arbetet inom avdelningen, dels i hela kommunorganisationen. Administrativa avdelningen består av tre sektioner: KS kansli, kvalitet och projekt samt IT -sektionen. Kommunstyrelsens kansli KS kansli är sekretariat till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, valnämnden med flera politiska organ. KS kansli har ett övergripande ansvar for administrativa frågor samt beredskaps- och säkerhetsfrågor. Till KS kansli hör kommunens arkiv, kommunjuristfunktionen samt kontorsservice. På KS kansli finns äldreombudsman och kommunens personuppgiftsombud. Kvalitet och projekt Sektionen kvalitet och projekt leder och samordnar kommunens kvalitetsarbete samt de kommunövergripande tvärfrågorna. Sektionen utvecklar i nära samarbete med fackffirvaltningarna system ffir styrning, säkring, uppffiljning och utveckling av verksamhetens kvalitet och effektivitet. Sektionen medverkar i framtagandet av centrala styrdokument, till exempel mål och budget. Kvalitet och projekt har även i uppdrag au leda, samordna och hålla med resurser for utvecklingen av interna processer. Sektionen har startat eu projektkontor som ansvarar för att underlätta styrningen av projekt i kommunen, stöttaprojektbeställare, projektledare och projektmedlemmar inom kommunen samt leda kommunövergripande projekt. Sektionen innehåller dessutom från 2014 ett utredningsteam. IT -sektionen IT-sektionen leds av CIO (Chief Information Officer) och har ett strategiskt ansvar for att samordna och driva utvecklingen av kollll1lunens e-forvaltning. Genom enheten IT Drift och teknik har sektionen ett övergripande ansvar för kollllllunens IT -infrastruktur (JT, kommunikation och telefoni), support, service, drift och vidareutveckling samt fastställande av tekniska standards och riktlinjer. Vidare har sektionen genom enheten IT-fOrvaltningsstöd ett kulldansvar gentemot kommunens forvaltningar. Inom ITsektionens stab finns avtals- och e-strategiska frågor. Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen ansvarar for de övergripande ekonomiprocesserna inom kommunen samt ett antal gemensamma funktioner inom ekonomiområdet. Som exempel kan nämnas kommunens budget, redovisning, ekonomiska system och finansiering. Vidare ligger kommunens upphandlingsenhet och det övergripande ansvaret för kommunens rutiner och processer inom upphandlingsområdet samt strategisk lokalplanering, på ekonomiavdelningen. Kommunikationsavdelningen KOlllmunikationsavdelningen är Huddinge kommuns strategiska och operativa resurs i interna och externa komm u nikationsfrågor. I avdelningen ingår också kommunens kundcenter Huddinge Servicecenter. Personalavdelningen Personalavdelningen har det övergripande ansvaret för kommunens arbetsgivarfrågor som arbetsrätt och lönebildning, personal- och kompetensforsörjning, chefsutveckling, arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering, jämställdhet och mångfald samt kojllmunens personaladministrativa ITsystem. Avdelningen för näringsliv och samhällsutveckling Näringsliv och samhällsutveckling ansvarar dels for övergripande fysisk planering och ledning av samhällsbyggnadsprocessen, utveckl ing av de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva Skärholmen samt fastighetsägande och renhållning, dels för näringslivsfrågor, marknadsföring, högskolefrågor och besöksnäring tillsammans med näringslivet och akademierna i kommunen. KOMMUNSTYRELSEN 127

108 28 Bilaga 2. Sammanställning av samhällsbyggnadsprojekt verksamhets plan I I 1 I I I Ekonomiskt totalt resultat för pågående projekt netto tkr Budget 2014 netton Genomförandeprolekt EXj>loatering Inv9sterinll Netto ExploaterinG Investerlnll Kommentar Projekt nr: Bostäder 19M] Ostra Vå rberget t Kostnadsfördelning O med Västra Vårberaet Kostnadsfördelning Västra VårberQet O O med Ostra Vårbergel Hagebv O 5100 ;ro014 Talldalsvägen O \!;). Vistabergs a ll~ l O Glöm51a Kristinaväaen Backen Översikt FberQs C O IIngama O Gladökvam (förtätn omr) 7117.e O Zl1Q Furuhöjdsområdet O Balinasnäs, västra HÖQmora etapp l O Sändaren O O Vidja detaljplan.e O Mellansjö e Östra Grömsta 223.e 894.e 671 O SiMnaen 2 och Trånasundsvägen O Västra Länna Safiren O O Summa bostlider J431U Projekt Af/mani Sndamål- skolor och f6rskonr: lor Nytorps Mosse fsk (fd Mörtviksvä 61701! genj 5338 O O Förskola Fleminasbera IKästa l 081 O Förskola Smista 3: O Glömsta 2:60 (Enliden f1<slsk) Vislaberg 1: O ~2 skola kv Vattumannen och Sågen O Al/mMI ändamål aalor och vägar Trimninasålaärder KK Enligt genomförandeavtai med Trafikverket. Flyttat från planerings Förbifart Sthlm loroiekt. Ge-väg Kalrinebergsvägen- Flyttat från planerings- Huddingevägen 5000 I proiekt AI/mänl ändamål övrigt Offentlig miljö i Flemingsberg O O Kkom elaod Vårby Masmo Haga trygghetsskapande ätg Summa al/mint Jjndam~ Arbetsplatser 28

109 4 november Universitetsområde II O O 40'lJlQ Gladö industriområde O O O. Samlingslokal Vårby gård. del av Vårbv Gård 1: O O SeQmentet O KUlVan 2 O O O Vårdkasen O O ) ~224 Kvadraten O O Blicka 3 O O O O O Länna Indomr Qenomf O O -650 Summa arbetsolatser O Summa Genomförandeprojekt Planeringsprojekt BostSeIe, AI/mant andamål. vagar, idrott Arbetsplatser Summa planeringsprojekt Övrlot Summa samhälls bvaanadsdroiekt avrundat Varav i kommunstyrelsens budget l (neho) Varav i samhäjlsbyggnadsnamndens budaet (nello) *htjnsyn ej tagen till bidrag medfinansiering AnmJirkningar 1) Exploateringsresultat redovisas unde, Övrigt 2) Genomf~rs /Opande. Be/oppe/ avser Aterstående investering. Exploateringsresultat f(jrs årligen under Övrig! 29

110 30 Bi laga 3. Kommunstyrelsens verksamhetsplan 2014 Ekonomibilaga I Mål och budget har kommunstyrelsens budget utökats med tkr, varav volymökningar (I 000 tkr), gemensam IT -infrastruktur (4 000 tkr), generell uppräkn iug (6 400 tkr) och olika riktade satsningar (3 150 tkr). Riktade satsningar avser val (2 000 tkr), Huddingedagarna (800 tkr) och pensionärsföreningar (350 tkr). Kommunstyrelsens budget har också reducerats med 500 tkr som avser de riktade satsningar som genomfördes I budgeten är hänsyn tagen till en ramökning på I 500 tkr gällande kommungemensal upphandlingskostnader en ligt den i KLO antagna upphandlings- och inköpshandboken. Rarnminskllillg sker hos övri ga nämnder med motsvarande belopp sammanlagt. Detta gäller under rurutsättni ng att kommunfullmäktige godkänner ovanstående ran~uster ill g på I 500 tkr. Nämnderna bidrar även i år med finansiering av k0l lgemens3m utveckling. Utrymmet fö r gemensamma utvecklingsinsatser är tkr (minskat från tkr i fjol). De gemensamma satsningarna är: utredning och ev. infbrande av fbrmånsportal och anpassning av förmåner, utveckling av intranätet, ökad drifttill gällglighet (utveckling av befintlig teknik), projektstymingsverktyg, BI-strategi, datalager samt fortsatt satsning på processutveckling. Kommunstyrelsen har också gemensamt arbetat med att skapa utrymme for viktiga prioriteringar eller ompri oriteringar Illed fokus på insatser kring näringslivsa rbetet och llir arbetet med Flemingsberg och Vårby samt llir utveck ling kring E-tjänster. Nettoram för förvaltningens avdelningar Nettoramen per avdelning fastställs. Delbeloppen ka njusteras i detaljbudget. Tusentals kr. Avdelnine Reviderad Tkr Bude.' Budee' Budec' Förändring Kommundire ktör Kommunikationsavdelning Brandf6rsvar I 523 Näringsli v och samhällsutveckling Ekonomiavdelning Personalavdelning varav fackliga f(jreträdare varav kommungemensam kompeten sutv O Administrativa avdelningen varav KS-kansli exkl politisk verksamhet va rav KS-kansli politisk verksamhet varav IT -sekti on varav K valitet och program Överrurnw ndarverksamhet Tot IS

111 4 november 2013 Kommentarer till större förändringar per avde l ning Nedan kommenteras större furälldringar 1110 t fflregående års budget utöver justeringar för vo lymökningar och en minskning av medel fo r riktade satsningar fdr Varje avde lning har också flitt ko mpensation för löneökningarna under året. Dett a har inte gjorts full! ut tidigare år. För budget fick avdelningarna for fflrsta gången en kompen sati on, och då på 50 procent av uppräkningen. Tidigare år har avde lningarna forväntats klara ökade lönekostnader med vakanser, sjuk frånvaro och vå rd av barn. Kommundirektören För till fbrs kolll mundirektörens avdelning tkr mr kommunstyrelseövergripande satsningar. A v de gemen samma tkr för verksamhetsutveckling ligger tkr hos kommundirektören. Under avdelningen finns reserverat medel for bland annat chefskonferenser, konsulter, fören ingsbidrag samt utveckling av Kungens kurva och Flemingsberg. I mål och budget för tilldelades kommundirektören en riktad satsning för pensionärsföreningar 3S0 tkr. BrandfOrsvarsförbundet Bidraget till Södertörns brandförsvarsförbund räknas upp med I S23 tkr och års budget uppgår till tkr. Komnlunikationsavdelningen Avdelningen har lämnat!iljbaka SOO tkr riktade medel för Almedalen och Huddingedagarna. Extra medel i kommunplan 2013 för Huddingedagarna har utökats från SOO tkr till 800 tkr i års budget. Minskade personalkostnader har resulterat i en ramsänkning med 200 tkr. Avdelningen har även Ii11delat s gemensamma utvecklingsmedel för Intranät med 7S0 tkr. Näringsliv och samhällsutveckling Riktade medel rur översiktsplanen har minskat från 2013 (600 tkr) tijl 360 tkr Avdelningens tillfalligt riktade bidrag för övriga tijl fa Jliga satsningar gällande Storängen, Kungens kurva och klimatanpassning på sammanlagt I 000 Ikr har återgät! till pollen. Samtidigt har avdelningen flili 300 tkr i riktade medel fo r Vårby 143 samt 100 tkr för konsuhinsatser fö r ökat bostadsbygga nde. YII.r1igare till HiIIigt ri ktade medel för är förbällrat företagsklimat med 100 tkr samt satsning på kreativa näringar genoi11 medlemskap i fören ingen Innovati v kultur 200 tkr. Utökad personalstyrka och nyrekrytering av en permanent tjänst för ökat bostadsbyggande har Ii1ldelats ramhöjande medel på I OSO tkr. Även spärvagns städer 100 tkr ses som långsiktigt och ska vara ramhöjande. Riktade medel mr kommunhuslltredningen SOO tkr har återlämnats till pollen. E.konomiavdelningen Avdel ningens budget har minskats med I 900 tk r for riktade satsningar och projekt und er E k o l1 o l1l i~ avdelningenli1ldelas ramhöjande riktade medel för nya tjänster såsom BI-controller, l o kalplal1 erings~ chef, upphand lingssamord nare och resurs ror h ål 1 ~ ba rhetsfrågor i upphandling, sammanlagt tkr. Av de gemen samma utvecklingsinsatserna på sammanlagt 7000 tkr, finn s två satsningar inom ekonomiavdelningen. Det avser dels datalager 100 tkr sam t fortsatt utvec kling av strategi för Business Intelligence-utveckling (LIS) ISO tkr. Personalavdelningen Personalavdelningen har flili 3S0 tkr i ramhöjande riktade medel för utökning av personalhälsan med en halv tjänst for en arbetsmijjöingenjör. Avdelningen har även flin tijlfalliga riktade medel för Iknow - anpassning av Huddingespecifikt material 100 tkr. Av gemensamma utvecklingsmedel har tkr tilldelats för utredning och eventuellt införande av förmänsportal och anpassning av förmåner. Administrativa avdelningen Administrat iva avdelningen är en avdelning med administrativa direktören och tre sekti oner: ITsektionen, KS Kansli sa mt Kvalitet och projekt. Atlmillistriltiva direktöreli Enheten har flit! 200 tkr gemensamma behov. KS km..,/i medel for avdelningens Budgeten för kansliet, exklusive den politiska delen, har minskat s med 650 tkr för riktade satsningar och projekt under I 2014 ärs budget!iljförs 7S0 tkr i riktade ramhöj ande medel för ny säkerhetschefstj änst varav 350 tkr finansieras med statsbidrag år samt en besparing på 400 tkr för avveck ling av en tj änst inom kontorsservice. Riktade ramhöjande medel gä llande den politiska delen är utbyte av läsplattor till förtroendevalda inom KS 100 tkr samt lönekompensation politiker ISO tkr. Riktad tillfallig satsning för sektionen är genomf!jrande av EU-val och allmänt val tkr. IT-sektiOJIeIl I Mål och budget har IT -avde ln ingen fli" äve n för år tkr för IT- infrastruktur. Vidare har sektionen återl ämnat mede l på tkr avseende ge- 3 1

112 32 mensal11l11a lit vecklin gsmedel. Sektionen till förs 100 tkr i riktade medel for breddning av tekni skt utbud. Av de gemensamma utvecklingsill satse rna (totalt 7000 tkr) lliggs 500 tkr på ökad driftti llgänglighet. Kvalitet oc" projekl Sektionens budget 2014 har minskats med 500 tkr för riktade satsningar gällande 2013 och tilldelats medel för befolkllingslindersökningar med 450 tkr, processutvärderi ng av Samkrafl 150 tkr, j ämför serv ice på Huddinge.se 100 tkr samt tillsammans ror Vårby 50 tk r. Sek tionen har tilldelats medel for gemen samma utveck lingsi nsatser gällande projektstyrningsverktyg och "uppstai1spengar" lor projektkontoret 300 tkr samt fortsatt satsning på processutveckl ing ( ) lod tkr. Överförmyndarverksllmheten Budgeten för överförmyndarverksamheten räknas upp med 140 tkr och 2013 års budget uppgår till tkr. 32

113 FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Förskolenämnden 5 november Paragraf Diarienummer FSN-2013/ Verksamhetsplan 2014 för förskolenämnden Förskolenämndens beslut Nämnden beslutar för egen del 1. Nämnden fastställer förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2014 för förskolenämnden. 2. Nämnden fastställer förvaltningens förslag till interna regler för resultat-överföring för 2014 enligt förvaltningens förslag till ekonomistyrnings-principer. 3. Nämnden fastställer förskolans läsår för Nämnden begär hos kommunstyrelsen 4. Nämnden begär hos kommunstyrelsen att få använda tidigare års överskott om 4,1 mnkr till projekt om lärplattor, trådlösa nätverk, HBT-certifiering, försteförskollärare i Vårby samt utbildning som Förskolelyftet 2 och barnskötarutbildning. Sammanfattning Kommunfullmäktige fattade i juni 2013 beslut om förskolenämndens ram på sammanlagt 727,9 mnkr. Förskolenämndens ram för 2014 innehåller en pris- och lönekompensation motsvarande 16,0 mnkr. För volymförändringar får nämnden en utökad ram på 10,0 mnkr och för lokalerna utökas budgeten med 3,8 mnkr. Det finns också en riktad satsning inför 2014, i syfte att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid (delårseffekt). Ramen innehåller också ett effektiviseringskrav på 2,6 mnkr. Förskolenämnden önskar använda tidigare års överskott om 4,1 mnkr för utbildning, försteförskollärare i Vårby, HBT-certifiering, trådlösa nätverk och projekt om läsplattor. Överläggning I ärendet yttrar sig Katharina Wallenborg (DP), Anneli Sjöberg (S), Sonia Benavente (V), Olof Olsson (MP), verksamhetschef Annelie Glifberg, utbildningschef Jukka Kuusisto, Christopher Smith (FP) och Erik Karlén (M).

114 FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Förskolenämnden 5 november forts. Diarienummer FSN-2013/ Protokollsanteckningar Anneli (S) lämnar till protokollet bifogade protokollsanteckning, Bilaga FSN 4:1 Suppleantyttrande Sonia Benavente (V) lämnar ett suppleantyttrande med hänvisning till protokollsanteckningen från (S). Bilaga Protokollsanteckning från Socialdemokraterna. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

115 Huddinge kommun Förskolenämnden PROTOKOLLSANTECKNING fl _ Are nde ~: Verksamhetsplan 2014 för förskolenämnden Ramen för 2014 innehåller en pris och lönekompensation motsvarande 16,0 mnkr För volymförändringar tär nämnden en utökad ram på 10,0 mnkr och för lokalerna utökas budgeten med 3,8 rnnkr. Det finns också medel för barnomsorg på obekväm arbetstid (delårsefiekt). Ramen innehåller också ett effe:ctiviseringskrav på 2,6 mnkr.. Antalet barn under 2013 beräknas bli lägre än väntat (-40). Inför har förskolenämnden tilldelats medel for ytterligare 110 barn, totalt 6944 barn. Detta innebär en vo lymökning på ISO barn inklusive (40+110). Det är svårt att dra någon slutsats om det ekonomiska läget för åren framåt när det i underlaget inte anges en bedömning av storleksordningen av hur mycket medel som behövs. En bedömning av det ekonomiska läget behövs för att kunna veta vilka insatser som ska bäst behöver sättas in för den framtida ekonomin för torsko lenämnden. Det är viktigt att hantera och planera vo lymökningen. Socialdemokraterna har lagt ytterligare 1 mnkr i budget 2014 för att säkra platstillgången Vi har också lagt l rnnkr for att ge barn till arbetslösa och foräldralediga rätt till 30 timmar i förskolan. I övrigt hänvisar vi till vår skrivning i samband med förskolenämndens be handling av Mål&budget 2014 ( ) gällande vikten av att få utbildade förskollärare där det mest behövs, likvärdighet och kvalitet i försko lan, språkutveckling och genuspedagogik. För Socialdemokraterna An~~~~tty 2:e vice ordförande

116 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 7 oktober 2013 FSN-2013/ (2) HANDLÄGGARE Jenny Schönning Jenny.schonning@huddinge.se Förskolenämnden Verksamhetsplan 2014 för förskolenämnden Förslag till beslut Nämnden beslutar för egen del 1. Nämnden fastställer förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2014 för förskolenämnden. 2. Nämnden fastställer förvaltningens förslag till interna regler för resultatöverföring för 2014 enligt förvaltningens förslag till ekonomistyrningsprinciper. 3. Nämnden fastställer förskolans läsår för Nämnden begär hos kommunstyrelsen 4. Nämnden begär hos kommunstyrelsen att få använda tidigare års överskott om 4,1 mnkr till projekt om lärplattor, trådlösa nätverk, HBTcertifiering, försteförskollärare i Vårby samt utbildning som Förskolelyftet 2 och barnskötarutbildning. Sammanfattning Kommunfullmäktige fattade i juni 2013 beslut om förskolenämndens ram på sammanlagt 727,9 mnkr. Förskolenämndens ram för 2014 innehåller en pris- och lönekompensation motsvarande 16,0 mnkr. För volymförändringar får nämnden en utökad ram på 10,0 mnkr och för lokalerna utökas budgeten med 3,8 mnkr. Det finns också en riktad satsning inför 2014, i syfte att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid (delårseffekt). Ramen innehåller också ett effektiviseringskrav på 2,6 mnkr. Förskolenämnden önskar använda tidigare års överskott om 4,1 mnkr för utbildning, försteförskollärare i Vårby, HBT-certifiering, trådlösa nätverk och projekt om läsplattor. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fattade i juni 2013 beslut om Mål och budget Förvaltningen har med anvisningarna till verksamhetsplanerna 2014 som grund utarbetat ett förslag till verksamhetsplan för nämndens verksamhet för POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se

117 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 7 oktober 2013 FSN-2013/ (2) Förvaltningens synpunkter Antalet barn under 2013 beräknas bli lägre än väntat. Vid andra delåret prognostiserade förvaltningen att det skulle finnas cirka 40 färre barn på helårsbasis i verksamheten vid årets slut. Inför 2014 har förskolenämnden tilldelats medel för ytterligare 110 barn, totalt 6944 barn. Detta innebär en volymökning på 150 barn (40+110). För att klara effektiviseringskravet och ett minskat statsbidrag för maxtaxa kommer administrationen att ses över inom förvaltningen. Förvaltningen beräknar också med ökade föräldraavgifter jämfört med föregående år. Förskolenämnden önskar använda tidigare års överskott om 4,1 mnkr för utbildning, HBT-certifiering, trådlösa nätverk och lärplatteprojekt i förskolan. Jukka Kuusisto Utbildningschef Annelie Glifberg Verksamhetschef för förskolan Bilagor 1. Verksamhetsplan för förskolenämnden Förskolans läsår 2014 Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

118 FSN-2013/ Verksamhetsplan 2014 för Förskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/förskoleavdelningen NOVEMBER 2013

119 Innehåll Prioriteringar för året... 3 Ansvarsområde... 4 Verksamhetsidé... 4 Kommunens vision... 5 Ett hållbart Huddinge mål Förskolenämndens mål och resultat... 7 Nöjda invånare... 7 Hållbar samhällsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Ekonomi Processorientering Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal Organisation... 33

120 Prioriteringar för året Nöjda invånare Kommunens verksamheter ska kännetecknas av god service och hög kvalitet oavsett utförare. Servicen ska anpassas till invånarnas olika behov, önskemål och förutsättningar. En avgörande del i arbetet med att erbjuda en god service är att kunna erbjuda platser till förskolan och pedagogisk omsorg inom fyra månader, vilket även skollagen föreskriver. Säkra platstillgången Förskolenämnden har prioriterat att säkra platstillgången under 2014 och en del i detta arbete är att förbättra informationen och kommunikationen till vårdnadshavare om kommunens förskolor, regler och kösituationen. Hållbar samhällsutveckling Öka likvärdigheten för en jämn och hög kvalitet Skollagen föreskriver att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var den anordnas. I Huddinges förskolor är resultaten överlag goda på övergripande nivå. Förvaltningen kan dock se skillnader mellan olika områden i Huddinge och har därför fått det politiskt prioriterade uppdraget att öka likvärdigheten för en jämn och hög kvalitet. Ett flertal insatser för att öka likvärdigheten mellan områdena är planerade under Bland annat kommer den pedagogiska plattformen att införas för förskolor, grundskolor och gymnasium. Den pedagogiska plattformen lyfter fram kännetecken för en god pedagogisk verksamhet vilket ska bidra till en högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet. Förvaltningen genomför även riktade insatser i Vårby för att stärka utvecklingen och lärande. Stärka den pedagogiska verksamheten Vid Skolinspektionens tillsyn 2012 konstaterades att det fanns förskolor som fokuserade på omsorg och omvårdnad och inte på en verksamhet med ett planerat pedagogiskt innehåll. Under 2013 har balansen mellan omsorg och lärande varit ett utvecklingsområde som samtliga förskolor arbetat med. En del i arbetet med att stärka den pedagogiska verksamheten och öka likvärdigheten mellan förskolorna är förvaltningens tre fokusområden, språk, matematik och IT. Språkutveckling Språket är en av de viktigaste förutsättningarna för att alla barn ska kunna utvecklas så långt som möjligt och är en av huvudnycklarna till skolframgång. Ett särskilt fokus på språkutveckling kommer att finnas i arbetet med att förbättra likvärdigheten i förskolan ur ett områdesperspektiv i kommunen. Matematikutveckling Under 2014 kommer förskolans arbete med matematik att inventeras. Förvaltningen kommer att lyfta framgångsrika arbetssätt och metoder och koppla ihop kommunens arbete med aktuell forskning i ämnet. IT- utveckling för lärandet IT i undervisningen är ett av förvaltningens tre prioriterade områden för åren Till stöd för detta prioriterade område finns förvaltningens e-strategi. Under 2014 kommer förvaltningen göra en kartläggning av förskolornas kunskaper och arbete med IT för att kunna planera kommande utvecklingsinsatser. Etablera goda kostvanor Ett arbetssätt som både bidrar till goda kostvanor och ökar barnens inflytande är att låta barnen vara delaktiga i matlagningen på förskolan. Förvaltningen fortsätter arbetet med att minska tillsatserna i maten och andelen ekologisk mat ska serveras i ökad utsträckning på förskolorna. Förbättra livschanserna för alla barn och unga Under 2014 kommer arbetet med Samkraft att fortsätta. Inom förskolan finns sex samkraftsteam fördelade i olika geografiska områden. Varje samkraftsteam träffas minst fem gånger under året. Attraktiv arbetsgivare Arbetslinjen i fokus För att försäkra oss om att Huddinge kommun erbjuder en förskola av hög kvalitet ska det finnas behöriga förskollärare i verksamheterna. Förvaltningen arbetar långsiktigt för att öka graden av behörighet i förskoleområdena och det är ett prioriterat område för Förvaltningen arbetar också aktivt för att öka andelen män som arbetar i våra förskolor. Huddinge kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder sina medarbetare att utvecklas inom sin yrkesroll utifrån verksamhetens behov och utveckling. Sund ekonomi Förskoleområdenas ekonomi har stor betydelse för hur förskolenämndens ekonomi ser ut. Förvaltningen arbetar FÖRSKOLENÄMNDEN 3

121 för att skapa effektiva processer där ekonomi ingår som en naturlig del och där ekonomisk medvetenhet är en framgångsfaktor. För att finansiera effektiviseringskravet om 2,6 mnkr ser förvaltningen bland annat över administrationen. Smartare arbetssätt Förvaltningen kommer att kartlägga ett antal processer i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra arbetssätt. Som en del i att ta fram smartare arbetssätt kommer förvaltningen att processkartlägga placeringsprocessen. Ansvarsområde Förskolenämnden ska ansvara för förskola och annan pedagogisk verksamhet i form av pedagogisk omsorg och öppen förskola. Nämndens uppdrag innefattar alla uppgifter som enligt skollagen eller annan författning inom angivna verksamheter ankommer på kommunen. Förskolenämnden är den nämnd inom Huddinge kommun som svarar för vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Förskolenämnden fullgör även kommunens uppgifter när det gäller bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer. Verksamhetsidé Vi rustar för livet är verksamhetsidén för Huddinges barnoch utbildningsverksamhet. Vi vill rusta våra barn med det som var och en av dem behöver för sin utveckling och sitt lärande. Målen i nämnden verksamhetsplan utgör den komplexitet grundskolan har att hantera i barnens växande. De tre värdeorden kunskap, trygghet och handlingskraft utgör en helhet och är ömsesidigt beroende av varandra. Verksamhetsidén bygger på den värdegrund som präglar de främsta av styrdokument, som FN:s barnkonvention och läroplanerna. Förskolan och skolan ska stimulera varje barns/elevs förmågor i from av kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva nya idéer och att lösa problem. Barn och ungdomar ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Förskolan ska därigenom bidra till att barnen utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Verksamhetsidén ska genomsyra det dagliga arbetet och ligga som grund för bemötandet och arbetet med barnen och deras föräldrar. Förvaltningen arbetar med en pedagogisk plattform som är baserad på aktuell utbildningsvetenskap. Den är gemensam för alla skolformer och förmedlar de grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Plattformen lyfter fram kännetecken på en god pedagogisk verksamhet och ska bidra till högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet. Utifrån statliga och kommunala styrdokument utgör plattformen grunden för det undervisningsrelaterade arbetet i barn- och elevgrupper. 4 VERKSAMHETSPLAN 2014

122 Kommunens vision Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Här beskriver vi hur vi arbetar för att nå visionen. Genom att kraftsamla kring barn- och utbildningsförvaltningens kärnuppdrag utveckling och lärande bidrar förvaltningen till att nå kommunens vision, att vara en av de tre mest attraktiva kommunerna i Stockholms län. Förvaltningen har under 2013 arbetat med att ta fram en pedagogisk plattform som baseras på aktuell pedagogisk forskning. Arbetet med den pedagogiska plattformen tydliggör vad alla barn och elever ska möta i förvaltningens verksamheter. Genom detta visar förvaltningen: - på mod och driv - på den mångfald som finns i verksamheterna - omtanke om alla barn och elever. Plattformen syftar till att bidra till högre måluppfyllelse och likvärdighet i verksamheten. Den ska tydligt ange vad som förväntas av pedagoger och pedagogiska ledare som arbetar i Huddinge. Plattformen är gemensam för alla skolformer och förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Under 2014 ska arbetet med den pedagogiska plattformen samordnas med kommunens visions- och varumärkesarbete för att tydliggöra för chefer och medarbetare hur de samverkar. Genom att lyfta fram betydelsen av skickliga pedagogger och professionella skolledare samt goda lärmiljöer inriktas plattformen i första hand på målområdet Lärande och utveckling i förskolans läroplan. Ett tydligt fokus på det pedagogiska arbetet förväntas ge positiva effekter på alla kommunala målområden såsom Hållbar samhällsutveckling Nöjda invånare, Attraktiv arbetsgivare och Sund ekonomi. Professionell pedagog En professionell pedagog utövar ett pedagogiskt ledarskap, bedriver god undervisning samt deltar i ett kollegialt lärande. 1. Pedagogiskt ledarskap innebär att pedagogen: - Bygger förtroende och respektfulla relationer, - Är tydlig ledare bland barn och elever, - Har höga förväntningar alla kan nå framgång, - Har kommunikativ kompetens, - Är medveten om sin egen påverkan på barns och elevers utveckling och lärande. 2. God undervisning innebär att pedagogen: - Klargör mål och kriterier för undervisningen, - Äger didaktisk förmåga med goda ämneskunskaper i botten, - Följer upp undervisningens kvalitet och ger feedback till barn och elever för att de ska utvecklas maximalt, - Använder varierade arbetssätt, - Utgår från varje barns och elevs tänkande och kunnande, - Har insikt om och förståelse för hur barn och elever lyckas med sitt lärande, - Har förmåga att utveckla sin egen undervisning och gör mångsidiga insatser för barn och elever i behov av särskilt stöd. 3. Kollegialt lärande innebär att pedagogen: - Samarbetar med kollegor, - Har förmåga till analys och reflektion. Professionell skolledare En professionell skolledare har ett pedagogiskt och strategiskt ledarskap. 4. Pedagogiskt ledarskap innebär att skolledaren: - Har ett undervisningsnära ledarskap, - Följer upp undervisningens kvalitet och ger feedback till pedagogerna för att barn och elever ska utvecklas maxi-malt, - Lyfter fram goda exempel i syfte att höja undervisningens kvalitet, uttrycker höga förväntningar och ställer höga krav, - Är medveten om sin egen påverkan på verksamhetens kultur och kvalitet. 5. Strategiskt ledarskap innebär att skolledaren: - Tar ansvar för resultaten och leder arbetet för ökad måluppfyllelse, - Har analytisk och kommunikativ kompetens, - Ser till att verksamheten är ordnad och strukturerad, - Äger ett normkritiskt förhållningssätt. Stödjande lärmiljö En stödjande lärmiljö utgörs av en god pedagogisk och social miljö. FÖRSKOLENÄMNDEN 5

123 6. Pedagogisk miljö: - Utmärks av en stödjande, utmanande och stimulerande fysisk miljö, - Möjliggör arbetssätt som följer och använder omvärld, omvärldsförändring och teknikutveckling i undervisningen, - Inbjuder till kreativa och motiverande arbetsformer. 7. Social miljö: - Utmärks av arbetsmiljö och förhållningssätt som visar på tolerans och respekt för medmänniskor, - Präglas av förtroendefullt klimat mellan lärare och barn/elev och mellan barn/elev och barn/elev, - Stöds av gemensamma sociala spelregler samt ordning och reda utan förtryck, - Utgår från barns/elevers delaktighet som en naturlig del av all verksamhet. Åtagande för kommunens vision Förvaltningen åtar sig att under 2014 i samverkan med medarbetare och de fackliga representanterna arbeta fram vilka effektområden och effektnivåer den pedagogiska plattformen ska omfatta. Även strategi och sekvens för förankring ska under året arbetas fram tillsammans med chefsgrupperna vid förvaltningen. Ett hållbart Huddinge mål 2030 I Mål och budget pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Avsnittet beskriver hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit samt konkreta målsättningar att uppnå inom områdena: Ansvar för naturresurser Gemenskap och delaktighet i samhällslivet Attraktiva bostadsområden God utbildning och kreativt näringsliv Rik fritid och god hälsa. I läroplanen betonas att förskolan bland annat har ansvaret att främja barns och elevers respekt för vår gemensamma miljö. Förskolan ska också förmedla och förankra grundläggande demokratiska värderingar och främja en aktning för varje människas egenvärde. Förskolan arbetar för att utveckla förståelsen bland barnen om vikten av att värna sin hälsa och sitt välbefinnande. Kommunen ska arbeta utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Förvaltningen ska göra mer av det som ger goda resultat och arbeta aktivt för att förskolor med lägre resultat höjer sin måluppfyllelse. För att ytterligare förstärka utbildningen i Huddinges förskolor och för att nå en hållbar utveckling på lång sikt kommer förvaltningen att ha ett uttalat fokus på språk-, matematik- och IT-utveckling under samt särskilda satsningar på Vårby förskoleområde. 6 VERKSAMHETSPLAN 2014

124 Förskolenämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2014 samt nämndens verksamhetsidé. Nämndens mål och resultat har sammanställts i tabellen nedan. Av tabellerna framgår också hur målen mäts, senaste mätresultat samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellerna följer text där vi beskriver vilka åtgärder som planeras för året för att nå ökad måluppfyllelse. Nöjda invånare Förskolenämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) INFLYTANDE I VARDAGEN FÖRSKOLA HEM (1.3) Kommunala förskolor Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Fristående förskolor Kommentarer Bedömning i verksamhetsberättelsen Kommunala förskolor Delaktighet Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i förskolans arbete Förskoleenkät till vårdnadshavare 1 Jag får den information jag behöver om förskolans verksamhet Förskolan arbetar för att göra målen i förskolans läroplan kända för mig Jag känner mig välkommen att ställa frågor och framföra synpunkter Jag får veta vad förskolan gör för att stödja mitt barns utveckling och lärande Styrtal 3 8,1 (-) F: 8,1 (-) P: 8,0 (-) Styrtal 8,3 (-) F: 8,3 (-) P: 8,4 (-) Styrtal områdesperspektiv 4 Flemingsberg och Stuvsta-Snättringe 8,2, Vårby 7,8. Värdering förskolechef 2 Formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta Styrtal 7,5 (-) -- 1 Senaste förskoleenkäten till vårdnadshavare genomfördes november 2012, men hade då reviderats och styrtalen kan därmed inte jämföras med tidigare mätningar. 2 Senaste värderingen gjordes av (de kommunala) förskolecheferna november Styrtal är ett sammanvägt resultatmått på de påståenden från föräldraenkäten som belyser samma nämndmål. Värdet varierar från 0 (stämmer inte alls) till 10 (stämmer helt). Värdet 6,7 erhålls exempelvis om samtliga föräldrar använt svarsalternativ 3 (instämmer ganska mycket). 4 Här uppges kommunområdet med högsta respektive lägsta resultat. FÖRSKOLENÄMNDEN 7

125 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) GOD KOMMUNAL VERKSAMHET (1.2) Kommunala förskolor Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Fristående förskolor Kommentarer Bedömning i verksamhetsberättelsen Kommunala förskolor Föräldrarna är nöjda med sitt barns förskola Förskoleenkät till vårdnadshavare 1 Jag är nöjd med mitt barns förskola Jag kan rekommendera mitt barns förskola Styrtal 8,2 (-) F: 8,3 (-) P: 8,1 (-) Styrtal 8,6 (-) F: 8,6 (-) P: 8,6 (-) Styrtal områdesperspektiv Flemingsberg 8,4, Vårby 7,6. VALFRIHET (1.4) Alla föräldrar kan fritt välja förskola Uppgifter från ProCapita Förstahandsval Procent Redovisas i delår 1 Områdesperspektiv Redovisas i delår 1 Bra att leva och bo i Huddinge Huddingeborna ska känna att de lever och bor i ett öppet och trivsamt Huddinge. Förskolor och skolors dimensionering Förskole- och skollokalbehov och planering måste ligga i fas med kommunens ambition och prognoser för bostadsbyggande så att det blir fortsatt attraktivt för barnfamiljer att bo och verka i Huddinge. God kommunal verksamhet Kommunens verksamheter ska kännetecknas av god service och hög kvalitet oavsett utförare. Servicen ska anpassas till invånarnas olika behov, önskemål och förutsättningar. Föräldrarna är nöjda med sitt barns förskola Samtliga verksamheter, kommunal och fristående, har ett ansvar och en strävan att ge god service och kvalitet till vårdnadshavare och barn. Förvaltningen genomför en attitydundersökning i form av en föräldraenkät där vårdnadshavarna får svara på hur de upplever verksamheten. Enkäten genomförs varje år i november. Resultatet från enkäten utgör ett av flera underlag som ligger till grund för reflektion, analys och utvärdering av kvaliteten i den kommunala förskolan och pedagogisk omsorg. Förvaltningen följer upp verksamheterna i det systematiska kvalitetsarbetet. Förskoleenkäten till vårdnadshavare genomförs även i kommunens fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Enkätens resultat utgör en del i tillsynen av de fristående verksamheterna. Säkra platstillgången Barnets individuella förutsättningar, utveckling och behov ska styra såväl som vårdnadshavares möjligheter att kombinera arbete och familjeliv. Alla föräldrar ska känna sig trygga i att deras barn erbjuds en förskoleplats när behov finns och därför har förskolenämnden prioriterat uppdraget att säkra platstillgången. Uppdraget överensstämmer med bestämmelserna i skollagen där det framgår att plats i förskola erbjudas inom fyra månader från det att vårdnadshavare anmält önskemål om plats. Regeringen beslutade den 31 maj 2012 att tillkalla en särskild utredare för att se över om det behövs nya åtgärder eller incitament som kan riktas mot kommuner för att fler barn ska erbjudas förskoleplats inom lagstadgad tid. Förskolegarantiutredningen slutfördes i juni 2013 med förslag om tydlig platsdag i skollagen, informationsskyldighet för kommuner, rapporteringsskyldighet för kommuner och väntepeng till drabbade föräldrar. Förvaltningen har under våren 2013 haft svårigheter att erbjuda barn plats i förskola i närområdet. För att kunna säkra platstillgången behövs en balans mellan efterfrågan och utbud. Informationen till vårdnadshavarna på hemsidan och i kommunikationen är viktig i arbetet med att säkra platstillgången. För att vårdnadshavare ska kunna genomföra sina önskemål om förskola och få information om kösituationen behöver förvaltningen förbättra kommunikationen till vårdnadshavarna. 8 VERKSAMHETSPLAN 2014

126 Kvalitetsarbete Skollagen betonar att det ska bedrivas ett kvalitetsarbete som tillåter insyn från olika intressenter. För att underlätta vårdnadshavarens val av förskola redovisas numera olika resultat på kommunens hemsida under Jämför service. Jämför service uppdateras årligen. På hemsidan finns även kvalitetsdeklarationer för förskolan. Kvalitetsdeklarationer inom kommunens olika ansvarsområden beskriver vad brukare och invånare kan förvänta sig av kommunens tjänster, till både innehåll och kvalitetsnivå. Förvaltningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån skollagens krav, på både huvudmannanivå och enhetsnivå. Mer om detta går att läsa i internkontrollplanen. När det gäller förskoleenkäten för vårdnadshavare genomförs under hösten 2013 försök med ändrad rutin för registrering av enkätsvar samt försök med webbenkät för familjedaghem. Syftet är förtydligad anonymitet och smarta arbetssätt, men samtidigt finns en risk för lägre svarsfrekvens. Sociala medier Förvaltningens arbete med sociala medier, facebook och twitter, är förknippat med varumärkesarbetet. Hur förvaltningens hanterar de olika inläggen speglar hur vi lever upp till kärnvärdena: mod, omtänksamhet, driv och mångfald. Under första halvåret av 2014 kommer förvaltningen att genomföra ett internt förankringsarbete för hur medarbetarna ska hantera sociala medier. Synpunkter och klagomål Det finns möjlighet för invånare att lämna synpunkter, klagomål och förslag på processer som behöver förbättras och utvecklas. Förvaltningen följer regelbundet upp de synpunkter, klagomål och förslag som inkommer och presenterar en sammanställning vid nämndens andra delårsrapport och i verksamhetsberättelsen. Åtagande för god kommunal verksamhet 1. Förvaltningen åtar sig att förbättra informationen och kommunikationen till vårdnadshavare kring förskoleplats, regler och avgifter. Inflytande i vardagen Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö 98 reviderad 2012). Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i förskolans arbete Vårdnadshavarna ska ges olika möjligheter till delaktighet i förskolan. Detta kan ske genom utvecklingssamtalen, deltagande i teman och projekt, deltagande i föräldraråd, föräldramöten och den dagliga kontakten med personalen. Föräldrarna har även möjlighet att genom en föräldraenkät lämna syn-punkter på förskolans verksamhet. Under 2014 kommer förskolecheferna att fortsätta utveckla formerna för vårdnadshavarnas delaktighet. Valfrihet Genom att erbjuda valmöjligheter inom olika områden skapas förutsättningar för alla att påverka sin livssituation. Denna insikt ska prägla kommunens olika verksamheter och invånarnas önskemål ska vara vägledande vid all verksamhetsplanering. Valfrihet med kvalitet ska vara ledord i den kommunala verksamheten. För närvarande finns 71 kommunala förskolor och 38 fristående förskolor samt tre förskolebussar. Det finns även pedagogisk omsorg i form av 21 kommunala och 27 fristående familjedaghem. Från och med hösten 2013 finns försöksverksamheten Nattviolen som erbjuder omsorg på obekväm arbetstid. Försöksverksamheten pågår till och med årsskiftet 2014/2015 då en utvärdering ska genomföras. Alla föräldrar kan fritt välja förskola Förvaltningen arbetar utifrån målet att alla föräldrar ska kunna välja förskola, i såväl kommunal som fristående regi. Tillsyn av fristående verksamheter Tillsynen i de fristående verksamheterna genomförs utifrån skollagen. Förskolenämnden har tillsynsansvar över fristående förskolor samt fristående pedagogisk omsorg. Barn- och utbildningsförvaltningens förskoleinspektör genomför tillsyn utifrån tre huvudområden. Dessa är: - att verksamheten uppfyller de krav som angavs i samband med godkännandet och rätt till bidrag - att förskolan följer läroplan Lpfö 98/ att skollagen samt Huddinge kommuns riktlinjer följs. Det övergripande syftet med tillsyn är att höja kvaliteten i den verksamhet som granskas. I nämndens tillsyn ingår att ta emot och utreda synpunkter och anmälningar från vårdnadshavare eller medborgare. En regelbunden tillsyn är ett FÖRSKOLENÄMNDEN 9

127 främjande arbete, där kommunen förvissar sig om att den enskilda verksamheten håller god kvalitet och säkerhet. Tillsyn är även en metod för att i god tid uppmärksamma eventuella brister och minska risken för allvarliga missförhållanden. Plan för tillsyn av fristående verksamheter 2014 Våren 2014 planerar förvaltningen att genomföra tillsyn av pedagogisk omsorg, fem familjedaghem och fem förskolor. Hösten 2014 planeras tillsyn av ytterligare pedagogisk omsorg, fem familjedaghem och fem förskolor. Under 2014 kommer Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag till fristående förskola och pedagogisk omsorg att förtydligas. Fristående verksamheter kommer att bjudas in till två träffar under Åtagande för valfrihet 1. Förvaltningen åtar sig att se över möjligheterna att synliggöra kösituationen för vårdnadshavare på hemsidan. 2. Förvaltningen åtar sig att se över möjligheterna att kvalitetssäkra uppgifterna om förstahandsvalet vid nyplacering. 10 VERKSAMHETSPLAN 2014

128 Hållbar samhällsutveckling Förskolenämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommunala förskolor Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Fristående förskolor Kommentarer Bedömning i verksamhetsberättelsen Kommunala förskolor KUNSKAP OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE (2.5) UTVECKLING OCH LÄRANDE Lärande Alla förskolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande Förskoleenkät till vårdnadshavare 5 Förskolan tar till vara mitt barns lust att lära Förskolan utmanar mitt barn att lära sig nya saker Styrtal 6 8,0 (-) F: 8,0 (-) P: 8,0 (-) Styrtal 8,0 (-) F: 8,1 (-) P: 8,0 (-) Styrtal områdesperspektiv 7 Flemingsberg och Stuvsta-Snättringe 8,2, Vårby 7,8. Statistik från SCB Andel personal med förskollärarutbildning Procent Redovisas i delår 1 Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning Procent Redovisas i delår 1 Barn i behov av särskilt stöd Alla barn i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram som stödjer deras utveckling och lärande Värdering förskolechef 8 Alla barn i behov av särskilt stöd får det stöd han eller hon behöver Styrtal 7,3 (-) --- BARNS INFLYTANDE Inflytande Alla barn har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det pedagogiska arbetet i förskolan Förskoleenkät till vårdnadshavare Förskolan tar tillvara mitt barns tankar och idéer Värdering förskolechef Förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas Styrtal 7,5 (-) F: 7,6 (-) P: 7,4 (-) Styrtal 6,4 (-) Styrtal 7,9 (-) F: 7,9 (-) P: 7,9 (-) --- Styrtal områdesperspektiv Stuvsta-Snättringe 7,7, Vårby 7,2. 5 Senaste förskoleenkäten till vårdnadshavare genomfördes november 2012, men hade då reviderats och styrtalen kan därmed inte jämföras med tidigare mätningar. 6 Styrtal är ett sammanvägt resultatmått på de påståenden från föräldraenkäten som belyser samma nämndmål. Värdet varierar från 0 (stämmer inte alls) till 10 (stämmer helt). Värdet 6,7 erhålls exempelvis om samtliga föräldrar använt svarsalternativ 3 (instämmer ganska mycket). 7 Här uppges kommunområdet med högsta respektive lägsta resultat. 8 Senaste värderingen gjordes av (de kommunala) förskolecheferna november FÖRSKOLENÄMNDEN 11

129 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommunala förskolor Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Fristående förskolor Kommentarer Bedömning i verksamhetsberättelsen Kommunala förskolor NORMER OCH VÄRDEN Trygghet Alla barn är trygga i sin förskolemiljö Förskoleenkät till vårdnadshavare När mitt barn är på förskolan känner jag mig trygg Mitt barn känner sig tryggt på förskolan Styrtal 8,7 (-) F: 8,8 (-) P: 8,6 (-) Styrtal 8,9 (-) F: 9,0 (-) P: 8,8 (-) Styrtal områdesperspektiv Sjödalen-Fullersta och Segeltorp 8,8, Vårby 7,8. JÄMLIKHET (2.3), LIKVÄRDIG BEHANDLING (1.5) Likabehandling Alla barn behandlas likvärdigt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller livsvillkor Förskoleenkät till vårdnadshavare Mitt barn behandlas likvärdigt oavsett livsvillkor Värdering förskolechef All personal i mitt förskoleområde känner till och arbetar aktivt utifrån Plan mot diskriminering och kränkande behandling Styrtal 8,9 (-) F: 8,9 (-) P: 8,9 (-) Styrtal 6,9 (-) Styrtal 9,1 (-) F: 9,2 (-) P: 9,0 (-) --- Styrtal områdesperspektiv Segeltorp 9,2, Vårby 8,2. EKOSYSTEM I BALANS (2.1) Ekosystem i balans Statistik från verksamhetssystem Andel ekologiska livsmedel Procent Områdesperspektiv Redovisas i delår 1 Kunskap och livslångt lärande Kommunens förskolor, grundskolor och gymnasieskolor utgör grunden för det livslånga lärandet. Utbildningsnämnderna ska prioritera samverkan sinsemellan för att uppnå en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Den nya skollagen har ett tydligt kunskapsfokus. Fristående och kommunala förskolor ska ha likvärdiga villkor i detta. De olika skolformerna har en viktig uppgift att stimulera och utveckla språkutvecklingen. Utveckling och lärande Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg (Lpfö98- reviderad 2010). Alla förskolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande I förskolans läroplan betonas att verksamheten ska ge möjligheter till miljöer som lockar och utmanar barnen i deras lek och lärande. Under 2013 har förskolorna arbetat med att utveckla den pedagogiska verksamheten så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Arbetet med detta kommer att fortsätta under Pedagogisk dokumentation är en arbetsmetod som synliggör barns inflytande och lärande. En ökad kunskap om pedagogisk dokumentation bidrar till en högre medvetenhet hos medarbetarna om hur de pedagogiska miljöerna kan utformas för att öka barnens lärande och inflytande. Förskolans medarbetare har kommit långt i arbetet med pedagogisk dokumentation vilket påverkat utvecklingen av de pedagogiska miljöerna. Förskolorna kommer fortsätta arbetet med att utveckla de pedagogiska miljöerna både inomhus och utomhus. Pedagogisk dokumentation har i högre grad än tidigare bidragit till att barns lärande synliggörs. Förskolecheferna anger att en fördjupning av peda- 12 VERKSAMHETSPLAN 2014

130 gogisk dokumentation med fokus på olika metoder för observation, reflektion och analys är ett utvecklingsområde under Det finns förskoleområden där arbetet med pedagogisk dokumentation inte kommit lika långt. Dessa förskolechefer har uppmärksammat att kunskaperna behöver utvecklas och fördjupas kring pedagogisk dokumentation. Stärka den pedagogiska verksamheten En politisk prioritering är att stärka den pedagogiska verksamheten. En viktig del i arbetet med att stärka den pedagogiska verksamheten är att det finns behöriga förskollärare. Förvaltningens arbete med att rekrytera fler förskollärare av olika kön samt personal med annan pedagogisk högskoleutbildning kommer därför att fortsätta under kommande år. I Stockholms län var snittet på personal med förskollärarutbildning i förskolan 39 procent. Målet är att Huddinge ska öka andelen förskollärare så att andelen överstiger snittet i Stockholms län fram till 2015/2016. Rekryteringsarbetet kommer följas upp i nämndens två delårsrapporter och verksamhetsberättelsen. I Huddinge är snittet 32 procent. Utbildningen, Yrkesroll i förändring, för förskollärare, barnskötare och arbetslag utgör en del i arbetet med att stärka den pedagogiska verksamheten. Syftet med utbildningen är bland annat att stärka yrkesrollen, öka förståelsen för uppdraget enligt läroplanen, våga leda och värna professionalismen. Flera förskoleområden kommer fortsätta utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation för att få fatt i barns förändrade kunnande i relation till den verksamhet som erbjuds. Barn och elever i behov av särskilt stöd Enligt skollagen ska förskolechefen ansvara för att alla barn får det stöd de behöver för sitt lärande och sin utveckling. För barn och elever i behov av särskilt stöd inom grund- och gymnasieskolan ska det enligt skollagen finnas ett åtgärdsprogram för dessa elever. Vårdnadshavare och/eller eleverna själva har möjlighet att överklaga åtgärdsprogrammen. Ett sådant lagkrav finns inte för barn i förskolan. Däremot har förskolenämnden sedan tidigare beslutat att åtgärdsprogram ska upprättas för barn i behov av särskilt stöd även i förskolan. Under flera år har förskolan arbetat fram arbetsmetoder i syfte att upptäcka, stödja och dokumentera insatser för barn i behov av särskilt stöd. För att särskilja de åtgärdsprogram som är lagreglerade för grund- och gymnasieskolan och de som upprättas i förskolan, föreslår förvaltningen ett namnbyte till handlingsplan istället för som nu åtgärdsprogram. Förskolechefen ska se till att alla barn i behov av särskilt stöd har en handlingsplan som stöder deras utveckling och lärande. Förvaltningen har under flera år uppmärksammat att antalet barn med tal- och språksvårigheter ökat. Olika insatser har genomförts i verksamheterna såsom att ta fram stödmaterial och kompetensutveckla medarbetare. Förvaltningen ser ett behov av att utöka antalet språkavdelningar till fler områden i kommunen för att kunna tillmötesgå behovet av stöd för barn med tal- och språksvårigheter. Förvaltningen kommer under 2014 att fortsätta kartläggningen inom det specialpedagogiska området och fortsätta med insatser inom tal- språk- och kommunikation samt inom autismspektrumområdet. Små barns lärande Huddinge deltar i ett forsknings- och utvecklingsprojekt till och med Projektet Små barns lärande, bedrivs tillsammans med tio andra kommuner, Linnéuniversitetet och Ifous (ett fristående forskningsinstitut för förskola och skola). Inom projektet kommer fem licentiander genomgå forskarutbildning. Parallellt kommer seniora forskare att bedriva forskning med inriktning mot dokumentation avseende barns förändrade kunnande och förskolans kvalitet. Prioritera samverkan Förvaltningen arbetar med en pedagogisk plattform som är baserad på aktuell utbildningsvetenskap. Den är gemensam för alla skolformer och förmedlar de grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Plattformen syftar till att bidra till ökad kvalitet i verksamheten och den ska tydligt ange vad som förväntas av pedagoger och pedagogiska ledare som arbetar i Huddinge. Med den pedagogiska plattformen som grund kommer samtliga skolformer att arbeta med språkutveckling, matematikutveckling och IT-utveckling för lärandet. Språkutveckling Språket är en av de viktigaste förutsättningarna för att alla barn ska kunna utvecklas så långt som möjligt och är en av huvudnycklarna till skolframgång. En undervisning som är både språk- och kunskapsutvecklande är gynnsam för alla barn. För att utveckla och förbättra det språkutvecklande arbetet kommer en kartläggning att ske av det arbete som idag bedrivs inom förskolan. Det är angeläget att utgå från lokala erfarenheter, kunskaper och aktuella resultat för att analysera och ställa dessa mot aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Ett särskilt fokus på språkutveckling FÖRSKOLENÄMNDEN 13

131 kommer att finnas i arbetet med att förbättra likvärdigheten i förskolan ur ett områdesperspektiv i Huddinge kommun. Förvaltningen kommer att aktivt verka för att ta tillvara och bidra till att sprida kunskaper och erfarenheter om språkutvecklande arbetssätt och vid behov initiera fortbildning och kompetensutveckling inom detta område. Under 2013 har tre förskolor arbetat utifrån Bornholmsmodellen. Bornholmsmodellen bygger på evidensbaserade metoder och innehåller språkutvecklande material i form av språklekar som understödjer barnens senare läsinlärning och förebygger lässvårigheter. Förvaltningen planerar att utvidga arbetet med Bornholmsmodellen till fler förskolor under Matematikutveckling Under 2014 kommer förskolans arbete med matematik att inventeras. Målet är att få en bild av hur arbetet med matematik i förskolan utvecklats och hur det kan ge en bra grund för den fortsatta skolgången. Förvaltningen kommer att lyfta framgångsrika arbetssätt och metoder och koppla ihop kommunens arbete med aktuell forskning i ämnet. IT-utveckling för lärande IT i undervisningen är ett av förvaltningens tre prioriterade områden för åren Till stöd för detta utvecklingsområde finns förvaltningens e-strategi. Under 2014 kommer förvaltningen göra en kartläggning av förskolornas kunskaper och arbete med IT. Förvaltningen och de två IT-pedagogerna följer upp och stödjer utvärderingen av aktiva IT-projekt samt fungerar som resurser för de enheter som vill starta nya ITrelaterade aktiviteter. Under 2013 har 17 förskoleområden arbetat med olika lärplatteprojekt. Under 2014 är målsättningen att antalet lärplatteprojekt fördubblas och att varje projekt använder minst två lärplattor. Åtagande för Utveckling och lärande 1. Förvaltningen åtar sig prioritera arbetet med språk och språkutveckling, matematikutveckling och IT-utveckling för lärande 2014 till Arbetet med dessa tre områden sker i respektive verksamhet men följs, stöds och sprids av en verksamhetsövergripande projektorganisation. 2. Förvaltningen åtar sig att se över behovet av insatser inom autismspektrumområdet. 3. Förvaltningen åtar sig att se till att all personal i förskolan talar god svenska. 4. Förvaltningen ger förskolecheferna i uppdrag att öka antalet lärplatteprojekt i förskolan. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten (Lpfö 98 reviderad 2010). Tidigare forskning 9 om barns delaktighet och inflytande har visat att det finns svårigheter med att omsätta barns delaktighet i praktiken vilket har lyfts av många forskare Barns delaktighet i förskoleverksamheten är ett komplext fenomen som skapas i dynamiska och subtila växelspel mellan barn och pedagoger. Alla barn har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det pedagogiska arbetet i förskolan På grund av komplexiteten är det av vikt att pedagogerna kontinuerligt undersöker och problematiserar vad barns inflytande är och kan vara och medvetet arbetar för synliggörande och utveckling av demokratiska processer. Pedagogisk dokumentation är även här en värdefull metod för pedagogerna att använda i syfte att undersöka barns inflytande. Förskolornas pedagogiska miljöer är av stor vikt för barnens möjligheter till inflytande över sitt lärande. Förskolorna kommer därför att fortsätta arbetet med att utveckla de pedagogiska miljöerna så att möjligheter till möten, utmaningar och lärandet hos barnen gynnas. Genom reflektion och analyser kan miljöerna förändras och utvecklas samt bidra till nya upptäckter och upplevelser för barnen. Förskolecheferna kommer därför under 2014 att fortsätta fortbilda sina medarbetare i pedagogisk dokumentation. 9 Arnér, E. (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur, Bae, B. (2012). Children and teachers as partners in communication: Focus on spacious and narrow interactional patterns. International Journal of Early Childhood, 44(1), Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2006). Från kvalitet till meningsskapande. Postmoderna perspektiv exemplet förskolan, Stockholm: HLS-förlag, Hamerslag, A. (2013). Barns deltagande och delaktighet: projektarbete i en förskola med inspiration från Reggio Emilia. Licentiatuppsats. Uppsala: Uppsala universitet, Uppsala. Munck Sundman, U. (2013). Hur barn gör måltid. Licentiatuppsats. Stockholm: Stockholms universitet, Stockholm, Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1 2), 70 84, Thomas, N. (2007). Towards a theory of children s participation. International Journal of Children s Rights, 15, , Wassrin, M. (2013). Musicking: kreativ improvisation i förskolan. Licentiatavhandling Stockholm: Stockholms universitet, 2013 Stockholm. 14 VERKSAMHETSPLAN 2014

132 Åtagande för barns inflytande 1. Förvaltningen uppdrar till förskolecheferna att fortsätta fortbilda sina medarbetare i pedagogisk dokumentation. 2. Förvaltningen uppdrar till förskolecheferna att fortsätta arbetet med att utveckla de pedagogiska miljöerna i syfte att öka barns inflytande. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar (Lpfö 98 reviderad 2010). Alla barn blir trygga i sin förskolemiljö Under 2014 kommer flera förskolechefer arbeta med att fördjupa värdegrundsarbetet i sina förskoleområden i syfte att öka likvärdigheten mellan förskolorna. Arbetet med att utbilda medarbetarna i Vägledande samspel, ICDP, fortsätter. Jämlikhet och likvärdig behandling Effektiva, evidensbaserade metoder och arbetssätt ska användas i förskolorna så att tidig upptäckt och förhindrande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan göras. Genom att genomföra och erbjuda olika former av stöd till föräldrar bidrar kommunen till goda och likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar. Alla barn behandlas likvärdigt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller livsvillkor Under 2013 har förvaltningen arbetat med projektet Jämställdhetsintegrerad förskola. Projektet startades under hösten 2012 och avslutas den 31 oktober Målsättningen för projektet är bland annat att uppnå en högre medvetenhet gällande arbetet med normkritiskt förhållningssätt och pedagogik hos personalen i förskolan, öka likvärdigheten mellan förskolorna samt jämställdhetsintegrera förskolorna. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att nå uppsatta jämställdhetsmål. Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla led av beslutsfattande. Förvaltningen vill inrikta projektet mot ett normkritiskt förhållningssätt för att synliggöra de normer som ofta är omedvetna i förskolans vardag. Möjligheten är då större att få syn på flera områden, utöver kön, i analysen av normer eftersom normen sällan är en och samma för alla. Det är viktigt att personal är medveten om att ett normkritiskt förhållningssätt är grunden i ett aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverket förordar fördjupade kunskaper i normkritiskt förhållningssätt som verktyg för att inkludera samtliga diskrimineringsgrunderna. Under 2014 kommer de två inrättade karriärtjänsterna, utvecklingspedagog mot jämställdhet, att långsiktigt leda utvecklingsarbetet med bland annat handledning och fortbildning av förskolans personal och systematiskt följa upp arbetet. HBT-certifiering I Skogås finns sedan den 8 december 2011 en HBTcertifierad familjecentral. HBT är förkortning på homosexuella, bisexuella och transpersoner. RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, utför certifieringen. Certifieringen innebär ett synliggörande av att organisationen strategiskt arbetar med att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av besökarna utifrån ett HBT-perspektiv. Det finns fem kriterier som ska uppfyllas för att en verksamhet ska kunna bli certifierad och certifieringen gäller i tre år. Förvaltningen planerar att under 2014 se över möjligheten att HBT-certifiera en förskola i Skogås. Den certifierade förskolan är tänkt att fungera som ett gott exempel och arbetssätten ska spridas vidare till fler förskolor. Detta är även planerat som ett samarbete med grundskolan i Skogås. Modersmål Modersmålsstödet är en integrerad del av förskolans verksamhet där förskolorna stödjer barnens möjlighet att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Detta arbete utförs på olika sätt, även utan flerspråkig personal. Personalen ser till att barnets modersmål och kultur blir synligt genom olika bildmaterial, alfabet och böcker. I förskolor där det inte finns medarbetare som talar barnens modersmål finns även möjlighet att använda talpennor och skolverkets hemsida för modersmål. Utbildningen i det språkutvecklande materialet Bada i språk och Flerspråkighet fortsätter under 2014 för personal som inte tidigare deltagit i utbildningarna. Huddinges förskolor har i samarbete med fyra andra kommuner och Skolverket, deltagit i projektet Flerspråkighet i förskolan, (Fif) med att utveckla arbetet med talpennor. Utgångspunkten var att alla skulle bidra till att utveckla materialet genom översättningar, inspelningar och eget material. Projektet har pågått sedan mitten av oktober 2012 och redovisades under en inspirationsdag i maj 2013 på Skolverket. Arbetet fortsätter i Huddinge för att hitta inspirerande material och metoder med hjälp av talpennor för att komplettera arbetet med att utveckla alla barns alla språk och kulturella identitet. FÖRSKOLENÄMNDEN 15

133 Nationella minoritetsspråk Huddinge kommun är förvaltningsområde för det finska språket. Det finns en samrådsgrupp med representanter från förvaltningarna och minoriteterna. I det pågående forskningsprojektet Digitalisera- Revitalisera med lärplattor provar förvaltningen en modell med språkstöd på distans. En finsktalande förskollärare finns som resurs för de finsktalande barn som inte har barn eller personal på sin förskola som talar finska. Genom Skype får de tillfällen att öva sitt modersmål. Om modellen faller väl ut kommer förvaltningen att utvidga och permanenta den. RCN Resurscentrum för nyanlända Sedan 2011 finns Resurscentrum för nyanlända, RCN, som en stödfunktion inom Barn- och utbildningsförvaltningen. RCN arbetar mot alla tre skolformerna enligt de riktlinjer som fastställts i nämnderna. RCNs uppdrag är att samordna mottagandet av nyanlända elever i förskolan, grundskolan och gymnasiet och att medverka i enheternas kartläggning av barnens och elevernas förutsättningar. Initialt ansvarar RCN för elevhälsans psykosociala och medicinska stöd till de nyanlända eleverna. RCN samverkar med andra aktörer inom och utanför kommunen och samlar och sprider kunskaper om lagar, bestämmelser och ny forskning i ämnet samt verkar för fortbildning till förskole-och skolpersonal i frågor gällande detta. Under 2014 kommer en översyn av RCNs verksamhet att ske för att åstadkomma ett större fokus på barns- och elevers lärande. Åtagande för jämlikhet och likvärdig behandling 1. Förvaltningen åtar sig att hitta samarbetsformer för att stödja förskolorna i jämställdhets och jämlikhetsarbetet. 2. Förvaltningen åtar sig att undersöka möjligheten att HBT-certifiera en förskola i Skogås. 3. Förvaltningen åtar sig att se över verksamheten vid Resurscentrum för nyanlända, RCN. Ekosystem i balans Kommunfullmäktige antog 2010 Plan för miljöarbete. En miljösamordningsgrupp har sammanställt en mall som stöd för bland annat kartläggning av vilka miljöaspekter som har störst miljöpåverkan inom respektive verksamhet. Förvaltningen gör en sammanställning av kartläggningen från de olika verksamheterna och tar fram mål och åtgärder som följs upp. Uppföljning av miljökartläggningen görs i nämndens andra delårsrapport. Undervisning om hållbar utveckling Enligt målen i läroplanen för förskolan ska förskolan lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid (Lpfö 98 reviderad 2010). Samtliga förskolor och familjedaghem källsorterar och involverar barnen i källsorteringen. Förskolorna arbetar också för att minska pappersanvändningen, elförbrukningen och vattenanvändningen, de komposterar och återanvänder material. Tio kommunala och fyra fristående förskolor medverkar i Grön flagg. De kommunala familjedaghemmen i Trångsund är också delaktiga i Grön Flagg. Grön Flagg är både ett verktyg och en certifiering för hållbar utveckling. Giftfri miljö Förvaltningen fortsätter arbetet med att minska antalet gifter i förskolans verksamhet och utvecklar samarbetet med upphandlingsavdelningen. Etablera goda kostvanor Förskolenämnden kommer under 2014 särskilt att prioritera att barnen ska etablera goda kostvanor. Ett arbetssätt som både bidrar till goda kostvanor och ökar barnens inflytande är att låta barnen vara delaktiga i matlagningen på förskolan. Några förskolor låter barnen vara veckans kock vilket innebär att barnen hjälper till att planera, tillreda och servera maten. En annan del i arbetet med att etablera goda kostvanor är att servera vällagad och ekologisk mat. Ekologisk mat Ekologisk mat ska i ökad utsträckning serveras i kommunens verksamheter med ambition att nå en andel om 50 procent till Förvaltningen fortsätter arbetet med att minska tillsatserna i maten. Ett sätt i arbetet med detta är att laga mat från grunden. Ekologisk mat ska i ökad utsträckning serveras på förskolorna. Under 2013 inhandlade förskolorna 40 procent ekologiska livsmedel. Varje förskola ska under året avropa lägst 45 procent ekologiska livsmedel av sina totala inköp. Fortsatt fokus läggs på att laga mat från grunden, en vegetarisk lunch varje vecka och att säsongsanpassa inköpen av frukt och grönt. Förskolan fortsätter arbetet med att etablera goda kostvanor för barnen. 16 VERKSAMHETSPLAN 2014

134 Matavfall Under 2013 har förvaltningen genomfört en kartläggning av förskolornas matavfall under två veckor. Det är 34 förskolor som under året har vägt sitt matavfall under en vecka på våren och en vecka på hösten. Resultaten analyseras och bearbetas på förskolans gemensamma arbetsplatsträffar. Mätningen av matavfallet visade att förskolorna i snitt slängde 32 kg mat under en vecka, motsvarande 800 kr. Under 2014 ska samtliga förskolor väga sitt matavfall och målsättningen är att minska matavfallet med 50 procent. Transporter Under 2013 har projektet samordnad varudistribution på Södertörn startat. Målet med samordnad varudistribution är att ändra transportsystemet inom och till respektive kommun och med det minska det totala antalet transporter. Syftet är att få till stånd en rad miljöförbättringar, där färre transporter innebär reducering av koldioxid, kvävedioxider och partiklar. Syftet är också att förbättra arbetsmiljön för förskolans medarbetare och höja säkerheten för barnen. Förvaltningen kommer se över livsmedelstransporterna och planerar genomföra en samordnad varudistribution under Energiförbrukning Ny-, om- och tillbyggnation är energieffektiv och miljöanpassad vilket ger liten miljö- och klimatpåverkan. Byggandet anpassas till de risker som följer av klimatförändringar och den fjärrvärme som används i boenden och lokaler är producerad med hjälp av förnyelsebara bränslen. Anläggningar för solvärme, solel och vindkraft finns också i kommunen. Huge Fastigheter AB har i sina ägardirektiv ett energibesparingskrav på 20 procent till 2020 och 50 procent fram till De förskole- och skolbyggnader som barn- och utbildningsförvaltningen beställt av Huge de senaste två åren har en väsentligt lägre energiförbrukning med endast en fjärdedel av vad det befintliga lokalbeståndet förbrukar. Åtagande för ekosystem i balans 1. Förvaltningen åtar sig att minska matavfallet med 50 procent. 2. Förvaltningen uppdrar till förskolecheferna att involvera personal och vårdnadshavare i goda kostvanor. Kommunens ledningsgrupps prioriterade utvecklingsområden Utveckling av naturupplevelser För att ta till vara och utveckla utbudet av natur- och kulturupplevelser i Huddinge genomförs ett kommungemensamt arbete som syftar till att förbättra livskvaliteten, öka Huddinges attraktivitet och därigenom stärka varumärket. Basen för framtida satsningar fokuseras på Huddingeborna samt boende i stockholmsregionen. Den fortsatta utvecklingen är ett långsiktigt arbete som kräver en tydlig riktning, samordning och uthållighet, vilket är en process med många aktörer såväl inom kommunen som externt. De delar som inte naturligt faller inom ramen för respektive aktörs basåtagande kommer med start hösten 2013 att genomföras som ett kommungemensamt projekt som pågår under hela E-förvaltning Under 2014 kommer arbete med IT- stöd och e-förvaltning att utvecklas. Den nya e-strategin, som förväntas antas av kommunfullmäktige i slutet av 2013, med tillhörande handlingsplan kommer att vara ett styrande dokument i detta. Arbetet med behovsanalys, arkitektur och metodstöd för effektiv utveckling av e-tjänster kommer att fortsätta för att säkerställa att fokus läggs på utveckling som gynnar både kunder och verksamhet. Förskolenämndens fokusområden i arbetet med E- förvaltning Förskolenämnden beslutade i april 2013 om förvaltningens e-strategi för IT i utbildningen Arbetet med implementeringen av e-strategin förstärks under E- strategin bygger på internationellt utvecklingsarbete liksom rekommendationen EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande från Av de åtta nyckelkompetenserna är digital kompetens en nyckelkompetens. e-legitimation För att öka säkerheten och förenkla ansökan och registrering av schema kommer förvaltningen under 2014 att införa e-legitimation för vårdnadshavare. En e-legtimation är en elektronisk legitimation som används på Internet och som motsvarar ett personligt ID-kort eller körkort. Lärportal Under 2013 upphandlade förvaltningen en lärportal, ed- Wise, som kommer att införas successivt under En lärportal är ett webbaserat pedagogiskt hjälpmedel som bland annat gör det möjligt för pedagoger att kommunicera, dokumentera och följa upp verksamheten. Läportalen möjliggör kollegialt erfarenhetsutbyte och kommunikat- FÖRSKOLENÄMNDEN 17

135 ionsutbytet mellan förskolans personal, barn och vårdnadshavare. Vårby Vårby är en kommundel som kännetecknas av många kvaliteter med dess goda kollektivtrafikläge, närhet till natur och stränder samt väl utbyggd kommunal service och närhet till Kungens kurva. Samtidigt är Vårby en kommundel som har stora utmaningar vad gäller till exempel arbetslöshet, skolresultat, ohälsotal och utanförskap. Detta har varit känt länge och olika insatser har genomförts med goda resultat på individnivå. För att Vårby ska bli en attraktiv kommundel behöver kommunen kraftsamla och fokusera på åtgärder som på lång sikt kan innebära strukturella förändringar. Under 2013 upprättas en målbild för Vårby genom nedbrytning av Huddinges mål för Med utgångspunkt från dessa tas åtgärder fram för att göra det möjligt att gå från dagens läge till det önskade läget. För att detta ska lyckas krävs att alla verksamheter prioriterar insatser i Vårby. Flemingsberg Huddinge kommun har under flera år arbetat intensivt med att utveckla den regionala stadskärnan Flemingsberg. Arbetet har skett både på kommunnivå med särskilda insatser från Huddinge kommuns sida, och i ett länsperspektiv där flera andra aktörer som Botkyrka kommun, Stockholms Läns Landsting och akademierna i Flemingsberg varit aktiva. Den centrala delen av utvecklingsarbetet i Flemingsberg har vilat på fem strategier som finns beskrivna i utvecklingsprogrammet för Flemingsberg. Dessutom har en stiftelse, Flemingsberg science, bildats för att skapa ytterligare fokus på att ge nya idéer inom hälsosektorn kommersiell livskraft. Under 2012 väcktes frågor kring takten i utvecklingsarbetet av Flemingsberg. Stadsdelen kom dessutom ytterligare i fokus då Flemingsberg definierades som ett strategiskt område för Huddinge i samband med den strategiutveckling som kommunens ledningsgrupp genomfört. Bland annat konstaterades att nulägesbilden av Flemingsberg varierade mellan olika aktörer samt att det var svårt att göra en bedömning av framstegen i utvecklingsprogrammet. Därför startades ett utredningsprojekt för att skapa en bred nulägesanalys av stadskärnan. Arbetet med denna analys beräknas vara klar under fjärde kvartalet Med detta underlag kommer sedan en process ta vid som fokuserar på att ta fram en konkret målbild för Flemingsberg som är tydlig och lätt att följa upp. Förskolenämndens fokusområden för att öka likvärdigheten för en jämn och hög kvalitet Skollagen föreskriver att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var den anordnas. I Huddinges förskolor är resultaten överlag goda på övergripande nivå. Förvaltningen kan dock se skillnader mellan olika områden i Huddinge. Förskolenämnden har därför politiskt prioriterat uppdraget att öka likvärdigheten för en jämn och hög kvalitet. Fokus ska ligga på att förstärka och lyfta de förskolor eller avdelningar som visar låga resultat i det systematiska kvalitetsarbetet. Det målområde som generellt fått lägst resultat är barns inflytande och därför planerar förskolecheferna att fortsätta arbetet med att öka barnens inflytande även under 2014 bland annat genom att utveckla de pedagogiska miljöerna och fortbilda medarbetarna i pedagogisk dokumentation. Den pedagogiska plattformen som utarbetas under 2013 och som kommer införas under 2014 bidrar också till att öka likvärdigheten mellan förskolor och avdelningar. Plattformen syftar till att bidra till ökad kvalitet i verksamheten och den ska tydligt ange vad som förväntas av pedagoger och pedagogiska ledare som arbetar i Huddinge. Förvaltningen har under 2013 har haft fokus på de tre områdena Flemingsberg, Vårby och Skogås i syfte att stärka utveckling och lärande i området. Detta har skett i samverkan mellan förvaltningen, förskolechefer och rektorer i de tre områdena. Förvaltningen har under hösten 2013 påbörjat en utbildning i värdegrundsarbetet, ICDP, på förskolorna i Vårby som även fortsätter under Även det pedagogiska arbetet behöver förstärkas i förskoleområdet Vårby, detta planeras ske genom att anställa två försteförskollärare under Förskolornas utemiljöer En del i arbetet med att öka likvärdigheten mellan förskolorna och därmed uppnå en hög kvalitet är att kunna erbjuda inspirerande pedagogiska miljöer. Förskolecheferna har därför fått i uppdrag att fortsätta utveckla utomhusmiljöerna så att möjligheter till utmaningar och lärandet hos barnen gynnas. Förvaltningen kommer även i samråd med Huge att genomföra en inventering av förskolegårdarna för att undersöka vilka upprustningsbehov som föreligger. Övningsförskola I samverkan med Södertörns högskola planerar förvaltningen att starta övningsförskolor. I första skedet är intresset riktat mot Skogås men även andra förskolor som är intresserade ska kunna ingå i denna samverkan. 18 VERKSAMHETSPLAN 2014

136 Åtagande ur ett områdesperspektiv för att öka likvärdigheten för en jämn och hög kvalitet 1. Förvaltningen åtar sig att under 2014 söka två försteförskollärare till förskoleområdet Vårby. 2. Förvaltningen åtar sig att se över möjligheterna att få starta en övningsförskola i Skogås. Positivt näringslivsklimat Arbetslinjen i fokus Förskolenämnden har det generella uppdraget att ha arbetslinjen i fokus. För att stödja arbetslinjen tar förskolorna emot högskolestuderande och feriepraktikanter. Förskolornas samarbete med högskolor, universitet, gymnasium och grundskolor kan inspirera ungdomar att söka till förskollärarutbildningen och knyta förskolestuderande till respektive förskola. Feriepraktik Förskolan är en arbetsplats som tar emot feriepraktikanter i den utsträckning enheterna har möjlighet. Feriepraktik är ett viktigt insteg för många ungdomar i arbetslivet. Under 2014 är det framförallt tre områden som behöver utvecklas: System och verktyg för administration, Marknadsföringen av feriepraktiken och Informationen till elever och handledare. Vid marknadsföringen av förskolans platser välkomnas särskilt manliga elever. Förvaltningen planerar att fortsätta med informationskvällar för alla ungdomar som får en plats. En större tydlighet krävs också gentemot handledarna gällande ansvaret och rutinerna för att fylla i och skicka in tidrapporterna. Förvaltningen fortsätter även med handledarträffar för respektive förvaltning och information till ansvariga chefer. Medverka till att ta fram särskilda anställningar för arbetslösa försörjningstagare Förvaltningen kommer att fortsätta medverka till och erbjuda platser inom nämndens verksamhetsområde i projektet 100 Huddingejobb. Folkhälsa Förbättrade livschanser för alla barn och unga Förskolenämnden har fått det generella uppdraget att förbättra livschanser för alla barn och unga. Samkraft I Huddinge finns sedan 2009 den myndighetsövergripande samverkansmodellen Samkraft. Det övergripande målet för Samkraft är att genom en effektiv samverkan bidra till att barn kan utvecklas i trygghet utan att deras möjligheter och rättigheter begränsas. Barn ska kunna växa upp utan att utsättas för, eller hamna i, kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa. Samkraftsmodellen är en viktig del av kommunens förebyggande arbete och ska långsiktigt utvecklas. Utbildningsnämnderna, socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden ska samverka i syfte att effektivisera det förebyggande arbetet med barn och ungdomar. Inom förskolan finns sex samkraftsteam fördelade i olika geografiska områden. Varje samkraftsteam träffas minst fem gånger under året. Under 2014 kommer arbetet med Samkraft att fortsätta. Internationellt arbete Internationellt samarbete är viktigt för utvecklingen av Huddinge. Ett internationellt perspektiv med särskilt fokus på EU, ska genomsyra kommunens verksamheter. Det är viktigt att internationella perspektiv integreras i den ordinarie verksamhetens styrning och uppföljning. Internationella aktiviteter och EU Förskoleprojektet Utveckla Kreativa Språkkunskaper genom Konstnärliga uttryck (Developing Creative Language Skills through the Arts LATTA) är ett bilateralt Comenius Regioprojekt som bygger på samarbete mellan Sverige och Danmark. Barn- och utbildningsförvaltningen, Kulturskolan och Galleri Lyktan är deltagare från Huddinge kommun och Center for Uddannelse och Pædagogik, Musikskolan, och skolan är partners från Lyngby- Taarbæk, Denmark. I båda kommunerna pågår projektet i en mångkulturell miljö. En universitetsforskare är också knuten till projektet. Språkutveckling löper som en röd tråd i skolutvecklingen i de två kommunerna. Detta faktum utgör grunden för ett gemensamt intresse att förbättra språkkunskaper genom konstnärliga uttryck och det ger barnen en möjlighet att utforska sin egen kreativitet. Projektidén fokuserar på att ha tillgång till ett flerdimensionellt uttryckssätt stärker sättet att kommunicera på. Genom att utveckla dessa färdigheter redan som barn, kommer det att stötta självkänslan och får barnet att växa som människa. Under projekttiden på två år kommer det att vara fysiska möten, distansmöten (Skype), seminarier, jobbskuggning, workshops, en offentlig konferens, utställningar och framträdanden. Närmast har våra danska samarbetspartners varit på besök och vi har gemensamt lagt upp en mer detaljerad plan för projektet. Ett musik/dramaarbete med förskolebarn från förskolan Svalan har blivit startpunkten för projektet. Ett bildspel med barnens arbete skickas nu ned till Danmark, som de tar del av, och tar vid och utvecklar temat. De skickar sedan i sin tur tillbaka temat till Sverige i slutet av terminen och så fortgår projektet under våren 2014 för att sedan avslutas med utställning i Danmark och Sverige. Projektnamnet är Konst går runt, Kunst går rundt. FÖRSKOLENÄMNDEN 19

137 Omvärldsbevakning, internationella jämförelser En viktig del i förvaltningens utvecklingsarbete är att fortlöpande följa det som sker i omvärlden inom utbildningsvetenskapen. Förvaltningen kommer att fortsätta bevakningen av nationell - och internationell forskning, vilket bland annat innefattar OECD, Sveriges kommuner och landsting, Skolverket samt Forskning och utveckling i Sverige, FoU. Materialet värderas och analyseras med syfte att bidra till kommunens utveckling av förskoleverksamheten. Demokrati Nämndprocessen Under 2013 har förvaltningen fortsatt utvecklingen av ärendehantering i kommunens ärende- och dokumenthanteringssystem W3D3. Nämndsekretariatet- och registratur deltar aktivt i en kommungemensam samordningsgrupp för administration, där man bland annat kontinuerligt arbetar med gemensamma rutiner för en enhetlig nämndprocess. Publicering av nämndhandlingar och protokoll på Huddinge kommuns hemsida har under året utvecklats och gett en ökad tillgänglighet för dessa dokument. Ansvarsfullt byggande Väl utbyggd kommunal service Det krävs ett nära samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen, andra förvaltningar och ansvariga för mark och exploateringsfrågor i kommunen. Mark för förskolor och goda utemiljöer måste ges en hög prioritet i kommunens mark- och planarbete. Barnkonsekvensanalyser bör tillämpas i detaljplaneprocessen. Passivhus Kommunfullmäktige beslutade i september 2010 om Huddinges klimat- och energiplan. Enligt denna och det avsnitt som gäller nybyggnation är målet att det på kommunalägd mark så långt som möjligt ska byggas energieffektiva byggnader enligt minst passivhusstandard eller byggnader som producerar mer energi än de förbrukar. Lagstiftning på energiområdet måste dock först göra det möjligt att hantera och tillgodogöra sig ett energiöverskott i en byggnad. I Huddinge kommun finns i nuläget två förskolor som byggts som passivhus i Huddinge. Under 2014 kommer den tredje passivhusförskolan att bli klar i kommunen. 20 VERKSAMHETSPLAN 2014

138 Attraktiv arbetsgivare Förskolenämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätresultat) Riktvärden AKTIVT LEDARSKAP (3.1) Det samlade resultatet av svaren från delfrågorna effektivitet, återkoppling, ledarskap, målkvalitet Medarbetarenkät Ledarskapsprofil Kvinnor Män 76 75,9 75,2 Riktvärde 68 Riktvärdet står för det samlade resultatet av svaren från delfrågorna effektivitet, återkoppling, ledarskap, målkvalitet VILJA OCH FÖRMÅGA (3.2) Det samlade resultatet av svaren från delfrågorna delaktighet, socialt klimat, lärande i arbetet, medarbetarskap Medarbetarenkät Medarbetarprofil Kvinnor Män 80,3 80,1 82,7 Riktvärde 75 Riktvärdet står för det samlade resultatet av svaren från delfrågorna delaktighet, socialt klimat, lärande i arbetet, medarbetarskap GODA FÖRUTSÄTTNINGAR (3.3) Det samlade resultatet av medarbetarenkäten Medarbetarenkät Prestationsnivå Kvinnor Män 76,6 76,5 76;6 Riktvärde 70 Riktvärdet står för det samlade resultaten av medarbetarenkäten Sjukfrånvaro (inkl sjukers) Perioden Totalt: 8,1 % (7,6 %) Kvinnor: 6,9 % (6,6 %) Män: 4,6 % (4,3 %) Kommentar: Den totala sjukfrånvaron har ökat för både kvinnor och män. Korttidsfrånvaro 0-14 dagar (%) Totalt: 3,3 % (3,3 %) Kvinnor: 2,7 % ( 2,8 %) Män: 2,3 % (2,3 %) Korttidsfrånvaron är oförändrad jämfört med föregående år för både kvinnor och män. Arbetet med att bibehålla och öka Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare har fortsatt hög prioritet. Medarbetares vilja, förmåga, ansvars- och servicekänsla är centrala för verksamhetens resultat och kvalitet. Därför att FÖRSKOLENÄMNDEN 21

139 det angeläget att kommunen genom sin personalpolitik skapar förutsättningar för medarbetarna att göra en bra insats och förstå syfte, sammanhang och den egna rollens betydelse. En god personalpolitik ger förutsättningar för engagerade och professionella medarbetare som ständigt utvecklar och förbättrar servicen till kommuninnevånare och brukare. För att mäta de tre delmålen under målet Attraktiv arbetsgivare används tre olika mått; Ledarskapsprofil, Medarbetarprofil och Prestationsnivå. Varje område har ett vetenskapligt validerat riktvärde. Riktvärdet eller ett högre tal än riktvärdet indikerar att organisationen har kraft att förändras, har högt välbefinnande och löper liten risk för ohälsa. Riktvärden för förskolan Förskolan har ett högre värde än riktvärdet inom samtliga målområden som mäts genom medarbetarenkäten. Genom att fortsätta det målmedvetna arbetet inom varje delmål under målområdet räknar förvaltningen med att kunna bibehålla och fortsätta att utveckla de mycket goda resultaten från medarbetarenkäten Förskolan kommer under året att arbeta strukturerat och systematiskt med uppföljning av resultatet av 2014 års medarbetarundersökning som kommer att genomföras i januari. Aktivt ledarskap Genom att arbeta med och utveckla ett aktivt ledarskap lägger kommunen grunden för ett gott verksamhetsresultat. Förskolans chefer fick ett mycket bra resultat på ledarskapsprofilen vid förra mätningen, 76 (75.9 för kvinnor och 75.2 för män), att jämföras med riktvärdet på 68. Ett delområde i ledarskapsprofilen Målkvalitet uppvisade dock förbättringspotential. I arbetsplanerna för respektive förskoleenhet kan verksamhetsmålen beskrivas på ett sätt så att målen blir tydliga, realistiska och utvärderingsbara för medarbetarna. Under året kommer förskolechefsgruppen fortsätta att vara ett viktigt forum för verksamhetsutveckling och ledarutveckling. Ledningsutvecklingen kring det salutogena ledarskapet och fokus på det kommunikativa ledarskapet fortsätter. Under 2014 kommer förskolan också att dra nytta av det kommunala chefsförsörjningsprogrammet Ledarskapsforum där förskolan har deltagare sedan tidigare. Vilja och förmåga Medarbetarskapet ska kännetecknas av motivation och engagemang, professionalism, ansvars- och servicekänsla samt en vilja att utvecklas och att bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. Det pågående arbetet med pedagogisk plattform är en viktig del i detta Förskolan har engagerade medarbetare med en medarbetarprofil som vid senaste mätningen låg på 80,3 (80,1 för kvinnor och 82,7 för män) att jämföras med riktvärdet 75. Goda förutsättningar För att medarbetare och chefer ska kunna bidra med sin vilja och förmåga krävs att kommunen som arbetsgivare ger rätt förutsättningar för att utveckla och ta tillvara medarbetarnas engagemang. Det ställer krav på ett långsiktigt arbete med insatser för kompetensutveckling, inflytande och delaktighet, aktiv lönepolitik och jämställdhet och mångfald. Förskolans samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallade prestationsnivån, var förra året 76,6 (76,5 för kvinnor och 76,7 för män) och är ett mycket bra resultat i jämförelse med riktvärdet på 70. Arbetsmiljöfrågorna är viktiga inom förskolan. För att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön pågår ett systematiskt och förebyggande arbete på alla arbetsplatser. Medarbetarenkäten är ett sätt att följa upp arbetsmiljöfaktorerna under Den totala sjukfrånvaron är ett annat viktigt mått, under 2014 kommer förskolan särskilt att arbeta med de längre sjukskrivningarna. Förskolan har utifrån en analys av de senaste årens medarbetarenkät uppmärksammat de stressrelaterade frågorna. Även den senaste enkäten visar att upplevelsen av arbetsrelaterad utmattning ligger på 38,1 (38,3 för kvinnor och 36,2 för män) vilket är högre än riktvärdet som ska ligga under 30. Arbetet med att minska stress och genomföra olika insatser fortsätter under Jämställdhets- och mångfaldsarbete är viktigt för att alla anställda i Huddinge kommun ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Jämställdhets- och mångfaldsplanen ligger till grund för arbetet. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling I den nya skollagen finns ett krav på behörighet och legitimation för förskollärare och lärare. Det krävs en förskollärarbehörighet för att fullt ut ansvara för det pedagogiska arbetet i förskolan. Huddinge kommun har som målsättning att öka andelen behöriga förskollärare samt att öka andelen män i förskolan. I Stockholms län var snittet på personal med förskollärarutbildning i förskolan 39 procent enligt uppgifter från Statistiska centralbyrå den 15 oktober Målet är att Huddinge kommun ska öka andelen förskollärare så att andelen medarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning övergår snittet i Stockholms län till år 2015/16. I den senaste mätningen från den 15 oktober 2012 hade förvaltningen 32 procent förskollärare anställda. 22 VERKSAMHETSPLAN 2014

140 För nyutexaminerade förskollärare krävs att de genomgår en introduktionsperiod under sitt första anställningsår. Under detta år ska den nyutexaminerade ha tillgång till en mentor och efter fullgjort år ska förskolechef lämna ett yttrande över introduktionsåret. Syftet är att nyrekryterade förskollärare snabbt ska få fördjupad kunskap om verksamhetens mål, sitt eget uppdrag i relation till målen och de strategier och förhållningssätt som tillämpas i olika situationer inom förskolan. Under 2014 fortsätter förvaltningen och förskolecheferna tillsammans med mentorerna att stärka arbetet med introduktionsåret, mentorskapet och stödet till våra nyanställda förskollärare. För att behålla och rekrytera förskollärare är det angeläget att arbetsgivaren erbjuder goda villkor och utvecklingsmöjligheter, samt har en hög synlighet för intressanta målgrupper. Den handledning och verksamhet vi erbjuder inom förskolan för de studenter som genomför sin verksamhetsförlagda utbildning i våra förskolor är ett sätt. Förvaltningen kommer tillsammans med personal från våra förskolor också att delta i arbetsmarknadsmässor för att informera och attrahera förskollärarstudenter och nyutexaminerade. Medarbetare som saknar behörig barnskötarutbildning Inom förskolan finns erfarna och duktiga medarbetare som saknar utbildning. I samverkan med Vux Huddinge har under hösten 2013 förvaltningen kunnat erbjuda lärlingsutbildning till barnskötare. Medarbetarna ska vara folkbokförda i Huddinge och ha en tillsvidare anställning i kommunen. Nio medarbetare har fått möjligheten att gå utbildningen. Förvaltningen kommer att följa utbildningen under Parallellt planeras i samverkan med VUX Huddinge ytterligare en lärlingsutbildning till barnskötare under Utvecklingstjänster Förvaltningen har undersökt möjligheterna att starta ett traineeprogram för förskollärare. Förvaltningen bedömer att det i nuläget är mer angeläget att förbättra och utveckla rekryteringen av de VFU-studenter som finns i kommunen. Förskolan kommer också att fortsätta att inrätta utvecklingstjänster för att utveckla verksamhet och erbjuda möjligheter för våra medarbetare att utvecklas inom kommunen. Under 2014 fortsätter förvaltningen bland annat att inrätta språkutvecklartjänster i varje förskoleområde. Förvaltningen kommer också att göra en satsning på förste förskollärare till vissa förskoleområden där likvärdigheten och verksamheten behöver utvecklas. Möjligheterna att läsa Förskollärarlyftet kommer också att finnas under Hälsofrämjande ledarskap Förvaltningen fortsätter arbetet med ett Hälsofrämjande ledarskap. En utbildning för förskolechefer och biträdande förskolechefer i ACT (Acceptance and Commitment Theraphy) är planerat att genomföras under ACT är ett evidensbaserat träningsprogram där syftet är att öka medarbetarnas psykologiska hälsa, flexibilitet och beteendemässiga effektivitet. Åtaganden för attraktiv arbetsgivare 1. Förvaltningen åtar sig att öka andelen behöriga förskollärare i verksamheterna. 2. Förvaltningen åtar sig att öka andelen män i förskolan. 3. Förvaltningen ser över möjligheter att i samverkan med VUX Huddinge kunna erbjuda medarbetare som saknar utbildning en lärlingsutbildning till barnskötare. 4. Förvaltningen åtar sig att fortsätta utbildning i Hälsofrämjande ledarskap. FÖRSKOLENÄMNDEN 23

141 Sund ekonomi Förskolenämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) BUDGETHÅLLNING Etappmål 2014 Kom mentarer Nämnden har en ekonomi i balans (4.1) Ekonomiskt utfall i förhållande till budget (mnkr) 1,5 mnkr prognos för 2013 (12,7 mnkr resultat 2012) 0 LÅNGSIKTIG BALANS Nämnden har en god budgethållning och ett effektivt resursutnyttjande (4.3) Balanserat resultat över tid 11.8 En sund ekonomi och en ekonomi i balans är nödvändig för att Huddinge kommun ska kunna skapa långsiktigt förtroende och trygghet hos kommunens invånare och hos medarbetarna i den kommunala organisationen. Viktiga grundförutsättningar för detta är: God kunskap om den ekonomiska situationen En god framförhållning och regelbunden informativ och tydlig rapportering ger beslutsfattare på olika nivåer en säker grund för att ha kontroll över ekonomin. Tydlig ekonomistyrning Det ska finnas tydliga former och regler för den ekonomiska dialogen, där beslutsfattare får de styrsignaler och det stöd som krävs för att göra nödvändiga prioriteringar, och där man motiveras att vidta åtgärder som syftar mot en sund ekonomi. Ordning och reda En säker och effektiv ekonomisk förvaltning understöds av kommunens ekonomimodell, ekonomisystem och ekonomirutiner. När redovisningen är i god ordning, kommunens tillgångar förvaltas väl och kommunen agerar ekonomiskt strukturerat, kan den kommunala organisationen känna trygghet i förvaltningsuppdraget. Ekonomiadministrativ utveckling Ekonomisk redovisning, rapportering, planering, styrning, förvaltning och utbildning måste utvecklas i takt med förändringar i lagstiftning och omvärld samt med förändrade behov från en organisation i ständig utveckling. Utifrån denna grund är det konkret två faktorer på ekonomiområdet som måste dominera organisationens arbete och som ska prioriteras under de närmaste åren för att uppnå en sund ekonomi. Det handlar i klartext om att hålla budget och att utveckla framgångsrika strategier för en ekonomi i balans. Budgethållning Huddinge har under ett antal år haft en ekonomi i balans. Ekonomistyrningsprinciperna är tydliga i att nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budget. Förskoleområdenas ekonomi har stor betydelse för hur förskolenämndens ekonomi ser ut. Budgetförutsättningar i ramen innehåller en pris- och löneuppräkning med drygt 2 procent. I ramen 2014 ingår ett effektiviseringskrav på 0,36 procent, 2,6 mnkr. För att finansiera effektiviseringskravet ser förvaltningen över administrationen. Förskolenämnden ersätter andra utförare för cirka 200 mnkr. Arbetet pågår för att skapa en mer effektiv och säkrare utbetalningsprocess. Förvaltningen införde 2011 månadsavläsning och utbetalning av grund- och tilläggsbelopp till samtliga utförare. Att månadsvis utbetala medel innebär att förvaltningen minimerar den ekonomiska risken som kan uppstå om utförare hamnar på obestånd eller får sitt tillstånd indraget. Långsiktig balans Huddinge kommuns finansiella mål är satt med inriktning mot en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Målet för resultatnivån är att resultatet ska vara positivt exklusive exploateringsvinster. Förskolenämndens balanserade resultat till och med 2012 är ett överskott på 11,8 mnkr. Under 2014 beräknas förskolenämnden vilja använda 4,1 mnkr av tidigare års överskott till utbildningar samt olika projekt. 24 VERKSAMHETSPLAN 2014

142 För att uppnå en långsiktig ekonomisk balans är det viktigt att ha kunskap om hur föräldrarna till förskolebarnen väljer. Denna kunskap är också viktig för att uppnå en optimal användning av kommunens förskolor. Åtaganden för sund ekonomi 1. Förvaltningen arbetar för att skapa effektiva processer där ekonomi ingår som en naturlig del och där ekonomisk medvetenhet är en framgångsfaktor. 2. Förvaltningen åtar sig att fortsätta att dokumentera och informera om regler, lagar och rutiner inom det ekonomiadministrativa området. Förvaltningen genomför utbildningar och använder ekonomiguiden (ekonomihandbok) på förvaltningens intranät. 3. Förvaltningen åtar sig att fortsätta arbetet med att utveckla nuvarande ekonomimodell så att den anpassas till informationsbehovet. 4. Förvaltningen åtar sig att fortsätta med det kommungemensamma arbetet med att införa en IT-baserad budget- och prognosmodul för att ge förskolechefer goda beslutsunderlag krävs bra verktyg för analys av personalkostnader och barnintäkter. 5. Förvaltningen åtar sig att fortsätta med införandet av elektronisk handel. Rutinerna kring beställningar på varje enhet struktureras tillsammans med förvaltningen. Att strukturera beställningarna för att öka köptroheten och bli mer kostnadseffektiv är några av målsättningarna. FÖRSKOLENÄMNDEN 25

143 Ekonomi Resultaträkning, mkr Budget 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Verksamhetens intäkter 135,6 139,3 Personalkostnader -458,4-448,8 Lokalkostnader -74,4-72,3 Övriga kostnader -297,0-282,7 Verksamhetens kostnader -829,8-803,8 Nettokostnad -694,1-664,7 Budget, netto Nettokostnad Nettokostnad -727,9-677,4 Årets resultat 12,7 varav uttag Eget kapital - 4,1 Balansresultat IB Eget kapital Budgetförutsättningar för förskolenämnden Ramen för 2014 innehåller en pris- och lönekompensation motsvarande 16,0 mnkr. För volymförändringar får nämnden en utökad ram på 10,0 mnkr och för lokalerna utökas budgeten med 3,8 mnkr. Det finns också en riktad satsning inför 2014, i syfte att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid (delårseffekt). Ramen innehåller också ett effektiviseringskrav på 2,6 mnkr. Effektiviseringskravet hanteras med hjälp av att administrationen ses över inom förvaltningen samt genom ökade intäkter på grund av att fler vårdnadshavare har högre inkomster och därmed betalar högre avgift inom ramen för maxtaxan. Antalet barn under 2013 beräknas bli lägre än väntat. Vid andra delåret prognostiserade förvaltningen att det skulle finnas cirka 40 färre barn på helårsbasis i verksamheten vid årets slut. Inför 2014 har förskolenämnden tilldelats medel för ytterligare 110 barn, totalt 6944 barn. Detta innebär en volymökning på 150 barn (40+110). Bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2014 Bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2014 beslutas i ett eget ärende vid förskolenämndens sammanträde i november Driftbudget per verksamhetsområden, mnkr Budget 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Nämnd och ledning 6,8 6,6 7,6 Förskola pedagogisk omsorg 721,1 690,8 657, Summa netto 727,9 697,4 664,7 Budget 2014 per verksamhetsområde motsvarar uppdelningen i Mål och budget. Investeringar, mnkr Budget 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Lokalplaner 2,8 2,3 1,3 Övrigt 1,4 1,4 1,1 Summa netto 4,2 3,7 2,4 Fördelningen av det generella investeringsanslaget per projekt sker i samband med internbudgeten. Användande av tidigare års överskott Förvaltningen önskar använda totalt 4,1 mnkr av tidigare års överskott. Förvaltningen vill förbättra situationen i Vårbys kommunala förskolor och använda tidigare års överskott om 1,0 mnkr till en satsning på försteförskollärare. Förvaltningen önskar använda tidigare års överskott om 0,1 mnkr till trådlösa nätverk. Det är en kostnad i form av kapitaltjänst då förskolorna har fått tillgång till trådlöst nätverk. Det finns också två projekt som förvaltningen vill stödja, det ena handlar om lärplattor i förskolan och det andra om små barns lärande, sammanlagt 0,4 mnkr. Förvaltningen vill också använda 0,8 mnkr till förskolelyftet 2 som är en satsning för att stärka förskollärares och förskolechefens kompetens och därmed främja förskolans måluppfyllelse. Fortbildningsinsatser pågår under åren En skillnad från den tidigare satsningen är att det inte finns något statsbidrag kopplat till Förskolelyftet II. Staten står för utbildningskostnaden, det vill säga betalar lärosäten för de kurser som erbjuds. Verksamhetschefen står för vikariekostnaderna för de som fått godkänt att delta i utbildningen. Andra utbildningar som förvaltningen vill underlätta är en barnskötarutbildning där cirka 10 personer redan deltar 26 VERKSAMHETSPLAN 2014

144 och 15 ytterligare beräknas delta från mars Kostnaden för denna satsning är 1,6 mnkr. Till HBT-certifiering vill förvaltningen också använda 0,2 mnkr under Interna regler för resultatöverföring Ekonomistyrningsprinciper för år 2014 redovisas under rubriken Styrning av ekonomi och kvalitet i Mål och Budget Här redovisas ett urval av ekonomistyrningspunkterna. Nämnden för med sig hela resultatet (över- och underskott) till nästa år. Nämnden ska i sin verksamhetsberättelse hos kommunstyrelsen begära om resultatöverföring. Kommunstyrelsen prövar om undantag mot normalregeln ska göras. I prövningen ska hänsyn tas till nämndens utförda prestationer och grad av måluppfyllelse. Det maximala belopp som nämndens eget kapital får uppgå till är 3 procent av nämndens budgetomslutning. Överstigande belopp medges inte balanseras till nästkommande år utan särskild prövning av kommunstyrelsen. Resultatet som överförs benämns Årets överförda resultat och redovisas under posten eget kapital i balansräkningen. Överföringen påverkar inte den ordinarie driftbudgeten. Nämnd får inte gå med underskott utan att det föregåtts av ett medvetet, uppbyggt sparande. Det betyder att en nämnd ska klara sin ordinarie budget men får därutöver redovisa ett minus som avser uttag av eget kapital. För att en enhet ska få ta i anspråk viss del av balanserat överskott krävs godkännande av nämnden. Nämnd ska i sin verksamhetsplan ange hur mycket man beräknar att ta i anspråk under budget året. Detta belopp ska kunna justeras vid behov i samband med delårsboksluten. Slutgiltigt ställningstagande till nämndens begäran görs av kommunstyrelsen i sin bedömning av kommunens samlade ekonomiska situation. Underskott måste återställas av nämnden senast tre år efter det år som underskottet uppkommit. Så fort ett underskott befaras uppstå ska nämnden snarast upprätta en åtgärdsplan som ska godkännas av kommunstyrelsen. Balanserat överskott får inte användas till långsiktiga åtaganden som drar med sig kostnadsökningar. Nämnden ska i den ordinarie ekonomirapporteringen till kommunstyrelsen ange om balanserat överskott ska användas under året. Uppföljning av ekonomin under året Nämnden ansvarar för uppföljning av sin ekonomi och verksamhet under året. Nämnden ska lämna underlag till kommunstyrelsen för uppföljning enligt särskilda anvisningar. I de fall utfall och/eller prognos innebär en negativ avvikelse ska åtgärder för en budget i balans beslutas och vidtas samt redovisas till kommunstyrelsen vid nästa uppföljning. Två gånger under året (efter mars och augusti) ska nämnden upprätta en delårsrapport med helårsprognos inklusive uppföljning av vissa nyckeltal. Personal Personalkostnaden totalt har ökat under 2013 jämfört med föregående år. Den största kostnadsökningen ligger under inhyrd personal, övertid och fyllnadstid. Eftersom karaktären på förskolans verksamhet ställer krav på en viss personaldimensionering varje dag, innebär all frånvaro kostnader i form av övertid och fyllnadstid för ordinarie personal samt vikarier. Personalkostnadsredovisning, mnkr Personalkostnad totalt Sjuklönekostnad (baskonto 5121) Inhyrd personal (baskonto 4711) Övertid (baskonto 5061) Fyllnadstid (baskonto 5062) Friskvårdspeng (baskonto 5830) Ack Ack Skillnad Skill nad % , , , , , ,3 Frånvaro (totalt) 31,9 32,3-0,4 1,1 Sjukfrånvaro totalt (inkl. sjukers) Sjukfrånvaro totalt (exkl. sjukers) Sjukfrånvaro, 0-14 dgr 7,6 7,4 0,2 2,8 7,5 7,3 0,2 2,6 3,0 3,1 0,0-1,6 Nyanställningar ,7 Antal avgångar ,0-8,0 Personalomsättning 7,8 8,5-0,7-8,8 Årsarbetare ,9 Tillsvidareanställda 80,0 78,5 1,5 1,9 FÖRSKOLENÄMNDEN 27

145 Visstidsanställda 14,7 15,2-0,5-3,2 Timavlönad 5,2 6,2-1,0-15, Skillnad Skill nad % Anställda ,3 Genomsnittlig krontalslön ,4 2,8 Antal chefer ,0 2,6 Lokaler Sammanfattande analys Ökade hyreskostnader för 2014 blir 5,9 mnkr. Efter lokalavveckling och minskad hyror sjunker kostnaden till 4,8 mnkr. Resurstilldelningsramen är på 3,8 mnkr för ökade lokalhyror. Förvaltningen bedömer dock att den överskjutande kostnaden på 1,0 mnkr, som sammanhänger med tillkommande ökad hyra för nya förskolan Talldalen i Vistaberg, kan klaras inom nämndens samlade budgetram. Bygglovsansökan för den planerade tillfälliga förskolepaviljongen Talldalen har nyligen blivit godkänd då inga överklaganden på det sökta bygglovet har inkommit. Förskolan beräknas kunna starta i slutet av februari 2014 och belastar hyreskostnaden för 2014 med 2,2 mnkr. Den nya passivhusförskolan Väktaren i Smista, beräknas vara i drift till oktober I ett särskilt ärende till nämnden föreslås förskolan starta i enskild regi efter att intresseanmälningar inkommit och beslut om drift fattats av förskolenämnden. Ökade kostnader beräknas därför utgå i form av lokalbidrag per inskrivet förskolebarn och inte ökad kommunal hyreskostnad. Övertagandet av förskolan Atlas från privat till kommunal regi från 1 oktober 2013, innebär en ökad hyreskostnad för 2014 med 1,0 mnkr. Detta kompenseras av minskat lokalbidrag till den privata enheten. För åren 2016 och framåt synes det ekonomiska utfallet mer problematiskt i förhållande till ramtilldelningen. Ramtilldelningssystemet för ökade lokalhyror, som baseras på volymförändringar/barnantalsökningar, täcker generellt inte den initiala kostnaden som sammanhänger med nyproduktion av förskolor under dessa år. Förvaltningen återkommer i Mål och Budget 2015 med förslag till hur finansieringen kan lösas på längre sikt när det gäller investeringskostnader i nybyggda förskolor. På lång sikt är det ändå en lönsam investering eftersom mindre, sämre och tillfälliga byggnader, som satts upp under de senaste 5-20 åren måste avvecklas under kommande år. De nya förskolorna skapar ett mervärde i form av en fullgod arbetsmiljö för barn och personal och väsentligt lägre energikostnader. Beräknad tillkommande lokal-och hyreskostnader, Underhåll i privata fastigheter 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Takabsorbenter vid 15 förskolor 0,4 0,4 0,3 Fullersta, Källbrink, 5 avd 1,6 Fullersta/Vistaberg, Bergnäs, 5 avd 0,6 2,0 Sjödalen, Brandstegen, 3 avd 1,0 1,0 Sjödalen, Falken, Nattis 0,2 Sjödalen, ny dbv-lokal 0,1 Sjödalen, Hörningsnäs 1:1, 4 avd 0,9 1,2 Sjödalen,Solgår d 2:22, 5 avd 0,9 Sjödalen, Gladö kvarn, 5 avd 1,1 Segeltorp, Gulsparven, 4 avd 0,9 Segeltorp, ny kontorslokal 0,1 Trångsund/Skogås, Nytorps Mosse 5 avd 1,1 1,5 Trångsund/Skogås, Låset 1, 5 avd 1,1 1,4 Snättringe, Skogvaktartorpet, kök och nybyggnad 0,3 0,7 Snättringe, Skogvaktartorpet evakueringspaviljong, två avd 0,7 1,3 Stuvsta, Atlas, tre avd 1,0 Stuvsta, Kvarnbergsplan, tre avd 1,0 1,0 Flemingsberg, Talldalen, fyra avd 2,2 0,4 Flemingsberg, Kästa, 5 avd 0,9 1,2 28 VERKSAMHETSPLAN 2014

146 Flemingsberg, Ladan, kök 0,1 Flemingsberg, Grantorp, 5 avd 1,1 1,4 Flemingsberg, Visättra ängar, 4 avd 0,9 S:a tillkommande kostnader/hyra 5,9 5,3 9,7 5,3 6,8 Budgetram för ökade kostnader 3,8 3,9 3,0 4,2 5,0 Beräknad minskad hyreskostnad genom lokalavveckling Trångsund, 0,2 0,2 Tuvan, 2 avd Skogås, Svalan -0,6 Skogås, Pärltrappan - 0,1 Segeltorp, Ängeln, 1 avd 0,1 0,2 Segeltorp, pav. Hagen och Trädgårdssångaren, - 0,3-0,5 2 avd Sjödalen, Falkboet 0,2 Flemingsberg, Korpen, 3 avd -1,1 Vårby, stödteamslokal - 0,1 Sjödalen, dbv lokal TK - 0,1 Sjödalen, -0,3-0,3 Fjällbacken pav Summa minskad hyra 1,1 2,4 0,2-0,6 Inventering av förskolornas utemiljöer Huge Fastigheter AB kommer i samråd med förvaltningen att inventera behovet att installera så kallat inspringningsskydd mot olyckor vid så kallade kompisgungor och vid de förskolor där sådana förekommer. Förvaltningen och Huge kommer i samråd också att genomföra en inventering av de förskolegårdar där upprustningsbehov föreligger. Förvaltningen bedömer att det finns en ekonomisk marginal att satsa medel och åtgärder till senhösten 2014 med hyresfinansering till 2015 då också medel frigörs i budgeten. Investeringskostnader för inventarier och utrustning Kostnader för inventarier och utrustning har sedan flera år till beräknas till cirka kronor per avdelning och cirka kronor till serverings- och köksutrustning. Med nuvarande erfarenhet från utrustningen av nya förskolan Sagoskogen måste beloppet för ett tillagningskök beräknas till kr. Under den närmaste planeringsperioden beräknas 79 avdelningar tillkomma i nyproduktion vilket motsvarar cirka 18 mnkr för inventarier och utrustning samt för kök cirka 3 mnkr. Processorientering Processorientering av kommunens verksamheter är ett prioriterat område. Det blir allt viktigare att det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt och att vi får ut mesta möjliga kvalitet av varje insatt krona. Som ett led i detta pågår i kommunen en stor kompetensutvecklingssatsning i processutveckling. Från barnoch utbildningsförvaltningen deltar totalt åtta personer från samtliga avdelningar på förvaltningskontoret. Genom utbildningen kommer förvaltningen att belysa tre processer; löneprocessen, lokalförsörjningsprocessen för grundskolor och processen för övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Tanken är att de metoder vi tillgodogör oss i utbildningen ska leda till att vi genomlyser och förbättrar fler processer framöver. Smartare arbetssätt Förskolenämnden har fått det generella uppdraget att arbeta för smartare arbetssätt. Förvaltningen kommer att kartlägga ett antal processer i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra arbetssätt. Som en del i att ta fram smartare arbetssätt kommer förvaltningen att processkartlägga placeringsprocessen. FÖRSKOLENÄMNDEN 29

147 Intern kontroll Intern kontroll är en process där kommunens styrelse, nämnder, ledning och personal samverkar och som är utformad för att ge rimlig försäkran om att målen uppnås inom följande områden. Effektiv och ändamålsenlig verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och regler Intern kontroll handlar om att ha ordning och reda, att veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett bra och säkert sätt. En väl uppbyggd och fungerande intern kontroll är en viktig förutsättning för att kommunen ska kunna leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning och för att säkerställa att de av fullmäktige fastställda målen, samt andra för kommunen relevanta mål uppfylls. 30 VERKSAMHETSPLAN 2014

148 Mål och uppdrag som risken kopplar till Risk eller oönskad händelse Riskreducerande åtgärder: Ansvarig Uppföljning av åtgärderna Skolinspektionens tillsyn Mål: Hållbar samhällsutveckling Ingen balans mellan omsorg och lärande utifrån skolinspektionens tillsyn - Utbildningsinsatser. - Uppföljningsdialoger. - Studiebesök. - Nätverk. Verksamhetschef för förskola i samarbete med förskolechefer Period: Systematiska kvalitetsarbete - Verksamhetsberättelse Kompetensförsörjning Mål: Attraktiv arbetsgivare och Hållbar samhällsutveckling Brist på behöriga förskollärare - Stärka arbetsgivarvarumärket. - Traineeprogram för högskolestudenter. - Utveckla introduktionsåret. -Insatser för icke behöriga förskollärare - Nätverket Män i förskolan. Verksamhetschef för förskola i samarbete med förvaltningens personalchef och kommunikationschef. Period Verktyget KOLL - Verksamhetsberättelse Lokalförsörjning Mål: Nöjda invånare, Sund ekonomi. Brist på lokaler utifrån efterfrågan i vissa områden - Projektering för nya områden och uppförande av förskolor måste ligga i fas med inflyttning. - Ett närmare samarbete med miljö- samhällsbyggnadsförvaltningen och Huge Fastigheter AB. Chef för lokalenheten i samarbete med verksamhetschef för förskolan. Period: Kön till förskola följs upp månadsvis vid varje nämndsammanträde. - Verksamhetsberättelse 2014 IT-support för verksamhetssystem Mål: Nöjda invånare och hållbar samhällsutveckling Enheterna kan inte använda systemen som stöd i verksamheten Säkerställa stöd och kompetensutveckling till användare Chef för ITenheten Period: Verksamhetsberättelse 2014 Utbetalningar Mål: Sund ekonomi Utbetalningar till fel mottagare och inkorrekta utbetalningsunderlag - Komplettera befintliga kontroller med ytterligare maskinella kontroller mot olika register. - Informera godkännare och attestanter om vad som ska finnas med på ett utbetalningsunderlag, fortsätta med efterkontroller av underlag för resor, representation och andra ledningsnära kostnader. Chef för ekonomiavdelningen Period: 2014 Periodiseringar Mål: Sund ekonomi Felaktiga periodiseringar - Upprätta riktlinjer för enheterna. -Löpande utvärderingar av reserveringar och periodiseringar. - Öka kontrollerna vid definitivbokföring av fakturor. Chef för ekonomiavdelningen Period: 2014 FÖRSKOLENÄMNDEN 31

149 Verksamhetsstatistik nyckeltal Verksamhetsstatistik prognos 2012 Kommunala förskolor Kommunal pedagogisk omsorg Fristående förskolor Sammanlagt beräknas det finnas 6944 helårsinskrivna barn i verksamheten under 2014 vilket är en ökning mot vad som prognostiseras i augusti för helåret 2013 med 149 barn. Antalet barn som förskolenämnden tilldelats medel för i Mål och budget är 6944 barn. Verksamhetsstatistiken följs upp varje månad och presenteras vid varje delårsrapport. Fristående pedagogisk omsorg Interkommunala placeringar Kommunala specialförskolor SUMMA VERKSAMHETSPLAN 2014

150 Organisation Det är barn- och utbildningsförvaltningen som genomför förskolenämndens mål i praktiken, i det dagliga arbetet. Förvaltningen består av: - centralt stöd- och servicekontor (förvaltningens kontor) - förskoleverksamhet - grundskoleverksamhet - gymnasieverksamhet - vuxenutbildning Barn- och utbildningsförvaltningen är den största förvaltningen i kommunen. Drygt årsanställda arbetar med daglig omsorg och lärande för nästan barn, ungdomar och vuxna. På förvaltningens kontor arbetar cirka 85 personer, framförallt med att ge stöd och support åt förskolechefer och rektorer. På kontoret bereds även ärenden till de tre nämnderna Förskolenämnd Ordförande: Jelena Drenjanin (M) Grundskolenämnd Ordförande: Malin Danielsson (FP) Gymnasienämnd Ordförande: Christina Eklund (M) Utbildningschef Jukka Kuusisto Ekonomiavdelning/Avdelningschef:Britt-Marie Ring Enhet för lokaler och säkerhet/enhetschef: Bengt Hammarlund Personalavdelning/Avdelningschef: Elisabeth Tullgren Utvecklingsavdelning Biträdande utbildningschef: Conny Steinmo Kommunikationsenheten / Enhetschef: Anna Hyensjö Kostenhet / Enhetschef : Margareta Kurki Utvecklingsenhet / Samordnare: Kerstin Zirath IT enhet / Intendent: Peter Ringström Nämnd och registratur Kvalitetsavdelningen/Avdelningschef:Helena Näslund Tillsyn för fristående förskola och pedagogisk omsorg Förskoleavdelning Verksamhetschef: Annelie Glifberg Biträdande verksamhetschef: Christina Castefjord Enhetschef för förskolans stödverksamhet: Siv Sagerberg Grundskoleavdelning Verksamhetschef: Jan-Eric Johansson Biträdande verksamhetschef: Per Hjelm Enhetschef för skolstöd grundskola: Britt Kördel Gymnasieavdelning Verksamhetschef: Joakim Graffner Biträdandeverksamhetschef: Ann-Britt Steen Hodin RCN / Resurscentrum för nyanlända: Dan Fränkel Förskoleverksamhet 71 kommunala förskolor 21 kommunal pedagogisk omsorg 38 fristående förskolor 27 fristående pedagogisk omsorg 8 Öppna förskolor Stödverksamhet förskola barn 997 årsarbetare Grundskoleverksamhet 26 Grundskolor 7 fristående grundskolor Skolbarnsomsorg Grundsärskola Skolstödsenhet grundskola elever årsarbetare Gymnasieverksamhet 4 Gymnasieskolor 2 fristående gymnasieskolor Gymnasiesärskola 3166 elever i Huddinges kommunala gymnasieskolor Vuxenutbildning Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna Svenska för invandrare (SFI) deltagare totalt inom vuxenutb. 407 årsarbetare totalt FÖRSKOLENÄMNDEN 33

151 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA FÖRSKOLANS LÄSÅR 2014 DATUM DIARIENR SIDA FSN-2013/ (1) Förskolans läsår 2014 Vårterminen 2014 Börjar vecka 2 Avslutning vecka 25 Lovdagar Sportlov vecka 9 tisdagen den 7 januari onsdag den 18 juni måndag den 24 februarifredag den 28 februari Påsklov vecka 16 måndag den 14 april - måndag den 21 april Lovdag (så kallad klämdag) Lovdag (så kallad klämdag) 2 maj 30 maj Höstterminen 2014 Förskoleklass, grundskolan Från och med den 14 augusti tillhör 6-åringarna grundskolan. Fritidsverksamheten har öppet för de barn som behöver tillsyn från och med detta datum. Meddela rektor på berörd grundskola. Onsdag den 20 augusti startar förskoleklassen. Förskolan Börjar vecka 34 onsdag den 20 augusti Lovdagar Höstlov v. 44 måndag den 27 oktober - fredagen den 31oktober Utöver ovan nämnda lovdagar finns ett antal så kallade röda dagar då verksamheten är stängd. I enlighet med Föreskrifter för förskola och pedagogisk omsorg, HKF 6310, har personalen fyra studiedagar per år. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se

152 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 7 november Paragraf Diarienummer GSN-2013/ Verksamhetsplan 2014 för grundskolenämnden Grundskolenämndens beslut Nämnden beslutar för egen del 1. Nämnden fastställer förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2014 för grundskolenämnden. 2. Nämnden fastställer regler för resultatöverföring enlighet med förvaltningens förslag. Nämnden begär hos kommunstyrelsen 3. Nämnden begär hos kommunstyrelsen att nyttja tidigare fonderade medel på 4,7 mnkr för att delfinansiera utökat lokalbidrag för fler elever hos annan huvudman. Nämnden begär översyn av resursfördelningsmodellen för finansiering av nya lokaler. 4.Nämnden begär hos kommunstyrelsen att få använda volymanslag om 38 platser inom särskolan till att förbättra uppräkningen av grundbelopp. Sammanfattning Kommunfullmäktige fattade i juni 2013 beslut om Grundskolenämndens ram på sammanlagt mnkr. Budgetförutsättningar i ramen innehåller en pris- och löneuppräkning med drygt 2 procent. I ramen ingår effektiviseringskrav på 0,36 procent, 5 mnkr. För volymförändringar grundat på befolkningsprognosen får nämnden en utökad ram på 40 mnkr. Enligt fastställd resursfördelning får nämnden 8 mnkr för nya kommunala lokaler. I ramen ingår statsbidrag för ökad undervisningstid i matematik samt statsbidrag för sekretess i skolväsendet. Förvaltningen föreslår att nyttja tidigare fonderade medel på 4,7 mnkr för att delfinansiera utökat lokalbidrag för fler elever hos annan huvudman. Förvaltningen beräknat att antalet elever hos annan huvudman ökar med cirka 300 helårselever Under 2013 har en elevökning skett med två nystartade friskolor i Huddinge. Vi ser också ökning av elevantalet friskolor i annan kommun. Förvaltningen har i verksamhetsplan 2014 tagit hänsyn till ökade kostnader för lokalbidrag på sammanlagt cirka 5 mnkr för elever i skola och deras skolbarnsomsorg.

153 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Grundskolenämnden Diarienummer GSN-2013/ Förvaltningen gör bedömningen att den ökade kostnaden för lokalbidrag inte kan göras inom befintlig budget för verksamhetsmedel. Förvaltningen bedömer att kostnad för ökat lokalbidrag på 1 mnkr Den ökade kostnaden har hanterats inom budget Förvaltningen föreslår att grundbeloppet för samtliga utförare höjs med 3 procent. Beslut om bidragsbelopp i separat ärende. Förvaltningens budgetförslag 2014 omsluter mnkr med en obalans på 5 mnkr jämfört med den av kommunfullmäktige beslutade ramen på mnkr. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (FP), utbildningschef Jukka Kuusisto, ekonom Susanne Stålhberg, Rikard Lingström (S), grundskolechef Jan-Eric Johansson, Birgitta Ljung (MP), lokalplaneringschef Bengt Hammarlund, Dag Olausson (V), Lisa Alexandersson (C), Bo Källström (FP) och Erling Karlsson (S). Under överläggningen informerar och redovisar ordförande Malin Danielsson (FP) att förvaltningen gjort några redaktionella ändringar i ärendet. Detta informerades även om vid arbetsutskottet. Under överläggningen informerar Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna att de inte deltar i beslutet. Protokollsanteckningar Rikard Lingström (S), Emil Högberg (S), Margatera Lydén-Lövkvist (S) och Erling Karlsson (S) lämnar till protokollet bifogade protokollsanteckning, Bilaga GSN 4:1 Dag Olausson (V) lämnar till protokollet bifogade protokollsanteckning, Bilaga GSN 4:2 Birgitta Ljung (MP) lämnar till protokollet bifogade protokollsanteckning, Bilaga GSN 4:3 Bilagor Protokollsanteckning från Socialdemokraterna Protokollsanteckning från Vänsterpartiet Protokollsanteckning från Miljöpartiet Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning Akten

154 Grundskolenämnden Protokollsanteckning Ärende ~, Verksamhetsplan 2014 för grundskolenämnden Ärende1 Beslut om bidragsbelopp 2014 för grundskolenämnden Då kommunfullmäktige i juni fastställde mål och budget för 2014 gjordes detta i enlighet med den borgerliga majoritetens förslag. Då vårt förslag hade inneburit andra förutsättningar såväl för den ekonomiska delen, som för nämndens mål, väljer vi att inte delta i nämndens beslut kring budget och verksamhetsplan för 2014 samt beslutet om bidragsbelopp. Kvaliteten och jämlikheten i skolan är avgörande faktorer för vårt samhälles utveckling. I Huddinge ser vi idag en skola med stora utmaningar. Många når inte kunskapsrnålen och skillnaderna i måluppfyllelse mellan kommunens olika delar är gigantiska. Ungefär var tionde elev i årskurs nio står t ex utan behörighet till gymnasiet och så ser det ut år efter år. I vårt förslag till mål och budget fanns ytterligare resurser för att lyfta Huddinges skolor. Inte minst föreslog vi en särskild satsning på tre miljoner kronor på läsning och språkutveckling, den kanske enskilt viktigaste faktorn för många elevers kunskapsutveckling. En satsning som vi särskilt fokuserade på de skolor där behoven är som allra störst. Den verksamhetsplan som nu beslutats är mycket välformulerad och svarar med åtgärder på flera områden där vi ser stora behov, men åter, utifrån andra förutsättningar än vad vi hade önskat. För Socialdemokraterna Rikard Lingström

155 Grundskolenämnden Ärende 514 Protokollsanteckn ing Miljöpartiet avsatte i sin budget för 2014 utöver majoritetens budget ytterligare 16 miljoner kronor riktat till grundskolan. Utifrån den skillnaden ser vi att verksamhetsplanen skulle ha kunnat se annorlunda ut om miljöpartiets budgetförslag vunnit majoritet i fullmäktige. Miljöpartiet väljer därför att inte delta i beslutet om den verksamhetsplan som majoriteten lagt. Miljöpartiet vill ändå framföra några synpunkter på de förslag som läggs i verksamhetsplanen: Först skall sägas att verksamhetsplanen har en bra struktur med en tydlighet som i de flesta fall är föredömlig. Det finns också många positiva utvecklingsområden, inte minst arbetet med pedagogisk plattform. Vi kommer med stort intresse ta del i fortsättningen av detta arbete och instämmer även i de prioriteringar på olika områden som görs i verksamhetsplanen. Det är även glädjande att siffrorna under attraktiv arbetsgivare pekar uppåt. Samtidigt finns orosmoln fortsatt kvar. Skolors resultat är mycket ojämna inom kommunen. Den absolut viktigaste faktorn bakom låga betyg i flera av våra skolor är bristande språkutveckling allmänt och bristande kunskaper i skolspråket svenska. Många barn i t.ex. Flemingsberg och Vårby skulle behöva betydligt mer av högkvalitativ språkinlärning än idag för att skolan ska kunna anses fullgöra sin kompensatoriska roll. Den som inte når ända fram till korrekthet är chanslös i högre studier. Vi utgår därför ifrån att områdessatsningen på matematikutveckling i Vårby och Flemingsberg inte kommer att vara istället för, utan tillsammans med, en kraftfull satsning på språkutvecklande undervisning och arbetssätt i skolan. Huddinge har hittills aldrig lyckas få en övertid hållbar struktur för stödet till barn i behov av särskilt stöd. Trender och tillfälliga besparingar har ofta fått styra istället för långsiktighet och stabilitet med utgångspunkt i forskning och beprövad kunskap om vad som krävs för att barn med olika typer av svårigheter ska lyckas med sin skolgång. Vi ser därför fram emot den översyn som nu ska göras av detta stöd och hoppas att det ska leda till en organisation av stödet som möjliggör kontinuitet och trygghet för dessa barn och deras föräldrar. Vi hoppas också att översynen kommer att inkludera frågan om barn som av olika skäl stannar hemma från skolan. Här finns goda exempel att studera i kommuner med team som kan rycka ut snabbt så att problemen inte hinner fördjupas, en besparing både i pengar och lidande. En fråga som återkommer år efter år är äldre elevers låga siffror för såväl trygghet som inflytande och upplevelsen aven pedagogisk verksamhet som utmanar och stimulerar. Det finns inget som säger att det behöver vara så att äldre elever är mer negativa än yngre. Detta ser vi som en utmaning och ett utvecklingsområde. Från miljöpartiet har vi framfört en awikande mening om att använda begrepp hämtade från näringslivet och direkt applicera dem på kommunal verksamhet som vi menar har en annan karaktär och ett annat syfte. Det handlar om begrepp som varumärke men vi ser även användning av begreppet entreprenörskap som otydligt och i behov av att ständigt översättas till termer som mer lämpar sig för samtal om barns utveckling. Den förälder som presenteras detta begrepp känner sig förmodligen tvungen att söka efter olika betydelser av ordet men finner då huvudsakligen hänvisningar till näringslivet. I verksamhetsplanen står begreppet även under positivt näringslivsklimat och exemplifieras med UFo Eftersom arbete med entreprenörielit lärande skall ha prioritet under verksamhetsåret känns denna otydlighet inte bra. Vi ser att det i praktiken är ett mycket intressant arbete som pågår under denna rubrik inom grundskolan. Vi tycker därför att man på ett annat och tydligare sätt borde beskriva dessa ambitioner, t.ex. i termer som tvärvetenskapligt eller problembaserat arbetssätt och med ett tydligt syfte vad som ska uppnås i form av färdigheter. En tydlighet är också viktig gentemot lärarna då detta till viss

156 del är ett arbetssätt som går på tvärs mot den utveckling vi sett under senare år med en ökad styrning från regering och riksdag mot stuprör i akademiska discipliner. Det är utifrån denna styrning lärare organiserat stoffet och formulerarmål och det är ett krävande arbete att skapa nya strukturer. Vi ser dock positivt på en sådan utveckling inom skolan. Skolutbyggnad och takten i denna är fortsatt ett sorgebarn och vi följer utveckling att ta fram lämplig tomtmark även inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Trängsel i skolan och inte minst inom fritidshemmen gynnar inte en god pedagogisk verksamhet och trivsel för eleverna. Även det fria skolvalet blir en chimär när skolor inte har något utrymme kvar. Fritidshemmen är idag en verksamhet som ges alltför lite utrymme i den politiska debatten om prioriteringar. Barn tillbringar många timmar inom denna del av skolverksamheten och de ambitiösa målsättningar som finns för en god pedagogisk verksamhet måste ges rimliga förutsättningar. :Bi vri a /k; " Birgitta Ljung Miljöpartiet de gröna

157 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (3) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Grundskolenämnden Susanne.Stahlberg@huddinge.se Verksamhetsplan 2014 för grundskolenämnden Förslag till beslut Nämnden beslutar för egen del 1. Nämnden fastställer förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2014 för grundskolenämnden. 2. Nämnden fastställer regler för resultatöverföring enlighet med förvaltningens förslag. Nämnden begär hos kommunstyrelsen 3. Nämnden begär hos kommunstyrelsen att nyttja tidigare fonderade medel på 4,7 mnkr för att delfinansiera utökat lokalbidrag för fler elever hos annan huvudman. Nämnden begär översyn av resursfördelningsmodellen för finansiering av nya lokaler. 4. Nämnden begär hos kommunstyrelsen att få använda volymanslag om 38 platser inom särskolan till att förbättra uppräkningen av grundbelopp. Sammanfattning Kommunfullmäktige fattade i juni 2013 beslut om Grundskolenämndens ram på sammanlagt mnkr. Budgetförutsättningar i ramen innehåller en prisoch löneuppräkning med drygt 2 procent. I ramen ingår effektiviseringskrav på 0,36 procent, 5 mnkr. För volymförändringar grundat på befolkningsprognosen får nämnden en utökad ram på 40 mnkr. Enligt fastställd resursfördelning får nämnden 8 mnkr för nya kommunala lokaler. I ramen ingår statsbidrag för ökad undervisningstid i matematik samt statsbidrag för sekretess i skolväsendet. Förvaltningen föreslår att nyttja tidigare fonderade medel på 4,7 mnkr för att delfinansiera utökat lokalbidrag för fler elever hos annan huvudman. Förvaltningen beräknat att antalet elever hos annan huvudman ökar med cirka 300 helårselever Under 2013 har en elevökning skett med två nystartade friskolor i Huddinge. Vi ser också ökning av elevantalet friskolor i annan kommun. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se

158 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (3) Förvaltningen har i verksamhetsplan 2014 tagit hänsyn till ökade kostnader för lokalbidrag på sammanlagt cirka 5 mnkr för elever i skola och deras skolbarnsomsorg. Förvaltningen gör bedömningen att den ökade kostnaden för lokalbidrag inte kan göras inom befintlig budget för verksamhetsmedel. Förvaltningen bedömer att kostnad för ökat lokalbidrag på 1 mnkr Den ökade kostnaden har hanterats inom budget Förvaltningen föreslår att grundbeloppet för samtliga utförare höjs med 3 procent. Beslut om bidragsbelopp i separat ärende Förvaltningens budgetförslag 2014 omsluter mnkr med en obalans på 5 mnkr jämfört med den av kommunfullmäktige beslutade ramen på mnkr. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fattade i juni beslut om Mål och budget 2014, med grundskolenämndens ram på sammanlagt mnkr. Budgetförutsättningarna i ramen som beslutades av Kommunfullmäktige i juni innehåller en pris- och löneuppräkning med drygt 2 procent på helår. I ramen 2014 ingår även ett effektiviseringskrav på 0,36 procent, 5 mnkr. Förvaltningens synpunkter Nyttjande av tidigare fonderade medel I verksamhetsplan 2013 beslutades att 4,7 mnkr avseende resurstilldelningen för nya lokaler skulle fonderas, för att nyttas kommande år. Förvaltningen föreslår att nyttja dessa medel redan 2014 för att delfinansiera utökat lokalbidrag för fler elever hos annan huvudman. Förvaltningen beräknat att antalet elever hos annan huvudman ökar med cirka 300 helårselever Ytterligare en friskola har tillstånd att starta sin verksamhet i Huddinge hösten Under 2013 har en elevökning skett med två nystartade friskolor i Huddinge. Vi ser också ökning av elevantalet friskolor i annan kommun. Förvaltningen har i verksamhetsplan 2014 tagit hänsyn till ökade kostnader för lokalbidrag på sammanlagt cirka 5 mnkr för elever i skola och deras skolbarnsomsorg. Förvaltningen gör bedömningen att den ökade kostnaden för lokalbidrag inte kan göras inom befintlig budget för verksamhetsmedel. Förvaltningen bedömer att kostnad för ökat lokalbidrag på 1 mnkr Den ökade kostnaden har hanterats inom budget 2013.

159 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (3) Översyn av resursfördelningsmodellen för nya kommunala lokaler Förvaltningen föreslår att översyn av resursfördelningsmodellen för nya kommunala lokaler görs. Nämnden erhåller enligt resursfördelningsmodell 8 mnkr årligen för nya kommunala lokaler. Finansiering av lokalbidrag för elever hos annan utförare saknas i den nuvarande resursfördelningsmodellen. Omdisponering av grundsärskolans ram Elevantalet i särskolan fortsätter att minska trots en ökad befolkning i åldrarna 6-15 år. Bland annat har regelverket kring vilka elever som tillhör särskolans personkrets förändrats. Förvaltningen bedömer att särskolans elever är i behov av mer insatser jämfört med tidigare års särskoleelever. Förvaltningen bedömer att volym på 152 särskoleelever överstiger planerat antal inskrivna i grundsärskola. Gäller även särskolefritidshem. Förvaltningen föreslår att omdisponera 8 mnkr från grundsärskolans ram för att förbättra uppräkningen av grundbeloppet. Omdisponeringen innebär att elevantalet i årets verksamhetsplan kommer att ligga 38 platser lägre än i Mål och budget. Vi föreslår höjning av taxan för den öppna fritidsverksamheten Förvaltningen föreslår att avgiften för öppen fritidsverksamhet höjs från 300 kr/månaden till 350 kr/månaden. Sammanlagt beräknas ökade intäkter på cirka 0,6 mnkr. Jukka Kuusisto Utbildningschef Jan Eric Johansson Grundskolechef Bilagor Verksamhetsplan 2014 för grundskolenämnden Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

160 GSN-2013/393 Reviderad Verksamhetsplan 2014 för grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/grundskoleavdelningen OKTOBER 2013

161 Innehåll Prioriteringar för året... 3 Ansvarsområde... 3 Verksamhetsidé... 3 Kommunens vision... 4 Ett hållbart Huddinge mål Grundskolenämndens mål och resultat... 6 Nöjda invånare... 6 Hållbar samhällsutveckling... 8 Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Ekonomi Personal Lokaler Ekonomistyrprinciper Processorientering Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal Elever i grundskolan Elever i fritidshem Elever i särskolan Organisation... 31

162 Prioriteringar för året Nämnden lyfter fram områden som är särskilt viktiga att fokusera på, inte bara kommande, utan under ett antal år framöver. Ett långsiktigt fokus är värdefullt om man vill nå riktiga förändringar i verksamheten. Den pedagogiska plattformen anger riktningen och bildar det kitt som verksamheten behöver för att hålla ihop de olika verksamhetsdelarna och de åtaganden vi lyfter fram. De prioriterade områdena bygger underlag från utvärderingar av verksamhetens resultat. Prioriterade områden för grundskolenämnden Det är tre områden nämnden särskilt vill prioritera: Språkutveckling Matematik samt IT Språket är grunden för allt lärande och har som sådant en särskild vikt inom all undervisning. Matematik är ett område där Sverige allt tydligare halkar efter när det gäller elevernas resultat i internationella jämförelser. De försämrade resultaten i matematik är inget Huddingefenomen utan vi ser samma tendens i hela riket. Nämnden har fattat ett beslut om e-strategi i utbildningen Här slår nämnden fast att alla enheter senast 2014 skall ha en handlingsplan för IT-utveckling med tillhörande kompetensutvecklingsplan. Nämnden ser det som viktigt att säkra likvärdigheten inom kommunens skolor både i avseende om tillgång till digitala hjälpmedel för eleverna som en tillräcklig kompetens hos personalen. Fokus när vi pratar om IT-utveckling ligger i verksamhetsutveckling snarare än teknikutveckling. ELIT-projektet, (entreprenöriellt lärande och IT) som omnämns på annan plats i detta dokument, är ett utmärkt exempel på detta. Ansvarsområde Grundskolenämnden ska fullgöra de uppgifter enligt skollagen och annan författning inom utbildningsområdet, som ankommer på kommunen som huvudman för skolväsendet i Huddinge kommun. Detta gäller med undantag för de uppgifter, som ska handhas av förskolenämnden och gymnasienämnden enligt deras respektive reglementen. Grundskolenämnden fullgör även kommunens uppgifter inom följande områden: a) bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer, samt b) förvaltning av Stiftelsen Skolstyrelsens samfond Grundskolenämnden skall vara anställningsmyndighet både för den egna nämndens personal liksom för förskolnämndens och för gymnasienämndens personal. Verksamhetsidé Vi rustar för livet är verksamhetsidén för Huddinges barn- och utbildningsverksamhet. Vi vill rusta våra barn med det som var och en av dem behöver för sin utveckling och sitt lärande. Målen i nämnden verksamhetsplan utgör den komplexitet grundskolan har att hantera i barnens växande. De tre värdeorden kunskap, trygghet och handlingskraft utgör en helhet och är ömsesidigt beroende av varandra. Verksamhetsidén bygger på den värdegrund som präglar de främsta av styrdokument, som FN:s barnkonvention och läroplanerna. Skolan ska stimulera varje barns/elevs förmågor i from av kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva nya idéer och att lösa problem. Barn och ungdomar ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att barnen utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Verksamhetsidén ska genomsyra det dagliga arbetet och ligga som grund för bemötandet och arbetet med barnen och deras föräldrar. Förvaltningen arbetar med en pedagogisk plattform som är baserad på aktuell utbildningsvetenskap. Den är GRUNDSKOLENÄMNDEN 3

163 gemensam för alla skolformer och förmedlar de grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Plattformen lyfter fram kännetecken på en god pedagogisk verksamhet och ska bidra till högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet. Utifrån statliga och kommunala styrdokument utgör den grunden för det undervisningsrelaterade arbetet i barn- och elevgrupper. Kommunens vision Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Här beskriver vi hur vi arbetar för att nå visionen. Genom att kraftsamla kring barn- och utbildningsförvaltningens kärnuppdrag utveckling och lärande bidrar förvaltningen till att nå kommunens vision att vara en av de tre mest attraktiva kommunerna i Stockholms län. Förvaltningen har under 2013 arbetat med att ta fram en pedagogisk plattform som baseras på aktuell pedagogiskforskning. Arbetet med den pedagogiska plattformen tydliggör vad alla barn och elever ska möta i förvaltningens verksamheter. Genom detta visar förvaltningen på mod och driv på den mångfald som finns i verksamheterna omtanke om alla barn och elever Plattformen syftar till att bidra till högre måluppfyllelse och likvärdighet i verksamheten. Den ska tydligt ange vad som förväntas av pedagoger och pedagogiska ledare som arbetar i Huddinge. Plattformen är gemensam för alla skolformer och förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Under 2014 ska arbetet med den pedagogiska plattformen samordnas med kommunens visions- och varumärkesarbete för att tydliggöra för chefer och medarbetare i förvaltningen hur de samverkar. Genom att lyfta fram betydelsen av skickliga pedagoger och professionella skolledare samt goda lärmiljöer inriktas plattformen i första hand på målområdet Kunskaper i grundskolans läroplan. Ett tydligt fokus på det pedagogiska arbetet förväntas ge positiva effekter på alla kommunala målområden så som Hållbar samhällsutveckling Nöjda invånare, Attraktiv arbetsgivare och Sund ekonomi. Professionell pedagog En professionell pedagog utövar ett pedagogiskt ledarskap, bedriver god undervisning samt deltar i ett kollegialt lärande. 1. Pedagogiskt ledarskap innebär att pedagogen: Bygger förtroende och respektfulla relationer. Är tydlig ledare bland barn och elever. Har höga förväntningar alla kan nå framgång. Har kommunikativ kompetens. Är medveten om sin egen påverkan på barns och elevers utveckling och lärande. 2. God undervisning innebär att pedagogen: Klargör mål och kriterier för undervisningen. Äger didaktisk förmåga med goda ämneskunskaper i botten. Följer upp undervisningens kvalitet och ger feedback till barn och elever för att de ska utvecklas maximalt. Använder varierade arbetssätt. Utgår från varje barns och elevs tänkande och kunnande. Har insikt om och förståelse för hur barn och elever lyckas med sitt lärande. Har förmåga att utveckla sin egen undervisning och gör mångsidiga insatser för barn och elever i behov av särskilt stöd. 3. Kollegialt lärande innebär att pedagogen: Samarbetar med kollegor. Har förmåga till analys och reflektion. Professionell skolledare En professionell skolledare har ett pedagogiskt och strategiskt ledarskap. 4. Pedagogiskt ledarskap innebär att skolledaren: Har ett undervisningsnära ledarskap. Följer upp undervisningens kvalitet och ger feedback till pedagogerna för att barn och elever ska utvecklas maximalt. Lyfter fram goda exempel i syfte att höja undervisningens kvalitet, uttrycker höga förväntningar och ställer höga krav. Är medveten om sin egen påverkan på verksamhetens kultur och kvalitet. 4 VERKSAMHETSPLAN 2014

164 5. Strategiskt ledarskap innebär att skolledaren: Tar ansvar för resultaten och leder arbetet för ökad måluppfyllelse. Har analytisk och kommunikativ kompetens. Ser till att verksamheten är ordnad och strukturerad. Äger ett normkritiskt förhållningssätt. Stödjande lärmiljö En stödjande lärmiljö utgörs av en god pedagogisk och social miljö. 6. Pedagogisk miljö: Utmärks av en stödjande, utmanande och stimulerande fysisk miljö. Möjliggör arbetssätt som följer och använder omvärld, omvärldsförändring och teknikutveckling i undervisningen, Inbjuder till kreativa och motiverande arbetsformer. 7. Social miljö: Utmärks av arbetsmiljö och förhållningssätt som visar på tolerans och respekt för medmänniskor. Präglas av förtroendefullt klimat mellan lärare och barn/elev och mellan barn/elev och barn/elev. Stöds av gemensamma sociala spelregler samt ordning och reda utan förtryck. Utgår från barns/elevers delaktighet som en naturlig del av all verksamhet. Arbetet med att förankra kommunens kärnvärden fortsätter under Förvaltningen ska identifiera nya vägar för att kommunicera verksamheternas resultat och utveckling, för att på så sätt synliggöra hur förvaltningens arbete stöttar kommunens varumärkesarbete. Åtagande för kommunens vision Förvaltningen åtar sig att under 2014 i samverkan med medarbetare och i facklig samverkan arbeta fram vilka effektområden och effektnivåer den pedagogiska plattformen ska omfatta. Även strategi och sekvens för förankring ska under året arbetas fram tillsammans med chefsgrupperna vid förvaltningen. Ett hållbart Huddinge mål 2030 I Mål och budget pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Avsnittet beskriver hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit samt konkreta målsättningar att uppnå inom områdena: Ansvar för naturresurser Gemenskap och delaktighet i samhällslivet Attraktiva bostadsområden God utbildning och kreativt näringsliv Rik fritid och god hälsa Genom arbete med mål och delmål 2014 ska nämnden sträva efter målbilden för Här beskriver vi vilka aspekter nämnden särskilt tar fasta på gällande mål 2030 i Mål och budget och hur detta återspeglas i nämndens mål, delmål och åtaganden. Genom läroplanen har skolan bland annat ansvaret att främja barns och elevers respekt för vår gemensamma miljö samt att förmedla och förankra grundläggande demokratiska värderingar och främja en aktning för varje människas egenvärde. Skolan arbetar även för att utveckla förståelsen bland barn och elever för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Barn och utbildningsförvaltningens bidrag till ett Hållbart Huddinge 2030 bedrivs alltså främst i våra skolor där grunden för ett livslångt lärande läggs. I Huddinge ska vi arbeta utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Vi ska göra mer av det som vi vet ger resultat och arbeta aktivt för att skolor med lägre resultat höjer sin måluppfyllelse. För att ytterligare förstärka utbildningen i Huddinges skolor och för att nå en hållbar utveckling på lång sikt kommer vi att ha ett fortsatt fokus på entreprenörskap, samt på språk-, matematik- och IT-utveckling. GRUNDSKOLENÄMNDEN 5

165 Grundskolenämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2014 samt nämndens verksamhetsidé. Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen mäts, senaste mätresultat, etappmål för planeringsåret samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellerna följer text där vi beskriver vilka åtgärder som planeras för året för att nå ökad måluppfyllelse. Nöjda invånare Grundskolenämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Kommentarer GOD KOMMUNAL VERKSAMHET (1.2) Senaste mätresultat är från läsåret 2012/2013. Föregående mätresultat är från läsåret 2011/2012. Under läsåret 2011/2012 genomfördes det inte några föräldraenkätsundersökningar i grundskolan eller barnenkäter i skolbarnsomsorgsverksamheten (fritidshem). Elever är nöjda med sin skola Elevenkät tidigaredel Flickor Pojkar Elevenkät senaredel Flickor Pojkar 89 % (90) 89 % (92) 89 % (88) 74 % (77) 75 % (80) 74 % (76) Föräldrar är nöjda med sitt barns skola Föräldrar är nöjda med sitt barns fritidshem Mått saknas (--) Mått saknas (--) VALFRIHET MED KVALITET (1.4) Senaste mätresultat är från ht Föregående mätresultat är från ht Alla föräldrar och elever kan fritt välja utbildning och skola Förstahandsval 81 % (86) God kommunal verksamhet Kvalitetsarbete Skollagen betonar att vi ska bedriva ett kvalitetsarbete som tillåter insyn från olika intressenter. För att underlätta elevers och föräldrars önskemål av skola redovisas numera olika resultat i kommunens jämför service. Jämför service uppdateras årligen i god tid före skolvalet. På finns även kvalitetsdeklarationer för grundskola. Förvaltningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån skollagens krav, både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Mer om detta går att läsa i internkontrollplanen. 6 VERKSAMHETSPLAN 2014

166 E-förvaltning Under 2014 kommer arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e-förvaltning, att accelerera. Den nya e-strategin, som förväntas antas av kommunfullmäktige i slutet av 2013, med tillhörande handlingsplan kommer att vara ett styrande dokument i detta. Arbetet med behovsanalys, arkitektur och metodstöd för effektiv utveckling av e-tjänster kommer att fortsätta för att säkerställa att fokus läggs på utveckling som gynnar både kunder och verksamhet. Under 2014 kommer förvaltningen att arbeta för att effektivisera de befintliga e-tjänsterna så att de blir mer automatiserade i det interna arbetet. Det rör ansökan om konto skola 24, ansökan om skolskjuts och ansökan om modersmålsundervisning. Nyhet för året för grundskolans del är att skolansökan med hjälp av en e-tjänst kommer att erbjudas vårdnadshavarna. Smartare arbetssätt Skolansökan via e-tjänst kommer troligen att underlätta arbetet rörande registreringar. Sociala medier Det är viktigt att skapa samsyn i hantering av samt förståelse för vikten av snabbhet när vi hanterar frågeställningar i sociala medier. Förvaltningens arbete med sociala medier är tätt förknippat med varumärkesarbetet, då vårt sätt att hantera inlägg speglar hur vi lever upp till våra kärnvärden. För att öka förståelsen för vikten av professionellt hanterande av sociala medier ska ett internt förankringsarbete ske under första halvan av Förvaltningen ska även ta fram en plan för hur vi ska arbeta med sociala medier utifrån våra prioriterade områden språkutveckling, matematikutveckling och ITutveckling för lärande. Valfrihet med kvalitet Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar för att med start i januari 2014 genomföra ansökan till förskoleklass via en e-tjänst. Förstahandsval Huddinge kommun har problem med mottagande av elever utifrån föräldrars förstahandsval, särskilt till förskoleklass och årskurs 1. Detta har medfört för hösten 2011 att 9 procent, hösten 2012 att 14 procent och för hösten 2013 att 19 procent inte fick sitt förstahandsval tillgodosett. Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att tillsammans med kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden aktivt verka för att lokalisera var och när skolor måste stå klara för att vända denna trend se mer under avsnittet ansvarsfullt byggande. Likvärdig behandling Likabehandlingsarbete Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Det finns två lagar som ska skydda elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (6 kapitlet) och diskrimineringslagen. Det är Barn- och elevombudet som tillsammans med Skolinspektionen bevakar reglerna om kränkande behandling i skollagen (6 kapitlet) och Diskrimineringsombudsmannen som bevakar diskrimineringslagen. Förvaltningen avser ge fortsatt stöd i arbetet med att varje skola ska ha en Plan mot diskriminering och kränkande behandling som lever upp till de lagkrav som finns på området. Såväl upprättade rutiner som det stödmaterial som förvaltningen tillhandahåller bygger på Skolverkets Allmänna råd - Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Allmänna råd syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en enhetlig rättstillämpning. Effektiva och evidensbaserade arbetssätt ska användas i skolorna och återfinnas i respektive skolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förvaltningen har inte funnit ett särskilt metodprogram som täcker in samtliga områden som Allmänna råd på området föreskriver. Förvaltningen kommer därför att ha allmänna råd som sin utgångspunkt i arbetet. Åtagande för likvärdig behandling Regelbunden fortbildning av kontaktpersoner från samtliga grundskolor i syfte att utveckla likvärdigheten inom området. Rutiner och syn på dokumentation, anmälningsplikt, kartläggning och övriga områden som ryms inom Plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer att behandlas. Förvaltningen kommer att göra regelbundna uppföljningar av skolornas likabehandlingsarbete som redovisas på grundskolenämnden Bra att leva och bo i Huddinge Arbetet med den pedagogiska plattformen har klargjort vad varje elev skall möta varje dag i form av skickliga pedagoger, professionella ledare och goda lärmiljöer. Genom att vi ständigt arbetar för att förverkliga denna vision arbetar vi för att det ska bli bra att leva och bo i Huddinge. Skolors dimensionering Skollokalbehov och planering måste ligga i fas med kommunens ambition och prognoser för bostadsbyggande så att GRUNDSKOLENÄMNDEN 7

167 det blir fortsatt attraktivt för barnfamiljer att bo och verka i Huddinge. Hållbar samhällsutveckling Grundskolenämndens mål och resultat Utveckling av naturupplevelser Kommunen har som gemensamt prioriterat område att utveckla Huddinges naturupplevelser. Grundskolan kommer att bidra genom att beskriva hur skolorna tar del av dessa i dagsläget och vilka åtgärder som kan göra naturupplevelserna än mer tillgängliga för skolans elever. Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) KUNSKAP (2.5) Senaste mätresultat gällande kunskaper är från juni Föregående mätresultat gällande kunskaper är från juni Senaste mätresultat baserade på elevenkäter är från mars 2013 Föregående mätresultat baserade på elevenkäter är från mars 2012 Under läsåret 2011/2012 genomfördes det inte några föräldraenkätsundersökningar i grundskolan eller barnenkäter i skolbarnsomsorgsverksamheten (fritidshem). Etappmål 2014 Kommentarer Alla elever når de nationella kunskapsmålen Kunskapsmål årskurs 3 1 Flickor Pojkar Betyg årskurs 6 2 Flickor Pojkar Betyg, Gymnasiebehörighet yrkesförberedande program 3 Flickor Pojkar 87 % (84) 90 % (86) 84 % (82) 89 % (--) 90 % 88 % 88,8 % (88,6) 87,7 % (89,1) 89,7 % (88,3) Minst godkända betyg i minst 16 ämnen Flickor Pojkar 86 % (85) 85 % (86) 86 % (83) Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling 4 Elevenkät tidigaredel Flickor Pojkar Elevenkät senaredel Flickor Pojkar Barnenkät fritidshem Flickor Pojkar 8,0 (--) 8,1 (--) 8,0 (--) 6,6 (--) 6,5 (--) 6,7 (--) 7,7 (--) 7,8 (--) 7,6 (--) Alla barn och elever Mått saknas -- (--) 1 Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i kursplanerna i matematik och svenska/svenska som andraspråk vårterminen Andel elever med minst betyget E i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk samt fem andra ämnen vårterminen Från och med år 2011 har nya behörighetsregler för antagning till gymnasieskolan börjat tillämpas. 4 Påståendena i enkäten som ligger till grund för styrtalet har reviderats och årets styrtal är därför inte jämförbart med föregående år. 8 VERKSAMHETSPLAN 2014

168 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer Etappmål 2014 Kommentarer Alla nyanlända elever erbjuds modersmålbaserad inlärning Andel elever som bedöms ha ett behov av studiehandledning som också får studiehandledning 94 % NORMER OCH VÄRDEN (2.3, 2.5) Senaste mätresultat är från läsåret 2012/2013. Föregående mätresultat är från läsåret 2011/2012. Under läsåret 2011/2012 genomfördes det inte några föräldraenkätsundersökningar i grundskolan eller barnenkäter i skolbarnsomsorgsverksamheten (fritidshem) Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö Elevenkät tidigaredel Flickor Pojkar Elevenkät senaredel Flickor Pojkar Barnenkät fritidshem Flickor Pojkar 8,5 (8,5) 8,5 (8,5) 8,5 (8,4) 7,5 (7,6) 7,4 (7,5) 7,6 (7,7) 8,7 (--) 8,7 (--) 8,6 (--) ANSVAR OCH INFLYTANDE (2.2, 2.5) Senaste mätresultat är från läsåret 2012/2013. Föregående mätresultat är från läsåret 2011/2012. Under läsåret 2011/2012 genomfördes det inte några föräldraenkätsundersökningar i grundskolan eller skolbarnomsorgsverksamheten (fritidshem). Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i skolan och fritidshemmet Elevenkät tidigaredel Flickor Pojkar Elevenkät senaredel Flickor Pojkar Barnenkät fritidshem Flickor Pojkar 8,3 (--) 8,5 (--) 8,1 (--) 7,2 (--) 7,3 (--) 7,1 (--) 7,1 (--) 7,2 (--) 6,9 (--) EKOSYSTEM I BALANS (2.1) Senaste mätresultat är från första halvåret Andel ekologiska livsmedel Livsmedelsinköp 32,5 % (33,7) 37 % Kunskap Förvaltningen vill vara tydlig i att arbetet i de pedagogiska verksamheterna ska följa skollagen och bygga på forskning och beprövad erfarenhet. För skolornas del har John Hatties forskningssammanställning av vad som verkligen ger effekt i skolan varit viktig. Det är med den bakgrunden som förvaltningens ledningsgrupp stått bakom arbetet med den pedagogiska plattformen som anger kännetecken på vad som utmärker en professionell lärare, professionell skolledare och en god lärmiljö. Fortsatt fokus på kunskapsresultaten Skickliga Lärare Nästa omgång förstelärare skall utses under våren 2014 med start höstterminen I kommande omgång kommer förvaltningen att ta fram tydliga kravprofiler på dessa tjänster samtidigt som rektorer formulerar tydliga uppdrag för dessa tjänster. Tanken är att vi kommer att ha två former av förstelärare, en med lokala uppdrag på respektive skola, en med ett GRUNDSKOLENÄMNDEN 9

169 mer kommunövergripande uppdrag. De senare ersätter nuvarande implementeringsorganisation med implementeringsansvariga lärare hösten För att stödja förstelärarna i deras uppdrag och ge kraft åt kommungemensam syn på deras uppdrag, kommer förvaltningen att erbjuda stöd genom centrala nätverk. Grundsärskolan Utifrån grundsärskolornas enkäter och det systematiska kvalitetsarbetet görs bedömningen att grundsärskolorna i Huddinge har ett överlag gott resultat. Skolinspektionen påpekade vid sin inspektion i Huddinge 2011 att vi behöver utveckla vår bedömning och dokumentation kring elevernas måluppfyllelse. Därför kommer vi under året arbeta för att skapa en bättre systematik för bedömning och registrering av måluppfyllelse. Det systematiska kvalitetsarbetet i grundsärskola behöver utvecklas då det idag inte fungerar tillfredsställande. Det statistiska underlaget är för litet för att utifrån detta dra slutsatser på skolnivå, och ännu mindre klassnivå, därför behöver vi ta fram andra eller kompletterande utvärderingsmetoder. Under 2014 kommer formerna för uppföljning i grundsärskolorna att ses över i syfte att öka måluppfyllelsen mot de kommunala och nationella målen. Med den nya skollagen ska alla lärare i grundsärskolan ha en speciallärar- eller specialpedagogexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. Utbildningen omfattar 90 hp. Dessutom krävs förskollärar- eller lärarexamen eller motsvarande. Övergångsperioden är förlängd till 2018 för alla dem som har lärarexamen och behöver komplettera för att bli behöriga speciallärare. Höga förväntningar Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Ur ett elev- och vårdnadshavarperspektiv är det därför viktigt att det finns metoder och kunskap bland lärarna om hur man arbetar inkluderande och möter alla elever med höga förväntningar. En förutsättning är då att samtlig personal inom skolans verksamhet dels har rätt kompetens, dels har kunskap om Huddinges pedagogiska plattform. Plattformen ska fungera som ett gemensamt fundament för alla skolformer och skapa en känsla av sammanhang för den pedagogiska utvecklingen i Huddinges utbildningsverksamhet. Inkludering/Huddinge Know-how Lärare måste få stöd och verktyg för att vi ska kunna inkludera elever i högre utsträckning inom ordinarie verksamhet. Arbetet inom Huddinge Know-how har som syfte att underlätta detta. För närvarande ger Know-how handledning och stöd inom dessa områden: tal- och språkproblematik, ART (Aggression Replacement Training) där man arbetar med social färdighets- moral- och känsloträning, positivt beteende stöd och Tydliggörande pedagogik som riktas mot elever med svårigheter med impulskontroll och de exekutiva funktionerna. Huddinge Know-how bistår således med evidensbaserat stöd och har som fokus att stödja det pedagogiska ledarskapet i klassrummet. Samverkan förskola grundskola gymnasium Förvaltningens ledningsgrupp strävar efter att fler aktiviteter på ett tydligt sätt speglar en samverkan mellan verksamheterna. Den pedagogiska plattformen som arbetats fram under 2013 förankras och implementeras i verksamheterna under Plattformen kommer att vara ett viktigt verksamhetsutvecklingsverktyg och det finns stora förhoppningar knutna till att ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med den pedagogiska plattformen. Effekterna av den ska positivt påverka bilden av Huddinges kommunala utbildningsverksamheter och göra det effektivt att arbeta i våra verksamheter. En ytterligare samverkansaktivitet är arbetet med förvaltningens tre prioriterade områden under 2014: språkutveckling, matematik och IT i utbildningen. Arbetet kommer att bedrivas i de tre verksamheterna men hållas ihop av en projektorganisation för de tre verksamheterna samlat inom respektive område. Övergångar En processgrupp för övergången mellan grundskola och gymnasieskola har bildats inom kommunen. Processägare för denna är grundskole- och gymnasiechefen. Processgruppens kartläggning rörande övergången grundskola gymnasieskola bildar basen för de åtgärder som ska vidtas för att förbättra dessa övergångar. För förskolans del utvärderas årets process för övergång förskola grundskola och bildar underlag för kommande förbättringar. Genusutbildning Att välja mindre könsstereotypt kräver mycket av en ung person som i sin identitetsutveckling på många sätt prioriterar inkludering i kamratgrupper snarare än att gå sin egen väg. Det är viktigt att eleverna väljer sin utbildning och framtida yrken efter sin vilja. Lika viktigt är att valen grundas på korrekt information och kunskap om vad valen innebär för framtiden. Grundskolenämnden har fattat beslut (GSN-2012/ ) om att barn- och utbildningsförvaltningen ska erbjuda studie- och yrkesvägledare och förvaltningens kommunikatörer kompetensutveckling avseende genuskunskaper relaterade till arbetsmarknad. I detta uppdrag ingår också att granska information inför elevernas studieval. Smartare arbetssätt Att säkerställa övergångarna mellan de olika skolformerna medför att vi snabbar kan sätta in stöd där detta behövs. 10 VERKSAMHETSPLAN 2014

170 Barn och elever i behov av särskilt stöd Ett rektorsarbetsutskott där även chefen för skolstöd grundskola ingår, fortsätter och intensifierar arbetet med att utveckla olika verktyg /stödinsatser för elever med behov av särskilda insatser. Behöriga och kompetenta lärare karriärvägar Vårt arbete med att öka behörigheten i klassrummet kommer att fortsätta under 2014 genom att använda vårt kompetens och behörighetssystem KOLL som ett verktyg för att analysera behörighet i varje ämne för varje klass, samt möjlighet att på övergripande nivå se hur behörigheten ser ut avseende ämnen och årskurser. Lärarlyftet kommer att ge möjligheter för de lärare som har behov av att slutföra studier för ökad behörighet. Arbetet med att skapa karriärvägar för lärare fortsätter inom ramen för statens satsningar på förstelärare. Nästa omgång förstelärare skall utses under våren 2014 med start höstterminen I kommande omgång kommer förvaltningen att ta fram tydliga kravprofiler på dessa tjänster samtidigt som rektorer formulerar tydliga uppdrag för dessa tjänster. Tanken är att vi kommer att ha två former av förstelärare, en med lokala uppdrag på respektive skola, en med ett mer kommunövergripande uppdrag. De senare ersätter nuvarande implementeringsorganisation med implementeringsansvariga lärare hösten Språkutveckling Språkutveckling är huvudnyckeln till all skolframgång. En undervisning som är både språk- och kunskapsutvecklande är gynnsam för alla elever men nödvändig för flerspråkiga elever. För att utveckla och förbättra det språkutvecklande arbetet kommer en kartläggning att ske av det arbete som idag bedrivs inom grundskolan. Det är angeläget att utgå från lokala erfarenheter, kunskaper och aktuella resultat för att analysera och ställa dessa mot aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Ett särskilt fokus på språkutveckling kommer att finnas i arbetet med att förbättra likvärdigheten i skolan ur ett områdesperspektiv i Huddinge kommun. Förvaltningen kommer att aktivt verka för att ta tillvara och bidra till att sprida kunskaper och erfarenheter om språkutvecklande arbetssätt och vid behov initiera fortbildning och kompetensutveckling inom detta område. Matematikutveckling Nationella satsningar inom matematiken har avlöst varandra och under pågår en mycket omfattande fortbildningsinsats, Matematiklyftet. Den kommer att omfatta samtliga matematiklärare i grund- och gymnasieskolan. Syftet är att skapa en ny fortbildningskultur genom kollegialt lärande och därigenom utveckla undervisningen. Förvaltningen kommer att nära följa skolornas arbete med matematiklyftet. Nätverk kommer att skapas, dels med syfte att utbyta kunskap, och dels med syfte att kunna ge stöd till verksamheten. Förvaltningen, tillsammans med skolorna, kommer att planera för hur erfarenheter från matematiklyftet ska tas om hand och ge långsiktig effekt. Extra insatser kring matematik sker också genom de matematikutvecklare som anställs på sex skolor. Matematikutvecklarna ges stöd och möjlighet till kunskapsutbyte genom nätverk och vi följer kontinuerligt upp de effektmål som satts upp. IT-utveckling för lärande IT i undervisningen är ett av förvaltningens tre prioriterade områden för åren Till stöd för detta utvecklingsområde finns förvaltningens e-strategi i utbildningen , vilken beslutades i Grundskolenämnden i april Förutom att under 2014 börja arbetet att samla, analysera och sprida resultat och erfarenheter från skolornas arbete med IT i undervisningen, ska förvaltningen arbeta aktivt med att stödja utvecklingen av nätverk av ITpedagoger och att stödja framtagandet av lokala IT-planer. BUF IT och de två IT-pedagogerna följer upp och stödjer utvärderingen av aktiva IT-projekt samt fungerar som resurser för de enheter som vill starta nya IT-relaterade aktiviteter. Åtagande för kunskap Förvaltningen åtar sig prioritera arbetet med språkutveckling, matematikutveckling och ITutveckling för lärande 2014 till Arbetet med dessa tre områden sker i respektive verksam-het men följs, stöds och sprids av en verksamhetsövergripande projektorganisation. Förvaltningen kommer i februari-april 2014 under ledning av kommunens genuspedagog erbjuda grundskolans studie- och yrkesvägledare samt kommunikatörer kompetensutveckling som innefattar att motverka könsstereotypa gymnasieval samt genusgranskning av informationsfoldrar. Förvaltningen ser till att fler skolor får tillgång till och nyttjar Huddinge Know-hows tjänster. Förvaltningen skall utveckla samarbete mellan Huddinge Know-how, psykologer och specialpedagog inom skolstödet. Normer och värden Klassrumsmiljö och studiero För att uppnå en god lärmiljö i klassrummen är läraren den enskilt viktigaste faktorn. Grundskolan har under flera år fokuserat på ledarskapet i klassrummet. Satsningen fortsätter dels via stöd och tydliga uppdrag för kommunens GRUNDSKOLENÄMNDEN 11

171 förstelärare dels via det ovan nämnda arbetet inom ramen för Huddinge Know-how. En tydlig Pedagogisk plattform bildar basen för detta arbete. Ansvar och inflytande Elevernas ansvar i skolan är tydligt kopplade till de entreprenöriella förmågorna vi ska utveckla hos eleverna som beskrivs i kapitel 1 i Lgr11: En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Åtagande för ansvar och inflytande För att förverkliga detta avsnitt i läroplanen för grundskolan, erbjuder barn- och utbildningsförvaltningen en ettårig utbildning i Entreprenöriellt lärande och IT. Fram till idag har 80 grundskolelärare, från åtta grundskolor, deltagit i utbildningen. Ekosystem i balans I Plan för miljöarbete, antagen i kommunfullmäktige 2010, finns en metodbeskrivning för hur kommunen ska arbeta med sitt interna miljöledningsarbete. Miljöledningssystemet utgår från kommunens ordinarie styr- och uppföljningssystem, vilket innebär att verksamheterna ska arbeta enligt denna för att uppnå ständiga förbättringar även på miljöområdet. Ett första steg är att kartlägga miljöaspekter för verksamheterna. För att underlätta i detta arbete har miljösamordningsgruppen utformat en mall. Mallen ska fungera som ett stöd och hjälp i verksamheternas kartläggningar. Syftet är att skapa vetskap om vilka miljöaspekter som har störst miljöpåverkan inom verksamheterna. Kartläggningen ska göras på avdelnings-/enhets-/arbetsplatsnivå och sammanställas på förvaltningsnivå. Nästa steg är sedan att utifrån kartläggningen ta fram mål och åtgärder och sedan följa upp om dessa har gjorts och om man har närmat sig målet. Uppföljning av miljökartläggningen görs först i delår 2, då kan verksamheterna fokusera och arbeta långsiktigt och genomgripande med miljökartläggningen. Ekologisk mat Ekologisk mat ska i ökad utsträckning serveras på grundskolorna. Varje skola ska under året avropa lägst 37 procent ekologiska livsmedel av sina totala inköp. För att nå målet ska fler ekologiska huvudkomponenter in på matsedeln vilket är extra viktigt att tänka på för de skolor som själva skriver sin matsedel. Fortsatt fokus läggs på att laga mat från grunden, erbjuda en helt vegetarisk dag i veckan och att säsongsanpassa inköpen av frukt och grönt. För att öka kvaliteten på maten är det viktigt med utbildade kockar eller personal med motsvarande kunskap i våra skolkök. Under höstterminen ska grundskolorna använda sig av det webbaserade enkätverktyget SkolmatSverige enligt nämndbeslut. Förvaltningen tar del av resultatrapporterna och redovisar en analys i delår 2. Avfall Varje skola ska under året väga sitt matsvinn en vecka under våren och en vecka under hösten. Resultatet ska analyseras och bearbetas på skolan med inriktning att minska svinnet med 20 procent. Transporter Under 2013 har projektet samordnad varudistribution på Södertörn startat. Målet med samordnad varudistribution är att ändra transportsystemet inom och till respektive kommun och med det minska det totala antalet transporter. Syftet är att få till stånd en rad miljöförbättringar, där färre transporter innebär reducering av koldioxid, kvävedioxider och partiklar. En rad andra positiva effekter tillkommer också, till exempel att reducerat antal transporter medför positiva effekter på hälsan, till exempel färre barn insjuknar i barnastma och luftrörsinfektioner. Vidare innebär färre transporter i känsliga områden en ökad trafiksäkerhet. Färre transporter medför också mindre slitage på vägarna. För barn- och utbildningsförvaltningens del handlar det om förändringar i framför allt livsmedelstransporterna. Genomförandet av samordnad varudistribution sker under Undervisning om hållbar utveckling I kapitel 1 i Lgr11 beskrivs skolans uppdrag utifrån fyra olika perspektiv. I miljöperspektivet beskriver man att skolan skall ge eleverna möjlighet att både ta ansvar för den miljö de själva kan påverka direkt och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Energiförbrukning Huge Fastigheter AB har i sina ägardirektiv ett energibesparingskrav på 20 procent till 2020 och 50 procent fram 12 VERKSAMHETSPLAN 2014

172 till De förskole- och skolbyggnader som barn- och utbildningsförvaltningen beställt av Huge de senaste två åren har en väsentligt lägre energiförbrukning med endast en fjärdedel av vad det befintliga lokalbeståndet förbrukar. Jämlikhet Mottagande av nyanlända Modersmålsundervisning studiehandledning Flera av våra lärare kommer att delta vid nationella och internationella språkkonferenser för modersmålslärare som Skolverket inbjuder till. Vi hoppas även kunna fortsätta starta nya språk och tillfredsställa det ökande behov av studiehandledning under Mottagande av nyanlända Förvaltningen har aktivt valt att starta grupper för nyanlända i områden som vanligtvis inte varit berörda av inflyttningen. Därmed hoppas vi uppnå en bättre språklig miljö för berörda elever genom att vi sprider grupperna. Resurscentrum för nyanlända, RCN, är en stödfunktion inom barn-och utbildningsförvaltningen som arbetar mot alla tre skolformerna enligt de riktlinjer som fastställts i nämnderna. RCNs uppdrag är att samordna mottagandet av nyanlända elever i förskolan, grundskolan och gymnasiet och att medverka i enheternas kartläggning av barnens och elevernas förutsättningar. Initialt ansvarar RCN för elevhälsans psykosociala och medicinska stöd till de nyanlända eleverna. RCN samverkar med andra aktörer inom och utanför kommunen och samlar och sprider kunskaper om lagar, bestämmelser och ny forskning i ämnet samt verkar för fortbildning till förskole-och skolpersonal i frågor gällande detta. Under året kommer en översyn av RCNs verksamhet att ske för att åstadkomma ett större fokus på barns- och elevers lärande. Hbt-certifiering Förvaltningen försöker få någon eller några skolor helt eller delvis att bli hbt-certifierade som en del i vårt normkritiska arbete. De eventuell skolor som omfattas av certifiering skall vi i så fall följa upp huruvida det påverkar kunskapsresultat och enkätresultat. Åtagande för jämlikhet Förvaltningen försöker få någon eller några skolor att helt eller delvis bli hbt-certifierade. Områdesutveckling Vårby Vårby är en kommundel som kännetecknas av många kvaliteter med dess goda kollektivtrafikläge, närhet till natur och stränder samt väl utbyggd kommunal service och närhet till Kungens kurva. Samtidigt är Vårby en kommundel som har stora utmaningar vad gäller till exempel arbetslöshet, skolresultat, ohälsotal och utanförskap. Detta har varit känt länge och olika insatser har genomförts med goda resultat på individnivå. För att Vårby ska bli en attraktiv kommundel behöver kommunen kraftsamla och fokusera på åtgärder som på lång sikt kan innebära strukturella förändringar. Under 2013 upprättas en målbild för Vårby genom nedbrytning av Huddinges mål för Med utgångspunkt från dessa tas åtgärder fram för att göra det möjligt att gå från dagens läge till det önskade läget. För att detta ska lyckas krävs att alla verksamheter prioriterar insatser i Vårby. Flemingsberg Huddinge kommun har under flera år arbetat intensivt med att utveckla den regionala stadskärnan Flemingsberg. Arbetet har skett både på kommunnivå med särskilda insatser från Huddinge kommuns sida, och i ett länsperspektiv där flera andra aktörer som Botkyrka kommun, Stockholms Läns Landsting och akademierna i Flemingsberg varit aktiva. Den centrala delen av utvecklingsarbetet i Flemingsberg har vilat på fem strategier som finns beskrivna i utvecklingsprogrammet för Flemingsberg. Dessutom har en stiftelse, Flemingsberg science, bildats för att skapa ytterligare fokus på att ge nya idéer inom hälsosektorn kommersiell livskraft. Under 2012 väcktes frågor kring takten i utvecklingsarbetet av Flemingsberg. Stadsdelen kom dessutom ytterligare i fokus då Flemingsberg definierades som ett strategiskt område för Huddinge i samband med den strategiutveckling som kommunens ledningsgrupp genomfört. Bland annat konstaterades att nulägesbilden av Flemingsberg varierade mellan olika aktörer samt att det var svårt att göra en bedömning av framstegen i utvecklingsprogrammet. Därför startades ett utredningsprojekt för att skapa en bred nulägesanalys av stadskärnan. Arbetet med denna analys beräknas vara klar under fjärde kvartalet Med detta underlag kommer sedan en process ta vid som fokuserar på att ta fram en konkret målbild för Flemingsberg som är tydlig och lätt att följa upp. Satsningar inom områdena Under året kommer en ledarskapsutbildning att genomföras som riktar sig till chefer i Vårby och Flemingsberg. Förvaltningen har en särskild satsning på matematikutvecklare inom nämnda områden. GRUNDSKOLENÄMNDEN 13

173 Hösten 2012 startade ett arbete för att öka likvärdigheten i skolor och förskolor och bidra till att minska de skillnader i måluppfyllelse som finns mellan våra skolor. Målsättningen för detta arbete är skapa ett forum för erfarenhetsutbyte där man lär av varandra och även får inspiration utifrån. Arbetet utgår från de gemensamma utvecklingsområden som identifierats och leds av utvecklingsenheten som områdesvis träffar rektorer och förskolechefer kring de frågeställningar man valt att samverka kring. Positivt näringslivsklimat Entreprenörskap Elevernas ansvar i skolan är tydligt kopplade till de entreprenöriella förmågorna vi ska utveckla hos eleverna som beskrivs i kapitel 1 i Lgr11: En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Östra grundskolan, kommer som första grundskola i Stockholms län, att genomföra UF företagande med elever i årskurs 9. Dessa elever kommer även att delta i Ung och företagsam i Huddinge, Huddinges lokala UF mässa för UF företagen på Gymnasiet. Praktikplatsen läggs ner I takt med att arbetsmarknaden förändras ställer arbetslivet fler och högre krav på de elever som söker praoplats. Företagen vill i högre utsträckning att eleverna själva tar kontakt och i vissa fall vill de även träffa dem för en kortare intervju. De är inte längre intresserade av att ta emot praoelever via en pool. Tillgången på platser är idag så låg att vi ser det som bästa lösningen att lägga ner Praktikplatsen. Studie- och yrkesvägledare eller lärare lyckas bättre med att hitta praoplatser eftersom de har en relation med eleverna, och bättre kan motivera varför eleven passar på just den arbetsplatsen. Vi anser att det är viktigt att eleverna får med sig bred kunskap om arbetsmarknaden och dess förändring vilket ingår i grundskolans satsning på entreprenöriellt lärande (ELIT). System och verktyg för administration, Marknadsföringen av feriepraktiken och Informationen till elever och handledare. I det datasystem som köpts in till feriepraktiken finns behov av förbättringar i form av enklare sökvägar och bättre verktyg för statistik och uppföljning. Marknadsföringsmässigt är målet att alla ungdomar som kan och vill söka till feriepraktiken ska få kännedom om att denna möjlighet finns. Nästa år planerar vi att gå ut till samtliga studie- och yrkesvägledare på gymnasiet och grundskolor med årskurs 9 för att informera om feriepraktiken. Utöver detta sker annonsering i lokalpress, information på huddinge.se och Sommarjobbsmässan. Informationen till ungdomarna och handledarna behöver förbättras ytterligare. Ungdomarna behöver i än större utsträckning förstå vilka krav och förväntningar som ställs i samband med ett feriepraktiksjobb. Vi planerar att fortsätta med informationskvällar för alla ungdomar som får en plats, då det upplevs som ett mycket bra sätt att både ta upp och fånga upp viktiga frågor och funderingar. En större tydlighet krävs också gentemot handledarna gällande ansvaret och rutinerna för att fylla i och skicka in tidrapporterna. Vi fortsätter även med handledarträffar för respektive förvaltning och information till ansvariga chefer. Utifrån ett områdesperspektiv ser vi också positivt på en fortsatt satsning på Vårbyprojektet Tillsammans för Vårby som sker inom ramen för feriepraktiken. Feriepraktik i grundskolan Grundskolan är en arbetsplats som tar emot feriepraktikanter i den utsträckning enheterna har möjlighet. Feriepraktik är ett viktigt insteg för många ungdomar i arbetslivet. Medverka till att ta fram särskilda anställningar för ar-betslösa försörjningsstödtagare Förvaltningen kommer att fortsätta medverka till och erbjuda platser inom nämndens verksamhetsområde i projektet 150 Huddingejobb. Åtagande för positivt näringsklimat Östra grundskolan, kommer att genomföra UFföretagande med elever i årskurs 9. Arbetslinjen i fokus Feriepraktik 2013 tilldelades cirka 440 ungdomar en feriepraktikplats under någon av sommarens tre perioder. Gensvaret från praktikplatserna och de ungdomar som sökt har varit mycket stort. Under 2014 är det framförallt tre områden som behöver utvecklas: 14 VERKSAMHETSPLAN 2014

174 Folkhälsa Förbättra livschanser för alla barn och unga Samkraft Inom skolstöd grundskola kommer vi under 2014 att fortsätta med metodutveckling kring barn med hög frånvaro. Ett arbetssätt håller på att utformas tillsammans med mobila teamet och LIHF (Lösningsinriktad intensiv hemmabaserad familjebehandling) inom socialtjänsten. Målet är att förebygga och snabbt hjälpa de elever, där grundskolan signalerar om frånvaro. Internationellt arbete Poängtera styrning som utgår ifrån EU-organ Grundskolenämnden beslutade i april 2013 om förvaltningens e-strategi för IT i utbildningen Arbetet med implementeringen av e-strategin förstärks under Förutom att läroplanen för grundskolan stipulerar att eleverna ska ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning, bygger e-strategin även på internationella dokument som rekommendationen EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande från Av de åtta nyckelkompetenserna är digital kompetens en. Omvärldsbevakning, internationella jämförelser En viktig del i förvaltningens utvecklingsarbete är att fortlöpande följa det som sker i omvärlden inom utbildningsvetenskapen. Vi kommer att fortsätta bevakningen av nationell och internationell forskning och resultatredovisning, vilket bland annat innefattar OECD, SKL, Skolverket och FOU. Materialet värderas och analyseras med syfte att bidra till kommunens skolutveckling. Demokrati Nämndprocessen Under 2013 har förvaltningen fortsatt utvecklingen av ärendehantering i kommunens ärende- och dokumenthanteringssystem W3D3. Nämndsekretariatet- och registratur deltar aktivt i en kommungemensam samordningsgrupp för administration, där man bland annat kontinuerligt arbetar med gemensamma rutiner för en enhetlig nämndprocess. Fler och fler av grundskolenämndens ledamöter övergår från pappershandlingar till en digital möteshantering med hjälp av läsplattor. Publicering av nämndhandlingar och protokoll på Huddinge kommuns hemsida har under året utvecklats och gett en ökad tillgänglighet för dessa dokument. Förvaltningen arbetar ständigt med att upprätthålla, utveckla och förbättra årsplanen för nämndadministration, från handläggning av ärenden till beslutsfattande. Ansvarsfullt byggande Väl utbyggd kommunal service Det krävs ett nära samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen, andra förvaltningar och ansvariga för mark och exploateringsfrågor i kommunen. Mark för nya skolbyggnader och bra utemiljöer måste ges en hög prioritet i kommunens mark- och planarbete. Barnkonsekvensanalyser bör tillämpas i detaljplaneprocessen. Fler skolor i takt med att Huddinge växer Aktivt verka för att lokalisera var och när skolor skall byggas Lokaliseringsförslag till nya grundskolor görs i samband med nämndens årliga beslut om yttranden över kommunens projektplan och nämndens beslut om lokalförsörjningsplan. Smartare arbetssätt Hur arbetsprocessen i kommunen kan förbättras när det gäller mark för nya grundskolor utreds för närvarande. Passivhus Kommunfullmäktige beslutade i september 2010 om Huddinges klimat- och energiplan. Enligt denna och det avsnitt som gäller nybyggnation är målet att det på kommunalägd mark så långt som möjligt ska byggas energieffektiva byggnader enligt minst passivhusstandard eller byggnader som producerar mer energi än de förbrukar. Lagstiftning på energiområdet måste dock först göra det möjligt att hantera och tillgodogöra sig ett energiöverskott i en byggnad. GRUNDSKOLENÄMNDEN 15

175 Attraktiv arbetsgivare Grundskolenämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) AKTIVT LEDARSKAP (3.1) Etappmål 2014 Kommentarer Det samlade resultatet av svaren från delfrågorna effektivitet, återkoppling, ledarskap, målkvalitet Medarbetarenkät Ledarskapsprofil Kvinnor Män 66,2 (62,7) 66,2 (63,6) 67,1 (61,9) Riktvärde 68 VILJA OCH FÖRMÅGA (3.2) Det samlade resultatet av svaren från delfrågorna delaktighet, socialt klimat lärande i arbetet, medarbetarskap Medarbetarenkät Medarbetarprofil Kvinnor Män 75,5 (73,7) 75,6 (74,3) 75,3 (72,4) Riktvärde 75 GODA FÖRUTSÄTTNINGAR (3.3) Det samlade resultatet av medarbetarenkäten Medarbetarenkät Prestationsnivå Kvinnor Män 68,9 (66,2) 68,9 (66,5) 69,3 (65,7) Riktvärde 70 Total sjukfrånvaro Perioden okt 2012 sep 2013 Totalt 5,9 % (5,8 %) Kvinnor 6,2 % (6,1 %) Män 5,0 % (4,8 %) 5 % 5 % 4 % Korttidsfrånvaro 0-14 dagar Perioden okt 2012 sep 2013 Totalt 2,4 % (2,6 %) Kvinnor 2,4 % (2,6 %) Män 2,4 % (2,6 %) 2 % 2 % 2 % Arbetet med att bibehålla och öka Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare har fortsatt hög prioritet. Medarbetares vilja, förmåga, ansvars- och servicekänsla är centrala för verksamhetens resultat och kvalitet. Därför att det angeläget att kommunen genom sin personalpolitik skapar förutsättningar för medarbetarna att göra en bra insats och förstå syfte, sammanhang och den egna rollens betydelse. En god personalpolitik ger förutsättningar för engagerade och professionella medarbetare som ständigt utvecklar och förbättrar servicen till kommuninnevånare och brukare. För att mäta de tre delmålen under målet Attraktiv arbetsgivare används tre olika mått; Ledarskapsprofil, Medarbetarprofil och Prestationsnivå. Varje område har ett vetenskapligt validerat riktvärde. Riktvärdet eller ett högre tal än riktvärdet indikerar att organisationen har kraft att förändras, har högt välbefinnande och löper liten risk för ohälsa. För att öka attraktiviteten kommer vi att fortsätt att utveckla former för och inrätta karriärtjänster i våra skolor. Riktvärden för grundskolan Under 2014 fortsätter vi det målmedvetna arbetet inom varje delmål för att utveckla resultaten av medarbetarenkäten. Medarbetarundersökningen genomför 2014 i januari. Aktivt ledarskap Genom att arbeta med och utveckla ett aktivt ledarskap lägger kommunen grunden för ett gott verksamhetsresultat. Grundskolans rektorer och chefer fick ett förbättrat resultat på ledarskapsprofilen vid den senaste mätningen, 66,2 (66,2 för kvinnor och 67,1 för män), att jämföras med riktvärdet på 68. Ett delområde i ledarskapsprofilen Målkvalitet uppvisade dock förbättringspotential. Åtagande aktivt ledarskap I SK-dokumenten för respektive skola kan verksamhetsmålen beskrivas på ett sätt så att målen blir tydliga, realistiska och utvärderingsbara för medarbetarna. Under 2014 kommer grundskolan också att dra nytta av det kommunala chefsförsörjningspro- 16 VERKSAMHETSPLAN 2014

176 grammet Ledarskaps Forum, genom att ha deltagare i programmet. Vilja och förmåga Medarbetarskapet ska kännetecknas av motivation och engagemang, professionalism, ansvars- och servicekänsla samt en vilja att utvecklas och att bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. Det pågående arbetet med den pedagogiska plattformen är en viktig del i detta Grundskolan har engagerade medarbetare med en medarbetarprofil som vid senaste mätningen låg på 75,5 (75,6 för kvinnor och 75,3 för män) att jämföras med riktvärdet 75. Åtagande för vilja och förmåga Medarbetarprofilen följs upp genom medarbetarenkäten som genomförs i januari Goda förutsättningar För att medarbetare och chefer ska kunna bidra med sin vilja och förmåga krävs att kommunen som arbetsgivare ger rätt förutsättningar för att utveckla och ta tillvara medarbetarnas engagemang. Det ställer krav på ett långsiktigt arbete med insatser för kompetensutveckling, inflytande och delaktighet, aktiv lönepolitik och jämställdhet och mångfald. Grundskolans samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallade prestationsnivån, var vid senaste mätningen 68,9 (68,9 för kvinnor och 69,3 för män), att jämföra med riktvärdet på 70. Det är ett förbättrat resultat i jämförelse med föregående år. Arbetsmiljöfrågorna är viktiga inom grundskolan. För att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön pågår ett systematiskt och förebyggande arbete på alla arbetsplatser. Medarbetarenkäten är ett sätt att följa upp arbetsmiljöfaktorerna under Den totala sjukfrånvaron är ett annat viktigt mått och under 2014 kommer grundskolan särskilt att arbeta med de längre sjukskrivningarna. Grundskolan har utifrån en analys av de senaste årens medarbetarenkät uppmärksammat de stressrelaterade frågorna. Även den senaste enkäten visar att upplevelsen av arbetsrelaterad utmattning ligger på 46,2 (47,1 för kvinnor och 42,7 för män) vilket är högre än riktvärdet, som ska ligga under 30. Jämställdhets- och mångfaldsarbete är viktigt för att alla anställda i Huddinge kommun ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Jämställdhets- och mångfaldsplanen ligger till grund för arbetet. Åtagande för goda förutsättningar Inrättande av nya karriärutvecklingstjänster inom samtliga rektorsområden. Uppföljning och analys av lärarbehörigheten i klassrummet. Fortsätta att stärka introduktionsperioden för nyutexaminerade lärare. Möjlighet för lärare att utvidga sin behörighet genom Lärarlyftet. Arbetet med att minska stress och genomföra olika insatser fortsätter under GRUNDSKOLENÄMNDEN 17

177 Sund ekonomi Grundskolenämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) BUDGETHÅLLNING (4.1) Etappmål 2014 Kom mentarer Nämnden har en ekonomi i balans Ekonomiskt utfall i förhållande till budget -3 mnkr helårprognos delår 2 (-0,1 mnkr bokslut 2012) 0 LÅNGSIKTIG BALANS (4.2) Nämnden har en god budgethållning och ett effektivt resursutnyttjande Balanserat resultat över tid 15,3 mnkr Budgethållning En sund ekonomi och en ekonomi i balans är nödvändig för att Huddinge kommun ska kunna skapa långsiktigt förtroende och trygghet hos kommunens invånare och hos medarbetarna i den kommunala organisationen. Viktiga grundförutsättningar för detta är: God kunskap om den ekonomiska situationen. En god framförhållning och regelbunden informativ och tydlig rapportering ger beslutsfattare på olika nivåer en säker grund för att ha kontroll över ekonomin. Tydlig ekonomistyrning. Det ska finnas tydliga former och regler för den ekonomiska dialogen, där beslutsfattare får de styrsignaler och det stöd som krävs för att göra nödvändiga prioriteringar, och där man motiveras att vidta åtgärder som syftar mot en sund ekonomi. Ordning och reda. En säker och effektiv ekonomisk förvaltning understöds av kommunens ekonomimodell, ekonomisystem och ekonomirutiner. När redovisningen är i god ordning, kommunens tillgångar förvaltas väl och kommunen agerar ekonomiskt strukturerat, kan den kommunala organisationen känna trygghet i förvaltningsuppdraget. Ekonomiadministrativ utveckling. Ekonomisk redovisning, rapportering, planering, styrning, förvaltning och utbildning måste utvecklas i takt med förändringar i lagstiftning och omvärld samt med förändrade behov från en organisation i ständig utveckling. Utifrån denna grund är det konkret två faktorer på ekonomiområdet som måste dominera organisationens arbete och som ska prioriteras under de närmaste åren för att uppnå en sund ekonomi. Det handlar i klartext om att hålla budget och att utveckla framgångsrika strategier för en ekonomi i balans. Förutsättningar för budgethållning, nämnden Budgetförutsättningar i ramen innehåller en pris- och löneuppräkning med drygt 2 procent. I ramen 2014 ingår ett effektiviseringskrav på 0,36 procent, 5 mnkr. Grundskolenämnden ersätter andra utförare för cirka 250 mnkr. Arbetet pågår för att skapa en mer effektiv och säkrare utbetalningsprocess införde vi månadsavläsning och utbetalning av grund- och tilläggsbelopp till samtliga utförare. Att månadsvis utbetala medel innebär att vi minimerar den ekonomiska risken som kan uppstå om utförare hamnar på obestånd eller får sitt tillstånd indraget av Skolverket. Enheternas ekonomiska förutsättningar Förvaltningen föreslår att grundbelopp för samtliga utförare höjs med 3 procent. Se mer i separat ärende om bidragsbelopp Åtagande för budgethållning Förvaltningen arbetar för att skapa effektiva processer där ekonomi igår som en naturlig del och där ekonomisk medvetenhet är en framgångsfaktor. Den administrativa bördan på våra rektorer är idag för tung. De bör i större utsträckning lägga kraft och tid på att leda och utveckla verksamheten. För att möjliggöra detta har administrativt stöd med inriktning mot ekonomi rekryterats. Ekonomens uppdrag är att självständigt bistå rektor med beslutsunderlag samt att skapa effektiva processer. Skolans ekonom är också en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Ekonomens ska också underlätta för rektorernas uppdrag att anpassa sin 18 VERKSAMHETSPLAN 2014

178 organisation och rutiner efter politiska beslut. Från och med höstterminen finns skolekonomer på de flesta av skolorna. Rekrytering fortsätter för de kvarvarande skolorna Att de kommunala skolorna har en ekonomi i balans är avgörande för nämndens resultat. För att varje enhetschef ska kunna följa sin ekonomiska ställning måste den ekonomiska informationen vara lättillgänglig och verktygen vara användarvänliga. Dessutom måste det finnas en ekonomisk grundkompetens hos de personer som arbetar med ekonomin på enheterna. Förvaltningen har kraftsamlat för att ge stöd till de rektorer som har ekonomiska svårigheter genom att införa fördjupade dialoger. I de fördjupade dialogerna ingår även stöd från personal-, utvecklings- och kvalitetsavdelning med analys av bland annat elevresultat. Rektor, biträdande grundskolechef och ekonomer träffas i uppföljningsdialoger vår, höst samt vid bokslut och analyserar ekonomin för respektive enhet. Dialogen är ett värdefullt tillfälle för analys av den enskilda skolans ekonomi, elevunderlag och situation. Flera skolor arbetar för att sprida den ekonomiska medvetenheten i sina ledningsorganisationer, bland pedagoger och övrig personal. Införandet av månadsavläsning och utbetalning påverkar också våra kommunala skolor. Skolan erhåller interna intäkter varje månad som tydliggör vilka resurser som finns respektive månad Förvaltningen fortsätter att dokumentera och informera om regler, lagar och rutiner inom det ekonomiadministrativa området. Vi genomför utbildningar och utvecklar vår ekonomiguide (ekonomihandbok) på förvaltningens intranät. Förvaltningen fortsätter arbetet med att utveckla nuvarande ekonomimodell så att den anpassas till informationsbehovet. Förvaltningen ingår i ett kommungemensamt projekt att införa en IT-baserad budget- och prognosprognosmodul. För att ge rektor beslutsunderlag krävs bra verktyg för analys av personalkostnader och elevintäkter Införandet av elektronisk handel fortsätter. Rutinerna kring beställningar på varje enhet struktureras tillsammans med förvaltningen. Att strukturera beställningarna för att öka köptroheten och bli mer kostnadseffektiv är några av målsättningarna Utveckling av LIS, beslutsstöd. Långsiktig balans Huddinge kommuns finansiella mål är satt med inriktning mot en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Målet för resultatnivån är att resultatet ska vara positivt exklusive exploateringsvinster. Nämndens balanserade resultat till och med 2013 är ett överskott på 15,3 mnkr. Åtagande för långsiktig balans I strategier för att få en långsiktig balans arbetar förvaltningen på en rad områden. En central del är dels att ha kunskap om barn- och elevströmmar för en ändamålsenlig planering och dels att få en optimal användning av förvaltningens lokaler. GRUNDSKOLENÄMNDEN 19

179 Ekonomi Driftbudget per verksamhetsområde Budget 2014 per verksamhetsområde motsvarar uppdelningen och ramen i Mål och budget. Driftbudget per verksamhetsområden, mnkr Budget 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Nämnd och ledning 49 48,2 41,1 Grundskola, fritidshem , ,0 Särskola 60 65,2 63,3 Summa netto , ,7 Kommunfullmäktige fattade i juni 2013 beslut om grundskolenämndens ram på sammanlagt mnkr. Budgetförutsättningar i ramen innehåller en pris- och löneuppräkning med drygt 2 procent på helår. I ramen 2014 ingår effektiviseringskrav på 0,36 procent, 5 mnkr. För volymförändringar grundat på befolkningsprognosen får nämnden en utökad ram på 40 mnkr. Enligt fastställd resursfördelning får nämnden 8 mnkr för nya kommunala lokaler. I ramen ingår statsbidrag för ökad undervisningstid i matematik samt statsbidrag för sekretess i skolväsendet. Nyttjande av tidigare fonderade medel av lokalram I verksamhetsplan 2013 beslutades att 4,7 mnkr avseende resurstilldelningen för nya lokaler skulle fonderas, för att nyttas kommande år. Förvaltningen föreslår att nyttja tidigare fonderade medel på 4,7 mnkr 2014 för att delfinansiera utökat lokalbidrag för fler elever hos annan huvudman. Förvaltningen beräknat att antalet elever hos annan huvudman ökar med cirka 300 helårselever Ytterligare en friskola har tillstånd att starta sin verksamhet i Huddinge hösten Under 2013 har en elevökning skett med två nystartade friskolor i Huddinge. Vi ser också ökning av elevantalet friskolor i annan kommun. Förvaltningen har i verksamhetsplan 2014 tagit hänsyn till ökade kostnader för lokalbidrag på sammanlagt cirka 5 mnkr för elever i skola och deras skolbarnsomsorg. Förvaltningen gör bedömningen att den ökade kostnaden för lokalbidrag inte kan göras inom befintlig budget för verksamhetsmedel. Förvaltningen bedömer att kostnad för ökat lokalbidrag på 1 mnkr Den ökade kostnaden har hanterats inom budget Förvaltningen förslag på totalt mnkr Förvaltningens budgetförslag 2014 omsluter mnkr med en obalans på 5 mnkr jämfört med den av kommunfullmäktige beslutade ramen på mnkr. Uppräkning av grundbelopp med 3 procent Förvaltningen föreslår att grundbeloppet för samtliga utförare höjs med 3 procent. Beslut om bidragsbelopp i separat ärende. Resultaträkning, mkr Budget 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Verksamhetens intäkter 117,3 130,9 Personalkostnader 874,5 835,4 Lokalkostnader 202,9 200,3 Övriga kostnader 380,0 363,8 Verksamhetens kostnader 1 457, ,5 Nettokostnad ,6 Budget, netto , ,5 Årets resultat -5 * -0,1 varav uttag Eget kapital Balansresultat 15,4 IB Eget kapital 15,3 UB Eget kapital * Förvaltningens budgetförslag 2014 omsluter mnkr med en obalans på 5 mnkr jämfört med den av kommunfullmäktige beslutade ramen på mnkr. Förvaltningens arbete för att lägga en realistisk budget Förvaltningen arbetar genomgripande med ekonomin i samband med verksamhetsplanen och lyfter på alla stenar för att lägga en så realistisk verksamhetsplan som möjligt. Vi prövar likhetsprincipen i enlighet med Offentliga bidrag på lika villkor, vilket säkerställer vad som ska ingå i grundbelopp och till vem. För att klara av att inrymma all verksamhet inom tilldelad ram samt att möjliggöra en realistisk uppräkning av grundbeloppet har vi omdisponerat medel. Genom prioriteringar har vi också kunnat göra andra satsningar. Ett ökat kostnadsutrymme skapas när vi genomlyser vår intäktssida, som förväntade intäkter vid försäljning av skolplatser till annan kommun och fritidshemsavgifter. Dessa två poster har i verksamhetsplanen möjliggjort finansiering av nya satsningar. 20 VERKSAMHETSPLAN 2014

180 Effektiviseringskravet Förvaltningen har genomlyst sin organisation för att möjliggöra effektiviseringskravet på 5 mnkr. Förvaltningen föreslår att cirka 3 tjänster dras in eller hålls vakanta med en effektivisering på cirka 2 mnkr. Arbetsuppgifterna omfördelas inom befintlig organisation. Förvaltningen föreslår att avgiften för öppen fritidsverksamhet höjs från 300 kr/månaden till 350 kr/månaden. Sammanlagt beräknas ökade intäkter på cirka 0,6 mnkr Förvaltningen förändrar också arbetssätt för att effektivisera verksamheten. Ett mer effektivt arbetssätt ger inte alltid utrymme för neddragning av tjänster utan effekten blir istället ett snabbare utfört arbete, en bättre arbetsmiljö med mindre stress och snabbare svarstider för våra kunder som exempel. Vi väljer också att avveckla viss verksamhet för att klara den ekonomiska ramen. Förvaltningen avvecklar exempelvis PRAO-handläggningen som delfinansierats med Botkyrka och Salem. Viss verksamhet har försenats i år, exempelvis upphandling och införande av den nya lärportalen. I och med detta föreslår förvaltningen att ej nyttjade medel överförs till nästa år, vilket lättar på 2014 års finansieringsbehov. Omdisponering av grundsärskolans ram Elevantalet i särskolan fortsätter att minska trots en ökad befolkning i åldrarna 6-15 år. Bland annat har regelverket kring vilka elever som tillhör särskolans personkrets förändrats. Förvaltningen bedömer att särskolans elever är i behov av mer insatser jämfört med tidigare år. Förvaltningen bedömer att volymen på 152 särskoleelever överstiger både planerat antal och höstens inskrivna i grundsärskola. Gäller även särskolefritidshem. Förvaltningen föreslår att omdisponera volym på 38 särskoleelever, motsvarande 8 mnkr från grundsärskolans ram för att förbättra uppräkningen av grundbeloppet. Omdisponeringen innebär att elevantalet i årets verksamhetsplan kommer att ligga 38 platser lägre än i Mål och budget. Översyn av tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd Förvaltningen har påbörjat en utredning för att förbättra resursfördelningen för barn i behov av särskilt stöd samt att anpassa resursfördelningen till skollagens intentioner. I det grundbelopp som tillfaller samtliga elever finns medel för barn i behov av särskilt stöd. Grundbeloppet har under flera års successivt förstärkts med medel från tilläggsbelopp till grundbelopp. Därutöver finns möjlighet att söka tilläggsbelopp för elever med exempelvis fysiska- och medicinska funktionshinder, elever med grav tal- och språkproblematik. Förvaltningen utreder ny resursfördelningsmodell, att gälla från höstterminen Fattade beslut om tilläggsbelopp gäller för läsåret 2013/2014. Antalet beslut om tilläggsbelopp 13/14 är fler än tidigare. Kostnaderna för vissa insatser/placeringar har varit höga. Förvaltningen bedömer att skolstödet kommer att redovisa underskott i bokslut Med anledning av detta föreslår förvaltningen att skolstödets budget förstärks med 10 mnkr jämfört med verksamhetsplan Finansiering genom omdisponering av ram. Fortsatt utbyggnad av modersmålsundervisning och studiehandledning Modersmålsorganisationen fortsätter att växa. I höst har 46 nya grupper i modersmål startat (totalt över 500 grupper). Under de senaste åren har de yngre eleverna kunnat erbjudas modersmålsundervisning på sina hemskolor. Studiehandledning på annat modersmål är eftertraktat. I höst ökar studiehandledningen med 70 timmar (totalt över 300 timmar). Modersmålsorganisationen befarar underskott 2013 till följd av den höga efterfrågan. Förvaltningen föreslår därför att verksamheten förstärks för att finansiera redan startad verksamhet. Verksamheten förstärks också med medel för att utöka studiehandledningstimmar. Sammanlagt förstärks verksamheten med 3 mnkr. Finansiering genom omdisponering av ram. Investeringar, mnkr Investeringsramen består dels av investeringar enligt lokalplan och dels av ett generellt anslag för investeringar i IT, övriga inventarier samt arbetsmiljöåtgärder. Totalt har nämnden en investeringsbudget på 13 mnkr enligt beslut i Mål och budget Budget 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Lokalplan 3,0 1,3 1,2 IT 5,0 5,0 6,7 Övriga inventarier 5,0 5,7 7,0 Summa netto 13,0 12,0 14,9 Förvaltningen bedömer att investeringsramen avseende lokalplan kommer att nyttjas till mindre investeringar i lokaler, bland annat tillfälliga paviljonger i väntan på den nya Kästaskolan. GRUNDSKOLENÄMNDEN 21

181 Personal Här redovisar nämnden uppgifter som visar personalkostnader, anställda, årsarbetare med mera. Samtliga uppgifter hämtas på LIS-portalen och större förändringar kommenteras. Vidare ska nämnden beskriva hur personalbehov ser ut för verksamhetsåret och vilka eventuella åtgärder nämnden planerar till följd av behoven. Kostnaderna för inhyrd personal, och fyllnadstid har ökat. Däremot har kostnaderna minskat i jämförelse med förra året. Personalkostnadsredovisning, mnkr Personalkostnad totalt Ack Ack Skillnad Skillnad% ,1 % Ack Ack Skillnad Skillnad% Nyanställningar ,1 % Antal avgångar ,8 % Personalomsättning 7,5 % 7,8 % -0,4-4,5 % Årsarbetare ,3 3,5 % Tillsvidareanställda 83,4 % 84,5 % -1,1-1,3 % Visstidsanställda 13,4 % 11,8 % 1,6 13,2 % Timavlönad 3,3 % 3,7 % -0,4-11,7 % Sjuklönekostnad (baskonto 5121) ,9 % Anställda ,0 % Inhyrd personal (baskonto 4711) ,0 % Genomsnittlig krontalslön ,8 1,2 % Övertid (baskonto 5061) Fyllnadstid (baskonto 5062) Friskvårdspeng (baskonto 5830) ,5 % ,2 % ,5 % Antal chefer ,3 % Den totala sjukfrånvaron är i stort sett oförändrad jämfört med motsvarande tid förra året. Då korttidsfrånvaron minskat något är det långtidsfrånvaron som ökat. Ack Ack Skillnad Skillnad% Frånvaro (totalt) 20,9 % 21,6 % -0,7-3,3 % Sjukfrånvaro totalt (inkl. sjukers) Sjukfrånvaro totalt (exkl. sjukers) Sjukfrånvaro, 0-14 dgr 5,7 % 5,7 % 0 0 % 5,6 % 5,5 % 0 0 % 2,3 % 2,5 % -0,2-8,7 % 22 VERKSAMHETSPLAN 2014

182 Lokaler Avsnitt 5 (Ekonomi) i lokalförsörjningsplanen lyfts in i verksamhetsplanen under denna rubrik som en sammanfattning av nämndens prioriteringar. De närmaste fem årens åtgärdsbehov är preliminärt kostnadsberäknade förutom Kästa förskola och skola som nu är under produktion. För övriga projekt är det svårt att rätt bedöma hyreskostnaden då det ännu inte föreligger beräkningsunderlag för nämndärenden. Förvaltningen har likväl tillsammans med Huge Fastigheter AB gjort en preliminär uppskattning av tillkommande hyres- och paviljongkostnader för de mest kostsamma projekten Kvarnbergsskolan och Utsäljeskolan. Vi har också förhandlat om en preliminär hyresminskning för de befintliga skollokalerna som inte kan användas under produktionstiden. Detta för att undvika att fullt ut behöva betala dubbla hyror för både paviljonger och befintliga lokaler som är under renovering. För Kvarnbergsskolan, som måste evakueras under produktionstiden, föreslås fortsatt förhyrning, från 1 oktober 2014 och två år framåt, av de paviljonger som nu disponeras av Sågbäcksgymnasiet. Förvaltningen föreslår också att en lösning utreds så att eleverna kan äta i Huddingegymnasiets och Tomtbergaskolans matsalar under produktionstiden. Totalt skulle dessa lösningar med nyttjande av Sågbäcksgymnasiets paviljonger och nyttjande av befintliga matsalar, innebära att kostnader för nyetablering av paviljonger på mellan 8-10 mnkr kan undvikas. På grund av svåra arbetsmiljöproblem i delar av tekniska nämndhuset måste förvaltningen evakuera 20 anställda i skolstödsorganisationen. Moderna och relativt nyrenoverade lokaler på Förrådsvägen 4 hos privat fastighetsägare har bedömts lämpliga och utreds för närvarande. Nuvarande hyra på Tekniska kontoret har en årshyra på 0,8 mnkr medan de nya lokalerna på Förrådsvägen kommer att få en beräknad årshyra på 0,7 mnkr. Resurstilldelningssystemet för grundskolan har hittills kunnat hanteras på ett flexibelt sätt sedan det infördes Svårigheter att klara kostnaderna inom ramen uppstår 2015 och Möjligen kan medel som inte behöver användas fullt ut för 2017 och 2018 omdisponeras. Vi återkommer med nytt ställningstagande och kostnadsbedömning i samband med Mål och Budget 2015 och när preliminära hyreskostnadsberäkningar för de stora renoveringsprojekten föreligger i samband med nämndärenden. Beräknad tillkommande lokal- och hyreskostnad Skolgårdssatsningar 0,4 0,4 0,4 Flemingsberg/Kästa F-6 5,4 7,5 Glömsta/Enliden 4-9 7,5 10,5 Snättringeskolan, kök och matsal Hörningsnässkolan, kök och diskrum/tillgänglighet Akustikåtgärder i vissa skollokaler Edboskolan, ombyggnad kök och lastkaj Stenmosskolan, verksamhetsanpassning 0,6 0,5 Vistaskolan Paviljong II 0,7 0,5 0,5 0,5 Vistaskolan Paviljong III 1,5 2,0 Solgård 2:22 F-6 Nybyggnad Utsäljeskolan Paviljong 0,8 Utsäljeskolan, Om- och nybyggnad Utsäljeskolan, Evakueringspaviljong Kvarnbergsskolan, Om- och nybyggnation Kvarnbergsskolan, Evakueringspaviljong Tomtbergaskolan, paviljong renovering 3,0 9,0 0,2 Ny lokal för Skolstöd 0,7 0,5 1,3 0,3 0,4 1,5 1,5 2,0 3,7 Summa Kostnader/hyra 8,9 19,6 21,1 14,2 6,9 Budgetram 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 Beräknad minskad hyreskostnad, lokalavveckling Vistaskolan, paviljonger I +II+III Rödluvan -0,2 Visättravägen 23/ Lilla Rosenhill Skolstödslokaler Tekniska Kontoret Utsäljeskolan, minskad befintlig hyra Utsäljeskolan, minskad paviljong hyra Kvarnbergsskolan, minskad befintlig hyra Kvarnbergsskolan, minskad paviljong hyra 5,4 1, ,8-1,8-3,5-0,2-1,3-1,3-5,5-4,0-8,0-3,0 Summa minskad hyra -1,0-8,8-8,8-8,0-3,0 GRUNDSKOLENÄMNDEN 23

183 Förvaltningen bedömer att ramen för nya kommunala lokaler överskrids under planperioden. Balanserade medel om 4,7 mnkr planeras att nyttjas Ökade hyror 8,9 19,6 21,1 14,2 6,9 Minskade hyror -1,0-8,8-8,8-8,0-3,0 Netto 7,9 10,9 12,4 6,2 3,9 Budgetram 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 Saldo 0,1-2,8-4,3 1,8 4,1 Pågående utredningar: Kvarnbergsskolan 7-9 (byggår 1958 ). Skolans gamla och befintliga el- och ventilationssystem är inte anpassad utifrån nuvarande elevantal och gällande myndighetskrav. Avloppsstammar och dagvattenledningar måste bytas ut. Lokalutformningen behöver verksamhetsanpassas bland annat med genomgripande ombyggnad av kök och tillbyggnad av ny matsal. Personalens arbetsmiljö i tre olika höjdnivåer med tunga lyft är undermålig med risk för arbetsskador. Matsalarna i källarplan drabbas också av återkommande översvämningar vid stora skyfall. Markåtgärderna är därför stora för att klara dagvattenhanteringen och skolgården behöver anpassas för att uppnå en god utomhus- och studiemiljö för eleverna. Omfattande tillgänglighetsåtgärder krävs i hela skolan med nya hissinstallationer. De åtgärdsförslag som hittills tagits fram innebär också en betydande energieffektivisering på lång sikt där skolans energiförbrukning kan minskas med så mycket som 60 procent. Förslaget kräver evakuering av skolans elever och lärare till paviljonger. Paviljongerna som nu disponeras av Sågbäcksgymnasiet kan fortsätta att förhyras men behöver samtidigt ytterligare kompletteras med paviljonger på Kvarbergsskolans tomt. Möjligheten för elever och lärare att äta i Huddingegymnasiet/eventuellt för vissa elever även i Tomtbergaskolan under evakueringsperioden ska utredas. Ärende till nämnden med begäran om förstudie beräknas till december Utsäljeskolan F-6 (byggår 1977). Omfattande verksamhetsanpassningar måste göras samtidigt med Huge Fastigheter AB:s underhåll och uppdatering av bland annat ny el- och ventilationsanläggning. Skolan, som är byggd för en tvåparallellig skola och cirka 350 elever, saknar kapacitet för nuvarande elevantal och treparallellig organisation och behöver därför bygggas till vilket också inkluderar ersättning för en äldre tillfällig skolpaviljong för två klasser. Beräknat ärende till nämnden i februari/mars Vistaskolan (byggår 1990) måste kompletteras med ytterligare en paviljong för fyra klasser, mat- och personalrum till höstterminen 2014 i avvaktan på att Kästaskolan blir färdigställd. Ett förslag till paviljongens placering utreds och bygglovsansökan ska lämnas in. Beräknat ärende till nämnden i december 2013 eller februari Stenmoskolan (byggår 1977). Vissa verksamhetsanpassningar avseende akustik i matsal och utbyggnad av entréer samtidigt med Huge Fastigheter AB:s underhåll och uppdatering av bland annat ventilationsanläggning. Beräknat ärende till nämnden med begäran att inleda förstudie i februari Edboskolan (byggår 1991) Lastkaj samt in-och uttransporter av mat och avfall är inte godkänd utifrån arbetsmiljökrav. Köket måste också byggas om med ny ventilation utifrån nuvarande myndighetskrav och elevantal som är byggt för cirka 200 elever färre jmf med dagens elevantal. Beräknat ärende till nämnden om begäran att inleda förstudie i december 2013 eller februari Glömstaskolan (beräknad till 2016) Förvaltningen räknar med att redovisa produktionsärende till nämnden i februari Planerade utredningar: Tomtbergaskolan F-9 (byggår 1923). F-9 organisationen fasas nu ut så att skolan blir en renodlad F-6 skola om ett par år och kan då istället kan ta emot fler yngre elever. Den äldre paviljongen bredvid matsalen renoveras under 2014 med ytterligare en entré och utbyggnad av kapprum och toaletter. I övriga lokaler med huvudbyggnaden från 1923 finns stora renoveringsbehov och åtgärder för tillgänglighet. Förvaltningen genomför nu med utomstående konsult en kapacitetsstudie av skollokalerna och en övergripande inventering av renoveringsbehovet. Bland annat krävs verksamhetsanpassningar och tillgänglighetsåtgärder för funktionshindrade. Kungsklippeskolan (byggår 1952). Behov av ventilationsåtgärder föreligger samt översyn av kapacitet i kök med eventuell ombyggnad för tillagningskök. Solfagraskolan (byggår 1970) och Stensängsskolan (byggår 1944). Under planperioden måste utredas hur den tillfälliga skolpaviljong på Solfagraskolan som sattes upp hösten 2011 för F-3 kan ersättas med permanenta lokaler i form av utbyggnad av skolan. Ny detaljplan måste tas fram. Behov av viss verksamhetsanpassning med bland annat tillagningskök behöver utredas samtidigt som en översyn av skolorganisationen vid de båda skolorna behöver ske. Stensängssko- 24 VERKSAMHETSPLAN 2014

184 lans lilla gymnastiksal måste snarast åtgärdas med ny ventilation vilket Huge för närvarande utreder. Trångsundsskolans hus C (byggår 1962). Verksamhetsanpassning av lokaler för elever i skolåren 7-9. Lokalerna är byggda för yngre elever. Mörtviksskolan (byggår 1981/1998). Skolans kök från 1981 behöver ses över samt kapprummens utformning och övriga underhåll och verksamhetsanpassning. Nya grundskolor: Produktion av en ny grundskola F-6 pågår för 400 elever i Flemingsberg/Kästa som är lokalintegrerad med förskola för 100 barn. Beräknad verksamhetsstart är höstterminen Förstudie pågår för ny grundskola för årskurserna 4-9 och 720 elever på fastigheten Glömsta 2:60 i Vistabergsområdet. Planeringen utgår från att skolan ska stå klar till höstterminen Ärende till nämnden om produktion beräknas till februari Fastigheten Solgård 2:22 har preliminärt utretts arkitekt och landskapsarkitekt och befunnits lämplig som skoltomt med motsvarande volym som Kästa förskola och skolas yta med plats för 500 barn/elever. Utgångspunkten med en liknande planlösning för en skola i Solgård skulle kunna förkorta utredningstiden väsentligt. Detaljplanarbetet bör starta så snart som möjligt. En preliminär bedömning är att skolan kan stå klar till höstterminen Förvaltningen har i remissvar på kommunens projektplan föreslagit att planläggning av mark för ny grundskola bör starta snarast gällande fastigheten Solgård 2:22 samt för Aspen 2 och 3 där Tekniska kontoret nu ligger. Behovet utgår ifrån den planerade exploateringen av Storängen med cirka bostäder och Huddinge centrum med cirka bostäder. Vi har även i tidigare remissvar på kommunens projektplan och i remissvaret på programmet för Huddinge centrum, föreslagit ombyggnad av den nyare delen av kommunalhuset till grundskola. Mark för nya grundskolor bör i övrigt beaktas och utredas för nya grundskolor i Segeltorp/Vistabergsområdet/ Rosenhill/Fullersta/Vidja/Högmora i samband med kommande detaljplaner för bostäder. Befolkningsprognosen som revideras årligen och det faktiska byggandet bör följas och analyseras noga. Detsamma gäller de ekonomiska och lokalmässiga effekterna av den relativt stora friskoleetablering som startat 2013 och fortsätter 2014 med två nya grundskolor. Till följd av detta bör nuvarande årliga resurstilldelningssystem på 8 mnkr följas upp och revideras så att även ökade lokalbidrag till friskolor kan inrymmas i ramen. Skolgårdssatsningar fortsätter Förvaltningen vill under 2014 prioritera satsningar på Annerstaskolans och Visättraskolans utemiljöer i samarbete med Huge Fastigheter AB. Medel för åtgärder av de största bristerna på skolgårdarna föreslås fortsätta inom ramen för resurstilldelningen under Ekonomistyrprinciper Nämnden följer de ekonomistyrningsprinciper som kommunfullmäktige har beslutat om i Mål och Budget Reglerna syftar till att skapa effektivitet i ekonomisk planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet. Huddinge kommuns regler för resultatöverföring Ekonomistyrningsprinciper för år 2014 redovisas under rubriken Styrning av ekonomi och kvalitet i Mål och Budget Här redovisas ett urval av ekonomistyrningspunkterna. Nämnden för med sig hela resultatet (över- och underskott) till nästa år. Nämnden ska i sin verksamhetsberättelse hos kommunstyrelsen begära om resultatöverföring. Kommunstyrelsen prövar om undantag mot normalregeln ska göras. I prövningen ska hänsyn tas till nämndens utförda prestationer och grad av måluppfyllelse. Det maximala belopp som nämndens eget kapital får uppgå till är 3 procent av nämndens budgetomslutning. Överstigande belopp medges inte balanseras till nästkommande år utan särskild prövning av kommunstyrelsen. Resultatet som överförs benämns Årets överförda resultat och redovisas under posten eget kapital i balansräkningen. Överföringen påverkar inte den ordinarie driftbudgeten. Nämnd får inte gå med underskott utan att det föregåtts av ett medvetet, uppbyggt sparande. Det betyder att en nämnd ska klara sin ordinarie budget men får därutöver redovisa ett minus som avser uttag av eget kapital. För att en enhet ska få ta i anspråk viss del av balanserat överskott krävs godkännande av nämnden. GRUNDSKOLENÄMNDEN 25

185 Nämnd ska i sin verksamhetsplan ange hur mycket man beräknar att ta i anspråk under budgetåret. Slutgiltigt ställningstagande till nämndes begäran görs av kommunstyrelsen i sin bedömning av kommunens samlade ekonomiska situation. Underskott måste återställas av nämnden senast tre år efter det år som underskottet uppkommit. Så fort ett underskott befaras uppstå ska nämnden snarast upprätta en åtgärdsplan som ska godkännas av kommunstyrelsen. Balanserat överskott får inte användas till långsiktiga åtaganden som drar med sig kostnadsökningar. Nämnden ska i den ordinarie ekonomirapporteringen till kommunstyrelsen ange om balanserat överskott ska användas under året. Interna regler för nämnden Nämnden följer de ekonomistyrningsprinciper som kommunfullmäktige har beslutat om i Mål och Budget Reglerna syftar till att skapa effektivitet i ekonomisk planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet. Interna regler för resultatöverföring Nämnden ska upprätta interna regler för enheterna när det gäller ekonomisk resultatöverföring i bokslutet. Förvaltningen föreslår att nämnden följer kommunens principer för resultatöverföring. Det innebär att enheterna tar med sig hela sitt resultat för året, både överskott och underskott. Uppföljning av ekonomin under året Nämnden ansvarar för uppföljning av sin ekonomi och verksamhet under året. Nämnden ska lämna underlag till kommunstyrelsen för uppföljning enligt särskilda anvisningar. I de fall utfall och/eller prognos innebär en negativ avvikelse ska åtgärder för en budget i balans beslutas och vidtas samt redovisas till kommunstyrelsen vid nästa uppföljning. Två gånger under året (efter mars och augusti) ska nämnden upprätta en delårsrapport med helårsprognos inklusive uppföljning av vissa nyckeltal. Uppföljningsdialoger Förvaltningen genomför uppföljningsdialoger med samtliga rektorer tre gånger per år med fokus på ekonomi. Den uppföljningsmodell som är framtagen ska fungera som underlag i dialogen mellan rektor och förvaltningen. Uppföljningsmodellens mål är: Tillförlitliga prognoser Ge rektor stöd och verktyg att klara sin ekonomi inom ram Processorientering Processorientering av kommunens verksamheter är ett prioriterat område. Det blir allt viktigare att det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt och att vi får ut mesta möjliga kvalitet av varje insatt krona. Som ett led i detta pågår i kommunen en stor kompetensutvecklingssatsning i processutveckling. Från barn- och utbildningsförvaltningen deltar totalt åtta personer från samtliga avdelningar på förvaltningskontoret. Genom utbildningen kommer vi att belysa tre processer; löneprocessen, lokalförsörjningsprocessen för grundskolor och processen för övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Tanken är att de metoder vi tillgodogör oss i utbildningen ska leda till att vi genomlyser och förbättrar fler processer framöver. 26 VERKSAMHETSPLAN 2014

186 Intern kontroll Mål/uppdrag som risken kopplar till Risk källa/oönskad händelse Riskreducerande åtgärd/aktivitet Ansvarig för åtgärd/aktivitet När utförs åtgärderna? Kompetensförsörjning Målområde: Hållbar samhällsutveckling samt attraktiv arbetsgivare Vi saknar behöriga lärare i våra skolor Förstärka insatserna för att rekrytera behöriga lärare, samt andra bristyrken som specialpedagoger och fritidspedagoger. Vi behöver fortsätta arbetet med att stärka vårt arbetsgivarvarumärke. Det gör vi genom att synas för dessa grupper tidigt under utbildningen genom närhet till högskolor på Södertörn och i Stockholm, samt genom aktiv synlighet och rekryteringsinsatser i riktade medier. Vi behöver också vara en attraktiv arbetsgivare för redan befintlig personal som talar gott om oss som arbetsgivare och skapa attraktivitet i relation till våra enheter och vår verksamhet. Under året kommer vi också att utveckla karriärtjänster såsom t ex förstelärare tjänster och andra utvecklingstjänster. Därutöver behöver vi fortsätta att utveckla introduktionsåret hos oss. Vi går igenom och kvalitetssäkrar vårt introduktionserbjudande och introduktionsår, genom stöd till mentorer och rektorer, samt nätverk mellan de som deltar i introduktionsåret, följer upp deras upplevelse och behov under perioden. Lärare som saknar ämnesbehörighet eller lärarutbildning uppmanas utnyttja de kompetensutvecklingsinsatser som finns tillgängliga genom lärarlyftet och andra statliga insatser. Rektorer, verksamhetschef, personalchef Uppföljning KOLL och VB 2013, 2014 IT-support för verksamhetssystem Målområde: Effektiva processer Enheterna kan inte använda systemen som stöd i verksamheten Säkerställa stöd och kompetensutveckling till användare. Chef för IT-enheten Uppföljning i VB 2013,2014 Lokalbrist Målområde: Nöjda invånare, Ekonomi Vi saknar lokaler/skolor för nyinflyttade elever Förtätat samarbete mellan lokalenheten, HUGE och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen för att ta fram markanvisningar för skolor. Projektering av skolor behöver påskyndas. Parallellt måste lokalbristerna lösas med betydligt fler paviljonger. Chef för Lokalenheten Uppföljning i VB 2013, 2014 Ekonomi tapp av elever: Målområde: Sund ekonomi Sund ekonomi Friskolor skapar hål i de kommunala skolornas organisation som inte kan organiseras bort Utbetalning till fel mottagare Bland annat se över lokalersättningssystemet så att detta inte utarmar Grundbeloppet Komplettera befintliga kontroller med ytterligare maskinella kontroller mot olika register Verksamhetschef, Chef ekonomi Ekonomiavdelningen 2014 Inkorrekta utbetalningsunderlag Informera godkännare och attestanter om vad som ska finnas med på ett utbetalningsunderlag, fortsätta med efterkontroller av underlag för resor, representation och andra ledningsnära kostnader Sund ekonomi Felaktiga periodiseringar Upprätta riktlinjer för enheterna och informera om dessa, löpande utvärdering av reserveringar och periodiseringar, öka kontrollerna vid definitivbokföring av fakturor Ekonomiavdelningen 2014 GRUNDSKOLENÄMNDEN 27

187 Verksamhetsstatistik nyckeltal Elever i grundskolan Vi planerar för elever 2014 Vi planerar 2014 för totalt elever, varav 81 procent förväntas välja Huddinges kommunala skolor, cirka 16 procent friskolor och cirka 3 procent kommunal skola i annan kommun. Nämnden har i Mål och budget fått resurser för elever i åldrarna 6-15 år, som grundas på befolkningsprognosen från våren Antalet elever hos annan huvudman ökar med cirka 300 helårselever Totalt Huddingeelever VP 2014 Totalt Huddinge elever VP 2013 Snitt 2012 Snitt Årskurs F Årskurs Årskurs Ht 2013: Elevantalet i höst är cirka Elevantalet har ökat med cirka 220 sedan i våras. Viss osäkerhet i prognosen för ht 2013, då inte alla externa utförare lämnat aktuella elevuppgifter till förvaltningen. I delårsrapport 2 prognostiserades elevantalet till för hösten, vt 2013, elever, preliminärt snitt 2013: elever Kommunala skolor i Huddinge Kommunala skolor VP 2014 VP 2013 Snitt 2012 Snitt Årskurs F Årskurs Årskurs VP 2014: Planerat för elever i våra skolor, varav är Huddingeelever och 390 elever från annan kommun Ht 2013 går cirka elever i Huddinges kommunala skolor, varav 390 elever är från annan kommun, vt 2013 gick elever i våra skolor, preliminärt snitt 2013: elever. Elever från annan kommun är ca 390 Avgår elever från annan kommun i våra kommunala skolor i Huddinge Elever från annan kommun VP 2014 VP 2013 Snitt 2012 Snitt Årskurs F Årskurs Årskurs VP 2014: planerat för 390 elever från annan kommun Ht 2013 går cirka 390 elever från annan kommun i våra skolor. Observera att dessa elever ingår i statistiken i kommunala skolorna i Huddinge Friskolor i Huddinge Friskolor i Huddinge VP 2014 VP 2013 Snitt 2012 Snitt Årskurs F Årskurs Årskurs VP 2014: Till höstterminen 2014 planerar ytterligare en ny friskola, årskurs 6-9 att starta sin verksamhet i Huddinge. Förvaltningen har i verksamhetsplanen beräknat förändrade elevströmmar med anledning av detta. De till hösten 2013 nystartade skolorna fortsätter att utöka elevantalet till nästa höst. I verksamhetsplanen har hänsyn tagits till ökade kostnader för lokalbidrag och administrativt tillägg på 3 procent. Ht 2013 går 898 elever i friskolorna i Huddinge, vt elever, preliminärt snitt 2013: 825 elever. Friskolor i annan kommun Friskolor i annan kommun VP 2014 VP 2013 Snitt 2012 Snitt Årskurs F Årskurs Årskurs VP 2014: planerat för elever i friskolor i annan kommun Ht 2013 går cirka elever i friskolor i annan kommun. Höstens elevantal är en prognos alla friskolor har inte lämnat elevuppgifter för terminen, vt 2013; elever, preliminärt snitt 2013: elever Kommunala skolor i annan kommun Kommunala skolor i annan kommun VP 2014 VP 2013 Snitt 2012 Snitt Årskurs F Årskurs Årskurs VP 2014: planerat för 475 elever i annan kommun Ht 2013 går cirka 480 i kommunal skola i annan kommun Höstens elevantal är en prognos alla kommuner har inte lämnat elevuppgifter, vt 2013; 465 elever, preliminärt snitt 2013: 470 elever Skolpliktsbevakning genomförs regelbundet Vi genomför regelbundet skolpliktbevakning där vi skickar brev till de familjer när vi inte har kännedom om barnens skolgång. Förvaltningen får svar från de flesta och vi kan säkerställa var barnen går. För de barn vi inte får svar från lämnas uppgift till Skattemyndigheten som undersöker om familjen stadigvarande vistas i landet eller inte. 28 VERKSAMHETSPLAN 2014

188 Elever i fritidshem Skolbarnsomsorg för elever 6-9 år Vi planerar 2013 för elever i fritidshem i årskurs F-3 för elever i åldrarna 6-9 år. Vi beräknar att 87 procent förväntas välja Huddinges kommunala skolor och cirka 13 procent friskolor och annan kommunal skola. Elevantal för nästkommande år överensstämmer med tilldelad ram i Mål och budget. Efterfrågan på fritidshemsplats är alltid högre under hösten jämfört med under våren. Genomsnittligt inskrivna elever bygger på elevantal 15 februari och uppgifter för höstterminen. Antalet elever i fritidsverksamheten i åldrarna 6-9 år fortsätter att öka. VP 2014 VP 2013 Snitt 2012 Snitt 2011 Fritidshem F Kommunala skolor Från annan kommun Friskolor i Huddinge Friskolor i annan kommun Kommunala skolor i annan kommun VP 2014: Planerat för sammanlagt elever Ht 2013 går cirka elever i årskurs F-3 inskrivna på fritidshem varav cirka 40 är från annan kommun. Höstens uppgifter är ett genomsnitt då elevantalet varierar mellan månaderna. Alla externa utförare har inte lämnat aktuella elevuppgifter till förvaltningen. Vt 2013: inskrivna, preliminärt snitt 2013: inskrivna Skolbarnsomsorg för elever år Vi planerar 2014 för elever i fritidshem i årskurs 4-6 för elever i åldrarna år. Vi beräknar att 94 procent förväntas välja Huddinges kommunala skolor och cirka 6 procent friskolor och annan kommunal skola. Även för fritidsverksamhet för mellanstadiebarnen ser förvaltningen en efterfrågeökning. Från och med 2013 erhåller vi volymökning för verksamheten. Elevantal för nästkommande år överensstämmer med tilldelad ram i Mål och budget. Öppen fritidsverksamhet, åk 4-6 Kommunala skolor Från annan kommun VP 2014 VP 2013 Snitt 2012 Snitt Friskolor i Huddinge Friskolor i annan kommun Kommunala skolor i annan kommun VP 2014: Planerat för sammanlagt elever Ht 2013 är elever inskrivna i öppen fritidsverksamhet. Höstens uppgifter är ett genomsnitt då elevantalet varierar mellan månaderna. Alla externa utförare har inte lämnat aktuella uppgifter till förvaltningen. Vt 2013: 1 035, preliminärt snitt 2013: inskrivna Elever i särskolan Sedan 2008 har en kraftig minskning av särskolans elever skett, från 168 till 111 i höst Minskningen mellan åren har framförallt skett i våra kommunala skolor, men även minskning hos annan huvudman. Elevantalet i särskolan fortsätter att minska trots en ökad befolkning i åldrarna 6-15 år. Bland annat har regelverket kring vilka elever som tillhör särskolans personkrets förändrats. Förvaltningen bedömer att volymen på 152 särskoleelever överstiger både planerat antal och höstens inskrivna i grundsärskola. Förvaltningen föreslår att omdisponera volym på 38 särskoleelever, motsvarande 8 mnkr från grundsärskolans ram. Omdisponeringen innebär att elevantalet i årets verksamhetsplan kommer att ligga 38 platser lägre än i Mål och budget. VP 2014 VP 2013 Snitt 2012 Snitt 2011 Grundsärskolan I Huddinges skolor Varav elever fr annan kommun Elever andra utförare Ht 2013 går cirka 111 elever i grundsärskola. Vt 2013: 120 särskoleelever, preliminärt snitt 2013: 117 särskoleelever GRUNDSKOLENÄMNDEN 29

189 Ny resursfördelning införs i grundsärskolan Förvaltningen föreslår en ny resursfördelning för grundsärskolan. Anpassning har gjorts för att överensstämma med närliggande kommuner. Ersättningen föreslås vara uppdelad i fyra nivåer istället för nuvarande fem nivåer. Särskolefritidshem Barn- och utbildningsförvaltningens särskolefritidsverksamheten omfattar elever upp till 13 år. Därefter överflyttas ansvaret till social- och äldreomsorgsförvaltningen. VP 2014 Snitt 2013 Snitt 2012 Snitt 2011 Grundsärskola Nivå Nivå Nivå Särskolefritidshem I Huddinges skolor Varav elever från annan kommun Varav elever LSS VP 2014 VP 2013 Snitt 2012 Snitt Nivå Nivå Elever andra utförare Ht 2013 går 57 elever i särskolefritids. Vt 2013: 60 elever, preliminärt snitt 2013: 59 elever 30 VERKSAMHETSPLAN 2014

190 Organisation Det är barn- och utbildningsförvaltningen som genomför grundskolenämndens mål i praktiken, i det dagliga arbetet. Förvaltningen består av: centralt stöd- och servicekontor (förvaltningens kontor) förskoleverksamhet grundskoleverksamhet gymnasieverksamhet vuxenutbildning Barn- och utbildningsförvaltningen är den största förvaltningen i kommunen. Drygt årsanställda arbetar med daglig omsorg och lärande för nästan barn, ungdomar och vuxna. På förvaltningens kontor arbetar cirka 85 personer, framförallt med att ge stöd och support åt förskolechefer och rektorer. På kontoret bereds även ärenden till de tre nämnderna. Förskolenämnd Ordförande: Jelena Drenjanin (M) Grundskolenämnd Ordförande: Malin Danielsson (FP) Gymnasienämnd Ordförande: Christina Eklund (M) Utbildningschef Jukka Kuusisto Ekonomiavdelning Avdelningschef: Britt-Marie Ring Enhet för lokaler och säkerhet/enhetschef: Bengt Hammarlund Personalavdelning Avdelningschef: Elisabeth Tullgren Utvecklingsavdelning Biträdande utbildningschef: Conny Steinmo Kommunikationsenheten/Enhetschef: Anna Hyensjö Kvalitetsavdelningen Avdelningschef: Helena Näslund Tillsyn för fristående förskola och pedagogisk omsorg Förskoleavdelning Verksamhetschef: Annelie Glifberg Biträdande verksamhetschef: Christina Castefjord Enhetschef för förskolans stödverksamhet: Siv Sagerberg Grundskoleavdelning Verksamhetschef: Jan-Eric Johansson Biträdande verksamhetschef: Per Hjelm Enhetschef för skolstöd grundskola: Britt Kördel Gymnasieavdelning Verksamhetschef: Joakim Graffner Biträdandeverksamhetschef: Ann-Britt Steen Hodin RCN/Resurscentrum för nyanlända: Dan Fränkel Förskoleverksamhet 71 kommunala förskolor 21 kommunal pedagogisk omsorg 38 fristående förskolor 27 fristående pedagogisk omsorg 8 Öppna förskolor Elevstödsenhet barn 997 årsarbetare Grundskoleverksamhet 26 Grundskolor 7 fristående grundskolor Skolbarnsomsorg Grundsärskola Skolstödsenhet grundskola elever årsarbetare Gymnasieverksamhet 4 Gymnasieskolor 2 fristående gymnasieskolor Gymnasiesärskola 3166 elever i Huddinges kommunala gymnasieskolor Vuxenutbildning Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna Svenska för invandrare (SFI) studerande 407 årsarbetare totalt GRUNDSKOLENÄMNDEN 31

191 GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Gymnasienämnden 6 november Paragraf Diarienummer GN-2013/ Verksamhetsplan 2014 för gymnasienämnden Gymnasienämndens beslut Nämnden beslutar för egen del 1.Nämnden fastställer förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2014 för gymnasienämnden. 2. Nämnden beslutar om ersättningen för gymnasiesärskoleelever enligt förvaltningens förslag. 3. Nämnden beslutar om programpriser för ungdomsgymnasiet i enlighet med Kommunförbundet Stockholms läns rekommendation, en uppräkning av 2013 års priser med 2,3 procent. 4. Nämnden beslutar att från Kommunförbundet Stockholms läns rekommenderade prislistan dra av fyra kronor per elev och månad för att finansiera den gemensamma elevdatabasen. 5. Nämnden beslutar om eleversättning för de program och tilläggsbelopp som inte finns med i Kommunförbundet Stockholms läns prislista enligt förvaltningens förslag. 6. Nämnden fastställer de interna reglerna för avräkning av ungdomsgym-nasieelever i enlighet med förvaltningens förslag. 7. Nämnden fastställer de interna reglerna för resultatöverföring för år 2013 enligt förvaltningens förslag till ekonomistyrningsprinciper. Nämnden begär hos kommunstyrelsen 8. Nämnden begär hos kommunstyrelsen att minskning av lokalanslaget på 1,9 mnkr, orsakat av resursfördelningssystemet, finansieras med gymnasienämndens ackumulerade överskott. 9. För att möta effektiviseringskravet för ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan begär nämnden att gymnasienämndens budgetram höjs med 1,45 mnkr. 10.Nämnden begär hos kommunstyrelsen att 2,9 mnkr av nämndens ackumulerade överskott används för att finansiera det förväntade underskottet för hyra av paviljonger vid Sågbäcksgymnasiets ombyggnation.

192 GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Gymnasienämnden 6 november forts. Diarienummer GN-2013/ Sammanfattning För att klara av att ge Huddinge kommuns gymnasieskolor samma pris och lönekompensation som bland annat friskolorna kommer att få föreslås två åtgärder. Ett att nämndens ackumulerade överskott finansierar minskningen av lokalanslaget orsakat av resursfördelningssystemet 1,9 mnkr. Ovanstående budgetminskning belastar 2014 och är inte bestående över tid. Från och med 2016 och framåt kommer gymnasienämndens lokalkostnadsram att höjas när antalet ungdomar i gymnasieåldern blir fler. Två för att möta effektiviseringskravet höjs gymnasienämnds budgetram med 1,3 mnkr för ungdomsgymnasiet och 0,15 mnkr för gymnasiesärskolan. 2,9 mnkr av nämndens ackumulerade överskott föreslås finansiera det förväntade underskottet för hyra av skolpaviljongerna som används under ombyggnationen av Sågbäcksgymnasiet. Kommunförbundet Stockholms län rekommenderar att Huddinge kommun beslutar enligt länets gemensamma programpriser. Prislistan omfattar inte Introduktionsprogrammen eller gymnasiesärskolan. Nämnden föreslås besluta för de program och tilläggsbelopp som inte finns med i Kommunförbundet Stockholms läns prislista enligt förvaltningens förslag. Prislistan bygger på vägt medelpris Stockholms län Prislistan är 2013 års priser uppräknade med 2,3 procent. Ersättningen till friskolorna skall även räknas upp med 6 procent för momskompensation. För att finansiera den gemensamma elevdatabasen drar Kommunförbundet Stockholms län av fyra kronor per elev och månad innan den 6 procentiga momskompensationen läggs på. Föreslagen prislista per program elev och år finns i bilagan: Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län Överläggning I ärendet yttrar sig Christina Eklund (M), utbildningschef Jukka Kuusisto, Gorges Barkho (KD), biträdande gymnasiechef Ann-Britt Steen Hodin, Sara Heelge Vikmång (S), gymnasiechef Joakim Graffner, Erica Stensson (V), Annika Lundström (M), Eva-Karin Brauer (FP),Christian Ottosson (C), Jolanta Szutkiewicz (DP) och Bengt-Gunnar Carlsson (MP). Under överläggningen informerar och redovisar ordförande Christina Eklund (M) och utbildningschef Jukka Kuusisto om några nya uppgifter och redaktionella ändringar reviderats ärendet. Detta informerades även vid arbetsutskottet.

193 GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Gymnasienämnden 6 november forts. Diarienummer GN-2013/ Protokollsanteckningar Sara Heelge Vikmång (S) lämnar till protokollet bifogade protokollsanteckning, Bilaga GN 3:1 Suppleantyttrande Erica Stensson (V) lämnar ett skriftligt suppleantyttrande, Bilaga GN 3:2 Bilagor Protokollsanteckning från Socialdemokraterna. Suppleantyttrande från Vänsterpartiet. Beslutet delges Kommunstyrelsen, ekonomikontoret Akten

194 Huddinge kommun G~i~i1äinnden 2013~11-06 PQ.OTQKQLL8ANTECl{NINe; Ärende: 4 l Verksarnhetsplan20,14för Gymna$,ienämnden När Mai och budget behandlades i k01li1n\l~ktige i juni ha<ie vi ett anna.t fotslag. Vår utgångspunkt är att vi tror attsa,trihället utvecklas bäst om det är jämlikt och att tillväxt och utvedtllrigätrtodväridigt,tötättåsta.dkonuiwjäfnlikhet. Våra främsta 'verktyg föratl:rtå dit är jobb, utbil4nirtg ooh hög kvalitet iv~ru.:d~n.i <i~~ liige vi bef"iiw.et öss äl:t,let a.vgörande a.tt vi kan prioritera det som lägger:grunden fölfatt ajla.,ska kunna,ha fra.mtidstro och en pl#s' på arbetsma.tknaden. Ghindläggandeär då att alla batrioch ungdo1iiar fåren bra start i sitt'livslåtiga lärande. ' Pol!tiska prioriteringar för Gymnasienämnden 2014 VuxenqtbildninQutifrån individens behov Vuxenutbildning äten prioriterad verksrunhedhuddinge liksom regionalt och nationellt. Gymnasieniim.ndenska,fuföra fletyrkesvuxpla.tser samt utöka SPI-undervisning i syfte att optimera 'de ytrxna.s'piqi~hete:ta.:tts4i.<l@.ta, B":i.lI;l~ge,:skaakti,yt arbe~ fq:tatt;tillsamti'lans' med kommuner i Stockholms län, skapa en gemensam vuxenutbildningstegion. Malet ar att alla invånare i länet ska etbjudas ett så brett utbud,som möj~ och därmed ges bättre förutsättningar att välja en utbildrl#lgs91l1, lel;ler till jobb ellethög.1;e studie.!;. Fokus på kunskap Nämnden ska arbe.ta för att elevernaskui1:shpsresultat förbättras och genomströmningen ökar så att fler elever klarar sina gymnasiestudier inom tre år. Gymnasienämnden ska aktivt arbeta f OJ; att höja kvaliteten i programutbudet. I syfte att fler elever ska ges möjlighet till en gymnasieingenjörse~amel1 sh niiinnden arbeta föt att ert fjärde tekniskt år erbjuds! någon av kommunens,gymnasieskolor. Nä1ll1ldel'). ska arbeta för att praktiskt 1l11q,erlä1;ta mqjlighetel1 för de som går ett ytkesprogram att samtidigtläsa in högskolebehöfighet. Vidare ska nänlnden inleda ett arbete med att tillsainillans med televa.nt bransch omvandla ett eller flera av yrkesprogråtn.tnen till så kallade yrkescollegf!! $ed tydligt aj<betsmaiktiad~fökus. Framtidens entreprenörer Gymnasienämnden ska fortsätta prioritera sin prisbelönta UP-profilering i gymnasieutbildningen. Den tillvaratar och utvecklar ungdomars entreprenörskap samtidigt som profilen stärker Huddinges varumärke som en kunskapsorienterad kommun. Målet är att våra gymnasier ska vara en viktig plantskola för framtidens entreprenörer. E-strategi för en modern utbildning Baserat på del.1 E-strategi som har antagits ska gymnasienämnden modernisera utbildningarna i syfte att ge eleverna en framtidsorienterad studiesituation samtidigt som lärarna avlastas från administration. På detta sätt underlättas en snabb och effektiv dialog över nätet. Öka antalet feriepraktikplatser Förstärk samverkan med det lokala näringslivet - med målet att alla som söker kan få en plats.

195 -h G~nerella uppdrcl9 l dege,netella uppdragen till samtliga nämnder vill vi lyfta fram attarbetslinj~nska vara vägledandehilla verksamheteti kominunen. Vi villatt gytntlasiertämtlden skaprl(i)ilitetainsauiet som bidfåt ti1l.'ökådsyss~is~~go.chnijt)~ka(larqet~lqshet; Fl tsltages möjlighet till sysselsättnitlg yla feriepraktikpjatseröch yrkesmttöduktionsanställnittgar.. Batns behov avmsatseti11åstefårtgas, upp så,tidigt$.oh1'~qjljgt; Vj,vUl;att'~asien,iiti11lden unaet 2014 bidrar till att stä,tka tte föreby~nde insåtsema, för unga satnt attdetforebyggande arbetet momsaml,ttaft prioriteras. " Gymn~$iel1änUJ,c:I,en s~a.:4n.d~rl~tql, föt; vetlrs~eten.att h,a smarta och effektiva arbetssätt som gör.attatbetet fokuserarpåatt;höja kuns~psresultaten. Vidare måste gymnasieriä'tnnden bidra till att Huddinge k01li1lluti, bitt en bättre.athe~givåte. Me,d3tbeWUAdets:Ökö'nga~v1s~.~tt.ep. 'stot 4d avpets9aa1eii upplevetsttess. öi:!:i; liqg arbetsbetasttili1g söm ett pröblem.;detätviktigt att ta på allvar och förvaltningen bör i11ledaett.arbete tillsammans med personalotgarusationernaföi: att vända den här utveckiingen. Områdesperspektivetätviktigtivårkommun. Vi vill gämase att depositivaetfarenhetema.av Tillsammans för Vårby mom gymnasienämndens feriepraktikvetksarilhetkan ;spri<ll:l~ till fler o,tul!~den i k()n;urill11~n; På så vis kan fifu:nnden bidr~till tnlnskade klyftqtmellan individer och mellan ol:iltåden.. Verksamheten momgytnnasjenäri:indens område' ska hålla, hog kvalitet oavsett om den drivs i egen regi eller av privata aktorer. Vi vill attgymnasienämnden säkerställer Barhkonventionen beåktas inom nämndens verksamhetsområde.. Ekonomi Vi tilldelade Gyr1111asienärilngen ytterligare två miljoner kronor for att utöka antalet feriepraktikplatser.ochsoo 000 kronor för att förs1:~ka arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar under 20 år. Vi Mser förstås att detta skulle ha varit utgångspunkten föt nämndens verksamhetsplan För Socialdemokraterna

196 Huddinge kommun Gymnasienämnden SUPPLEANTYTTRANDE Ärende 4 Verksamhetsplan 2014 för gymnasienämnden Vänsterpartiet hade i kommunfullmäktige andra förslag när det kommer till mål och budget för Huddinge kommun och därför hänvisas här till dem. Vänsterpartiet vill till exempel möjliggöra för alla ungdomar som vill att få en feriepraktikplats. Vi är positiva till att det i år utökats med fler feriepraktikplatser och att sommarens feriepraktik har varit så lyckad. Däremot ser vi inför nästa år gärna ett utökat arbete med feriepraktikanordnarna och att dessa uppfyller de krav som vi i Huddinge kommun vanligen ställer, till exempel vad gäller kvalitet i verksamheten och uppföljning. Här ser vi i Vänsterpartiet att ungdomarna och deras perspektiv måste vara i fokus och att de insatser vi stödjer ska följas upp genom seriösa och opartiska utvärderingar. Det är viktigt att de feriepraktikplatser vi erbjuder våra ungdomar är professionella och bidrar till att stärka ungdomarna när det kommer till så väl kunskap och självförtroende som på arbetsmarknaden. Erica Stensson (V)

197 GN-2013/ reviderad Verksamhetsplan 2014 för gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/gy-vux avdelningen NOVEMBER 2013

198 Innehåll Prioriteringar för året... 3 Ansvarsområde... 3 Verksamhetsidé... 3 Kommunens vision... 4 Ett hållbart Huddinge mål Gymnasienämnds mål och resultat... 6 Nöjda invånare... 6 Hållbar samhällsutveckling... 9 Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Ekonomi Processorientering Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal Organisation... 30

199 Prioriteringar för året Fortsatt arbete för förbättrade kunskapsresultat Gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska arbeta för att elevernas kunskapsresultat förbättras och genomströmningen ökar. Fler elever ska klara sina gymnasiestudier på tre år. Baserat på den E-strategi som har antagits ska gymnasienämnden modernisera utbildningarna i syfte att ge eleverna en framtidsorienterad studiesituation samtidigt som lärarna avlastas från administration. I likhet med förskolan och grundskolan arbetar gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2014 med fokus på områdena språkutveckling, matematikutveckling och IT- utveckling för lärande. Insatser som stödjer Arbetslinjen Genom att erbjuda ett brett utbud av utbildningar kan vuxenutbildningen ge bättre förutsättningar för den studerande att välja en utbildning som leder till jobb eller högre studier. I syfte att ge elever möjlighet till en gymnasieingenjörsexamen pågår ett förberedelsearbete för att kunna ansöka om ett fjärde år på teknikprogrammet. Det entreprenöriella lärandet ska lyftas fram ytterligare i undervisningen både i den bredare bemärkelsen i form av generella entreprenöriella kompetenser som problemlösning och kreativitet men också i form av mer specifika kunskaper inom entreprenörskap som krävs i samband med att driva UF-företag. Attraktiv arbetsgivare För att försäkra oss om att Huddinge kommun erbjuder en gymnasieskola och en vuxenutbildning av hög kvalitet ska vi ha behöriga lärare i våra skolor. Vi arbetar långsiktigt för att öka graden av behörighet vilket är ett prioriterat område för Huddinge kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder sina medarbetare att utvecklas inom sin yrkesroll och under 2014 kommer vi att fortsätta att inrätta karriärtjänster för behöriga lärare. Ansvarsområde Gymnasienämnden ska inom Huddinge kommun fullgöra kommunens uppgifter såsom huvudman för: 1. gymnasieskolan, 2. gymnasiesärskolan, 3. kommunal vuxenutbildning, 4. särskild utbildning för vuxna och 5. utbildning i svenska för invandrare. Nämndens uppdrag innefattar alla uppgifter som, enligt skollagen eller annan författning inom utbildningsområdet, ankommer på kommunen som huvudman för de skolformer som anges i första stycket. Häri ingår bl.a. att handlägga frågor som ska handläggas av kommunen enligt kap. skollagen. Inom ramen för de uppgifter som gymnasienämnden ska fullgöra enligt första stycket äger även nämnden handlägga frågor om entreprenad men ej frågor om samverkan i enlighet med bestämmelserna i 23 kap. skollagen. Verksamhetsidé Vi rustar för livet är verksamhetsidén för Huddinges barn- och utbildningsverksamhet. Vi vill rusta våra elever med det som var och en av dem behöver för sin utveckling och sitt lärande. Målen i nämndens verksamhetsplan utgör den komplexitet gymnasieskolan och vuxenutbildningen har att hantera i denna process. De tre värdeorden kunskap, trygghet och handlingskraft utgör en helhet och är ömsesidigt beroende av varandra. GYMNASIENÄMND 3

200 Verksamhetsidén bygger på den värdegrund som präglar de främsta av styrdokument, som FN:s barnkonvention och läroplanerna. Skolan ska stimulera varje elevs förmågor i form av kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva nya idéer och att lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Förvaltningen arbetar med en pedagogisk plattform som är baserad på aktuell utbildningsvetenskap. Den är gemensam för alla skolformer och förmedlar de grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Plattformen lyfter fram kännetecken på en god pedagogisk verksamhet och ska bidra till högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet. Utifrån statliga och kommunala styrdokument utgör den grunden för det undervisningsrelaterade arbetet i barn- och elevgrupper. Kommunens vision Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Här beskriver vi hur vi arbetar för att nå visionen. Genom att kraftsamla kring Barn- och utbildningsförvaltningens kärnuppdrag utveckling och lärande bidrar förvaltningen till att nå kommunens vision att vara en av de tre mest attraktiva kommunerna i Stockholms län. Förvaltningen har under 2013 arbetat med att ta fram en pedagogisk plattform som baseras på aktuell pedagogiskforskning. Arbetet med den pedagogiska plattformen tydliggör vad alla barn och elever ska möta i förvaltningens verksamheter. Genom detta visar förvaltningen på mod och driv på den mångfald som finns i verksamheterna omtanke om alla barn och elever. Plattformen syftar till att bidra till högre måluppfyllelse och likvärdighet i verksamheten. Den ska tydligt ange vad som förväntas av pedagoger och pedagogiska ledare som arbetar i Huddinge. Plattformen är gemensam för alla skolformer och förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Under 2014 ska arbetet med den pedagogiska plattformen samordnas med kommunens visions- och varumärkesarbete för att tydliggöra för chefer och medarbetare i förvaltningen hur de samverkar. Genom att lyfta fram betydelsen av skickliga pedagoger och professionella skolledare samt goda lärmiljöer inriktas plattformen i första hand på målområdet Kunskaper i gymnasieskolans och vuxenutbildningens läroplan. Ett tydligt fokus på det pedagogiska arbetet förväntas ge positiva effekter på alla kommunala målområden så som Hållbar samhällsutveckling Nöjda invånare, Attraktiv arbetsgivare och Sund ekonomi. Professionell pedagog En professionell pedagog utövar ett pedagogiskt ledarskap, bedriver god undervisning samt deltar i ett kollegialt lärande 1. Pedagogiskt ledarskap innebär att pedagogen: Bygger förtroende och respektfulla relationer, Är tydlig ledare bland barn och elever, Har höga förväntningar alla kan nå framgång, Har kommunikativ kompetens, Är medveten om sin egen påverkan på barns och elevers utveckling och lärande 2. God undervisning innebär att pedagogen: Klargör mål och kriterier för undervisningen, Äger didaktisk förmåga med goda ämneskunskaper i botten, Följer upp undervisningens kvalitet och ger feedback till barn och elever för att de ska utvecklas maximalt, Använder varierade arbetssätt, Utgår från varje barns och elevs tänkande och kunnande, Har insikt om och förståelse för hur barn och elever lyckas med sitt lärande, Har förmåga att utveckla sin egen undervisning och gör mångsidiga insatser för barn och elever i behov av särskilt stöd 3. Kollegialt lärande innebär att pedagogen: Samarbetar med kollegor, Har förmåga till analys och reflektion 4 VERKSAMHETSPLAN 2014

201 Professionell skolledare En professionell skolledare har ett pedagogiskt och strategiskt ledarskap 4. Pedagogiskt ledarskap innebär att skolledaren: Har ett undervisningsnära ledarskap, Följer upp undervisningens kvalitet och ger feedback till pedagogerna för att barn och elever ska utvecklas maximalt, Lyfter fram goda exempel i syfte att höja undervisningens kvalitet, uttrycker höga förväntningar och ställer höga krav, Är medveten om sin egen påverkan på verksamhetens kultur och kvalitet 5. Strategiskt ledarskap innebär att skolledaren: Tar ansvar för resultaten och leder arbetet för ökad måluppfyllelse, Har analytisk och kommunikativ kompetens, Ser till att verksamheten är ordnad och strukturerad, Äger ett normkritiskt förhållningssätt Stödjande lärmiljö En stödjande lärmiljö utgörs av en god pedagogisk och social miljö 6. Pedagogisk miljö: Utmärks av en stödjande, utmanande och stimulerande fysisk miljö, Möjliggör arbetssätt som följer och använder omvärld, omvärldsförändring och teknikutveckling i undervisningen, Inbjuder till kreativa och motiverande arbetsformer 7. Social miljö: Utmärks av arbetsmiljö och förhållningssätt som visar på tolerans och respekt för medmänniskor, Präglas av förtroendefullt klimat mellan lärare och barn/elev och mellan barn/elev och barn/elev, Stöds av gemensamma sociala spelregler samt ordning och reda utan förtryck, Utgår från barns/elevers delaktighet som en naturlig del av all verksamhet Arbetet med att förankra kommunens kärnvärden fortsätter under Förvaltningen ska identifiera nya vägar för att kommunicera verksamheternas resultat och utveckling, för att på så sätt synliggöra hur förvaltningens arbete Åtagande för kommunens vision Förvaltningen åtar sig att under 2014 i samverkan med medarbetare och i facklig samverkan arbeta fram vilka effektområden och effektnivåer den pedagogiska plattformen ska omfatta. Även strategi och sekvens för förankring ska under året arbetas fram tillsammans med chefsgrupperna vid förvaltningen. Ett hållbart Huddinge mål 2030 I Mål och budget pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Avsnittet beskriver hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit samt konkreta målsättningar att uppnå inom områdena: Ansvar för naturresurser Gemenskap och delaktighet i samhällslivet Attraktiva bostadsområden God utbildning och kreativt näringsliv Rik fritid och god hälsa. Genom arbete med mål och delmål 2014 ska nämnden sträva efter målbilden för Här beskriver vi vilka aspekter nämnden särskilt tar fasta på gällande mål 2030 i Mål och budget och hur detta återspeglas i nämndens mål, delmål och åtaganden. Genom läroplanen har skolan bland annat ansvaret att främja elevers respekt för vår gemensamma miljö samt att förmedla och förankra grundläggande demokratiska värderingar och främja en aktning för varje människas egenvärde. Skolan arbetar även för att utveckla förståelsen bland elever för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Barn- och utbildningsförvaltningens arbete för ett Hållbart Huddinge 2030 bedrivs följaktligen främst i våra skolor där grunden för ett livslångt lärande läggs. I Huddinge ska vi arbeta utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Vi ska göra mer av det som vi vet ger resultat och arbeta aktivt för att skolor med lägre resultat höjer sin måluppfyllelse. För att ytterligare förstärka utbildningen i Huddinges skolor och för att nå en hållbar utveckling på lång sikt kommer vi att ha ett fortsatt fokus på entreprenörskap, samt på språk-, matematik- och IT-utveckling. GYMNASIENÄMND 5

202 Gymnasienämnds mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2014 samt nämndens verksamhetsidé. Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen mäts, senaste mätresultat samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellerna följer text där vi beskriver vilka åtgärder som planeras för året för att nå ökad måluppfyllelse. Nöjda invånare Gymnasienämnds mål och resultat Mål Mått Föregående mätresultat 2011/2012 Senaste mätresultat 2012/2013 GOD KOMMUNAL VERKSAMHET Elever är nöjda med verksamheten i sin skola (1.2) Elevenkät GY (Kvinnor/Män) 83 % (86%/81%) 82 % (83%/82%) Elevenkät SFI Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX 75 % 77 % 81 % 80 % 88 % Elever är nöjda med sina studieresultat (1.2) Elevenkät GY (Kvinnor/Män) Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX 70 % (73%/68%) 76 % 73 % 62 % (58%/65%) 85 % 6 VERKSAMHETSPLAN 2014

203 Mål Mått Föregående mätresultat 2011/2012 Senaste mätresultat 2012/2013 VALFRIHET MED KVALITET Elever kan fritt välja utbildning (1.4) Förstahandsval - Antagna med valrang 1 Antagna (oavsett hemkommun) till Huddinges gymnasieskolor med valrang 1. Folkbokförda i Huddinge som antagits till kommunens gymnasieskolor med valrang 1. Folkbokförda i Huddinge som antagits till skolor utanför kommunen med valrang % (ht-12) 77 % (ht-13) 81 % (ht-12) 74 % (ht-13) 68 % (ht-12) 77 % (ht-13) God kommunal verksamhet Kvalitetsarbete Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. För att underlätta elevers val av skola redovisas numera olika resultat i kommunens jämför service. På finns även kvalitetsdeklarationer för gymnasieskola. Förvaltningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån skollagens krav, både på huvudmannanivå och på skolnivå. Mer om detta går att läsa i internkontrollplanen. För att kvalitetssäkra och finna utvecklingsytorna enas skolorna om ett antal områden, strategier och indikatorer som vi, på vetenskaplig grund, vet gör skillnad för en ökad måluppfyllelse för våra elever och skolan. Dialogen kring dessa kvalitetsfaktorer ska sedan genomsyra skolans pedagogiska arbete ifrån klassrummet via arbetslaget till skolans ledningsgrupp och åter samma väg. Några exempel på sådana områden som redan identifierats är undervisningskvaliteten, skolan som en lärande organisation samt det pedagogiska ledarskapet. De verktyg/strategier som vi hittills enats om är t.ex. det inkluderande arbetet vid skolan för elever i behov av stöd och IT- som ett pedagogiskt verktyg. Även skolinspektionen och revisionens synpunkter beaktas i detta arbete. Kommunens lednings- och informationssystem, LIS, behöver utvecklas för Vuxenutbildningen, Gymnasiesärskolan och Introduktionsutbildningarna så att verksamheternas resultat kan följa upp på ett lättare sätt. Åtagande för kvalitetsarbetet För att skapa en likvärdighet håller en gemensam struktur för gymnasieskolornas och vuxenutbildningens egna systematiska kvalitetsarbete att arbetas fram så att alla vid skolenheten, och aggregerat till centrala gymnasieavdelningen, skall kunna vara väl förtrogna med verksamhetens arbete och resultat. Ytterst syftar den gemensamma strukturen för skolornas systematiska kvalitetsarbete till att enheterna når de mål gymnasienämnden satt för sin verksamhet. E-förvaltning Under 2014 kommer arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e-förvaltning, att accelerera. Den nya e-strategin, som förväntas antas av kommunfullmäktige i slutet av 2013, med tillhörande handlingsplan kommer att vara ett styrande dokument i detta. Arbetet med behovsanalys, arkitektur och metodstöd för effektiv utveckling av e-tjänster kommer att fortsätta för att säkerställa att fokus läggs på utveckling som gynnar både kunder och verksamhet. Åtagande för E-förvaltning Under 2014 kommer förvaltningen att arbeta för att effektivisera de befintliga e-tjänsterna så att de blir mer automatiserade i det interna arbetet. Det rör ansökan om konto skola 24, ansökan om skolskjuts och ansökan om modersmålsundervisning. Även tjänsten ansökan till vuxenutbildningen behöver ses över och automatiseras. GYMNASIENÄMND 7

204 Sociala medier Det är viktigt att skapa samsyn i hantering av samt förståelse för vikten av snabbhet när vi hanterar frågeställningar i sociala medier. Förvaltningens arbete med sociala medier är tätt förknippat med varumärkesarbetet, då vårt sätt att hantera inlägg speglar hur vi lever upp till våra kärnvärden. Åtagande för sociala medier För att öka förståelsen för vikten av professionellt hanterande av sociala medier ska ett internt förankringsarbete ske under första halvan av Förvaltningen ska även ta fram en plan för hur vi ska arbeta med sociala medier utifrån våra prioriterade områden språkutveckling, matematikutveckling och IT-utveckling för lärande. Valfrihet med kvalitet Efterfrågan av högkvalitativa program Gymnasieungdomarna i Huddinge kommun har möjlighet att välja att studera i de skolor och på de program som de finner mest attraktiva inom Stockholms län, vilket möjliggörs genom samarbetet inom Kommunförbundet Stockholms Län (KSL). Konsekvensen blir samtidigt att gymnasieskolan befinner sig i en hårt konkurrensutsatt kontext särskilt med tanke på att demografisiffrorna för Stockholms län visar att antalet elever i gymnasieålder är mycket låg vilket gör det än mer angeläget att erbjuda ett brett utbud av högkvalitativa program. Den fortsatt hårda konkurrensen om eleverna ökar behovet av att synliggöra och differentiera sig som skola. Under 2014 fortsätter därför varumärkesarbetet för kommunens fyra gymnasieskolor. Åtagande för efterfrågan av högkvalitativa program På uppdrag av gymnasiechefen arbetar, en kommunikatör på förvaltningen tillsammans med informatörerna på respektive gymnasieskola, med att ta fram en tydlig profil för varje skola som kan användas för att särskilja skolorna från varandra och därigenom underlätta elevens fria val. En tydlig profil minskar risken för att eleven initialt gör ett felaktigt val, något som kan leda till svårigheter för såväl elev som skola. Ett led i att kunna göra ett klokt val av utbildning är Gymnasiedagarna där elever i grundskolan bjuds in för att få veta mer om vilka utbildningar de olika skolorna erbjuder. Gemensam vuxenutbildningsregion - Brett utbud av utbildningar Arbetet med att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion har pågått sedan årsskiftet 2006/2007 inom ramen för samarbetet inom Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Flera delmål har sedan dess uppnåtts såsom överenskommelse om svenska för yrkesutbildade (sfx) med gemensam samordnartjänst, gemensam utvärdering av kvaliteten hos utbildningsanordnare inklusive gemensam samordnartjänst, gemensam studerandeenkät samt samverkan kring gemensam upphandling av vuxenutbildning i kommunkonstellationerna Vux 10/Vux 8 grupperna. För att nästa steg i bildandet av en gemensam vuxenutbildningsregion ska kunna tas går KSL nu ut med en förfrågan till kommunerna och efterfrågar politiska ställningstaganden inom ett flertal områden., vilket behandlas i ett separat ärende i novembernämnden. Genom att ingå i ett samarbete kan ett brett utbud av utbildningar garanteras. Åtagande för gemensam vuxenutbildningsregion - brett utbud av utbildningar Under året kommer vi att verka för en gemensam vuxenutbildningsregion utifrån de ställningstagande som nämnden fattar beslut om vid novembernämnden. Likvärdig behandling Likabehandlingsarbete Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet har skolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling särskilt följts upp i samband med årets första delårsrapport. En liknande uppföljning kommer även att genomföras under nästkommande år. Åtagande för likvärdig behandling Varje skola redogör för sitt arbete med sin Plan mot diskriminering och kränkande behandling i samband med delårsrapport 1 och genom ett självskattningsmaterial bedömer de hur väl rutiner (för att upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera) fungerar vid trakasserier, diskriminering och kränkande behandling samt vad som bör förbättras och hur detta ska ske. Bra att leva och bo i Huddinge Skollokalbehov och planering måste ligga i fas med kommunens ambition och prognoser för bostadsbyggande så att 8 VERKSAMHETSPLAN 2014

205 det blir fortsatt attraktivt för barnfamiljer att bo och verka i Huddinge. Utveckling av naturupplevelser För att ta till vara och utveckla utbudet av natur- och kulturupplevelser i Huddinge genomförs ett kommungemensamt arbete som syftar till att förbättra livskvaliteten, öka Huddinges attraktivitet och därigenom stärka varumärket. Basen för framtida satsningar fokuseras på Huddingeborna samt boende i stockholmsregionen. Den fortsatta utvecklingen är ett långsiktigt arbete som kräver en tydlig riktning, samordning och uthållighet, vilket är en process med många aktörer såväl inom kommunen som externt. De delar som inte naturligt faller inom ramen för respektive aktörs basåtagande kommer med start hösten 2013 att genomföras som ett kommungemensamt projekt som pågår under hela Hållbar samhällsutveckling Gymnasienämnds mål och resultat Mål Mått Föregående mätresultat Senaste mätresultat KUNSKAPER 2011/ /2013 Elever når de nationella kunskapsmålen (2.3) Gy 1 Andel elever m. slutbetyg Kvinnor Män GY 2 Högskolebehörighet Kvinnor Män GY 3 Betygsgenomsnitt 4 Kvinnor 5 Män 6 SFI Andel godkända D-kurs GR-VUX andel G eller högre GY-VUX andel G eller högre 84 % 87 % 81 % 84 % 88 % 80 % ,6 13,5 57 % 91 % 83 % 85 % 88 % 82 % 83 % 87 % 80 % 13,8 14,4 13,2 57 % 92 % 83 % Gymnasieskola och vuxenutbildning har en pedagogisk verksamhet som stimulerar eleverna till att nå kunskapsmålen (2.3) Elevenkät GY (kvinnor/män) Elevenkät SFI Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX Elever har inflytande över sitt Elevenkät GY lärande och det inre arbetet i (kvinnor/män) skolan (1.3) Elevenkät SFI Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX Elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen (2.3) Mätmetod ej utvärderad 6,8 (6,9/6,8) 7,1 7,9 7,1 5,8 (5,7/5,8) 6,8 7,3 5,8 6,8 (6,8/6,9) 8,1 7,8 6,1 (5,9/6,3) 7,6 7,1 Eleverna har god lärandemiljö (2.7) Elevenkät GY (kvinnor/män) 6,3 (6,3/6,3) 6,3 (6,2/6,4) Elevenkät SFI Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX 7,1 8,2 7,5 8,0 7,9 Utbildningen i svenska för invandrare (sfi) ska vara Mätmetod saknas 1 Resultat från Huddinge kommuns informations- och ledningssystem (LIS). 2 Resultat från Huddinge kommuns informations- och ledningssystem (LIS). 3 Resultat från Huddinge kommuns informations- och ledningssystem (LIS). 4 Betygsgenomsnittet kan som högst bli 20 poäng vilket innebär att eleverna har uppnått MVG på samtliga kurser 5 Resultat från Huddinge kommuns informations- och ledningssystem (LIS). 6 Resultat från Huddinge kommuns informations- och ledningssystem (LIS). GYMNASIENÄMND 9

206 Mål Mått Föregående mätresultat Senaste mätresultat anpassad efter individens behov och förutsättningar och den ska kunna kombineras med arbete, arbetslivsförberedande insatser eller annan utbildning. NORMER OCH VÄRDEN Elever är trygga i sin skolmiljö (1.2) Elevenkät GY (kvinnor/män) 7,8 (7,9/7,8) 7,9 (7,7/8,1) Elevenkät SFI Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX 7,0 8,4 8,3 8,2 8,0 Elever uppfattar att de behandlas lika oavsett kön, saknas Mätmetod etnisk tillhörighet, religion eller andra trosuppfattningar, sexuell läggning, eller funktionshinder (2.4) EKOSYSTEM I BALANS Andel ekologiska livsmedel (2.5) 30,2 % 29,1 Kunskaper Förvaltningen vill vara tydlig med att arbetet i de pedagogiska verksamheterna ska följa skollagen och bygga på forskning och beprövad erfarenhet. För skolornas del har John Hatties forskningssammanställning av vad som verkligen ger effekt i skolan varit viktig. Det är mot denna bakgrund som ledningsgruppen stått bakom arbetet med den pedagogiska plattformen som tar upp kännetecken på vad som utmärker en professionell lärare, professionell skolledare och en god lärmiljö. Fokus på kunskapsresultatet Gymnasieskolans nationella program För att bedöma hur väl de nationella kunskapsmålen har uppnåtts i årskurs tre används måtten: andel elever med slutbetyg efter årskurs tre samt betygsgenomsnittet och högskolebehörigheten i denna grupp. Dessa tre mått har varit desamma under flera år och en jämförelse kan göras över tiden. Resultaten hämtas genomgående från kommunens lednings- och informationssystem (LIS) som även tillhandahåller en könsseparerad statistik som möjliggör att skillnader i resultat mellan könen kan följas över åren. Andelen elever som gått ut årskurs tre med slutbetyg har under de senaste tre åren legat på 84 procent. För läsåret 2012/2013 kan det urskiljas en förbättring för såväl flickor som pojkar vilket medfört att andelen elever som erhållit slutbetyg nu har stigit till 85 procent. Antalsmässigt betyder det att 783 elever av årets 921 elever i årskurs tre erhållit slutbetyg från gymnasiet. Flickor uppnår slutbetyg i högre utsträckning än pojkarna, 88 procent jämfört med 82 procent. Betygsgenomsnittet för elever i årskurs tre som gått ut gymnasieskolan med slutbetyg har under de senaste tre åren legat på 14,0. När fler elever erhåller slutbetyg kan det befaras att betygsgenomsnittet sjunker i gruppen. I årets resultat kan det urskiljas en liten sänkning av betygsgenomsnittet till 13,8, en sänkning som sker både bland flickor och pojkar. Flickor har högre betygsgenomsnitt (14,4) än pojkar (13,2). På samma sätt som för betygsgenomsnittet kan det befaras att högskolebehörigheten sjunker i gruppen när fler elever erhåller slutbetyg. Under ett par års tid har högskolebehörigheten legat på 84 procent och i år har den siffran sjunkit till 83 procent. Sänkningen sker bland flickorna men som föregående år blir fler flickor (87 procent) än pojkar (80 procent) behöriga till högskola. Skolorna har på ett tydligare sätt börjat arbeta med kontinuerliga uppföljningar av elevernas resultat så att tidiga stödinsatser kan sättas in. Detta gäller såväl varje lärares uppföljning av den enskilda elevens studieresultat, vilken utgår från ett formativt synsätt, som skolans uppföljning av elevresultat på en aggregerad nivå i form av analyser på ämnes- program och skolnivå. Målsättningen har i första hand varit att fler elever ska uppnå ett slutbetyg inom ramen för en treårig gymnasieskola och i de resultat som redovisas kan också en svag positiv utveckling skönjas gällande andelen slutbetyg. 10 VERKSAMHETSPLAN 2014

207 Gymnasieskolans Introduktionsprogram De fem introduktionsprogrammens resultat har inför årets andra delårsrapport noga följts upp. Skolorna med introduktionsprogram har fått i uppdrag att analysera måluppfyllelse och genomströmning i förhållande till programmens syften och utifrån denna analys sätta in åtgärder för att åstadkomma förbättrade resultat. Introduktionsprogrammen kommer att följas upp på ett liknande sätt under kommande år. Bland de åtgärder som påbörjats och fortgår under nästa år kan nämnas arbetet med att utveckla arbetsformer, framför allt att med hjälp av speciallärare ringa in hur skolan bäst möter varje elevs behov av stöd i form av arbetssätt i klassrummet, kompensatoriska hjälpmedel och IT-stöd. Vidare fortgår ett arbete med elevernas studieteknik, motivationsarbete och ett metodiskt arbete för att öka elevnärvaron. På skolan som har flest introduktionsprogram kommer lärarna att erbjudas didaktisk coaching ur ett specialpedagogiskt perspektiv och träning i samtalsmetodik. Gymnasiesärskolan På de gymnasieskolor i Huddinge kommun där utbildning bedrivs för elever på gymnasiesärskolans nationella och individuella program ska samarbetet mellan lärare som undervisar i gymnasiets kurser respektive gymnasiesärskolans kurser öka, fördjupas och utvecklas. Elever i gymnasiesärskolan ska ha höga förväntningar på sitt lärande och bedömas efter sina kunskaper. Detta ställer krav på att undervisande lärare kan både gymnasieskolans och gymnasiesärskolans kursplaner eftersom elever har rätt att, om förutsättningar finns, läsa såväl kurser i gymnasiesärskolan som i gymnasieskolan - och/eller ämnesområden vid behov. Skola och praktikplatser ska ha ett nära samarbete och elevers kunskapsutveckling och anställbarhet ska vara i fokus. Kunskapsutvecklingen hos elever som är behöriga till gymnasiesärskola men som väljer att gå ett introduktionsprogram ska följas noga så att studie- och yrkesvägledning snabbt kan sättas in vid behov och avhopp och hemmasittande kan undvikas. Elevers närvaro är en viktig faktor för lyckade skolresultat. Frånvaro ska därför följas upp snabbt, gärna enligt SKL:s Guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner (SKL, 2013) Vuxenutbildningen utifrån individens behov Vuxenutbildningen ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. Vuxenutbildningens målgrupp är heterogen och eleverna är individer med mycket olika förutsättningar. Även elevernas mål med utbildningen kan variera kraftigt. Utbildningen måste därför anpassas utifrån individens behov och förutsättningar och den kan variera både till längd och till innehåll. Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. Den enskilda eleven bör kunna kombinera dels studier i flera skolformer inom vuxenutbildningen, dels studier med arbete. Samarbete med yrkeshögskolan, folkhögskolor samt universitet och högskolor ska utvecklas för att kunna underlätta informationsspridning om vidareutbildning. Samarbete med arbetslivet, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter är av betydelse för yrkesutbildningens kvalitet och för elevens fortsatta etablering på arbetsmarknaden. Språkutveckling Språkutveckling är huvudnyckeln till all skolframgång. En undervisning som är både språk- och kunskapsutvecklande är gynnsam för alla elever men nödvändig för flerspråkiga elever. För att utveckla och förbättra det språkutvecklande arbetet kommer en kartläggning att ske av det arbete som idag bedrivs inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är angeläget att utgå från lokala erfarenheter, kunskaper och aktuella resultat för att analysera och ställa dessa mot aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Förvaltningen kommer att aktivt verka för att ta tillvara och bidra till att sprida kunskaper och erfarenheter om språkutvecklande arbetssätt och vid behov initiera fortbildning och kompetensutveckling inom detta område. Matematikutveckling Nationella satsningar inom matematiken har avlöst varandra och under pågår en mycket omfattande fortbildningsinsats, Matematiklyftet. Den kommer att omfatta samtliga matematiklärare i grund- och gymnasieskolan. I nästa steg kommer även vuxenutbildningens lärare att involveras i denna utbildning. Syftet är att skapa en ny fortbildningskultur genom kollegialt lärande och därigenom utveckla undervisningen. Förvaltningen kommer att följa skolornas arbete med matematiklyftet genom uppföljningar. Nätverk kommer att skapas, dels med syfte att utbyta kunskap, och dels med syfte att kunna ge stöd till verksamheten. Förvaltningen, tillsammans med skolorna, kommer att planera för hur erfarenheter från matematiklyftet ska tas om hand och ge långsiktig effekt IT-utveckling för lärande IT i undervisningen är ett av förvaltningens tre prioriterade områden för åren Till stöd för detta utvecklingsområde finns förvaltningens e-strategi i utbildningen GYMNASIENÄMND 11

208 , vilken beslutades i Gymnasienämnden i april Förutom att under 2014 påbörja arbetet med att samla, analysera och sprida resultat och erfarenheter från skolornas arbete med IT i undervisningen, ska förvaltningen arbeta aktivt med att stödja utvecklingen av nätverk av IT-pedagoger. BUF IT och de två IT-pedagogerna följer upp och stödjer utvärderingen av aktiva IT-projekt och fungerar som resurser för de enheter som vill starta nya IT-relaterade aktiviteter. Eleverna har god lärandemiljö Enkätresultaten för området Lärandemiljö har för gymnasieskolan legat på samma nivå flera år i rad. Det är två påståenden som tillsammans skapar styrtalet för detta frågeområde och generellt svarar eleverna positivt på frågan, att det råder ett bra samarbetsklimat på skolan, i väsentligt högre grad än man uppfattar att det är arbetsro på mina lektioner. Arbetsron på lektionerna är följaktligen fortsatt ett förbättringsområde. Elever i behov av särskilt stöd Som ett stöd och en styrning av skolornas arbeta med kontinuerliga uppföljningar av elevernas resultat, så att tidiga stödinsatser kan sättas in, har en ny dokumentmall tagits fram för det systematiska kvalitetsarbetet. I denna mall efterfrågas en analys av kunskapsresultaten även för eleverna i åk 1 och 2 och inte som tidigare enbart för årskurs tre eleverna. Skolorna uppmanas att studera LIS- tabellerna för betyg på program/klassnivå och välja ut de nationella program på skolan som efter åk 1 respektive åk 2 har 10 procent eller mer F-betyg (icke godkända betyg). Detta mått kan användas för att upptäcka en elevgrupp innehållande elever som riskerar att inte kunna uppnå examen på tre år förutsatt att studieresultaten fortsätter att ligga på samma nivå som i nuläget. Analyser genomförs utifrån skillnader mellan klasser, kön och skillnader i betyg i de olika kurserna. Skolorna får i detta arbete ögon på sådant som de inte upptäckt tidigare och utvecklande diskussioner i ämnesoch arbetslag med utgångspunkt från materialet kan genomföras och den erhållna kunskapen kan aggregeras vidare till skolledningen. Utifrån analysen planeras åtgärder för att möjliggöra att eleverna kan nå förbättrade resultat och därmed uppnå en examen inom ramen för en treårig gymnasieskola. Detta arbete i form av systematisk uppföljning av resultat och att mäta och synliggöra effekter av insatta åtgärder kommer att fortgå under kommande år. Hög frånvaro är ett symptom på att något inte fungerar i elevens studiesituation och det är därför viktigt att upptäcka och åtgärda frånvaron snabbt som ett led i att stötta eleverna i deras fortsatta kunskapsutveckling. Under nästa år kommer även elevernas avhopp att tydligare följas upp och en analys av orsakerna till avhoppen kommer att genomföras. Inkluderande arbetssätt och ett formativt synsätt genomsyrar som helhet arbetet med eleverna och skolornas arbete med pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Prioritera samverkan Förvaltningens ledningsgrupp strävar efter att fler aktiviteter på ett tydligt sätt speglar en samverkan mellan verksamheterna. Den pedagogiska plattformen som arbetats fram under 2013 förankras och implementeras i verksamheterna under Plattformen kommer att vara ett viktigt verksamhetsutvecklingsverktyg och det finns stora förhoppningar knutna till att ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med den pedagogiska plattformen. Effekterna av den ska positivt påverka bilden av Huddinges kommunala utbildningsverksamheter och göra det effektivt att arbeta i våra verksamheter. En ytterligare samverkansaktivitet är arbetet med förvaltningens tre prioriterade områden under 2014: språkutveckling, matematikutveckling och IT i utbildningen. Arbetet kommer att bedrivas i de tre verksamheterna men hållas ihop av en projektorganisation för de tre verksamheterna samlat inom respektive område Övergång grundskola-gymnasieskola En processgrupp för övergången mellan grundskola och gymnasieskola har bildats inom kommunen. Processägare för denna är grundskole- och gymnasiechefen. Processgruppens kartläggning rörande övergången grundskola gymnasieskola bildar basen för de åtgärder som ska vidtas för att förbättra övergången. Att säkerställa övergången mellan de olika skolformerna medför att eleverna får bra information och vägledning för att kunna göra ett för eleven bra och rätt val av utbildning samt att eleverna snabbbare får rätt stöd/förutsättningar vid starten på gymnasiet. Åtagande för kunskap Förvaltningen åtar sig att prioritera arbetet med språkutveckling, matematikutveckling och ITutveckling för lärande 2014 till Arbetet med dessa tre områden sker i respektive verksamhet men följs, stöds och sprids av en verksamhetsövergripande projektorganisation. I samband med det prioriterade området språkutveckling kommer studiehandledning på modersmålet särskilt att belysas. 12 VERKSAMHETSPLAN 2014

209 Gymnasieskolorna i Huddinge kommun ska arbeta så att det blir möjligt för eleverna på de nationella programmen att fullfölja sina studier och erhålla gymnasieexamen inom loppet av tre år. Studieavbrott som beror på kvalitetsbrister i skolan ska minimeras. Skolorna ska ha höga förväntningar på varje elev och eleverna stimuleras till att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Betygen ska på ett rättvisande sätt återspegla elevernas kunskaper utifrån gällande kunskapskrav. Skolorna med introduktionsprogram ska arbeta för elevernas måluppfyllelse utifrån de olika programmens syften. Verksamheten ska präglas av flexibilitet, höga förväntningar och ett gott stöd till varje elev som resulterar i en god genomströmning till utbildning eller arbete. Elever i gymnasiesärskolan ska ha höga förväntningar på sitt lärande och bedömas efter sina kunskaper. Skola och praktikplatser ska ha ett nära samarbete och elevers kunskapsutveckling och anställbarhet ska vara i fokus. För att uppnå förbättrade resultat ska vuxenutbildningen fortsatt sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. Den enskilda eleven bör kunna kombinera dels studier i flera skolformer inom vuxenutbildningen, dels studier med arbete. Skolorna arbetar aktivt för att skapa en modern utbildningsmiljö som ger stimulans och arbetsro för eleverna. Normer och värden Elevers inflytande Vid skolinspektionens tillsyn av gymnasieskolorna våren 2012 påtalades brister gällande elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Skolinspektionen var nöjd med de åtgärder som skolorna beskrev i sina svar till inspektionen. Det är fortsatt viktigt att åtgärderna följs upp. Åtagande för elevers inflytande Vidtagna åtgärder för elevers inflytande följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet under året. Eleverna är trygga i sin skolmiljö Skolornas enkätresultat för området trygghet var på samma höga nivå som vid förra årets mätning (7,9 jämfört med 7,8 i fjol). I Södertörnsnyckeltal framgår att gällande enkätfrågan Jag känner mig trygg på min skola, så intar Huddinge kommuns skolor en delad förstaplats. Skolorna fortsätter sitt framgångsrika arbete för en trygg miljö även under kommande år. Jämlikhet Skollagen föreskriver att utbildningen ska vara likvärdig, oavsett var den anordnas. Skolan har även ett särskilt ansvar för att bemöta de behov som varje elev har i våra verksamheter. Frågan om likvärdighet lyfte också skolinspektionen i sin rapport om Huddinges skolor. I Huddinges gymnasieskolor och inom vuxenutbildningen är resultaten goda på en övergripande nivå men det finns påtagliga skillnader i resultat mellan program /skolor / utbildningsanordnare. Vid analys av betygsresultaten syns även tydliga skillnader mellan resultaten för flickor och pojkar där pojkar når ett lägre resultat. Åtagande jämlikhet och jämställdhet Under 2014 ska det vidtas åtgärder för att höja undervisningens kvalitet i de elevgrupper där resultaten är låga. Skolorna har ett tydligt uppdrag att analysera sina resultat ur ett könsperspektiv och att fundera på vad som kan göras för att förbättra studieresultaten för båda grupperna. Könsskillnader har särskilt uppmärksammats i samband med skolornas analys av nationella provbetyg satt i relation till kursbetyg. Detta bör särskilt beaktas under kommande år. Mottagande av nyanlända Resurscentrum för nyanlända, RCN, är en stödfunktion inom Barn-och utbildningsförvaltningen som arbetar mot alla tre skolformerna enligt de riktlinjer som fastställts i nämnderna. RCNs uppdrag är att samordna mottagandet av nyanlända elever i förskolan, grundskolan och gymnasiet och att medverka i enheternas kartläggning av barnens och elevernas förutsättningar. Initialt ansvarar RCN för elevhälsans psykosociala och medicinska stöd till de nyanlända eleverna. RCN samverkar med andra aktörer inom och utanför kommunen och samlar och sprider kunskaper om lagar, bestämmelser och ny forskning i ämnet samt verkar för fortbildning till förskole-och skolpersonal i frågor gällande detta. Åtagande mottagande av nyanlända Under året kommer en översyn av RCNs verksamhet att ske för att åstadkomma ett större fokus på barns- och elevers lärande. GYMNASIENÄMND 13

210 Områdesutveckling Flemingsberg Huddinge kommun har under flera år arbetat intensivt med att utveckla den regionala stadskärnan Flemingsberg. Arbetet har skett både på kommunnivå med särskilda insatser från Huddinge kommuns sida, och i ett länsperspektiv där flera andra aktörer som Botkyrka kommun, Stockholms Läns Landsting och akademierna i Flemingsberg varit aktiva. Den centrala delen av utvecklingsarbetet i Flemingsberg har vilat på fem strategier som finns beskrivna i utvecklingsprogrammet för Flemingsberg. Dessutom har en stiftelse, Flemingsberg science, bildats för att skapa ytterligare fokus på att ge nya idéer inom hälsosektorn kommersiell livskraft. Under 2012 väcktes frågor kring takten i utvecklingsarbetet av Flemingsberg. Stadsdelen kom dessutom ytterligare i fokus då Flemingsberg definierades som ett strategiskt område för Huddinge i samband med den strategiutveckling som kommunens ledningsgrupp genomfört. Bland annat konstaterades att nulägesbilden av Flemingsberg varierade mellan olika aktörer samt att det var svårt att göra en bedömning av framstegen i utvecklingsprogrammet. Därför startades ett utredningsprojekt för att skapa en bred nulägesanalys av stadskärnan. Arbetet med denna analys beräknas vara klar under fjärde kvartalet Med detta underlag kommer sedan en process ta vid som fokuserar på att ta fram en konkret målbild för Flemingsberg som är tydlig och lätt att följa upp. Vårby Vårby är en kommundel som kännetecknas av många kvaliteter med dess goda kollektivtrafikläge, närhet till natur och stränder samt väl utbyggd kommunal service och närhet till Kungens kurva. Samtidigt är Vårby en kommundel som har stora utmaningar vad gäller till exempel arbetslöshet, skolresultat, ohälsotal och utanförskap. Detta har varit känt länge och olika insatser har genomförts med goda resultat på individnivå. För att Vårby ska bli en attraktiv kommundel behöver kommunen kraftsamla och fokusera på åtgärder som på lång sikt kan innebära strukturella förändringar. Under 2013 upprättas en målbild för Vårby genom nedbrytning av Huddinges mål för Med utgångspunkt från dessa tas åtgärder fram för att göra det möjligt att gå från dagens läge till det önskade läget. För att detta ska lyckas krävs att alla verksamheter prioriterar insatser i Vårby. Områdesperspektiv Projektet Tillsammans för Vårby startade sommaren 2013 som en del av Huddinge kommuns feriepraktik och sker i samarbete med bostadsbolag. Under sommaren 2013 sommarjobbade cirka 60 ungdomar födda i Vårby under ledning av ansvariga projektledare samt äldre ungdomar som anställts som gruppledare. Målet är att ungdomar från Vårby jobbar i sitt eget område för att förbättra det och samtidigt får de arbetslivserfarenhet, vilket sänker trösklarna in på arbetsmarknaden. Utifrån ett områdesperspektiv ser vi positivt på en fortsatt satsning på projektet även under kommande år. Åtaganden för områdesutveckling Att inom ramen för feriepraktiken delta i projektet Tillsammans för Vårby, förutsatt att projektet fortgår under Positivt näringslivsklimat - Arbetslinjen i fokus Genom att skolan har en pedagogik som främjar möjlighetstänkande och problemlösning, ges förutsättningar för en kompetensförsörjning som passar det globala samhället. Skolan har också en stark inriktning på entreprenörskap och stärker förmågor som är viktiga för ett innovativt näringsliv. Entreprenörskap Barn- och utbildningsförvaltningen har skapat ett tydligt samarbete med avdelningen för näringsliv och samhällsutveckling och UF-lärarna på kommunens gymnasieskolor. Ett nätverk har också skapats mellan UF-lärarna i kommunen. Idag finns fastställda aktiviteter för Huddinges UF elever. Ett synligt resultat av detta samarbete är att Huddinge kommun, i maj, utsågs till bästa UF-kommun i Stockholms län i Ung Företagsamhets årliga ranking. Det betyder att Huddinge ger de bästa förutsättningarna för att skolor, lärare och elever ska kunna arbeta med entreprenörskap i skolan. Åtaganden för entreprenörskap Det entreprenöriella lärandet ska lyftas fram ytterligare i undervisningen både i den bredare bemärkelsen i form av generella entreprenöriella kompetenser som problemlösning och kreativitet men även i form av mer specifika kunskaper inom entreprenörskap som krävs i samband med att driva UF-företag. 14 VERKSAMHETSPLAN 2014

211 Målet för 2014 är att minst 15 procent av elever i årskurs två och tre på gymnasiet driver UF företag. Feriepraktiken 2013 tilldelades cirka 440 ungdomar en feriepraktikplats under någon av sommarens tre perioder. Gensvaret från praktikplatserna och de ungdomar som sökt har varit mycket stort. Under 2014 är det framförallt tre områden som behöver utvecklas: System och verktyg för administration, Marknadsföringen av feriepraktiken och Informationen till elever och handledare. I det datasystem som köpts in till feriepraktiken finns behov av förbättringar i form av enklare sökvägar och bättre verktyg för statistik och uppföljning. Marknadsföringsmässigt är målet att alla ungdomar som kan och vill söka till feriepraktiken ska få kännedom om att denna möjlighet finns. Nästa år planerar vi att gå ut till samtliga studie- och yrkesvägledare på gymnasiet och grundskolor med årskurs 9 för att informera om feriepraktiken. Utöver detta sker annonsering i lokalpress, information på huddinge.se och Sommarjobbsmässan. Informationen till ungdomarna och handledarna behöver förbättras ytterligare. Ungdomarna behöver i än större utsträckning förstå vilka krav och förväntningar som ställs i samband med ett feriepraktiksjobb. Vi planerar att fortsätta med informationskvällar för alla ungdomar som får en plats, då det upplevs som ett mycket bra sätt att både ta upp och fånga upp viktiga frågor och funderingar. En större tydlighet krävs också gentemot handledarna gällande ansvaret och rutinerna för att fylla i och skicka in tidrapporterna. Vi fortsätter även med handledarträffar för respektive förvaltning och information till ansvariga chefer. Utifrån ett områdesperspektiv ser vi också positivt på en fortsatt satsning på Vårbyprojektet Tillsammans för Vårby i vilket feriepraktiken ingår. Åtaganden för feriepraktiken Under 2014 ska feriepraktiken utvecklas inom följande tre områden: System och verktyg för administration, Marknadsföringen av feriepraktiken och Informationen till elever och handledare. Ett fjärde år på Teknikprogrammet, T4 Huddinge har idag ett bra underlag av elever som söker sig till kommunens olika teknikprogram vilket borgar för en god möjlighet att rekrytera elever till ett fjärde skolår inom T4 konceptet. Arbetet med att ansöka om att få erbjuda det fjärde året på teknikprogrammet har så här långt inneburit att Huddinge kommun kallat till ett första möte med näringslivsrepresentanter för att se över intresset, kompetensbehov och övriga förutsättningar för samarbete. I avvaktan på nationella beslut gällande möjligheten att ansöka arbetar vi med att förstärka våra nätverk och fortsätta arbetet med att inventera våra möjligheter och utmaningar så att vi står väl rustade när beslut fattas. Med dessa förutsättningar pekar erfarenheten på att ansökan om att få starta en T4 kan ske under hösten 2014 för att vid positivt beslut kunna starta Åtaganden för T4 Om nationellt beslut fattas och förutsättningar ges kommer vi att ansöka om att få starta en T4 utbildning på någon av gymnasieskolorna i Huddinge kommun Yrkeshögskoleutbildningar Vuxenutbildningen har av nämnden fått i uppdrag att under 2013 undersöka möjligheten att i en regional samverkan med andra kommuner, företag och andra intressenter ansöka om att få starta olika typer av Yrkeshögskoleutbildningar. VuxHuddinge har fullföljt sitt uppdrag och gått in med ansökningar avseende följande nya utbildningar: Arbetsledare inom park- och grönyteförvaltning, Drifttekniker Fastighet och Ventilations- och kyltekniker. Åtaganden för yrkeshögskoleutbildningar Förutsatt att ansökningar beviljas kommer nya yrkeshögskoleutbildningarna att byggas upp under Gymnasiesärskolan och arbetlivet Gymnasiesärskolans individuella program har under läsåret haft en programdag för alla elever med rubriken Efter plugget. Dagen innehöll en föreläsning om erfarenheter från daglig verksamhet och öppna arbetsmarknaden. Därefter fick eleverna besöka Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har också besökt skolan för att informera personal om sin verksamhet. Ett möte där Arbetsförmedling, Försäkringskassa och LSS inbjuds till skolan planeras också under kommande läsår. Det finns sedan tidigare en väl inarbetad rutin på skolan att under åk 3 (under näst sista året av utbildningen) ha en konferens med alla aktörer såsom elever, föräldrar, SYV m.fl. där man planerar framåt för varje elev. GYMNASIENÄMND 15

212 Gymnasiesärskolans nationella program har för avsikt att bjuda in till samverkan och har utarbetat en arbetslivsplan. I åk. 3 genomförs samtal med varje elev inför kommande arbetsplatsförlagda lärande där elevens önskemål, skolans kartläggning och föräldrars förväntningar angående framtiden ingår. I Arbetslivsplanen ingår också att utveckla skolans kontakter med arbetsförmedling, introduktionsrekryteringsföretag, LSS-handläggare, fackliga företrädare m.fl. Åtaganden för gymnasiesärskolan och arbetslivet Gymnasiesärskolans samarbete med arbetsförmedlingen och försäkringskassan ska fortsatt utvecklas under 2014 så att fler elever kommer ut i arbetslivet efter avslutade studier. Samverkan med näringsliv och akademier Vi strävar efter att öka vårt samarbete med såväl näringslivet som med akademierna. När det gäller akademierna så önskar vi framförallt ett fördjupat samarbete med de som finns i vår närmiljö såsom KI, KTH och Södertörnshögskola. Åtaganden för samverkan med näringsliv Att tillsammans med näringslivskontoret stärka samarbetet med företagen vid våra programråd. Medverka till särskilda anställningar för arbetslösa försörjningstagare Kommunen ska i nära samarbete med andra aktörer bidra till att personer som behöver försörjningsstöd på grund av arbetslöshet åter får ett arbete, genom exempelvis särskilda anställningar såsom 100 Huddingejobb, coachning och praktikplatser. Barn- och utbildningsförvaltningen erbjuder ett stort antal platser inom nämndens verksamhetsområde i projektet 100 Huddingejobb. Förvaltningen har en ambition att ytterligare öka antalet platser. Dessutom pågår även nästa år det samarbete mellan Barnoch utbildningsförvaltningen och Social- och äldreomsorgsförvaltningen som syftar till att ge arbetslösa kommuninvånare möjlighet till korta yrkesutbildningar som leder till arbete. Resultatet avrapporteras till verksamhetsansvariga samt redovisas i respektive förvaltnings verksamhetsberättelser. Ekosystem i balans I Plan för miljöarbete, antagen i kommunfullmäktige 2010, finns en metodbeskrivning för hur kommunen ska arbeta med sitt interna miljöledningsarbete. Miljöledningssystemet utgår från kommunens ordinarie styr- och uppföljningssystem vilket innebär att verksamheterna ska arbeta enligt denna för att uppnå ständiga förbättringar även på miljöområdet. Ett första steg är att kartlägga miljöaspekter för verksamheterna. För att underlätta detta arbete har miljösamordningsgruppen utformat en mall som ska fungera som stöd och hjälp i verksamheternas kartläggningar. Syftet är att skapa vetskap om vilka miljöaspekter som har störst miljöpåverkan inom verksamheterna. Kartläggningen ska göras på avdelnings-/enhets-/arbetsplatsnivå och sammanställas på förvaltningsnivå. Nästa steg är sedan att utifrån kartläggningen ta fram mål och åtgärder att arbeta med under kommande år och sedan följa upp om dessa har gjorts och om man har närmat sig målet. Uppföljning av miljökartläggningen görs först i delår 2, då kan verksamheterna fokusera och arbeta långsiktigt och genomgripande med miljökartläggningen. Ekologisk mat Ekologisk mat ska i ökad utsträckning serveras på gymnasieskolorna. Varje skola ska under året avropa lägst 35 procent ekologiska livsmedel av sina totala inköp. För att nå målet måste fler ekologiska huvudkomponenter föras in på matsedeln vilket är extra viktigt att tänka på för de skolor som själva skriver sin matsedel. Fortsatt fokus läggs på att laga mat från grunden, en helt vegetarisk dag i veckan och att säsongsanpassa inköpen av frukt och grönt. Avfall och Transporter Varje skola ska under kommande år väga sitt matsvinn en vecka under våren och en vecka under hösten. Resultatet ska analyseras och bearbetas på skolan med inriktning på att minska svinnet med 20 procent. Under 2013 har projektet samordnad varudistribution på Södertörn startat. Målet är att ändra transportsystemet inom och till respektive kommun och på det sättet minska det totala antalet transporter. Syftet är att få till stånd en rad miljöförbättringar såsom reducerade utsläpp med positiva effekter på hälsan och en ökad trafiksäkerhet. För barn- och utbildningsförvaltningens del handlar det framförallt om förändringar i livsmedelstransporterna. Genomförandet av samordnad varudistribution sker under Undervisning om hållbar utveckling I läroplanerna beskrivs skolans uppdrag utifrån olika perspektiv. I miljöperspektivet framgår att skolan skall ge eleverna möjlighet att både ta ansvar för den miljö de själva kan påverka direkt och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. 16 VERKSAMHETSPLAN 2014

213 Åtagande för ekosystem i balans Folkhälsa Påbörja arbetet med miljökartläggning. Arbeta för att varje skola under året ska avropa lägst 35 procent ekologiska livsmedel av sina totala inköp. Förbättra livschanser för alla barn och unga - Samkraft Inom ramen för det förvaltningsövergripande samarbetet för en bättre samverkan kring barn och unga, Samkraft, har gymnasieteamet under året haft ett fortsatt samarbete med Elektra. Elektra är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck. Elektra har stor erfarenhet av att arbeta med gymnasieelever och har tillsammans med skolornas rektorer beslutat om ett upplägg där fokus ligger på att medarbetare från Elektra finns på plats i skolorna för att kunna möta och diskutera direkt med eleverna. Elektras arbete har fått ett oväntat stort genomslag på de skolor där de har varit. Gymnasieteamet har ansökt om mer pengar för att kunna fortsätta samarbetet med Elektra även under nästa kalenderår. Huddinge kommun kommer under hösten 2013 och våren 2014 delta i ett utbytesprojekt runt Östersjön. Bakom projektet står Networking Europe och de deltagande länderna är Sverige, Polen och Lettland. Syftet med projektet är att se om det finns möjligheter att samarbete kring problematiken med ungdomsarbetslöshet. Studiebesök kommer att genomföras i respektive land och Gymnasieteamet inom Samkraft har blivit erbjudna att delta med en deltagare från teamet, ett erbjudande som teamet kommer att dra nytta av. Internationellt arbete Omvärldsbevakning - internationella jämförelser En viktig del i förvaltningens utvecklingsarbete är att fortlöpande följa det som sker i omvärlden inom utbildningsvetenskapen. Vi kommer att fortsätta bevakningen av nationell och internationell forskning och resultatredovisning, vilket bland annat innefattar OECD, SKL, Skolverket och FOU. Materialet värderas och analyseras med syfte att bidra till kommunens skolutveckling. Styrning som utgår från EU-organ Gymnasienämnden beslutad i april 2013 om förvaltningens e-strategi för IT i utbildningen Arbetet med implementeringen av e-strategin förstärks under Förutom att IT-kompetens genomsyrar gymnasieskolans examensmål och ämnesplaner, bygger e-strategin även på internationella dokument som rekommendationen EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande från Av de åtta kompetenserna är digital kompetens en. Internationella aktiviteter med koppling till verksamheten Gymnasieskolorna har ett omfattande internationellt samarbete och kommer att fortsätta med detta också under kommande år. Nedan följer en kort sammanfattning av vad som genomförts läsåret 2012/13 och vad som planeras under läsåret 2013/2014. Sågbäcksgymansiet Under läsåret 2012/13: en hotell- och turistklass med ca 12 elever har haft tre veckors praktik i Istanbul. Praktiken finansierades av EU/ Leonardo da Vinci. En vård- och omsorgsklass gjorde studiebesök på Prakticum Yrkesinstitut (ett svensktalande yrkesgymnasium) i Helsingfors för att se hur den finländska vårdutbildningen ser ut. Besöket finansierades med skolans elevpeng. Under läsåret 2013/14: Kursen mat och dryck i kombination inom Restaurang och livsmedelsprogrammet (RL) genomförs under en fältvecka i Paris, oktober-november. Finansiering sker genom evenemang som eleverna genomför. En lärare inom RL ska under oktober-november medverka i en kurs för kockar på Grand Canaria. Syftet är fortbildning, men förhoppningen är att den kan leda till ett elevutbyte. Finansieringen sker genom VFU-medel. Rektor kommer att genomföra en studieresa finansierad av EU till Bulgarien i november. Temat är praktik inom yrkesutbildning och förberedelse av unga inför arbetslivet. Östra gymnasiet Under läsåret 2012/13 har följande genomförts Elevstudieresa till Brighton med alla elever (ca 100) som läser engelska 7. Eleverna som läste turkiska som modersmål åkte på studieresa med tre lärare till Istanbul. Eleverna i kurser arkeologi besökte Rom med tre lärare. Två lärare besökte en konferens på Island inom ramen för geografiämnet för att få del av nya metoder för att göra fältstudier med elever. Rektor och informatör deltog i utbildning i London kring marknadsföring av skolor i en starkt konkurrensutsatt omgivning. Skolan hade en aktivitet tillsammans med Polska ambassaden och kulturföreningen lyktan där barnläkaren Korscak hyllades. GYMNASIENÄMND 17

214 Skolan hade fyra utbytesstudenter under året från USA, Canada och Nya Zeeland. En internationell matvecka hölls på skolan. Under läsåret 2013/14 planeras likande aktiviteter och utbyten vid Östra gymnasiet. Huddingegymnasiet Under åren har Huddingegymnasiet deltagit i ett EU-projekt inom Comenius programmet kallat Water: Challenges and Possibilities from a European Aspect. Projektet finansierades i stor utsträckning av EU-medel. Huddingegymnasiet har varit koordinator för hela projektet, vilket har haft ett ekologiskt tema rörande vattenvård, skillnader i vattentillgång och vattenkvalitet i olika delar av Europa. De länder som deltog i Vattenprojektet var förutom Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien. Sju elever från Huddingegymnasiet och Sjödalsgymnasiet var under fem dagar i september 2013, tillsammans med två lärare, i Strasbourg där de fick lära sig hur Europarådet och Europeiska domstolen arbetar för mänskliga rättigheter. Denna studieresa anordnades inom ramen för Huddinges demokratidagar. Under september har en lärare på IM-Asp (en Samhällsvetenskapligt inriktad utbildning för elever med Asperger syndrom) deltagit i en EU-finansierad fortbildning inom CedeFop programmet i England. Utbildningens syfte var att fortbilda lärarna i en förnyande och väl anpassad arbetsform för denna elevgrupp, där man arbetar med digitala källor och redskap inom ett projekt/tema baserat ämnesområde. Sjödalsgymnasiet Inom Sjödalsgymnasiet så åker elever årligen på en studieresa inom ramen för undervisningen i mänskliga rättigheter. I år var det den samhällsvetenskapliga klassen i åk 3 som åkte till Polen. Eleverna på Ekonomiprogrammet i åk 3 genomförde en studieresa till Norge inom ramen för ung företagsamhet, UF. Två elever och en lärare var också med på den studieresa till Europarådet i Strasbourg som beskrivs i texten under Huddingegymnasiet. Vuxenutbildningen I läroplanen för vuxenutbildningen framgår bland annat att ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Vuxenutbildningen har idag inget samarbete utanför landets gränser. I första hand planeras ett utbyte av erfarenheter med Danmark, Finland, Nederländerna och Tyskland för att studera deras Yrkeshögskoleutbildningar och lärlingsutbildningar för vuxna. Utlandspraktik inom ramen för feriepraktiken Utlandspraktiken är en del i feriepraktiken och syftar till att ge kommunens ungdomar möjlighet att åka till ett europeiskt land och sommarjobba och samtidigt fördjupa sina språkstudier. Kommunen står för resan och uppehället. Den som söker ska ha gått ut årskurs två på gymnasiet för att på bästa sätt kunna tillgodogöra sig vistelsen och språket. Åtagande för internationellt arbete Demokrati Att ytterligare utveckla skolornas internationella samarbeten, i synnerhet inom yrkesprogrammens arbetsplatsförlagda utbildning. Att erbjuda utlandspraktik, inom ramen för feriepraktiken, på samma sätt som tidigare år. Nämndprocessen Under 2013 har förvaltningen fortsatt utvecklingen av ärendehantering i kommunens ärende- och dokumenthanteringssystem W3D3. Nämndsekretariatet- och registratur deltar aktivt i en kommungemensam samordningsgrupp för administration, där man bland annat kontinuerligt arbetar med gemensamma rutiner för en enhetlig nämndprocess. Gymnasienämndens ledamöter har övergått från pappershandlingar till en digital möteshantering med hjälp av läsplattor. Publicering av nämndhandlingar och protokoll på Huddinge kommuns hemsida har under året utvecklats och gett en ökad tillgänglighet. Förvaltningen arbetar ständigt med att upprätthålla, utveckla och förbättra årsplanen för nämndadministration, från handläggning av ärenden till beslutsfattande. Ansvarsfullt byggande Väl utbyggd kommunal service Det krävs ett nära samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen, andra förvaltningar och ansvariga för mark och exploateringsfrågor i kommunen. Mark för nya skolbyggnader, tillräckligt stora skolgårdar och bra utemiljöer måste ges en hög prioritet i kommunens mark- och planarbete. Barnkonsekvensanalyser bör tillämpas i detaljplaneprocessen. 18 VERKSAMHETSPLAN 2014

215 Attraktiv arbetsgivare Gymnasienämnds mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) AKTIVT LEDARSKAP (3.1) Etappmål 2014 Kommentarer Det samlade resultatet av svaren från delfrågorna effektivitet, återkoppling, ledarskap, målkvalitet Medarbetarenkät Ledarskapsprofil Kvinnor Män 62,8 63,7 62,7 Riktvärde 68 VILJA OCH FÖRMÅGA (3.2) Det samlade resultatet av svaren från delfrågorna delaktighet, socialt klimat lärande i arbetet, medarbetarskap Medarbetarenkät Medarbetarprofil Kvinnor Män 75,3 75,1 76,1 Riktvärde 75 GODA FÖRUTSÄTTNINGAR (3.3) Det samlade resultatet av medarbetarenkäten Medarbetarenkät Prestationsnivå Kvinnor Män 66,8 67,1 67 Riktvärde 70 Total sjukfrånvaro Total 3,9 % (3,5 %) Kvinnor 4,5 % (4,2 %) Män 2,9 % (2,2 %) Perioden sept sept 2013 Korttidsfrånvaro 0-14 dagar Total 1,7 % (1,5 %) Kvinnor 1,8 % (1,8 %) Män 1,4 % (1,0 %) Perioden sept 2012-sept 2013 Arbetet med att bibehålla och öka Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare har fortsatt hög prioritet. Medarbetares vilja, förmåga, ansvars- och servicekänsla är centrala för verksamhetens resultat och kvalitet. Därför är det angeläget att kommunen genom sin personalpolitik skapar förutsättningar för medarbetarna att göra en bra insats och förstå syfte, sammanhang och den egna rollens betydelse. En god personalpolitik ger förutsättningar för engagerade och professionella medarbetare som ständigt utvecklar och förbättrar servicen till kommuninnevånare och brukare. För att mäta de tre delmålen under målet Attraktiv arbetsgivare används tre olika mått; Ledarskapsprofil, Medarbetarprofil och Prestationsnivå. Varje område har ett vetenskapligt validerat riktvärde. Riktvärdet eller ett högre tal än riktvärdet indikerar att organisationen har kraft att förändras, har högt välbefinnande och löper liten risk för ohälsa. För att öka attraktiviteten kommer vi att fortsätt att utveckla former för och inrätta karriärtjänster i våra skolor. Riktvärden för gymnasieskolan och vuxenutbildningen Under 2014 fortsätter vi det målmedvetna arbetet inom varje delmål för att fortsätta att utveckla resultaten från medarbetarenkäten. Medarbetarenkäten kommer 2014 att genomföras i januari. Aktivt ledarskap Genom att arbeta med och utveckla ett aktivt ledarskap lägger kommunen grunden för ett gott verksamhetsresultat. Gymnasieskolan och vuxenutbildningens chefer fick ett något lägre resultat på ledarskapsprofilen vid förra mätningen, 62,8 (63,7 för kvinnor och 62,7 för män), att jämföras med riktvärdet på 68. Ett delområde i ledarskapspro- GYMNASIENÄMND 19

216 filen Målkvalitet är ett av de områden som visar förbättringspotential. Vilja och Förmåga Medarbetarskapet i våra verksamheter ska kännetecknas av motivation och engagemang, professionalism, ansvars- och servicekänsla samt en vilja att utvecklas och att bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. Det pågående arbetet med pedagogisk plattform är en viktig del i detta. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen har engagerade medarbetare med en medarbetarprofil som vid senaste mätningen låg på 75,3 (75,1 för kvinnor och 76,1 för män) att jämföras med riktvärdet 75. Goda förutsättningar För att medarbetare och chefer ska kunna bidra med sin vilja och förmåga krävs att kommunen som arbetsgivare ger rätt förutsättningar för att utveckla och ta tillvara medarbetarnas engagemang. Det ställer krav på ett långsiktigt arbete med insatser för kompetensutveckling, inflytande och delaktighet, aktiv lönepolitik och jämställdhet och mångfald. Gymnasieskolans och vuxenutbildningens samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallade prestationsnivån, var vid senaste mätningen 66,8 (67,1 för kvinnor och 67,0 för män), att jämföra med riktvärdet på 70. Arbetsmiljöfrågorna är viktiga inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. För att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön pågår ett systematiskt och förebyggande arbete på alla arbetsplatser. Medarbetarenkäten är ett sätt att följa upp arbetsmiljöfaktorerna under Den totala sjukfrånvaron är ett annat viktigt mått. Den totala sjukfrånvaron under de senaste tolv månaderna inklusive sjukersättning har ökat jämfört med föregående period, från 3,5 procent till 3,9 procent. Den totala sjukfrånvaron under de senaste tolv månaderna inklusive sjukersättning har ökat jämfört med föregående period, från 3,5 procent till 3,9 procent. Kvinnornas frånvaro har ökat från 4,2 procent till 4,5 procent. Även männens sjukfrånvaro har ökat från 2,2 procent till 2,9 procent jämfört med föregående period. Korttidsfrånvaron 0-14 dagar har ökat från 1,5 procent till 1,7 procent jämfört med föregående period. Vi arbetar systematiskt med riktade insatser för att minska den totala sjukfrånvaron. Vi arbetar systematiskt med riktade insatser för att minska den totala sjukfrånvaron, under 2014 kommer gymnasieskolan och vuxenutbildningen särskilt att arbeta med de längre sjukskrivningarna. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen har utifrån en analys av de senaste årens medarbetarenkät uppmärksammat de stressrelaterade frågorna. Även den senaste enkäten visar att upplevelsen av arbetsrelaterad utmattning ligger på 48 (49,6 för kvinnor och 45,2 för män) vilket är högre än riktvärdet på 30. Jämställdhets- och mångfaldsarbete är viktigt för att alla anställda i Huddinge kommun ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Jämställdhets- och mångfaldsplanen ligger till grund för arbetet. Åtaganden för attraktiv arbetsgivare Under året kommer rektorsgruppen fortsätta att vara ett viktigt forum för verksamhetsutveckling, kvalitetsdialoger och ledarutveckling. Inrättande av nya karriärutvecklingstjänster såsom förstelärare och särskilt skickliga lärare med forskningsanknytning som en del av den statliga satsningen. Uppföljning och analys av behörigheten i klassrummet. Fortsätta att stärka introduktionsåret för nyutexaminerade lärare. Möjlighet att utveckla sin behörighet genom Lärarlyftet. Arbetet med att minska stress och genomföra olika insatser fortsätter under Sund ekonomi Gymnasienämnds mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Budgethållning (4.1) Etappmål 2014 Kom mentarer 20 VERKSAMHETSPLAN 2014

217 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Kom mentarer Nämnden har en ekonomi i balans Ekonomiskt utfall i förhållande till budget mnkr Långsiktig balans (4.2) 8,0 prognos för 2013 (7,9 resultat 2012) 0 Nämnden har en god budgethållning och ett effektivt resursutnyttjande Balanserat resultat över tid 14,5 14,5 En sund ekonomi och en ekonomi i balans är nödvändig för att Huddinge kommun ska kunna skapa långsiktigt förtroende och trygghet hos kommunens invånare och hos medarbetarna i den kommunala organisationen. Viktiga grundförutsättningar för detta är: God kunskap om den ekonomiska situationen. En god framförhållning och regelbunden informativ och tydlig rapportering ger beslutsfattare på olika nivåer en säker grund för att ha kontroll över ekonomin. Tydlig ekonomistyrning. Det ska finnas tydliga former och regler för den ekonomiska dialogen, där beslutsfattare får de styrsignaler och det stöd som krävs för att göra nödvändiga prioriteringar och där man motiveras att vidta åtgärder som syftar mot en sund ekonomi. Ordning och reda. En säker och effektiv ekonomisk förvaltning understöds av kommunens ekonomimodell, ekonomisystem och ekonomirutiner. När redovisningen är i god ordning, kommunens tillgångar förvaltas väl och kommunen agerar ekonomiskt strukturerat kan den kommunala organisationen känna trygghet i förvaltningsuppdraget. Ekonomiadministrativ utveckling. Ekonomisk redovisning, rapportering, planering, styrning, förvaltning och utbildning måste utvecklas i takt med förändringar i lagstiftning och omvärld samt med förändrade behov från en organisation i ständig utveckling. Utifrån denna grund är det konkret två faktorer på ekonomiområdet som måste dominera organisationens arbete och som ska prioriteras under de närmaste åren för att uppnå en sund ekonomi. Det handlar i klartext om att hålla budget och att utveckla framgångsrika strategier för en ekonomi i balans. Budgethållning Huddinge har under ett antal år haft en ekonomi i balans. Ekonomistyrningsprinciperna är tydliga i att nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budget. I mål och budget 2014 sänks budgetanslaget med 2,9 mnkr för ungdomsgymnasiet orsaken till att anslaget sänks är främst att antalet gymnasieelever förväntas bli 121 färre jämfört med 2013 samt ett effektiviseringskrav på 1,3 mnkr. I minskningen av budgetanslaget per elev ingår också en minskning av anslaget för lokaler med cirka 1,9 mnkr. För att klara det minskade anslaget för lokaler utan att sänka eleversättningen måste hela elevminskningen av Huddingeelever ske i externa skolor. Förvaltningen bedömer att detta inte är möjligt eftersom antalet gymnasieelever förväntas minska i hela Stockholmsregionen. Prislistan för gymnasieskolan i Stockholms län kommer att räknas upp med 2,3 procent till Vilket är högre än vad fullmäktige beslutade att räkna upp budgetramarna med när beslut togs om Mål och budget för Under 2014 skall satsningen på nämndens plan IT och lärande avslutas. Senast till delår ett kommer förvaltningen att redovisa om anslag från nämndens eget kapital behöver användas för att finansiera den fortsatta satsningen. Eller om kostnaderna ryms inom gymnasienämndens ram. För att klara av att ge Huddinge kommuns gymnasieskolor samma pris och lönekompensation som bland annat friskolorna kommer att få föreslås två åtgärder: Ett, att nämndens ackumulerade överskott finansierar minskningen av lokalanslaget orsakat av resursfördelningssystemet 1,9 mnkr. Ovanstående budgetminskning belastar 2014 och är inte bestående över tid. Från och med 2016 och framåt kommer gymnasienämndens lokalkostnadsram att höjas när antalet ungdomar i gymnasieåldern blir fler. Två, för att möta effektiviseringskravet höjs gymnasienämnds budgetram med 1,3 mnkr för ungdomsgymnasiet och 0,15 mnkr för gymnasiesärskolan. GYMNASIENÄMND 21

218 2 mnkr av nämndens ackumulerade överskott föreslås finansiera det förväntade underskottet för hyra av skolpaviljongerna som används under ombyggnationen av Sågbäcksgymnasiet. Långsiktig balans Huddinge kommuns finansiella mål är satt med inriktning mot en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Målet för resultatnivån är att resultatet ska vara positivt exklusive exploateringsvinster. Gymnasienämndens balanserade resultat till och med 2012 är ett överskott på 14,5 mnkr. Eleverna i gymnasieskolan kommer sannolikt att minska fram till 2016, inte bara i Huddinge kommun utan i hela Stockholmsområdet. Minskade elevkullar leder till hårdare konkurrens om gymnasieeleverna. När konkurrens hårdnar finns också risken att antalet elever kommer att minska i Huddinge kommuns skolor. Minskar elevantalet minskar också ersättningen till skolan vilket kan leda till behov av besparings och effektiviserings åtgärder för att hålla en budget i balans. För att uppnå en långsiktig ekonomisk balans är det viktigt att ha kunskap om elevernas skolval. Denna kunskap är också viktig för att uppnå en optimal användning av kommunens skolor. Arbete går vidare med nämndens plan IT och lärande - En till En plan för införandet av personliga datorer och digitala lär plattor i gymnasieskolan. Steg ett i införandet är klart i dag har alla lärare en dator eller lär platta. Steg två har påbörjats och fortsätter under Steg två innebär en lärplatta eller dator till samtliga gymnasieelever. Ekonomi Resultaträkning, mkr Budget 2014 Prognos 2013 Bokslut 2012 Verksamhetens intäkter ,7 165,4 Personalkostnader 239,6 231,7 228,7 Lokalkostnader 70,5 70,3 68,5 Övriga kostnader ,4 342,6 Verksamhetens kostnader 660,1 644,4 639,8 488,1 Nettokostnader 479,7 490,1 479,7 474,4 Budget, netto 474,4 488,1 487,7 482,3 Årets resultat -3,90 8 7,9 varav uttag Eget kapital 3, Balansresultat 0 8 7,9 IB Eget kapital 14,5 14,3 24,9 UB Eget kapital 10,6 14,5 14,3 2 mnkr av nämndens ackumulerade överskott föreslås finansiera det förväntade underskottet för hyra av skolpaviljongerna som används under ombyggnationen av Sågbäcksgymnasiet. 1,9 mnkr av nämndens ackumulerade överskott föreslås finansierar minskningen av lokalanslaget orsakat av resursfördelningssystemet. Driftbudget per verksamhetsområden, mnkr Budget 2014 Prognos 2013 Bokslut 2012 Ungdomsgymnasiet 377,3 378,1 376,1 Gymnasiesärskola/Särvux 36,7 36,0 31,0 Vuxenutbildning 58,3 56,2 52,9 Arbetsmarknadsåtgärder 3,5 3,5 3,0 Nämnd, ledning 14,3 13,9 Summa netto 490,1 487,7 474,4 I fullmäktiges beslut om mål och budget 2014 höjdes gymnasienämndens anslag med 0,4 mnkr jämför med budget Volymer: 121 färre gymnasieelever -9,7 mnkr inklusive minskat lokalkostnadsanslag, generell volymuppräkning befolkningsförändring 1,1 mnkr (vuxenutbildning och nämnd och ledning) Generell uppräkning: 10 mnkr, cirka 2 procents ökning av 2013 års budgetram Effektiviseringskrav -1,7 mnkr ca 0,36 % minskning av 2013 års budgetram Ombyggnation Sågbäcksgymnasiet 0,5 mnkr. Tekniska justeringar 0,2 mnkr 22 VERKSAMHETSPLAN 2014

219 Investeringar, mnkr Budget 2014 Anslag att fördela 5,7 Prognos 2013 Bokslut 2012 IT- och datorer 0 1,0 1,0 Ombyggnation 0 2,3 Inventarier 0 0 0,1 Summa netto 5,7 3,3 1,1 Gymnasienämndens enheter kommer att lämna in en begäran om att få ta del av nämndens investeringsram för Förvaltningen fördela sedan nämndens investeringsanslag efter att ha prövat enheternas begäran. Anslaget används främst till ombyggnationer och inköp av datorer och inventarier Styrning av ekonomi och kvalitet Nämnden följer de principer för styrning av ekonomi och kvalitet som kommunfullmäktige har beslutat om i Mål och Budget Ekonomistyrningsprinciperna syftar till att skapa effektivitet i ekonomisk planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet. Avräkning av antal elever under året Tidpunkt avräkning Avser period 15 februari januari-juli 15 september augusti-december Huddinge kommuns regler för resultatöverföring Ekonomistyrningsprinciper för år 2014 redovisas under rubriken Styrning av ekonomi och kvalitet i Mål och Budget Här redovisas ett urval av ekonomistyrningspunkterna. Nämnden för med sig hela resultatet (över- och underskott) till nästa år. Nämnden ska i sin verksamhetsberättelse hos kommunstyrelsen begära om resultatöverföring. Kommunstyrelsen prövar om undantag mot normalregeln ska göras. I prövningen ska hänsyn tas till nämndens utförda prestationer och grad av måluppfyllelse. Det maximala belopp som nämndens eget kapital får uppgå till är 3 procent av nämndens budgetomslutning. Överstigande belopp medges inte balanseras till nästkommande år utan särskild prövning av kommunstyrelsen. Resultatet som överförs benämns Årets överförda resultat och redovisas under posten eget kapital i balansräkningen. Överföringen påverkar inte den ordinarie driftbudgeten. Nämnd får inte gå med underskott utan att det föregåtts av ett medvetet, uppbyggt sparande. Det betyder att en nämnd ska klara sin ordinarie budget men får därutöver redovisa ett minus som avser uttag av eget kapital. För att en enhet ska få ta i anspråk viss del av balanserat överskott krävs godkännande av nämnden. Nämnd ska i sin verksamhetsplan ange hur mycket man beräknar att ta i anspråk under budget året. Detta belopp ska kunna justeras vid behov i samband med delårsboksluten. Slutgiltigt ställningstagande till nämndes begäran görs av kommunstyrelsen i sin bedömning av kommunens samlade ekonomiska situation. Underskott måste återställas av nämnden senast tre år efter det år som underskottet uppkommit. Så fort ett underskott befaras uppstå ska nämnden snarast upprätta en åtgärdsplan som ska godkännas av kommunstyrelsen. Balanserat överskott får inte användas till långsiktiga åtaganden som drar med sig kostnadsökningar. Nämnden ska i den ordinarie ekonomirapporteringen till kommunstyrelsen ange om balanserat överskott ska användas under året. Gymnasienämndens resursfördelningsprinciper Ungdomsgymnasiet Ersättning bestäms för elev på ett visst utbildningsprogram, så kallad programeleversättning. Programersättningen inkluderar inte lokalkostnader. Programeleversättningen ska täcka skolans kostnader för avskrivning på gjorda investeringar och rehabilitering. Justering av skolbudget sker efter elevräkning den 15 februari och 15 september. På förvaltningen avsätts medel för central administration, hyror, skolskjutsar, skolläkaravtal och kopieringsrätt. 3,5 procent av den totala skolramen går till elever med otillräckliga förkunskaper och elever i behov av särskilt stöd. 6/7 av dessa medel fördelas med hjälp av diagnostiskt prov i svenska till respektive gymnasieskola och 1/7 direkt till elever med behov av särskilt stöd. Anslagsbehovet för kommande år är beräknat efter var eleverna förväntas studera samt en reducering av hyresanslaget till Huddinges skolor. Till grund för budgettilldelningen till gymnasieskolan ligger kommunens befolkningsprognos för ungdomar i åldrarna år och antagandet om hur många ungdomar i respektive ålder som kommer att gå i gymnasieskolan. Uppföljning av ekonomin under året Nämnden ansvarar för att följa upp sin ekonomi och verksamhet under året. Nämnden lämnar underlag för uppföljning enligt särskilda anvisningar till kommunstyrelsen. Om utfall eller prognos innebär en negativ avvikelse ska nämnden ta beslut om och utföra åtgärder för en budget i balans. Åtgärderna och effekten av dem ska redovisas till kommunstyrelsen vid följande uppföljning. Två gånger under året (i mars och augusti) ska nämnden upprätta en delårsrapport med helårsprognos inklusive GYMNASIENÄMND 23

220 uppföljning av utförda presentationer, nyckeltal och kvalitetsmått. Resultatuppföljning - Dialoger Resultatuppföljningen sker för samtliga skolor och övriga enheter vid minst tre tillfällen under året, vid de båda delårsboksluten samt årsbokslutet. Den uppföljningsmodell som är framtagen ska fungera som underlag i dialogen mellan enhetschef och förvaltningen. Den ska också fungera som underlag för rapportering till nämnden. Uppföljningsmodellens mål är: Tillförlitliga prognoser Skapa medvetenhet om vikten av att klara sin ekonomi inom tilldelad ram Tydligt och enkelt verktyg som ger stöd för enhetschefen Verksamhetens resultat redovisas också genom framtagna nyckeltal. Ersättning till fristående gymnasieskolor och interkommunal ersättning för externa elever i Huddinges gymnasieskolor Gymnasienämnden föreslås besluta enligt Kommunförbundet Stockholms läns bestämda länspriser för Vad kommunerna har för pris per elev till de egna gymnasieskolorna regleras inte i detta avtal. Enligt regeringens proposition 2008/09:171Offentliga bidrag på lika villkor - kommer det genomsnittliga priset inom ett samverkansområde också att gälla för fristående gymnasieskolor. Ett gemensamt pris ska innefatta kostnader för undervisning, läromedel, lokaler, skolmåltider, skolbibliotek, hälsovård och administration. Prislistan innefattar inte reseersättning, inackorderingstillägg eller individuella tillägg. Prislistan omfattar inte Introduktionsprogrammen och gymnasiesärskolan. Överenskommelse måste i dessa fall tecknas på individnivå. Prislistan ska utgå från vägt medelpris i länet och gäller för kalenderår och att debitering bör ske varje månad. I relationen med fristående skolor är detta lagstadgat och bör därför också gälla mellan kommuner. Prislistan bygger på vägt medelpris Stockholms län Prislistan är 2013 års priser uppräknade med 2,3 procent. Ersättningen till friskolorna skall även räknas upp med 6 procent för momskompensation. För att finansiera den gemensamma elevdatabasen drar Kommunförbundet Stockholms län av fyra kronor per elev och månad innan den 6 procentiga momskompensationen läggs på. Föreslagen prislista per program elev och år finns i bilagan: Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 2014 Ersättningar som inte är med i KSL gemensam prislista. Gymnasienämnden föreslås besluta för de program och tilläggsbelopp som inte finns med i Kommunförbundet Stockholms läns prislista enligt redovisat nedan. Bidragsbelopp inte med i gemensam prislista. IMIND Individuellt alternativ kr/år IMIND-Klippan Individuellt alternativ - Klippan kr/år IMIND-ASP Individuellt alternativ - Asperger kr/år IMPRE Preparandutbildning max 1 år kr/år IMYRK Yrkesintroduktion kr/år IMSPR Språkintroduktion kr/år IMSPR-A Språkintroduktion A-kurs kr/år Tilläggsersättningar Modersmålundervisning, kr/elev/år För behöriga och deltagande elever. För programinriktat individuellt val, ska det belopp som anges i SKOLFS 2013:1, 11 om kr per elev och ämne gälla för 2014 tills nytt beslut tas av skolverket. Ersättningen utgår från programpriset för det nationella yrkesprogrammet enligt länsprislistan med ett tillägg per ämne, under det första året, för de ämnen som eleven behöver komplettera för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. Särskildvariant musik kr/elev/år Särskild variant godkänd av skolverket. Yrkeselever praktik kr/elev/år Administration kring elevers praktikplatser. Ersättning gymnasiesärskoleelever Ersättningsnivåerna gäller som anslag för elever som går i Huddinge kommuns gymnasiesärskolor samt som underlag för debitering av gymnasiesärskoleelever från andra kommuner. Den förslagna höjningen för 2014 är 2,3 procent. Grund- och tilläggsbelopp Utgångspunkten är att: Tilläggsbeloppen håller sig inom ramen för de beslutade behovsgrupperna. Grundbeloppet för det nationella programmet HRHOT i gymnasiesärskolan motsvaras av programpengen för gymnasieskolans program, HR; kr/elev/år enligt länsprislistan för Grundbeloppet för IAIND motsvaras av Huddinges programpeng för gymnasieskolans program, IMIND; kr/elev/år. Elever på nationellt program kan genom ny lagstiftning för den nya gymnasiesärskolan komma att ha större behov än de som behovsgrupp 1 eller 2 markerar. Det är en av orsakerna till utformningen av tilläggsbeloppen för nationellt program. 24 VERKSAMHETSPLAN 2014

221 I Huddinge kommun finns för närvarande två program inom gymnasiesärskolan; 1. Hotell, restaurang och bageri (HRHOT) på Sågbäcksgymnasiet 2. Det individuella programmet (IAIND) på Östra gymnasiet. Ersättningen för Huddingeelever som går hos en extern utbildningsanordnare bestäms efter en överenskommelse mellan Huddinge kommun och den enskilda gymnasiesärskolan där eleven studerar. Det individuella programmet (IAIND) IAIND Grund Tillägg Summa Behovsgrupp 1: kr/år Behovsgrupp 2: kr/år Behovsgrupp 3: kr/år Behovsgrupp 4: kr/år Hotell, restaurang och bageri (HRHOT) HRHOT Grund Tillägg Summa Behovsgrupp 1: kr/år Behovsgrupp 2: kr/år Behovsgrupp 3: kr/år Behovsgrupp 4: kr/år Personal Antalet tillsvidareanställda har minskat under perioden medan timavlönade har ökat. Kostnader för övertid har minskat och kostnad för inhyrd personal har ökat. Personalkostnadsredovisning Ack Ack Skillnad Skillnad % Personalkostnad totalt tkr tkr tkr 1,7 % Sjuklönekostnad (baskonto 5121) tkr 945 tkr 362 tkr 38,3% Inhyrd personal (baskonto 4711) tkr tkr 905 tkr 76,3 % Övertid (baskonto 5061) 184 tkr 319 tkr -134 tkr -42,2 % Fyllnadstid (baskonto 5062) 88 tkr 104 tkr -17 tkr -16,0 % Friskvårdspeng (baskonto 5830) 238 tkr 223 tkr 15 tkr 6,9 % Frånvaro (totalt) 16,6 % 16,5 % 0,1 0,7 % Sjukfrånvaro totalt (inkl. sjukers) 3,9 % 3,3 % 0,6 18,0 % Sjukfrånvaro totalt (exkl. sjukers) 3,8 % 3,3 % 0,5 14,4% Sjukfrånvaro, 0-14 dgr 1,6 % 1,5 % 0,1 7,5 % Nyanställningar ,8-61,5 % Antal avgångar ,0-34,3 % Personalomsättning 4,8 % 7,4 % -2,5-34,3 % Årsarbetare ,7 1,4 % Tillsvidareanställda 87,4 % 87,6 % -0,2-0,3 % Visstidsanställda 11,4 % 11,3 % 0,2 1,4 % Timavlönad 1,2 % 1,1 % 0,1 5,9 % GYMNASIENÄMND 25

222 Personalkostnadsredovisning forts Skillnad Skillnad % Anställda ,0 % Genomsnittlig krontalslön ,7 0,3 % Antal chefer ,4 % Lokaler Resursfördelningsramen för gymnasienämndens lokalkostnader reduceras med -1,9 mnkr för 2014 på grund av minskade elevvolymer i befolkningsprognosen. I takt med att årskullarna i gymnasieåldern ökar från 2016 tillförs också nämnden ökat lokalanslag vilket sker för första gången sedan nuvarande resursfördelningssystem infördes Förvaltningen har ingående inte utnyttjade medel för lokalhyror på 3,4 mnkr samt nya medel på 0,5 mnkr totalt 3,9 mnkr. Hyresanslaget är för Sågbäcksgymnasiet Förvaltningen planerar att i samråd med Huge Fastigheter AB under 2014 utreda lokalbrister och vissa behov av verksamhetsanpassningar som konstaterats vid Sjödalsgymnasiet. Sjödalsgymnasiet vill i första hand och med egna medel åtgärda sin reception för att göra den mer öppen och åtkomlig för fler elever samtidigt. Åtgärder som med all sannolikhet kräver hyresfinansiering är till exempel arbetsmiljöbrister i elprogrammets lokaler. Genomförande kan ske först när utrymme finns i lokalbudgeten och tidigast Renoveringen av Sågbäcksgymnasiets huvudbyggnad ska vara färdigställd till höstterminen En tillkommande hyra på 1,8 mnkr uppstår då som delårseffekt från 1 augusti Samtidigt har förvaltningen kommit överens med Huge om en hyresrabatt med 1,0 mnkr på den befintliga hyran för den del av året som byggnaden renoverats och inhyrning av paviljonger har varit nödvändig. Paviljonghyreskostnaden för 2014 är 2,0 mnkr högre än vad som tidigare kunnat beräknas i Mål och Budget vilket beror på oförutsedda markkostnader för byggetablering, vatten och avlopp, fiberdragning samt kostnader sammanhängande med bygglovskrav. Förvaltningen rapporterade om detta senast i samband med delårsprognos 2. Tidpunkten för byggskolans färdigställande i permanenta lokaler är osäker genom att Mark- och miljödomstolen inte godkände kommunens utformning av detaljplanen. Kommunen har överklagat Mark- och miljödomstolens beslut i syfte att få den del av planen godkänd som medger byggande av permanenta lokaler för byggskolan. Förvaltningen räknar med att kunna återkomma med närmare besked efter årsskiftet. Sågbäcksgymnasiets ökade hyreskostnader(mnkr) Metodkök, del av hus B och C, plan 1-3, Hus A och hus B, plan ,8 2,6 Byggskolan 0,3 0,5 Evakueringspaviljonger 6,0-6,0 Hyresreducering befintliga lokaler -1,0 Summa -6,8 3,1 0,5 Ramtilldelning för Sågbäcksgymnasiet *3,9 0,8 0,5 Saldo -2,9 3,9 0 Gymnasienämndens lokalbudgetram -1,9-0,7 0,5 1,2 1,4 *varav ej utnyttjade medel på 3,4 mnkr från tidigare år Förvaltningen bedömer att underskottet för 2014 på totalt 4,8 mnkr kan täckas genom att använda nämndens ackumulerade överskott. Förvaltningen återkommer i delårsprognosen 2014 med beräkning och bedömning av kostnader för flyttkonsultstöd och återflytt till Sågbäcksgymnasiets permanenta lokaler. Sågbäcksgymnasiet får återkomma med en begäran om investeringsbehovet inför flytten till den ombyggda skolan. 26 VERKSAMHETSPLAN 2014

223 Processorientering Processorientering av kommunens verksamheter är ett prioriterat område. Det blir allt viktigare att det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt och att vi får ut mesta möjliga kvalitet av varje insatt krona. Här beskrivs hur vi arbetar med processorientering. Mål, mått och åtaganden redovisas i den ordinarie målstrukturen. Som ett led i detta pågår i kommunen en stor kompetensutvecklingssatsning i processutveckling. Från Barn- och utbildningsförvaltningen deltar totalt åtta personer från samtliga avdelningar på förvaltningskontoret. Genom utbildningen kommer vi att belysa tre processer; löneprocessen, lokalförsörjningsprocessen för grundskolor och processen för övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Tanken är att de metoder vi tillgodogör oss i utbildningen ska leda till att vi genomlyser och förbättrar fler processer framöver. De processer som särskilt lyfts fram inom nämndens område är Övergången grundskola- gymnasieskola och det Systematiska kvalitetsarbetet. GYMNASIENÄMND 27

224 Intern kontroll Mål/uppdrag som risken kopplar till Riskkälla/oönskad händelse Riskreducerande åtgärd/aktivitet Ansvarig för åtgärd/aktivitet När utförs åtgärderna? Lokaler Ombyggnation Sågbäcksgymnasiet Att tidsplanen för ombyggnationen hålls, att verksamheten kan fungera på ett adekvat sätt under ombyggnationen så att skolans attraktionskraft inte minskar Chefen för Lokalavdelningen BUF 2014 Hållbar samhällsutveckling- Valfrihet med kvalitet Minskad attraktivitet hos våra gymnasieskolor i en hårt konkurrensutsatt kontext med demografisiffror som visar att antalet elever i gymnasieåldern är lågt Vidareutveckling av skolornas egna systematiska kvalitetsarbete. Skolornas arbete med att skapa en tydlig identitet (varumärke) Gymnasiechef Rektor 2014 Attraktiv arbetsgivare Ökad personalomsättning Fortsätta att utveckla arbetet med Attraktiv arbetsgivare genom att arbeta aktivt med områdena inom Medarbetarenkäten på varje skola. Vi kommer också att inrätta fler karriärtjänster samt utveckla formerna för kollegial handledning. Varje rektor med stöd från verksamhetschef och personalchef samt Utvecklingsenheten 2014 Sund ekonomi Utbetalning till fel mottagare och Komplettera befintliga kontroller med ytterligare maskinella kontroller mot olika register. Informera godkännare och attestanter om vad som ska finnas med på ett utbetalningsunderlag, fortsätta med efterkontroller av underlag för resor, representation och andra ledningsnära kostnader Inkorrekta utbetalningsunderlag Ekonomiavdelningen 2014 Sund ekonomi Felaktiga periodiseringar Upprätta riktlinjer för enheterna och informera om dessa, löpande utvärdering av reserveringar och periodiseringar, öka kontrollerna vid definitivbokföring av fakturor Ekonomiavdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014

225 Verksamhetsstatistik nyckeltal Verksamhetsstatistik Huddingeelever ungdomsgymnasiet Budget 2014 Prognos 2013 Bokslut I Huddinge gymnasieskolor Varav elever från andra kommuner Elever hos annan utbildningsanordnare Totalkostnad gymnasiet, mnkr 375,3 374,1 376,1 Varav undervisning inkl läromedel, mnkr 146,5 144,0 150,3 Totalkostnad/elev, kr Undervisningskostnader/elev, kr Antalet gymnasieelever fortsätter att minska, även i Huddinge kommuns skolor, Gymnasieelevernas rörlighet över kommungränserna är stor, förhoppningsvis blir elevernas möjligheter att komma in på sitt förstahandsval större när det är fritt att söka i hela Stockholmsregionen. Elever i gymnasiesärskolan och särvux Budget Prognos Bokslut 2012 I Huddinges gymnasieskolor Varav elever från andra kommuner Elever hos annan utbildningsanordnare Totalt Huddinges gymnasieelever Elever särvux Totalkostnad, mnkr 32,0 31,0 31,0 Totalkostnad gymnasiesärskola, mnkr 29,5 28,7 29,1 Varav skolskjutskostnader, mnkr 2,3 2,3 2,0 Kostnader/elev gymnasiesärskola, tkr Skolskjutskostnader /elev, tkr 398,9 387,8 388,1 31,1 31,1 26,1 Totalkostnad särvux, mnkr 2,6 2,3 1,9 Kostnad/elev särvux, kr 73,5 69,7 66,0 Elevantalet förväntas ligga kvar på samma nivå som 2013 trots att elevkullar fortsätter att sjunka under några år till. GYMNASIENÄMND 29

226 Organisation Det är barn- och utbildningsförvaltningen som genomför gymnasienämndens mål i praktiken, i det dagliga arbetet. Förvaltningen består av: centralt stöd- och servicekontor (förvaltningens kontor) förskoleverksamhet grundskoleverksamhet gymnasieverksamhet och vuxenutbildning Barn- och utbildningsförvaltningen är den största förvaltningen i kommunen. Drygt årsanställda arbetar med daglig omsorg och lärande för nästan barn, ungdomar och vuxna. På förvaltningens kontor arbetar cirka 85 personer, framförallt med att ge stöd och support åt chefer och rektorer. På kontoret bereds även ärenden till de tre nämnderna. Förskolenämnd Ordförande: Jelena Drenjanin (M) Grundskolenämnd Ordförande: Malin Danielsson (FP) Gymnasienämnd Ordförande: Christina Eklund (M) Utbildningschef Jukka Kuusisto Ekonomiavdelning/Avdelningschef:Britt-Marie Ring Enhet för lokaler och säkerhet/enhetschef: Bengt Hammarlund Personalavdelning/Avdelningschef: Elisabeth Tullgren Kvalitetsavdelningen/Avdelningschef:Helena Näslund Tillsyn för fristående förskola och pedagogisk omsorg Utvecklingsavdelning Biträdande utbildningschef: Conny Steinmo Kommunikationsenheten / Enhetschef: Anna Hyensjö Kostenhet / Enhetschef : Margareta Kurki Utvecklingsenhet / Samordnare: Kerstin Zirath IT enhet / Intendent: Peter Ringström Nämnd och registratur Förskoleavdelning Verksamhetschef: Annelie Glifberg Biträdande verksamhetschef: Christina Castefjord Enhetschef för förskolans stödverksamhet: Siv Sagerberg Grundskoleavdelning Verksamhetschef: Jan-Eric Johansson Biträdande verksamhetschef: Per Hjelm Enhetschef för elevstöd grundskola: Britt Kördel Gymnasieavdelning Verksamhetschef: Joakim Graffner Biträdandeverksamhetschef: Ann-Britt Steen Hodin RCN / Resurscentrum för nyanlända: Dan Fränkel Förskoleverksamhet 71 kommunala förskolor 21 kommunal pedagogisk omsorg 38 fristående förskolor 27 fristående pedagogisk omsorg 8 Öppna förskolor Elevstödsenhet barn 997 årsarbetare 30 VERKSAMHETSPLAN 2014 Grundskoleverksamhet 26 Grundskolor 7 fristående grundskolor Skolbarnsomsorg Grundsärskola Elevstödsenhet grundskola elever årsarbetare Gymnasieverksamhet 4 Gymnasieskolor 2 fristående gymnasieskolor Gymnasiesärskola 3166 elever i Huddinges kommunala gymnasieskolor Vuxenutbildning Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna Svenska för invandrare (SFI) deltagare totalt inom vuxenutb. 407 årsarbetare totalt

227 Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 2014 Uppdaterad Länsprislistan för år 2014 framgår av sidan 2 och 3. Prisnivån har räknats upp med 2,3 procent jämfört med Priserna för de program, som Skolverket eller Skolinspektionen fastställt (sid 4 och 5) uppräknas tidigast i januari För de utbildningar som är spetsutbildningar inom försöksverksamhet där priset uppräknas med riksprislistans pris (markerat med rött i prislistan). Prislistorna är exklusive momskompensation. Vid ersättning till fristående huvudman tillkommer momsersättning med 6 procent. Kommuner, som markerats med röd färg i nedanstående tabell, använder egna priser för de program de själva anordnar. De tillämpar dock länspriserna för de program de saknar eftersom alla program erbjuds inom Stockholms läns samverkansområde. Prislistor för rödmarkerade kommuner framgår inte i denna sammanställning. Kommuner som tillämpar länspriset Program i den tidigare gymnasieskolan Program i den nya gymnasieskolan ( Gy 11) Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Håbo i Uppsala län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Håbo i Uppsala län

228 Länspriser per program 2014, bestämda av KSL 2 Program och inriktningar ( gy 94 ) Belopp Program och inriktningar i ( gy 11 ) Belopp Barn- och fritidsprogrammet (BF) Fritid Pedagogisk och social verksamhet Byggprogrammet (BP) Husbyggnad Anläggning Måleri Plåtslageri Salem: Plåtslageri Elprogrammet (EC) Automation Barn- och fritidsprogrammet (BF) Fritid och hälsa (BFFRI) Pedagogiskt arbete (BFPED) Socialt arbete (BFSOC) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Husbyggnad (BAHUS) Mark och anläggning (BAMAR) Måleri (BAMAL) Plåtslageri (BAPLA) Anläggningsfordon (BAANL) El- och energiprogrammet (EE) Automation (EEAUT) Dator- och kommunikationsteknik (EEDAT) Elteknik(EEELT) Datorteknik Elektronik Elteknik Energiteknik (EEENE) Energiprogrammet (EN) Drift- och underhållsteknik Sjöfartsteknik VVS- och kylteknik VVS- och fastighetsprogrammet (VF) Fastighet (VFFAS) Kyl- och värmepumpsteknik (VFKYL) Ventilationsteknik (VFVEN) VVS (VFVVS) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Dans Bild och formgivning (ESBIL) Bild och formgivning Dans (ESDAN) Teater Teater (ESTEA) Musik Estetik och media (ESEST) Musik (ESMUS) Fordonsprogrammet (FP) Fordons- och transportprogrammet (FT) Personbilsteknik Godshantering(FTGOD) Maskin- och lastbilsteknik Karosseri och lackering (FTKAR) Karosseri Lastbil och mobila maskiner (FTLAS) Transport Personbil (FTPER) Transport (FTTRA) Handels- och administrationsprog. (HP) Handels- och administrationsprog. (HA) Handel och service Administrativ service (HAADM) Turism och resor Handel och service (HAHAN) Hantverksprogrammet (HV) Hantverksprogrammet (HV) inga nationella inriktningar Finsnickeri (HVFIN) Florist (HVFLO) Frisör (HVFRI) Textil design (HVTEX) Övriga hantverk (Skolv. har koder) Hotell och restaurangprogrammet (HR) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell Hotell och konferens (HTHOT) Restaurang och måltidsservice Turism och resor (HTTUR)

229 Länspriser per program 2014, bestämda av KSL 3 Program och inriktningar ( gy 94 ) Belopp Program och inriktningar i ( gy 11 ) Belopp Industriprogrammet (IP) inga nationella inriktningar Livsmedelsprogrammet (LP) inga nationella inriktningar Medieprogrammet (MP) Medieproduktion Tryckteknik Naturbruksprogrammet (NP) inga nationella inriktningar Industritekniska programmet (IN) Driftsäkerhet och underhållstek. (INDRI) Processteknik (INPRO) Produkt och maskinteknik (INPRK) Svetsteknik (INSVE) Restaurang- och livsmedelsprog. (RL) Bageri och konditori (RLBAG) Färskvaror, delikatess och catering (RLFAR) Kök och servering (RLKOK) Naturbruksprogrammet (NB) Djur (NBDJU) Lantbruk (NBLAN) Trädgård (NBTRA). Skog (NBSKO) Erbjuds inte av kommunala skolan inom samverkansområdet Naturvetenskapsprogrammet (NV) Naturvetenskap Matematik och datavetenskap Miljövetenskap Omvårdnadsprogrammet (OP) inga nationella inriktningar Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Ekonomi Kultur Samhällsvetenskap Språk Sigtuna: Räddning Teknikprogrammet (TE) inga nationella inriktningar Nationella/Specialutformade program med idrott, som senare godkänts i Gy 11 Tilläggsbelopp Lagidrott Tilläggsbelopp Individuell idrott Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskap (NANAT) Naturvetenskap och samhälle (NANAS) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) inga nationella inriktningar Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Beteendevetenskap (SABET) Samhällsvetenskap (SASAM) Medier, inform. och kommunika. (SAMED) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomi (EKEKO) Juridik (EKJUR) Humanistiska programmet (HU) Kultur (HUKUL) Språk (HUSPR) Teknikprogrammet (TE) Design och produktutveckling (TEDES) Informations- och medieteknik (TEINF) Produktionsteknik (TEPRO) Samhällsbyggande och miljö (TESAM) Teknikvetenskap (TETEK) Nationellt godkända idrottsutbildningar Ett stort antal godkända utbildningar Tilläggsbelopp Lagidrott Tilläggsbelopp Individuell idrott

230 Priser 2013, bestämda av Skolverket, Skolinspektionen, landstinget samt av Stockholms stad (yrkesdansare). 4 Program och inriktningar ( gy 94 ) Belopp Program och inriktningar i ( gy 11 ) Belopp Elprogrammet (EC) Estetiska programmet (ES) Botkyrka: Nycirkus ESR106 Stockholm Södra Latin: Yrkesmusiker El- och energiprogrammet (EE) Säkerhetsgy. Kista: Skydd o säkerhet Estetiska programmet (ES) Botkyrka: Nycirkus ESCIRVS Botkyrka: Anim. foto, ljud ESESTVS/ESBILVS Stockholm Södra Latin: Yrkesmusiker ESMUS Stockholm: Yrkesdansare Stockholm: Yrkesdansare Lilla Akademin Musikgy ESMUS Lilla Akademin Musikgy ESMUS Kristofferskolan, Stockholm Kristofferskolan, Stockholm Josefinaskolan, Sigtuna Josefinaskolan, Sigtuna Ellen Keyskolan, Stockholm Ellen Keyskolan, Stockholm Nordiska musikgymnasiet ESMUS Örjanskolan i Järna Örjanskolan i Järna Fordonsprogrammet (FP) Sjömansskolan Långholmen Marina Läroverket Danderyd (marinteknik) Industriprogrammet (IP) Industritekniska gymn Tågia AB (INDRI) Medieprogrammet (MP) Botkyrka: Grafisk produktion SMR122 Naturbruksprogrammet (NP) Marina Läroverket Danderyd (marinbiologi) Naturvetenskapsprogrammet (NV) Danderyd: Matematisk specialisering SMFS004 Fordons- och transportprogrammet (FT) Sjömansskolan Långholmen Marina Läroverket Danderyd (marinteknik) Industritekniska programmet (IN) Industritekniska gymn Tågia AB (INDRI) Botkyrka: Grafisk produktion INPRK Naturbruksprogrammet (NB) Marina Läroverket Danderyd (marinbiologi) Berga Naturbruksgymnasium Naturvetenskapsprogrammet (NA) Danderyd: Matem specialiser. NAMATVS Kristofferskolan, Stockholm Kristofferskolan, Stockholm Josefinaskola, Sigtuna Josefinaskolan, Sigtuna Ellen Keyskolan, Stockholm Ellen Keyskolan, Stockholm Örjanskolan i Järna Örjanskolan i Järna Lycee francais, Tyska skolan Lycee francais, Tyska skolan Danderyd:NAMUSVE Danderyd:NAMUSVE Värmdö: Räddning SMNVRÄD Sollentuna Rudbeck NANASVE Stockholm Kungsholmens gym NAMUSVE Täby Åva gymn NAMUSVE/NABILVE Stockholm Östra real NAESEVE Viktor Rydber, Odenplan, NABILVE Viktor Rydber, Odenplan, NAMUSVE Huddinge Östra gym NAMUSVE Teknikprogrammet(TE) Huddinge Östra gym TETEKVE

231 5 Program och inriktningar ( gy 94 ) Belopp Program och inriktningar i ( gy 11 ) Belopp Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Stockholm Globala gymnasiet SMF Stockholm Globala gymnasiet SASAM0S Botkyrka, Tumba gymnasium EKFINVS Botkyrka, Tumba gymnasium EKFINVS Victor Rydbergs gymn, Danderyd, SABET0S Lycee francais, Tyska skolan Lycee francais, Tyska skolan Huddinge Östra gym SAMUSVE

232 SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnden 20 november Paragraf Diarienummer SN-2013/ Verksamhetsplan 2014 för socialnämnden Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2014 och överlämnar den till kommunstyrelsen.2. Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till budget för 2014 som uppgår till 868,3 miljoner kronor.3. Socialnämnden godkänner en uppräkning av samtliga priser för utförda prestationer med två procent för året Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till investeringsbudget som uppgår till 6,8 miljoner kronor.paragrafen förklaras omedelbart justerad.(s), (V) och (MP) deltar ej i beslutet. Sammanfattning Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat ett förslag till verksamhetsplan inklusive budget för socialnämnden avseende Förslaget bygger på gällande lagar och föreskrifter samt mål, uppdrag och prioriteringar vilka har beslutats av kommunfullmäktige. Planen följer kommunens målbild för Nämnden har utarbetat ett antal nämndmål som tydliggör kärnverksamheten inom nämndens ansvarsområde. Planen innehåller också ett antal åtaganden för 2014 som pekar på viktiga utvecklingsområden.budgeten uppgår till 868,3 miljoner kronor för året Det saknas ett budgetutrymme inom LSS-området med 12,8 miljoner kronor och diverse omställningskostnader för Arbete och försörjning med sju miljoner kronor. Totalt behöver nämnden 19,8 miljoner kronor utöver tilldelad budgetram för att kunna erhålla en budget i balans under Överläggning I ärendet yttrar sig Gunilla Helmerson (M), Shewen Nysmed (S), Nujin Alacabek Darwich (V), Pierre Brill (MP), Lisbeth Krogh (HP). Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Protokollsanteckningar Shewen Nysmed (S) lämnar protokollsanteckning för sitt parti. Se bilaga till detta protokoll. Nujin Alacabek Darwich (V) lämnar protokollsanteckning för sitt parti. Se bilaga till detta protokoll. Pierre Brill (MP) lämnar protokollsanteckning för sitt parti. Se bilaga till detta protokoll.

233 SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Suppleantyttrande Lisbeth Krogh (HP) lämnar suppleantyttrande för sitt parti. Se bilaga till detta protokoll. Beslutet delges Kommunstyrelsen

234 Huddinge kom mun Socialnämnden PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 4: Verksamhetsplan 2014 för Socialnämnden När Mål och budget behandlades i kommunfullmäktige i juni hade vi ett annat forslag. Det inleddes med att jämlikhet och utveckling är ledorden for Socialdemokratisk politi k. Vi tror att samh ället utvecklas bäst 0111 det är jämlikt och all tillväxt och utveckling är nödvändigt for au åstadkommajämlikhet. Den verksamhetsplan och budget for socialnämnden som nu antagits i socialnämnden bygger på de prioriteringar och den budget som maj oriteten beslöt om i kommunfullmäktiges junisammanträde. Vi deltog inte i beslutet eftersom forslaget bygger på de budgetforutsättningar den borgerliga majoriteten angett. Vi poängterade bla. att vi vi ll göra mer for att vi ska nå full sysselsättning genom särskilda anställningar fö r arbetslösa. Det är forst och främst angeläget f6 r att människor ska kunna skapa sig ett bra liv, men det får också återverkningar for forsörjningsslödets del. Här ser vi med oro att bidragstidens längd har ökat. Vi konstaterade också alt bostadsbristen är skriande, och att det behövs byggas såväl hyresrätter som bostadsrätter och småhus. BostadsbJisten får också svåra verknin gar for vår nämnd, eftersom det blir både dyrare och sämre lösn in gar i akuta si tuationer. Vi är förslås oroliga for socialnämndens ekonomi och finner nu alt det beslut som tagits innebär svära utmaningar for socialnämnden att hålla budget. Förvaltningen påpekar att det är svårt att uppnå en budget i balans utifrån givna budgetforutsättningar saml men ar alt nämnden behöver 19,8 miljoner kronor fo r att kunna erh åll a en budget i balans. För Socialdemokralema ~SI::rJ

235 Huddinge kommun Socialnämnden Vl:Ins terpartiet PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 4: Verksamhetsplan 2014 för Socialnämnden Då Mål-Budget behandlades i kommunfullmäktige 10 och I l juni 2013 hade vi annat fårs lag. Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att Socialnämnden sätter de människor som står långt utanför arbetsmarknaden i fokus för att underlätta för dem att bli självförsörjande. Många av dem behöver även rehabiliteringsstöd. Samarbetet bör fortsätta med andra kommuner. Vi anser att man särskilt ska prioritera ungdomar som varken arbetar eller studerar och engagera dem antingen i arbete eller till fortsatta studier, t.ex. folkhögsko la. Eftersom många av dessa ungdomar inte är aktualiserade bör man bedriva ett uppsökande arbete tillsammans med studievägledarna. Många käluler sig otrygga när de rör sig ute på kvällen. Det gäller inte minst unga människor. Under senaste tiden har oron ökat på grund av anlagda bränder i några av kommundelarna. Det är viktigt att resurser läggs på förebyggande åtgärder mot kriminalitet och droger. Ungdomar behöver en meningsfylld fritid och kontakt med vuxna i området. Därför behövs ökade resurser till bl.a. fåltsekreterare i alla kommundelar. Oroväckande är även att många människor saknar möjlighet att skaffa egen bostad eftersom bostadsföretagen i princip inte godtar försörjningsstödtagare. Vänsterpartiet vill poängtera vikten av att det finns ett bra samarbete mellan kommunen och bostadsföretagen för att ordna fram boendelösningar för de bostadslösa. Viktibrt är även att boendeteamct kommer igång med det viktiga arbetet att ordna bostad för dem som har svårt att ordna detta på öppna marknaden på grund av olika orsaker. Åtgärder bör föreslås för att motverka hemlösheten i Huddinge och kvinnors utsatta position särskilt beaktas. Vänsterpartiet ich ddi ge

236 Suppleantyttrande till Socialnämnden sammanträde den 20 november 2013 Ärende 4 Verksamhetsplan 2014 för Socialnämnden. Hade jag varit ordinarie på mötet hade jag ej deltagit i beslutet till förmån för Huddingepartiets förslag i Mål och Budget ~ Lisbeth Krogh Huddingepartiet

237 Huddinge kommun Socialnämnden Protokollsanteckning Ärende 4 - Verksamhets plan 2014 för Socialnämnden När Mål- och Budget behandlades i kommunfullmäktige hade vi ett annat förslag. För Miljöpartiet är det självklart att ge personalens möjligheter att göra ett bra jobb. Inom sociala verksamheten arbetar många vardagshjältar som uträttar stordåd va rje dag. För att förbättra kvaliteten och öka personalens möjligheter att utföra ett bra arbete satsar Miljöpartiet på kompetensutveckling. Kommunens förmåga att locka till sig personal beror till stor del på hur bra arbetsgivare vi är. Här finns mycket att göra och arbetet kan förbättras på en rad punkter. Personal i sociala verksamheten i Huddinge kä nner arbetsrelaterad stress. En skattesänkning är aviserad av majoriteten motsvarande 25 kr/månad för en normalinkomsttagare. Lite pengar för ett normalhushåll, men pengar som skulle kunna göra mycket gott i kommunal verksa mhet.

238 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2013/ (3) HANDLÄGGARE Christina Löfberg christina.lofberg@huddinge.se Socialnämnden Verksamhetsplan 2014 för socialnämnden Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2014 och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till budget för 2014 som uppgår till 868,3 miljoner kronor. 3. Socialnämnden godkänner en uppräkning av samtliga priser för utförda prestationer med två procent för året Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till investeringsbudget som uppgår till 6,8 miljoner kronor. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat ett förslag till verksamhetsplan inklusive budget för socialnämnden avseende Förslaget bygger på gällande lagar och föreskrifter samt mål, uppdrag och prioriteringar vilka har beslutats av kommunfullmäktige. Planen följer kommunens målbild för Nämnden har utarbetat ett antal nämndmål som tydliggör kärnverksamheten inom nämndens ansvarsområde. Planen innehåller också ett antal åtaganden för 2014 som pekar på viktiga utvecklingsområden. Budgeten uppgår till 868,3 miljoner kronor för året Det saknas ett budgetutrymme inom LSS-området med 12,8 miljoner kronor och diverse omställningskostnader för Arbete och försörjning med sju miljoner kronor. Totalt behöver nämnden 19,8 miljoner kronor utöver tilldelad budgetram för att kunna erhålla en budget i balans under Beskrivning av ärendet Socialnämnden har att besluta om en verksamhetsplan inklusive budget för år I november 2013 ska nämndens beslut om kommande års verksamhetsplan överlämnas till kommunstyrelsen. Verksamhetsplanen är det dokument som beskriver hur nämnden, utifrån lagar och föreskrifter samt av kommunfullmäktige givna förutsättningar med POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB social@huddinge.se

239 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2013/ (3) mål och budget, ska bedriva verksamheten under det kommande året. Verksamhetsplanen utgör därmed grunden för nämndens styrning av verksamheten. Med utgångspunkt från nämndens verksamhetsplan kommer förvaltningens enheter att vid årets början utarbeta arbetsplaner där arbetssättet för hur personalen kommer att lägga upp arbetet beskrivs. I verksamhetsplanen finns också förslag till budget, investeringar samt priser för verksamhetsåret Förvaltningens synpunkter Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat ett förslag till verksamhetsplan för socialnämnden Förslaget har sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut om mål och budget för 2014 och den målbild som gäller i kommunen. Målbilden innehåller två övergripande mål, Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling och två strategiska mål, Attraktiv arbetsgivare och Sund ekonomi. Med utgångspunkt från målbilden, gällande lagar och föreskrifter har socialnämnden formulerat ett antal nämndmål som tydliggör kärnuppdraget. För varje nämndmål finns mått, senaste resultat samt etappmål för Mått och etappmål används för att följa upp verksamheten, vilket sker i delårsrapport 1 och 2 samt i verksamhetsberättelsen då även graden av måluppfyllelse bedöms. Till varje nämndmål finns en redogörelse för de viktigaste åtgärderna och aktiviteterna som ska genomföras under Även åtgärder med anledning av fullmäktiges generella uppdrag och nämndens prioriteringar, finns beskrivet under lämpligt mål. Varje nämndmål avslutas med åtaganden för I planen framgår vilka mål, mått och åtaganden som är riktade till all verksamhet, det vill säga både externa utförare och utförare i egen regi, samt vilka mål, mått och åtaganden som enbart avser förvaltningen. Det strategiska målet Effektiva processer, har tagits bort ur kommunens målbild för 2014, samtidigt poängteras vikten av att ha ett processorienterat synsätt i all verksamhetsutveckling. Därför finns nämndens mål och mått från Effektiva processer kvar i verksamhetsplanen. Mått för väl fungerande verksamhetsprocesser återfinns under målet Nöjda invånare. Nämndmålet för väl fungerande styrnings- och uppföljningsprocesser återfinns under Hållbar samhällsutveckling och kostnadseffektiva tjänster av god kvalitet finns under Sund ekonomi. Budget 2014 Budgeten uppgår till 868,3 miljoner kronor för året Nämnden har erhållit 14 miljoner kronor genom en riktad satsning från kommunfullmäktige. Sex miljoner kronor har riktats till satsningen 150

240 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-2013/ (3) Huddinge-jobb och ytterligare åtta miljoner kronor har riktats till volymökningar. Nämnden har fått ett uppdrag att effektivisera med 0,36 procent av budgetutrymmet. Prisökningarna har budgeterats med två procent. Framtida volymökningarna har inte kunnat kompenseras. Det saknas ett budgetutrymme inom LSS-området med 12,8 miljoner kronor, och diverse omställningskostnader för Arbete och försörjning med sju miljoner kronor. Totalt behöver nämnden 19,8 miljoner kronor utöver ovanstående budgetram för att kunna erhålla en budget i balans under Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Christina Löfberg Utvecklingsledare Bilagor Bilaga 1: Verksamhetsplan för socialnämnden 2014 Beslutet delges Kommunstyrelsen

241 SN-2013/3318 Verksamhetsplan 2014 för socialnämnden Social- och äldreomsorgsnämnden/kvalitetsenheten NOVEMBER 2013

242 Innehåll Prioriteringar för året... 3 Ansvarsområde... 5 Verksamhetsidé... 5 Kommunens vision... 6 Ett hållbart Huddinge mål Socialnämndens mål och resultat... 8 Nöjda invånare... 8 Hållbar samhällsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Ekonomi Processorientering Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal Organisation Lokalförsörjningsplan

243 Prioriteringar för året Socialnämndens prioriteringar Huddingejobb blir 150 Reformen 100 Huddingejobb har uppvisat goda resultat. Över hälften av deltagarna som erbjudits en kommunal visstidsanställning har gått vidare till arbete eller studier. Socialnämnden ska erbjuda fler denna möjlighet genom att, i samarbete med kommunens övriga förvaltningar, tillskapa ytterligare 50 platser inom ramen för reformen. 1 Arbete och försörjning har en fungerande och uppbyggd organisation för att klara uppdraget och nå minst samma resultat som tidigare. Rutiner, samarbetskanaler och arbetssätt är väl upparbetade med Arbetsförmedling, arbetsplatser och fackliga organisationer. Förstärkning av kvinnofridsteamet Antalet män som söker teamets hjälp har tredubblats och vi ser en ökning även bland kvinnorna. Teamet behöver vidareutveckla sina behandlingsmetoder för att möta det behov som finns hos målgruppen. 1 Kvinnofridsteamet kommer att intensifiera sitt arbete med att implementera ett standardiserat bedömningsinstrument 2 från Socialstyrelsen samt vidareutveckla metoder gällande behandling av våldsutsatta och våldsutövare. Permanenta Barnahusets verksamhet I Barnahuset arbetar socialtjänsten tillsammans med polis, åklagare, barnmedicin och BUP 3 för att stödja och hjälpa barn som far illa. Socialnämnden ska under året arbeta för att göra verksamheten permanent i syfte att säkerställa att alla som blivit utsatta för våld ska få det skydd, den hjälp och det stöd de behöver. 1 Verksamheten permanentas i januari 2014 och parterna har skrivit nya avtal för verksamheten i syfte att säkerställa att alla barn som blivit utsatta för våld ska få det skydd, den hjälp och det stöd de behöver. 1 Texten är hämtad från Mål och Budget Bedömningsinstrumentet heter FREDA och innehåller tre metoder som stöd till handläggare i arbetet med våld i nära relationer. 3 Barn- och ungdomspsykiatri inom Stockholms läns landsting. Ökad samordning ger fler insatser Inom socialnämndens område är det avgörande att målgruppernas behov står i centrum. För personer långt från arbetsmarknaden ska insatserna syfta till att åstadkomma förbättrad hälsa och ökad självförsörjning genom arbete och studier. Genom att samverka med Botkyrka kan vi erbjuda fler insatser för denna målgrupp. Socialnämnden ska därför aktivt verka i det nya samordningsförbundet för samordnade rehabiliteringsinsatser. Samordningsförbundet ska även förbereda arbetet med att söka nya EU-medel till utvecklat arbete. 1 Förvaltningen ser ett behov av stärkta insatser vad gäller hälsofrämjande rehabilitering och har som önskemål att detta ska finnas som insats i Samordningsförbundet i större omfattning än Fler individer behöver få tillgång till denna insats parallellt med andra arbetsmarknadsinsatser. Generella uppdrag 2014 Arbetslinjen i fokus Varje människas vilja och förmåga att arbeta ska tas tillvara. Både den som saknar jobb och samhället i stort gynnas av att fler arbetar. Arbetslinjen ska vara vägledande i alla verksamheter i kommunen. Samtliga nämnder ska under 2014 var och en inom sitt ansvarsområde prioritera insatser som bidrar till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Nämnderna ska aktivt medverka till att fler ungdomar och vuxna ges möjlighet till sysselsättning genom 150 Huddingejobb samt via feriepraktikplatser och yrkesintroduktionsanställningar. 1 Arbete och försörjning ska individanpassa arbetsmarknadsinsatserna och göra dessa möjliga för fler försörjningsstödstagare. I samarbete med äldreomsorgen planeras organisation och arbetssätt kring yrkesintroduktionsanställningar. Under 2014 kommer Individ- och familjeomsorg och Arbete och försörjning att gemensamt planera och utveckla metoder för en framgångsrik integrering av de barn och ungdomar som kommit till Sverige som ensamkommande. Genom att stödja dem mot studier och arbete förbättras också deras livschanser. I kontakten med unga och unga vuxna ska ett motiverande förhållningssätt användas för att den unge ska slutföra sina studier och därigenom öka sina möjligheter på den reguljära arbetsmarknaden. SOCIALNÄMNDEN 3

244 För att öka fokus på arbetslinjen har daglig verksamhet inom Funktionshinderområdet satt upp mått och etappmål på antalet personer som under året går vidare till arbete eller studier. Förbättrade livschanser för alla barn och unga Barns behov av insatser måste fångas upp så tidigt som möjligt. Samtliga nämnder ska därför under 2014 bidra till att stärka de förebyggande insatserna för barn och unga. Genom att prioritera förebyggande arbete förbättras livschanserna för många barn och unga samtidigt som samhällets kostnader långsiktigt minskar. Berörda nämnder ska prioritera det förebyggande arbetet inom ramen för Samkraft. 1 Under målet om Folkhälsa finns beskrivningar av olika insatser som kommer att ske under 2014 i syfte att tidigt fånga upp barns, ungdomars och familjers behov av stöd. Arbetet i Samkraft prioriteras av barn- och ungdomssektionerna. Under 2014 kommer projekt med sociala insatsgrupper (SIG) att prövas som gemensam samverkansmodell inom Samkraft. Projektet syftar till att bryta negativ utveckling hos ungdomar som befinner sig i gränslandet för en kriminell livsstil. Smartare arbetssätt Samtliga nämnder ska under 2014 aktivt arbeta med effektivisering av processer och systematiskt söka samordning och förenkling av administrativa rutiner. Effektiviseringskravet på 0,36 % ska i första hand genomföras genom detta arbete. E-tjänster och annat IT-stöd ska underlätta nämndernas administrativa arbete. Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till att nämnderna arbetar med kommunens kärnuppdrag på ett så effektivt sätt som möjligt. 1 I nämndens arbete med ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ingår att kartlägga och effektivisera viktiga processer i verksamheten. Under 2014 fortsätter implementering och utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet och effektiviseringar i form av smartare arbetssätt kommer att identifieras. Förvaltningens verksamhetsutveckling med IT kommer under 2014 att till stor del utgå från förvaltningens hörnsten 4 kring e-förvaltning och kommunens gemensamma e- strategi. Arbete kring nytt verksamhetssystem fortsätter och syftet är att uppnå effektivare processer internt i organisationen men också i relation till invånarna. Flera av nämndens verksamheter har dels tillsammans med varandra dels tillsammans med andra förvaltningar utveck- 4 Under nästkommande rubrik finns en kort redogörelse för förvaltningens hörnstenar. lat samverkansmodeller. Detta i syfte att förtydliga och förenkla processer så att tid frigörs för att arbeta med brukaren. Under året kommer flera av modellerna att revideras och ytterligare förbättras. Nämndens biståndskansli kommer att vidta organisatoriska förändringar inom funktionshinder för att dels kunna ställa om i enlighet med lagändringen från 2013 i LSS kring reglering om personlig assistans och assistansersättning, och dels för att på ett effektivt sätt kunna möta ökat inflöde av ärenden. Inom Funktionshinderområdet pågår ett långsiktigt arbete med att höja kompetensen hos medarbetarna. En gemensam kompetensplan har tagits fram. Med en medveten plan för kompetensutveckling av personalen, ökar möjligheterna till att ständigt förbättra och effektivisera verksamheten med god kvalitet. Social- och äldreomsorgsförvaltningens hörnstenar Förvaltningens ledningsgrupp har identifierat fyra hörnstenar i det strategiska arbetet. Syftet med hörnstenarna är att förvaltningen ska kunna arbeta samlat och långsiktigt med de strategier som behövs för att verksamheterna ska kunna leverera bästa möjliga tjänster till Huddinge kommuns invånare. Arbetet har pågått i drygt två år och började med att ledningsgruppen hade en framtidsworkshop tillsammans med Kairos Future 5. Förvaltningens chefer har varit involverade i arbetet. De fyra hörnstenarna är: ledarskap kund- och brukarorienterat synsätt e-förvaltning mångfald De fyra identifierade hörnstenarna anger viljeinriktningen i det strategiska arbetet och beskrivningarna av varje hörnsten handlar om det önskade läget. Till varje hörnsten har ledningsgruppen formulerat ett antal framgångsfaktorer, åtgärder och därtill knutna aktiviteter. Inför varje nytt verksamhetsår ska aktivitetslistan följas upp och nya aktiviteter ska prioriteras. Arbetet under 2014 med hörnstenarna återfinns under rubrikerna kund- och brukarorienterat synsätt och e- förvaltning under Nöjda invånare, mångfald under både Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling samt ledarskap under Attraktiv arbetsgivare. 5 Kairos Future är ett internationellt forsknings- och managementkonsultbolag med fokus på omvärldsanalys och strategi. 4 VERKSAMHETSPLAN 2014

245 Ansvarsområde Socialnämnden ska fullgöra Huddinge kommuns uppgifter inom socialtjänsten med undantag för äldreomsorgen. Ansvaret omfattar följande verksamhetsområden: Myndighetsutövning gällande socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Utifrån gällande lagstiftning ansvara för att utreda, besluta om och följa upp insatser och bistånd för personer med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar som är i behov av stöd i sin dagliga livsföring. Ansvara för frågor som rör kommunens betalningsansvar. Utreda behov av färdtjänst samt utreda och fatta beslut om riksfärdtjänst. Vård och behandling Stöd och behandling till familjer och enskilda i livsföringen om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Förebyggande arbete och vid behov stöd, vård och behandling till barn och ungdomar samt vård- och behandlingsstöd till missbrukare. Stöd till personer med långvarigt psykiskt funktionshinder. Familjerättsliga frågor i form av myndighetsutövning gällande faderskapsutredningar, adoptioner, vårdnad, boende och umgänge. Familjerådgivning med kundval inom kommunen samt enligt avtal familjerådgivning för familjer i kommunerna Botkyrka, Salem och Nynäshamn. Funktionshinderområdet Insatser till personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och personer med funktionshinder yngre än 65 år som får stöd enligt socialtjänstlagen samt vissa fall även hälso- och sjukvårdslagen. Arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd Samordningsansvar för kommunens insatser för arbetslösa och beställarnämnd vad gäller arbetsmarknadsrelaterad utbildning. Arbetsmarknadsåtgärder såsom vägledning och coachning, arbetsträning och praktikplaceringar i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) till enskilda och familjer. Ansvar för att ekonomiskt komplettera de flyktingar som har under 25 procent prestationsförmåga och därmed inte kvalificerar sig för etableringsersättning, samt hjälpa till med försörjningen för de flyktingar som befinner sig i övergången mellan ersättning från Migrationsverket och ersättning från Arbetsförmedlingen. Kommungemensamma frågor Socialnämnden ansvarar även för handläggning av ansökningar gällande serveringstillstånd och tillsyn över dessa. Vidare ansvarar nämnden för att utöva tillsyn över tobaksoch folkölsförsäljning samt tillsyn av försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek. Nämnden är också remissinstans enligt lotterilagen och lagen om anordnande av visst automatspel. Nämnden ansvarar också för bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer, bostadsförmedlingsverksamhet för förtur av sociala och medicinska skäl i enlighet med de avtal som slutits mellan kommunen och enskilda bostadsföretag, samt frågor som ankommer på kommunen enligt begravningslagen. Verksamhetsidé Socialnämndens uppdrag utförs inom verksamheterna Arbete och försörjning, Funktionshinderområdet och Individ- och familjeomsorgen. Verksamheterna hör till socialoch äldreomsorgsförvaltningen. Tillsammans ska de som arbetar i verksamheterna öka enskildas eller familjers förutsättningar att leva under så goda levnadsvillkor som möjligt. Det innebär bland annat att stötta till arbete istället för bidrag, att tillvarata nyanlända invandrares kompetens, att möjliggöra ett gott liv för personer med funktionsnedsättningar, att skapa förutsättningar till trygga uppväxtvillkor för barn och ungdomar och att stödja missbrukare i behov av stöd. Förvaltningens medarbetare utgår från en tro på människans egen förmåga. SOCIALNÄMNDEN 5

246 Tjänsterna ska vara flexibla, av god kvalitet och utformas utifrån individens förutsättningar. Arbete och försörjning Egenförsörjning är det övergripande målet för verksamhetens arbete. Det kännetecknas av tilltro till individens förmåga att ta ansvar för sin egen utveckling. För att uppnå målet ska verksamheten tillhandahålla insatser som är individuellt anpassade och matchar den enskildes behov. Funktionshinderområdet Funktionshinderområdet erbjuder människor med funktionsnedsättningar individuellt anpassat stöd i sin dagliga livsföring för att de ska kunna leva ett gott liv. Stödet ska ges med respekt för den enskildes integritet och i syfte att stödja den enskildes resurser mot hälsa och oberoende. Insatserna ska främja den enskildes delaktighet i samhällslivet samt rätten till självbestämmande och inflytande. Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen stöttar den enskilde i sin livsföring om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Biståndet utformas så att det stärker den enskilde att leva ett självständigt liv. Lösningar som tar tillvara individens eller familjens egna resurser och som kan ges i hemmiljön eftersträvas. Kommunens vision Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Huddinges kärnvärden I Huddinges varumärkesplattform finns det fyra kärnvärden som talar om vad vi vill stå för. Kärnvärdena är den värdegrund som varumärket Huddinge vilar på, både nu och i framtiden. Mod betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. Mångfald i fokus under 2014 Socialnämndens verksamheter kommer under 2014 att prioritera kärnvärdet mångfald i sitt varumärkesarbete. Som stöd i mångfaldsarbetet finns en handbok som förvaltningen har tagit fram. Mångfald är en av hörnstenarna i förvaltningsledningens strategiska arbete, och ingår som en viktig del i arbetet att stärka förvaltningen som en attraktiv arbetsgivare. Mer om mångfaldsarbetet finns beskrivet under nämndmålen om bemötande och jämlikhet. Socialnämndens utgångspunkter De två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling är tillsammans med verksamheternas värdegrunder viktiga utgångspunkter i nämndens arbete med varumärket. Bilden av Huddinge formas i mötet mellan kommunens medarbetare och invånare. Social- och äldreomsorgsförvaltningens anställda påverkar med sitt kunnande och sitt agerande kommunens varumärke. Därför är det av stor vikt att skapa en förståelse för varumärkesarbetet hos alla medarbetare i förvaltningen. Det arbetet påbörjades under 2013 och fortsätter under hela Åtagande kring varumärkesarbetet finns under målet Attraktiv arbetsgivare. Ett hållbart Huddinge mål 2030 I Mål och budget pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Avsnittet beskriver hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit samt konkreta målsättningar att uppnå inom områdena: Ansvar för naturresurser Gemenskap och delaktighet i samhällslivet 6 VERKSAMHETSPLAN 2014

247 Attraktiva bostadsområden God utbildning och kreativt näringsliv Rik fritid och god hälsa. Genom arbete med mål och delmål 2014 ska nämnden sträva efter målbilden för Här beskriver vi vilka aspekter nämnden särskilt tar fasta på gällande mål 2030 i Mål och budget och hur detta återspeglas i nämndens mål, delmål och åtaganden. Huddinge fortsätter att växa. Antalet barn och ungdomar i åldersgruppen 0 till 18 år förväntas enligt befolkningsprognosen att bli personer år 2014 mot personer år Åldersgruppen 19 till 64 år förväntas öka till personer mot personer år I det längre perspektivet är det betydligt svårare att prognostisera hur antalet invånare i olika åldersgrupper kommer att utvecklas. Utvecklingen påverkas bland annat av takten på nybyggnationen av bostäder. Det är högst sannolikt att kommunen fortsätta växa fram till och förbi Det betyder troligen att även antalet unga kommer att fortsätta öka. För att kunna möta de utmaningar som finns i målbild 2030 kommer socialnämnden under 2014: - fortsätta att utveckla förebyggande insatser för barn och unga, - via kartläggningar av utsatta målgruppers situation analysera och utveckla fungerande arbetsmetoder och insatser, - stötta och ge människor förutsättningar till egen försörjning, - säkerställa att det finns bostäder bland annat till dem som behöver särskilt boende enligt LSS. Med fortsatt växande antal barn och ungdomar har nämnden sett att inflödet till barn- och ungdomssektionerna också ökar. Förvaltningen kommer under 2014 fortsätta att noga följa vilka behoven är hos barn, ungdomar och deras föräldrar, och tidigt sätta in insatser till stöd och hjälp. Kommunens fyra familjecentraler deltar i ett projekt Tillgänglighet i första linjen som syftar till att utveckla kunskaper i att tidigt uppmärksamma signaler om behov hos barnfamiljer och snabbt kunna sätta in rätt insatser. Öppenvårdsinsatser överlag kommer att fortsätta att utvecklas, samarbetet med skolorna i Huddinge fortsätter i syfte att tidigt upptäcka barn och ungdomars behov av stöd. Samarbetet med Botkyrka kommun, Åklagarmyndigheten, Polisen och Stockholms läns landsting kring barn och unga som upplevt våld i nära relationer fortsätter och Barnahuset permanentas. Insatser till våldsutsatta kvinnor och våldsutövare fortsätter att utvecklas. Det drogpreventiva arbetet fortsätter via MiniMaria med både informationsinsatser på föräldramöten i skolor och konkreta insatser till dem som har behov. Ungdomsmottagningen drivs sedan 2013 helt i kommunal regi. Det har ökat möjligheten att effektivisera arbetet med att stärka och stödja ungdomar bland annat i att hantera sin sexualitet samt förebygga oönskade graviditeter. Att ha ett arbete och kunna försörja sig är oftast nyckeln till gemenskap och möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Under 2014 ska fler försörjningsstödstagare ges möjlighet till arbete via satsningen 150 Huddingejobb. Försörjningsstödstagare boende i områden med hög arbetslöshet, kommer att prioriteras till Huddingejobben. Förvaltningen kommer också att utveckla arbetsmarknadsinsatserna för försörjningsstödstagare med sikte på att sänka bidragstidens längd. Via samarbetet inom det nya Samordningsförbundet kommer bland annat rehabiliterande insatser utvecklas och erbjudas dem som idag står långt från arbetsmarknaden. Det nystartade aktivitetshuset inom socialpsykiatrin kommer att fortsätta bygga upp en flexibel verksamhet som kan erbjuda sysselsättning utifrån olika individers förutsättningar och önskemål. Daglig verksamhet inom Funktionshinderområdet har satt extra fokus på att stötta personer till att ta steget ut öppna i den arbetsmarknaden. Som ett resultat av kartläggningen av psykiatrins målgrupper i kommunen, ska förvaltningen under 2014 undersöka möjligheten att starta uppsökande verksamhet. Kartläggningen av kvinnliga missbrukare kommer under året att analyseras för att kunna fortsätta förbättra stöd och insatser. Arbetet kommer att fortsätta inom samtliga verksamheter med att stärka brukarnas möjligheter till delaktighet. Till exempel kommer socialpsykiatrin att tillsammans med Stockholms läns landsting prova Brukarrevision där brukare intervjuar varandra om stödet i verksamheterna. Resultatet kommer att användas i förbättringsarbetet. Behovet av särskild anpassad bostad visar en uppåtgående trend. För att kunna möta det ökade behovet nu och i framtiden behöver fler bostäder byggas även för socialnämndens målgrupper. Det finns långtgående planer i kommunen att inom den närmaste treårsperioden bygga cirka bostäder varav cirka student- och forskarbostäder och 360 ungdomsbostäder. Socialnämnden kommer att bevaka och särskilt påtala behovet av LSS-boenden och bostäder till rimlig kostnad för ungdomar. SOCIALNÄMNDEN 7

248 Socialnämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2014 samt nämndens verksamhetsidé. Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen mäts, senaste mätresultat, etappmål för planeringsåret samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellerna följer text där vi beskriver vilka åtgärder som planeras för året för att nå ökad måluppfyllelse. Nöjda invånare Socialnämndens mål och resultat Nämnden beslutade 2012 att brukarundersökningar ska genomföras vartannat år istället för som tidigare varje år. Därför innehåller nedanstående tabell resultat från 2012 för måtten som handlar om brukarnas nöjdhet. Nästa brukarundersökning genomförs under Av tabellen framgår under rubriken Avser vilka mått som avser alla utförare (externa och egen regi) och vilka mått som avser förvaltningen. Den efterföljande texten inleds med kommentar och åtaganden som riktats till all verksamhet, både externa utförare och egen regi. Därefter följer text och åtaganden som avser enbart förvaltningen. Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Avser Hög tillgänglighet (1.2, 1.3) Brukare som är nöjda med tillgängligheten 6, procent Totalt: 69 (72) - Kvinnor: 67 (74) - Män: 71 (70) 75 Alla utförare Mått om tillgänglighet, procent: - e-postsvar 7 inom två dagar - missade telefonsamtal 8 - information på kommunens webbplats 9 60 (89) Nytt mått 2014 IFO, AoF:100 (100) FO: 77 (62) Förvaltningen Gott bemötande (1.2, 1.5) Brukare som är nöjda med bemötandet, procent Totalt: 82 (80) - Kvinnor: 78 (83) - Män: 85 (78) 85 Alla utförare 6 Nämndens egen brukarenkät som genomfördes Årligen återkommande mätning i kommunen som genomförs av JSM Telefoni. 8 Statistikrapport från kommunens växel över inkommande telefonsamtal. 9 Undersökning av kvaliteten på kommunernas hemsidor. Genomförs av Sverige kommuner och landsting, SKL. 8 VERKSAMHETSPLAN 2014

249 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Avser Brukare som upplever sig diskriminerade i kontakten med verksamheten, procent Kvinnor: 9 (3) Män: 4 (5) 0-4 Alla utförare Enheter som har arbetat med mångfaldshandboken, procent Nytt mått Förvaltningen Hög delaktighet (1.2, 1.3, 1.4) Brukare som är nöjda med möjligheten till delaktighet, procent Totalt: 75 (76) - Kvinnor: 72 (81) - Män: 77 (76) 78 Alla utförare Mått om delaktighet: - aktuella genomförandeplaner, andel Redovisas i VB Förvaltningen Individuella tjänster av god kvalitet (1.1, 1.2, 1.4) Brukare som är nöjda med kvaliteten på tjänsterna, procent Totalt: 80 (78) - Kvinnor: 77 (85) - Män: 81 (85) 80 Alla utförare Brukare som är nöjda med verksamheten, index Totalt: 83,5 (78,0) - Kvinnor 82,8 (81,7) - Män:83,4 (76,6) 80,0 Alla utförare Mått om rättssäkerhet, handläggning, dokumentation, procent: - utredningar med förlängningsbeslut inom barn och ungdom, procent 22 (82) 80 Förvaltningen - avslutade dygnet-runt-placeringar där uppföljningsstödet UBU 10 har använts, procent (januari-augusti 2013) Förvaltningen - andel uppföljda beslut i pågående insats som är tidsbestämda Redovisas i VB Förvaltningen Försörjningsstödstagare som har - deltagit i arbetsmarknadsinsats, procent varav - gått till arbete eller studier efter arbetsmarknadsinsats, procent Nytt mått 2014, redovisar i delår 2 samt VB (40) - 42 Förvaltningen Förvaltningen 100 Huddingejobb blir 150 varav andel självförsörjande efter avslutad insats Nytt mått /minst 53 procent Förvaltningen Genomsnittlig tid som brukare erhåller försörjningsstöd, månader 23,5 <23,5 Förvaltningen Brukare som gått från daglig verksamhet till arbete eller studier, antal Nytt mått Förvaltningen HSL 11 -index (jan-jun 2013) Läkemedelsavvikelser, antal (jan-jun 2013) 64,9 (-) 85 (-) (helår) Förvaltningen Förvaltningen 10 Uppföljning av insatser för barn och unga 11 Hälso- och sjukvårdslagen SOCIALNÄMNDEN 9

250 Hög tillgänglighet Information är en viktig kvalitetsfaktor för att verksamheten ska upplevas som tillgänglig. Det ska vara lätt att få tag på information om vilka tjänster socialtjänsten kan bistå med. Vid behov ska det också vara lätt att komma i kontakt med verksamheten och få del av tjänsterna. Det kan till exempel handla om att snabbt få svar på frågor via telefon, brev, e-post eller att snabbt få tid för ett personligt möte. Det handlar också om informationen i trycksaker samt på kommunens webbplats och i sociala medier. Även lokaler ska vara utformade så att de är tillgängliga utifrån olika målgruppers förutsättningar. Åtaganden riktade till all verksamhet Erbjuda lättillgänglig och lättförståelig information Erbjuda enkla och snabba kontaktvägar Förvaltningens åtgärder för att förbättra tillgängligheten E-postundersökning Varje år genomförs en mätning av servicenivån i förvaltningen genom att ett undersökningsföretag skickar frågor (anonymt) till nämndens officiella e-postadress. Svarstider, avsändare och olika kvalitetsaspekter i förvaltningens svar följs upp och bedöms i undersökningen. Undersökningen 2013 visar att 60 procent av de frågor som riktades till socialnämndens verksamheter besvarades inom två dygn, vilket är en försämring jämfört med 2012 då resultatet var 89 procent. I undersökningen 2013 hade samtliga svar fullständiga uppgifter om avsändare. Endast 17 procent av svaren innehöll, enligt undersökningsföretaget bra information och hänvisningar, vilket är en kraftig försämring jämfört med tidigare år. En informationssatsning i samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen planeras under 2014 för att förbättra e-postkvaliteten. Tillgänglighet per telefon Ett nytt mått för tillgängligheten per telefon kommer att redovisas med början 2014; andel missade externt inkommande samtal. Målsättningen är att inga missade telefonsamtal ska förekomma. Under året kommer förvaltningen att göra en informationssatsning om hur man kodar sin telefon så att växeln kan ge tydlig och korrekt information till den som ringer till förvaltningen. Tydliga rutiner med mera kommer också utarbetas för personalen i syfte att förbättra tillgängligheten. Nämndens biståndskansli kommer ytterligare öka samverkan med kommunens servicecenter. Servicecenter är ofta invånarnas första kontakt med kommunen och det är därför viktigt att rätt information ges. Förbättrad information på huddinge.se Trots alla nya kommunikationskanaler är huddinge.se fortfarande den viktigaste digitala kanalen. Under 2014 kommer förvaltningen att analysera besöksstatistik och sökordsanvändning för lyfta fram den information som invånarna efterfrågar, och på så sätt göra webbplatsen mer tillgänglig. Arbetet med att översätta sidor till lättläst svenska och andra språk fortsätter under Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför årligen en granskning av samtliga kommuners webbplatser. Granskningen omfattar ett antal frågor där svaret ska gå att finna på kommunens webbplats. Resultatet för Huddinge kommun inom området Individoch familjeomsorg, inklusive försörjningsstöd, var 100 procent, samma som föregående år. I jämförelse med övriga kommuner i Stockholms län befinner sig Huddinge bland de tre kommuner med bäst resultat och ligger på en tredje plats. Resultatet för Huddinge kommun inom Funktionshinderområdet var 77 procent, mot 62 procent Kommunen kommer på tredje plats i länet efter Nacka och Stockholm. Etappmålet för 2014 är 100 procent. Ökad närvaro i sociala medier Kommuninvånarna förväntar sig i allt större utsträckning att de ska kunna kommunicera med kommunen i sociala medier. Förutom att sociala medier ökar tillgängligheten, bidrar de till att öka invånarnas möjlighet till delaktighet. Förvaltningens närvaro i sociala medier har hittills varit blygsam, och det har saknats en samlad plan för förvaltningen. Under 2013 har förvaltningen tagit fram en strategi och en plan för sociala medier, som ska användas för att öka närvaron. Rutinen för hur vi besvarar inlägg och kommentarer i sociala medier behöver ses över för att förbättra svarstider och kvaliteten i svaren. Hantering av synpunkter och klagomål Under 2013 har förslag till en ny riktlinje för hantering av inkommande synpunkter och klagomål tagits fram. Till riktlinjen finns även en anvisning till hjälp att förtydliga vad som är klagomål och synpunkt. Förslaget kommer att hanteras i förvaltningens ledningsgrupp under första kvartalet 2014 för att därefter implementeras i förvaltningen. En användarmanual för registrering av klagomål ska tas fram. Fysisk tillgänglighet Handikappföreningarnas samarbetsorgan, HSO, har definierat fyra aspekter av tillgänglighet: fysisk, kommunikativ, informativ samt psykosocial. Socialnämndens verksamheter arbetar med alla fyra aspekterna. När det gäller den fysiska tillgängligheten ska alla så kallade enkelt avhjälpta 10 VERKSAMHETSPLAN 2014

251 hinder inventeras och åtgärdas. Det arbetet påbörjades 2013 och fortsätter Projekt Tillgänglighet i första linjen Familjecentralerna och råd- och stödtelefonen 12 inom öppenvården barn deltar tillsammans med Sveriges kommuner och landsting i ett nationellt projekt som heter Tillgänglighet i första linjen. En processkartläggning har gjorts som visar hur ett ärende tas emot och vidare hanteras ur ett tillgänglighetsperspektiv. Nästa steg är att i processen identifiera några mätpunkter som stöd för att över tid se om tillgängligheten förbättras. Information med bildstöd Inom Funktionshinderområdet kommer arbetet med att erbjuda tillgänglig information att fortsätta. Det kommer att handla om bildstöd i olika former. Teambaserad organisation ökar tillgängligheten Arbete och försörjning avser att införa en teambaserad organisation där varje team består av flera funktioner från myndighetssidan och insatssidan. Det kommer att öka tillgängligheten till tjänsterna för brukarna. Tydlig information om LSS Handläggarna som arbetar med barn och ungdomar med funktionsnedsättning kommer fortsätta att bjuda in till informationsmöten för föräldrar, ungdomar och samverkanspartners. Vid mötena, som sker varannan vecka, ges en tydlig information om LSS och dess insatser. Åtaganden riktade till förvaltningen Åtaganden hela förvaltningen Implementera nya riktlinjer för hantering av synpunkter och klagomål. Medverka i utveckling av kommunens arbete gällande e-förvaltning inom ramen för e-strategin och dess handlingsplan. Öka närvaron i sociala medier utifrån den framtagna strategin och planen. Öka verksamheternas kunskap om sociala medier som kommunikationskanal. Se över rutinen för hur verksamheterna besvarar inlägg och kommentarer i sociala medier. Tydligare lyfta fram efterfrågad information på huddinge.se. Alla enheter ska inventera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder i sina lokaler. Åtaganden Funktionshinderområdet (FO) Medverka till att all skriftlig information som finns om FO finns tillgänglig på lättläst samt på olika språk. 12 Råd och stödtelefonen är en tjänst till alla föräldrar i kommunen som har frågor gällande sina barn och ungdomar. Ett led i det förebyggande arbetet. Erbjuda telefontider då enhetscheferna inom FO säkert är anträffbara. Åtaganden Biståndskansliet Öka samverkan med servicecenter Aktivt arbeta med att utveckla rutiner och arbetssätt för att förbättra tillgängligheten via telefon. Gott bemötande Bemötandet är ytterligare en viktig kvalitetsfaktor för hur brukarna upplever kontakten med verksamheten. Det handlar i hög grad om samspelet i det direkta mötet mellan brukare och personal. I socialtjänstlagen står det också om vikten av ett förtroendefullt bemötande, att personalen visar lyhördhet, respekt och empati. All kontakt med brukare och anhöriga ska utgå ifrån människors lika värde. Ett gott bemötande antas ha ett direkt samband med upplevelsen av möjlighet till inflytande och självbestämmande. Åtagande riktat till all verksamhet Bemöta alla på ett respektfullt, professionellt och likvärdigt, icke diskriminerande sätt. Förvaltningens åtgärder för att stärka ett gott bemötande Handbok om mångfald och diskriminering Förvaltningen har tagit fram en handbok om mångfald och diskriminering. Den beskriver de lagstadgade diskrimineringsgrunderna, tar upp rättsfall och innehåller intervjuer med medarbetare i förvaltningen. Till handboken finns diskussionsfrågor och ett stödmaterial för chefer. Syftet med materialet är att öka kunskapen om mångfald och diskriminering bland förvaltningens medarbetare för att på så sätt förbättra bemötandet gentemot kommuninvånarna. Genom mångfaldsarbetet kan vi också skapa en attraktiv arbetsplats med en arbetsmiljö som uppmuntrar till kreativitet och nytänkande. Ett arbete pågår med att analysera resultatet av 2012 års brukarundersökning där det framkom att ett ökat antal kvinnor upplevt sig diskriminerade i kontakten med förvaltningen. Ambitionen är att kunna finna orsaker så att åtgärder kan vidtas. Brukarrevision inom socialpsykiatrin Inom socialpsykiatrins verksamheter kommer metoden Brukarrevision att planeras i samverkan med landstinget under Metoden innebär att brukare intervjuar andra brukare om till exempel bemötande. Resultatet ska bli en naturlig del av verksamhetsutvecklingen och användas i analys av befintliga insatser och utveckling av nya. Värdegrundsarbete vid Biståndskansliet Vid Biståndskansliet kommer värdegrundsarbetet att fortsätta. Ett arbete med tydlig utveckling för att ge bra bemötande till invånarna men också skapa en hälsosam och SOCIALNÄMNDEN 11

252 kreativ arbetsplats där olikheter är en styrka. Insatser som beviljas av Biståndskansliet ska vara rättsäkrade, humanistiska och samhällsekonomiska. Utveckla ett professionellt bemötande Inom Funktionshinderområdet kommer arbetet fortsätta under 2014 med att sprida kunskaper om pedagogiska metoder samt kognitiva hjälpmedel. Personalgrupper erbjuds reflekterande samtal i syfte att utveckla och bli kunniga i ett professionellt bemötande. Arbetet med kompetenshöjande insatser för personalen sker med långsiktighet och utifrån en gemensam kompetensplan. I slutet av 2014 kommer insatserna att utvärderas och analyseras för att se vilken brukarnytta det har fått. Åtaganden riktade till förvaltningen Åtaganden hela förvaltningen Alla enheter ska under året arbeta med förvaltningens handbok om mångfald och diskriminering. Åtaganden Funktionshinderområdet (FO) Genomföra workshops med olika teman kring pedagogiskt arbetssätt och kognitiva hjälpmedel för att skapa ett mer brukarorienterat synsätt i verksamheten. En översyn av Funktionshinderområdets värdegrund, för att säkerställa att det är ett levande dokument. Åtaganden Biståndskansliet Genom handledning utveckla sin förmåga till ett professionellt förhållningssätt. Hålla arbetet med värdegrunden levande i det dagliga arbetet. Uppdatera rutiner kring klagomålshantering. Hög delaktighet Brukarens upplevelse av att ges möjligheten att vara delaktig och kunna påverka det som för brukaren är viktigt, påverkar i hög grad brukarnas nöjdhet. Verksamheten ska så långt möjligt ta hänsyn till brukarnas önskemål samt den personliga integriteten när insatser utformas och ges. Förhållningssättet i kontakten med brukarna ska präglas av en stark tro på alla människors möjlighet, vilja och förmåga att ta ansvar för sitt liv. Det förutsätter att verksamheten genom att ständigt vara lyhörd och anpassa arbetssätt ger alla brukare möjlighet att efter sin förmåga och önskan vara delaktiga. Delaktighet är också en förutsättning för att stöd och insatser ska ge bästa möjliga resultat för brukaren. Därför är det viktigt att beskriva för brukaren hur och när brukare kan påverka. Delaktighet är även helt centralt för att kunna erbjuda individanpassade tjänster. Genom att brukare blir mer delaktiga kan tjänster och insatser också ständigt utvecklas och förbättras. Vara tydlig med när, hur och i vad brukaren kan vara delaktig utifrån sina förutsättningar. Erbjuda möjlighet till delaktighet via brukarnas genomförandeplaner och andra skriftliga individuella planer. Förvaltningens åtgärder för att förbättra delaktigheten I mål- och resultattabellen finns mått för delaktighet som baseras på andel aktuella genomförandeplaner. I genomförandeplanerna ges brukarna möjlighet att påverka hur den faktiska hjälpen ska utformas. Resultatet kommer att tas fram från verksamhetssystemet Procapita. Inom Funktionshinderområdet kommer arbetet med att utveckla alla brukares möjlighet till delaktighet vid upprättandet av genomförandeplan att fortsätta. Materialet Mina tankar om min genomförandeplan kommer att implementeras och utvärderas. Under 2014 kommer former för brukardelaktighet att utvecklas i Funktionshinderområdets alla verksamheter. Arbete och försörjning kommer under 2014 att arbeta för att brukarna ska ges möjlighet att vara delaktiga i upprättandet av handlingsplanerna, som ska innehålla delmål och mål på vägen mot självförsörjning. Handlingsplanen upprättas och följs upp av den enskilde tillsammans med ansvarig handläggare på myndighetssidan och arbetsmarknadskonsulent på insatssidan. I syfte att öka delaktigheten och inflytande för brukare gällande den egna insatsen ska individ- och familjeomsorg verka för att hitta bättre tekniska lösningar för verksamheter som till exempel arbetar i ordinärt boende eller besöker familjehemsplacerade barn. Genom förhållningssättet motiverande samtal ges brukaren möjlighet till ökad delaktighet i utredningsprocessen. I utredningar vid till exempel Biståndskansliet rörande barn är det viktigt att barnets åsikter och önskemål framkommer. Åtaganden riktade till förvaltningen Åtaganden Funktionshinderområdet Utveckla social dokumentation och arbetet med brukarnas genomförandeplaner. Använda och utvärdera materialet Mina tankar om min genomförandeplan för att säkerställa brukarnas delaktighet vid upprättandet av genomförandeplanen. Utveckla forum för brukardelaktighet i verksamheterna. Åtaganden Individ- och familjeomsorg Utöka möjligheten för fler brukare att delta i de forum som finns för delaktighet. Samordnade individuella planer (SIP) ska användas när individen behöver insatser från flera huvudmän. Åtaganden riktade till all verksamhet 12 VERKSAMHETSPLAN 2014

253 Delta i Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforsknings projekt Individens ställning i missbruksoch beroendevården en studie i brukarinflytande i praktiken som pågår till Åtaganden Biståndskansliet Genom förhållningssättet motiverande samtal få brukaren mer delaktig i utredningsprocessen Se barnens rätt. Tydliggöra barnets åsikter och önskemål i utredningar. Individuella tjänster av god kvalitet Innehållet i och utformningen av stöd och insatser är grundläggande faktorer för kvaliteten på verksamheten. Beslut om insatser ska följa gällande lagstiftning och handläggningen ska vara rättssäker. Tjänsterna ska dessutom utgå ifrån varje brukares individuella livssituation, bygga på en helhetssyn, vara samordnade och präglas av kontinuitet. Alla insatser ska bygga på att människor både kan och vill styra sitt eget liv. Insatserna ska utformas så att det stärker den enskilde till att kunna leva ett självständigt liv. Tjänsterna behöver ständigt utvärderas för att anpassas efter behov. Det är viktigt att kontinuerligt följa och dra lärdom av forskning och av goda exempel. Personalens kompetens behöver utvecklas utifrån behoven som tjänsterna ska möta. De aspekter som resultatet i brukarundersökningen bygger på är om brukaren upplever personalen som kunnig, om personalen är lyhörd för brukarens behov och om stödet eller insatsen leder till önskad förändring för brukaren. Brukarens helhetsintryck av kontakten med verksamheten ingår också NKI 13. För att nå bra resultat på detta mål krävs att verksamheten även arbetar aktivt och når bra resultat på de övriga nämndmålen under Nöjda invånare. Åtagande riktat till all verksamhet Erbjuda individanpassade tjänster som ger önskat resultat. Förvaltningens åtgärder för att hålla god kvalitet på tjänsterna I mål- och resultattabellen finns mått som visar brukarnas nöjdhet i förra årets brukarundersökning, och mått om rättsäkerhet och handläggningsprocesser. Därutöver finns också resultatmått för några av verksamheterna. Utredningar barn och unga med förlängningsbeslut Enligt socialtjänstlagen ska alla utredningar rörande barn och ungdomar slutföras inom högst fyra månader. I de fall utredningstider behöver vara längre, ska ett förlängningsbeslut fattas. För den senaste mätperioden oktober 2012 till 13 Nöjd kund index mars 2013 hade 22 procent av utredningarna förlängningsbeslut. Etappmålet för 2013 var satt till minst 82 procent. I samtliga utredningar var det konkreta utredningsarbetet avklarat inom den lagstadgade perioden men sammanställningen i form av skriftligt utredningsdokument har inte gjorts. Åtgärder har vidtagits med resursförstärkning och åtgärdsplan för utredningsarbetet. Etappmålet under 2014 är att återigen nå samma nivå som , alltså förlängningsbeslut i 80 procent av de utredningar som överstiger 125 dagar. Andel uppföljda beslut Måttet andel uppföljda beslut i pågående tidsbestämd insats är nytt för 2013, och resultat kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen Uppföljning av barn och unga i dygnet-runt-vård UBU är ett nationellt system för systematisk uppföljning av dygnet-runt-placering av barn och unga och implementerades i verksamheten hösten Av de avslutade dygnet-runt-placeringarna har UBU använts i 55 procent under Målet för 2014 är att UBU används i 70 procent av de avslutade placeringarna. Individanpassade insatser till försörjningsstödstagare I kommunen finns ett stort antal familjer och enskilda som har haft försörjningsstöd under lång tid. Många av dessa individer saknar sjukpenning och är helt eller delvis sjukskrivna. Den genomsnittliga bidragstidens längd har ökat från 18,5 till 23 månader det senaste året. Andelen försörjningsstödstagare som saknar insatser är hög. Genom en omorganisation inom Arbete och försörjning där kompentens samlas i team bestående av både myndighetsutövare och arbetsmarknadskonsulenter, ska de som hittills stått utan insatser få mycket individuellt stöd för att successivt närma sig ett återinträde på arbetsmarknaden, alternativt få hjälp till ersättning från Försäkringskassan. Planering och uppföljning av de individuellt anpassade insatserna kommer att ske i teamen tillsammans med den enskilde. Funktionerna ska samlokaliseras för att möjliggöra det smartare arbetssättet. Resultat ska visa sig i att andel individer som får tillgång till insatser ska öka och bidragstidens längd ska minska. Insatser som stödjer arbetslinjen Kommunen fortsätter under 2014 med satsningen Huddingejobb och ökar antalet från 100 till 150 stycken. Målgruppen är försörjningsstödstagare som har förutsättningar att ta och klara av ett arbete på heltid. Organisation, arbetssätt, metoder och samverkan finns inom Arbete och försörjning. Resultatet förväntas bli i enlighet med de tidigare 100 Huddingejobben, att minst 53 procent av de som har deltagit ska vara i arbete eller studier efter avslutad insats. Utmaningen kommer att bli att hitta tillräckligt många individer som är redo för insatsen. En andra utmaning blir SOCIALNÄMNDEN 13

254 att hinna placera ut 150 personer under årets fem första månader, vilket krävs för att hinna avsluta och följa upp insatsen till årets slut. Hälsorehabiliterande insatser, motiverande samtal, arbetsförberedande och individuellt anpassade insatser som succesivt närmar den enskilde ett återinträde på arbetsmarknaden ska arbetas fram. Detta kommer bland annat ske inom ramen för samarbetet i det nya samordningsförbundet. Yrkesintroduktionsanställningar ska tillhandahållas inom äldreomsorgen för personer i åldern år som har vård- och omsorgsgymnasium men saknar arbete. Arbete och försörjning kommer att vara behjälplig med att rekrytera individer som är lämpliga för denna insats. Arbete och försörjning kommer även att stötta individerna under den tid yrkesintroduktionsanställningen pågår. Arbete och försörjning har som ambition att fortsätta samarbetet med VUX Huddinge med korta yrkesutbildningar för de individer som efter en kortare utbildning och med löfte om arbete kan bli självförsörjande genom arbete företrädesvis inom lokalvård, chaufförsarbete och inom livsmedelsbranschen. För Funktionshinderområdet egen regi har ett nytt mått på tjänsternas kvalitet utarbetats: Brukare som gått från daglig verksamhet till arbete eller studier. Måttet ger en bild av hur många brukare som coachas vidare till arbete och studier, vilket ligger helt i linje med det generella uppdraget om arbetslinjen i fokus. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Kommunen har vårdgivaransvaret för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom socialpsykiatrins särskilda boende. I LSS boendeenheter och daglig verksamhet inom Funktionshinderområdet utför landstinget hälso- och sjukvårdsinsatserna. Verksamheten ska vara organiserad så att den tillgodoser patientsäkerheten och vara av god kvalitet. Verksamheten följs kontinuerligt upp och under nämndmålet om individuella tjänster av god kvalitet finns resultat och etappmål på dels ett HSL-index och dels antalet läkemedelsavvikelser. HSL-indexet består av tre mått; andel brukare som har BMI 14 -bedömts, personal som har genomgått utbildning i basala hygienrutiner samt personalens självskattning av följsamheten i hygienrutinerna. HSL-index BMI är en del av flera riskbedömningar som kontinuerligt görs i verksamheterna. Genom att personalen är observant på risker med felnäring och att BMI-bedömningar görs så kan förebyggande åtgärder snabbt sättas in. Socialpsykiatrin och LSS boendeenheter har kommit olika långt i pro- 14 Body-mass-index cessen med dessa områden och arbetet kommer att fortsätta under Utbildning i basala hygienrutiner hos personalen fortsätter 2014 och är en viktig åtgärd som förebygger vårdrelaterade infektioner. På grund av förändrad mätperiod 2013 redovisas resultatet för sex månader. I kommande verksamhetsberättelse helårsresultat att redovisas. Resultatet för perioden januari till och med juni 2013 visar ett index på 64,9 och etappmålet för 2014 sätts till 84. Läkemedelsavvikelser Funktionshinderområdet går igenom förekomsten läkemedelsavvikelser vid varje LSS-boendeenhet en gång per månad. Socialpsykiatrins särskilda boenden har gjort en riskanalys kring administreringen av läkemedel vilken resulterade i en handlingsplan. Rutiner kring administreringen av läkemedel förändrades och därefter syns en minskning av läkemedelsavvikelserna. På grund av förändrad mätperiod 2013 redovisas resultatet för endast sex månader. I kommande verksamhetsberättelse redovisas helårsresultatet. Antalet läkemedelsavvikelser under de första sex månaderna 2013 var 85 stycken. Etappmålet för helåret 2014 sätts till 170. Övrigt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet Projektet inför kommunaliseringen av hemsjukvård 2015 i Stockholms län är för närvarande avslutat. Diskussion i samråd med landstinget pågår om ett eventuellt pilotprojekt, där ett fåtal kommuner kan komma att genomföra förändringen. Ingen tidplan finns. Som målsättning för 2014 finns införande av avvikelsemodulen som är en utveckling av elektroniska hälso- och sjukvårdsjournalen för socialpsykiatrins särskilda boenden och Dalstigens barn- och ungdomsboende. Inom LSS dagliga verksamhet har hanteringen av läkemedel ökat och enheterna kommer att arbeta för en mer patientsäker läkemedelshantering. Det påbörjade arbetet med riskbedömningar inom området nutrition, BMI, fallolyckor och munhälsa fortsätter under 2014 för att förebygga ohälsa och utveckla verksamheten. Övriga planerade åtgärder i verksamheten för att nå god kvalitet Kartläggning av psykiatrins målgrupper Våren 2013 genomfördes tillsammans med Psykiatri Sydväst, en kartläggning av målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Utifrån kartläggningens resultat, har kommunen och Psykiatrin Sydväst tagit fram en handlingsplan med aktiviteter för Under 2014 ska kommunen undersöka hur en uppsökande verksamhet kan byggas upp. Ett antal arbetsgrupper ska starta för att se över insatser till målgruppen där flera enheter inom kom- 14 VERKSAMHETSPLAN 2014

255 munen behöver samverka kring gruppen. Vidare kommer kommunen i samverkan med landstinget se över frågan gällande hjälpmedel för målgruppen samt tillsammans med landstinget genomföra en brukarrevision. Fortsatt utveckling av öppenvården Den egna öppenvården inom individ- och familjeomsorg fortsätter att utvecklas för att kunna erbjuda brukarna lösningar på hemmaplan. Under 2013 har ett flertal kartläggningar av olika målgrupper genomförts. Under 2014 kommer resultatet av kartläggningarna användas i den fortsatta utveckling av de insatser som erbjuds. Stärkt skydd till barn I regeringens proposition från 2012 om stärkt skydd till barn framförs vikten av rätt kompetens för socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården där utredning och uppföljning av barns skydd och behov sker. Socialstyrelsen har tillskjutit medel till kommunerna för att genomföra en kartläggning av personalens kompetens inom området samt för kompetenshöjande insatser. Individ- och familjeomsorgen har påbörjat en kartläggning som berör samarbetet över sektionsgränserna för att identifiera förbättringsområden gällande barn till föräldrar med missbruksproblem och barn till föräldrar med psykiska funktionsnedsättningar. Metod att utvärdera effekten av insatser Individ- och familjeomsorgens strategi att erbjuda insatser på hemmaplan har visats sig vara kostnadseffektivt. Genom att i den egna öppenvården fråga brukaren om insatsens effekter, ökar möjligheten att nå tjänster av god kvalitet. Som exempel kan nämnas Karlstadsmodellen när det gäller barn i samhällsvård, samforskning inom familjebehandling samt uppföljning genom ASI (intervjuformulär inom missbruksvården) efter avslutad öppenvårdsbehandling. Förändringar av LSS Under 2013 infördes en lagändring i LSS kring reglering om personlig assistans och assistansersättning, vilket har medfört nya arbetsuppgifter. Enheten för funktionshinder på Biståndskansliet kommer att upprätta ett speciellt team som arbetar med insatsen personlig assistans. Teamet kommer bestå av två biståndshandläggare, verksamhetsjurist och verksamhetscontroller. Med ett gediget arbete kring de nya reglerna som styr utbetalning av ersättning för personlig assistans samt en specialisering i utredningarbetet är bedömningen att det, trots ett ökat inflöde, kommer att effektivisera handläggningsprocessen. Specialiseringen innebär även att övriga handläggare ges möjlighet till mer effektiva och grundligare uppföljningar av övriga insatser. Förbättrad egenkontroll inom Funktionshinderområdet Funktionshinderområdets verksamheter kommer tillsammans med kvalitetsenheten utifrån nämndens ledningssystem utveckla strukturer för egenkontrollen på enhetsnivå för att säkerställa en god kvalitet. Insatser som motverkar hot- och våldssituationer Inom Funktionshinderområdet kommer fortsatta kompetensinsatser för att förebygga och motverka hot och våldssituationer erbjudas. Funktionshinderområdets metodutvecklare erbjuder metodstöd kring enskilda brukare med problemskapande beteendemönster. Förvaltningens säkerhetssamordnare kommer tillsammans med representanter från Funktionshinderområdet analysera de inrapporterade hot- och våldssituationer som finns registrerade i KIA 15. Brandsäkerhetsarbetet Under 2014 kommer en förnyad inventering och särskild genomgång av brandskyddet vid nämndens boendeenheter att genomföras. Hörnsten om e-förvaltning Förvaltningen har definierat utvecklingsområdet e- förvaltning som en av förvaltningens fyra strategiska hörnstenar. Arbetet med hörnstenen e-förvaltning följer kommunens gemensamma e-strategi, och har tyngdpunkt på förvaltningens behov. Hörnstenen identifierar fyra övergripande framgångsfaktorer viktiga för den fortsatta utvecklingen. Dessa framgångsfaktorer är styrning och struktur för e-förvaltning, struktur för omvärldsbevakning, verksamhetsstyrt IT-stöd samt kompetensutveckling. Under respektive framgångsfaktor listas ett antal åtgärder och därpå följande aktiviteter. Aktiviteterna kommer i förlängningen att formas till olika uppdrag. Inom ramen för arbetet med e-förvaltning avser förvaltningen att under 2014 prioritera två åtgärder. En av dessa är att utforma en struktur för styrning av förvaltningens e- förvaltningsarbete i syfte att tydliggöra roller, processer och ansvarsområden och därmed systematisera utvecklingsarbetet i förvaltningen. Det andra som är prioriterat är arbetet med förnyelse av verksamhetssystem. Detta arbete syftar till bland annat effektivare processer både internt i organisationen och i relation till kommunens invånare samt ökad transparens. Hörnsten om kund- och brukarorienterat synsätt En av hörnstenarna i det strategiska arbetet som förvaltningens ledningsgrupp tagit fram är kund- och brukarorienterat synsätt. För att nå det önskade läget har fyra framgångsfaktorer identifierats: fokusera på kunderna och brukarnas behov, utgå från värdegrunderna, stärka delaktigheten och dialogen samt arbeta systematiskt med kvalitets- 15 Kommunens informationssystem om arbetsmiljö. SOCIALNÄMNDEN 15

256 arbete. Mycket av detta är ett ständigt pågående arbete, men för att ytterligare intensifiera arbetet kommer ett antal områden att prioriteras under Ett av dessa är att utveckla metoder för att analysera behov på såväl gruppsom individnivå. Här har verksamheterna formulerat ett antal åtaganden utifrån respektive målgrupps behov dels under Nöjda invånare dels under Folkhälsa. Under 2013 har förvaltningen arbetat med att ta fram ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt en väl fungerande klagomålshantering. Att implementera dessa i verksamheten är ett annat prioriterat område under 2014, och även här har åtaganden formulerats, dels under nämndmålet om tillgänglighet dels under styrnings- och uppföljningsprocesser. Åtaganden riktade till förvaltningen Fortsätta utredning om framtida verksamhetssystem. Åtaganden Arbete och försörjning Öka andelen försörjningsstödstagare som får tillgång till verksamhetens insatser. Anpassa insatserna till individernas behov och förutsättningar. Åtaganden Funktionshinderområdet Fortsatt deltagande i kompetensutvecklingsprojektet Carpe samt fortsatt arbete med valideringar utifrån Kravmärkt yrkesrolls modell för att kunna säkerställa rätt kompetens hos medarbetarna inom Funktionshinderområdet. Arbeta med att skapa ett lärande i svenska språket för medarbetare med otillräckliga kunskaper, med stöd av metoder som gynnar kommunikation och språkutveckling på arbetsplatsen. Arbeta med metodutveckling för att ge brukarna förutsättningar för ökad självständighet i sin dagliga livsföring. Anpassa tjänsterna utifrån nya målgrupper. Ta fram strukturer för egenkontroll på enhetsnivå utifrån ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet. Tillsammans med Biståndskansliet förbättra processen vid erbjudande om gruppbostad. Fortsätta att utveckla metoder för att minska hot- och våldssituationer. Åtaganden Individ- och familjeomsorg Bredda utbudet och individanpassa olika former av sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning och implementera IPS-modellen 16. Kartlägga målgruppen personer med långvarigt missbruk i behov av omfattande socialt stöd för att kunna erbjuda bättre individanpassade insatser på hemmaplan. Åtaganden Biståndskansliet Genomföra kollegiegranskning Informera muntligt och skriftligt om de val som brukaren har rätt till (LOV). Informationsmöten om LSS. Delta i arbetsgrupper utifrån handlingsplanen för målgruppen socialpsykiatri. Utveckla metoder för att undvika hot- och våldssituationer vid hembesök och kontorsbesök. E-förvaltning Under 2014 kommer arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e-förvaltning, att accelerera. Den nya e-strategin, som förväntas antas av kommunfullmäktige i slutet av 2013, med tillhörande handlingsplan kommer att vara ett styrande dokument i detta. Arbetet med behovsanalys, arkitektur och metodstöd för effektiv utveckling av e-tjänster kommer att fortsätta för att säkerställa att fokus läggs på utveckling som gynnar både kunder och verksamhet. 17 Se rubriken E-förvaltning under nämndmålet Individuella tjänster av god kvalitet. Utveckling av naturupplevelser För att ta till vara och utveckla utbudet av natur- och kulturupplevelser i Huddinge genomförs ett kommungemensamt arbete som syftar till att förbättra livskvalitén, öka Huddinges attraktivitet och därigenom stärka varumärket. Basen för framtida satsningar fokuseras på Huddingeborna samt boende i stockholmsregionen. Den fortsatta utvecklingen är ett långsiktigt arbete som kräver en tydlig riktning, samordning och uthållighet, vilket är en process med många aktörer såväl inom kommunen som externt. De delar som inte naturligt faller inom ramen för respektive aktörs basåtagande kommer med start hösten 2013 att genomföras som ett kommungemensamt projekt som pågår under hela Målsättningen med LSS är att varje enskild individ ska få möjlighet att leva som andra. För att uppnå detta är tillgänglighet till natur en viktig del. Inom daglig verksamhet erbjuds därför olika aktiviteter med naturteman i syfte att möjliggöra naturupplevelser för personer med kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar. På Solfagra dagliga verksamhet erbjuds en aktivitet som kallas Naturrutan. Det är en grupp som en gång i veckan åker en heldag till Sundby friluftsområde och gör olika aktiviteter med naturtema. Aktiviteter med odling som tema erbjuds på 16 Individuell placering och stöd. Syftar till arbetslivsinriktad rehabilitering. 17 Text från kommunens ledningsgrupp. 18 Text från kommunens ledningsgrupp. 16 VERKSAMHETSPLAN 2014

257 Struktura dagliga verksamhet har man till exempel en kolonilott som brukarna odlar och sköter. Målet för 2014 är att utveckla de redan befintliga aktiviteterna, samt att erbjuda aktiviteter med naturtema till de brukare som önskar. Hållbar samhällsutveckling Under det övergripande målet om Hållbar samhällsutveckling återfinns korta redogörelser för många insatser som görs redan idag och som planeras för 2014, insatser som är av betydelse för ett Hållbart Huddinge mål Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Socialnämndens mål och resultat Samtliga mål, mått och etappmål som redovisas i mål- och resultattabellen nedan avser verksamhet inom förvaltningen. Kommentarer Ekosystem i balans (2.1) Enheter som har gjort en miljökartläggning, procent (augusti 2013) Planerade miljöåtgärder som har genomförts, procent Elbilar i förvaltningen, procent 8 17 Demokrati (2.2) Jämlikhet (2.3) Nämndledamöternas helhetsbedömning om hur det är att arbeta politiskt i Huddinge kommun, medelvärde 19 Enheter som har genomfört planerade aktiviteter, procent 4,2 4,2 Nytt mått Positivt näringslivsklimat (2.6) Ansökningar om stadigvarande serveringstillstånd där beslut har fattats inom två månader 20, procent Ansökningar om kundval som har handlagts inom fastställd tid, procent Folkhälsa (2.7) Anmälan/ansökan barn/ungdomar som far illa, antal, augusti 2013 och augusti år Totalt: (860) - flickor: 458 (365) - pojkar: 607 (485) Indikator år Totalt: 868 (801) - flickor: 389 (367) - pojkar: 479 (434) Indikator Tonårsaborter, antal per 1000 invånare 2012 och (23,2) Indikator Droganvändning bland ungdomar i årskurs nio, 2012 och : - storkonsumtion alkohol 1 g/m, procent, flicka/pojke, 2012 och 2010 Flickor: 18 (19) Pojkar: 15 (18) - Flemingsberg: 18/0 (7/25) Indikator 19 Kommungemensam enkät bland kommunens politiker, genomförd Undersökningen genomförs en gång per mandatperiod. Medelvärdet är ett beräknat genomsnittligt värde av de angivna svaren och kan variera från 1 till 5 där 1 motsvaras av om alla svarat instämmer inte alls och 5 om alla har svarat instämmer helt. 20 Beslut inom två månader från det att fullständig ansökan har inkommit. 21 Från (landstinget förebygger aids). Finns ingen uppgift för Socialstyrelsen ser över datainsamlingen. 22 Stockholms stads enkätundersökning bland länets elever i årskurs 9, genomförs vartannat år. Ny geografisk områdesindelning 2012 varför vissa resultat inte kan redovisas. SOCIALNÄMNDEN 17

258 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) - Centrala Huddinge: 26/16 - Skogås Trångsund: 9/22 - Vårby: 0/13 (5/22) Etappmål 2014 Kommentarer - provat narkotika, procent, flicka/pojke, 2012 och 2010 Flickor: 6 (5) Pojkar: 9 (10) - Flemingsberg: 18/6 (7/10) - Centrala Huddinge: 3/8 - Skogås Trångsund: 8/14 - Vårby: 0/15 (0/19) Indikator Våldsutsatta kvinnor som har haft kontakt med Kvinnofridsteamet, antal, januari-augusti 2013 jämfört med januariaugusti (92) Indikator Våldsutövare som har haft kontakt med Kvinnofridsteamet, antal, januari-augusti 2013 jämfört med januari-augusti (34) Indikator Arbetslösa i Huddinge, obalansen 23, procent, mars 2013 och mars 2012 Andel försörjningsstödstagare i befolkningen 24, procent (2013 jämfört med 2012), ranking i länet Upplevd ohälsa 25, procent, 2012 och 2009 Upplevd otrygghet 26, procent, 2012 och 2009 Totalt: 5,9 (5,7) Kvinnor: 5,7 (5,7) Män: 6,0 (5,6) år: 5,4 (5,3) Vårby: 12,0 (12,5) Stuvsta: 2,8 (2,4) 3,5 (3,7) Ranking i länet: delad 17:e plats av 23 kommuner 27 Kvinnor: 6 (8) Män: 5 (14) Funktionshindrade: 53 (47) - Segeltorp: 2 (2) - Vårby: 12 (14) Kvinnor: 20 (23) Män: 12 (13) Funktionshindrade: 30 (31) - Sjödalen-Fullersta: 11 (14 ) - Vårby: 29 (28) Indikator Indikator Indikator Indikator Internationellt arbete (2.8) Initierade projekt, antal Redovisas i VB Väl fungerande styrningsoch uppföljningsprocesser Mått om styrning - andel enheter med aktuell arbetsplan Mått om uppföljning - andel genomförda uppföljningar enligt uppföljningsplan Från SCB, andel arbetslösa, år inklusive inskrivna personer i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd. Fördelat per geografiskt område. 24 Socialstyrelsens öppna jämförelser. 25 Andel av befolkningen som i befolkningsundersökning 2012 och 2009 har svarat Mycket dålig eller Dålig på fråga om självskattad hälsa. 26 Andel av befolkningen i befolkningsundersökning 2012 och 2009 har svarat att de inte upplever sig trygga, kvot av tre standardfrågor om trygghet i tillvaron. Funktionshindrade = personer som i undersökningen uppgivet att de har en funktionsnedsättning. Geografiska områden med högst respektive lägst värde. 27 Från Socialstyrelsens öppna jämförelser. Huddinge delar placeringen med Upplands Väsby. Kommunerna Botkyrka, Nynäshamn och Solna saknas i jämförelsen. 18 VERKSAMHETSPLAN 2014

259 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Kommentarer - andel åtgärdade brister inom fastställd tid andel prioriterade brister i internkontrollplanen som har åtgärdats under året 2012 Helt åtgärdade: 48 Delvis åtgärdade: andel åtgärdade synpunkter och klagomål inom fastställd tid. Redovisas i VB Ekosystem i balans Miljökartläggningar Arbetet med miljökartläggningar har kommit igång, dock inte inom alla enheter. I augusti 2013 hade 25 procent av enheterna gjort en miljökartläggning. Arbetet kommer att fortsätta under 2014 och etappmålet till årets slut är att alla enheter ska ha gjort en miljökartläggning. Miljökartläggningarna är ett verktyg för att på ett enkelt sätt identifiera förbättringsområden. En förutsättning för ett välförankrat miljöarbete i enheterna är att det finns miljöombud som kan bistå chefen i miljöarbetet. Cero-projektet och eco-driving Utbildning i eco-driving är en insats inom Cero 28 -projektet vars huvudsyfte är att minska koldioxidutsläppen. Största andelen koldioxidutsläpp är kopplad till resor till och från arbetet. Utbildningssatsningen kommer att fullföljas under 2014 så att alla som dagligen kör bil i tjänsten har tillägnat sig kunskaperna. Ökad andel elbilar i förvaltningen I takt med att de äldre bilarna behöver bytas ut i förvaltningen övervägs alltid möjligheten att ersätta dessa med elbilar. Elbilsbranschen är under en stor utvecklingsfas och förvaltningen är delaktig i denna utveckling genom att följa detta med stort intresse och samarbeta med de aktörer som kan erbjuda miljövänliga alternativ. De bilar som inte kan ersättas av en elbil ersätts i stället med hybridmodeller för att minska bränsleförbrukningen. Förvaltningen har även bidragit till infrastrukturen för snabbladdningsstolpar, dessa ska finnas på plats år Åtaganden riktade till förvaltningen Genomföra miljökartläggningar. Fullfölja utbildningssatsningen med kurs i eco-driving för anställda som kör mycket bil i tjänsten. 28 Climate and Economic Research in Organisations. En metod för att kartlägga koldioxidutsläpp från resor samt hitta ekonomiskt hållbara strategier för att nå klimatmål. Öka andelen elbilar i förvaltningen. Demokrati Demokrati är grunden för kommunal verksamhet. För att skapa goda förutsättningar för förtroendevalda ska tjänstemännen vara lyhörda för nämndledamöternas behov av introduktion, information och utbildning om verksamheten. Det handlar också om att tjänsteutlåtanden och andra beslutsunderlag håller god kvalitet. Uppföljning sker genom kommunstyrelsens förvaltning som utformar en enkät som skickas till alla förtroendevalda i kommunen och därefter sammanställer och redovisar resultatet. I undersökningen 2012 var medelvärdet 4,2 på svaren från socialnämndens förtroendevalda vad gäller helhetsbedömningen av hur det är att arbeta politiskt i Huddinge kommun. Socialnämnden och äldreomsorgsnämnden hade det jämfört högsta resultatet i kommunen. Att invånarna deltar och har inflytande i samhällslivet är en viktig aspekt för hållbar utveckling. Insyn i nämndens arbete och möjlighet till möten och dialog mellan invånare och förtroendevalda är viktigt för att främja delaktighet. Etappmålet är att nå samma resultat, medelvärdet 4,2 nästa gång undersökningen görs. Åtaganden riktade till förvaltningen Ge förtroendevalda bra förutsättningar för arbetet i nämnd och utskott. Bjuda in nämnden till utbildning i samband med ny mandatperiod och vid behov erbjuda ytterligare utbildningar under mandatperioden. Dela ut information om nämndens och förvaltningens arbete till nya ledamöter och ersättare. Synliggöra nämndens arbete för kommunens invånare. Främja möte och dialog mellan invånare och förtroendevalda. Jämlikhet Jämställdhet Målet är att all verksamhet ska vara jämställdhetsintegrerad. Förvaltningen har en arbetsgrupp med ett uppdrag att SOCIALNÄMNDEN 19

260 årligen ta fram en arbetsplan för förvaltningens jämställdhetsarbete. I arbetsplanen beskrivs vilka områden som kommer att kartläggas under 2014 i de olika verksamheterna. Barnperspektivet kommer vara ytterligare en aspekt som ingår i kartläggningarna där det är relevant. En mall för att granska individärenden ur ett jämställdhetsperspektiv har tagits fram på kvalitetsenheten. Under 2014 ska verksamheterna prova att använda mallen. Utredningar med beslut om insats i form av kontaktperson inom Individ- och familjeomsorg, kommer att avidentifieras inför matchning med tilltänkt kontaktperson hos kontaktsekreterare. Detta för att säkra en könsneutral matchning. Detta ska ske i fem procent av ärendena. Måttet i mål- och resultattabellen är andel enheter som har genomfört planerade aktiviteter. Måttet kommer att följas upp och redovisar i delårsrapport 2 samt i verksamhetsberättelsen Etappmålet är att 75 procent av planerade aktiviteter ska ha fullgjorts vid årets slut. Mångfald Förvaltningens ledningsgrupp har identifierat fyra hörnstenar i det strategiska arbetet. En av hörnstenarna är mångfald. Mångfald är också ett av Huddinge kommuns kärnvärden. Genom att arbeta aktivt med mångfaldsfrågor vill förvaltningen skapa en attraktiv arbetsplats med en arbetsmiljö som uppmuntrar kreativitet och nytänkande. Ett målinriktat mångfaldsarbete ger positiva effekter för våra verksamheter, medarbetare och invånare. Det främjar också en god samhällsutveckling och bidrar till att skapa ett mer jämlikt samhälle. För att lyckas i mångfaldsarbetet behöver förvaltningen fortsätta öka medvetenheten och kunskapen om mångfaldsfrågor, hålla värdegrunden levande och arbeta strukturerat med mångfaldsfrågor med hjälp av metoder och verktyg. Under 2014 ska alla enheter arbeta med den handbok om mångfald och diskriminering som förvaltningen har tagit fram. Åtagande kring det finns under nämndmålet Bemötande. Åtaganden riktade till förvaltningen Revidera förvaltningens arbetsplan för jämställdhetsarbetet. Vid årets slut följa upp andelen planerade jämställdhetsåtgärder som har genomförts. Positivt näringslivsklimat Ett positivt näringslivsklimat innebär att ge god service till bland annat privata näringsidkare som är verksamma eller intresserade av nämndens verksamheter. Att ge god service handlar om tillgänglighet, korta handläggningstider samt gott och möjlighetsorienterat bemötande. Tillståndsverksamheten Den senaste uppföljningen av ledtiden för handläggning av ansökningar om stadigvarande serveringstillstånd visar att 88 procent av ansökningarna har handlagts inom fastställd tid. Etappmålet 2013 var 90 procent. Etappmålet med en kort handläggningstid vid ansökan om serveringstillstånd kvarstår för Kommunens betyg avseende området serveringstillstånd visar goda resultat i den senaste NKI 29 -mätningen. Trots en lite försämring sedan tidigare mätning hamnar Huddinge kommun på åttonde plats bland övriga kommuner i länet. Arbetet med att utveckla och marknadsföra hemsidan kommer att fortgå för att ytterligare förbättra tillgänglighet och information till kommunens företagare. Externa utförare Under 2014 kommer förvaltningen att fortsätta arbetet med att skapa hög tillgänglighet och korta handläggningstider gällande utförare inom kommunens kundval. För att uppnå hög tillgänglighet kommer uppdatering av information på kommunens webbsida ske kontinuerligt, och information om kundvalet kommer även att finnas på valfrihetswebben. För godkända utförare inom kundvalen kommer informationsmöten att hållas och nyhetsbrev att skickas ut. Nämnden kommer att fortsätta följa ledtider i handläggningsprocessen utifrån uppsatta mål. Detta för att säkerställa en effektiv process med korta ledtider. Den senaste mätningen visade att 100 procent av inkomna ansökningar hade handlagts inom fastställd tid. Etappmålet för 2014 kvarstår på 90 procent. Åtagande riktade till förvaltningen Vidareutveckla och marknadsföra hemsidan inom området serveringstillstånd, handel med folköl, tobak och vissa receptfria läkemedel. Ha lättillgänglig och tydlig information om nämndens kundval. Anordna möte mellan nämnd och utförare. Folkhälsa Förebyggande arbete bland barn och unga De första åtta månaderna 2013 visar på en fortsatt ökning av antalet anmälningar gällande barn som far illa jämfört med samma period Andelen aktualiseringar för barn har ökat från 860 stycken till Även anmälningar gällande ungdomar har en uppåtgående trend. Verksamheten följer noga utvecklingen och arbetet pågår för att möta det ökande inflödet. Verksamheten ser att behoven av stöd bland barn, unga och deras föräldrar ökar. 29 Nöjd-kund-index 20 VERKSAMHETSPLAN 2014

261 Samarbete med Huddinges skolor För att förbättra livschanserna hos barn och unga samarbetar Ungdomssektionens mobila team med högstadieskolorna och gymnasieskolorna i Huddinge. Inför 2014 har teamet förstärkts för att utöka sitt uppdrag till att även omfatta årskurserna fyra till sex. Detta arbete syftar till att tidigt upptäcka barn och deras föräldrar som är i behov av stöd. Genom arbetet erbjuds adekvat hjälp i ett tidigt skede för att öka möjligheterna till en stabil social situation för både barn och föräldrar. BUS - Barn i behov av särskilt stöd Huddinge kommun och Stockholms läns landsting kommer under 2014 att implementera den lokala överenskommelsen gällande barn och unga med behov av särskilt stöd (BUS) inom respektive verksamheter. Målet för överenskommelsen är att barn med särskilda behov ska få det samordnade stöd de behöver. Sociala insatsgrupper För att motverka att ungdomar hamnar i kriminalitet och missbruk har sociala insatsgrupper startat i Huddinge i form av ett projekt. Detta arbete sker i samarbete med polisen. Sociala insatsgrupper innebär att insatser från olika myndigheter kring en enskild ungdom samordnas och därmed ökar möjligheterna till effektivt stöd för den unge i syfte att motverka utvecklande av kriminell livsstil. Utifrån den kunskap som finns om skillnader mellan olika geografiska områden i kommunen, kommer projektet att prioritera ungdomar från Vårby och Flemingsberg. Detta är ett exempel på en konkret åtgärd med områdesperspektiv. Ensamkommande barn Arbetet intensifieras med att bygga upp ett gott mottagande av ensamkommande barn i syfte att förbättra deras livschanser. I detta arbete ingår att ordna boende, stötta till sysselsättning eller studier samt att ge ett bra psykosocialt omhändertagande för varje enskilt barn. Under 2014 kommer Individ- och familjeomsorgen i samarbete med Arbete och försörjning att planera och utveckla metoder för en framgångsrik integrering av de ungdomar som kommit till Sverige som ensamkommande barn och därmed förbättra deras livschanser. Samverkan i Samkraft Målet för samverkan i Samkraft är att förebygga missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet samt att förhindra nyrekrytering till det sistnämnda, bland barn och unga i Huddinge. I Samkraft finns representanter från kommunens socialoch äldreomsorgsförvaltning, kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, Huddinge Närpolis samt barn- och ungdomspsykiatrin inom Stockholms läns landsting. En väl fungerande samverkan behövs för att skapa ett tydligt, målmedvetet och långsiktigt förebyggande arbete. Samverkan i Samkraft utgår från att samtliga aktörer enas kring en gemensam uppfattning om vilka förbättringsområden som finns lokalt. Lokala team tar fram förslag på prioriterade insatser som styrgruppen för Samkraft tar ställning till och beslutar därefter om vilka gemensamma prioriteringar som ska genomföras. Förvaltningens barn- och ungdomssektioner prioriterar det gemensamma arbetet och har representanter i varje förskole- och grundskoleteam samt i gymnasieteamet. Projektet med sociala insatsgrupper är ett exempel på konkret åtgärd som samarbetet i Samkraft Huddinge har resulterat i. Barnahuset Barnahuset kommer att permanentas 2014 likaså krisstödet till barn och föräldrar. Barnahuset ingår nya avtal med samverkansparterna vilka är Botkyrka kommun, åklagarmyndigheten, Polisen, barnmedicin och barnpsykiatrin inom Stockholms läns landsting. Barnahusets styrgrupp fortsätter sitt ledningsarbete i den permanenta verksamheten. En nationell kvalitetsstudie har gjorts av Linköpings universitet i samarbete med Rädda barnen. Studien visar att inom vissa områden behöver Huddinge och Botkyrkas barnahusliknande verksamhet höja kvaliteten för att enligt studien kallas ett barnahus. Detta genom att utvidga målgruppen så att dels fler tonåringar som har utsatts för sexualbrott och dels fler barn som bevittnat våld förhörs på Barnahuset. Barn- och ungdomspsykiatrins närvaro behöver utökas. Familjebehandlare kopplade till Barnahuset arbetar med att utarbeta en manual för kognitiv integrerad behandling vid barnmisshandel (KIBB), en metod som kommer från USA. Arbetet sker i samarbete med Lunds universitet som evidensprövar metoden. Socialstyrelsen finansierar översättning av manualen och stiftelsen Allmänna barnhuset finansierar utbildning för personal som arbetar med KIBB. Metoden används för att arbeta med föräldrar som slår sina barn och barn som utsatts för våld. Huddinge ungdomsmottagning Inom Huddinge ungdomsmottagning fortsätter det förebyggande arbetet genom en helhetssyn på ungdomars fysiska, psykiska och sociala hälsa. Arbetet syftar till att stärka och stödja ungdomar i att hantera sin sexualitet, respektera sig själva och sin omgivning samt förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Mottagningens samarbete med barnmorskor och kuratorer har förtätats sedan mottagningen helt drivs i kommunal regi och därmed har möjligheterna till ett effektivt arbete ökat. SOCIALNÄMNDEN 21

262 Kvinnofridsteamet I enlighet med den politiska prioriteringen 2014 kommer Kvinnofridsteamet att intensifiera sitt arbete med att implementera en standardiserad bedömningsmetod FREDA från Socialstyrelsen samt vidareutveckla metoder gällande behandling av våldsutsatta och våldsutövare. En förstärkning med en behandlare innebär att teamet kan arbeta mer långsiktigt. Arbete pågår för att även hitta en finansiell lösning till en samordnare som kan bli ett stöd för hela förvaltningen i arbetet med våld i nära relationer. Insatser för att motverka våld i nära relationer En kartläggning av förekomsten av våld i nära relationer har genomförts och resultatet analyseras. Handlingsplanen för våld i nära relationer har reviderats 2013 och 2014 påbörjas implementeringen i verksamheterna. Under förutsättning att en finansiell lösning till en samordnare i arbetet med våld i nära relationer uppnås, så kommer kompetenshöjande insatser för personal inom förvaltningen att planeras och genomföras under Drogvaneundersökning bland ungdomar Ny drogvaneundersökning kommer att genomföras i kommunen under våren Uppgifterna i mål- och resultattabellen är från 2012 och innehåller en del brister, varför resultatet ska hanteras med viss försiktighet. Drogpreventivt arbete Individ- och familjeomsorgens sammantagna arbete med barn och unga är ett led i det drogpreventiva arbetet. Särskilt kan nämnas MiniMarias drogpreventiva arbete. MiniMaria drivs i samverkan mellan Huddinge kommun och Maria Ungdom beroendecentrum Stockholm, Stockholms läns landsting. MiniMaria deltar på föräldramöten i utvalda skolor och informerar om sin verksamhet. De erbjuder information och rådgivning, motiverande och stödjande samtal och familjesamtal, behandling, provtagning, läkarundersökning, haschavvänjning samt återfallsprevention. Arbetet kommer att fortsätta Barn- och missbrukssektionerna har en samverkansmodell som innebär att barn med föräldrar som missbrukar erbjuds Fridlysts gruppverksamhet. Missbrukssektionens verksamhet för unga vuxna med missbruksproblematik kommer särskilt att prioritera Vårby och Flemingsberg. Tillsynen över butiker som säljer receptfria läkemedel kommer att utökas till ett besök per försäljningsställe och år. Under förutsättning att riksdagen fattar beslut om att tillåta metoden med så kallat kontrollköp kommer det att prövas i Huddinge hösten Tillsynen av restauranger med serveringstillstånd planeras fortsatt till minst 100 besök per år. Stöd och insatser mot spelmissbruk Två procent av Sveriges befolkning vilket motsvarar cirka personer, beräknas ha ett spelmissbruk. Den grupp som ökar mest är unga män i åldern år. Missbrukssektionen kommer att inom det ordinarie arbetet uppmärksamma och utveckla bättre metoder för unga vuxna med missbruk. Stöd till personer med spelmissbruk kommer att ges i samverkan med beroendevårdens och psykiatrins öppenvårdsprogram. Andel arbetslösa i Huddinge Arbetslösheten bland ungdomar och vuxna ligger lägre än i riket och länet. Arbete och försörjning ska genom tidiga, samordnade och individanpassade insatser bidra till att detta håller i sig eller helst minskar ytterligare. Vad gäller arbetslösheten i Vårby så ska detta särskilt beaktas och målet är att verksamhetens insatser ska bidra till minskad arbetslöshet för de boende i området. Det är exempel på konkret åtgärd med områdesperspektiv utifrån kunskap om skillnader mellan kommunens geografiska områden. Andel försörjningsstödstagare i Huddinge Andelen försörjningsstödstagare i befolkningen ska minska. Arbetssätt och insatser för de som har långa bidragstider ska genomsyra verksamhetens arbete under året. Samordnade rehabiliteringsinsatser Arbete och försörjning ska ta aktiv del i arbetet inom Samordningsförbundet då behoven av samordnade insatser för många individer är stora. Verksamheten ser behov av stärkta insatser vad gäller hälsofrämjande rehabilitering och har som önskemål att detta ska finnas som insats i Samordningsförbundet i större utsträckning än Fler individer behöver få tillgång till denna insats parallellt med andra arbetsmarknadsinsatser. Om ohälsa och otrygghet Under 2012 genomfördes för andra gången en befolkningsundersökning. Befolkningsundersökningen genomförs regelbundet, hittills med tre års intervall och är en enkätundersökning bland kommunens invånare med ett brett urval av frågor inom olika ämnesområden. Enkäten riktades till ett urval om personer bosatta i Huddinge kommun i åldern år. Svarsfrekvensen var 45 procent. Ur socialnämndens perspektiv är undersökningen intressant av flera skäl, bland annat för att det finns en bakgrundsvariabel om självskattad funktionsnedsättning. Viktigt att observera är att det inte behöver innebära att de svarande har en funktionsnedsättning som berättigar till bistånd. Gruppen är dock intressant då de genomgående är överrepresenterade i resultaten inom flera områden, till exempel känslan av otrygghet. En konkret åtgärd för att 22 VERKSAMHETSPLAN 2014

263 förhoppningsvis på sikt minska målgruppens upplevelse av otrygghet är att personal från Kvinnofridsteamet kommer att erbjuda personal inom Funktionshinderområdet och övriga ledningsgrupper, stöd i frågan kring våld i nära relationer och otrygghet. Ur ett områdesperspektiv är även det strategiska utvecklingsområdet Vårby överrepresenterat vad gäller upplevd otrygghet bland de boende. För att bemöta de höga resultaten kring upplevelsen av otrygghet behöver statistiken analyseras vidare. Kommunstyrelsens förvaltning kommer under 2014 genomföra en trygghetsundersökning med anledning av resultaten. Områdesperspektiv i verksamhetsplaneringen För att upptäcka och motverka eventuella skillnader mellan kommunens olika geografiska områden är det viktigt att redovisa relevanta resultat från enkätundersökningar. Arbete och försörjning kommer att genomföra en kartläggning av hur man rekryterar deltagare till arbetsmarknadsinsatsen 150 Huddingejobb. Genom att analysera detta ur ett områdesperspektiv blir det möjligt att avgöra huruvida man rekryterar deltagare från rätt delar av kommunen, exempelvis Huddinges strategiska utvecklingsområden Vårby och Flemingsberg, och därigenom arbetar mot en mer jämlik kommun. Inom individ- och familjeomsorgen kommer ett projekt, Sociala insatsgrupper med fokus på Vårby och Flemingsberg att genomföras, där man arbetar förebyggande med ungdomar som riskerar att hamna i kriminella sammanhang. Vårby Vårby är en kommundel som kännetecknas av många kvaliteter med dess goda kollektivtrafikläge, närhet till natur och stränder samt väl utbyggd kommunal service och närhet till Kungens kurva. Samtidigt är Vårby en kommundel som har stora utmaningar vad gäller till exempel arbetslöshet, skolresultat, ohälsotal och utanförskap. Detta har varit känt länge och olika insatser har genomförts med goda resultat på individnivå. För att Vårby ska bli en attraktiv kommundel behöver kommunen kraftsamla och fokusera på åtgärder som på lång sikt kan innebära strukturella förändringar. Under 2013 upprättas en målbild för Vårby genom nedbrytning av Huddinges mål för Med utgångspunkt från dessa tas åtgärder fram för att göra det möjligt att gå från dagens läge till det önskade läget. För att detta ska lyckas krävs att alla verksamheter prioriterar insatser i Vårby. 30 Under målet Folkhälsa redovisas flera konkreta åtgärder där både Vårby och Flemingsberg särskilt uppmärksammas och prioriteras. Flemingsberg Huddinge kommun har under flera år arbetat intensivt med att utveckla den regionala stadskärnan Flemingsberg. Arbetet har skett både på kommunnivå med särskilda insatser från Huddinge kommuns sida, och i ett länsperspektiv där flera andra aktörer som Botkyrka kommun, Stockholms läns landsting och akademierna i Flemingsberg varit aktiva. Den centrala delen av utvecklingsarbetet i Flemingsberg har vilat på fem strategier som finns beskrivna i utvecklingsprogrammet för Flemingsberg. Dessutom har en stiftelse, Flemingsberg science, bildats för att skapa ytterligare fokus på att ge nya idéer inom hälsosektorn kommersiell livskraft. Under 2012 väcktes frågor kring takten i utvecklingsarbetet av Flemingsberg. Stadsdelen kom dessutom ytterligare i fokus då Flemingsberg definierades som ett strategiskt område för Huddinge i samband med den strategiutveckling som kommunens ledningsgrupp genomfört. Bland annat konstaterades att nulägesbilden av Flemingsberg varierade mellan olika aktörer samt att det var svårt att göra en bedömning av framstegen i utvecklingsprogrammet. Därför startades ett utredningsprojekt för att skapa en bred nulägesanalys av stadskärnan. Arbetet med denna analys beräknas vara klar under fjärde kvartalet Med detta underlag kommer sedan en process ta vid som fokuserar på att ta fram en konkret målbild för Flemingsberg som är tydlig och lätt att följa upp. 28 Så snart nulägesanalys och målbild för Flemingsberg är klar och har presenterats kommer socialnämnden att ta ställning till vad nämndens verksamheter ytterligare kan bidra med i utvecklingen av Flemingsberg. Medverkan i samhällsplaneringen Förvaltningen kommer att fortsätta utveckla sitt samarbete med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning för att skapa tydligare kanaler för ett socialt perspektiv i planeringen av kommunens fysiska utveckling. Behovet av boende för nämndens målgrupper såsom LSS-boenden, kommer att särskilt påtalas när nya bostäder planeras. Även behovet av billiga bostäder för kommunens ungdomar kommer att lyftas. Båda frågorna är viktiga aspekter för att nå delar av mål Åtaganden riktade till förvaltningen 30 Text från kommunledningen. SOCIALNÄMNDEN 23

264 Åtaganden hela förvaltningen Fortsätta utveckla områdesperspektivet i verksamhetsplaneringen. Fortsätta utveckla socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen i samverkan med kommunstyrelsens förvaltning och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Åtaganden Arbete och försörjning Utöka boendeteamet så att fler kan få stöd till att erhålla ett mer hållbart boende. Åtaganden individ- och familjeomsorg Definiera målgrupper och behov för att ytterligare utveckla de förebyggande, stödjande och behandlande insatserna inom individ- och familjeomsorgen. Utveckla boendeformer för ensamkommande flyktingbarn. Utifrån genomförd kartläggning och analys förbättra stödet till kvinnliga missbrukare. Internationellt arbete Förvaltningens internationella arbete fortsätter inleds EU:s nya programperiod, vars innehåll och inriktning blir känt i december Åtaganden riktade till förvaltningen Sprida information till förvaltningens verksamheter om möjligheterna till stöd med projektansökan och innehållet i den nya programperioden Väl fungerande styrnings- och uppföljningsprocesser För att kommunen ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt med god kvalitet på tjänsterna så är det viktigt att kommunens verksamheter har väl fungerande styrnings- och uppföljningsprocesser. I mål- och resultattabellen på sidan 18 finns mått som avser styrning och uppföljning och som nämnden kommer att fortsätta att följa under Etappmålen för 2014 föreslås förbli oförändrade. Åtgärder för att stärka styrnings- och uppföljningsprocesserna Systematiskt kvalitetsarbete Nämnden har tagit fram ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheterna. Ledningssystemet omfattar nämndens all verksamhet och är ett stöd för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Under 2013 har samtliga verksamheter kartlagt sina huvudprocesser. Med huvudprocess menas den process där brukare direkt är berörda, såsom handläggning och utförande av insatser. Under 2014 kommer fortsatt arbete att ske med att ta fram och komplettera dokumentation som stödjer processerna. Vidare har en rad stödprocesser kartlagts under 2013, dock krävs fortsatt arbete under Att implementera ledningssystemet i sin helhet är ett arbete som har startat och som kommer att fortsätta under Förvaltningen deltar även i kommunens processutvecklingsprogram och utbildning som anordnas av kommunstyrelsens förvaltning. Processutvecklingsprogrammet syftar till att ge deltagarna ökad kunskap om systematisk verksamhetsutveckling och processorienterat synsätt. Kvalitetsberättelse I början av 2015 kommer nämndens kvalitetsarbete utifrån ledningssystemet att redovisas i en kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen kommer att vara en bilaga till verksamhetsberättelsen. Delar som kommer att ingå i kvalitetsberättelsen är: Verksamhetsuppföljning Uppföljning genom egenkontroll Förbättringsarbete för att säkra kvaliteten Samverkan Riskanalys Rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Utvecklingsområden Verksamhetsuppföljning All verksamhetsuppföljning som görs utgår från nämndens uppföljningsplan. Syftet med planen är att tydliggöra den systematiska verksamhetsuppföljningen samt att säkerställa konkurrensneutralitet i uppföljningarna. Av planen framgår vilka verksamhetsuppföljningar som ska göras inom olika områden under Planen avser regelbunden uppföljning av följande områden: Särskilda boenden Boenden enligt LSS Kundvalssystem Insatser som ges utifrån ramavtal Samtliga uppföljningar redovisas kontinuerligt för nämnd och publiceras på kommunens webbplats genom tjänsten Jämför service. Tid- och insatsmätning i hemtjänsten Projektet att införa ett system för tid- och insatsmätning inom stöd i hemmet slutfördes Alla utförare inom extern och egen regi är utbildade och rapporterar i systemet. Biståndskansliets handläggare använder systemet i samband med uppföljning på individnivå. En grupp med representanter från Biståndskansliet, ekonomienheten och kvali- 24 VERKSAMHETSPLAN 2014

265 tetsenheten arbetar med att kvalitetssäkra och följa upp resultatet på övergripande nivå. Upphandling och kundval Under 2014 kommer nämnden att kvalitetssäkra upphandlingsprocesserna. Kvalitetssäkringen innebär dels att förfrågningsunderlag ses över, dels att processen för att handläggning av upphandlingarna tydliggörs och fastställs. Uppföljning via brukarundersökning Under ett flertal år har nämnden årligen via egna brukarundersökningar följt upp hur nöjda brukarna är med tillgänglighet, bemötande, möjligheten till delaktighet samt kvaliteten på tjänsterna, det vill säga nämndens mål under det övergripande målet Nöjda invånare. Förra året beslutade nämnden att brukarundersökningarna ska ske vartannat år för att bland annat ge tid till analys och förbättringsarbete. Ett återkommande problem med brukarundersökningarna har varit att få tillräckligt hög svarsfrekvens för att få ett statistiskt säkert resultat. Det är också en utmaning att anpassa undersökningsmetoderna utifrån olika målgruppers förutsättningar och samtidigt kunna erhålla ett totalresultat för nämndens olika verksamheter. Under 2014 ska nästa brukarundersökning genomföras och inför det finns frågor som behöver lösas. I början av året kommer kvalitetsenheten att hålla i en inspirationsdag tillsammans med verksamheternas ledningsgrupper. Det är ett led i förvaltningens hörnsten om kund- och brukarorienterat synsätt. Goda idéer kring genomförandet av undersökningarna och ökad delaktighet är viktiga framgångsfaktorer. Åtaganden riktade till förvaltningen Implementera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Fortsätta arbetet med att identifiera processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Utveckla metoder för att följa upp data ur Phoniro. Komplettera uppföljningsplanen med plan för hantering av brukarundersökningar. Utveckla processen och förbättra metoderna för nämndens brukarundersökning. Fortsätta att utveckla mått för verksamhetsstyrning. Utforma en struktur för styrning av förvaltningens e- förvaltningsarbete. Kvalitetssäkra nämndens upphandlingsprocesser. Säkerställa god registerkvalitet. Följa upp i hur stor omfattning de externa utförarna bedriver tilläggstjänster och hur rutinerna kring detta ser ut. Se över möjligheterna att införa ett nytt avgiftssystem som bygger på att kunderna betalar för faktiskt utförd tid i hemtjänst. Byta ut samtliga trygghetslarm i ordinärt boende till tryggare funktionalitet. Attraktiv arbetsgivare Socialnämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Ledarskap (3.1) Ledarskapsprofil Totalt: 72 (72,6) Kvinnor: 72,0 (72,8) Män: 72,2 (72,2) Vilja och förmåga (3.2) Medarbetarprofil Totalt: 78,7 (77,9) Kvinnor: 79,4(78,2) Män: 75,9 (77,0) Goda förutsättningar (3.3) Prestationsnivå Totalt: 73,5 (73,6) Kvinnor: 73,8 (73,8) Män: 72,6 (73,1) Etappmål 2014 Riktvärde: 68 Riktvärde: 75 Riktvärde: 70 Kommentarer Goda förutsättningar (3.3) Sjukfrånvaro, augusti 2013 jämfört med augusti 2012, (rullande 12 månader, procent) Totalt: 7,1 (7,4) Kvinnor: 7,6 (8,1) Män: 4,8 (4,6) <7,0 <7,5 <4,5 Korttidsfrånvaro 0-14 dagar, augusti 2013 jämfört med augusti 2012, (rullande 12 månader, procent) Totalt: 2,5 (2,5) Kvinnor: 2,6 (2,5) Män: 2,2 (2,0) <2,3 <2,2 <2,0 SOCIALNÄMNDEN 25

266 Ledarskap Ledarskapet är en nyckelfråga för att nämnden ska kunna nå uppställda mål, leverera god kvalitet och vara en attraktiv arbetsgivare. Ledarskapet är även ett av fyra prioriterade områden, benämnda hörnstenar, som förvaltningsledningen har fattat beslut om att arbeta strategiskt med. Målet för arbetet är att skapa ett hållbart och utvecklande ledarskap. För att nå dit har fyra framgångsfaktorer identifierats: att belysa chefsrollen, ge cheferna verktyg, fokusera på målen och stärka motivationen. Ett antal åtgärder har sedan tagits fram för varje framgångsfaktor. Under 2014 kommer en del av dessa att prioriteras och har därför formulerats i nedanstående åtaganden. Inom ramen för detta arbete har ett antal åtgärder vidtagits under 2013; en generell chefsroll har tagits fram med utgångspunkt från rollen som ledare och arbetsgivarföreträdare. Utifrån gjord beskrivning av chefsrollen har förvaltningen även skapat en chefsprofil som ska användas vid rekrytering av nya chefer. Cheferna erbjuds även mentorer som stöd i chefsrollen. Den årliga medarbetarenkäten är ett sätt att följa upp ledarskapet. Ledarskapsprofilen, som mäter resultatet på frågor inom områdena effektivitet, ledarskap, återkoppling och målkvalitet, ger en bild av hur medarbetarna uppfattar sin närmaste chefs ledarskap Resultatet på senaste mätningen visar ett genomsnittligt index på måttet ledarskapsprofil på 72 där ett värde över 68 innebär ett högt värde. Ett område där resultatet i enkäten ligger under riktvärdet är målkvalitet som därmed fortsätter att vara prioriterat. Målen behöver bli tydligare för den enskilda medarbetaren. De politiska målen bör översättas till varje arbetsplats och varje medarbetares dagliga arbete. På så sätt ökar tydligheten för den enskilda medarbetaren att förstå förvaltningens uppdrag och hur den egna arbetsinsatsen kan bidrag till att uppdrag och mål uppnås. Det ökar förutsättningarna för att kunna följa upp och bedöma graden av måluppfyllelse. Åtaganden riktade till förvaltningen Göra målen i verksamhetsplanen tydliga. Synliggöra varje medarbetares ansvar för att nå målen. Vidta åtgärder för att skapa ett hållbart och utvecklande ledarskap. Vilja och förmåga Medarbetares vilja och förmåga är avgörande för verksamhetens resultat, kvalitet och effektivitet. Forskning visar att arbetsprestation styrs av personlighet, motivation och problemlösningsförmåga, det vill säga de anställdas vilja och förmåga att göra ett bra arbete. Medarbetarskapet ska kännetecknas av motivation och engagemang, professionalism, ansvars- och servicekänsla samt en vilja att utvecklas och att bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. Medarbetarprofilen består av områdena delaktighet, socialt klimat, lärande i arbetet och medarbetarskap. Den ger en bild av hur medarbetarna uppfattar sitt eget ansvar, inflytande och lärande. Inom alla fyra områdena ligger värdena över riktvärdet. Åtaganden riktade till förvaltningen Göra kommunens varumärke känt i förvaltningen och skapa en förståelse för varumärkesarbetet bland medarbetarna. Goda förutsättningar Prestationsnivå Goda förutsättningar mäts i medarbetarenkäten genom ett samlat värde av alla elva förbättringsområdena, prestationsnivå. Resultatet låg på 73,5 vilket tyder på att medarbetarnas vilja, engagemang och förutsättningar för att utföra sitt arbete är mycket goda. Organisationen har kraft att förändras, har ett högt välbefinnande och löper liten risk för ohälsa. Gränsen för detta går vid 70. Tre av elva värden ligger under riktvärdet. Ett avser arbetsrelaterad utmattning. Det är ett angeläget område att komma tillrätta med då en längre period av hög utmattning leder till sämre individuell hälsa och därmed prestation. Sjukfrånvaro Den sammanlagda sjukfrånvaron har minskat något det senaste året, såväl den längre frånvaron som korttidsfrånvaron. Nytt intranät Under hösten 2013 påbörjade samtliga förvaltningar ett gemensamt projekt för att ta fram ett nytt intranät. Projektet kommer att slutföras vid halvårsskiftet En av förvaltningens kommunikatörer ingår i arbetsgruppen. Det nya intranätet ska vara ett stöd i det dagliga arbetet, ge bättre möjligheter till dialog och samarbete inom organisationen och bidra till att Huddinge kommun uppfattas som en modern och attraktiv arbetsgivare. Åtaganden riktade till förvaltningen Fortsätta utveckla förvaltningen som en attraktiv arbetsgivare. Arbeta med att sprida kunskap om mångfald och jämställdhet, samt öka medarbetarnas kunskaper om diskrimineringsgrunderna och hur man motverkar diskriminering. Förvaltningen ska ha ett aktivt och hälsofrämjande arbetssätt för att ha kontroll på hälso- och ohälsofrågorna. 26 VERKSAMHETSPLAN 2014

267 Kvalitetssäkra annonser med informativ beskrivning av arbetsplatsen och tydlig kompetensprofil. Delta i arbetet att ta fram ett nytt intranät för kommunen, samt vidareutveckla förvaltningens information i det nya intranätet. Sund ekonomi Socialnämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Kom mentarer Budgethållning (4.1) Utfall i förhållande till budget, miljoner kronor, augusti 2013 och ,1 (-11,9) Budget i balans Månadsuppföljningar med analys och kommentar, procent, augusti 2013 och (97) 100 Långsiktig balans (4.2) Balanserat resultat, miljoner kronor, helår 2012 och 2011 Redovisas i verksamhetsberättelse 2013 (2,3) Oförändrat Kostnadseffektiva tjänster av god kvalitet (4.2, 1.2) Kostnad för tjänster i jämförelse med andra kommuner: - Arbete och försörjning - Funktionshinderområdet Avvaktar Socialstyrelsens kommande kostnadsmått Avvaktar Socialstyrelsens kommande kostnadsmått Individ- och familjeomsorg Avvaktar Socialstyrelsens kommande kostnadsmått Pris per prestation Se verksamhetsstatistik sidorna Köp från avtal, procent, augusti 2013 jämfört med augusti ,4 (89) 80 Budgethållning För att nå en sund ekonomi krävs att alla chefer har kontroll för att kunna hålla given budget. Avvikelser från budget ska i första hand åtgärdas och hanteras inom respektive verksamhetsbudget. Genom att tillhandahålla ett bra stöd kring ekonomifrågor kan förvaltningen få fram rättvisande underlag till beslutsfattare på olika nivåer i kommunen. Genom att varje månad periodisera intäkter och kostnader till rätt period erhålls ett rättvisande ekonomiskt utfall. Rapporter anpassas efter nämndens och verksamhetens behov och önskemål. För att öka kunskapen i ekonomifrågor kommer utbildningar att hållas med olika teman framöver. Budgetansvariga lämnar relevant information och underlag enligt de tidplaner som upprättas varje månad. En ökad samverkan i organisationen behövs för budgetprocessen genom tydligare roller och ansvar. Ett nytt systemstöd är framtaget som ska stödja denna process bättre framöver genom IBP 31 som är kopplat till LIS 32. Systemstödet har utvecklats av ett företag i samarbete med Huddinge kommun. Etappmål 2014 är att uppnå en budget i balans, dock uppstår svårigheter med att kunna nå detta mål utifrån givna budgetförutsättningar. Nämnden saknar 19,8 miljoner kronor för helåret 2014 utifrån kända förutsättningar. Orsaken är volymökningar inom LSS-området och diverse omställningskostnader inom Arbete och försörjning. Planer finns för ett gemensamt kommunalhus. En organisationsförändring planeras för att redan under början av året 2014 flytta förvaltningens leverantörsreskontra, den så kallade Proceedo-supporten till kommunstyrelsens förvaltning. Nuvarande supportorganisation kan bli bättre genom att öka samarbetet med upphandlingsenheten och den centrala systemförvaltningen. Genom omorganisationen blir detta samarbete enklare om alla funktioner finns centralt under samma chef. 31 Budget- och prognosverktyg 32 Ledningsinformationssystem SOCIALNÄMNDEN 27

268 Åtaganden riktade till förvaltningen Alla chefer håller sin budget. Öka kunskapen kring ekonomifrågor genom utbildning. Maximal kundnytta för varje inbetald skattekrona. Periodisera intäkter och kostnader månadsvis. Varje chef i förvaltningen följer upp sitt månadsresultat och kommenterar utfallet. Den årliga revisionsrapporten efter årsbokslutet ska vara godkänd. Ökad samverkan i organisationen för budgetprocessen genom tydligare roller och ansvar. Rapportera in budgeten i LIS via det nya verktyget IBP. Centralisera Proceedo-supporten till kommunstyrelsens förvaltning. Långsiktig balans För att uppnå en långsiktig ekonomisk balans handlar det om att effektivisera så att det blir långsiktigt effektivt. Genom att utarbeta långsiktiga planer och att kunna följa trender och ökade behov kan åtgärder ske på ett tidigt stadium. Genom att tidigt åtgärda och vara före kan nödvändiga prioriteringar göras för att uppnå en långsiktig balans. Inför året 2014 kommer nämnden dessutom att behöva återbetala 2013 års prognostiserade underskott samt att året 2014 saknas 19,8 miljoner kronor. Det balanserade resultatet kommer att vara negativt vid ingången av året Det egna kapitalet var 2,3 miljoner kronor vid ingången av år Etappmålet 2014 är att minska underskottet så långt som det är möjligt. Åtaganden riktade till förvaltningen Verka för att hålla nere kostnader med ett långsiktigt perspektiv som grund. Följa den ekonomiska utvecklingen under en längre tid. som öppna jämförelser på Socialstyrelsens webbplats. Uppgifterna som ligger till grund för kostnadsmåtten är hämtade från kommunernas registerdata, och bland underlaget finns enligt Socialstyrelsen data som behöver kvalitetssäkras. Under 2014 kommer förvaltningen fortsätta påbörjat arbete att kvalitetssäkra uppgifterna i register och verksamhetssystem samt ta fram förslag på vilka kostnadsmått som ska användas för jämförelser med andra kommuner i länet. Åtagande om att säkerställa god registerkvalitet finns under nämndmålet om väl fungerande styrnings- och uppföljningsprocesser. Inköpsstöd Inköpsstödet Proceedo har tagit lång tid att implementera i förvaltningen av olika anledningar, därför planeras ytterligare utbildningsinsatser och omorganisation. Systemstödet ska användas fullt ut så att varor och tjänster kan beställas elektroniskt på ett smidigt sätt. Genom detta arbetssätt uppnås en bättre avtalstrohet och i ett längre perspektiv även lägre kostnader för upphandlade varor och tjänster. Åtaganden riktade till förvaltningen Fortsätta implementeringen av inköpsstödet för att fullt utnyttja alla beställningsfunktioner med koppling till effektivare fakturahantering i alla verksamheter. Följa Socialstyrelsens fortsatta arbete med kostnadsmått. Ta fram förslag på kostnadsmått som ska användas för jämförelser med andra kommuner främst i länet. Åtagande Biståndskansliet Tillsammans med ekonomienheten se över befintliga ersättningsnivåer och fortsätta arbetet med att ta fram hel- och deltidsersättning på daglig verksamhet enligt LSS. Kostnadseffektiva tjänster av god kvalitet Socialstyrelsen har tagit fram ett antal kostnadsmått inom socialtjänsten för landets kommuner. Resultatet presenteras 28 VERKSAMHETSPLAN 2014

269 Ekonomi Resultaträkning Internhandel inom nämnden ingår inte i nedanstående tabell, medan handel till och från andra nämnder ingår. Drift, miljoner kronor Budget Budget Budget Bokslut Verksamhetens intäkter 183,0 188,1 178,8 183,2 Personalkostnader 560,9 541,7 519,1 522,1 Lokalkostnader 51,7 53,2 46,8 48,7 Övriga kostnader 438,8 436,3 410,8 433,9 Verksamhetens kostnader 1 051, ,2 976, ,8 Verksamhetens nettokostnader 868,3 843,1 797,8 821,6 Budget nettokostnad 868,3 843,1 797,8 797,8 Periodens resultat 0,0 0,0 0,0-23,7 Överföring eget kapital 0,0 0,0 0,0-23,7 Balanserat resultat från tidigare år 2,3 26,1 2,3 Budgeten uppgår till 868,3 miljoner kronor för året Intäkterna har budgeterats något lägre beroende på att flyktingbidragen minskar sedan etableringsreformen infördes. Nämnden har erhållit 14 miljoner kronor genom en riktad satsning från kommunfullmäktige. Sex miljoner kronor har riktats till satsningen 150 Huddingejobb och ytterligare åtta miljoner kronor har riktats till volymökningar. Nämnden har fått ett uppdrag att effektivisera med 0,36 procent av budgetutrymmet. Följande effektiviseringar kommer att genomföras i tusental kronor: Biståndskansliet 500 Minskad bemanning FO 600 Minskad bemanning IFO 320 Parkeringsplatser 180 Handläggare AoF 600 Anhörigstöd 587 MAS Summa Personalkostnaderna har ökat för att kompensera kommande lönerevision. En ökning har också skett för att finansiera kostnaderna för 150 Huddingejobb, vilket uppgår till 21 miljoner kronor inklusive sociala avgifter. Samtidigt har kostnaderna minskat i andra verksamheter dels bero- ende på effektiveringsuppdraget från kommunfullmäktige dels andra anpassningar som har genomförts där det varit möjligt. Lokalkostnaderna har minskat eftersom vissa omflyttningar har skett eller ska ske till billigare lokaler. Övriga kostnader har minskat eftersom kostnaderna för försörjningsstöd har budgeterats lägre än tidigare år. Prisökningarna har budgeterats med 2 procent. Framtida volymökningarna redovisas under rubriken verksamhetsstatistik. Dock saknas ett budgetutrymme inom LSS-området med 12,8 miljoner kronor och diverse omställningskostnader för Arbete och försörjning med sju miljoner kronor. Totalt behöver nämnden 19,8 miljoner kronor utöver budgetramen för att kunna erhålla en budget i balans under året Medicinskt ansvarig sjuksköterska SOCIALNÄMNDEN 29

270 Driftbudget per verksamhetsområden Drift netto miljoner kronor Budget Budget Budget Bokslut Nämnd och ledning 29,8 28,3 28,9 27,9 Forskning och utveckling Södertörn 1,3 1,3 0,0 0,1 Summa nämnd och ledning 31,1 29,7 28,9 28,0 Ekonomiskt bistånd 117,6 118,8 118,7 126,1 Arbetsmarknadsåtgärder 22,5 22,9 20,5 22,9 Summa arbete och försörjning 140,0 141,7 139,2 149,0 Biståndskansliet funktionshinder 377,5 356,1 329,1 329,9 Utförare egen regi, funktionshinder 5,5 5,9 9,2 20,1 Summa Funktionshinderområdet 383,0 362,0 338,3 350,0 Biståndskansliet socialpsykiatri 25,1 26,1 23,0 22,3 Utförare egen regi, socialpsykiatri 34,5 34,1 31,9 29,9 Summa socialpsykiatri 59,5 60,2 54,9 52,2 Ledning individ och familj 5,4 5,4 4,4 3,6 Barnsektionen 88,2 85,7 83,5 89,7 Ungdomssektionen 104,5 102,8 97,8 98,5 Missbrukssektionen 54,5 53,7 48,8 49,2 Familjerådgivning, ekonomienheten 2,0 1,9 1,9 1,3 Summa individ- och familjeomsorg 254,7 249,4 236,4 242,3 Totalt nämnden 868,3 843,1 797,8 821,5 Budget 868,3 843,1 798,1 797,8 Periodens resultat 0,0 0,0 0,0-23,7 Nämnd och ledning Inom ledning har kostnaden ökat för att kompensera kommande lönerevision samtidigt som kostnaden också har minskat med 480 tusen kronor genom effektiviseringsuppdraget från kommunfullmäktige. Budgeten inrymmer även till viss del ett nytt verksamhetssystem genom avskrivningskostnader men detta finns även budgeterat som investering. Nämndens budget är oförändrad sedan tidigare år. Arbete och försörjning egen regi Prognosen i delårsrapport visade på ett underskott med 9,4 miljoner kronor. För 2014 har verksamheten en budgetram på totalt 140 miljoner kronor. Budgetutrymmet innebär att kostnaderna är 14 miljoner högre än vad som tilldelats. Verksamheten kommer att göra allt för att kunna anpassa kostnaderna så långt det är möjligt. Rimligt är att sju miljoner kronor kommer att kunna hämtas hem genom anpassningar och effektivare arbetssätt. Satsningen 150 Huddingejobb kostar 21 miljoner kronor i form av lönekostnader och arbetsgivaravgifter. En riktad satsning har tilldelats i budgeten med sex miljoner kronor för de 150 Huddingejobben. Därutöver erhålls intäkter för anställningsstöd från Arbetsförmedlingen med 3,2 miljoner kronor. Denna satsning innebär att i stället för försörjningsstöd får personerna en anställning i kommunen. Samhällsekonomiska effekter uppstår genom att skatteintäkterna ökar och även andra positiva effekter uppstår för individen och dennes familj. Utifrån de erfarenheter nämnden hittills har av de 100 tidigare Huddingejobben är att 53 procent har blivit självförsörjande efter avslutad insats. Försörjningsstödet beräknas bli fem miljoner kronor lägre utifrån att kostnaden för tillfälligt boende minskar genom boendeteamets arbete samt effekten av 150 Huddingejobb. Introduktionsenheten kommer att upphöra eftersom kommunen inte längre har ansvaret för målgruppen nyanlända. Omställningskostnader uppstår när omorganisationen genomförs men detta är övergående. Funktionshinderområdet egen regi Funktionshinderområdets budget för 2014 är på 5,5 miljoner kronor. Detta täcker kostnader för ledning och stab samt medfinansiering av Carpe Forum. För övriga delar av verksamheten är budget för 2014 baserad på beräknade intäkter enligt ett ersättningssystem som ger ersättning per utförd insats och nivå. Daglig verksamhet För 2014 budgeterar daglig verksamhet ett balanserat resultat. Anpassningar av verksamheten samt en översyn av ersättningen har genomförts under Anpassningar av personalresurser i förhållande till antalet besök och brukarnas stödbehov sker kontinuerligt. Boendestöd - Hjälp i hemmet Boendestöd och hjälp i hemmet har under 2013 anpassat verksamheten utifrån brukarunderlag samt antalet beviljade timmar. För att få en budget i balans utifrån prognoserat 30 VERKSAMHETSPLAN 2014

271 timunderlag 2014 kommer ytterligare anpassningar av personalresurser att genomföra. Korttidshem Under 2013 har korttidshemsverksamheten i egen regi redovisat ett balanserat resultat. I september 2013 infördes kundval för korttidshem. Utifrån de prognoser av belagda dygn som gjorts för 2014 budgeterar korttidshemsverksamheten ett fortsatt balanserat resultat. Skulle beläggningen förändras under 2014 kommer anpassningar av öppettider och personalresurser genomföras. Personlig assistans Under 2013 har antalet brukare minskat. Utifrån den beräknade ersättningen budgeterar personlig assistans ett balanserat resultat för Förändringar i biståndsbeslut kan resultera i ekonomiska avvikelser. Vid en eventuell fortsatt minskning av brukarunderlaget kommer det krävas anpassningar av ledningsorganisationen för personlig assistans. Boendesektionen Inom boendesektionen har under 2013 genomförts anpassningar av verksamheten och en ny enhet har startat. Sektionen budgeterar ett balanserat resultat utifrån ersättning per vårddygn och nivå. Budgeten är beräknad på en prognos där alla lägenheter är uthyrda. Om avvikelser från denna prognos sker innebär det en negativ ekonomisk konsekvens för boendesektionen. Individ- och familjeomsorg egen regi Verksamheten redovisade i delårsrapport 2 en prognos för utfallet 2013 på ett överskott med tre miljoner kronor. För 2014 har verksamheten en totalbudget på 286 miljoner kronor. Budgeten för 2014 bedöms vara i balans. Barnsektionen Under 2014 kommer Barnahuset permanentas inom ramen för befintlig budget i enlighet med den politiska prioriteringen. Kostnaden är 0,7 miljoner kronor och avser samordnare och krisstödjare. Som ett komplement till kontaktfamiljer har öppenvården startat helgkoloniverksamhet inom ram. Under 2013 har inflödet av anmälningar om barn som far illa ökat med 15 procent. För att möta det fortsatt höga antalet inkommande ärenden samt förhindra personalomsättning, har barnenheten förstärkts med personalresurser motsvarande en miljon kronor. Trenden från tidigare år med ökade kostnader för jourhem håller i sig, och fortsätter att öka. Gällande institutionsplaceringarna är dessa fortsatt få till antalet. Ungdomssektionen Kvinnofridsteamet förstärks med en behandlartjänst inom ram och i enlighet med de politiska prioriteringarna. Arbetet med våld i nära relationer stärks med en samordnare inom ram samt med medel från Socialstyrelsen. Projektet Sociala insatsgrupper - SIG startade under 2013 och fortgår under hela Projektet finansieras av Samkraft och genomförs i samverkan med polis, kultur- och fritidsförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. Ungdomssektionen har omfördelat 0,5 miljoner till Barnsektionen för förstärkning av resurser i budgeten för Ungdomssektionen har arbetat aktivt på att minska jourhemsplaceringar genom att erbjuda differentierat utbud på hemmaplan. Tendenser gällande placering på institution håller sig på samma nivå som föregående år. Missbruk och socialpsykiatrisektionen Missbruk förstärks inom ram med två boendestödjare för att ge stöd till personer att kunna bo kvar i eget boende. Tendensen gällande institutionsplaceringarna är att de minskar jämfört med föregående år. Däremot ökar vårdkostnaderna per dygn beroende på nya ramavtal sedan oktober 2012 och komplex problematik. Socialpsykiatrin Via Renova och Träfflokalen Rådsvägen har flyttat till gemensam lokal på Sördalavägen och blir ett aktivitetshus. Verksamheten syftar till att stödja brukarna till att få ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden i enlighet med det generella uppdraget om arbetslinjen. Verksamheten kompletteras med arbetskonsulenter inom ramen för befintlig budget. Biståndskansliet Biståndskansliets budget för 2014 är 402,6 miljoner kronor. Budgeten är beräknad på befintliga personer som har biståndsbeslut på insatser inom socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utifrån givna budgetförutsättningar har Biståndskansliet svårt att klara budgeten Volymökningar som inte täcks motsvarar 12,8 miljoner kronor. Nedan följer en redogörelser per insats. Det har skett flera volymökningar som påverkar budgeten Den största volymökningen är inom insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Den sammanlagda utökningen beräknas bli 20,3 miljoner kronor vilket motsvarar en kostnadsökning med 5,3 procent i förhållande till Utöver ökningen i volymer har priset ökat för alla köpta insatser enligt årlig uppräkning med två procent. Budgeten för personlig assistans enligt LSS utökas med 3,5 miljoner kronor. Det är en insats som ökar i hela landet. Insatserna hem för vård eller boende och särskilt boende enligt SoL utökas med 1,7 miljoner kronor. SOCIALNÄMNDEN 31

272 Budgeten 2014 för boendestöd inom Funktionshinderområdet är 1,9 miljoner kronor lägre än 2013, vilket är en följd av att flera personer varit i behov av och har beviljats insatsen bostad för vuxna enligt LSS. Även insatsen bostad för barn enligt LSS har minskat med 3,8 miljoner kronor där barn blivit vuxna och flyttat vidare till vuxenboende. Kostnaderna i budget 2014 för insatser inom socialpsykiatrin har minskats med 1,3 miljoner kronor mot Det kan ses i förhållandet till att alltfler personer med en psykisk ohälsa även får en diagnos inom autismspektrat, vilka då istället blir berättigade till insatser enligt LSS. Minskningen består även av att vissa redan inplanerade behov av boendeplatser inom socialpsykiatrins målgrupp har förändrats. En volymökning har skett under 2013 vad gäller särskilt boende (sjukhem) och korttidsplatser enligt SoL. Detta ger en sammanlagd ökad kostnad 2014 med 2,8 miljoner kronor. Även när det gäller antalet beviljade hemtjänsttimmar har det skett en ökning 2013, vilket ger en högre kostnad 2014 med två miljoner kronor. Som tidigare nämnts är det insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt LSS som ökar mest. Insatsen per brukare är kostsam då personer som blir beviljade insatsen har ett stort omvårdnadsbehov, vilket kräver en hög personaltäthet. LSS är en rättighetslag där insatserna ska tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. Ett flertal personer har beslut och väntar på LSS-boende, därutöver finns ytterligare personer som inte längre kan bo hemma och har behov av boende under De senaste åren har det även skett en ökning med personer som genom förhandsbesked, ansöker om boende och vill flytta till Huddinge. De externa boendeplatserna som idag köps utanför kommunen kan inte tillgodoses i egen regi. Inför 2014 var beräkningen att kostnaden, med redan kända behov, visade på en ökning med 27,8 miljoner kronor. I varje enskilt ärende gör Biståndskansliet en kostnadsberäkning för att välja det mest fördelaktiga med högst kvalitet. Det är ett löpande arbete där resurserna hanteras både utifrån ett övergripande och utifrån ett individuellt perspektiv. Det har tidigare bekräftats att rättssäkerheten på Biståndskansliet är hög genom rapporten angående LSS utjämningssystem. Regler för resursfördelning och anslag Externa utförare och utförare egen regi inom ordinärt boende Funktionshinderområdet, erhåller ersättning för antalet beviljade och utförda insatser. Det betyder att utförare får betalt för beviljade insatser och att insatsen ska vara genomförd, oavsett hur kort eller lång tid insatsen tar. Inom Funktionshinderområdets särskilda boendeformer, daglig verksamhet inklusive korttidsboende får enheterna ersättning för antalet producerade vårddygn och besök utifrån biståndsbeslut. Inför år 2014 har nya priser tagits fram inom daglig verksamhet utifrån nivåbedömningar. I priset har hyreskostnaden exkluderats och en hyreskompensation erhålls som motsvarar de faktiska kostnaderna för alla lokaler. Övriga verksamheter anslagsfinansieras. Investeringar Budget Budget Budget Bokslut Tusen kronor Datasal för utbildning Diagnosvägens boendeenheter Ny servicebostad Kullstigen Bemanningssystem personalpool Sprinklersystem Stuvsta AC Funktionsanpassning Aktivitetscenter Terapivägen 50 Nyckelskåp stöd i ordinärt boende Gemensam reception Gymnasietorget Reception Paradistorget 50 Segeltorp jourlägenheter 200 Datorer Ljudisolering Flemingsberg och Tekniska nämndhuset Datasystem för verksamheten Lågtröskel boende Skola med behandling, inventarier e t c Familjecentral Huddinge, inventarier e t c Övriga inventarier Oförutsedda investeringar Ombyggnad Ungdomsmottagningen VERKSAMHETSPLAN 2014

273 Budget Budget Budget Bokslut Tusen kronor Larm 365 Möbler, Ensamkommande barn 103 Ombyggnad lägenheter/kök Vårby 500 Summa nettoinvesteringar Överföring mellan åren Budget nettoinvesteringar Datorer Datorer byts regelbundet ut för att hålla god standard på utrustningen i kommunen. Detta avser 50 stycken stationära datorer och 25 stycken bärbara som behöver bytas ut. Avskrivningstiden för nya datorer är tre år. Datasystem för verksamheten Förvaltningen har gjort en kartläggning av systemstrukturen och kommit fram till att utveckling behövs. Det är ännu inte bestämt om systemet kommer att ägas av kommunen eller inte, därför är investeringsbehovet preliminärt beräknat. Utifrån den systemlösning som kommer att väljas, kommer det ekonomiska utfallet att påverkas antingen genom en avskrivningskostnad eller genom en systemkostnad av ett nytt system. Inventarier Årligen beräknas ett behov av att byta ut befintliga inventarier till nya, vilket beräknas uppgå till en miljon kronor per år. En successiv förnyelse i takt med att funktionaliteten avtar behövs. Oförutsedda investeringar Om det under året uppstår oförutsedda investeringar så kommer dessa hanteras enligt kommunens regler gällande varor som har ett värde över ett basbelopp och en ekonomisk livslängd på minst tre år. Ombyggnad av Ungdomsmottagningen Behov finns av att bygga om och på sikt utöka Ungdomsmottagningen. Beräkningen är preliminär i avvaktan på offert. Larm Förstärkning av säkerheten behöver göras i form av personlarm och säkerhetslarm i lokaler. Möbler, ensamkommande barn Nya möbler behöver införskaffas till bostäderna för ensamkommande barn. Ombyggnad lägenheter och kök Vårby Ett ombyggnadsbehov har framkommit vid nya boendeenheten i Vårby. Personal De ökade kostnaderna för övertid ligger främst på Funktionshinderområdet och Individ- och familjeomsorgen. Personalkostnadsredovisning, tusen kronor Personalkostnad totalt Sjuklönekostnad (baskonto 5121) Inhyrd personal (baskonto 4711) Övertid (baskonto 5061) Fyllnadstid (baskonto 5062) Friskvårdspeng (baskonto 5830) Ack Ack Skillnad Skillnad% , , , , , ,8 Frånvaro (totalt) 29,3 29,6-0,3-1,1 Sjukfrånvaro totalt 7,0 7,2-0,3-3,9 (inkl. sjukers) Sjukfrånvaro totalt (exkl. sjukers) Sjukfrånvaro, 0-14 dgr 6,9 7,2-0,2-3,3 2,3 2,4-0,2-6,5 Nyanställningar ,0-38,9 Antal avgångar ,0-11,3 Personalomsättning 6,4 7,2-0,8-11,2 Årsarbetare ,8 2,3 Tillsvidareanställda 77,4 75 2,4 3,2 Visstidsanställda 11,6 11,6-0,1-0,5 Timavlönad 11,0 13,4-2,4-17,7 SOCIALNÄMNDEN 33

274 Skillnad Skillnad% Genomsnittlig krontalslön ,0 2,8 Antal chefer ,0-3,4 Anställda ,1 Lokaler Socialnämnden har reviderat lokalförsörjningsplanen som gällde I den reviderade lokalförsörjningsplanen för beskrivs vilka uppdrag som är genomförda samt kommande lokalbehov. Nybyggnad av Lavspinnarvägens två boendeenheter på befintlig tomt förväntas pågå under hela år Förstudie pågår om en ersättningstomt med en ny boendeenhet inom LSS, som är tänkt att ersätta Marmorvägens boendeenhet. Utifrån befolkningsprognos och kunskap om personer med funktionshinder vilka behöver bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, så ökar behovet av LSS-bostäder. Förvaltningen kan på dessa grunder även se att behovet ökar inom socialpsykiatrin. Ett uppdrag i kommunen är att arbeta kring Huddinge kommuns långsiktiga finansieringsbehov, vilket innebär att förvaltningen ska ta fram en prognos för behovet av bostad med särskild service för vuxna inom LSS och särskilda boende inom socialpsykiatrin årsvis fram till år Behovet presenteras i planerade och pågående projekt som finns i verksamhetsplanens bilaga 1, det är ett utdrag ur lokalförsörjningsplanen Förutom de projekt som är med i bilagan finns det ytterliga behov fram till år 2023: särskilt anpassade bostäder inom Funktionshinderområdet lägenheter för ensamkommande barn större lägenheter till flyktingfamiljer träningslägenheter inom Missbruksenheten utökning av kontorslokaler för Individ- och familjeomsorg Priser till utförare år 2014 Insatser i ordinärt boende egen regi i socialnämnden Utförare egen regi erhåller följande pris per timme: Kronor Biståndsbedömd dagverksamhet - socialdagvård träning demens per besök mån-fre demens per besök lördag Servicehus dag Servicehus kväll Servicehus natt Servicehus helg Hemtjänst dag Hemtjänst kväll Hemtjänst helg Personligt utformat stöd dag Personligt utformat stöd kväll Personligt utformat stöd helg Personligt utformat stöd natt Boendestöd SoL dag Boendestöd SoL kväll Boendestöd SoL helg Boendestöd SoL natt Ledsagarservice SoL och LSS dag Ledsagarservice SoL och LSS kväll Ledsagarservice SoL och LSS helg Ledsagarservice SoL och LSS natt Avlösning i hemmet SoL och LSS dag VERKSAMHETSPLAN 2014

275 Kronor Avlösning i hemmet SoL och LSS kväll Avlösning i hemmet SoL och LSS helg Avlösning i hemmet SoL och LSS natt Matdistribution av matlåda varmrätt inkl. dessert kategori L Matdistribution av matlåda varmrätt exkl. dessert kategori L Samtliga priser har räknats upp med två procent för år Särskilt boende, daglig verksamhet och barnboenden egen regi i socialnämnden Kommunens utförare erhåller följande pris per dygn: Kronor Särskilt boende vuxna LSS 1889 Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå 5+ fastställs separat utifrån behov Daglig verksamhet LSS Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Daglig verksamhet SoL Korttidsfamilj SoL och LSS Kontaktpersoner SoL och LSS kr/månad kr/månad kr/månad Tillsyn ungdomar över 12 år kr/månad kr/månad kr/månad Barnboende LSS Korttidshem SoL och LSS nivå Korttidshem SoL och LSS nivå Korttidshem SoL och LSS nivå Korttidshem dagtid SoL och LSS Vårddygnsersättningarna har räknats upp med två procent inför år Priset per dygn beräknas utifrån ett genomsnittspris i riket. Inom särskilt boende vuxna LSS och korttidshem har olika nivåer tagits fram utifrån brukarnas behov av insatser. Inom daglig verksamhet har priserna ändrats genom att dygnspriset har reducerats för hyreskostnader. Utföraren erhåller i stället hyreskompensation utifrån faktisk hyreskostnad. Särskilt boende exklusive servicehus samt korttidsboende köpta platser från äldreomsorgsnämnden Kronor Ålderdomshem enkelbemanning Ålderdomshem dubbelbemanning Demensboende Demensboende korttid Sjukhem permanent Sjukhem korttid SOCIALNÄMNDEN 35

276 Sjukhem korttid inkl rehab Sjukhem demens Sjukhem palliativ Priserna har räknats upp med två procent både till den del av priset som avser omvårdnad och till den del av priset som avser lokaler inför år Priset per dygn beräknas på en beläggning av 98 procent. Familjerådgivning egen regi Kronor Per genomfört klientsamtal, 90 minuter Egenavgift, betalas direkt av kunden Total ersättning per genomfört klientsamtal, 90 minuter Externa priser enligt lag om valfrihetssystem Externa utförare erhåller följande pris per timme: Insatser i ordinärt boende, extern utförare Kronor Hemtjänst kategori A, J och K dag Hemtjänst kategori A, J och K kväll Hemtjänst kategori A, J och K helg Personligt utformat stöd SoL kategori B dag Personligt utformat stöd SoL kategori B kväll Personligt utformat stöd SoL kategori B helg Personligt utformat stöd SoL kategori B natt Boendestöd SoL kategori I dag Boendestöd SoL kategori I kväll Boendestöd SoL kategori I helg Ledsagarservice SoL och LSS kategori C och D dag Ledsagarservice SoL och LSS kategori C och D kväll Ledsagarservice SoL och LSS kategori C och D helg Avlösning i hemmet SoL och LSS kategori E,F,G och H dag Avlösning i hemmet SoL och LSS kategori E,F,G och H kväll Avlösning i hemmet SoL och LSS kategori E,F,G och H helg Avlösning i hemmet SoL och LSS kategori E,F,G och H natt Matdistribution av matlåda varmrätt inkl. dessert kategori L Matdistribution av matlåda varmrätt exkl. dessert kategori L Priserna till extern utförare har räknats upp med sex procent utifrån det pris som kommunens utförare erhåller. Påslaget om sex procent utgör en högre ersättning för att täcka kostnader för administration, utbildning av personal, mervärdesskatt och andra kostnader för att bedriva hemtjänstverksamhet. Priserna har räknats upp med två procent för år Familjerådgivning externa utförare Kronor Per genomfört klientsamtal, 90 minuter Egenavgift, betalas direkt av kunden Total ersättning per genomfört klientsamtal, 90 minuter Korttidsboende LSS Kronor Korttidshem SoL och LSS nivå Korttidshem SoL och LSS nivå VERKSAMHETSPLAN 2014

277 Korttidshem SoL och LSS nivå Korttidshem dagtid SoL och LSS Lägervistelse Inom korttidsboende SoL och LSS har olika nivåer tagits fram utifrån brukarnas behov av insatser. Priserna har räknats upp med två procent för år Processorientering Processorientering av kommunens verksamheter är ett prioriterat område. Det blir allt viktigare att det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt och att vi får ut mesta möjliga kvalitet av varje insatt krona. Här beskrivs hur vi arbetar med processorientering. Mål, mått och åtaganden redovisas i den ordinarie målstrukturen. I det ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som nämnden tagit fram ingår att fastställa de processer som krävs för att god kvalitet ska uppnås i verksamheten. Under 2013 har samtliga verksamheter kartlagt sina huvudprocesser. Med huvudprocess menas den process där brukare direkt är berörda, såsom handläggning och utförande av insatser. Under 2014 kommer fortsatt arbete ske för att ta fram och komplettera stöddokumentation för att stödja processerna. Vidare har en rad stödprocesser kartlagts under 2013, dock krävs fortsatt arbete under Förvaltningen deltar även i kommunens processutvecklingsprogram och utbildning som anordnas av kommunstyrelsens förvaltning. Processutvecklingsprogrammet syftar till att ge deltagarna ökad kunskap om systematisk verksamhetsutveckling och processorienterat synsättet. Intern kontroll Enheternas riskanalyser inför 2014 års intern kontroll har gjorts inom samtliga målområden, och en lista över samtliga identifierade risker har sammanställts. Förvaltningsledningen har tillsammans med nämndens arbetsutskott, ur denna lista prioriterat sju risker inom målområdet Nöjda invånare, en risk inom målområdet Attraktiv arbetsgivare, fyra risker inom målområdet Sund ekonomi och sex risker inom målområdet Hållbar samhällsutveckling. De identifierade riskerna kan dels röra all verksamhet i både extern och egen regi, dels vara specifik för verksamheter i egen regi. I nämndens plan för intern kontroll framgår vilka riskreducerande åtgärder som planeras, samt vem som är ansvarig. Vidare framgår av planen hur nämnden planerar att arbeta med systematiska kontroller, processer och rutiner. Nedan redovisas de identifierade riskerna i 2014 års plan för intern kontroll utifrån målområde och verksamhetsområde. Riskområde Nöjda invånare Gemensamt för all verksamhet 1. Brister i tillgängligheten. Svårt att nå vissa tjänstemän via telefon och risk för långa svarstider på e-post. Arbete och försörjning egen regi 2. De individuella tjänsterna är inte av tillräckligt bra kvalitet, då de inte är anpassade efter brukarnas behov. Verksamheten kan bli ineffektiv. 3. Brukarna är missnöjda med den fysiska miljön i väntrummet och receptionen. Lokalen är inte överskådlig och miljön är torftig. Säkerheten behöver förbättras i reception och väntrum, vilket även Arbetsmiljöverket anser. Biståndskansliet 4. Att det inte finns tid till uppföljningar av beslut. 5. Att verkställighet av beslut i verksamhetssystemet Procapita inte avslutas. 6. Att handläggningstiden överstiger tre månader. SOCIALNÄMNDEN 37

278 Funktionshinderområdet egen regi 7. Bristande dokumentation leder till att det inte går att följa upp att brukare och kunder får en trygg och säker service och omvårdnad. Riskområde Attraktiv arbetsgivare Funktionshinderområdet egen regi 8. Svårt att rekrytera personal med rätt kompetens, vilket kan leda till brister i de tjänster som erbjuds. Riskområde Hållbar samhällsutveckling Gemensamt för all verksamhet 9. Vissa risker i handläggningen kring upphandling 10. Miljömålen är inte förankrade 11. Risk för hot och våld Individ- och familjeomsorgen egen regi 12. Avvikelsehantering inom IFO saknas Riskområde Sund ekonomi Gemensamt för all verksamhet 13. Utbetalning till fel mottagare 14. Inkorrekta utbetalningsunderlag 15. Felaktiga periodiseringar ger missvisande resultat 16. Cheferna riskerar att inte få tillräckligt med stöd från personalkonsulterna i samband med rehabiliteringsprocesser. 17. Siffror i mått och statistik är inte tillförlitliga. 18. Brister i ekonomisk uppföljning Verksamhetsstatistik nyckeltal Arbete och försörjning egen regi Verksamhetsstatistik Arbete och försörjning Aug 2013 Aug 2012 Helår 2012 Nyckeltal med prognos Ekonomiskt bistånd Prognos 2014 Aug Prognos/bud 2013 get 2013 Ekonomiskt bistånd Antal hushåll Antal personer Bidragstidens längd, genomsnittlig varav totalt i månader Ekonomiskt bistånd, kronor per hushåll Ekonomiskt bistånd, kronor per invånare Arbetsmarknadsinsatser 23 18,8 17, Antal personer Antal nyregistrerade Antal i arbetsmarknadsåtgärder (lön istället för bidrag) Antal avslutade till osubventionerat arbete - till subventionerat arbete till studier antal hushåll Arbetsmarknadsinsatser - antal personer Arbete och försörjning egen regi Med effektiviseringar och nya arbetssätt beräknas antalet hushåll minska med 150 stycken under De insatser som ska stödja försörjningsstödstagarna till egen försörjning ska fördubblas. Bidragstidens längd ska minska genom att individer med långa bidragstider får tillgång till verksamhetens insatser som ska anpassas efter behov. Individ- och familjeomsorg egen regi Verksamhetsstatistik Individ- och familjeomsorg Barn Placeringar 0-12 år Antal individer placerade i: Aug 2013 Aug 2012 Helår institutionsvård jourhem Antal vårddygn i: - institutionsvård VERKSAMHETSPLAN 2014

279 Verksamhetsstatistik Individ- och familjeomsorg Aug 2013 Aug 2012 Helår 2012 Verksamhetsstatistik Individ- och familjeomsorg Aug 2013 Aug 2012 Helår jourhem Kostnad per vårddygn i: - institutionsvård jourhem Kostnad, kronor per invånare Extern öppenvård 0-12 år Antal individer: - strukturerad öppenvård personligt stöd Intern öppenvård 0-12 år Antal individer: - personligt stöd Kontaktperson/familjer 0-12 år Antal individer: - kontaktfamilj barn/ungdom - kontaktperson barn/ungdom Familjehemsvård Antal individer: - familjehemsvård 0-12 år - familjehemsvård år - familjehemsvård 21 år Antal vårddygn i: - familjehemsvård 0-12 år - familjehemsvård år familjevård 21 år Kostnad per vårddygn i snitt 0-20 år i.u Kostnad, kronor per invånare Ungdom Placeringar år Antal individer placerade i: - institutionsvård jourhem Antal vårddygn i: - institutionsvård jourhem Kostnad, kr per vårddygn i: - institutionsvård jourhem Kostnad, kronor per invånare Extern öppenvård år Antal individer: - strukturerad öppenvård personligt stöd Intern öppenvård år Antal individer: - personligt stöd Kontaktpersoner/familjer år Antal individer: - kontaktfamilj barn/ungdom - kontaktperson barn/ungdom Familjerätt Antal ärenden Antal samarbetssamtal Missbruk Placeringar Antal individer placerade i: - familjehemsvård institutionsvård Antal vårddygn i: 34 Med samarbetsavtal avses samtal med förälder som i samband med eller efter separationen är oeniga om hur de ska lösa frågor kring vårdnad och umgänge. Dessa samarbetssamtal initieras på begäran av föräldrarna själva. SOCIALNÄMNDEN 39

280 Verksamhetsstatistik Individ- och familjeomsorg Aug 2013 Aug 2012 Helår familjehemsvård institutionsvård Nyckeltal med prognos Prognos 2014 Aug Prognosbudget Kostnad per vårddygn i: - familjehemsvård institutionsvård Kostnad, kronor per invånare Extern öppenvård Antal individer Intern öppenvård Antal individer Kontaktpersoner Antal individer Socialpsykiatrin Boende Antal platser: - egen regi Kostnad per dygn och person: - egen regi Daglig sysselsättning Antal individer: - egen regi, Via Renova - egen regi, secondhand-butik Kostnad per månad och person: - egen regi endast Via Renova Boendestöd Antal individer: egen regi nattpatrull Kostnad per plats: - egen regi, kostnad per månad och person Antal individer placerade i institutionsvård: - barn 0-12 år ungdom år vuxna missbrukare Individ- och familjeomsorg egen regi Barnsektionen Barnsektionen har haft ett högt inflöde under Verksamhetsstatistiken visar på en ökning av jourhemsplaceringar och den interna öppenvården. Familjehemsvården har minskat under 2013 för både barn och ungdomar. Behov av institutionsvården har varit något lägre. Ovanstående visar på att utbudet i den egna öppenvården svarar upp mot de behov som finns. Befolkningsprognosen fram till 2016 visar en stadig ökning av barn och unga i kommunen. Individ- och familjeomsorgen följer befolkningsstatistiken och särskilt Barnsektionen prioriterar förebyggande arbete genom bland annat familjecentralerna för att kunna möta familjers behov av förebyggande och tidiga insatser. Ungdomssektionen Ungdomssektionens verksamheter har arbetat medvetet med att minska jourhemsplaceringarna från 65 stycken till 50 stycken, detta till förmån för den egna öppenvården. Antalet unga som erhåller insatser inom öppenvården har ökat från 158 till 171 stycken. Missbruksektionen Inom missbrukssektionen är inflödet fortsatt stabilt. Antalet placeringar på institution har minskat kraftigt från 100 stycken till 74 stycken. Verksamhetens egen öppenvård samt boendeformer har utvecklats under 2013 därav de minskade institutionsplaceringarna. Socialpsykiatrisektionen Antalet personer med boendestöd ökar från 158 till 184 och verksamheten ser även att antalet tillfällen med boendestöd ökar i gruppen som har en svår problematik. Antal personer med daglig sysselsättning på Via Renova fortsätter att minska. Via Renova och träfflokalen Rådsvägen har slagits ihop i gemensamma lokaler till ett Aktivitetshus för att bredda utbudet av sysselsättningsinsatser. Biståndskansliet 40 VERKSAMHETSPLAN 2014

281 Funktionshinderområdet Verksamhet Budget 2014 Budget 2013 Budget 2012 Utfall 2012 Biståndskansliet Helårsplatser i olika boendeformer Särskilt boende vuxna LSS - varav köp egen utförare 142,0 135,5 135,5 128,0 - varav köp extern utförare 20,9 18,3 15,5 16,0 - varav köp entreprenad 19,0 19,0 21,0 20,0 Boende vuxna SoL och HVB - varav köp egen utförare 0,0 0,0 0,0 0,0 - varav köp extern utförare 11,8 9,5 8,0 8,3 - varav köp sjukhem/demens 9,0 8,0 7,0 9,0 Korttidsvård SoL - varav köp extern vårdgivare 7,0 5,0 3,0 5,0 Boende barn och ungdom - varav köp egen utförare barn LSS 3,0 4,0 3,5 4,0 - varav köp extern utförare barn LSS 4,0 5,2 5,5 6,0 - varav köp extern utförare korttidshem SoL 83 dygn 52 dygn 18 dygn 5 dygn - varav köp egen utförare korttidshem LSS 3,4 3,3 4,6 4,0 - varav köp extern utförare korttidshem LSS 3,9 4, varav köp i korttidsfamilj LSS 12, Stöd i ordinärt boende antal timmar Antal beviljade timmar personligt utformat stöd varav köp egen utförare varav köp extern utförare Antal beviljade hemtjänsttimmar/servicehus varav köp egen utförare varav köp extern utförare varav köp inom kommunen Antal beviljade timmar boendestöd varav köp egen utförare varav köp extern utförare Antal beviljade ledsagningstimmar LSS och SoL varav köp egen utförare varav köp extern utförare Antal beviljade avlösningstimmar LSS och SoL varav köp egen utförare varav köp extern utförare Personlig assistans LSS och SFB timmar Personer med assistansersättning LSS Antal beviljade assistanstimmar LSS Personer med assistansersättning SFB Antal beviljade assistanstimmar Tillfällig utökning Daglig verksamhet Personer med daglig verksamhet Antal besökstillfällen dagverksamhet SOL varav köp inom kommunen SOCIALNÄMNDEN 41

282 Verksamhet Budget 2014 Budget 2013 Budget 2012 Utfall 2012 Biståndskansliet - varav köp extern utförare Antal besökstillfällen daglig verksamhet LSS varav köp egen utförare varav köp extern utförare Tillsyn barn över 12 år varav köp egen utförare varav köp extern utförare varav köp inom kommunen Kontaktpersoner LSS och SoL Antal personer LSS Antal personer SoL Socialpsykiatri Budget 2014 Budget 2013 Helår 2012 Verksamhet Boende socialpsykiatri Antal platser - entreprenör externa köp Kostnad per dygn och person - entreprenör externa köp Daglig sysselsättning socialpsykiatri Antal individer - externa köp Kostnad per månad och person - externa köp Boendestöd socialpsykiatri Antal personer - externa köp Kostnad per månad och person - externa köp Biståndskansliet har flera volymökningar 2014 i förhållande till Detta gäller framförallt för insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, som ökar från 172,8 boendeplatser till 181,9 och där det även finns ett utökat behov utöver befintlig statistik. Det gäller både för personer som behöver boende efter att ha bott hemma och förhandsbesked till personer som vill flytta till kommunen. Boende för barn har minskat med 2,2 platser. Personlig assistans enligt LSS ökar med timmar. Antal personer med assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) minskar dock med två personer. Boendestöd inom Funktionshinderområdet har minskat från timmar till timmar. Hemtjänsttimmarna har ökat och visar att alltfler väljer externa utförare. En del av hemtjänsttimmarna kommer alltid vara temporära beroende på att personer får SoLbeslut i form av hemtjänst i väntan på LSS-beslut. En ök- 42 VERKSAMHETSPLAN 2014

283 ning kan även ses utifrån att personer med psykisk ohälsa fått allt större fysiska besvär och beviljas hemtjänst istället för boendestöd. Korttidsplatser och sjukhem enligt SoL ökar också. Antalet boendeplatser inom socialpsykiatrin avseende externa placeringar har minskat från 32 platser 2013 till 24 platser Här kan dock en viss förskjutning ses till insatsen bostad för vuxna enligt LSS då alltfler personer får diagnoser inom LSS. Organisation SOCIALNÄMNDEN 43

284 44 VERKSAMHETSPLAN 2014 Lokalförsörjningsplan Lokalförsörjningsplan Socialnämnden Pågående och planerade projekt Beräknad tillkommande hyreskostnad Brutto Beräknad tillkommande investeringsutgift* - Mnkr Mnkr (anges med en decimal) Pågående Antal avd/plat Kommentarer " Nybyggnad av Lavspinnarvägen 1,5 27 InfJa nya platser Lavspinnarvägen kan bli klar 2015 Ersättningsboende for Marmorvägen Klar KJar forslag Björnkullaringen (forstudie är beslutad) Bef"äknad kostnad Planerade Boendeenhet (ombyggnad av befintliga lokaler 6 0,8 3,5... 'u Beräknad kostnac kostnad ev. Norströms väg 10) Inte beslutad Boendeenhet (nybyggnad på befintlig tomt) ev. Dalstigen) Inte beslutad Baslokal till servicelägenheter 10 0,2 Särskilt boende inom socialpsykiatri!] socialpsykiatrin Inte beslut 8 1,2 15 Summa (mnkr) 2, ,4 1.4 O O 30, O Pågående och planerade projekt Beräknad tillkommande hyreskostnad Beräknad tillkommande investeringsutgift* - Mnkr Mnkr (anges med en decimal) Pågående Antal avd/plat Planerade Ny boendeenhet inom LSS Inte beslutad 6 1,2 15 Ny boendeenhet inom LSS Inte beslutad 6 1,2 15 Särskilt boende inom socialpsykiatrin ,2 15 Summa (mnkrj 1,2 O 24 2,4 O O 15 O 30 O O Investeringsutgiften tas Upp upp när lokalen tas i bruk. dvs samma år som hyran börjar debiteras. Hyran är beräknad på :8% av investeringen OBS på hyreskostnaden som gäller bostadsytan minskas hyran med "Ludvikamoms" och hyresintäkter från die boende.. Bilaga 1 Start 2014/2015 Beräknad kostnad Bef"äknad Beräknad kostnad Kommentarer Beräknad kostnad Beräknad kostnad Beräknad kostnad Lokalförsörjningsplan H OBS När det gäller ombyggnad är det merkostnaden for kommunen eftersom det redan finns en hyra som betalas för objektet. Detta gäller även Lavspinnarvägen som varit två gruppbostäder_ Beräknad kostnad är osäker och det är kostnad som beräknas om det skulle byggas år Hyran på ombyggnad är beräknad på 8% av investeringen + befintlig hyra på lokalen som vi inte har i dag.

285 Södertörns nyckeltal för år 2012 Faktablad för kultur- och fritid på Södertörn KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Verksamhetsbeskrivningar 2 Befolkningsstatistik 8 Idrottsanläggningar 10 Bibliotek 15 Fritidsgårdar 20 Föreningsstöd 25 Musik-/kulturskola 28 Räkenskapssammandrag 30 Kvalitetsjämförelser 31 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 1

286 VERKSAMHETSBESKRIVNING KULTUR OCH FRITID Botkyrka kommun Kultur- och fritidsverksamheten i Botkyrka utgår från alla människors grundläggande behov av kultur, upplevelser, möten, kunskap, fysisk aktivitet och hälsa. Kultur- och fritidsnämnden har till uppgift att främja kulturlivet och fritidsverksamheten i kommunen. Barn och unga i Botkyrka ska ha särskild möjlighet till en varierad fritid som de kan påverka. Verksamheterna ska stärka ungas trygghet, självständighet och positiva utveckling. Verksamheterna ska uppmuntra till att pröva nya saker och ge goda möjligheter till fysiska, sociala och kulturella utmaningar. Barn och ungdomar ska vara stolta över att bo i Botkyrka Idrott och anläggning Botkyrka har relativt välbeställt med idrottsanläggningar, bland annat tre ishallar, elva konstgräsplaner, och elva sporthallar. Anläggningar och skollokaler hyrs ut till föreningar, organisationer och privatpersoner. Kommunen har drygt 300 registrerade föreningar varav ungefär hälften får föreningsbidrag från kommunen. Kommunen driver två inomhusbad samt Botkyrka rackethall där det finns badminton-, squash- och tennisbanor. Lida friluftsområde och skötsel av fyra utomhusbadplatser ingår också i verksamheten. Ungdom och förening I Botkyrka finns tio fritidsklubbar år, åtta fritidsgårdar år och två mötesplatser för unga vuxna år. Av dessa drivs två fritidsklubbar, en fritidsgård och en mötesplats för unga vuxna av kommunen medan resterande drivs av olika föreningar och studieförbund. Utöver detta finns öppen fritidsverksamhet vid Hågelby 4H-gård, Botkyrka ridsällskap och för personer med funktionsnedsättning. Vid sidan av idrottsföreningarna och föreningar med konstnärlig inriktning finns i Botkyrka även ett antal föreningar av mötesplatskaraktär, ofta med åldersövergripande inriktning. Kultur Botkyrka har en bred kulturverksamhet. För skolorna erbjuds den kulturella allemansrätten som garanterar en kulturupplevelse i varje årskurs. På hösten arrangeras Kulturmånaden med olika kulturprogram för Botkyrkas skolelever. Botkyrka konsthall har en inriktning på samtida konst samt en utställning om Sven X:et Eriksson. Där finns också en pedagogisk verksamhet är riktad mot skolorna i Botkyrka, Bildverkstan. Botkyrka kulturskola har en bred verksamhet. Förutom traditionell undervisning samarbetar man med gymnasiet om ett estetiskt program samt har många skolnära grupper. I järnåldersbyn Hogslaby kan barn och allmänhet leva järnåldersliv för en dag. Guidade kulturhistoriska vandringar, kulturprogram för skolorna, festivaler och kulturläger ingår också i verksamheten. I Botkyrka kommun finns flera fristående aktörer inom kultursektorn, exempelvis Riksteatern, Cirkus Cirkör och Fanzingo. Många av dessa aktörer har samlats på det internationella kulturcentrumet Subtopia i Alby. I Alby finns också Hangaren som är en scen och inspelningsstudio för stora produktioner. Här har flera internationella filmer spelats in. Det är ett resultat av satsning på filmutveckling som Botkyrka kommun har gjort sedan ett par år. Bibliotek Kommunen har sex bibliotek, ett i varje kommundel. De olika biblioteken har olika profiler, såsom språkutveckling eller satsning på barn och unga. Biblioteken har en omfattande programverksamhet såsom sagostunder, barnteater, författarbesök och föreläsningar. Inom Öppen scen involveras besökare och lokala aktörer att vara med och forma programmen samt medverka och 2013 arrangerades Botkyrka Internationella Bokmässa med ett brett program och stort nationellt intresse. Sedan 2013 har sk. meröppet införts på ett av biblioteken. Det innebär att besökarna har tillgång till bibliotekets lokaler även när det är obemannat. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2

287 Haninge kommun Haninge kommuns kultur- och fritidsförvaltnings verksamhet omfattar idrotts- och friluftsverksamhet, bibliotek och kulturverksamhet, fritidsgårdsverksamhet, föreningsstöd samt kulturmiljöfrågor Idrotts- och friluftsavdelningen ansvarar för drift och underhåll av kommunens samtliga idrotts- och friluftsanläggningar. Anläggningarna drivs till största del i egen regi. Skötsel och underhåll av kommunens badplatser, spår och leder, friluftsområdet Rudan, service för det rörliga friluftslivet i skärgården samt drift av vandrarhemmen på öarna Fjärdlång och Huvudskär ingår också i avdelningens ansvarsområde. Avdelningen handlägger stöd till föreningar genom bidragsgivning, handhar föreningsregister samt sköter upplåtelse av fritidslokaler och anläggningar. Avdelningen för bibliotek och kultur ansvarar för folkbiblioteken och den allmänna kulturverksamheten. I kulturhuset i Handen ligger huvudbiblioteket, där även den sociala biblioteksverksamheten, med service till personer med särskilda behov bedrivs. Haninge taltidning ges ut med 44 nr per år. Förutom huvudbiblioteket finns ytterligare fyra bibliotek. Kulturhuset innehåller bibliotek, konsthall, bildverkstad, teaterlokal och kulturrum för programverksamhet. Avdelningen ansvarar även för kommunens konstnärliga utsmyckning på allmänna platser. Avdelningen innehåller också kommunala musikskolan samt den öppna verksamheten för äldre ungdomar (16-25år) på Lakeside. Fritidsgårdsavdelningen ansvarar för verksamhet för ungdomar vid fritidsgårdar och träffpunkter. Den öppna verksamheten är fritidsgårdarnas centrala verksamhetsidé. Det finns fem fritidsgårdar och fem träffpunkter. Fritidsverksamhet för funktionshindrade bedrivs integrerat vid flera fritidsgårdar och träffpunkter. På en av fritidsgårdarna, Jordbrogården, är verksamheten helt anpassad till funktionshindrade ungdomar. Avdelningen bedriver också fältuppdrag med uppsökande och förebyggande verksamhet bland ungdomar. Förvaltningen ansvarar också för frågor om kulturmiljön och medverkar i Sportcampus Sweden Huddinge kommun Verksamhetsidén är att alla växer i våra möten. Huddingeborna ska ges möjligheter till lustfyllda, spännande och gränsöverskridande möten där kommunens vision Huddinge är en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att besöka, bo och verka i utgör grunden för en verksamhet med hög kvalitet. Fritid Huvuduppgifter är att erbjuda föreningarna ändamålsenliga lokaler och anläggningar, ge ekonomiskt stöd till föreningarna i form av bidrag och utbildning, administrera bokningen av kommunens lokaler samt tillsammans med kommunens fastighetsbolag Huge och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ansvara för Huddinges spår och leder. Kommunen erbjuder alla registrerade föreningar tillgång till lokaler och anläggningar till nolltaxa. (med vissa undantag såsom vinterfotboll utomhus, arrangemang och för/eftersäsong ishockey) Drift och skötsel av anläggningarna hanteras på olika sätt. Kommunen driver i egen regi Visättra sportcenter, Huddingehallen, Storängshallen, sporthallar samt Rådsparken (djurparklek). Föreningsdrift finns av bl.a. Vårby simhall och Segeltorps ishall medan Skogåshallen drivs av en privat entreprenör. Anläggningarna ägs av kommunens fastighetsbolag Huge Fastigheter AB som också svarar för driften av många av de övriga idrottsanläggningarna i kommunen. I samarbete med Botkyrka, Ekerö, Södertälje och Salem planeras det för fyra gemensamma arrangemang/år för personer med funktionsnedsättning. I ett annat samarbete samverkar vi med 15 kommuner i Stockholms län om en gemensam hemsida, fritidsnätet.se, där ett stort utbud av aktiviteter presenteras för målgruppen. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 3

288 Bibliotek Huddinge har sex bibliotek varav ett Huvudbibliotek i centrala Huddinge. Biblioteken har en hemsida med 24-timmarsserice, ett biblioteksdatasystem och ett gemensamt mediabestånd. Biblioteken har under senare år renoverats och är utrustade med den senaste tekniken vad gäller märkning, utlåning och lagring av media (RFID). Biblioteken erbjuder förutom utlåning av media, bokprat/bokinformation till barngrupper/skolklasser. Kommuninvånare med annat modersmål än svenska får hjälp att hitta läsning och information på sitt eget språk. Personer med funktionsnedsättning och äldre erbjuds anpassade media och särskild service. Kultur och Ungdom Den öppna ungdomsverksamheten i Huddinge utgår från FN:s barnkonvention och ska främja ungdomars hälsa och personliga utveckling. Öppen ungdomsverksamhet bedrivs på åtta mötesplatser i kommunen. Verksamheten kännetecknas av att den är: frivillig, öppen, processtyrd och trygg. Professionellt kulturutbud och möjlighet till eget skapande och öppen musikverksamhet är en stor del av verksamheten på mötesplatserna för unga i Huddinge. I de östra kommundelarna bedriver kulturoch fritidsförvaltningen uppsökande fältverksamhet. Ungdomars inflytande över utformningen av verksamhet, tillgänglighet och utbud är en central del i de metoder som används. Kulturverksamheten I kommunen erbjuder ett varierat och noggrant urval av utbud med både professionella aktörer och amatörer för olika målgrupper. Huddinges kulturutbud består bland annat av utställningsverksamhet och konstverkstad på Fullersta gård, Internationella barnkonstmuseet med stor internationell samling av barnteckningar, konstverkstad och utställningar, Teater Slava, Folkets hus, Litografiska museet och Stortorpsparken. Offentliga kulturevenemang arrangeras dels i egen regi och via stöd till kulturföreningar, hembygdsföreningar och studieförbund i alla kommundelar. Huddinge Jazz & Blues och1000m konst samt traditionella evenemang som valborg är exempel på återkommande större evenemang. Kulturavdelningen jobbar aktivt med att synliggöra de olika aspekterna av det kulturarv som finns i kommunen. Förskolan och skolan kan utan kostnad ta del av ett brett och kontinuerligt utbud av olika kulturaktiviteter och kulturavdelningen arbetar tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen med Skapande skola. Kulturskolan Kulturskolan erbjuder kommunens barn och ungdomar i åldrarna 3-22 år en frivillig, avgiftsbelagd verksamhet inom områdena musik, dans, teater och bild o form. Kulturskolan erbjuder även fördjupande kurser och kortkurser samt möjlighet till ensemble- och orkesterspel. Kulturskolan i Huddinge är till största delen anslagsfinansierad och budgeten ligger hos Kultur- och fritidsnämnden. Salems kommun Salems Kommun är beläget i länets sydvästra delar som en grön kil från Mälaren ner till sjön Uttran. Kommunen med ca innevånare består till 3/4-delar av den vackra Bornsjöbygden. Man bor företrädesvis i Salem och Rönninge samt flyttar in i den nya stadsdelen Söderby, som är ett gammalt sanatorium som ombildas till bostäder. Fritiden i Salems kommun bedrivs gärna i de gröna områdena, i parker, på cykelvägar, i motionsspår eller på idrottsanläggningarna. Salemsborna och de unga har en god tillgång till idrottsanläggningar såsom idrottshallar, bollplaner mm. Två fullstora idrottshallar och tre st mindre hallar finns. En konstgräsplan, två gräsplaner och en grusplan finns för fotbollsspel och tre näridrottsplatser. I kommunen finns också en ishall och en simhall. I Salem finns även ett bibliotek, ett friluftsbad samt fritidsgården Huset. Kultur- och fritidsverksamheterna kännetecknas av höga besökstal och låga kostnader, främst inom Bibliotek och allmänkultur. I kommunen satsas idag mycket på förebyggande ungdomsverksamhet och fritidsgårdsverksamheten med sin fritidsfältare (till hälften knutna till skolan) är en del av denna satsning. Även fritidsgårdarna har ökat sina besökstal bl a genom denna satsning. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 4

289 Inom föreningsverksamheterna utmärker sig Salem genom att fortfarande ha nolltaxa för barn- och unga, samt att man ej fördelar bidrag till studieförbundens vuxenverksamhet. Men man stöder flickaktiviteter 5-20 år med en krona extra per aktivitet. Nynäshamns kommun Nynäshamn erbjuder genom det geografiska läget vid kusten på Södertörn ett mycket rikt kultur- och fritidsliv. Den vackra naturen, det omfattande bad- och båtlivet och de vidsträckta natur- och skogsområdena inbjuder till såväl härliga skogspromenader som sköna naturupplevelser. Med en befolkning på drygt invånare, geografiskt uppdelad i fyra större kommundelar Nynäshamn, Sorunda, Stora Vika och Ösmo är den sammantagna ytan tämligen omfångsrik. Från och med den 1 januari 2007 finns på nytt en särskild kultur- och fritidsnämnd i kommunen. Detta för att lyfta fram kultur- och fritidsfrågornas värde i ett expansivt skede med fokus inriktat god folkhälsa. Framträdande kännetecken Nynäshamn är framförallt sommartid en attraktiv turistort med en fantastisk skärgård, en välbesökt gästhamn, populära vandringsleder och välfrekventerade badplatser. Ett annat kännetecken är det tämligen rika och allomfattande föreningslivet med förmåga att tillgodose de allra flestas fritidsintressen. I kommunens föreningsregister finns cirka 160 registrerade föreningar, varav närmare 30-talet bedriver barn och ungdomsverksamhet och får någon form av kommunalt bidrag. Faktauppgifter I kultur- och fritidshänseende förfogar Nynäshamns kommun över en rad attraktioner. Här finns en kulturskola med alla fyra konstformer, dvs. såväl musik och dans som teater och skapande bild. Ett huvudbibliotek med både en konsthall och ett bild- och folkrörelsearkiv, samt två integrerade biblioteksfilialer. Här finns ett allaktivitetshus med fritidsverksamhet för såväl ungdomar i tonåren som barn i mellanstadieåldern och vuxna, samt därutöver tre renodlade fritidsgårdar. Från och med 2008 förfogar kultur och fritidsverksamheten också över såväl personella som ekonomiska resurser för att kunna öka utbudet av fritidsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. Vidare finns en ishall, en simhall, tre konstgräsplaner, fem större idrottshallar och ett antal gymnastiksalar. Här finns också en bowlinghall, en tennishall och flera grustennisbanor. Inom ramen för Kvarnängens idrottsområde finns två fotbollsplaner varav en konstgräs- och en naturgräsplan, löparbanor och kastplaner, samt även gott om utrymme för idrotter som bågskytte och varpa mm. Utöver Kvarnängen beläget i centrala Nynäshamn finns två idrottsplatser i Ösmo, två i Sorunda och en i Stora Vika. Dessutom finns fem kommunala utomhusbad och fyra belysta motionsspår. Under vintertid utgör dessa även väl använda skidspår. Vid tjänlig väderlek under årets kallaste period finns där utöver även ett antal plogade och spolade naturisbanor. Södertälje Kommun Södertälje kommuns kultur- och fritidsverksamhet ska bidra till att göra Södertälje attraktivt genom att ge alla Södertäljebor möjlighet att uppleva, lära och agera inom områdena kultur och fritid. Nettobudgetramen är ca 180 Mkr. Luna kulturhus med stadsbibliotek, konsthall, ungdomscafé, biljettcentrum och 4 biblioteksfilialer i kommundelar. Filialerna finns i kommundelarna Järna, Hölö-Mörkö och Vårdinge och Enhörna. I Luna Kulturhus har Berättarministeriet i samarbete med Södertälje kommun startat sin första skrivarverkstad. Torekällberget med friluftsmuseum och stadsmuseum svarar också för Biologiska museet och kommunens kulturmiljövård. Kulturskolan erbjuder barn och ungdomar frivillig undervisning i estetiska ämnen. En ny verksamhet, El Sistema, har startat SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 5

290 Kulturprogram ges på egna och andra scener i kommunal regi och i samarbete med andra. Stadsscenen Estrad med Trombon och tillhörande konferensutrymmen är nyrenoverade och sammanbyggda med stadshuset. Bidrag ges till ideella föreningar och organisationer. Bidrag ges bl.a. för ungdomsaktiviteter, kulturverksamhet (tex teatergruppen Oktober, Järna kulturhus) samt drift av sport- och fritidsanläggningar. Kommunala idrottsanläggningar utgörs av idrottsplatser, sporthallar och anläggningar för olika slag av spontanidrott. Bland de senare kan nämnas motionsspår mindre bollplaner för olika aktiviteter. En särskild centralt placerad anläggning finns för skateboard. Kommunens skolgymnastiksalar hyrs ut till föreningar och allmänhet på kvällstid och på helger. Särskilda avtal med bolag och andra organisationer kompletterar anläggningsutbudet med ishallar, fotbollsarena, bollhall och äventyrsbad/simhall. På motsvarande sätt har kulturutbudet kompletterats med bl.a. scenkonst. Det finns nio fritidsgårdar mötesplatser för unga som är i konstant utveckling. En är föreningsdriven men får visst kommunalt stöd och en drivs av Telge Hovsjö AB med kommunal finansiering, reglerat i avtal. Fritidsverksamhet för personer med funktionsnedsättning är väl utvecklad och har tillgång till friluftsgården Gillberga vid Malmsjön. Flera friluftsbad varav de större med camping är utarrenderade. Närhet till hav, insjö, och natur ger stora möjligheter till spontant friluftsliv. Småbåtshamnar är utarrenderade eller annars privata. Tom Tits Experiment är Sveriges största vetenskapsmuseum med över 400 pedagogiskt utformade experiment inom teknik och naturvetenskap. Tom Tits drivs som ett kommunägt bolag inom Telge koncernen. Ett rikt föreningsliv bidrar med omfattande och varierad verksamhet till kommunens kultur- och fritidsutbud. Idrott på hög nivå bedrivs bl.a. inom ishockey, basket, fotboll, simsport, volleyboll och orientering. Tyresö kommun Var du än befinner dig i Tyresö har du natur, kultur, skärgård, bad och storstad inom räckhåll. Tyresö kommun ligger cirka en och en halv mil sydost om Stockholm och har nästan invånare och småföretag. Kollektivtrafiken är väl utbyggd och via motorvägen når man Stockholm på 20 minuter. Tyresö är en kommun med goda förutsättningar att ge invånarna en innehållsrik fritid. Kultur Kulturskolan har drygt 800 elever inom musik, dans, bild eller teater. Det finns ett huvudbibliotek i Tyresö centrum samt två filialer i Tyresö strand och Trollbäcken. Konsthallen med tillhörande bildverkstad med tonvikt på svensk samtidskonst finns vid biblioteket. Bidrag ges till kulturföreningar och för kulturevenemang samt kulturstipendier till kulturellt verksamma personer i kommunen. Biografen Forellen i samdrift med Tyresö filmförening. Fritid I Tyresö finns ett rikt föreningsliv. Över 200 föreningar har verksamhet inom kommungränsen. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 6

291 Inom Alby naturreservat ligger Alby friluftsgård. Naturområdet vid Albysjön öster om Krusboda är centrum för friluftslivet i Tyresö. Alby är ett närrekreationsområde med friluftsgård, motionsslingor, friluftsbad, värdefull natur och mycket mera. Samlingslokaler för olika verksamheter finns i Föreningsgården Kvarnhjulet, Forellaulan, Alby friluftsgård och kommunens skolor. Tyresövallen ligger i Bollmoradalen mellan Tyresö centrum och simhallen. Tyresövallen bildar tillsammans med ishallen, simhallen och Bollmorahallen ett sammanhängande idrottsområde i praktiskt närhet till centrum. Anläggningen har tre gräsplaner. Tyresö simhall drivs av Medley på uppdrag av Tyresö kommun. I Vid Trollbäckens idrottsplats finns en ishall, tre gräsplaner samt en friidrottsanläggning. Det finns sju stora idrottshallar i Tyresö varav Tyresöhallen är en evenemangshall med publikkapacitet för 800 personer. Ridanläggningen på Fårdala gård ägs av kommunen. Ett nytt stall byggdes 1989 för 54 hästar. Tyresö Ryttarförening disponerar anläggningen av kommunen för sin verksamhet och står för drift och underhåll. Därutöver finns en rackethall, sex gym, två minigolfbanor och en 18-hålsgolfbana. Befintliga fritidsgårdar är Nyboda fritidsgård, Bergfotens fritidsgård, Träffpunkterna Strand, Kringlan och Krusboda SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 7

292 BEFOLKNINGSSTATISTIK Totala antalet invånare Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Antal invånare mellan år Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö ,10% 8,80% 8,91% 8,30% 10,00% 8,80% 10,40% Kommentar: Översta raden återger det totala antalet i kategorin år. Undre raden visar den procentuella andelen i jämförelse med totala antalet invånare. Antal invånare mellan 7-19 år Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö ,80% 16,20% 17,05% 15,10% 19,00% 15,90% 18,70% Kommentar: Översta raden återger det totala antalet i kategorin 7-19 år. Undre raden visar den procentuella andelen i jämförelse med totala antalet invånare. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 8

293 BOTKYRKA NYNÄSHAMN NÄS HANINGE DD J SALEM Dc DE SöDERTÄLJE _ J h j::: :N N HUDDINGE A " P I rl A r AL A ~ NSAL~ SöDER ~ÖDER ÄLJE ÄLJ[ TYRESÖ TYRESö BOT~YRKAHA~INGEHUDDINGE BOr~YRKAHA NYKVARN NYNÄSH I:lOT~ R K. A NYN N r 'SHAMt-; SHAMN Befolkningsförändring sedan , , ,7% l <~ % o Botkyrka Haninge HUddinge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 9

294 1. IDROTTSANLÄGGNINGAR 1.1 Aktivitetsytan idrottsanläggningar (kvm) inomhus per 1000 invånare Botkyrka: Detta inkluderar en sporthall som togs i bruk 1/12 och en ishall som lades ner 10/3 Tyresö: Inkluderar idrottshallar, minst 38x18. Tyresö: Inkluderar gymnastiksalar, idrottshallar, ishallar och ridhus. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 10

295 Aktivitetsytan (kvm) bollplaner (icke konstgräs) per 1000 invånare Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Bollplanerna är inte konstgräs utan gjorda av grus eller gräs. Botkyrka: Detta inkluderar en grusplan som var grusplan tom augusti och sen blev konstgräsplan från och med oktober. Tyresö: 1 gräs, 2 grus Haninge: Två planer avstängda pga nybyggnation av skolor och konstgräsplaner (ej tagna i bruk 2011) 1.2 A Aktivitetsyta (kvm) bollplaner (ej konstgräs) per 1000 invånare Kommentar: Grusplaner SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 11

296 Indelning efter storlek av bollplaner i konstgräs 11-mannaplaner Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö mannaplaner Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Botkyrka: Ytterligare en konstgräsplan har anlagts. I Huddinge beror nedgången på grund av befolkningsökning. Nynäshamn: Förändringen mellan 2010 och 2012 är helt avhängig kommunens befolkningsökning. I Nynäshamn finns endast 11-mannaplaner. Tyresö: Under 2014 läggs två grusplan om till konstgräs, en 11-manna och en 7:manna. Salem: Ökning för 2011 kommer av att näridrottsplatser räknats in som femmannaplaner 1.2 B Aktivitetsyta (kvm) konstgräs per1000 invånare SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 12

297 1.3 Tillgång till istid för allmänheten på konstfrusna banor per vecka och under säsong Kommentar: Beräkning är gjord på antal öppettimmar/vecka för allmänheten på konstfrusen bana per 1000 invånare. Totalt antal öppna veckor på ett år. Resultat 2012: Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Tim/inv 0,3 0,6 10 0,3 0,5 16,6 21,3 Veckor Kommentarer: Tyresö: Omfattar antal timmar under säsong. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 13

298 1.4 Frekvens av allmänhetens årsbesök i simhall per invånare år 2012 Kommentar: I figur är gymbesök medräknat, däremot framgår ej besök från skolor och föreningar. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 14

299 2. BIBLIOTEK 2.1 Öppettimmar per år och per 1000 invånare Kommentar: Beräkningen visar antal öppettimmar på folkbibliotek inklusive tillhörande filialer under åren Figuren inkluderar även när biblioteken enbart har tidningsrummen öppna samt bokbussens öppettider (ej körtid). Nynäshamn: Nyckeltalen innefattar 1 huvudbibliotek, 2 filialer och en kulturbuss. Botkyrka: Inklusive meröppet på Vårsta bibliotek SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 15

300 2.2 Utlåning per invånare Kommentar: Beräkningen avser folkbibliotekens utlån av böcker, tidskrifter och AV-media. Skol- och lån vid sjukhusbibliotekslån medräknas ej. Webblån ingår. Utlån fördelat på kön Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Kvinnor Män Nynäshamn: Uppgifter saknas. Tyresö har ej utlån fördelat på kön mätbart däremot är besökarna 70% kvinnor 30 % män SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 16

301 2.3 Frekvens av antalet besök per invånare Kommentar: Med besök avses det sätt respektive kommun registrerar besökare. Jämförbarheten är därför låg. Placeringen av räknaren och andra aktiviteter och arrangemang i bibliotekslokalerna har betydelse. Webbesök ingår med uppgift i procent. Ett besök = en registrering. Frekvens av antal besök per invånare samt andelen (%) via webben år Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Besök 9,2 7,4 4,7 6,1 11,6 8,7 7,4 Via web 38% 13% 38% 48,5% 41% 9,3% 29% Haninges besök avser fysiska besök, besök via webben samt besök i OPAC Salem: Antalet webbesök är högt p g a en flerårig satsning på en väl utvecklad web. I Huddinge märks inte den ökade besöksfrekvensen på grund av befolkningsökningen. Antalet besökare på bibliotekens hemsida har ökat med 21 %. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 17

302 2.4 Kommuners ekonomiska satsning på inköp av media. Mediakostnad/utfall i kr/invånare Kommentar: Med media avses böcker, tal- och kassettböcker, språkkurser, tidskrifter, video, CD-skivor etc. Mediainköp med hjälp av ex statliga bidrag är ej medräknade. Mediakostnad i kronor per invånare samt antal bibliotek Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Kr per inv Antal bibliotek Nynäshamn: Mediakostnaden har ökat mellan 2010 till Huvudorsaken är ett inköpsstopp under 2010 som påverkade årsvärdet nedåt under Salem: För 2010 och 2011 har även mediainköp via statsbidrag räknats in, vilket ger en för hög siffra. Detta relateras till invånarantalet, färre antal invånare desto högre siffra. Ett visst grundutbud behöver finnas oavsett kommunstorlek. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 18

303 2.5 Antal besök till biblioteken fördelat på 2012 års öppettimmar i jämförelse med Kommentarer: Värdet inkluderar webbesök i kommunerna. Nynäshamn: I siffrorna från 2011 är ej webbesöken inräknade Antal besök fördelat på antal årsarbetare Kommentarer: Värdet inkluderar webbesök i kommunerna Nynäshamn: Vanliga besök inklusive kulturbussen. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 19

304 3. FRITIDSGÅRDAR 3.1 Fritidsgårdars årsöppettimmar fördelat på antalet ungdomar mellan 13-19år Kommentar: Årsöppettimmarna avser öppen verksamhet på dagar, kvällar och helger. Även öppna föreningsdrivna fritidsgårdar med kommunalt bidrag är medräknade. Årsöppettimmar samt antal fritidsgårdar Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Öppettim 1,1 1,8 1 1,4 1,6 1 2,39 Antal gårdar Kommentarer: Jämförbarheten både inom och mellan kommunerna är låg. Botkyrka: Ungdomens Hus vänder sig till åldersgruppen år för fritidsverksamheten och är ej medräknad fr.o.m Tyresö: Fritidsgårdarna är för åldern är förutom Café Bonza som är för ålder år. Måttet redovisar årsöppettimmar för åldern år, Café Bonza är ej medräknad.. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 20

305 3.2 Fritidsgårdens besökare/antalet invånare i ålder år Kommentar: Besökare avses de som kommer till fritidsgårdens öppna verksamhet. Skolfritid, besökare till bokade replokal samt inskriven verksamhet är inte inkluderat. Antal totala besök samt besök fördelat på kön (%) Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Besök ,2 5, ,4 35 Flickor 36 31, ,2 65 Pojkar 64 68, ,8 35 Jämförbarheten både inom och mellan kommunerna är låg. Botkyrka: Ungdomens Hus vänder sig till åldersgruppen år för fritidsverksamheten och är ej medräknad fr.o.m Nynäshamn redovisar en något minskad besöksfrekvens. Noteras bör att beräkningssätten varierar mellan kommunens fritidsgårdar. Tyresö: Antal besök gäller ålder år. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 21

306 3.3 Bruttokostnad (kr) fördelat på invånare mellan år Kommentar: Bruttokostnader är personal, lokaler, kapitaltjänst och övrig drift. Driftbidrag för att driva fritidsgårdar medräknas. Endast kostnader som hänförs till den öppna och traditionella verksamheten medräknas, vilket betyder att t ex kostnader som kan hänföras till skolfritiden (dagtid) inte skall tas med. Inga statliga bidrag är medräknade. Bruttokostnad (kr) samt andel lokalkostnad (%) Kommun Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Lokaler Botkyrka: Ungdomens Hus vänder sig till åldersgruppen år för fritidsverksamheten och är ej medräknad fr.o.m Nynäshamn: Två mobila fritidsledare tillkom 2012 så nyckeltalet ökade kraftigt. Nynäshamns av tradition relativt låga värde beror sannolikt på faktorer som mindre personalbemanning och mindre driftbudgetar än övriga södertörnskommuner. I Nynäshamn finns idag nästan enbart kvällsanställd personal, små driftsmedel samt ofta inga medel avsatta för fortbildning eller utveckling. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 22

307 3.4 Antal besök per totalt antal öppettimmar år 2012 Antal besök per totalt antal öppettimmar år 2012 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 13 9,5 9,5 3,7 8 12,5 3,73 Botkyrka: Ungdomens Hus vänder sig till åldersgruppen år för fritidsverksamheten och är ej medräknad fr.o.m SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 23

308 3.5 Antal besök per årsarbetare 2012 Antal besök per årsarbetare 2012 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Botkyrka: Antalet besök per årsarbetare går ej att beräkna då verksamheten till stor del sker i föreningsdrift. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 24

309 4. FÖRENINGSSTÖD Med föreningsbidrag avses bidrag utbetalade för ungdomsverksamhet enligt generella regler. Totalt bidrag minus intäkter som föreningarna betalt för sin ungdomsverksamhet (i huvudsak lokalhyror) ungdomsverksamhet. Ej kulturbidrag, projektbidrag eller andra punktbidrag. 4.1 Föreningsbidrag (kr) netto/invånare Kommunindelning efter åldersgrupper Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Ålder Aktivitetsstöd (kr netto), fördelning kön (%) samt nolltaxa Kommun Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Bidrag Flickor Pojkar Nolltaxa I tabellen anges även föreningskostnad/hyrd ungdomstimme i stor idrottshall. Flera kommuner har nolltaxa. Nynäshamn: Minskningen mot tidigare är helt avhängigt en tidigare felbokföring där intäkterna inte dragits av i tillräcklig utsträckning. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 25

310 4.2 Antal bidragsberättigande deltagartillfällen för barn och ungdomar/invånare Kommentar: Deltagartillfällen (besök) är uppgifter som föreningarna redovisar till respektive kommun enligt lokalt satta regler. Detta gäller åldern 7-20 år Nynäshamn: Något fler deltagartillfällen jämfört med 2011 beroende på att tre nya föreningar tillkommit under Stödet vänder sig endast till föreningar med verksamhet för 7-20 åringar. För 7-9 åringar begränsas de bidragsberättigade aktiviteterna till en gång per vecka och i åldersgruppen år till högst två gånger per vecka. Flickor/pojkar i %. Kommun Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Bidrag 4,7 4,5 5,7 3,6 5,6 3,3 8,8 Flickor Pojkar SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 26

311 4.3 Studieförbundsbidrag brutto (kr) / invånare Kommentar: I detta nyckeltal inräknas det totala bidrag som är avsatt för studieförbunden på särskilt budgetkonto. Lokalbidrag till studieförbunden, ex. utbetalade från föreningsbidragsanslaget, ska tas med. Studieförbundsbidrag brutto (kr) / invånare år 2012 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö ,8 Botkyrka: Samma ersättning per studietimme som 2011, men ökad befolkning och minskat antal studietimmar. Huddinge: Utfall enligt budget, minskning motsvarar befolkningsökning Nynäshamn: I stort konstant värde då bidraget legat nominellt fast under många år. Ökad befolkning påverkar värdet så det minskar något över tid. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 27

312 5. MUSIK- OCH KULTURSKOLA 5.1 Nettokostnad (kr) fördelat på invånare i åldern 7 19 år Kommentar: Nettokostnad (kostnader-intäkter) är personal, lokaler, instrumentinköp och övrig drift. Inga overheadkostnader eller kostnader på andra förvaltningar är medräknade. Nettokostnad (kr) år 2012 samt andel lokalkostnad (%) Botkyrka Haninge* Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Netto Lokaler 22% 8% 11% 15% 23% 16% 19% *enbart musikskola Botkyrka: Kulturskolan har fått nya lokaler vilket resulterat i ökade lokalkostnader. I Nynäshamn ingår alla åldrar i målgruppen för Kulturskolans verksamhet. Kulturskolan har ökat kostnaderna för personal men minskat för drift. Även målgruppen har minskat något, men kostnaderna har ökat något totalt sett varför även nyckeltalet ökar jämfört med SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 28

313 5.2 Elever i kulturskolan per invånare i åldern 7-19 år Visar hur många i åldersintervallet som kommunerna erbjuder plats i kulturskola. Beräkning av elever är antal under vårtermin + antal under hösttermin delat med två. Återkommande schemalagd aktiv räknas också. Andel ungdomar mellan 7-19 som avser kulturverksamhet samt kön (%) Kommun Botkyrka Haninge* Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Andel ,4 6, Flickor Pojkar *enbart musikskola I Nynäshamn ingår alla åldrar i Kulturskolans målgrupp. Elevantalet utgör 14% av 7-19 åringarna. Även äldre elever kan ingå i elevvolymen. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 29

314 6. RÄKENSKAPSSAMMANDRAG 6.1 Räkenskapssammandrag netto för Kultur & Fritid kr/invånare Botkyrka, Södertälje och Tyresö visar enligt diagrammet största nettokostnaderna för kultur och fritid. Andelen nettokostnad av all verksamhet toppas av Botkyrka, Nynäshamn och Haninge. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län 2090 Riket 2329 Större städer 2672 Netto avser bruttokostnad externa intäkter. Källa: SCB Andel av all verksamhet % 2012 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 5,20 3,90 3,90 4,80 3,80 4,40 4,70 Stockholms län Riket Större städer 4,7% 4,4% 5,7% Källa: SCB OBS: Avser 2011 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 30

315 7. KVALITETSJÄMFÖRELSE Nedan visas diagram och tabeller på nöjd medborgarindex för idrott, kultur och fritid. De värden som visas är baserat på ett index från Mätningarna görs vartannat år. Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI), med frågor om kommunen som en plats att bo och leva i. Helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index (NMI) med frågor om kommunens olika verksamheter. 7.1 Nöjd Medborgar Index Idrott Definition: Medborgarnas bedömning av kommunens idrottsverksamhet, skala Källa SCB:s medborgarundersökningar genomförda våren SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 31

316 7.2 Nöjd Medborgar Index - Kultur Definition: Medborgarnas bedömning av kommunens kulturverksamhet, skala Källa SCB:s medborgarundersökningar genomförda våren SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 32

317 7.3 Nöjd Region Index - Fritid Definition: Medborgarnas bedömning av kommunens fritidsutbud, skala Källa SCB:s medborgarundersökningar genomförda våren Kommentar: Det var en del förändringar i frågeställningarna i SCB:s mätningar mellan åren. Detta påverkar utfallet och visar ett annat resultat år 2011 i jämförelse med 2009 för samtliga kommuner. De kommuner som inte har resultat med för år 2009, var ej med i undersökningen det året. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 33

318 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Äldreomsorgsnämnden 21 november Paragraf Diarienummer AN-2013/ Verksamhetsplan 2014 för Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens beslut 1. Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2014 och överlämnar den till kommunstyrelsen.2. Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens förslag till budget för 2014 som uppgår till 620,8 miljoner kronor.3. Äldreomsorgsnämnden godkänner en uppräkning av samtliga priser för utförda prestationer med två procent för Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens förslag till investeringsbudget som uppgår till 14 miljoner kronor.paragrafen förklaras omedelbart justerad.(s) och (V) deltar inte i beslutet. Sammanfattning Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat ett förslag till verksamhetsplan inklusive budget för äldreomsorgsnämnden avseende Förslaget bygger på gällande lagar och föreskrifter samt mål, uppdrag och prioriteringar vilka har beslutats av kommunfullmäktige. Planen följer kommunens målbild för Nämnden har utarbetat ett antal nämndmål som tydliggör kärnverksamheten inom nämndens ansvarsområde. Planen innehåller också ett antal åtaganden för 2014 som pekar på viktiga utvecklingsområden.budgeten uppgår till 620,8 miljoner kronor för året Volymökningarna har kunnat finansieras inom budgetramen. Antalet äldre över 65 år prognostiseras till personer vid årets slut Överläggning I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M), Karl Henriksson (KD), Marie Fors (S), Per Olding (C), Ulf Langlet (V), Marianne Broman (MP), Elisabeth Bern, lokalintendent. Efter detta förklaras överläggningen avslutad. Protokollsanteckningar Marie Fors (S) lämnar protokollsanteckning för sitt parti. Se bilaga till detta protokoll. Suppleantyttrande Marianne Broman (MP) lämnar suppleantyttrande för sitt parti. Se bilaga till detta protokoll. Beslutet delges Kommunstyrelsen

319 Äldreomsorgsnämnden Protokollsanteckning Ärende 4 - Verksamhetsplan 2014 Vi ser att nuvarande politiska ledning systematiskt fortsätter minska resurserna till äldreomsorgen. Det gör att vi känner stor oro får hur vi ska kunna leva upp till vårt ansvar att ge god och kvalitativ vä!f!ird till äldre. Vi ser litet eller inget utrymme får att stärka och utveckla kvaliten i äldreomsorgen trots att vi vet att behoven finns. I verksamhetsplanen ser vi inga politiska visioner får äldreomsorgen. När Mål och budget behandlades i kommunfullmäktige hade vi ett annat fårslag. Vi anser fårstås att det skulle ha varit utgångspunkten får nämndens verksamhetsplan För socialdemokraterna Marie Fors

320 Huddinge kommun Äld reomsorgsnäm nden Protokollsanteckning - suppleantsyttrande Ärende 4 - Verksamhetsplan 2014 för äldreomsorgsnämnden När Mål- och Budget behandlades i kommunfullmäktige hade vi ett annat förslag. För Miljöpartiet är det självklart att ge de som byggt upp vårt samhälle en värdig ålderdom. Våra äldre har rätt till hög kvalitet i service och boende. Miljöpartiet tillförde därför i sin budget 2 miljoner kronor utöver majoriteten för att förbättra personalens möjligheter att göra ett bra jobb. Inom äldreomsorgen arbetar många vardagshjältar som uträttar stordåd varje dag. För att förbättra kvaliteten och öka personalens möjligheter att utföra ett bra arbete satsar Miljöpartiet på kompetensutveckling. God hälsa, social samvaro och stimulerande aktiviteter är viktigt för att uppleva mening och sammanhang. Omsorgen av de äldre ska innebära livskvalitet, kontinuitet och trygghet. Med ett geriatriskt team vill vi skapa trygghet, ge ökad självständighet och reducera risker för återinläggning, efter en eventuell sjukhusvistelse. Med goda insatser kan även eventuella korttidsboenden undvikas. Det geriatriska teamet ska vara en särskild biståndsbedömd insats. Upplevd ohälsa och otrygghet hos äldre varierar stort mellan olika kommundelar, en viktig kunskap för biståndsbedömarna. Huddinge kommun har också ett högt antal fallskador, vilket Händige Fixaren kan förebygga. Vi önskar att möjligheten att utöka Händige Fixarenfunktionen undersökas. Kommunens förmåga att locka till sig personal beror till stor del på hur bra arbetsgivare vi är. Här finns mycket att göra och arbetet kan förbättras på en rad punkter. Personal i äldreomsorgen i Huddinge känner arbetsrelaterad stress, sjukdomsdagarna har ökat. En skattesänkning är aviserad av majoriteten motsvarande 25 kr/månad för en normalinkomsttagare. Lite pengar för ett normalhushåll, men pengar som skulle kunna göra mycket gott i kommunal verksamhet. Äldreomsorgsnämnden står inför stora förändringar. Nya föreskrifter från Socialstyrelsen och kommunalisering av hemsjukvården är några av de förändringar som påverkar nämndens verksamheter. Socialstyrelsen meddelade i september 2013 att de nya demensföreskrifterna träder i kraft under 2015 istället för vid årsskiftet Men förberedelsearbete inför införandet pågår i både biståndskansliet och kommunens äldreboenden. Den äldre ska känna sig trygg i att äldreomsorgen präglas av tydligt kvalitetsfokus oavsett om hen har valt en privat eller kommunal utförare. Chefsrollerna ska tydliggöras för att förstärka kvalitetsarbetet. Nya tekniska hjälpmedel för äldre ska användas i syfte att kvalitetssäkra äldreomsorgens samtliga 1;;~«L- Marianne Broman Miljöpartiet

321 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (4) HANDLÄGGARE Christina Löfberg christina.lofberg@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Verksamhetsplan 2014 för äldreomsorgsnämnden Förslag till beslut 1. Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2014 och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens förslag till budget för 2014 som uppgår till 620,8 miljoner kronor. 3. Äldreomsorgsnämnden godkänner en uppräkning av samtliga priser för utförda prestationer med två procent för Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens förslag till investeringsbudget som uppgår till 14 miljoner kronor. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat ett förslag till verksamhetsplan inklusive budget för äldreomsorgsnämnden avseende Förslaget bygger på gällande lagar och föreskrifter samt mål, uppdrag och prioriteringar vilka har beslutats av kommunfullmäktige. Planen följer kommunens målbild för Nämnden har utarbetat ett antal nämndmål som tydliggör kärnverksamheten inom nämndens ansvarsområde. Planen innehåller också ett antal åtaganden för 2014 som pekar på viktiga utvecklingsområden. Budgeten uppgår till 620,8 miljoner kronor för året Volymökningarna har kunnat finansieras inom budgetramen. Antalet äldre över 65 år prognostiseras till personer vid årets slut Beskrivning av ärendet Äldreomsorgsnämnden har att besluta om en verksamhetsplan inklusive budget för år I november 2013 ska nämndens beslut om kommande års verksamhetsplan överlämnas till kommunstyrelsen. Verksamhetsplanen är det dokument som beskriver hur nämnden, utifrån lagar och föreskrifter samt av kommunfullmäktige givna förutsättningar med mål och budget, ska bedriva verksamheten under det kommande året. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB aldreomsorg@huddinge.se

322 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (4) Verksamhetsplanen utgör därmed grunden för nämndens styrning av verksamheten. Med utgångspunkt från nämndens verksamhetsplan kommer förvaltningens enheter att vid årets början utarbeta arbetsplaner där arbetssättet för hur personalen kommer att lägga upp arbetet beskrivs. I verksamhetsplanen finns också förslag till budget, investeringar samt priser för verksamhetsåret Förvaltningens synpunkter Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat ett förslag till verksamhetsplan för äldreomsorgsnämnden Förslaget har sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut om mål och budget för 2014 och den målbild som gäller i kommunen. Målbilden innehåller två övergripande mål, Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling, och två strategiska mål, Attraktiv arbetsgivare och Sund ekonomi. Med utgångspunkt från målbilden, gällande lagar och föreskrifter har äldreomsorgsnämnden formulerat ett antal nämndmål som tydliggör kärnuppdraget. För varje nämndmål finns mått, senaste resultat samt etappmål för Mått och etappmål används för att följa upp verksamheten, vilket sker i delårsrapport 1 och 2 samt i verksamhetsberättelsen då även graden av måluppfyllelse bedöms. Till varje nämndmål finns en redogörelse för de viktigaste åtgärderna och aktiviteterna som ska genomföras under Även åtgärder med anledning av fullmäktiges generella uppdrag och nämndens prioriteringar finns beskrivet under lämpligt mål. Varje nämndmål avslutas med åtaganden för I planen framgår vilka mål, mått och åtaganden som är riktade till all verksamhet, det vill säga både externa utförare och utförare i egen regi, samt vilka mål, mått och åtaganden som enbart avser förvaltningen. Det strategiska målet Effektiva processer har tagits bort ur kommunens målbild för 2014, samtidigt poängteras vikten av att ha ett processorienterat synsätt i all verksamhetsutveckling. Därför finns nämndens mål och mått från Effektiva processer kvar i verksamhetsplanen. Mått inom för väl fungerande verksamhetsprocesser återfinns under målet Nöjda invånare. Nämndmålet väl fungerande styrnings- och uppföljningsprocesser återfinns under Hållbar samhällsutveckling och kostnadseffektiva tjänster av god kvalitet finns under Sund ekonomi. I Mål och budget 2014 finns ett generellt uppdrag Förbättrade livschanser för barn och unga. Uppdragets karaktär och innebörd ligger utanför äldreomsorgsnämndens ansvarsområde. Förvaltningen föreslår att nämnden väljer att avstå från att planera och genomföra aktiviteter riktade till barn och unga, även om det är ett viktigt område.

323 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (4) I verksamhetsplanen presenteras nämndens verksamhetsidé. Förvaltningen föreslår en mindre ändring där några ord byts ut enligt nedan: De äldre i Huddinge kommun som har ett beslut om äldreboende eller hemtjänst ska ges inflytande över och delaktighet i hur de beviljade insatserna ska utföras. Alla beslut ska så långt som möjligt anpassas efter den enskildes individuella förutsättningar, önskemål och behov. Personalen Medarbetare och chefer verkar för att kunderna boende och hemtjänstkunder ska uppleva trygghet i sin vardag och lägger stor vikt vid kontinuitet och respektfullt bemötande. Kunderna De ska också uppleva god kvalitet i mötet med oss och rättssäker handläggning. Äldreomsorgsnämndens vision är att de äldre invånarna Huddinges äldre invånare ska kunna LEVA LIVET LIVET UT. Budget 2014 Budgeten uppgår till 620,8 miljoner kronor för året Volymökningarna har kunnat finansieras inom budgetramen. Antalet äldre över 65 år prognostiseras till personer vid året slut Nämnden har erhållit fyra miljoner kronor genom en riktad satsning från kommunfullmäktige. Två miljoner kronor har riktats för att förstärka kvaliteten på äldreboenden och ytterligare två miljoner kronor har riktats till Socialstyrelsens nya föreskrifter för att utöka antalet biståndshandläggare som kan arbeta med föreskrifterna. I enlighet med fullmäktiges beslut om mål och budget 2014, finns i förslaget till budget för äldreomsorgsnämnden effektiviseringar motsvarande 0,36 procent av budgetutrymmet. Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Christina Löfberg Utvecklingsledare

324 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (4) Bilagor Bilaga 1: Verksamhetsplan för socialnämnden 2014 Beslutet delges Kommunstyrelsen

325 ÄN-2013/470 Verksamhetsplan 2014 för äldreomsorgsnämnden Social- och äldreomsorgsförvaltningen/kvalitetsenheten NOVEMBER 2013

326 Innehåll Prioriteringar för året... 3 Ansvarsområde... 5 Verksamhetsidé... 5 Kommunens vision... 5 Ett hållbart Huddinge mål Äldreomsorgsnämndens mål och resultat... 8 Nöjda invånare... 8 Hållbar samhällsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Ekonomi Processorientering Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal Organisation Lokalförsörjningsplan

327 Prioriteringar för året Äldreomsorgsnämndens prioriteringar 2014 Kvalitet i fokus Den äldre ska känna sig trygg i att äldreomsorgen präglas av ett tydligt kvalitetsfokus oavsett om hon eller han valt en extern eller kommunal utförare. Äldreomsorgsnämnden ska utveckla arbetet med äldreomsorgsinspektörerna för att säkerställa att samtliga äldreboenden erbjuder vård och omsorg av hög kvalitet. Chefsrollerna ska tydliggöras för att förstärka kvalitetsarbetet. Nya tekniska hjälpmedel för äldre ska användas i syfte att kvalitetssäkra äldreomsorgens samtliga verksamheter. Anhörigvårdarna ska ges stöd och hjälp och ses som en viktig resurs i omsorgsarbetet. 1 Under 2014 kommer äldreomsorgsinspektörerna fortsätta arbetet med att följa upp kvaliteten inom kommunal regi och av externa utförare. Av nämndens uppföljningsplan framgår vilka uppföljningar som ska genomföras och vilka metoder som används. Resultatet av samtliga uppföljningar presenteras i Kvalitetsguiden på kommunens webbplats. Äldreomsorgsnämndens nyinrättade kvalitetspris delas ut under Seniorveckan Förvaltningen har tagit fram en generell chefsroll utifrån uppdragen som ledare och arbetsgivarföreträdare. Under 2014 kommer åtgärder vidtas för att skapa ett hållbart och utvecklande ledarskap. Förvaltningen avser att ta del av Hjälpmedelsinstitutets resultat vad gäller Teknik för äldre, och under 2014 ta fram förslag på vad som kan användas för att vidareutveckla äldreomsorgens verksamheter. Anhöriga kommer under 2014 att ges möjlighet att delta i olika cirklar och aktiviteter som ett led i att stödja dem i deras vardag. Det kommer även ges utökad möjlighet till individuellt stöd i form av samtal, hjälp att kontakta vårdgivare och andra myndigheter. Profilboende som möter de äldres behov Äldreomsorgsnämnden ska tydligare profilera sina boenden. Möjligheterna för profilboenden med specialinriktningar för exempelvis multisjuka, äldre som lider av psykisk ohälsa samt ett mobilt demensteam ska utredas för att säkerställa att alla äldre, oavsett behov, får den hjälp och det stöd de har rätt till. 1 Förvaltningen kommer fortsätta arbetet med utredning av behov av olika former av profilboenden samt undersöka vilka profilboenden som finns i Södertörnskommunerna och i södra Stockholm. På varje demensboende kommer arbetet med utbildning och implementering av BPSD 2 - registret att fortsätta. Utvecklingsarbetet sker med utgångspunkt från de team som arbetar kring de boende. Reformer inom äldreomsorgen Äldreomsorgsnämnden står inför stora förändringar. Nya föreskrifter från Socialstyrelsen och kommunalisering av hemsjukvården är några av de förändringar som påverkar nämndens verksamheter. Nämnden ska implementera de nya föreskrifterna från Socialstyrelsen och förbereda kommunaliseringen av hemsjukvården med fokus på att erbjuda Huddinges äldre högsta möjliga kvalitet i vården och omsorgen. 1 Socialstyrelsen meddelade i september 2013 att de nya demensföreskrifterna träder i kraft under 2015 i stället för vid årsskiftet Biståndskansliet har påbörjat arbetet med förberedelser inför införandet av föreskrifterna, och kommer under 2014 att fortsätta detta arbete. Även vid kommunens äldreboenden kommer förberedelsearbete att ske under Projektet inför den planerade kommunaliseringen av hemsjukvård 2015 har avslutats utan att ha slutförts. Det pågår diskussion tillsammans med landstinget om ett eventuellt pilotprojekt för ett fåtal kommuner i länet. 1 Texten är hämtad från Mål och budget Beteendemässiga och psykiska symtom samt konfusion vid demenssjukdom, ett nationellt kvalitetsregister hos Socialstyrelsen. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 3

328 Generella uppdrag 2014 Arbetslinjen i fokus Varje människas vilja och förmåga att arbeta ska tas tillvara. Både den som saknar jobb och samhället i stort gynnas av att fler arbetar. Arbetslinjen ska vara vägledande i alla verksamheter i kommunen. Samtliga nämnder ska under 2014 var och en inom sitt ansvarsområde prioritera insatser som bidrar till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Nämnderna ska aktivt medverka till att fler ungdomar och vuxna ges möjlighet till sysselsättning genom 150 Huddingejobb samt via feriepraktikplatser och yrkesintroduktionsanställningar. 1 Äldreomsorgen erbjuder placering för en stor andel av försörjningsstödstagarna i kommunen, både ungdomar och vuxna. Det sker i ett nära samarbete med Arbete och försörjning inom socialnämnden, där medel och insatser finns bland annat för Huddingejobben. Verksamheten tar också emot feriepraktikanter, kulturungdomar, praktikanter från gymnasieskolor och studenter från högskolor. Förberedelser och planering inför satsningen på yrkesintroduktionsanställningar sker också i samarbete med Arbete och försörjning. Smartare arbetssätt Samtliga nämnder ska under 2014 aktivt arbeta med effektivisering av processer och systematiskt söka samordning och förenkling av administrativa rutiner. Effektiviseringskravet på 0,36 procent ska i första hand genomföras genom detta arbete. E-tjänster och annat IT-stöd ska underlätta nämndernas administrativa arbete. Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till att nämnderna arbetar med kommunens kärnuppdrag på ett så effektivt sätt som möjligt. 1 I nämndens arbete med ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ingår att kartlägga och effektivisera viktiga processer i verksamheten. Under 2014 fortsätter implementering och utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet och effektiviseringar i form av smartare arbetssätt kommer att identifieras. Fokus kommer bland annat att vara på gemensamma rutiner och hantering av avvikelser och synpunkter. Förvaltningens verksamhetsutveckling med IT kommer under 2014 till stor del utgå från förvaltningens hörnsten 3 kring e-förvaltning och kommunens gemensamma e-strategi. Arbete kring nytt verksamhetssystem fortsätter och syftet är att uppnå effektivare processer internt i organisationen men också i relation till invånarna. Biståndskansliet kommer under 2014 att arbeta för att upprätthålla att alla beslut är uppföljda, vilket innebär att varje person har rätt insats efter behov. Detta leder till samhällsekonomiska fördelar och ger den enskilde ett rättssäkert beslut. Social- och äldreomsorgsförvaltningens hörnstenar Förvaltningens ledningsgrupp har identifierat fyra hörnstenar i det strategiska arbetet. Syftet med hörnstenarna är att förvaltningen ska kunna arbeta samlat och långsiktigt med de strategier som behövs för att verksamheterna ska kunna leverera bästa möjliga tjänster till Huddinge kommuns invånare. Arbetet har pågått i drygt två år och började med att ledningsgruppen hade en framtidsworkshop tillsammans med Kairos Future 4. Förvaltningens chefer har varit involverade i arbetet. De fyra hörnstenarna är: ledarskap kund- och brukarorienterat synsätt e-förvaltning mångfald De fyra identifierade hörnstenarna anger viljeinriktningen i det strategiska arbetet och beskrivningarna av varje hörnsten handlar om det önskade läget. Till varje hörnsten har ledningsgruppen formulerat ett antal framgångsfaktorer, åtgärder och därtill knutna aktiviteter. Inför varje nytt verksamhetsår ska aktivitetslistan följas upp och nya aktiviteter ska prioriteras. Arbetet under 2014 med hörnstenarna återfinns under rubrikerna kund- och brukarorienterat synsätt och e-förvaltning under Nöjda invånare. Mångfald återfinns under både Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling samt ledarskap under Attraktiv arbetsgivare. 1 Texten är hämtad från Mål och budget Under nästkommande rubrik finns en kort redogörelse för förvaltningens hörnstenar. 4 Kairos Future är ett internationellt forsknings- och managementkonsultbolag med fokus på omvärldsanalys och strategi. 4 VERKSAMHETSPLAN 2014

329 Ansvarsområde Äldreomsorgsnämnden ska inom Huddinge kommun ansvara för följande uppgifter rörande äldre människor samt för personer, som utan att tillhöra gruppen äldre människor har behov av stöd och hjälp och där behovet har sin grund i att personen i fråga har drabbats av en så kallad åldersrelaterad sjukdom: Myndighetsutövning och insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) med undantag för försörjningsstöd samt insatser för missbrukare (5 kap. 9 socialtjänstlagen), ledningen av den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som åvilar kommunen, samt Utredning av färdtjänst enligt lagen (1997:736) och beslut enligt lagen (1997:735) om riksfärdtjänst. Äldreomsorgsnämnden ska också svara för följande uppgifter: kost- och dietfrågor inom äldreomsorgen, bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer, förvaltningen av Stiftelsen Lars Larssons fond, Stiftelsen Klara Hults fond och Stiftelsen Elin Maria Rataplangs fond, samt frågor enligt lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för hälso- och sjukvård såvitt de rör betalningsansvaret för personer tillhörande den krets som anges i 1. Verksamhetsidé Äldre i Huddinge kommun som har behov av stöd och hjälp ska garanteras en god och säker äldreomsorg. Socialoch äldreomsorgsförvaltningen arbetar förebyggande för att stödja de äldre invånarnas hälsa och välbefinnande. De äldre i Huddinge kommun som har ett beslut om äldreboende eller hemtjänst ska ges inflytande över och delaktighet i hur de beviljade insatserna ska utföras. Alla beslut ska så långt som möjligt anpassas efter den enskildes individuella förutsättningar, önskemål och behov. Medarbetare och chefer verkar för att boende och hemtjänstkunder ska uppleva trygghet i sin vardag och lägger stor vikt vid kontinuitet och respektfullt bemötande. De ska också uppleva god kvalitet i mötet med oss samt rättssäker handläggning. Äldreomsorgsnämndens vision är att Huddinges äldre invånare ska kunna LEVA LIVET LIVET UT. Kommunens vision Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Huddinges kärnvärden I Huddinges varumärkesplattform finns det fyra kärnvärden som talar om vad vi vill stå för. Kärnvärdena är den värdegrund som varumärket Huddinge vilar på, både nu och i framtiden. Mod betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 5

330 Mångfald i fokus under 2014 Äldreomsorgsnämndens verksamheter kommer under 2014 att prioritera kärnvärdet mångfald i sitt varumärkesarbete. Som stöd i mångfaldsarbetet finns en handbok som förvaltningen har tagit fram. Mångfald är en av hörnstenarna i förvaltningsledningens strategiska arbete, och ingår som en viktig del i arbetet att stärka förvaltningen som en attraktiv arbetsgivare. Mer om mångfaldsarbetet finns beskrivet under nämndmålen om bemötande och jämlikhet. Äldreomsorgsnämndens utgångspunkter De två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling är tillsammans med verksamheternas värdegrunder viktiga utgångspunkter i nämndens arbete med varumärket. Bilden av Huddinge formas i mötet mellan kommunens medarbetare och invånare. Social- och äldreomsorgsförvaltningens anställda påverkar med sitt kunnande och sitt agerande kommunens varumärke. Därför är det av stor vikt att skapa en förståelse för varumärkesarbetet hos alla medarbetare i förvaltningen. Det arbetet påbörjades under 2013 och fortsätter under hela Åtagande kring varumärkesarbetet finns under målet Attraktiv arbetsgivare. Ett hållbart Huddinge mål 2030 I Mål och budget pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Avsnittet beskriver hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit samt konkreta målsättningar att uppnå inom områdena: Ansvar för naturresurser Gemenskap och delaktighet i samhällslivet Attraktiva bostadsområden God utbildning och kreativt näringsliv Rik fritid och god hälsa. Genom arbete med mål och delmål 2014 ska nämnden sträva efter målbilden för Här beskriver vi vilka aspekter nämnden särskilt tar fasta på gällande mål 2030 i Mål och budget och hur detta återspeglas i nämndens mål, delmål och åtaganden. Huddinge fortsätter att växa. Målgruppen för äldreomsorgsnämndens ansvar, personer som är 65 år och äldre förväntas öka mer än kommunens befolkning i övrigt. Till år 2016 visar prognosen att antalet ålderspensionärer har ökat med drygt personer till nästan mot faktiskt invånarantal år 2012 på personer. Av den prognostiserade ökningen är drygt 900 personer i åldern år. Dessa kommer år 2030 att vara 80 år eller äldre, vilket innebär att behovet av vård och omsorg sannolikt börjar tillta. Att Huddinge kommer att fortsätta växa även fram till och förbi 2030 är ganska säkert. Det medför troligen att även antalet äldre kommer att växa. Trenden att vi lever allt längre gör att det sannolikt kommer vara en större andel av kommunens invånare som är ålderspensionärer. Ökningen kommer troligen även att synas tydligast i den äldsta åldersgruppen. För att kunna nå målen 2030 i ett hållbart Huddinge med en växande befolkning, pekar äldreomsorgsnämnden bland annat på vikten av fysisk aktivitet och friskvård som främjar ett långt och aktivt liv olika boendealternativ för den som blir äldre att kommunens äldreomsorg är attraktiv för kvalificerad arbetskraft att ha höga miljömässiga krav på alla utförare Information om den öppna verksamheten kommer att fortsätta att spridas till alla äldre två gånger per år genom Seniorbladet som bland annat skickas hem till alla i kommunen som är 65 år eller äldre. Den välbesökta och uppskattade Seniorveckan kommer att genomföras även 2014, där bland annat information ges om möjligheter till aktiviteter av olika slag riktat till äldre. Exempel på möjlighet till fysisk aktivitet och friskvård som finns och som det i Seniorbladet och på Seniorveckan informeras om är dans, sittande dans, boule, seniorsimning, rum med olika träningsredskap, bastu, Friskis & Svettis för seniorer. Kommunens frivilligsamordnare fortsätter att utveckla fler möjligheter för seniorer att delta i sociala sammanhang bland annat på seniorträffarna. Information om aktiviteterna finns också översatt till flera språk. Flera aktiviteter sker i samarbete med föreningslivet och näringslivet, vilket kan utvecklas ytterligare. Vid kommunens äldreboenden erbjuds fysiska aktiviteter av olika slag både i grupp och individuellt, anpassat utifrån individuella förutsättningar. Tillsammans med rehabteamet kommer fler aktiviteter att utvecklas under Vid äldreboendena finns flera trädgårdar med växter, grön- 6 VERKSAMHETSPLAN 2014

331 saker och frukt. På flera ställen har trädgårdarna växtlådor anpassade för den som är rullstolsburen. På Stortorps äldreboende planeras en ny utemiljö i samband med att nya B-huset blir klart. Under 2014 görs en inventering av intresset för ridning bland kommunens äldreomsorgskunder. Möjligheten till sponsring för att ytterligare utveckla utbudet av fysiska aktiviteter kommer också att undersökas. När nya bostadsområden planeras ska även behovet boende för äldre beaktas så att den som vill ska kunna bo kvar även när behovet av vård och omsorg ökas. Det ska också finnas alternativa boenden att flytta till för den som blir äldre och då önskar till exempel trygghetsboende med rimliga hyresnivåer. Kommunen har tidigare försökt inrätta trygghetsboende men kostnaderna blev för höga. Beslut om förstudie för ett nytt äldreboende i Segeltorp är taget och arbetet fortlöper under Intill Stuvsta station finns tankar på att bygga ett trygghetsboende. Nämnden ska verka för att fler trygghetsboenden byggs. För att kunna erbjuda vård och omsorg som av de äldre upplevs som trygg och säker är det viktigt att äldreomsorgen kan attrahera och behålla kvalificerad arbetskraft. Arbetet att utveckla kommunen till en attraktiv arbetsgivare fortsätter Inom äldreomsorgen i egen regi kommer en kompetensutvecklingsplan att utarbetas och utbildningsinsatser ska på ett ännu tydligare sätt kopplas till nämndens mål och de äldres behov. Under förutsättning att riksdagen fattar beslut om Omvårdnadslyftet så kommer förvaltningen att ansöka om medel för att kunna genomföra utbildningar och särskilt satsa på att validera och höja kompetensen bland vårdbiträden inom all äldreomsorg i kommunen. En broschyr som syftar till att tydligt visa på de positiva aspekterna med att arbeta inom äldreomsorgen ska tas fram. Förvaltningen kommer också att arbeta med hela arbetsgivarkedjan, från att skapa intresse för oss som arbetsgivare till att vi har åtgärder som gör att vi kan behålla kompetent personal. Äldreomsorgen i egen regi använder kommunens ramavtal och bidrar därigenom till att miljömässiga mål uppfylls. Andelen elbilar i verksamheten kommer att successivt öka och alla som dagligen kör bil i tjänsten ska gå utbildning i eco-driving. Köken inom äldreomsorgen kommer under 2014 att genomföra individuell KRAV-certifiering. Nämndens miljökrav på externa utförare följs upp i samband med avtalsuppföljningar. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 7

332 Äldreomsorgsnämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2014 samt nämndens verksamhetsidé. Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen mäts, senaste mätresultat, etappmål för planeringsåret samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellerna följer text där vi beskriver vilka åtgärder som planeras för året för att nå ökad måluppfyllelse. Nöjda invånare Äldreomsorgsnämndens mål och resultat I nedanstående mål- och resultattabell redovisas nämndens fyra nämndmål, Hög tillgänglighet, Gott bemötande, Hög delaktighet, Individuella tjänster av god kvalitet. Nämndmålen visar nämndens bidrag till kommunens övergripande mål om Nöjda invånare. Målgruppen är de kunder som har äldreomsorgsinsatser. För varje nämndmål finns redovisat dels kundernas nöjdhet från kundundersökningar, dels förvaltningens operativa mått som beskrivning av läget i verksamheten. Äldreomsorgsnämnden beslutade 2012 att använda Socialstyrelsens årliga nationella brukarundersökning som mått på de fyra nämndmålen. Resultatet som redovisas avser Resultat för 2013 finns inte än, utan redovisas i verksamhetsberättelsen Eftersom Socialstyrelsen redovisar undersökningens resultat för hemtjänst och äldreboende separat, väljer nämnden att göra likaledes, för att öka jämförbarheten med andra kommuner. Resultatet bygger på 838 svar, varav 572 för hemtjänst och 265 för äldreboende. Svarsfrekvensen var 72 procent inom hemtjänst och 50 procent inom äldreboende. Eftersom bortfallet är stort inom äldreboende poängterar Socialstyrelsen att resultatet ska tolkas med försiktighet. Fokus i Socialstyrelsens undersökning är utförandet av äldreomsorg. Nämnden har under ett flertal år även följt upp kundernas nöjdhet vad gäller myndighetsutövningen som sker vid nämndens biståndskansli. Nämnden har därför valt att komplettera resultatet med en egen genomförd telefonundersökning som visar kundernas nöjdhet med kontakten med biståndskansliet, det vill säga myndighetsutövningen. Även det resultatet är från Resultatet baseras på 218 telefonintervjuer och svarsfrekvens var 91 procent. Resultat för 2013 redovisas i verksamhetsberättelsen I tabellens kolumn med rubriken Avser, framgår vilka mått som gäller nämndens alla utförare respektive enbart förvaltningen. 8 VERKSAMHETSPLAN 2014

333 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Avser Hög tillgänglighet (1.2, 1.3) Kunder med hemtjänst som är Totalt: 75 nöjda med tillgängligheten 5, procent Kvinnor: 75 Män: Alla utförare Kunder vid äldreboenden som är Totalt: 68 nöjda med tillgängligheten 1, procent Kvinnor: 66 Män: Förvaltningen Kunder som är nöjda med tillgängligheten i samband med myndighetsutövning 6, procent Totalt: 80 Kvinnor: 80 Män: Förvaltningen Mått om tillgänglighet, procent e-postsvar 7 inom två dygn missade telefonsamtal 8 information på kommunens webbplats 9 88 (100) Nytt mått (91) Förvaltningen Gott bemötande (1.2, 1.5) Kunder med hemtjänst som är nöjda med bemötandet, procent Totalt: 85 Kvinnor: 85 Män: Alla utförare Kunder vid äldreboende som är nöjda med bemötandet, procent Totalt: 68 Kvinnor: 66 Män: Förvaltningen Kunder som är nöjda med bemötandet i samband med myndighetsutövning, procent Totalt: 84 Kvinnor: 82 Män: Förvaltningen Enheter som har arbetat med mångfaldshandboken, procent Nytt mått Förvaltningen Hög delaktighet (1.2, 1.3, 1.4) Kunder med hemtjänst som är nöjda med möjligheten till delaktighet, procent Totalt: 76 Kvinnor: 75 Män: Alla utförare Kunder vid äldreboende som är nöjda med möjligheten till delaktighet, procent Totalt: 65 Kvinnor: 65 Män: Förvaltningen Kunder som är nöjda med möjligheten till delaktighet i samband med resultat 2013 redovisas i VB Resultat 2012 saknas, myndighetsutövning, procent Förvaltningen Mått om delaktighet, procent andel aktuella genomförandeplaner Redovisas i VB Alla utförare 10 Individuella tjänster av god kvalitet (1.1, 1.2, 1.4) Kunder med hemtjänst som är trygga och nöjda med kvaliteten på tjänsterna, procent Totalt: 72 Kvinnor: 71 Män: Alla utförare Kunder vid äldreboende som är trygga och nöjda med kvaliteten på tjänsterna, procent Totalt: 61 Kvinnor: 60 Män: Förvaltningen Kunder som är trygga och nöjda med kvaliteten på myndighetsutövning, procent Totalt: 82 Kvinnor: 82 Män: Förvaltningen 5 Resultat från Socialstyrelsens nationella brukarundersökning Äldreomsorgsnämndens kundundersökning 2012, telefonenkät. 7 Årligen återkommande mätning i kommunen som genomförs av JSM Telefoni. 8 Statistikrapport från kommunens växel över inkommande telefonsamtal. 9 Undersökning av kvaliteten på kommunernas hemsidor. Genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. 10 Exklusive enstaka platser äldreboende. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 9

334 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Avser Kunder som är nöjda med verksamheten, procent Hemtjänst: 87 ranking länet: 12 av 26 Äldreboende: 78 ranking länet: 10 av Alla utförare Förvaltningen Mått om personalkontinuitet 11, 2013 jämfört med (9,6) 8,8 Alla utförare Läkemedelsavvikelser per boendeplats, andel (1 juli juni 2013) 0,82 (1,24) 0,60 Förvaltningen Registrerade riskbedömningar i Senior Alert gällande äldreboende, andel Förvaltningen Demensboende som inlett arbete enligt BPSD, andel Redovisas i VB Förvaltningen 11 Södertörns nyckeltal 2013 och Visar genomsnittligt antal olika personer som hemtjänstkund träffar under en mätperiod på två veckor. Målgruppen är kunder med planerade och utförda insatser minst två gånger per dag. Hög siffra innebär låg kontinuitet, det vill säga att kunden har träffat många olika personer under mätperioden. 10 VERKSAMHETSPLAN 2014

335 Hög tillgänglighet Information är en viktig kvalitetsfaktor för att verksamheten ska upplevas som tillgänglig. Det ska vara lätt att få tag på information om vilka tjänster socialtjänsten kan bistå med. Vid behov ska det också vara lätt att komma i kontakt med verksamheten. Det kan till exempel handla om att snabbt få svar på frågor via telefon, brev, e-post eller snabbt få tid för ett personligt möte. Det handlar också om informationen i trycksaker samt på kommunens webbplats och i sociala medier. Även den fysiska tillgängligheten till verksamhetens olika lokaler ingår i nämndmålet. Frågorna i Socialstyrelsens undersökning som här redovisas som resultat på tillgänglighet handlar om hur lätt eller svårt man tycker det är att komma i kontakt med personalen inom hemtjänst och om man vet vart man kan vända sig om man vill framföra synpunkter på verksamheten. För äldreboenden handlar frågorna främst om hur tillgänglig personalen är. Frågorna i telefonintervjuerna rörande myndighetsutövningen handlar om det var lätt eller svårt att komma i kontakt med en biståndshandläggare, om man fick tillräcklig information om vilken hjälp man kan ansöka om, om man fick information om kundval, om hemtjänsttaxan och om det skriftliga beslutet tydligt visade vad man hade rätt att få hjälp med. Åtaganden riktade till all verksamhet Erbjuda lättillgänglig och lättförståelig information. Erbjuda enkla och snabba kontaktvägar. Förvaltningens åtgärder för att förbättra tillgängligheten E-postundersökning Varje år genomförs en mätning av servicenivån i förvaltningen genom att ett undersökningsföretag skickar frågor (anonymt) till nämndens officiella e-postadress. Svarstider, avsändare och olika kvalitetsaspekter i förvaltningens svar följs upp och bedöms i undersökningen. Undersökningen 2013 visar att 88 procent av de frågor som riktades till äldreomsorgsnämndens verksamheter besvarades inom två dygn, vilket är en försämring jämfört med 2012 då resultatet var 100 procent. I undersökningen 2013 hade samtliga svar fullständiga uppgifter om avsändare. Endast 29 procent av svaren innehöll bra information och hänvisningar, vilket är en kraftig försämring jämfört med tidigare år. En satsning i samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen planeras under 2014 för att förbättra e-postkvaliteten. Tillgänglighet per telefon Ett nytt mått för tillgängligheten per telefon kommer att redovisas med början 2014; andel missade externt inkommande samtal. Målsättningen är att inga missade telefonsamtal ska förekomma. Under året kommer förvaltningen att göra en informationssatsning om hur man kodar sin telefon så att växeln kan ge tydlig och korrekt information till den som ringer till förvaltningen. Tydliga rutiner med mera kommer också utarbetas för personalen i syfte att förbättra tillgängligheten. Biståndskansliet kommer under 2014 att aktivt arbeta med att utveckla rutiner och arbetssätt för att förbättra tillgängligheten via telefon. Biståndskansliet kommer också att ytterligare öka samverkan med kommunens servicecenter. Servicecenter är ofta invånarnas första kontakt med kommunen och det är därför viktigt att rätt information ges. Förbättrad information på huddinge.se Trots alla nya kommunikationskanaler är huddinge.se fortfarande den viktigaste digitala kanalen. Under 2014 kommer förvaltningen att analysera besöksstatistik och sökordsanvändning för lyfta fram den information som invånarna efterfrågar, och på så sätt göra webbplatsen mer tillgänglig. Arbetet med att översätta sidor till lättläst svenska och andra språk fortsätter under Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomför årligen en granskning av samtliga kommuners webbplatser. Granskningen omfattar ett antal frågor där svaret ska gå att finna på kommunens webbplats. Resultatet för Huddinge kommun var 96 procent 2013, motsvarande siffra år 2012 var 91 procent. Botkyrka hade högst resultat i länet med 100 procent. Huddinge kommer på andra plats med 96 procent. Etappmålet för 2014 är 100 procent. Ökad närvaro i sociala medier Kommuninvånarna förväntar sig i allt större utsträckning att de ska kunna kommunicera med kommunen i sociala medier. Förutom att sociala medier ökar tillgängligheten, bidrar de till att öka invånarnas möjlighet till delaktighet. Förvaltningens närvaro i sociala medier har hittills varit blygsam, och det har saknats en samlad plan för förvaltningen. Under 2013 har förvaltningen tagit fram en strategi och en plan för sociala medier, som ska användas för att öka närvaron. Rutinen för hur vi besvarar inlägg och kommentarer i sociala medier behöver ses över för att förbättra svarstider och kvaliteten i svaren. Hantering av synpunkter och klagomål Under 2013 har förslag till ny riktlinje för hantering av inkommande synpunkter och klagomål tagits fram. Till riktlinjen finns även en anvisning till hjälp att förtydliga vad som är klagomål och synpunkter. Förslaget kommer att hanteras i förvaltningens ledningsgrupp under första kvartalet 2014 för att därefter implementeras i förvaltningen. En användarmanual för registrering av klagomål ska tas fram. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 11

336 Fysisk tillgänglighet Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) har definierat fyra aspekter av tillgänglighet: fysisk, kommunikativ, informativ samt psykosocial. Äldreomsorgsnämndens verksamheter arbetar med alla fyra aspekterna. När det gäller den fysiska tillgängligheten ska alla så kallade enkelt avhjälpta hinder inventeras och åtgärdas. Det arbetet påbörjades 2013 och fortsätter Hemtjänst närmare kunderna Hemtjänst i egen regi kommer under året att öka tillgängligheten geografiskt för sina kunder då hemtjänstens lokaler blir fler och jämnare fördelade över kommunen. IT-stöd för anhöriga Anhörigstödet kommer under året att utveckla IT-stöd för anhöriga så de enkelt kan ta tillvara information, kunskap och kontaktvägar när behov uppstår och möjlighet ges. Åtaganden riktade till förvaltningen Implementera nya riktlinjer för hantering av synpunkter och klagomål. Medverka i kommunens arbete gällande e-förvaltning inom ramen för e-strategin och dess handlingsplan. Öka närvaron i sociala medier utifrån den framtagna strategin och planen. Öka verksamheternas kunskap om sociala medier som kommunikationskanal. Se över rutinen för hur verksamheterna besvarar inlägg och kommentarer i sociala medier. Tydligare lyfta fram efterfrågad information på huddinge.se. Alla enheter ska inventera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder i sina lokaler. Aktivt arbeta med att utveckla rutiner och arbetssätt för att förbättra tillgängligheten via telefon. Öka samverkan med kommunens servicecenter. Gott bemötande Bemötandet är ytterligare en viktig kvalitetsfaktor för hur de äldre upplever kontakten med verksamheten. Det handlar i hög grad om samspelet i det direkta mötet mellan personal och kunder. I förarbetena till socialtjänstlagen står det om vikten av ett förtroendefullt bemötande, att personalen visar lyhördhet, respekt och empati. All kontakt med kunder och anhöriga ska utgå ifrån människors lika värde. I ett gott bemötande ingår också likabehandling, det vill säga att alla har likhet inför lagen och bemöts utifrån sina förutsättningar. Ett gott bemötande antas ha ett direkt samband med upplevelsen av inflytande och självbestämmande i vården och omsorgen. Ett aktivt arbete med de värderingar och den värdegrund som ska präglar verksamheten, och som kommer i uttryck i mötet med kunderna, behöver ständigt vara i fokus. Frågorna i Socialstyrelsens undersökning som här redovisas som resultat på bemötande handlar om man tycker sig bli bemött av personalen på ett bra sätt, om man känner förtroende för personalen samt om man känt sig kränkt av personalen under det senaste året. I telefonintervjun rörande myndighetsutövningen ställdes frågan om man upplevde att biståndshandläggaren lyssnade. Åtagande riktat till all verksamhet Bemöta alla på ett respektfullt, professionellt och likvärdigt, icke diskriminerande sätt. Förvaltningens åtgärder för att stärka ett gott bemötande Värdighetsgarantin information och uppföljning I mars 2013 tog äldreomsorgsnämnden beslut om en ny värdighetsgaranti. Den består av den lokala värdegrunden, kvalitetsdeklaration för biståndskansliet, hemtjänsten, äldreboenden och dagverksamhet, personalens tystnadsplikt, rätten att få sin information i anpassat format och information om synpunkter och klagomål. Under våren 2014 ska en informationssatsning genomföras för att öka kännedomen om värdighetsgarantin bland invånarna. Därefter ska en uppföljning göras då förvaltningen bland annat ska undersöka vad äldreomsorgskunderna och personalen tycker om värdighetsgarantin. Satsning på mångfald Förvaltningen har tagit fram en handbok om mångfald och diskriminering. Den beskriver de lagstadgade diskrimineringsgrunderna, tar upp rättsfall och innehåller intervjuer med medarbetare i förvaltningen. Till handboken finns diskussionsfrågor och ett stödmaterial för chefer. Syftet med materialet är att öka kunskapen om mångfald och diskriminering bland förvaltningens medarbetare för att på så sätt förbättra bemötandet gentemot kommuninvånarna. Genom mångfaldsarbetet kan vi också skapa en attraktiv arbetsplats med en arbetsmiljö som uppmuntrar till kreativitet och nytänkande. Värdegrundsarbete Hösten 2013 utbildades värdegrundsledare på varje enhet inom äldreomsorgens egen regi och vid biståndskansliet. Dessa har till uppgift att stödja enhetschefen i värdegrundsarbetet på enheten, till exempel i samtalsgrupper, på möten och på planeringsdagar. Värdegrundsledaren kan även introducera nyanställda i äldreomsorgens värdegrundsarbete samt kan leda studiecirklar i värdegrundsarbete utifrån Socialstyrelsens vägledningsmaterial. 12 VERKSAMHETSPLAN 2014

337 Reflektionsmöten Det arbete som påbörjades under 2013 med att utbilda medarbetare till reflektionshandledare fortsätter under Genom regelbundna reflektionsmöten på arbetsplatsen får personalen tillsammans inhämta och bearbeta kunskap med utgångspunkt från deltagarnas upplevelser och erfarenheter i arbetssituationer. Detta sker med särskilt fokus på bemötande. På detta sätt skapas tillfällen att tillsammans reflektera över sitt arbetssätt och se utvecklingsmöjligheter. Åtaganden riktade till förvaltningen Alla enheter ska under året arbeta med förvaltningens handbok om mångfald och diskriminering. Genomföra en informationssatsning om värdighetsgarantin samt följa upp vad kunderna och personalen tycker om garantin samt fortsätta utveckla värdighetsgarantin. Hålla arbetet med värdegrunden levande i det dagliga arbetet. Fortsatt implementering av nationella riktlinjer för personer med demenssjukdom. Fortsatt implementering av nationella riktlinjer för palliativ vård och omsorg. Hög delaktighet Delaktighet är en viktig kvalitetsfaktor som i hög grad påverkar kundernas nöjdhet. De äldre ska ha inflytande över sin vardag och åldras med bibehållet oberoende så långt det är möjligt. Verksamheten ska ta hänsyn till kundernas önskemål och åsikter samt värna om deras personliga integritet när hjälpen utformas och ges. Det ska finnas möjlighet för kunden att påverka hjälpen i vardagen. Förhållningssättet i kontakten med kunderna ska präglas av en stark tro på alla människors möjlighet, vilja och förmåga att ta ansvar för sitt liv. Det förutsätter att verksamheten, genom att ständigt vara lyhörd och anpassa arbetssätt, ger alla kunder möjlighet att efter sin förmåga och önskan vara delaktiga. Delaktighet är också en förutsättning för att stöd och insatser ska ge bästa möjliga resultat för kunden. Därför är det viktigt att beskriva både hur och när kunden kan påverka. Det är också en förutsättning för att kunna erbjuda individanpassade tjänster. Genom att kunderna blir mer delaktiga kan tjänster och insatser också ständigt utvecklas och förbättras. Frågorna i Socialstyrelsens undersökning som här redovisas som resultat på delaktighet handlar om personalen tar hänsyn till önskemål om hur hjälpen ska utföras, vilka tider personalen kommer, och om personalen i förväg meddelar om tillfälliga förändringar. I telefonintervjuerna ställdes ingen fråga rörande delaktighet. Åtaganden riktade till all verksamhet Vara tydlig med när, hur och i vad kunden kan vara delaktig utifrån sina förutsättningar. Erbjuda möjlighet till delaktighet via kundernas genomförandeplaner och andra skriftliga individuella planer. Förvaltningens åtgärder för att förbättra delaktigheten I mål- och resultattabellen finns mått för delaktighet som baseras på andel aktuella genomförandeplaner. I genomförandeplanerna ges brukarna möjlighet att påverka hur den faktiska hjälpen ska utformas. Resultatet kommer att tas fram från verksamhetssystemet Procapita. Delaktighet vid planering av insatser Äldreomsorgen fortsätter att arbeta för att genomförandeplanen ses som en överenskommelse mellan kund/boende och kontaktansvarig medarbetare. Genomförandeplanen visar hur insatserna ska utföras. Genom en öppen dialog och aktivt lyssnande kan kontaktansvarig medarbetare ta tillvara på den enskildes önskemål och behov vid upprättandet av genomförandeplanen. Genomförandeplanen revideras vid förändrade behov och förutsättningar. Samma arbetssätt gäller för hälsoplanen som upprättas enligt hälsooch sjukvårdslagen. Boenderåd Boenderåd kommer att införas på alla äldreboenden där det är möjligt. Syftet är att öka de boendes delaktighet, inflytande och möjlighet att framföra sina synpunkter, som sen tillvaratas i utvecklingen av verksamheten. Åtaganden riktade till förvaltningen Anordna boenderåd och regelbundna anhörigmöten på alla äldreboenden där det är möjligt. Anordna ett centralt gemensamt anhörigråd med anhörigrepresentanter från äldreomsorgens enheter. Individuella tjänster av god kvalitet Innehållet i och utformningen av tjänsterna är grundläggande faktorer för verksamhetens kvalitet. Tjänsterna ska utgå från varje kunds individuella livssituation, bygga på en helhetssyn, vara samordnade och präglas av kontinuitet. Beslut om insatser ska givetvis följa gällande lagstiftning. Kundernas upplevelse av trygghet är centralt i arbetet att hålla god kvalitet. Det kan handla både om trygghet i kontakten med personal och att tjänsterna leder till ökad trygghet i tillvaron för kunden. Målet är att den äldre ska kunna leva så självständigt som möjligt även med nedsatt funktionsförmåga. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 13

338 Alla insatser ska utgå från att människor både kan och vill styra sina egna liv. Insatserna ska utformas så att det stärker den enskilde till att så långt möjligt kunna leva ett självständigt liv, kunna upprätthålla och förstärka den egna funktionsförmågan och därigenom känna livskvalitet. Tjänsterna behöver ständigt utvärderas för att anpassas efter behov. Det är viktigt att kontinuerligt följa och dra lärdom av forskning och av goda exempel. Personalens kompetens behöver utvecklas utifrån behoven som tjänsterna ska möta. För att nå bra resultat på detta mål krävs att verksamheten även arbetar aktivt och når bra resultat på de övriga nämndmålen under Nöjda invånare. Frågorna i Socialstyrelsens undersökning som här redovisas som resultat på målet om god kvalitet inom hemtjänst handlar om personalen kommer på överenskommen tid, om personalen har tillräckligt med tid för att hinna utföra tjänsterna, hur man tycker att tjänsten utförs samt hur trygg man känner sig med det stöd man får. För äldreboende handlar frågorna dessutom om hur man trivs på äldreboendet, hur maten är som serveras, om man får hjälp med olika tjänster såsom fotvård, gymnastik och träning. Frågorna i telefonintervjuerna rörande myndighetsutövningen handlar om man fått ansöka om det man vill ha hjälp med, om man fick berätta om vad man behövde hjälp med, om man har fått skriftligt beslut på ansökan och om handläggaren kunde svara på de frågor man ställde. Åtagande riktat till all verksamhet Erbjuda individanpassade tjänster som ger önskat resultat. Förvaltningens åtgärder för att hålla god kvalitet på tjänsterna I mål- och resultattabellen finns ett mått som handlar om handläggningsprocesser och rättsäkerheten i tjänsterna. Måttet är andelen uppföljda tidsbestämda beslut i pågående insats. Resultatet kommer att hämtas ur verksamhetssystemet Procapita. Personalkontinuitet inom hemtjänst Hemtjänst i egen regi kommer under 2014 att fortsätta sitt arbete med att flytta från stora lokaler till flera mindre lokaler närmare kunderna. Som ett led av detta skapas fler personalgrupper med färre medarbetare per grupp. Det byggs mindre team kring den enskilde kunden. Det innebär att antalet medarbetare som kommer att finnas kring varje enskild kund minskas så långt det är möjligt. Resultatet på måttet om personalkontinuitet har mellan 2012 till 2013 förbättrats från 9,6 till 9,0 varför etappmålet för 2014 sätts till 8,8. Resultatet visar hur många personer en kund möter under en tvåveckorsperiod. Målgruppen är kunder med planerade och utförda insatser minst två gånger per dag. Måttet avser alla utförare, inte enbart hemtjänst i egen regi. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Läkemedelsavvikelser per boendeplats har under 2013 minskat kraftigt från 1,24 till 0,82 avvikelser per boendeplats. Minskningen är troligen ett resultat på det läkemedelsprojektet som har genomförts och de åtgärder som därefter vidtagits på enheterna. Etappmålet för 2014 sätts till 0,60. Uppföljning av läkemedelshanteringen kommer att ske genom årlig extern kvalitetsgranskning av farmaceut och månadsuppföljning av läkemedelsavvikelser. Förvaltningen kommer under 2014 att i samarbete med Nestor 12 se om det kan finnas ytterligare åtgärder att vidta för att säkra läkemedelshanteringen. Riskbedömningar för fall, felnäring och trycksår genomförs på enheterna. Hittills har enheter med heldygnsomsorg fört in uppgifterna i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Målsättningen är att ansluta även servicehus till Senior Alert under 2014 och utveckla användandet av kvalitetsregister. Målsättningen är att 80 procent av mätningarna ska kunna följas upp i registret. Den enskilde personen måste lämna samtycke till om han eller hon vill ha uppgifterna registrerade i Senior Alert. Det väntas ett lagförslag under 2014 om hur personer som inte har förmåga att ta ställning till fråga om samtycke ska hanteras i kvalitetsregister. En demenssjukdom ger ofta symtom som på sikt medför minskad livskvalitet och kräver förutom ett gott bemötande och en god omsorg även en tydlig struktur i omvårdnaden och goda kunskaper hos personalen om demenssjukdomar. BPSD-registret kan vara stöd i omvårdnaden av personer med demensdiagnos. Förvaltningen har anslutit sig till BPSD 13 -registret. Målet är att under 2014 implementera användningen av registret. Förvaltningen kommer att i samråd med Nestor FoU formulera ett lokalt vård- och omsorgsprogram för Huddinge kommun som beskriver hur hälso- och sjukvården och kommunalt finansierad äldreomsorg arbetar för att uppnå de rekommendationer som beskrivs i de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. 12 Nestor är ett forsknings- och utvecklingscenter som arbetar för att äldre människor ska få en god vård och omsorg. Vi vill genom praktiknära forskning och utveckling bidra till en bättre kvalitet inom vården och omsorgen om äldre. Ägs av Stockholms läns landsting och tio söderortskommuner däribland Huddinge kommun. 13 BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens och registret är ett nationellt kvalitetsregister som stöds av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. 14 VERKSAMHETSPLAN 2014

339 En arbetsgrupp med ledning från Nestor FoU-center kommer att våren 2014 revidera riktlinje och lokala rutiner för vård i livets slut. Det har bland annat kommit nationella riktlinjer för palliativ vård som behöver förankras även på lokal nivå. I enlighet med patientsäkerhetsberättelsen kommer förvaltningen under 2014 att i första hand fortsätta med redan påbörjade kvalitetssatsningar. Dit hör att utveckla användandet av kvalitetsregister Senior Alert, palliativa registret och BPSD-registret. Med hjälp av dessa register kan enheterna ta fram fler individanpassade insatser. Det går också att hämta information och statistik, både på individ- och enhetsnivå. Planerade insatser kan därmed regelbundet följas upp, utvärderas och revideras. Även 2014 kommer kommunens äldreboenden att delta i de nationella punktprevalensmätningarna (PPM) gällande följsamheten i basala hygienrutiner och trycksårsmätning. Den införda webbaserade utbildningen i basala hygienfrågor kommer också fortsättningsvis vara obligatorisk för all personal. Förvaltningen kommer att under 2013 ansluta sig till Nationell Patientöversikt (NPÖ). NPÖ är en IT-lösning som möjliggör åtkomst till vårdinformation över organisationsgränserna genom att olika vårdgivare tillgängliggör information från sina journalsystem. Under 2014 kommer legitimerad personal inom förvaltningen att kunna läsa viss information från landstinget om de patienter som de har en vårdrelation till. Detta minskar risken för fel och bidrar till ökad patientsäkerhet. Kommunförbundet Stockholms Län och Stockholms läns landsting har konstaterat att en överflyttning av ansvaret för hemsjukvården från landstinget till kommunerna inte är aktuell så som tidigare planerat till år Det pågår dock diskussion i samråd med Stockholms läns landsting om ett eventuellt pilotprojekt, där ett fåtal kommuner skulle kunna genomföra förändringen. Tidpunkt och omfattning av detta är oklart. Förvaltningens planer är att anpassningsstödets arbetssätt ska komma äldre till godo i samband med kommunaliseringen av hemsjukvården och avvaktar beslut i frågan. Övriga åtgärder i verksamheten för att hålla god kvalitet Systematiskt kvalitetsarbete Arbetet med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter inom äldreomsorgen i egen regi. Processer som behöver förbättras kommer att identifieras och åtgärdas. Detta för att ytterligare utveckla verksamhetsrutiner och arbetet med att förebygga och hantera avvikelser och klagomål. Teknik för äldre Under några år har Hjälpmedelsinstitutet samordnat satsningen Teknik för äldre. Satsningen har resulterat i flera intressanta projekt och försöksverksamheter. Förvaltningen avser att under 2014 ta del av resultaten och ta fram förslag på vad som kan användas för att vidareutveckla äldreomsorgens verksamheter. Kompetensutvecklingsplan Äldreomsorgens kompetensutvecklingsplan kommer att utvecklas och utbildningsinsatserna ska på ett ännu tydligare sätt kopplas till nämndens mål och de äldres behov. Omvårdnadslyftet 2014 Omvårdnadslyftet är en tidsbegränsad satsning som Socialstyrelsen har genomfört under 2012 och Om riksdagen beslutar om en satsning även under 2014 avser förvaltningen att söka medel för att genomföra utbildningar och då särskilt satsa på att validera och höja kompetens för vårdbiträden inom äldreomsorgen. I det fall riksdagen beslutar om en fortsättning av satsningen 2014 och om ansökan beviljas, kommer personal hos både externa utförare och egen regi ges möjlighet till att delta i utbildningarna. Brandsäkerhetsarbetet Under 2014 kommer en förnyad inventering och särskild genomgång av brandskyddet i kommunens äldreboenden att genomföras. Äldreomsorgens egen regi deltar i arbetet med att revidera det systematiska brandskyddsarbetet tillsammans med förvaltningens säkerhetssamordnare. De förbättringsåtgärder som framkommer vid inspektioner genomförs och implementeras inom samtliga enheter där det finns liknande behov. En ny verksamhetsrutin och checklista kommer att i syfte att minska brandrisker för de boende som röker. Fortsätta utveckla utredningsmetodiken Under 2014 kommer biståndskansliet fortsätta utveckla utredningsmetodiken. Välskrivna och strukturerade utredningar är en förutsättning för att upprätthålla kundens delaktighet utifrån sina förutsättningar. Förberedelser inför nya föreskrifter 2015 Biståndskansliet kommer under 2014 fortsätta arbetet med att förbereda inför införandet av Socialstyrelsens nya demensföreskrifter, vilka träder i kraft under Detta arbete kommer att ske i förvaltningsövergripande arbetsgrupp. Ökad valfrihet inom serviceinsatser Förvaltningen kommer att förtydliga innebörden av valfrihet inom serviceinsatser, vilket innebär att hemtjänstkunder som får beslut om serviceinsatser själv ska kunna bestämma hur timmarna inom ramen för den beviljade insat- ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 15

340 sen ska fördelas över månaden. Sparade timmar kommer inte kunna överföras till nästkommande månad. Detta förutsätter en revidering av kommunens författningssamling (HKF). Träder i kraft i samband med att nya avtal tecknas med utförare inom kundvalet. Förvaltningen avser att noga följa kostnaden för serviceinsatser. Hörnsten om e-förvaltning Förvaltningen har definierat utvecklingsområdet e-förvaltning som en av förvaltningens fyra strategiska hörnstenar. Arbetet med hörnstenen e-förvaltning följer kommunens gemensamma e-strategi, och har tyngdpunkt på förvaltningens behov. Hörnstenen identifierar fyra övergripande framgångsfaktorer viktiga för den fortsatta utvecklingen. Dessa framgångsfaktorer är styrning och struktur för e-förvaltning, struktur för omvärldsbevakning, verksamhetsstyrt IT-stöd samt kompetensutveckling. Under respektive framgångsfaktor listas ett antal åtgärder och därpå följande aktiviteter. Aktiviteterna kommer i förlängningen att formas till olika uppdrag. Inom ramen för arbetet med e-förvaltning avser förvaltningen att under 2014 prioritera två åtgärder. En av dessa är att utforma en struktur för styrning av förvaltningens e-förvaltningsarbete i syfte att tydliggöra roller, processer och ansvarsområden och därmed systematisera utvecklingsarbetet i förvaltningen. Det andra som är prioriterat är arbetet med förnyelse av verksamhetssystem. Detta arbete syftar till bland annat effektivare processer både internt i organisationen och i relation till kommunens invånare samt ökad transparens. Hörnsten om kund- och brukarorienterat synsätt En av hörnstenarna i det strategiska arbetet som förvaltningens ledningsgrupp har tagit fram är kund- och brukarorienterat synsätt. För att nå det önskade läget har fyra framgångsfaktorer identifierats: fokusera på kunderna och brukarnas behov, utgå från värdegrunderna, stärka delaktigheten och dialogen samt arbeta systematiskt med kvalitetsarbete. Mycket av detta är ett ständigt pågående arbete, men för att ytterligare intensifiera arbetet kommer ett antal områden att prioriteras under Ett av dessa är att utveckla metoder för att analysera behov på såväl gruppsom individnivå. Här har verksamheterna formulerat ett antal åtaganden utifrån respektive målgrupps behov dels under Nöjda invånare dels under Folkhälsa. Under 2013 har förvaltningen arbetat med att ta fram ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt en väl fungerande klagomålshantering. Att implementera dessa i verksamheten är ett annat prioriterat område under 2014, och även här har åtaganden formulerats, dels under nämndmålet om tillgänglighet dels under målet om styrnings- och uppföljningsprocesser. Åtaganden riktade till förvaltningen Samtliga demensboenden ska arbeta med implementering av BPSD-registret. Profilera den kommunala hemtjänsten samt öka effektiviteten och samordningen. Utreda behov av profilboende och upprätta plan för inrättande av profilerat boende. Införa det IT-baserade AIVO-systemet 14 vid samtliga tillagningskök för effektivare hantering av planering av inköp, recept och tillagning. Fortsatt arbeta för att förbereda implementeringen av Socialstyrelsens nya föreskrifter vid biståndskansliet. Genomföra kollegiegranskning vid biståndskansliet. Fortsatta internutbildningar i utredningsmetodik. Utveckla metoder inom biståndskansliet för att undvika hot- och våldssituationer vid hembesök och kontorsbesök. Fortsätta utredning om framtida verksamhetssystem. Revidera kommunens författningssamling för att förtydliga valfriheten inom serviceinsatser. Äldreomsorgsnämndens kvalitetspris Äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun vill lyfta fram och uppmärksamma goda exempel i verksamheter inom äldreomsorgen genom att inrätta ett årligt kvalitetspris. Priset ska ges för insatser som har förbättrat kvaliteten, ökat effektiviteten, bidragit till en hållbar utveckling eller gjort arbetet enklare och smartare. Alla verksamheter inom Huddinge kommuns äldreomsorg kan delta, såväl kommunal som extern verksamhet. Priset kan ges till en enskild medarbetare, till chefer eller verksamheter. En jury bestående av en representant för den politiska majoriteten, en representant för oppositionen samt två representanter från kvalitetsenheten på social- och äldreomsorgsförvaltningen kommer att utse vinnaren av priset, som är på kronor. Under Seniorveckan 2014 delas priset ut för första gången. 14 System för kostplanering och näringsberäkning. 16 VERKSAMHETSPLAN 2014

341 E-förvaltning Under 2014 kommer arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e-förvaltning, att accelerera. Den nya e-strategin i kommunen, som förväntas antas av kommunfullmäktige i slutet av 2013, med tillhörande handlingsplan kommer att vara ett styrande dokument i detta. Arbetet med behovsanalys, arkitektur och metodstöd för effektiv utveckling av e-tjänster kommer att fortsätta för att säkerställa att fokus läggs på utveckling som gynnar både kunder och verksamhet. 15 Se rubriken Hörnsten om e-förvaltning under nämndmålet Individuella tjänster av god kvalitet. Utveckling av naturupplevelser För att ta till vara och utveckla utbudet av natur- och kulturupplevelser i Huddinge genomförs ett kommungemensamt arbete som syftar till att förbättra livskvaliteten, öka Huddinges attraktivitet och därigenom stärka varumärket. Basen för framtida satsningar fokuseras på Huddingeborna samt boende i Stockholmsregionen. Den fortsatta utvecklingen är ett långsiktigt arbete som kräver en tydlig riktning, samordning och uthållighet, vilket är en process med många aktörer såväl inom kommunen som externt. De delar som inte naturligt faller inom ramen för respektive aktörs basåtagande kommer med start hösten 2013 att genomföras som ett kommungemensamt projekt som pågår under hela I samarbete med externa aktörer finns planer på att i kommunen bland annat anlägga promenadstråk för hundägare. Nämnden ser gärna att promenadstråken förläggs i närheten av äldreboenden, vilket kan skapa förutsättningar för äldre att dels komma ut dels möta hundar under ordnade former. Vid flera av kommunens äldreboenden finns utemiljöer såsom trädgård och även närhet till vatten, vilket nyttjas av de boende utifrån individuella förutsättningar. 15 Text från kommunens ledningsgrupp. 16 Text från kommunens ledningsgrupp. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 17

342 Hållbar samhällsutveckling Under det övergripande målet om Hållbar samhällsutveckling återfinns korta redogörelser för många insatser som görs redan idag och som planeras för 2014, insatser som är av betydelse för ett Hållbart Huddinge mål Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Äldreomsorgsnämndens mål och resultat Samtliga mål, mått och etappmål som redovisas i mål- och resultattabellen nedan avser verksamhet inom förvaltningen. Kommentarer Ekosystem i balans (2.1) Enheter som har gjort en miljökartläggning, procent (augusti 2013) Planerade miljöåtgärder som har genomförts, procent 88 (97) 90 Elbilar i förvaltningen, procent Öka andelen ekologiska livsmedel, procent 44 25,14 (25,36) Demokrati (2.2) Jämlikhet (2.3) Positivt näringslivsklimat (2.6) Nämndledamöternas helhetsbedömning om hur det är att arbeta p4,olitiskt i Huddinge kommun, medelvärde 17 Enheter som har genomfört planerade aktiviteter, procent Andel ansökningar om kundval som har handlagts inom fastställd tid, procent 4,2 4,2 Nytt mått Folkhälsa (2.7) Anhöriga och närstående som är nöjda med det stöd de får från anhörigkonsulenterna, procent (2012 jämfört med 2011) 93,3 (92) Resultat för 2013 redovisas i VB Besökare på Seniorträffar som är nöjda med utbudet av aktiviteter, procent, (2012) Resultat för 2013 redovisas i VB 2013 (95,7) 95 Ålder vid inflyttning på äldreboende, per kön och geografiskt område, (2013 jämfört med 2012) Kvinnor: 86 (83,8) Män: 83 (82,3) Indikator Antal fallskador per 1000 invånare, 80 år och äldre 18, (2012 jämfört med 2011) 64 (65) Indikator Medborgare positiva till äldreomsorgen, betygsindex 19, (2013 jämfört med 2011) 51 (56) Indikator 17 Kommungemensam enkät bland kommunens politiker, genomförd Undersökningen genomförs en gång per mandatperiod. Medelvärdet är ett beräknat genomsnittligt värde av de angivna svaren och kan variera från 1till 5 där 1 motsvaras av om alla svarat instämmer inte alls och 5 om alla har svarat instämmer helt. 18 Socialstyrelsens öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre. 19 Betygsindex kan variera mellan 0 och 100, där högre värden indikerar högre grad av nöjdhet. Lägre än 40: inte godkänt, 40 54: godkänt, 55 74: nöjd, 75 och högre: mycket nöjd. 18 VERKSAMHETSPLAN 2014

343 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Kommentarer Upplevd ohälsa 20, procent, 2012 och 2009, per område 2012 Upplevd otrygghet 21, procent, 2012 och 2009, per område (8) Flemingsberg: 17 Segeltorp: 9 Sjödalen-Fullersta: 6 Skogås: 13 Stuvsta-Snättringe: 5 Trångsund: 8 Vårby: (21) Flemingsberg: 17 Segeltorp: 14 Sjödalen-Fullersta: 9 Skogås:14 Stuvsta-Snättringe: 11 Trångsund: 16 Vårby: 31 Indikator Indikator Internationellt arbete (2.8) Initierade projekt, antal Redovisas i VB Väl fungerande styrningsoch uppföljningsprocesser Mått om styrning - andel enheter med aktuell arbetsplan, Mått om uppföljning - andel genomförda uppföljningar enligt uppföljningsplan andel åtgärdade brister inom fastställd tid andel prioriterade brister i internkontrollplanen som har åtgärdats under året, 2012 Redovisas i VB andel åtgärdade synpunkter och klagomål inom fastställd tid Redovisas i VB Andel ålderspensionärer i Huddinge som i befolkningsundersökningen har svarat mycket dåligt eller dåligt på fråga om upplevd hälsa. 21 Andel ålderspensionärer i Huddinge som i befolkningsundersökningen har svarat att de inte upplever sig trygga. Kvot av tre standardfrågor om trygghet i tillvaron. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 19

344 Ekosystem i balans Miljökartläggningar Arbetet med miljökartläggningar har kommit igång, dock inte inom alla enheter. I augusti 2013 hade 87 procent av äldreomsorgens enheter gjort en miljökartläggning. Arbetet kommer att fortsätta under 2014 och etappmålet till årets slut är att alla enheter ska ha gjort en miljökartläggning. Miljökartläggningarna är ett verktyg för att på ett enkelt sätt identifiera förbättringsområden. En förutsättning för ett väl förankrat miljöarbete i enheterna är att det finns miljöombud som kan bistå chefen i miljöarbetet. Cero-projektet och eco-driving Utbildning i eco-driving är en insats inom Cero 22 -projektet vars huvudsyfte är att minska koldioxidutsläppen. Största andelen koldioxidutsläpp är kopplad till resor till och från arbetet. Utbildningssatsningen kommer att fullföljas under 2014 så att alla som dagligen kör bil i tjänsten har tillägnat sig kunskaperna. Ökad andel elbilar i förvaltningen I takt med att de äldre bilarna behöver bytas ut i förvaltningen övervägs alltid möjligheten att ersätta dessa med elbilar. Elbilsbranschen är under en stor utvecklingsfas och förvaltningen är delaktig i denna utveckling genom att följa detta med stort intresse och samarbeta med de aktörer som kan erbjuda miljövänliga alternativ. De bilar som inte kan ersättas av en elbil ersätts i stället med hybridmodeller för att minska bränsleförbrukningen. Förvaltningen har även bidragit till infrastrukturen för snabbladdningsstolpar, som ska finnas på plats år Den kommunala hemtjänsten kommer successivt att dels byta befintliga bilar till elbilar, dels minska antalet bilar i verksamheten och därmed minska utsläpp av koldioxid. Minskningen sker i och med de planerade flyttarna av hemtjänstens lokaler. En utökning av antalet hemtjänstlokaler medför att resvägen mellan lokal och kund minskar och således kan även antalet bilar i verksamheten minska. Ny KRAV-certifiering De fem tillagningsköken och de fyra mottagningsköken har hittills haft en gemensam gruppcertifiering. KRAVsystemet kommer från och med årsskiftet ha ökade krav för certifiering. För att motsvara dessa krav kommer varje kök att genomföra en så kallad individuell certifiering under året. 22 Climate and Economic Research in Organisations. En metod för att kartlägga koldioxidutsläpp från resor samt hitta ekonomiskt hållbara strategier för att nå klimatmål. Åtaganden riktade till förvaltningen Genomföra miljökartläggningar. Fullfölja utbildningssatsningen med kurs i eco-driving för anställda som kör mycket bil i tjänsten. Öka andelen elbilar i förvaltningen. 30 procent av alla livsmedel är ekologiska. Demokrati Demokrati är grunden för kommunal verksamhet. För att skapa goda förutsättningar för förtroendevalda ska tjänstemännen vara lyhörda för nämndledamöternas behov av introduktion, information och utbildning om verksamheten. Det handlar också om att tjänsteutlåtanden och andra beslutsunderlag håller god kvalitet. Uppföljning sker genom kommunstyrelsens förvaltning som utformar en enkät som skickas till alla förtroendevalda i kommunen och därefter sammanställer och redovisar resultatet. I undersökningen 2012 var medelvärdet 4,2 23 på svaren från äldreomsorgsnämndens förtroendevalda vad gäller helhetsbedömningen av hur det är att arbeta politiskt i Huddinge kommun. Äldreomsorgsnämnden och socialnämnden hade det jämfört högsta resultatet i kommunen. Etappmålet är att nå samma resultat, medelvärdet 4,2, nästa gång undersökningen görs. Att invånarna deltar och har inflytande i samhällslivet är en viktig aspekt för hållbar utveckling. Insyn i nämndens arbete och möjlighet till möten och dialog mellan invånare och förtroendevalda är viktigt för att främja delaktighet. Åtaganden riktade till förvaltningen Ge förtroendevalda bra förutsättningar för arbetet i nämnd och utskott. Bjuda in nämnden till utbildning i samband med ny mandatperiod och vid behov erbjuda ytterligare utbildningar under mandatperioden. Dela ut information om nämndens och förvaltningens arbete till nya ledamöter och ersättare. Synliggöra nämndens arbete för kommunens invånare. Främja möte och dialog mellan invånare och förtroendevalda. 23 Kommungemensam enkät bland kommunens politiker, genomförd Undersökningen genomförs en gång per mandat-period. Medelvärdet är ett beräknat genomsnittligt värde av de angivna svaren och kan variera från 1till 5 där 1 motsvaras av om alla svarat instämmer inte alls och 5 om alla har svarat instämmer helt. 20 VERKSAMHETSPLAN 2014

345 Jämlikhet Målet är att all verksamhet ska vara jämställdhetsintegrerad. Förvaltningen har en arbetsgrupp med ett uppdrag att årligen ta fram en arbetsplan för förvaltningens jämställdhetsarbete. I arbetsplanen beskrivs vilka områden som kommer att kartläggas under 2014 i de olika verksamheterna. En mall för att granska individärenden ur ett jämställdhetsperspektiv har tagits fram på kvalitetsenheten. Under 2014 ska verksamheterna prova att använda mallen. Biståndskansliet kommer i sitt jämställdhetsarbete att bygga vidare utifrån den utbildningssatsning som genomfördes under I detta ingår bland annat framtagandet av en jämställdhetsplan vilken ska vara ett levande dokument på arbetsplatsen. Exempel på konkret åtgärd inom jämställdhetsområdet är att biståndskansliet kommer att avidentifiera ansökningar om särskilt boende inför ärendedragningarna. Detta för att minska risken att kundens kön påverkar besluten. I samverkan med forskare inom genusområdet kommer äldreomsorgen genomföra en kartläggning med jämställdhet som tema. Måttet i mål- och resultattabellen är andel enheter som har genomfört planerade aktiviteter. Måttet kommer att följas upp och redovisas i delårsrapport 2 samt i verksamhetsberättelsen Etappmålet är att 75 procent av planerade aktiviteter har fullgjorts. Mångfald Förvaltningens ledningsgrupp har identifierat fyra hörnstenar i det strategiska arbetet. En av hörnstenarna är mångfald. Mångfald är också ett av Huddinge kommuns kärnvärden. Genom att arbeta aktivt med mångfaldsfrågor vill förvaltningen skapa en attraktiv arbetsplats med en arbetsmiljö som uppmuntrar kreativitet och nytänkande. Ett målinriktat mångfaldsarbete ger positiva effekter för våra verksamheter, medarbetare och invånare. Det främjar också en god samhällsutveckling och bidrar till att skapa ett mer jämlikt samhälle. För att lyckas i mångfaldsarbetet behöver förvaltningen fortsätta öka medvetenheten och kunskapen om mångfaldsfrågor, hålla värdegrunden levande och arbeta strukturerat med mångfaldsfrågor med hjälp av metoder och verktyg. Under 2014 ska alla enheter arbeta med den handbok om mångfald och diskriminering som förvaltningen har tagit fram. Åtagande kring det finns under nämndmålet Bemötande. Åtaganden riktade till förvaltningen Revidera förvaltningens arbetsplan för jämställdhetsarbetet. Vid årets slut följa upp andelen planerade jämställdhetsåtgärder som har genomförts. Genomföra aktgranskning inom biståndskansliet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Utarbeta en jämställdhetsplan för biståndskansliet. Positivt näringslivsklimat Ett positivt näringslivsklimat innebär att ge god service till bland annat privata näringsidkare som är verksamma eller intresserade av nämndens verksamheter. Att ge god service handlar om tillgänglighet, korta handläggningstider samt gott och möjlighetsorienterat bemötande. Under 2014 kommer förvaltningen att fortsätta arbetet med att skapa hög tillgänglighet och korta handläggningstider gällande utförare inom kommunens kundval. För att uppnå hög tillgänglighet kommer uppdatering av information på kommunens webbsida ske kontinuerligt, och information om kundvalet kommer även att finnas på valfrihetswebben 24. För godkända utförare inom kundvalen kommer informationsmöten att hållas och nyhetsbrev att skickas ut. Nämnden kommer att fortsätta följa ledtider i handläggningsprocessen utifrån uppsatta mål. Detta för att säkerställa en effektiv process med korta ledtider. Åtagande riktade till förvaltningen Ha lättillgänglig och tydlig information om nämndens kundval. Anordna möte mellan nämnd och utförare. Folkhälsa Anhörigstöd För fortsatt utveckling av stödet till anhöriga är en gemensam strategi och utvecklingsplan för äldreomsorgsnämndens och socialnämndens ansvarsområden under bearbetning. Syftet är att svara upp mot de behov som finns. Som ett resultat av en utredning om vilket IT-stöd anhöriga anser att de behöver, pågår en utbyggnad av informationen kring anhörigstöd på Huddinge kommuns webbplats. Där ska de anhöriga kunna finna relevant information om vilket stöd de kan få samt länkar och hänvisningar till andra webbplatser som kan vara av intresse. 24 Nationell annonsplats för valfrihetssystem, valfrihetswebben.se. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 21

346 Anhörigstödet har även påbörjat ett arbete riktat till finskspråkiga äldre, ett samarbete mellan anhörigkonsulent, diakon och projektledare för minoritetsspråk i Huddinge kommun. Under hösten 2013 har två studiecirklar genomförts. En är riktad till anhöriga till personer med demenssjukdom och den andra är riktad till personer som nyligen fått sin diagnos. Arbetet med att sprida kunskap i studiecirkelform kommer att utvärderas under januari och februari Om det visar på ett positivt resultat kommer anhörigstödet att utveckla den formen av kunskapsspridning under året. Äldreomsorgens verksamheter, både egen regi och externa utförare, kommer att ges information och kunskap om anhörigstödet och vilka insatser de kan erbjuda. Detta görs för att kunna möta de anhörigas behov av stöd och råd oavsett utförare. Seniorträffar och volontärverksamhet Den röda tråden i det arbete som bedrivs av frivilligsamordnaren är att erbjuda seniorer fler möjligheter att delta i sociala sammanhang. Det innebär bland annat att se till att de lokaler som används för aktiviteter är lättillgängliga. Detta gäller både befintliga lokaler och framtida nya lokaler som öppnas i samarbete med andra aktörer så som näringsliv, föreningar och ideella organisationer. Frivilligsamordnaren ser till att de aktiviteter som anordnas på Seniorträffarna är anpassade utifrån den äldres önskemål och behov. Frivilligsamordnaren ansvarar också för att samordna volontärverksamheten och tillhandahåller seniorvolontärer som kan få i uppdrag att vara en trygghet när den äldre ska åka eller gå till seniorträffar eller andra aktiviteter. Seniorvolontärer kan också få uppdrag på de kommunala äldreboendena att förgylla de äldres vardag genom samtal, promenader med mera. Seniorbladet kommer att ges ut två gånger om året. För att tillgängliggöra information och nå fler äldre så skickas informationsbladet hem till alla över 65 år boende i Huddinge. I Seniorbladet har förvaltningen samlat information om kommunala och ideella tjänster samt verksamheter som kan engagera seniorer i kommunen. Under våren kommer arbetet med att planera Seniorveckan starta. Seniorveckan kommer att genomföras under hösten Fysisk aktivitet och friskvård Som ett led mot ett hållbart Huddinge 2030 lyfter nämnden vikten av fysisk aktivitet och friskvård för seniorer. I Seniorbladet och under Seniorveckan ges information om ett flertal olika möjligheter till fysisk aktivitet och friskvård riktad till seniorer. Kommunen samarbetar med frivilligorganisationer, vilka erbjuder till exempel boule året runt, seniorsimning, Måbra-verksamhet och Friskis & Svettis för seniorer. Alla Seniorträffar (tidigare seniorcentrum och öppna mötesplatser) erbjuder någon form av fysisk aktivitet, till exempel sittande dans, promenader när vädret så tillåter, balansträning, dans till Seniorduon och föreläsare från Måbra-verksamheten. I Flemingsberg har Hyresgästföreningen inrättat ett träningsrum för seniorer, med fem olika redskap såsom rullband och cykel samt bastu. Vid kommunens äldreboenden hålls olika former av gruppgymnastik. Med början 2014 kommer det utökas med aktiviteter både i grupp och individuellt med hjälp av rehab-teamet. På äldreboendet Björnkulla finns ett utegym, något som skulle behövas vid fler äldreboenden. Vid flera av kommunens äldreboenden finns trädgårdar som används flitigt av de äldre till att dels vistas i, dels till att plantera växter och odla grönsaker, frukt och bär. I flera av trädgårdarna finns anpassade växtlådor för de som sitter i rullstolar. På Stortorps äldreboende planeras en ny utemiljö i samband med att B-huset är klart. Vid Stortorp planeras aktiviteter med tema strand och vatten, till exempel roddturer och vistelse vid bryggan. Under 2014 görs en inventering av intresset för ridning bland kommunens äldreomsorgskunder. Möjligheten till sponsring för att ytterligare utveckla utbudet av fysiska aktiviteter kommer också att undersökas. Ålder vid inflyttning till äldreboende Kvinnor har en högre medellivslängd än män och det syns även i resultatet på måttet för ålder vid inflyttning till äldreboende. Under perioden första januari till sista augusti 2013 flyttade 67 kvinnor och 35 män in på äldreboende i kommunen. Medelåldern vid inflyttning var för kvinnor 86 år och för män 82 år. Kvinnors ålder har ökat från 2012 då medelåldern var nära 84 år. Fler väljer att bo hemma i sitt ordinära boende istället för att flytta till ett äldreboende. Under 2014 kommer biståndskansliet att jämföra ålder vid inflyttning till äldreboende kontra beviljad dagverksamhet. Detta för att se om beviljad dagverksamhet kan skjuta upp tidpunkten för behov av äldreboende. Fallskador Socialstyrelsen redovisar årligen antalet personer med fallskador per 1000 invånare 80 år och äldre som skrivs in på sjukhus. Vid den senaste mätningen varierade resultatet i landet mellan 37 och 81. Huddinge förbättrade resultatet något från 65 till 64, men är klart sämre än genomsnittet i landet som är 60. På kommunens äldreboenden arbetar man systematiskt med förebyggande åtgärder genom användning av riskbedömningsinstrumentet som finns i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Det proaktiva arbetssättet har lett till att det sker färre fallolyckor på äldreboenden. 22 VERKSAMHETSPLAN 2014

347 Idag finns Händige fixaren, en kommunal tjänst som syftar till att förebygga och minska fallolyckor bland äldre personer. Personal i den kommunala hemtjänsten har tillgång till en miljöbedömningsblankett som stöd för att säkrar hemmet till exempel placering av mattor och sladdar. Det finns dock behov av ett mera systematiskt arbetssätt vad gäller att förebygga fallolyckor i ordinärt boende. Förvaltningen kommer under 2014 att påbörja arbetet med att se över behovet av informationsinsatser och samordning av befintliga förebyggande arbete, även i samråd med andra aktörer. Medborgare positiva till äldreomsorgen Vartannat år genomför SCB 25 på kommunens uppdrag en medborgarundersökning. Det är en attitydundersökning som skickas ut till Huddingebor i åldrarna år. Frågorna rör kommunens alla verksamheter och resultatet är ett betygsindex 26. Ju högre siffra desto bättre resultat. Resultat i intervallet innebär att man är nöjd. Svarsfrekvensen var i år 40 procent mot 42 procent Äldreomsorgen i Huddinge fick i årets undersökning betygsindex 51, år 2011 var betygsindexet 56. Förändringen är statistiskt säkerställd. Resultatet har sjunkit bland både kvinnor och män. För män är resultatet något lägre, 49 mot kvinnor 53. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd. I jämförelse med andra kommuner som också har gjort undersökningen, är resultatet för Huddinge runt genomsnittet både bland samtliga deltagande kommuner och bland kommuner i samma storlek invånarmässigt. Av länets 26 kommuner är det 12 som har deltagit i undersökningen och där kommer Huddinge på en fjärde plats efter Danderyd, Salem och Järfälla. En förklaring till det lägre resultatet 2013 kan vara de anpassningar som har gjorts inom äldreomsorgen i Huddinge. Den negativa mediabevakningen som har varit kring äldreomsorgen efter Carema-skandalen kan också ha bidragit till att resultatet har sjunkit. Om ohälsa och otrygghet Huddinge kommun gör vartannat år en enkätundersökning bland invånarna i kommunen (befolkningsundersökning), med frågor inom olika ämnesområden. I samband med den senaste undersökningen har nämnden valt att särskilt följa frågor som rör självskattad ohälsa och otrygghet. De senaste resultaten presenteras ur ett områdesperspektiv för personer över 65 år, vilket visar att situationen ser olika ut för äldre i kommunens olika geografiska områden. Den egna skattningen av trygghet är att man i Vårby upplever sig märkbart mindre trygg än i Sjödalen-Fullersta, där upplevelsen av trygghet är som högst. Totalt sett upplever 25 Statistiska centralbyrån. 26 Undersökningens fråga om äldreomsorgen är Vad tror eller tycker du om äldreomsorgen i din kommun? man sig dock som tryggare idag än för tre år sedan när den förra undersökningen genomfördes. Den senaste undersökningen visar också att personer över 65 upplever sin hälsa som sämre än för tre år sedan. Vårby Vårby är en kommundel som kännetecknas av många kvaliteter med dess goda kollektivtrafikläge, närhet till natur och stränder samt väl utbyggd kommunal service och närhet till Kungens kurva. Samtidigt är Vårby en kommundel som har stora utmaningar vad gäller till exempel arbetslöshet, skolresultat, ohälsotal och utanförskap. Detta har varit känt länge och olika insatser har genomförts med goda resultat på individnivå. För att Vårby ska bli en attraktiv kommundel behöver kommunen kraftsamla och fokusera på åtgärder som på lång sikt kan innebära strukturella förändringar. Under 2013 upprättas en målbild för Vårby genom nedbrytning av Huddinges mål för Med utgångspunkt från dessa tas åtgärder fram för att göra det möjligt att gå från dagens läge till det önskade läget. För att detta ska lyckas krävs att alla verksamheter prioriterar insatser i Vårby. 27 Ett område där behovet att arbeta mot social isolering bland äldre har identifierats är Vårby. För att motverka den sociala isoleringen bland kommundelens äldre och samtidigt öka deras kontaktnät, arbetar frivilligsamordnaren med öppna mötesplatser. Syftet med dessa möten är också att öka känslan av trygghet och samhörighet. I kommundelen finns också ett flertal olika etniska och kulturella föreningar, med vilka förvaltningen aktivt söker samverkan. Flemingsberg Huddinge kommun har under flera år arbetat intensivt med att utveckla den regionala stadskärnan Flemingsberg. Arbetet har skett både på kommunnivå med särskilda insatser från Huddinge kommuns sida, och i ett länsperspektiv där flera andra aktörer som Botkyrka kommun, Stockholms läns landsting och akademierna i Flemingsberg varit aktiva. Den centrala delen av utvecklingsarbetet i Flemingsberg har vilat på fem strategier som finns beskrivna i utvecklingsprogrammet för Flemingsberg. Dessutom har en stiftelse, Flemingsberg science, bildats för att skapa ytterligare fokus på att ge nya idéer inom hälsosektorn kommersiell livskraft. Under 2012 väcktes frågor kring takten i utvecklingsarbetet av Flemingsberg. Stadsdelen kom dessutom ytterligare i fokus då Flemingsberg definierades som ett strate- 27 Text från kommunens ledningsgrupp. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 23

348 giskt område för Huddinge i samband med den strategiutveckling som kommunens ledningsgrupp genomfört. Bland annat konstaterades att nulägesbilden av Flemingsberg varierade mellan olika aktörer samt att det var svårt att göra en bedömning av framstegen i utvecklingsprogrammet. Därför startades ett utredningsprojekt för att skapa en bred nulägesanalys av stadskärnan. Arbetet med denna analys beräknas vara klar under fjärde kvartalet Med detta underlag kommer sedan en process ta vid som fokuserar på att ta fram en konkret målbild för Flemingsberg som är tydlig och lätt att följa upp. 28 Så snart nulägesanalys och målbild för Flemingsberg är klar och har presenterats kommer äldreomsorgsnämnden att ta ställning till på vilket sätt nämndens verksamheter kan bidra i det kommande arbetet. Medverkan i samhällsplaneringen Förvaltningen kommer att fortsätta utveckla sitt samarbete med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning för att skapa tydligare kanaler för ett socialt och ett äldreperspektiv i planeringen av kommunens fysiska utveckling. Åtaganden riktade till förvaltningen Fortsätta att utveckla anhörigstödet. Fortsätta att stärka det sociala innehållet i samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen och frivilliga organisationer. Genomföra en seniorvecka tillsammans med föreningar, organisationer, företag och samfund i Huddinge. Fortsätta utveckla områdesperspektivet i verksamhetsplaneringen. Fortsätta utveckla socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen i samverkan med kommunstyrelsens förvaltning och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Internationellt arbete Förvaltningens internationella arbete fortsätter. Under 2014 inleds EU:s nya programperiod, vars innehåll och inriktning blir känt i december Åtaganden riktade till förvaltningen Sprida information till förvaltningens verksamheter om möjligheterna till stöd med projektansökan och innehållet i den nya programperioden Väl fungerande styrnings- och uppföljningsprocesser För att kommunen ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt med god kvalitet på tjänsterna så är det viktigt att kommu- nens verksamheter har väl fungerande styrnings- och uppföljningsprocesser. I mål- och resultattabellen på sidan 18 finns mått som avser styrning och uppföljning och som nämnden kommer att fortsätta att följa under Etappmålen för 2014 föreslås förbli oförändrade. Åtgärder för att stärka styrnings- och uppföljningsprocesserna Systematiskt kvalitetsarbete Nämnden har tagit fram ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheterna. Ledningssystemet omfattar nämndens all verksamhet och är ett stöd för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Under 2013 har samtliga verksamheter kartlagt sina huvudprocesser. Med huvudprocess menas den process där de äldre direkt är berörda, såsom handläggning och utförande av insatser. Under 2014 kommer fortsatt arbete ske med att ta fram och komplettera dokumentation som stödjer processerna. Vidare har en rad stödprocesser kartlagts under 2013, dock krävs fortsatt arbete under Att implementera ledningssystemet i dess helhet är ett arbete som har startat och som kommer att fortsätta under Förvaltningen deltar även i kommunens utbildning i processutveckling som anordnas av kommunstyrelsens förvaltning. Processutvecklingsprogrammet syftar till att ge deltagarna ökad kunskap om systematisk verksamhetsutveckling och processorienterat synsätt. Kvalitetsberättelse I början av 2015 kommer nämndens kvalitetsarbete utifrån ledningssystemet att redovisas i en kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen kommer att vara en bilaga till verksamhetsberättelsen för Delar som kommer att ingå i kvalitetsberättelsen är: Verksamhetsuppföljning Uppföljning av värdighetsgarantin Uppföljning genom egenkontroll Förbättringsarbete för att säkra kvaliteten Samverkan Riskanalys Rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Utvecklingsområden 28 Text från kommunens ledningsgrupp. 24 VERKSAMHETSPLAN 2014

349 Verksamhetsuppföljning All verksamhetsuppföljning som görs utgår från nämndens uppföljningsplan. Syftet med planen är att tydliggöra den systematiska verksamhetsuppföljningen samt att säkerställa konkurrensneutralitet i uppföljningarna. Av planen framgår vilka verksamhetsuppföljningar som ska göras inom olika områden under Planen avser regelbunden uppföljning av följande områden: Särskilda boenden Boenden enligt LSS Kundvalssystem Insatser som ges utifrån ramavtal Äldreomsorgsinspektörernas uppföljningar Äldreomsorgsinspektörer i Huddinge är en funktion som gör uppföljningar av individbeslut (biståndkansliets ansvar), hemtjänst enligt LOV (kvalitetsenhetens ansvar) och äldreboende (kvalitetsenhetens ansvar). Syftet med uppföljningarna är att säkerställa att de äldre i Huddinge får en omsorg av god kvalitet. Äldreomsorgsinspektörerna kommer att fortsätta att följa upp på såväl individnivå, som på verksamhetsnivå under Uppföljningar avseende hemtjänst enligt LOV och äldreboende redovisas kontinuerligt för nämnd och publiceras på kommunens webbplats i tjänsten Jämför service. Tid- och insatsmätning i hemtjänsten Projektet att införa ett system för tid- och insatsmätning inom hemtjänsten slutfördes Alla utförare inom extern och egen regi är utbildade och rapporterar i systemet. Biståndskansliets handläggare använder systemet i samband med uppföljning på individnivå. En grupp med representanter från biståndskansliet, ekonomienheten och kvalitetsenheten arbetar med att kvalitetssäkra och följa upp resultatet på övergripande nivå. Upphandling och kundval Under 2014 kommer nämnden att kvalitetssäkra upphandlingsprocesserna. Kvalitetssäkringen innebär dels att förfrågningsunderlag ses över, dels att processen för att handläggning av upphandlingarna tydliggörs och fastställs. Uppföljning av kundernas nöjdhet Under ett flertal år har nämnden årligen via egna kundundersökningar följt upp hur nöjda kunderna är med tillgänglighet, bemötande, möjligheten till delaktighet samt kvaliteten på tjänsterna, det vill säga nämndens mål under det övergripande målet Nöjda invånare. Nämnden övergick 2012 till att använda resultatet från Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Förändringen har fått konsekvenser som behöver analyseras och eventuella förslag till åtgärder behöver utarbetas under Åtaganden riktade till förvaltningen Säkerställa att hemtjänstens registrering i IT-systemet Tid och insats fungerar optimalt. Implementera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Fortsätta arbetet med att identifiera de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Utveckla metoder för att följa upp data ur Phoniro. Utforma en struktur för styrning av förvaltningens e-förvaltningsarbete. Komplettera uppföljningsplanen med plan för hantering av kundundersökningar. Ta fram en fungerande intern process för hantering av resultatet i Socialstyrelsens brukarundersökning. Fortsätta att utveckla mål och mått för verksamhetsstyrning. Kvalitetssäkra nämndens upphandlingsprocess. Säkerställa god registerkvalitet. Följa upp i hur stor omfattning de externa utförarna bedriver tilläggstjänster och hur rutinerna kring detta ser ut. Se över möjligheterna att införa ett nytt avgiftssystem som bygger på att kunderna betalar för faktiskt utförd tid i hemtjänst. Byta ut samtliga trygghetslarm i ordinärt boende till tryggare funktionalitet. Avgiftshandläggare samarbetar med anhörigstödjare som bjuder in till informationsträffar för äldre och anhöriga om bostadsbidrag, taxan och hur man fyller i samtliga blanketter. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 25

350 Attraktiv arbetsgivare Äldreomsorgsnämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Ledarskap (3.1) Ledarskapsprofil Totalt: 75,4 (72,2) Kvinnor: 75,0 (71,8) Män: 76,7 (73,6) Vilja och förmåga (3.2) Medarbetarprofil Totalt: 75,3 (72,4) Kvinnor: 75,0 (72,4) Män: 76,6 (73, 2) Goda förutsättningar (3.3) Prestationsnivå Totalt: 74,3 (71,4) Kvinnor: 73,8 (71,2) Män: 76,3 (73,1) Etappmål 2014 Riktvärde: 68 Riktvärde: 75 Riktvärde: 70 Kommentarer Goda förutsättningar (3.3) Sjukfrånvaro, augusti 2013 jämfört med augusti 2012, (rullande 12 månader, procent) Totalt: 8,3 (6,6) Kvinnor: 9,1 (7,1) Män: 3,6 (2,9) <7,5 <8,0 <3,3 Korttidsfrånvaro 0 14 dagar, augusti 2013 jämfört med augusti 2012, rullande 12 månader, procent) Totalt: 2,8 (2,7) Kvinnor: 2,9 (2,7) Män: 2,1 (2,1) <2,5 <2,5 <1,8 Ledarskap Ledarskapet är en nyckelfråga för att nämnden ska kunna nå uppställda mål, leverera god kvalitet och vara en attraktiv arbetsgivare. Ledarskapet är även ett av fyra prioriterade områden, benämnda hörnstenar, som förvaltningsledningen har fattat beslut om att arbeta strategiskt med. Målet för arbetet är att skapa ett hållbart och utvecklande ledarskap. För att nå dit har fyra framgångsfaktorer identifierats: att belysa chefsrollen, ge cheferna verktyg, fokusera på målen och stärka motivationen. Ett antal åtgärder har sedan tagits fram för varje framgångsfaktor. Under 2014 kommer en del av dessa att prioriteras och har därför formulerats i nedanstående åtaganden. Inom ramen för detta arbete har ett antal åtgärder vidtagits under 2013; en generell chefsroll har tagits fram med utgångspunkt från rollen som ledare och arbetsivarföreträdare. Utifrån gjord beskrivning av chefsrollen har förvaltningen även skapat en chefsprofil som ska användas vid rekrytering av nya chefer. Cheferna erbjuds även mentorer som stöd i chefsrollen. Den årliga medarbetarenkäten är ett sätt att följa upp ledarskapet. Ledarskapsprofilen, som mäter resultatet på frågor inom områdena effektivitet, ledarskap, återkoppling och målkvalitet, ger en bild av hur medarbetarna uppfattar sin närmaste chefs ledarskap. Ledarskapsprofilen har ett högre värde än föregående år och ligger över riktvärdet. Resultatet bedöms som mycket gott. Ett område där resultatet i enkäten ligger under riktvärdet är målkvalitet som kommer att vara prioriterat även fortsättningsvis. Målen behöver bli tydligare för den enskilda medarbetaren. De politiska målen bör översättas till varje arbetsplats och varje medarbetares dagliga arbete. På så sätt ökar tydligheten för den enskilda medarbetaren att förstå förvaltningens uppdrag och hur den egna arbetsinsatsen kan bidra till att uppdrag och mål uppnås. Det ökar förutsättningarna för att kunna följa upp och bedöma graden av måluppfyllelse. Åtaganden riktade till förvaltningen Förvaltningen ska vidta åtgärder för att skapa ett hållbart och utvecklande ledarskap. Göra målen i verksamhetsplanen tydliga. Synliggöra varje medarbetares ansvar för att nå målen. Vilja och förmåga Medarbetarprofilen består av områdens delaktighet, socialt klimat, lärande i arbetet och medarbetarskap. Den ger en bild av hur medarbetarna uppfattar sitt eget ansvar, inflytande och lärande. Det sammanlagda resultatet i 2013 års medarbetarundersökning under medarbetarprofilen har förbättrats från 2012, men området delaktighet når inte upp till riktvärdet och utvecklingsarbetet fortsätter. Åtaganden riktade till förvaltningen Alla enheter ska diskutera kommunens delaktighetsmatris och de förbättringsförslag som lyfts upp tas tillvara. Förvaltningen ska vidta åtgärder för att minska den arbetsrelaterade utmattningen. 26 VERKSAMHETSPLAN 2014

351 Göra kommunens varumärke känt i förvaltningen och skapa en förståelse för varumärkesarbetet bland medarbetarna. Goda förutsättningar Prestationsnivå Goda förutsättningar mäts i medarbetarenkäten genom ett samlat värde av alla elva förbättringsområdena kallat prestationsnivå. Resultatet är 74,3, vilket är bättre än föregående år. Det tyder på att medarbetarnas vilja, engagemang och förutsättningar för att utföra sitt arbete är mycket goda. Ett värde över 70 innebär att organisationen har kraft att förändras och har ett högt välbefinnande. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron inom äldreomsorgen har dock ökat under 2013 jämfört med föregående år. Under 2014 kommer därför en särskild satsning att ske på uppföljning av anställda som varit sjukskrivna dagar samt över 366 dagar. Detta arbete ska ske i samarbete mellan ansvarig chef, personalenhet, personalhälsan och fackliga organisationer. Nytt intranät Under hösten 2013 påbörjade samtliga förvaltningar ett gemensamt projekt för att ta fram ett nytt intranät. Projektet kommer att slutföras vid halvårsskiftet En av förvaltningens kommunikatörer ingår i arbetsgruppen. Det nya intranätet ska vara ett stöd i det dagliga arbetet, ge bättre möjligheter till dialog och samarbete inom organisationen och bidra till att Huddinge kommun uppfattas som en modern och attraktiv arbetsgivare. Åtaganden riktade till förvaltningen Fortsätta utveckla förvaltningen som en attraktiv arbetsgivare. Erbjuda utbildningsinsatser inom vissa prioriterade områden i äldreomsorgen. Arbeta med att sprida kunskap om mångfald och jämställdhet samt öka medarbetarnas kunskaper om diskrimineringsgrunderna och hur man motverkar diskriminering. Förvaltningen ska ha ett aktivt och hälsofrämjande arbetssätt för att ha kontroll på hälso- och ohälsofrågorna. Kvalitetssäkra annonser med informativ beskrivning av arbetsplatsen och tydlig kompetensprofil. Delta i arbetet med att ta fram ett nytt intranät för kommunen, samt vidareutveckla förvaltningens information i det nya intranätet. Sund ekonomi Äldreomsorgsnämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Kom mentarer Budgethållning (4.1) Utfall i förhållande till budget, miljoner kronor, augusti 2013 och ,0 (-8,6) Budget i balans Månadsuppföljning med analys och kommentar, procent, augusti 2013 och (97) 100 Långsiktig balans (4.2) Balanserat resultat, miljoner kronor, helår 2013 och 2012 Redovisas i VB 2013 (29,5) Oförändrat Kostnadseffektiva tjänster av god kvalitet (4.2, 1.2) Kostnad för tjänster i jämförelse med andra kommuner hemtjänst Avvaktar Socialstyrelsens kommande kostnadsmått - särskilt boende Avvaktar Socialstyrelsens kommande kostnadsmått - Pris per prestation Se verksamhetsstatistik sidorna 37-38, - Köp från avtal, procent, augusti 2013 jämfört med augusti (86) 90 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 27

352 Budgethållning För att nå en sund ekonomi krävs att alla chefer har kontroll för att kunna hålla given budget. Avvikelser från budget ska i första hand åtgärdas och hanteras inom respektive verksamhetsbudget. Genom att tillhandahålla ett bra stöd kring ekonomifrågor kan förvaltningen få fram rättvisande underlag till beslutsfattare på olika nivåer i kommunen. Genom att varje månad periodisera intäkter och kostnader till rätt period erhålls ett rättvisande ekonomiskt utfall. Rapporter anpassas efter nämndens och verksamhetens behov och önskemål. För att öka kunskapen i ekonomifrågor kommer utbildningar att hållas med olika teman framöver. Budgetansvariga lämnar relevant information och underlag enligt de tidplaner som upprättas varje månad. En ökad samverkan i organisationen behövs för budgetprocessen genom tydligare roller och ansvar. Ett nytt systemstöd är framtaget som ska stödja denna process bättre framöver genom IBP 29 som är kopplat till LIS 30. Systemstödet har utvecklats av ett företag i samarbete med Huddinge kommun. Etappmål 2014 är att uppnå en budget i balans. För att kunna nå detta mål måste beläggningsgraden inom äldreboende vara 98 procent och inom korttidsboende 95 procent hos utföraren i egen regi. Planer finns för ett gemensamt kommunhus. En organisationsförändring planeras för att redan under början av året 2014 flytta förvaltningens leverantörsreskontra, den så kallade Proceedo-supporten till kommunstyrelsens förvaltning. Nuvarande supportorganisation kan bli bättre genom att öka samarbetet med upphandlingsenheten och den centrala systemförvaltningen. Genom omorganisationen blir detta samarbete enklare om alla funktioner finns centralt under samma chef. Åtaganden riktade till förvaltningen Alla chefer håller sin budget. Öka kunskapen kring ekonomifrågor genom utbildning. Maximal kundnytta för varje inbetald skattekrona. Periodisera intäkter och kostnader månadsvis. Varje chef i förvaltningen följer upp sitt månadsresultat och kommenterar utfallet. Den årliga revisionsrapporten efter årsbokslutet ska vara godkänd. Införa en ny ersättningsmodell inom äldreboenden. Införa ett nytt ersättningssystem i Procapita för äldreboenden. Öka samverkan i organisationen för budgetprocessen genom tydligare roller och ansvar. Rapportera in budgeten i LIS via IBP. Centralisera Proceedo-supporten till kommunstyrelsens förvaltning. Långsiktig balans För att uppnå en långsiktig ekonomisk balans handlar det om att effektivisera så att det blir långsiktigt effektivt. Genom att utarbeta långsiktiga planer och att kunna följa trender och ökade behov kan åtgärder ske på ett tidigt stadium. Genom att tidigt åtgärda och vara före kan nödvändiga prioriteringar göras för att uppnå en långsiktig balans. Hittills har nämnden lyckats mycket väl med detta arbete eftersom det balanserade resultatet uppgår till 29,5 miljoner kronor. Etappmålet 2014 är att resultatet från 2013 ska vara oförändrat, då målet är en budget i balans. Åtaganden riktade till förvaltningen Verka för att hålla nere kostnader med ett långsiktigt perspektiv som grund. Följa den ekonomiska utvecklingen under en längre tid. Kostnadseffektiva tjänster av god kvalitet Socialstyrelsen har tagit fram ett antal kostnadsmått inom socialtjänsten, inklusive äldreomsorg för landets kommuner. Resultatet presenteras som öppna jämförelser på Socialstyrelsens webbplats. Uppgifterna som ligger till grund för kostnadsmåtten är hämtade från kommunernas registerdata, och bland underlaget finns enligt Socialstyrelsen data som behöver kvalitetssäkras. Under 2014 kommer förvaltningen fortsätta påbörjat arbete att kvalitetssäkra uppgifterna i register och verksamhetssystem samt ta fram förslag på vilka kostnadsmått som ska användas för jämförelser med andra kommuner i länet. Åtagande om att säkerställa god registerkvalitet finns under nämndmålet om väl fungerande styrnings- och uppföljningsprocesser. Inköpsstöd Inköpsstödet Proceedo har tagit lång tid att implementera i förvaltningen av olika anledningar, därför planeras ytterligare utbildningsinsatser och omorganisation. Systemstödet ska användas fullt ut så att varor och tjänster kan beställas elektroniskt på ett smidigt sätt. Genom detta arbetssätt uppnås en bättre avtalstrohet och i ett längre perspektiv även lägre kostnader för upphandlade varor och tjänster. 29 Prognos- och budgetverktyg 30 Ledningsinformationssystem 28 VERKSAMHETSPLAN 2014

353 Åtaganden riktade till förvaltningen Fortsätta implementeringen av inköpsstödet för att fullt ut kunna nyttja alla beställningsfunktioner med koppling till effektivare fakturahantering i alla verksamheter. Följa Socialstyrelsens fortsatta arbete att ta fram kostnadsmått. Ta fram förslag på kostnadsmått som ska användas för jämförelser med andra kommuner främst i länet. Tillsammans med ekonomienheten se över befintliga ersättningsnivåer inom äldreboenden. Förbereda arbetet inför Socialstyrelsens nya föreskrifter om bemanning, i samverkan med ekonomienhet och biståndskansli. Medverka i arbetet att ta fram tydliga bedömningskriterier för respektive ersättningsnivå. Ekonomi Internhandel inom förvaltningen ingår ej i nedanstående tabell, medan handel till och från andra förvaltningar ingår. Resultaträkning Drift, miljoner kronor Budget Budget Budget Bokslut Verksamhetens intäkter 116,5 105,2 98,7 114,2 Personalkostnader 413,7 397,1 376,7 382,9 Lokalkostnader 92,4 89,3 85,1 84,8 Övriga kostnader 231,2 215,0 192,9 208,1 Summa verksamhetens kostnader 737,3 701,4 654,7 675,8 Verksamhetens nettokostnader 620,8 596,2 555,9 561,6 Budget nettokostnad 620,8 596,2 555,9 555,9 Årets resultat 0,0 0,0 0,0-5,7 Överföring eget kapital 2,0 Balanserat resultat från tidigare år 29,5 35,2 29,5 Budgeten uppgår till 620,8 miljoner kronor för Intäkterna har budgeterats högre än tidigare år, vilket beror på att externa försäljningar till andra kommer att öka samt att avgifterna och hyresintäkterna prisjusteras varje år. Nämnden har erhållit fyra miljoner kronor genom en riktad satsning från kommunfullmäktige. Två miljoner kronor har riktats till att förstärka kvaliteten på äldreboenden och ytterligare två miljoner kronor har riktats till Socialstyrelsens nya föreskrifter för att utöka antalet biståndshandläggare som kan arbeta med föreskrifterna. I enlighet med fullmäktiges beslut om mål och budget 2014, finns i förslaget till budget för äldreomsorgsnämnden effektiviseringar motsvarande 0,36 procent av budgetutrymmet. Personalkostnaderna har ökat för att kompensera kommande lönerevision. Lokalkostnaderna är något högre än tidigare års budget, vilket beror på hyreshöjningar. Övriga kostnader har ökat sedan tidigare år, vilket beror på volymökningar samt prisökningar. Prisökningarna har budgeterats med två procent. Enligt nuvarande befolkningsprognos med personer över 65 år ökar behovet av äldreomsorg även år De framtida volymökningarna redovisas under rubriken verksamhetsstatistik och har kunnat finansieras inom ovanstående budgetram. ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 29

354 Driftbudget per verksamhetsområde Drift netto miljoner kronor Budget Budget Budget Bokslut Ledning och administration äo 40,8 41,4 19,5 21,7 Summa vård och omsorg 40,8 41,4 19,5 21,7 Hemrehabilitering 0,0 0,0-0,2-0,8 Dagverksamhet, biståndsbedömd 9,7 9,3 9,8 8,2 Äldreteamet 0,0 0,0 0,0 0,0 Hemtjänst 123,0 117,8 109,8 116,1 Korttidsvård 29,1 32,5 39,7 24,7 Utskrivningsklara 1,8 4,0 4,5-1,8 Summa ordinärt boende 163,6 163,6 163,6 146,4 Servicehus 34,7 28,0 28,0 31,1 Särskilt boende 343,9 326,6 311,5 328,0 Summa särskilt boende 378,6 354,7 339,5 359,2 Summa förebyggande verksamhet 10,2 10,2 7,8 10,8 Summa färdtjänst 0,4 0,4 0,4 0,4 Summa äldreomsorg 593,6 570,2 530,8 538,5 Pensionärsråd 0,2 0,2 0,2 0,1 Nämndverksamhet 1,3 1,3 1,3 1,1 Förvaltningskontor 25,7 24,5 23,7 21,9 Summa nämnd och ledning 27,2 26,0 25,2 23,1 Totalt nämnden 620,8 596,2 555,9 561,6 Budget 620,8 596,2 555,9 555,9 Periodens resultat 0,0 0,0 0,0-5,7 Nämnd och ledning Inom ledning har kostnaden ökat för att kompensera kommande lönerevision samtidigt som kostnaden också har minskat med en miljon kronor genom effektiviseringsuppdraget från kommunfullmäktige. Budgeten inrymmer även till viss del ett nytt verksamhetssystem genom avskrivningskostnader, men detta finns även budgeterat som investering. Nämnden och pensionärsrådets budget är oförändrad sedan tidigare år. Äldreboenden och hemtjänst i egen regi Äldreomsorgen i egen regi har sedan en tid tillbaka anpasssat och effektiviserat verksamheten. Detta har gjorts samtidigt som stora satsningar på organisation, ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och kompetensutveckling har genomförts. Socialstyrelsens senaste nationella lägesrapport visar att andelen personer över 65 år som bor i särskilt boende har minskat och är 5,2 procent. Andelen som får hemtjänst är oförändrad sedan år 2007, cirka 12,4 procent. Antalet personer med beslut om korttidsplats har minskat till 0,4 procent. Antalet besök på dagverksamhet har ökat något, men andelen gäster är oförändrad. Lägesrapporten visar också att antalet personer med omfattande insatser har blivit fler, medan antalet personer som har några få hemtjänsttimmar har blivit färre. I Huddinge kommun är andelen över 65 år som bor i äldreboende 4,9 procent och andelen som får hemtjänst är 10,2 procent enligt Södertörns nyckeltal. Äldreboende Den budgeterade beläggningsgraden var 97,8 procent under 2013 och den faktiska beläggningsgraden var 95,5 procent vid delår Verksamhetens korttidsboenden har dock en lägre beläggningsgrad, vilken påverkar utfallet. Den lägre beläggningsgraden har genererat ett intäktsbortfall för perioden motsvarande 3,8 miljoner kronor. Beläggningen är trots det relativt stabil och lediga lägenheter tillsätts omgående. Det som påverkar beläggningsnivån är till största delen de vakanta vårddygnen från att en lägenhet har blivit ledig till dess att en ny boende flyttar in, eller när boende av olika anledningar inte bor i sin lägenhet under flera dygn. Det är dock inte möjligt att budgetera en lägre beläggningsgrad då enheterna behöver ha samma bemanningsnivå oavsett om någon enstaka lägenhet är ledig eller inte. Hemtjänst Hemtjänsten i egen regi redovisade en negativ avvikelse om 5,6 miljoner kronor vid delår 2. För att öka marknadsandelarna och stärka hemtjänstens konkurrenskraft pågår 30 VERKSAMHETSPLAN 2014

355 ett arbete med att effektivisera verksamheten. Verksamheterna ska flytta från stora lokaler till fler och mindre lokaler i syfte att minska restid och personalkostnader. Detta kommer även att stärka konkurrenskraften då hemtjänstens kunder får närmare till sitt lokala kontor. Det ska även bildas mindre arbetsteam, vilket kommer att leda till ökad personkontinuitet för den enskilde kunden. I takt med att verksamheten utökar antalet lokala kontor, kommer även antalet bilar att minskas. Detta kommer att leda till lägre kostnader och minskad miljöpåverkan. Även hemtjänstens lokalkostnader kommer att minska när flyttarna är genomförda. Det pågår också ett arbete med att se över personalscheman, kundplanering och övriga kostnader för hemtjänsten. Hemtjänsten ser över möjligheten att införa arbetskläder för samtliga medarbetare. Detta arbete har påbörjats under 2013 och beräknas bli slutfört under Inköp av arbetskläder för samtliga medarbetare kommer generera en kostnad cirka 0,5 miljoner kronor vid första tillfället. Därefter kommer en årlig kostnad om cirka 0,2 miljoner kronor för kompletterande inköp. Budgeten för äldreomsorgen i egen regi 2014 är i balans. Biståndskansliet Biståndskansliets budget för äldreomsorg 2014 är 526,1 miljoner kronor. Den totala ökningen av budgeten beräknas bli 12,5 miljoner kronor i förhållande till Utöver ökningen i volymer har priset ökat för alla köpta insatser enligt årlig uppräkning. Budgeten för 2014 omfattar en ökning vad gäller hemtjänst i ordinärt boende, servicehus samt särskilt boende. Ökningen av kostnaden för hemtjänst har stabiliserat sig under 2013, vilket förklaras med att alla beslut har följts upp i tid. Kostnaden för servicehus har under 2013 ökat. Förklaringen är att allt fler äldre som bor på servicehus är i behov av fler hemtjänsttimmar, vilket gör att budgeten för 2014 har ökat med 4,3 miljoner kronor. Budgeten 2014 för särskilt boende har utökats med anledning av befolkningsprognosen. Fördelningen av platser har dock förändrats sedan 2013 till fler ålderdomshem och färre sjukhem, vilket ger lägre genomsnittlig kostnad per plats. I budgeten finns en ökning av intäkter, vilket förklaras med att fler hemtjänsttimmar utförs av externa utförare samt att fler äldre betalar full avgift. Budgeten för utskrivningsklara har minskat utifrån utfallet de senaste åren. Regler för resursfördelning Interna och externa utförare inom hemtjänst och servicehus erhåller ersättning för antalet beviljade och utförda insatser. Det betyder att utförare får betalt för beviljade insatser och att insatsen ska vara genomförd, oavsett hur kort eller lång tid insatsen tar. Inom äldreboenden, exklusive servicehus men inklusive korttidsboende och biståndsbedömd dagverksamhet, får enheterna ersättning för antalet producerade vårddygn och/eller besök utifrån biståndsbeslut. Hyreskostnaden har brutits ut ur dygnspriset och enheterna ersätts för faktisk hyreskostnad. Investeringar Budget Budget Budget Bokslut Tusen kronor Inventarier Nytt golv för att minska frakturer "förlåtande golv" Arbetsmiljöförbättrade åtgärder Datasystem för verksamheten Trygghetslarm i eget boende Stuvstagården larm, terrass, inredning, nyckelskåp Elektroniskt passersystem inom särskilt boende för äldre Nyckelskåp hemtjänst Inventarier Tallgårdens äldrecentrum Trygghetslarm Tallgårdens äldrecentrum 140 Inventarier Björnkullas äldreboende Inventarier A-huset Stortorps Äldrecentrum Datorer Mobila Sprinkler och brandskydd 150 Nya lokaler vaktmästarna Stortorp Inventarier Västergården Matvagnar ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 31

356 Larm Sjöliden, servicehus Larm Serenaden 510 Upprustning trädgård Solhöjden 50 Larm Stortorp Hus A Gemensam reception gymnasietorget 280 Oförutsedda investeringar Summa nettoinvesteringar Överföring mellan åren Budget nettoinvesteringar Inventarier Årligen beräknas ett behov av att byta ut befintliga inventarier till nya med två miljoner kronor per år. Nuvarande inventarier är generellt sett mycket gamla, därför behövs en successiv förnyelse i takt med att funktionaliteten avtar. Nytt golv för att minska frakturer - "förlåtande golv" Ett forskningsprojekt ska prövas genom att byta ut befintligt golv på en avdelning vid Tallgårdens äldreboende. Golvet är unikt och ska minska antalet fallskadorna. Arbetsmiljöförbättrade områden Enheterna har behov att förbättra arbetsmiljön, både avseende smärre ombyggnationer och inköp av diverse hjälpmedel. Datasystem för verksamheten Förvaltningen har gjort en kartläggning av systemstrukturen och kommit fram till att utveckling behövs. Det är ännu inte bestämt om systemet kommer att ägas av kommunen eller inte, därför är investeringsbehovet preliminärt beräknat. Utifrån den systemlösning som kommer att väljas, kommer det ekonomiska utfallet att påverkas antingen genom en avskrivningskostnad eller en systemkostnad. Trygghetslarm En reserv har avsatts till diverse trygghetslarm inom äldreboenden där behov kan uppkomma. Stuvstagården larm, terrass, inredning och nyckelskåp Stuvstagården har behov av att förnya larmet, terrassen, viss inredning och nyckelskåp. Nyckelskåp hemtjänst En upphandling har genomförts för att byta ut befintliga nyckelskåp till nya. Funktionaliteten behöver bytas ut till nyare teknik. Datorer Vart tredje år behöver datorer bytas ut för att kunna hålla en bra prestanda. Matvagnar Köken kommer under ett antal år framåt att successivt behöva byta ut sina matvagnar. Larm Sjöliden, servicehus Planer finns på att byta ut befintliga trygghetslarm som är mer anpassade för ordinärt boende med uppringning till larmcentral enligt tidigare nämndbeslut. Dessa larm ska i stället vara kopplade direkt till servicehusets personal. Larm Serenaden Planer finns på att byta ut befintliga trygghetslarm som är mer anpassade för ordinärt boende med uppringning till larmcentral enligt tidigare nämndbeslut. Dessa larm ska i stället vara kopplade direkt till servicehusets personal. Upprustning trädgård Solhöjden Trädgården vid Solhöjden behöver upprustas så att de äldre kan få en trevligare utevistelse. Larm Stortorp hus A Befintligt larm behöver bytas ut till nyare teknik. Oförutsedda investeringar Om det under året uppstår oförutsedda investeringar så kommer dessa hanteras enligt kommunens regler gällande varor som har ett värde över ett basbelopp och en ekonomisk livslängd på minst tre år. Personal Att antalet visstidsanställda har ökat hänger samman med att personal anställdes över sommaren som en konsekvens av Kommunals varsel våren 2013, då man ville trygga personalförsörjningen vid en eventuell konflikt. Övertid och fyllnadstid uppvisar också en ökning, vilket kan bero på svårigheter att rekrytera vikarier i slutet av sommaren. Behovet av att hyra in sjuksköterskor har däremot minskat i förhållande till tidigare år. Personalkostnadsredovisning, tusen kronor Personalkostnad totalt Sjuklönekostnad (baskonto 5121) Inhyrd personal (baskonto 4711) Ack Ack Skillnad Skillnad% , , ,3 32 VERKSAMHETSPLAN 2014

357 Övertid (baskonto 5061) Fyllnadstid (baskonto 5062) Friskvårdspeng (baskonto 5830) , , ,1 Frånvaro (totalt) 27,0 26,1 0,8 3,2 Sjukfrånvaro totalt (inkl. sjukers) Sjukfrånvaro totalt (exkl. sjukers) Sjukfrånvaro, 0 14 dgr 8,4 6,6 1,8 26,5 8,4 6,6 1,8 26,5 2,8 2,8 0,0 0,8 Nyanställningar ,0-6,3 Antal avgångar ,0-10,8 Personalomsättning 6,8 7,6-0,7-9,6 Årsarbetare ,6 2,0 Tillsvidareanställda 68,0 69,0-1,0-1,5 Visstidsanställda 15,5 12,0 3,5 28,7 Timavlönad 16,5 19,0-2,4-12, Skillnad Skillnad% Anställda ,9 Genomsnittlig krontalslön ,5 0,6 Antal chefer ,0 0,0 Lokaler Äldreomsorgsnämnden har reviderat lokalförsörjningsplanen från I den reviderade lokalförsörjningsplanen som gäller beskrivs vilka uppdrag som är genomförda samt kommande behov. En förstudie om ombyggnad av Tallgården hus H gjordes efter beslut i kommunens planerings- och personalutskott i maj Kommunstyrelsen beslutade i maj 2013 att beställa en ombyggning av Tallgården hus H. Ombyggnaden beräknas påbörjas i slutet av år Beslut om en förstudie av ett nytt äldreboende i Segeltorp togs i kommunens planerings- och personalutskott i april Processen löper på och boendet kan förväntas vara klart Befolkningsprognosen visar att befolkningen blir äldre och att antalet äldre personer ökar. Slutrapporten Nationella riktlinjer för personer med demenssjukdom visar att utifrån befolkningsprognosen skulle man kunna beräkna hur stor andelen demenssjuka personer förväntas kunna bli under tio år framåt, men det är dock osäkert eftersom man inte vet hur utvecklingen av bromsmediciner och eventuella botemedel kommer att se ut. Av Demenscentrums skrift, Fakta om demens framgår att år 2025 beräknas personer i landet ha insjuknat i en demenssjukdom om dagens befolkningsprognos slår in och inget botemedel utvecklas. Huddinge kommun hade november 2012 totalt invånare. Med ovanstående beräkningsgrund kan det antas att det totalt kommer att finns 589 personer med en begynnande eller mer utvecklad demenssjukdom i Huddinge år Huddinge kommun måste därför ha en långsiktig planering för utökning av äldreboende, där lokalerna även kan användas för andra ändamål beroende på hur utvecklingen inom forskningen kommer att se ut då det gäller demenssjukdom. Ett uppdrag som finns inom kommunen är att arbeta kring Huddinge kommuns långsiktiga finansieringsbehov, vilket innebär att förvaltningarna ska ta fram en prognos för behovet av äldreboende årsvis fram till år Behovet presenteras i planerade och pågående projekt som finns i verksamhetsplanen bilaga 1, ett utdrag ur lokalförsörjningsplanen Priser till utförare år 2014 Hemtjänst och servicehus, utförare i egen regi Utförare i egen regi erhåller följande pris per timme inklusive larmutryckning: Kronor Biståndsbedömd dagverksamhet - social dagvård träning demens per besök mån-fre demens per besök lördag ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 33

358 Hemtjänst dag Hemtjänst kväll hemtjänst natt Hemtjänst helg Servicehus dag Servicehus kväll Servicehus natt Servicehus helg Ledsagning Matdistribution av matlåda varmrätt exkl. dessert Matdistribution av matlåda varmrätt inkl. dessert Från år 2008 har den öppna verksamheten (seniorcentrum, numera Seniorträffar) en aktivitetsersättning för hela sin nettokostnad. Priserna för insatser i hemtjänst och servicehus gäller även för socialnämnden. Priserna för dagverksamhet, hemtjänst och servicehus har räknats upp med två procent för år Äldreboende exklusive servicehus samt korttidsboende Kronor Ålderdomshem enkelbemanning Ålderdomshem dubbelbemanning Demensboende Demensboende korttid Sjukhem permanent Sjukhem korttid Sjukhemkorttid inkl rehab Sjukhem demens Sjukhem palliativ Kommunala utförare erhåller följande ersättning per dygn för sålda platser inom Huddinge kommun. Vårddygnsersättningarna för äldreboenden har räknats upp med två procent inför år Priset per dygn beräknas utifrån en beläggning på 98 procent. Mat För försäljning av mat från kök inom äldreomsorgsnämnden gäller följande priser: Kronor Mat till hemtjänst exklusive dessert Mat till hemtjänst inklusive dessert Mat utan tillbehör (kött, sås, potatis) Lunch särskilda boenden Middag särskilda boenden Priset per portion har räknats upp med två procent inför år Priser till socialnämnden Kommunala utförare erhåller följande ersättning per dygn för sålda platser inom Huddinge kommun till socialnämnden. Särskilt boende exklusive servicehus samt korttidsboende Kronor VERKSAMHETSPLAN 2014

359 Ålderdomshem enkelbemanning Ålderdomshem dubbelbemanning Demensboende Demensboende korttid Sjukhem permanent Sjukhem korttid Sjukhem korttid inkl rehab Sjukhem demens Sjukhem palliativ Priserna har räknats upp med två procent både till den del av priset som avser omvårdnad och till den del av priset som avser lokaler. Priset per dygn beräknas på en beläggning av 98 procent. Externa priser Hemtjänst och servicehus Externa utförare erhåller följande pris per timme inklusive larmutryckning: Kronor Biståndsbedömd dagverksamhet - social dagvård träning demens per besök mån-fre demens per besök lördag Hemtjänst dag Hemtjänst kväll Hemtjänst natt Hemtjänst helg Matdistribution av matlåda varmrätt inkl. dessert Matdistribution av matlåda varmrätt exkl. dessert Priserna till extern utförare har räknats upp med sex procent utifrån det pris som kommunens utförare erhåller. Påslaget om sex procent utgör en högre ersättning för att täcka kostnader för administration, utbildning av personal, mervärdesskatt och andra kostnader för att bedriva hemtjänstverksamhet. Priserna för hemtjänst och servicehus har räknats upp med två procent för år 2014, priset ska även täcka den utförda tiden som larmen genererar. Om extern utförare inte bedriver larmutryckning reduceras priset med sju kronor multiplicerat med 106 procent per timme och avrundas till heltal kronor. Vid hemtjänst inom särskilt boende erhåller de externa leverantörerna samma grundprincip som för hemtjänst inom ordinärt boende på grund av att de externa utförarna inte har något sjukvårdsansvar som ett servicehus har. Särskilt boende exklusive servicehus samt korttidsboende Vid försäljning och köp av platser till och från andra utförare där särskilt ramavtal ej har tecknats, debiteras vårddygnsersättningen med tillägg för lokalkostnad och tio procent för administration. Kronor Ålderdomshem enkelbemanning Ålderdomshem dubbelbemanning Korttidsplats vid särskilt boende Korttidsplats vid särskilt boende med demensinriktning Korttidsplats demensinriktning och särskilda behov Korttidsplats inriktning mot psykiatrisk funktionsnedsättning Demensboende Sjukhem permanent Sjukhem korttid Sjukhem korttid inklusive rehab ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 35

360 Sjukhem demens Sjukhem palliativ Priserna har räknats upp med två procent inför år Priset per dygn beräknas på en beläggning av 98 procent. Processorientering Processorientering av kommunens verksamheter är ett prioriterat område. Det blir allt viktigare att det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt och att vi får ut mesta möjliga kvalitet av varje insatt krona. Här beskrivs hur vi arbetar med processorientering. Mål, mått och åtaganden redovisas i den ordinarie målstrukturen. I det ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som nämnden tagit fram ingår att fastställa de processer som krävs för att god kvalitet ska uppnås i verksamheten. Under 2013 har samtliga verksamheter kartlagt sina huvudprocesser. Med huvudprocess menas den process där de äldre direkt är berörda, såsom handläggning och utförande av insatser. Under 2014 kommer fortsatt arbete att ske för att ta fram och komplettera stöddokumentation för att stödja processerna. Vidare har en rad stödprocesser kartlagts under 2013, dock krävs fortsatt arbete under Förvaltningen deltar även i kommunens utbildning i processutveckling som anordnas av kommunstyrelsens förvaltning. Processutvecklingsprogrammet syftar till att ge deltagarna ökad kunskap om systematisk verksamhetsutveckling och processorienterat synsätt. Intern kontroll Enheternas riskanalyser inför 2014 års internkontroll har gjorts inom samtliga målområden, och en lista över samtliga identifierade risker har sammanställts. Förvaltningsledningen har, tillsammans med nämndens arbetsutskott, ur denna lista prioriterat sju risker inom målområdet Nöjda invånare, en risk inom målområdet Attraktiv arbetsgivare, fyra risker inom målområdet Sund ekonomi och sex risker inom målområdet Hållbar samhällsutveckling. De identifierade riskerna kan dels röra all verksamhet i både extern och egen regi, dels vara specifik för verksamheter i egen regi. I nämndens plan för intern kontroll 2014 framgår vilka riskreducerande åtgärder som planeras, samt vem som är ansvarig. Vidare framgår av planen hur nämnden planerar att arbeta med systematiska kontroller, processer och rutiner. Av planen framgår även resultat från 2013 års granskningar och hur nämnden kommer att arbeta med resultatet av granskningarna. Nedan redovisas de identifierade riskerna i 2014 års plan för intern kontroll utifrån målområde och verksamhetsområde. Riskområde Nöjda invånare Gemensamt för all verksamhet 1. Invånare bemöts på ett icke respektfullt, oprofessionellt, icke likvärdigt eller ett diskriminerande sätt. Biståndskansliet 2. Att kunderna saknar uppföljda beslut. 3. Svårt att nå biståndshandläggare via telefon. 4. Boende upplever brister i bemötande inom särskilt boende, vilket gör att de inte är nöjda med sin vård och omsorg. Äldreomsorgen egen regi 5. De nya trygghetslarmen fungerar inte fullt ut, och serviceavtal finns inte. Detta kan innebära att de boende inte får hjälp i en akut situation. 6. Boende upplever brister i bemötande inom särskilt boende, vilket gör att de inte är nöjda med sin vård och omsorg. 7. Kontinuiteten brister, vikarierna är för många och de följer inte genomförandeplan och hälsoplan. Detta innebär att de boende inte får de insatser som är planerade. Riskområde Sund ekonomi 36 VERKSAMHETSPLAN 2014

361 Gemensamt för all verksamhet 8. Utbetalning till fel mottagare. 9. Inkorrekta utbetalningsunderlag. 10. Felaktiga periodiseringar ger missvisande resultat. 11. Osäker befolkningsprognos. 12. Cheferna riskerar att inte få tillräckligt med stöd från personalkonsulterna i samband med rehabiliteringsprocesser. 13. Siffror i mått och statistik är inte tillförlitliga. Äldreomsorgen egen regi 14. Kriterier kring biståndsbeslut i olika nivåer är inte uppdaterade och tydliggjorda till exempel vad gäller ålderdomshem och sjukhem, vilket kan innebära att bemanningen ligger på fel nivå. Placering av boende på servicehus (som är i behov av en högre boendeform) innebär större kostnader på grund av utökad bemanning. 15. För höga beläggningsmål innebär att utfallet avviker negativt, vilket inträffar varje år. Riskområde Hållbar samhällsutveckling Gemensamt för all verksamhet 16. Vissa risker i handläggningen kring upphandling. 17. Miljömålen är inte förankrade. Verksamhetsstatistik nyckeltal Prestationer Redovisning av antalet helårsplatser och timmar i hemtjänst Verksamhet Budget 2014 Budget 2013 Budget 2012 Utfall 2012 Biståndskansliet Helårsplatser i särskilda boendeformer Ålderdomshem varav köp egen utförare varav köp extern vårdgivare Demensboende varav köp egen utförare varav köp extern vårdgivare Sjukhem varav köp egen utförare varav köp extern vårdgivare Korttidsboende varav köp egen utförare varav köp extern vårdgivare Psykiatri varav köp egen utförare varav köp extern vårdgivare Hemtjänst/Servicehus Personer med hemtjänstinsats Antal beviljade hemtjänsttimmar i procent av budget 105 % Dagverksamhet Antal besökstillfällen dagvård i procent av budget 94 % ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 37

362 Budget 2014 Budget 2013 Budget 2012 Utfall 2012 Verksamhet Utskrivningsklara från sjukhus Antal vårddygn i procent av budget 25 % Särskilt boende (exkl servicehus, inkl korttid) egen utförare Helårsplatser i särskilda boendeformer varav sålda till Huddinge varav sålda till annan kommun beläggning i % 98 % 98 % 98 % 97 % Hemtjänst/servicehus - egen utförare Hemtjänsttimmar varav sålda till Huddinge > 65 år varav sålda till Huddinge < 65 år varav sålda till annan kommun Total i procent av budget 98 % Dagverksamhet - egen utförare Antal besökstillfällen varav sålda till Huddinge > 65 år varav sålda till Huddinge < 65 år varav sålda till annan kommun Total i procent av budget 91 % Biståndskansliet ser en ökning av hemtjänsttimmarna 2014 i förhållande till 2013 med timmar. Ökningen av hemtjänsttimmar har avtagit under 2013, men att allt fler äldre väljer att bo kvar hemma med hemtjänst och stöd i sitt egna hem. Under de senaste åren och även under 2013 har det skett en ökning av personer som genom kundvalet väljer externa utförare. Insatsen särskilt boende har korrigerats med sju helårsplatser utifrån att det under 2013 har visat sig att årsgenomsnittet på särskilt boende har blivit lägre. Biståndskansliet köper färre platser av både egna och externa utförare. Under 2014 kommer 25 personer med insatser från socialnämnden att fylla 65 år. I och med att de fyller 65 år övergår ansvaret till äldreomsorgsnämnden. Detta innebär bland annat en ökning av särskilda boendeplatser för personer med psykisk ohälsa. Av verksamhetsstatistiken framgår förändringen mellan åren 2013 och 2014; att ålderdomshemsplatserna har blivit fler och sjukhemsplatserna färre, vilket ger en genomsnittlig lägre kostnad per plats. Antalet vårddygn för utskrivningsklara från sjukhus minskar från dygn 2013 till 562 dygn Det kan förklaras med att fler personer återgår till hemmet i ett tidigt skede med hemtjänst eller till korttidsboende. 38 VERKSAMHETSPLAN 2014

363 Organisation SOCIALNÄMNDEN Budget 868 mnkr ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN Budget 621 mnkr Biståndskansli Verksamhetschef Social- och äldreomsorgs- förvaltningen (SÄF) Förvaltningschef Britt-Marie Karlen H Ekonomienhet Ann-Charlotte Hallgren H Personalen het Elisabet Alexius tf H Kvalitetsenhet Marianne Krook Ann-Christine Falck Brännström f-- Biträdande förvaltningschef H Kommunikationsenhet Erika Svärdh Marianne Krook 3 enheter H Nämndsekreteriat Lars Axelsson I l I I I I Arbete och försörjning Individ- och Funktionshinderområdet Äldreomsorgen familjeomsorg Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Maria Berglund Yvonne Kokkola Malin Schenström Ann-Christine Hansson 1 stab, 5 enheter 3 sektioner 2 sektioner 2 sektioner ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN 39

364 40 VERKSAMHETSPLAN 2014 Lokalförsörjningsplan lokalförsörjningsplan Äldreomsorgsnämnden Bilaga 1 Pågående och planerade projekt Beräknad tillkommande hyreskostnad Brutto Beräknad tillkommande investeringsutgift" - Mnkr Mnkr (anges med en decimal) Pågående Antal avdjplatser avd.lplatser Kommentarer "Tallgården "Taltgården ombyggnad etapp 4 0,9 11,9 "Tallgården komp pentry 61gh etapp 4+ 0,2 3,8 "Tallgården" ombyggnad etapp 5 0,2 5,1 "Stortorp Hus B ombyggnad Planerade '''Segeltorps äldreboende Förstudie beslutad 72 10,8 135 Stortorp hus A komplettering av pentry 1,6 Inte beslutad Stot1orp Stattarp hus C Inte beslutad 4,8 60 Summa (mnkr) 1,1 9,2 4,8 10,8 O 1,6 15,7 185, O Inga nya platser Inga nya platser Inga nya platser Inga nya platser Klart Inga nya platser Beräknad kostnad Vid ombyggnad Ber knad Beräknad kostnad 20 Pågående och planerade projekt Beräknad tillkommande hyreskostnad Beräknad tillkommande investeringsutgift" - Mnkr Mnkr (anges med en decimal) Pågående Antal avd.lplatser Kommentarer Planerade Nyt! Nytt äldreboende i Huddinge, Huddinge. Inte beslutad 90 14,4 180 Beräknad kostnad Summa (mnkr) 14,4 O O O O Investeringsutgiflen Investeringsutgiften tas upp när lokalen tas i bruk, dvs samma år som hyran bö~ar debiteras. Hyran är beräknad på 8% av investeringen OBS på hyreskostnaden som gäller bostadsytan minskas hyran med "Ludvikamoms" och hyresintäkter från de boende... OBS När det gäller ombyggnader är det merkostnad för kommunen eftersom det redan finns en hyra som betalas för objektet.... Nytt förslaget är alt att byggnaden ska innehålta innehålla 72 lägenheter för äldreboende och 4-5 förskoleavdelningar. Gemensamt storkök och samlingssal. Kostnaden för äldreboendet bör minska i j förhållandet förhåltandettill till om det som planerat endast var äldreboende. Kostnaden bör minska från 160 mkr till 135 mkr. Beräknad kostnad är osäker och det är kostnad om det skulle byggas år 2013 Stortarp Stortorp hus C kostnaden för ombyggnaden uppstår inte om beslut faltas fattas om all att huset inte ska vara kvar 180 O O O O

365 KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDES PROTOKOLL SIDA 5 (21) HUDDINGE KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden 12 november a Diarienummer KFN-2Q13/ Verksamhetsplan 2014 för kultur och fritidsnämnden Kultur och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner fö rva ltningens förs lag ti ll verksamhetsplan och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendet Kultllf- och fritidsfårvaltningen har arbetat fram ett förslag ti ll verks8mhetsplan 2014 får kultur- och fritidsnämnden. Förslaget bar sin utgångspunkt i Mål och budget och den målbild som kommunfullmäktige har fastställt for Huddinge kommun. Målbilden innehåller två övergripande mål ; nöjda invånare och hållbar samhällsutveckling samt två strategiska mål; attraktiv arbetsgivare och sund ekonomi. Utifrån Huddinge kommuns gemensamma måjbild har nämndmål tagits fram och utifrån dessa en eller flera mått, för måtten finns även etappmål for Kultur- och friti dsnämnden har av kommunfull mäktige fåll fyra områden som ska prioriteras under Dessa är: Biblioteken ska bidra till att öka läsförståelsen Jämställd idrott i fokus Utveckla arbetet med våra anläggningar Fullersta gård som konstcentrum Utöver dessa har kommunfullmäktige givit samtliga nämnder tre gemensamma, generella uppdrag: Arbetslinjen i fokus, Förbättrade livschanser fö r alla barn och unga samt Smartare arbetssätt. Överläggning I ärendet yttrar sig Marina Högland fårvaltningschef, Folke Tysk (S), Vibeke Bildl (FP) Genie Lux (V), Peter J-Jöög (M) och JoJanta Szutkiewicz (DI'). Deltar inte i beslutet FoJke Tysk (S), Fredrik FjäJJström (S), Tua Myh rman (S) samt Gertie Lux (V) deltar in te i beslutet. Protokollsanteckningar Fo Jke Tysk (S), Fredrik FjäJJström (S), Tua Myhnnan (S) samt Gertie Lux (V) anmäler protokol lsanteckning. U!clrag.beS!\'Ikaode datum ad!.ogna!...

366 KULTUR OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 6 (21 ) HUOOINGE KOMMUN Kultur- och fritidsnamnden 12 november b Diarienummer KFN-2013/ Suppleantyttrande Peter Johansson (MP) anmäler su ppleant yttrancle. Beslutet delges Kom munstyrelsen

367 Protokollsanteckning Ärende 4 - Verksamhetsplan 2014 D. vcrksamhclsplancn bygger på Kommunfullmäktiges beslut om budgeten för 2014, där vi hade en annal budgclforsbg. deltar vi inlc i beslutet. Vi inslämme.r dock i alt dc fyra omrndcn som ska prioriteras: - Biblioteken ska bidra till att öka läsförst!dscn - JåmståUd idroll i fokus - Utveckla arbetet med vånt anläggningar. FuLlcrsl3 gård som konsrcemrum är viii valda. Vi vill odd smekt värna nouraxan ett :lv dc viktibr:lstc stöden vi kan ge till idrottsföreningarna I kommunen. Vi skulle ocks5 gä rna se att avgiften till kulturskolan siinklcs for an försöka undvika den sncuföt:dcj ni ng som idag kännetecknar dcjmg:mdcl i dess vc rksn mhcl. Vi vill ocks~ :lit m:ul redan nu börj:u plancrn for en ny mötcspl:l.is i ccmrnla Huddinge d:\ Huset ju fårr eller sco:uc måste läggas ned. Vi viu som vi nera b~ngc. r tidignrc p1\peknl öppna mötcsplatsen i Mnsmo igen. Fö r Socialllcmokrnccrna

368 Bilaga till kultur- och fritidsnämndens protokoll Ärende: Verksam hetsplan 2014 för Kultur - och Fritidsnämnden Protokollsanteckning Jag deltar inte i beslu tet i detta äre nd e med hänvisn ing till Vänsterpartiets förslag till budget för Den liggande verksamhetsplan, som nu klubbas igenom av den borgerliga majoriteten, är defensiv och innebär stagnation i många viktiga verksamheter. Den ger inga re surser för sa tsningar och förstärkningar för att möta de stora behov av utveckling, som finn s inom nämndens alla ansvarområden. Gertie Lux Vä nsterpartiet

369 KULTUR- OCH FRITDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 21 oktober / (2) HANDLÄGGARE Pauline Tjergefors pauline.tjergefors@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Verksamhetsplan 2014 för kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2014 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärende Kultur- och fritidsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till verksamhetsplan 2014 för kultur- och fritidsnämnden. Förslaget har sin utgångspunkt i Mål och budget 2014 och den målbild som kommunfullmäktige har fastställt för Huddinge kommun. Målbilden innehåller två övergripande mål; nöjda invånare och hållbar samhällsutveckling samt två strategiska mål; attraktiv arbetsgivare och sund ekonomi. Utifrån Huddinge kommuns gemensamma målbild har nämndmål tagits fram och utifrån dessa ett eller flera mått, för måtten finns även etappmål för Kultur- och fritidsnämnden har av kommunfullmäktige fått fyra områden som ska prioriteras under Dessa är: - Biblioteken ska bidra till att öka läsförståelsen - Jämställd idrott i fokus - Utveckla arbetet med våra anläggningar - Fullersta gård som konstcentrum Utöver dessa har kommunfullmäktige givit samtliga nämnder tre gemensamma, generella uppdrag: Arbetslinjen i fokus, Förbättrade livschanser för alla barn och unga samt Smartare arbetssätt. Marina Högland Förvaltningschef Pauline Tjergefors IT-strateg/Kvalitetssamordnare POSTADRESS Kultur- och fritidsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

370 KULTUR- OCH FRITDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 21 oktober / (2) Bilagor Verksamhetsplan 2014 för kultur- och fritidsnämnden Södertörns nyckeltal för 2012 Beslutet delges Kommunstyrelsen

371 Verksamhetsplan 2014 för kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen OKTOBER 2013

372 Innehåll Prioriteringar för året... 3 Ansvarsområde... 4 Verksamhetsidé... 5 Kommunens vision... 5 Ett hållbart Huddinge mål Kultur- och fritidsnämndens mål och resultat... 7 Nöjda invånare... 7 Hållbar samhällsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Ekonomi Processorientering Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal Organisation... 26

373 Prioriteringar för året Fullersta gård som konstcentrum Kultur- och fritidsnämnden ska arbeta för att Fullersta Gård ska utvecklas till en kulturell samlingsplats med konsten i centrum som Huddingeborna kan känna stolthet över. Fullersta Gård är Huddinge kommuns kulturella centrum med fokus på bildkonst. Verksamheten vänder sig till kommunens invånare och alla andra kulturintresserade i regionen. Målsättningen är att Fullersta Gård ska vara ett intressant alternativ på Storstockholms konstscen och ett spännande besöksmål. Strategin för att nå dit är genom en god blandning av konstnärlig spets och bredd. Konstverkstaden, permanenta och tillfälliga intressanta utställningar och andra kulturevenemang är metoden för att göra Fullersta gård till en attraktiv och tillgänglig plats för många. Under 2014 öppnas flygel nummer två och en tillbyggnad görs för att öka möjligheterna till mångfalden i utbudet. Det lokala föreningslivet inom konstområdet får då också möjlighet till en hög representation på platsen. Jämställd idrott i fokus Kultur- och fritidsnämnden ska fortsätta arbeta för att göra idrottslivet i Huddinge mer jämställt. Under 2012 och 2013 har nämnden analyserats idrottens villkor ur ett jämställdhetsperspektiv samt studerat ridverksamhetens förutsättningar. En handlingsplan med fokus på idrottslivet ur ett jämställdhetsperspektiv ska arbetas fram utifrån dessa rapporters rekommendationer och implementeras i nämndens verksamhet under kommande år. I ovanstående handlingsplan kommer ridsporten att vara ett av våra prioriterade områden. Förvaltningen kommer att kartlägga behovet av upprustning och utveckling av de ridanläggningar som erbjuder allmännyttig ridskoleverksamhet, d.v.s. Sundby gård, Gladö och Gömmargården. En annan prioritering kommer vara utvecklingen av befintliga anläggningar och satsningen på de pågående projekteringarna av två nya sporthallar i Glömsta och Stuvsta. Detta är viktigt ur ett genusperspektiv då flera av inomhusidrotterna aktiverar ca 45 % flickor eller mer. Vi kommer även rikta särskilda erbjudanden ur lovverksamheten till flickor liksom delar av det projektbidrag som föreningarna kan söka. Utveckla arbetet med våra anläggningar I en växande region finns också ett behov av fler idrottsanläggningar. Enklare idrottshallar, konstgräsplaner och liknande anläggningar byggs ut i takt med att kommunerna växer. Planering för specialanläggningar som är av regionalt intresse kan dock göras bättre. För att möta det behov av anläggningar som finns inom idrotten ska kulturoch fritidsnämnden därför arbeta för en regional samverkan för att möta den brist som finns. Huddinge är med i den arbetsgrupp som inom föreningen FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer) arbetar med uppdraget kring regionala idrottsanläggningar. Fokus ligger på att hitta överenskommelser och lösningar för gemensamma frågor. Främst handlar det om små idrotter med specialbehov men också arrangemangsarenor där flera kommuner har ett gemensamt behov, men som varierar över tid. Områden som pekats ut är också gemensamma upphandlingar. Arbetet med att hitta lösningar för gemensamma behov fortsätter under I detta arbete är nätverket inom Södertörn särskilt viktigt för Huddinge kommun och här finns redan ett etablerat samarbete att utveckla vidare. Biblioteken ska bidra till att öka läsförståelsen Den nya bibliotekslagen lyfter speciellt fram vikten att öka/förbättra läsförståelsen bland våra barn och ungdomar. Här utgör biblioteken en naturlig partner med sina sex bibliotek och sitt virtuella bibliotek. Kultur- och fritidsnämnden ska, för att bidra till en ökad läsförståelse bland barn och ungdomar, arbeta för att biblioteken ytterligare utvecklar sina metoder och arbetssätt. Förvaltningen arbetar lässtimulerande genom ökade satsningar på socialt läsande, där man på olika sätt kan dela läsupplevelsen antingen digitalt via en app eller genom att t ex delta i en bokcirkel. Genom att utöka arbetet med de digitala medierna (framförallt e-böcker)hittas nya vägar för att inkludera människor som hittills stått utanför det digitala samhället, samtidigt som litteraturen levandegörs. Det framgångsrika samarbetet med idrotten för att öka läsmotivationen hos pojkar och män fortsätter och vidgas till ytterligare satsningar på manliga läsande förebilder. Generella uppdrag till samtliga nämnder 2014 Arbetslinjen i fokus Varje människas vilja och förmåga att arbeta ska tas tillvara. Både den som saknar jobb och samhället i stort gynnas av att fler arbetar. Arbetslinjen ska vara vägledande i alla verksamheter i kommunen. Samtliga nämnder ska KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 3

374 under 2014 var och en inom sitt ansvarsområde prioritera insatser som bidrar till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Nämnderna ska aktivt medverka till att fler ungdomar och vuxna ges möjlighet till sysselsättning genom 150 Huddingejobb samt via feriepraktikplatser och yrkesintroduktionsanställningar. Att skapa bra förutsättningar för barn och unga är en prioriterad fråga inom samtliga av förvaltningens verksamheter. Ett viktigt område är sysselsättning och där vill förvaltningen föregå med gott exempel. En genomgång har gjorts inom alla verksamheter med fokus på att se över vilka möjligheter förvaltningen har att ta emot resurser inom ramen för 150 Huddingejobb med målsättning att öka antal platser inför För att säkerställa ett gott mot- och omhändertagande ser förvaltningen över introduktions- och handledarresurserna för praktikanter, feriearbetare och nyanställda. Förbättrade livschanser för alla barn och unga Barns behov av insatser måste fångas upp så tidigt som möjligt. Samtliga nämnder ska därför under 2014 bidra till att stärka de förebyggande insatserna för barn och unga. Genom att prioritera förebyggande arbete förbättras livschanserna för många barn och unga samtidigt som samhällets kostnader långsiktigt minskar. Berörda nämnder ska prioritera det förebyggande arbetet inom ramen för Samkraft. Inom förvaltningens kompetensområden är barn och unga prioriterade. I allt arbete är barnkonventionens intentioner utgångspunkt. Inom idrottsverksamheten prioriteras aktiviteter för barn och unga som ett verktyg för en god folkhälsa och en ingång till delaktighet, inte minst genom föreningslivet. Våra mötesplatser sätter ungdomarna i fokus och ger möjlighet att påverka, skapa trygghet och delaktighet, samt ta tillvara förmågor och ge verktyg för stärkt självkänsla. Kulturskolan ger en plattform för livslångt lärande och ett sammanhang som synliggör barn och ungas förmågor och inom folkbiblioteken ägnas extra uppmärksamhet åt barn och unga och inspirerar till läsupplevelser, språkutveckling och personligt växande. Utgångspunkten i förvaltningens arbete är att motverka och förebygga utanförskap och skapa delaktighet. Smartare arbetssätt Samtliga nämnder ska under 2014 aktivt arbeta med effektivisering av processer och systematiskt söka samordning och förenkling av administrativa rutiner. Effektiviseringskravet på 0,36 % ska i första hand genomföras genom detta arbete. E-tjänster och annat IT-stöd ska underlätta nämndernas administrativa arbete. Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till att nämnderna arbetar med kommunens kärnuppdrag på ett så effektivt sätt som möjligt. Förvaltningen arbetar med att identifiera processer som har stora volymer och/eller stor kundnytta. Aktivitetskort på nätet implementerades under 2013, förutom att risken för dubbelutbetalningar eliminerats har arbetssituationen förbättrats internt och kundnyttan har ökat väsentligt genom snabbare utbetalningar och enklare hantering av inrapportering. Förvaltningen deltar i den kommungemensamma processutvecklingssatsningen och där får evenemangsprocessen en översyn för att öka effektivitet och nöjdhet. Sannolikt kan resultatet även vara användbart för övriga förvaltningar i kommunen. Ansvarsområde Kultur och fritidsnämnden ansvarar inom kulturområdet för biblioteksverksamhet, Kulturskolan, bidrag till kulturföreningar och studieförbund, kulturarrangemang och kulturverksamhet för alla åldrar, kulturverksamhet för funktionshindrade, internationella barnkonstmuseet, kulturstipendier, inköp och registrering av konst samt bevakning av kulturmiljö- och kulturarvsfrågor. Kultur och fritidsnämnden ansvarar inom fritidsområdet för öppen barn- och ungdomsverksamhet, stöd och bidrag till föreningar, fritidsverksamhet för funktionshindrade, upplåtelse av lokaler och anläggningar, samverkan med fastighetsägare och andra förvaltningar avseende drift och skötsel av lokaler och anläggningar samt lotteritillstånd till föreningar. Kultur-och fritidsnämnden ansvarar även för att samordna ungdomspolitiken och stödja utvecklingen av ungdomsdemokratin samt genomförande av kommunens områdesdagar. 4 VERKSAMHETSPLAN 2014

375 Verksamhetsidé Alla växer i våra möten Vi tillhandahåller kultur- och fritidsverksamhet av hög kvalitet för kommunens invånare. Huddingeborna ska ges möjlig-het till lustfyllda, spännande och gränsöverskridande möten. Kommunens vision Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Här beskriver vi hur vi arbetar för att nå visionen. Arbetet med implementeringen av vision och kärnvärden påbörjades vid årsslutet av 2012 på Kultur- och fritidsförvaltningen, och under nuvarande år genomfördes föreläsningar och workshop för chefer samt en presentation för övrig personal. Under 2014 fortsätter förankringsarbetet genom att ta fram en gemensam mall för arbetsplaner där det ska framgå på vilket sätt verksamheterna bidrar till Huddinges vision. Det ska även ske ett arbete på respektive enhet där värdegrunder och bemötande diskuteras i syfte att reflektera över på vilket sätt deras verksamhet verkar enligt kommunen kärnvärden och bidrar till varumärket. Ett hållbart Huddinge mål 2030 I Mål och budget pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Avsnittet beskriver hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit samt konkreta målsättningar att uppnå inom områdena: Ansvar för naturresurser Gemenskap och delaktighet i samhällslivet Attraktiva bostadsområden God utbildning och kreativt näringsliv Rik fritid och god hälsa. Genom arbete med mål och delmål 2014 ska nämnden sträva efter målbilden för Här beskriver vi vilka aspekter nämnden särskilt tar fasta på gällande mål 2030 i Mål och budget och hur detta återspeglas i nämndens mål, delmål och åtaganden. Ansvar för naturresurser Naturreservaten är viktiga för kommunens medborgare och är ofta arenan för det rörliga friluftslivet men ibland ryms även våra idrottsanläggningar inom dessa. Utifrån det Idrottspolitiska programmets intentioner är det väsentligt att jobba förvaltningsövergripande med fysisk aktivitet och inte minst tillgängligheten i grönområden. Gemenskap och delaktighet i samhällslivet Det är viktigt att medborgarna känner att de kan påverka sin vardag och vilka möjligheterna och kanalerna är. Därför bör metoderna för detta utvecklas. Fysiska platser för möten mellan människor såväl som digitala lösningar där medborgare kan få information men också tycka till och påverka beslut och verksamheters innehåll är viktigt att kommunen tillhandahåller. Biblioteken bidrar till en aktivt flerspråkig befolkning genom att erbjuda väldimensionerade, flerspråkiga och anpassade utbud och verksamheter samt genom att anlägga smarta interkulturella arbetssätt. Inom biblioteksverksamheten arbetas även för att främja goda läsvanor, med fokus på att individen ska känna sig trygg och säker i sin läsning. Detta är både viktigt för folkhälsa, såväl som för demokrati. Användarna vill använda biblioteket på sätt och på tider som passar deras livsvillkor och livssituation, och för att tillgodose dessa behov fortsätter utvecklingen av anpassade e-tjänster med tillgång till så stor del av verksamhetens utbud som möjligt. I och med att fler samhällstjänster blir e-tjänster så innebär det samtidigt att fler sammanhang kräver god e-kompetens. Biblioteken ska vara aktiva i att erbjuda sammanhang, stöd och kunnande för att utveckla denna kompetens och bidra till att allt färre lever i ett digitalt utanförskap. Biblioteken är viktiga som offentliga mötesplatser där möten skapas mellan många olika generationer, livserfa- KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 5

376 renheter och villkor. Arbetet fortsätter för att lyfta denna resurs i arbetet med social sammanhållning. I och med att Huddinge kommuns invånare snabbt växer i antal ställer det högre krav på förvaltningen att skapa förutsättningar som leder till ökad delaktighet. En viktig del av det arbetet innebär att ta fram och följa en strategi som syftar till att öka kännedomen om utbudet och verksamheterna. Likaså gäller för att möta invånarnas och omvärldens krav på transparens. Ett av framgångskriterierna för att lyckas är att all personal har förståelse för kommunikationens påverkan och syfte samt att de själva känner delaktighet. Attraktiva bostadsområden I utvecklingen av de regionala stadskärnorna är det viktigt att kommunen tillsammans med länsstyrelsen och Stockholms läns landsting har en dialog gällande hur kultur och kreativa näringar kan beredas plats för att öka områdenas attraktionskraft och ge fler arbetstillfällen inom en expanderande sektor där Stockholmsregionen är i framkant. Mötet mellan människor och deras möjlighet till att utvecklas, trivas och må bra i sitt område är också avhängigt att det finns platser avsett för detta. Attraktiva bostadsområden erbjuder ett varierat kultuskoleutbud. För de yngre barnen i närområdet i samarbete med skolan (på fritid), mötesplatsen eller biblioteket. Helst samsas alla fritidsaktiviteterna i samma hus. Attraktionskraften ökar om de äldre barnen och ungdomarna med lätthet kan ta sig mellan kommundelarna för att delta i undervisning, repetitioner, ensemble och orkester. En god tillgång till idrottsanläggningar för såväl spontansom arrangerad föreningsverksamhet är vital för ett levande och attraktivt närområde. Det är också av stor vikt att säkerställa tillgången till idrottsytor i samband med att nya skolor anläggs. En grundprincip i kommunen bör vara att alltid bygga en fullstor idrottshall. God utbildning och kreativt näringsliv Huddinge kommun stöder via studieförbunden folkbildningen för att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ge Huddinges medborgare chansen att ta till sig ny kunskap och nya värderingar genom exempelvis studiecirklar, kulturprogram och föreläsningar. Genom satsningen bland annat på den regionala resursen Innovativ kultur skapas förutsättningar för ett gott klimat för kulturella och kreativa näringar i länet. Rik fritid och god hälsa Kultur- och fritidsförvaltningens samtliga verksamheter bidrar på olika sätt till både en rik fritid men också en god folkhälsa. Inom idrott och motion, där föreningslivet är starkt bidragande, är ökad fysisk aktivitet en tydlig målsättning för bättre folkhälsa. Här har förvaltningen ett viktigt uppdrag, utifrån intentionerna i det idrottspolitiska programmet, att tillgängliggöra utbudet så att det kommer fler till godo. FAR fysisk aktivitet på recept skrivs ut av vårdgivarna och här erbjuder Huddingehallen ett utbud som även är anpassat för den ovane motionären. Målet är att öka andelen aktiva inom FAR. Kulturen är viktig för den sociala sammanhållningen. Utöver att ge identitet, underhålla och skapa debatt är kulturen också ett bidrag till ett friskare liv. Att få möjlighet att uttrycka sig estetiskt och kreativt bidrar också till en rik fritid och god folkhälsa. De öppna mötesplatserna för unga, såväl fysiska som digitala, fortsätter utvecklas för att unga i Huddinge skall få chansen att uppleva en fritid där de är trygga och kan uppleva att de kan utrycka sig fritt och vara i en gemenskap med andra. 6 VERKSAMHETSPLAN 2014

377 Kultur- och fritidsnämndens mål och resultat Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen mäts, senaste mätresultat, etappmål för planeringsåret samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellerna följer text där vi beskriver vilka åtgärder som planeras för året för att nå ökad måluppfyllelse. Nöjda invånare Kultur- och fritidsnämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Bra att leva och bo i Huddinge (1.1) Etappmål 2014 Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2014 samt nämndens verksamhetsidé. Kommentarer Invånarna är nöjda med utbudet av kultur och fritid i Huddinge Medborgarnas betyg hur nöjda de är med Huddinge som en plats att bo och leva i med avseende på kultur- och fritidsutbudet 2013:59 av 100 (2011: 60) Kvinnor:61 Män:58 Öka Kultur- och fritidsnämndens verksamheter utgår från medborgarnas behov och önskemål Antal genomförda offentliga kulturevenemang av föreningar och studie- (2011:282) 2012: 259 stycken förbund med stöd av kulturbidrag. 2013: Uppdaterade resultat redovisas i verksamhetsberättelsen 2013 Öka Kultur- och fritidsnämndens prioriterar verksamhet för barn och ungdom Antal elever mellan 0-19 år i förskola och skola som tar del av kultur genom riktade utbud, projekt och skapande skola Nytt mått Bruttokostnad per invånare år i åldersgrupperna 0 19 år, 20 år och äldre 2012: 0-19 år 4834 kronor (2011: 4709) eller 92,2 % (2011: 92,3 %) 0-19 år i intervallet % 20 år och äldre: 407 kronor (2011: 391) eller 7,8 % (2011: 7,7 %) 2013: Uppdaterade resultat redovisas i verksamhetsberättelsen 2013 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 7

378 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Kommentarer Kulturen är tillgänglig och känd för kommuninvånarna. Invånarnas kännedom om kulturutbudet i Huddinge kommun, bra och mycket bra kännedom 2013: 42 % Öka God kommunal verksamhet (1.2) Invånarna är nöjda med kulturoch fritidsnämndens verksamheter Föreningars och studieförbunds betyg över hur nöjda de är med kontakt med förvaltningen Nytt mått Medborgarnas betyg på hur nöjda 2013:61 av 100 (2011: 59) de är med Huddinge kommuns Kvinnor: 62 (62) Män 60 (55) kulturverksamhet (bibliotek, utställnings- och konstverksamhet, teater- Snitt deltagande kommuner:59 föreställningar och konserter) Bibehålla Medborgarnas betyg på hur nöjda de är med Huddinge kommuns idrotts- och motionsanläggningar (öppettider, utrustning och skötsel, belysning i motionsspåren) 2013: 61 av 100 (58) Kvinnor: 61 (62) Män: 61 (55) Snitt deltagande kommuner:61 Bibehålla Resultat från Huddingehallens brukarundersökning Resultat från Visättra sportcenters brukarundersökning Resultat från Rådsparkens brukarundersökning 2012: 3,4 av 4 (3,4) Kvinnor: 3,4 Män: 3,4 2012: 3,5 (2010: 3,6) Gick ej att könsuppdela p.g.a. endast 4 svar från kvinnor: 2012: 3,2 av 4 Kvinnor 3,2 Män 3,2 Bibehålla Bibehålla Bibehålla Resultat från KEKS-enkäten KEKS*-enkäten 2012: Trygghet 4,7 (2011: 4,7) av 5 Trivsel och miljö 4,3 (2011: 4,6) av 5 Utbud och tillgänglighet 4,2 (2011: 4,3) av 5 Sociala behov 4,6(2011: 4,6) av 5 Bibehålla Resultat från kulturskolans undersökning Resultat från Bibliotekens brukarundersökning */ Kvalitet och kompetens i samverkan inom den öppna ungdomsverksamheten Kulturskolans undersökning 2012: Helt nöjda: 73 % (2010: 72 %) Flickor 74 % Pojkar 71 % Ganska nöjda: 24 % (2010: 24 %) Flickor 20 %, Pojkar: 26 % Bibliotekens undersökning 2012: 3,3 (2010: 3,3) av 4 Kvinnor 3,4 Män 3,3 Bibehålla Bibehålla Tillgången till kultur- och fritidsnämndens verksamheter är god Antal årsöppettimmar på biblioteken för allmänheten Ack aug 2013: 5940 timmar (Ack aug 2012: 6000) Öka 8 VERKSAMHETSPLAN 2014

379 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Uppdelat på de olika biblioteken: Huvudbiblioteket: 1543 (1543) Flemingsberg:973 (958) Segeltorp: 741 (756) Skogås: 1095 (1136) Trångsund: 764 (756) Vårby: 824 (851) Etappmål 2014 Kommentarer Antal utnyttjade årsöppettimmar på biblioteken riktade för skolan och andra grupper (inklusive program och digidelaktivitet) Mötesplatserna för ungdom år: Antal årsöppettimmar Antal verksamhetstimmar Ack aug 2013: 455 timmar (Ack augusti 2012: 429,5) Uppdelat på de olika biblioteken: Huvudbiblioteket: 80 (65) Flemingsberg 120 (111) Segeltorp: 59 (76,5) Skogås: 107 (84) Trångsund 21 (26) Vårby: 68 (67) Ack aug 2013: 4643 timmar (Ack aug 2012: 5798) Uppdelat på de olika mötesplatserna: Skogås: 942 Rockville: 391 Huset: 576 Segeltorp: 493 Utsälje: 331 Visättra: 576 Flemingsberg: 858 Vårby gård: 478 Nytt mått Indikator Bibehålla Andel bokade timmar av idrottsanläggningar (Beläggningsgraden) Sporthallar, konstgräsplaner, ishallar och bandybanor: 88 % Fördelat enligt följande: Sjödalen/Fullersta. 86 % Flemingsberg 86 % Segeltorp 74 % Stuvsta/Snättringe 84 % Skogås/Trångsund 87 % Vårby 83 % Nytt mått Gymnastik- och motionssalar: 61 % Grusplaner: 18 % Antal barn och unga i kö till kulturskolan för deltagande i terminskurser Flickor: 63 % Ack sep: 400 stycken Pojkar: 37 % Minska Likvärdig behandling (1.5) Kultur- och fritidsnämndens verksamheter är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Antal fortlöpande aktiviteter för Ack aug 2013: 43 stycken personer med funktionsnedsättning. (Ack aug 2012: 32) Antal engångsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Ack aug 2013:69 stycken (Ack aug 2012: 12) Bibehålla Öka KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 9

380 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Kommentarer Antal föreningar och studieförbund som har anslutna med funktionsnedsättning Antal personer som är registrerade för dubbelt aktivitetsstöd 23 stycken Öka 131 stycken Öka Antal elever inom Kulturskolan som deltar i individuell undervisning inom ramen för Kulturlyftet för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Ack aug 2013: 16 elever (Ack aug 2012: 15) Bibehålla Bra att leva och bo i Huddinge (1.1) Naturupplevelser ett prioriterat utvecklingsområde För att ta till vara och utveckla utbudet av natur- och kulturupplevelser i Huddinge genomförs ett kommungemensamt arbete som syftar till att förbättra livskvaliteten, öka Huddinges attraktivitet och därigenom stärka varumärket. Basen för framtida satsningar fokuseras på Huddingeborna samt boende i stockholmsregionen. Den fortsatta utvecklingen är ett långsiktigt arbete som kräver en tydlig riktning, samordning och uthållighet, vilket är en process med många aktörer såväl inom kommunen som externt. De delar som inte naturligt faller inom ramen för respektive aktörs basåtagande kommer med start hösten 2013 att genomföras som ett kommungemensamt projekt som pågår under hela Natur, kultur och friluftsliv är en viktig profilfråga som värnas av medborgarna. När det gäller Huddinge som besöksmål bör natur och kultur bindas samman för att skapa synergier. Det blir en naturlig utveckling när kommunens rika kulturarv tillgänglig- och synliggörs. Exempel på detta är Vårbyskatten och gravfält i kommunen. Då det är många som vill vistas i naturen gäller det dock att skapa bästa möjliga förutsättningar för att minimera konflikter. Därför är samarbete med övriga aktörer inom kommunen väldigt viktig för att bana väg för bra gemensamma lösningar. Ett regionalt perspektiv är också nödvändigt. Inte minst när det gäller det rörliga friluftslivet med orientering, leder, isar och skidbackar. Förvaltningen arbetar aktivt i alla delar för en bra samverkan såväl inom kommunen som i regionen. Invånarna är nöjda med utbudet av kultur och fritid i Huddinge I det utbud som erbjuds av kultur- och fritidsförvaltningen görs urvalet i en balans mellan medborgarnas uttryckta önskemål och professionella avvägningar och bedömningar gällande kvalitet, angelägenhet och mångfald. Förvaltningen strävar efter att erbjuda ett varierat utbud till alla. En aktiv samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen inom Skapande skola för att stärka samverkan mellan Huddinges skolor och det professionella kulturlivet är viktigt. Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer. I stödet till kulturföreningar och studieförbund eftersträvas en bredd vad gäller uttryck, geografisk spridning, mångfald och mötet mellan människor. I utvecklingen av Fullersta gård som Huddinges kulturcentrum fortsätter expansionen av verksamheten under Bland annat kommer det vara öppet fler dagar än öppettiderna utökas och omfatta fler dagar/vecka. Strategin är att Fullersta Gårds verksamhet och program ska genomsyras av professionalitet, kvalitet, kunskap och nytänkande. Huvudutställningar ska möta ett allmänintresse och vara publikdragande. Programmet och verksamheten i stort ska genomgående ha ett initierat konstnärligt perspektiv. Under 2014 kommer den kvarvarande outnyttjade flygeln att renoveras och göras i ordning för att passa för utställningsverksamhet och detta kommer ge kommunens lokala konstnärsliv utökade möjligheter till samverkan kring verksamheten. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter utgår från medborgarnas behov och önskemål Kultur- och fritidsförvaltningen strävar aktivt efter att i så hög utsträckning som möjligt föra över resurser som används för att genomföra arrangemang till andra intressenter som föreningar och studieförbund. Förvaltningen stöttar även med marknadsföring och möjligheter till fortbildning eller erfarenhetsutbyten för att säkerställa en så hög kvalitet som möjligt på utbudet. 10 VERKSAMHETSPLAN 2014

381 I förvaltningens möten med föreningslivet och genom olika forum för synpunkter får verksamheten input och kan på så sätt möta behov och önskemål på olika sätt. Goda exempel är utegymmet och näridrottsplatsen i Rådsparken som initierades ur två medborgarförslag. Under 2014 startar bygget av två nya sporthallar inklusive en ny mötesplats för unga och hälsans stig i Östra Huddinge invigs under våren. Under året fortsätter även kartläggning och satsning på enkelt avhjälpta hinder utifrån tillgänglighet i kommunens större idrottsanläggningar. En tydlig information om idrottsanläggningarnas tillgänglighet ska publiceras på hemsidan. För att säkerställa kvaliteten i kulturskolans verksamhet deltar förvaltningen i kvalitets- och utvärderingsmetoden Våga visa tillsammans med ett antal kommuner i länet. Under 2011 och 2013 har observationer och utvärdering genomförts. Resultaten ligger sedan till grund för en fortsatt förbättring av verksamheten och möjlighet till jämförelse med de andra deltagande kommunerna. Under 2014 kommer ensemblerådet att utvecklas för att tillvarata barnoch ungdomars idéer om förbättring av kulturskolan. Kultur- och fritidsnämndens prioriterar verksamhet för barn och ungdom Genom kommunens olika riktade bidrag och lokalsubventioner ges stora möjligheter för föreningslivet att bedriva verksamhet för barn och ungdomar. Fortsatt satsning på lovverksamhet och tillskapande av spontana aktivitetsytor ger möjligheter för de barn och unga som inte är med i föreningslivet eller inte åker bort på loven att få en meningsfull och aktiv fritid. Den öppna ungdomsverksamheten drivs primärt på åtta mötesplatser i kommunens olika delar och är en arena där ungdomar får möjlighet att vara i goda och stimulerande miljöer, utveckla sina intressen och få uppleva trygghet. Under 2014 fortsätter arbetet med fältarbetare med uppsökande verksamhet på de platser där ungdomar befinner sig. Arbetet sker i nära samarbete med polis, skola och socialtjänst. Inom förvaltningens kulturskoleverksamhet fortsätter under 2014 utveckling av brasslek och stråklek för de minsta. Arbetet för att minska kön fortsätter genom fortbildning för lärarna om PlayAlong och ett koncept införs där alla elever inom kulturskolan får tillgång till digitaliserad undervisning för att kunna erbjuda fler elever undervisning. Pedagogik- och metodikutvecklingen fortsätter också. Kulturen är tillgänglig och känd för kommuninvånarna I undersökningar om kännedomen om Huddinge kommuns kulturutbud visar det sig att endast 42 % av de tillfrågade har hög eller mycket hög kännedom om kulturutbudet. Genom att fortsätta utveckla verksamheten och öka öppettiderna på Fullersta gård, genomföra eller stötta fler offentliga kulturprogram under sommarhalvåret, utöka kommunikationsstödet till kulturföreningar och utveckla marknadsföringen av förvaltningens utbud under 2014 förväntas ett positivt resultat för att öka kännedom och tillgänglighet i kommande mätningar. God kommunal verksamhet (1.2) E-förvaltning ett prioriterat utvecklingsområde Under 2014 kommer arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e-förvaltning, att accelerera. Den nya e-strategin, som förväntas antas av kommunfullmäktige i slutet av 2013, med tillhörande handlingsplan kommer att vara ett styrande dokument i detta. Arbetet med behovsanalys, arkitektur och metodstöd för effektiv utveckling av e-tjänster kommer att fortsätta för att säkerställa att fokus läggs på utveckling som gynnar både kunder och verksamhet. Kravet på ett enkelt gränssnitt och inloggning för låntagarna ökar. Under 2014 ska förvaltningens bibliotekswebbplats utvecklas och bli en plattform för ett strategiskt arbete med e-medier med möjlighet att analysera lånestatistik, forma ett bestånd och lyfta fram utvalda titlar. Förvaltningen undersöker möjligheter att levandegöra kultur och arbeta lässtimulerande genom digitala medier och samtidigt hitta nya sätt att inkludera fler människor som idag står utanför det digitala samhället. Förvaltningens kulturskoleverksamhet kommer att från och med januari 2014 helt övergå till webbaserad anmälan för att säkerställa anmälningar och effektivisera ansökningsprocessen. Återstår dock ännu att förfina de administrativa processerna kopplat till detta. Invånarna är nöjda med kultur- och fritidsnämndens verksamheter Genom bland annat brukarenkäter, klagomåls- och synpunktshantering, fysiska möten och förslagslådor framgår om brukarna är nöjda med förvaltningens verksamheter. Under 2014 kommer de brukarundersökningar som har genomförts tidigare att ses över innan de genomförs på nytt, för att säkra så att de mäter rätt saker. En ny undersökning gällande föreningars och studieförbunds nöjdhet ska tas fram och genomföras. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 11

382 Tillgången till kultur- och fritidsnämndens verksamheter är god I flera av biblioteksverksamhetens brukarenkäter har det framkommit önskemål om ett ökat öppethållande, främst på kvällstid. Under 2014 kommer Skogås bibliotek att tillmötesgå sina besökare och ökar öppethållandet till tre kvällar i veckan. Parallellt med satsningen på ökade öppettider görs biblioteket även mer tillgängligt med bättre miljöer för möten, studier och läsning. Förvaltningen kommer ta fram ett basutbud som är riktat till skolan på biblioteken. Detta basutbud kommer sannolikt att påverka antal utnyttjade årsöppettimmar riktade för skolan och andra grupper, därför etappmålsätts inte detta mått utan ses som en indikator under Dialog förs kontinuerligt med besökarna på mötesplatserna för unga vad gäller bland annat öppettider, detta kommer även att fortsätta under Idrottsanläggningar och andra aktivitetsytor är en viktig fråga i kommunen. Att behoven är stora och många visar bland annat den årliga nyttjandekontrollen som genomförs i anläggningarna. Måndagar till torsdagar, klockan är i stort sett fullbokade. Däremot finns luckor på fredag-, lördag- och söndagkvällar och efter klockan vardagkvällar samt tidiga morgnar. Det är även lägre beläggning i de mindre gymnastiksalarna då det inte går att bedriva någon tävlingsverksamhet och när det gäller grusplanerna så är beläggningen minimal. Skolan bedriver verksamhet på vardagar, klockan i inomhushallarna och har även stor tillgång till övriga anläggningar dessa tider. Förvaltningen kommer under 2014 att fortsätta att möta anläggningsbehoven genom att utveckla befintliga anläggningar. Även återanvändning av utbytta konstgräsplaner, på grusplaner, kommer att fortsätta under Förvaltningens verksamhetsutbud inom kulturskolan är gott i Skogås och i centrala Huddinge. För att erbjuda möjlighet till undervisning även i Vårby och Flemingsberg behöver kulturskolan utöka sin verksamhet. I dagsläget har kulturskolan 400 barn och unga i kö, fler till en del ämnen än andra. För att kunna möta behovet hos barn och unga som önskar att spela, sjunga, dansa och spela teater behövs ytterligare lärarresurser. Fortsatt satsning görs för att utveckla kulturskoleverksamheten i samarbete med mötesplatserna för unga. Likvärdig behandling (1.5) Kultur- och fritidsförvaltningen strävar efter att erbjuda en rik och aktiv fritid till alla utifrån egna intressen och behov. Förvaltningen erbjuder, i samverkan med föreningslivet, ett stort utbud av aktiviteter och arrangemang för personer som behöver extra stöd. Det finns läger, kulturprogram, idrottsaktiviteter, kurser och även tillfällen att bara träffas och umgås. Förvaltningen kommer under 2014 att fortsätta samverkan med andra kommuner i Stockholms län för att möjliggöra och bredda utbudet och erbjuda en än mer aktiv fritid för målgruppen. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Genom ett utökat samarbete med flera kommuner i Stockholms län, har flera verksamheter blivit synliga. En fortsatt satsning på den gemensamma webben fritidsnatet.se, gör att fler aktiviteter kan genomföras med fler deltagare då tillgängligheten ökat. På Södertörn kommer bland annat fyra större arrangemang att genomföras under 2014 i samverkan mellan flera kommuner. Genom satsning på dubbelt aktivitetsstöd för målgruppen och utbildningsinsatser inom området vågar flera föreningar välkomna målgruppen. I kulturskoleverksamheten erbjuder förvaltningen undervisning till elever med funktionsnedsättning. Fyra lärare har gått en fördjupad utbildning som gör att de, förutom att undervisa även handleder kolleger. Från och med hösten 2013 är kulturskolan delaktig i ett 3-årigt projekt Kulturskola på lika villkor som leds av Sveriges musik- och kulturskoleråd (SMoK). Genom detta kan ett fortsatt aktivt arbete bedrivas inom ramen för likvärdig behandling. Förvaltningen fortsätter arbetet med områdesperspektiv genom att arbeta vidare med statistik som åskådliggör de Huddingebor som inte lånar medier eller besöker biblioteken. Statistikrapporten bryter ner kommunen i 45 mindre områden och väger in socioekonomiska bakgrundsfaktorer. 12 VERKSAMHETSPLAN 2014

383 Hållbar samhällsutveckling Kultur- och fritidsnämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Ekosystem i balans (2.1) Etappmål 2014 Kommentarer Kultur- och fritidsnämnden minskar sin miljöbelastning Demokrati (2.2), (1.3) Andelen uppnådda miljömål för året på enheterna jämfört med det totala antalet miljömål. Resultat redovisas i verksamhetsberättelsen 2013 Indikator Ungdomar i Huddinge ska ha möjlighet att påverka verksamheten som kultur- och fritidsnämnden erbjuder Jämlikhet (2.3) Antal aktiviteter som genomförs av studieförbund inom området ungdomsinfly- Nytt mått tande Antal beslut som har skickats på remiss till ungdomar Nytt mått Kultur- och fritidsnämndens Andelen flickor som besöker mötesplatserna för ungdomar i åldern år. verksamhet gentemot brukarna utformas på lika villkor, så att både kvinnor och män, flickor och pojkar får sina behov tillgodosedda Andelen utlån på biblioteken till manliga låntagare Ack aug 2013: 37 % (Ack aug 2012: 39 %) Andel flickor på de olika mötesplatserna: Skogås: 49 % Rockville: 47 % Huset: 32 % Segeltorp: 33 % Utsälje: 31 % Visättra: 37 % Flemingsberg: 38 % Vårby gård 33 % Ack aug 2013: 26,6% (Ack aug 2012: 26,1%) Uppdelat på de olika biblioteken: Huvudbiblioteket: 26,8% (26 %) Flemingsberg: 27,8 % (26,1 %) Segeltorp: 30,8 % (27,7 %) Skogås: 26 % (27,6%) Trångsund: 23 % (20,7%) Vårby: 24,5 % (27,7%) Öka Öka Antal e-bokslåntagare 2012: 1226 (2011: 600) Varav 39,4% var män (2011: 39,6%) Öka 2013: Uppdaterat resultat redovisas i verksamhetsberättelsen 2013 Andel föreningsanslutna flickor, 7-20 år Samtliga föreningar: 45 % Idrottsföreningar: 44 % Öka KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 13

384 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kunskap och livslångt lärande (2.5) Etappmål 2014 Kommentarer Kultur- och fritidsnämnden ger barn och vuxna stöd för läsning och lärande Antal utlånad media per invånare på biblioteken (ej e-musik) 2012:4,4 Stockholms län: 5,2 Snitt samtliga kommuner: 7,3 Öka + per område på en egen rad med ett annat mått (totalen) Antal aktiva låntagare per 1000 invånare 2012:212 Stockholms län: 266 Snitt samtliga kommuner: 290 Antal besök per invånare på biblioteken 2012:4,6 Stockholms län: 7,1 Snitt samtliga kommuner: 7,1 Öka Indikator Antal besök på biblioteken. 2012: stycken (2011: ) Uppdelat på biblioteken: Huvudbiblioteket Flemingsberg: Segeltorp Skogås Trångsund: Vårby: Indikator Antal besök på bibliotekens hemsida varav unika besökare på bibliotekens hemsida Antal deltagare i studiecirklar Antal studietimmar i studiecirklar Antal elever och elevplatser i kulturskolan (avser deltagande i terminskurser) Antal elever i individuell musikundervisning i kulturskolan 2013: Uppdaterat resultat redovisas i verksamhetsberättelsen Ack aug 2013: Ack aug 2013: (Ack aug 2012: ) Nytt mått Nytt mått Ack sep 2013: unika elever Flickor: 620 Pojkar: 394 Totalt 1086 elevplatser Ack. sep 2013: 831 elever Flickor: 60 % Pojkar: 40 % Öka Öka Öka Öka Antal elever i orkester, ensemble och kör i kulturskolan Ack. aug 2013: 194 elever Flickor. Redovisas 2014 Pojkar: Redovisas 2014 Indikator Folkhälsa (2.7) Huddingeborna erbjuds en meningsfull och aktiv fritid Andel idrottsföreningsanslutna vuxna, 21- år Ack. Sep 2013: 60 % Kvinnor: 46 % Män: 54 % Indikator 14 VERKSAMHETSPLAN 2014

385 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Andel anslutna barn och ungdomar, 7-20 år, i bidragsberättigade idrottsföreningar Andel anslutna barn och ungdomar, 7-20 år, i bidragsberättigade övriga föreningar Antal genomförda aktiviteter för barn och ungdomar, 7-20 år, i bidragsberättigade föreningar Ack. Sep 2013: 94 % Flickor: 45 % Pojkar: 55 % Ack. Sep 2013: 6 % Flickor: 55 % Pojkar:45 % Hösten 2012: aktiviteter Flickor: 39 % Pojkar: 61 % Etappmål 2014 Bibehålla Indikator Öka andelen för flickor Kommentarer Våren 2012: aktiviteter Flickor: 39 % Pojkar: 61 % Antal besök på mötesplatserna för ungdomar i åldern år. Ack aug 2013: (Ack aug 2012: ) Flickor: (19 253) Pojkar: (30 583) Öka Andel flickor på de olika mötesplatserna: Skogås: 49 % Rockville: 47 % Huset: 32 % Segeltorp: 33 % Utsälje: 31 % Visättra: 37 % Flemingsberg: 38 % Vårby gård 33 % Antal brukare med fysisk aktivitet på recept (FAR) 2012: 241 stycken Öka Internationellt arbete (2.8) Kultur- och fritidsnämndens har ett öppet förhållningssätt till internationellt erfarenhetsutbyte Antal initierade projekt, genomförda och mottagna studiebesök Nytt mått Vårby ett prioriterat utvecklingsområde Vårby är en kommundel som kännetecknas av många kvaliteter med sitt goda kollektivtrafikläge, närhet till natur och stränder samt väl utbyggd kommunal service och närhet till Kungens kurva. Samtidigt är Vårby en kommundel som har stora utmaningar vad gäller till exempel arbetslöshet, skolresultat, ohälsotal och utanförskap. Detta har varit känt länge och olika insatser har genomförts med goda resultat på individnivå. För att Vårby ska bli en attraktiv kommundel behöver kommunen kraftsamla och fokusera på åtgärder som på lång sikt kan innebära strukturella förändringar. Under 2013 upprättas en målbild för Vårby genom nedbrytning av Huddinges mål för Med utgångspunkt från dessa tas åtgärder fram för att göra det möjligt att gå från dagens läge till det önskade läget. För att detta ska lyckas krävs att alla verksamheter prioriterar insatser i Vårby. Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter i Vårby ger viktiga mervärden för lokalsamhället och bidrar till att öka livschanserna för barn och unga som växer upp i området. Här genomförs en mängd aktiviteter i samarbete med lokala föreningslivet, skolan och andra aktörer. Vårby bibliotek och Internationella barnkonstmuseet inviger en ny gemensam verksamhet under början av året. I samverkan med föreningar och skolorna i Vårby ska lovverksamhet under sport-, sommar- och höstlov genomföras. Ambitionen är att uppmuntra fysisk aktivitet bland KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 15

386 barn och ungdomar och på så sätt stärka folkhälsan i enlighet med intentionerna i det idrottspolitiska programmet. Kontakter har också tagits med idrottslyftet för att locka fler idrottsföreningar att erbjuda prova på aktiviteter under framförallt sport- och höstloven. Samarbeten pågår med biblioteket för läsfrämjande insatser och insatser som stärker digital delaktighet. En stor del av det arrangemangsstöd som utgår till Studieförbund ger aktiviteter som genomförs av ABF i Vårby. Mötesplatsen för unga i Vårby fungerar som en plattform där bland annat öppen musikverksamhet, jämlikhetsprojekt och demokratiutveckling bedrivs och ibland även som ett nav för gemensamma kortare eller längre projekt och riktade satsningar med både kommunala och externa intressenter involverade. Att fortsätta utveckla kulturarvet i Vårby för att dels jobba med identiteten i området men också för att öka attraktionskraften som besöksmål för både Huddingebor och turister har initierats under Ett stort engagemang finns hos ungdomar i Vårby att lära sig mer och berätta för andra om sin hembygd. Detta arbete fortsätter Flemingsberg ett prioriterat utvecklingsområde Huddinge kommun har under flera år arbetat intensivt med att utveckla den regionala stadskärnan Flemingsberg. Arbetet har skett både på kommunnivå med särskilda insatser från Huddinge kommuns sida, och i ett länsperspektiv där flera andra aktörer som Botkyrka kommun, Stockholms Läns Landsting och akademierna i Flemingsberg varit aktiva. Den centrala delen av utvecklingsarbetet i Flemingsberg har vilat på fem strategier som finns beskrivna i utvecklingsprogrammet för Flemingsberg. Dessutom har en stiftelse, Flemingsberg science, bildats för att skapa ytterligare fokus på att ge nya idéer inom hälsosektorn kommersiell livskraft. Under 2012 väcktes frågor kring takten i utvecklingsarbetet av Flemingsberg. Stadsdelen kom dessutom ytterligare i fokus då Flemingsberg definierades som ett strategiskt område för Huddinge i samband med den strategiutveckling som kommunens ledningsgrupp genomfört. Bland annat konstaterades att nulägesbilden av Flemingsberg varierade mellan olika aktörer samt att det var svårt att göra en bedömning av framstegen i utvecklingsprogrammet. Därför startades ett utredningsprojekt för att skapa en bred nulägesanalys av stadskärnan. Arbetet med denna analys beräknas vara klar under fjärde kvartalet Med detta underlag kommer sedan en process ta vid som fokuserar på att ta fram en konkret målbild för Flemingsberg som är tydlig och lätt att följa upp. Förvaltningen arbetar utifrån ett perspektiv där olika former av samverkan, lokal förankring och mobilisering prioriteras. Syftet är att stärka området och bygga långsiktig och hållbar verksamhet, med bredd och relevans för många och på så sätt skapa ett bra klimat och på så sätt bidra till att stärka närområdet. Exempel på insatser och verksamhet är UngZons engagemang i KomSamman, anordnande av områdesdagar, flera samarbeten med olika aktörer inom SamKraft, samarbete med Vårljus, som är ett boende för ensamkommande flyktingungdomar. Andra typer av samarbeten sker med Familjecentralen, Rädda Barnen, Hyresgästföreningen och SFi. Inom kulturverksamheten arbetar förvaltningen vidare tillsammans med de lokala skolorna med Skapande skola, för att ge så många barn och unga som möjligt möjlighet till kulturupplevelser. Inom Visättra sportcenter ges möjlighet till en mängd olika former av idrottande. Anläggningen är en av Stockholms läns största vad gäller att erbjuda verksamhet såväl sommar som vinter. Även här sker samverkan med olika aktörer - internt med andra förvaltningar och Huge, externt med olika idrottsförbund, Södertörns Högskola och inte minst föreningslivet. Ekosystem i balans (2.1) Förvaltningen fokuserar på att hitta hållbara projekt och lösningar inom respektive verksamhetsområde. Här är omvärldsbevakning ett viktigt verktyg för att dra lärdom av andra. Ambitionen är att ta fram mål och insatser som är tydligt kopplade till respektive verksamhet. Exempel på det är att använda aktivitetskort på nätet, som idrottsföreningar med aktivitetsbidrag använder sig av, för att ta reda på hur barn och ungdomar reser till sina idrottsaktiviteter och med det som underlag föra en dialog med SL om hur busslinjer dras. Detta för att minska användningen av fossila bränslen i kommunen som helhet. Kultur- och fritidsnämnden minskar sin miljöbelastning Kultur- och fritidsförvaltningen är en mångfacetterad verksamhet med stora skillnader i förutsättningar att formulera mål för ett långsiktigt miljöarbete. Därför är det viktigt att respektive verksamhet ges möjlighet att formulerar sina miljömål utifrån de egna förutsättningarna för att målen ska bli hållbara och väl förankrade i verksamheten. En del i strävan att stärka verksamheternas arbete med egna miljömål är att anordna workshops under 2014 till vilka vi kommer att bjuda in föreläsare och andra kommuner som kan informera om goda exempel på miljöarbete. Demokrati (2.2), (1.3) Kultur- och fritidsförvaltningen kommer under 2014 att fortsatt vara aktiv i genomförandet av demokratidagarna. 16 VERKSAMHETSPLAN 2014

387 Ungdomar i Huddinge ska ha möjlighet att påverka verksamheten som kultur- och fritidsnämnden erbjuder Förvaltningens ungdomsverksamhet arbetar för att ge ungdomar en reell chans att vara med och påverka genom att vara aktiva på ett sätt de själva tycker är meningsfullt och ger möjlighet att vara med och fatta beslut. I all planering av verksamheten för ungdomar på mötesplatserna för unga i Huddinge tas stor hänsyn till besökarnas egna idéer, resultaten från undersökningen Ung livsstil och KEKS-enkäten. Under 2013 har en förstudie gällande en digital ungdomsportal genomförts. Under 2014 ska, om förstudien stöder detta, portalen implementeras och även fungera som en plats där ungdomar kan vara med och säga vad de tycker om enskilda frågor och vara en väg in i verksamheterna för att påverka dem. Under 2014 ska mötesplatserna för unga erbjuda kommunens alla nämnder att mobilisera fokusgrupper med unga för att kunna fungera som remissinstans för de beslut där man önskar ett ungdomsperspektiv inför beslut. Jämlikhet (2.3) (1.5) Huddinges föreningsliv har en omfattande verksamhet som når många. Dock är idrotten mer ojämställd i förhållande till övriga kommuner då endast ca 35 % utgörs av verksamhet som till största delen utförs av flickor medan övriga landet ligger på 40 %. Jämställdheten är störst inom de idrotter, främst lagidrotter, som utövar sin verksamhet i idrottshallar och minst inom utomhusidrotter med verksamhet på bollplaner och i ishallar. Det är också inomhusidrotterna som växer mest på flicksidan och där bristen på tider och anläggningar är störst. Under 2014 fortsätter arbetet utifrån handlingsplanen med fokus på idrottslivet ur ett jämställdhetsperspektiv, för att stötta flickors idrottande, med bland annat fortsatt satsning på ridsporten. Samarbetet med flera kommuner för målgruppen med funktionsnedsättning fortsätter och bland annat kommer ett läger med inriktning mot flickor att genomföras. I arbetet med kulturutbudet strävar förvaltningen mot att ha en jämn könsfördelning både på scenen och i publiken. Det första är enklare att påverka som arrangör och som bidragsgivare till andra arrangörer. Det sistnämnda är något mindre enkelt, på många offentliga kulturprogram är en övervägande andel kvinnor bland besökarna. Huddinge jazz och blues är ett undantag där könsfördelningen bland besökarna bedöms någorlunda jämn men inte gällande könsfördelningen på scenen. Detta ska åtgärdas under Det framgångsrika samarbetet mellan idrott och bibliotek för att öka läsmotivationen hos pojkar och män fortsätter och vidgas under 2014 till ytterligare satsningar på manliga läsande förebilder. Erfarenheter från jämställdhetsintegreringsprojektet Ett bibliotek är ett bibliotek eller? ska under 2014 implementeras i biblioteksverksamheten. Kultur- och fritidsnämndens verksamhet gentemot brukarna utformas på lika villkor, så att både kvinnor och män, flickor och pojkar får sina behov tillgodosedda På mötesplatserna för unga finns det sedan länge en övervägande andel pojkar bland besökarna. I verksamheten arbetas det kontinuerligt med att göra verksamheten mer attraktiv för flickorna i målgruppen. Med flera års strävan har verksamheten under 2013 en fördelning bland sina besökare som ligger i närheten av 60/40 och på ett par av de enskilda mötesplatserna nås nästan ett 50/50 resultat. Under 2014 ska en översyn genomföras för att utreda vad som kan göras för att uppnå ett 50/50 resultat på helheten. Biblioteksverksamheten ska under 2014 undersöka samtliga låntagarregler ur ett jämlikhetsperspektiv och genomlysa dem utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. I det reviderade idrottspolitiska programmet (IPP), under rubriken Jämställdhet står att män och kvinnor, flickor och pojkar ska ha ett likvärdigt bemötande och lika möjligheter. Detta är grundläggande för kommunens arbete med idrott. Andelen idrottande flickor kan ökas genom att bland annat se till att investeringar av anläggningar utgår från ett genusperspektiv, även riktade idrottsaktiviteter på loven till flickor. Under 2014 ska projektbidraget ses över och en viss del av bidraget ska riktas till projekt som gynnar flickor. Kunskap och livslångt lärande (2.5) Förvaltningen kommer under 2014 att fortsätta att marknadsföra biblioteksverksamheten genom att skräddarsy insatser med syfte att bättre nå fram till olika målgrupper. Kultur- och fritidsnämnden ger barn och vuxna stöd för läsning och lärande Under 2014 kommer en strukturutredning att genomföras där översyn var kommunens folkbibliotek är belägna idag och hur dessa placeringar påverkar nyttjandegraden. Utredningen ska även omfatta var biblioteken skulle kunna vara placerande om man vill att fler ska besöka dem. Några fåtal kommuner har gjort detta och förvaltningen ska även lära av deras erfarenheter och lägga grund för att arbetet ska kunna upprepas var 4-5 år inför revidering av kommunens biblioteksplan. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 17

388 Trångsunds bibliotek har genomgått en renovering och omdisponering av lokalerna och här finns nu tillfälle till planering av nytt arbetssätt som inkluderar bemötandefrågor ur olika synvinklar. Vårby bibliotek och Internationella barnkonstmuseet inviger en ny gemensam verksamhet och verksamhetsidé, med ny presentation och inriktning under början av Arbetet i projektet Hitta en bra bok! fortsätter under Projektet är ett samarbete med tjugotalet kommuner i regionen och undersöker hur förvaltningens bibliotekswebbplatser kan bli mer tillgängliga för barn och göra det lättare för dem att söka och hitta böcker. Fokus är utveckling av kvalitativa och användaranpassade barnwebbar. Under 2013 bytte förvaltningen ut besöksräknarna i biblioteken för att kunna få mer korrekt information om besöksflöden. Dessa besöksräknare är väldigt exakta. Det har blivit tydligt att att de tidigare räknarna har räknat en del besökare två gånger. Vid stickprov på tio kommuner i regionen visar det sig att endast en kommun använder sig av de mer exakta räknarna. Förvaltningen anser att det är värdefullt att redovisa jämförelse av besök mot andra kommuner i länet men detta bör då beaktas. Kommunens bidrag till studieförbunden möjliggör under 2014 en stor mängd folkbildande insatser inom både praktiska, teoretiska och kreativa områden. Genom skolprojektet Ordkrusidull ges barn i Huddinge möjlighet att utveckla sin förmåga att använda det skrivna ordet. Barns och ungas rätt till kultur är prioriterat i den nationella kulturpolitiken. Kultur- och fritidsförvaltningen fortsätter under 2014 att stötta barn- och utbildningsförvaltningen i arbetet med Skapande skola där kommunen tar del av statliga medel för att ge barn och unga inom förskola och skola möjlighet att få möta och stärka samverkan med det professionella kulturlivet. Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar. Som elev i kulturskolan grundläggs ett livslångt intresse för kultur och eget skapande, det bidrar till en meningsfull fritid. Samverkan kommer att ske mellan mötesplatsen Huset och kulturskolan vad gäller ämnet musikproduktion. Kulturskolan kommer under 2014 att undersöka förutsättningarna El Sistema, en modell för kör- och orkesterskola där musiken utgör verktyget för social och mänsklig utveckling. Genom Sport Campus Sweden (SCS) ger kommunen goda möjligheter för elitaktiva att på hemmaplan kunna satsa på sin idrott i kombination med högskolestudier. Utifrån olika behov och för att underlätta satsningen kan SCS erbjuda till exempel tillgång till anläggningar i närmiljön för kvalitativa träningar, tester, coaching och inte minst anpassad studiegång. Av ca 80 studenter har 11 stycken direkt anknytning till Huddinge. Målet är att öka antalet studenter genom uppsökande verksamhet och information. Folkhälsa (2.7) Kultur- och fritidsförvaltningen strävar efter att erbjuda alla invånare en aktiv fritid utifrån egna förutsättningar och behov. Genom att erbjuda ett brett och varierat utbud, såväl inom- som utomhus, vinter och sommar ska alla ges möjlighet att känna sig välkomna. Det är viktigt att folkhälsoperspektivet finns med i förvaltningens planering av olika verksamheter och aktiviteter. I Huddinge finns ett starkt föreningsliv med mycket verksamhet som når många i jämförelse med övriga landet. Detta ger bra förutsättningar för en god folkhälsa för Huddinge kommuns barn och unga. Fysisk aktivitet på recept (FAR) är ett annat folkhälsoperspektiv och en väg mot bättre hälsa. Huddingehallen välkomnar en del FAR besökare idag. Målsättningen är att öka kompetensen hos personalen, utöka utbudet och därigenom höja antalet FAR aktiva samt utöka samarbetet med skolan och landstinget. Huddingeborna erbjuds en meningsfull och aktiv fritid Stödet till Huddinges föreningsliv är viktigt. Genom fortsatt stöttning till det befintliga föreningslivet i form av utbildning, information och lokaler stimulerar förvaltningen förutsättningarna till att nya föreningar bildas. Det finns ett stort behov av fler inomhushallar, scener, mötesplatser och även spontana aktivitetsytor i anslutning till såväl befintliga som till nya bostadsområden som växer fram. Förvaltningen ska också se till att aktiviteter och verksamhet utanför det ordinarie föreningslivet får stöd. Att se nya möjligheter, att utveckla befintliga anläggningar ger tillgång till en aktivare fritid. Att exempelvis öppna upp Storängshallen för allmänhetens motionerande kan vara ett sätt och områdesdagarna som förstärker och synliggör föreningsliv och andra aktörer i olika områden ett annat. Satsningen på lovverksamhet är ytterligare ett bidrag till en mer aktiv och mer meningsfull fritid för många. Den öppna ungdomsverksamheten drivs primärt på åtta mötesplatser i kommunens olika delar och är en arena där ungdomar får möjlighet att vara i goda och stimulerande miljöer, utveckla sina intressen och få uppleva trygghet. Arbetet sker i nära samarbete med polis, skola och socialtjänst. I de östra kommundelarna har kultur- och fritidsför- 18 VERKSAMHETSPLAN 2014

389 valtningen även fältarbetare som jobbar med uppsökande verksamhet på de platser där ungdomar befinner sig. Internationellt arbete (2.8) Det internationella perspektivet är viktigt för kultur- och fritidsförvaltningens fortsatta utveckling. Projekt och utbyten av olika slag integreras så att de utgör en naturlig del av verksamhetsplaneringen. Kultur- och fritidsnämndens har ett öppet förhållningssätt till internationellt erfarenhetsutbyte Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter uppmuntras till olika typer av utbyte, som till exempel att delta i internationella nätverk och konferenser, studiebesök och jobbskuggning samt projektansökningar med partners från andra länder. Förvaltningen ökar sina kunskaper inom de projektutlysningar som kommer och uppmuntran ska ges till ungdomars rörlighet. Attraktiv arbetsgivare Kultur- och fritidsnämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Ledarskap (3.1) Vilja och förmåga (3.2) Goda förutsättningar (3.3) Medarbetarenkät ledarskapsprofil 2013: 74,5 (2012: 73,3) Kvinnor: 72,4 (72,7) Män: 77 (74,2) Medarbetarenkät medarbetarprofil 2013: 81,2 (2012: 80,7) Kvinnor: 80 (81,4) Män: 83,1 (79,5) Etappmål 2014 Riktvärde: 68 Riktvärde: 75 Kommentarer Låg sjukfrånvaro och ett högt hälsomedvetande hos såväl medarbetare som ledare. Medarbetarenkät prestationsnivå 2013: 75,5 (2012: 74,7) Kvinnor: 73,9 (74,5) Män: 77,7 (74,7) Sjukfrånvaro (%) totalt. Ack aug 2013: 4,3 % (2012: 4,0 %). Korttidsfrånvaro 0 14 dagar (%) Ack aug 2013: 1,7 % (2012: 1,9 %) Riktvärde: 70 2,5 % - 3 % 1,5 % - 2 % Ledarskap (3.1) Ett aktivt ledarskap skapar förutsättningar för en bra verksamhet. Ledarskapet ska kännetecknas av professionalism, engagemang, beslutsförmåga och kreativitet. Genom medarbetarenkäten får förvaltningens chefer indikationer på hur ledarskapet uppfattas av medarbetarna. Viktigt är att följa upp och åtgärda eventuella brister. Förvaltningens chefer ska arbeta för ett positivt arbetsklimat, verka för delaktighet, vara tydliga i krav, förväntningar och värderingar, vara tillgängliga, ge återkoppling och stöd utifrån medarbetarnas behov. Från och med 2014 har en personalchef anställts inom förvaltningen för att arbeta för att på olika sätt säkerställa ett gott ledar- och medarbetarskap. Inom verksamheterna genomförs under året olika insatser för att stärka styrningen och skapa delaktighet inom förvaltningen. Ett särskilt forum, chefs-kuf, är inrättat där ledarskaps- och styrningsfrågor kontinuerligt ska tas upp för att säkerställa länkningen inom förvaltningen. Vilja och förmåga (3.2) Medarbetarnas vilja och förmåga är avgörande för verksamhetens resultat, kvalitet och effektivitet. Medarbetarskapet ska kännetecknas av motivation, engagemang, professionalism, ansvars- och servicekänsla samt en vilja att KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 19

390 utvecklas och bidra till verksamhetens utveckling. Att tillsammans, från chef till alla medarbetare, utarbeta arbetsplaner och också diskutera och förstå kommunens övergripande mål är viktigt. Varje år genomförs en gemensam halvdagskonferens, Mega-Kuf, för samtliga medarbetare där aktuella teman och kompetenshöjande insatser tas upp. Respektive verksamhet och enhet har uppdraget att kontinuerligt arbeta på hemmaplan med frågeställningar och behov för att stärka medarbetarnas vilja. Goda förutsättningar (3.3) Kompetensutveckling, samarbete, deltagande i nätverk, gemensamma projekt och andra typer av utbyte inom och utanför kommunen bidrar till att skapa goda förutsättningar för såväl medarbetare som verksamhet. Utbyte med andra kommuner i särskilda frågor i Stockholmsregionen uppmuntras. Det är också viktigt att på olika sätt skapa förutsättningar för delaktighet och uppmuntra till individuell kompetensutveckling och här har cheferna ett särskilt ansvar. Från och med 2014 införs en förvaltningsövergripande förändring i mötesstruktur och agenda för att säkra styrningen inom förvaltningen men också för att skapa ett transparent och processorienterat arbetssätt och ge medarbetarna en förståelse för uppdragen och den övergripande styrningen samt få rätt förutsättningar i sitt dagliga arbete. Låg sjukfrånvaro och ett högt hälsomedvetande hos såväl medarbetare som ledare Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att vara en hälsosam arbetsplats. Det är viktigt att uppmuntra till nyttjande av de friskvårdserbjudanden som arbetsgivaren ger och här har frisvårdsinspiratörerna en viktig roll. Målsättningen är att varje arbetsplats ska ha en friskvårdsinspiratör. Den arbetsrelaterade utmattningen är hög på några enheter enligt medarbetarundersökningen och här är det viktigt att sätta in insatser och bevaka utvecklingen. Det är också viktigt att kontinuerligt informera/utbilda på temat hälsa för att förebygga ohälsa. Sund ekonomi Kultur- och fritidsnämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Budgethållning (4.1) Etappmål 2014 Kom mentarer Genomföra regelbunden ekonomisk uppföljning Föreslå åtgärder vid obalanser Skriftlig uppföljning till nämnden vid varje möte Åtgärder redovisas i delårsrapporter två gånger om året Nämnden har fått en skriftlig uppföljning vid mötena i mars april, maj, juni och augusti Kommentarer till resultatet redovisas under avsnittet Ekonomi Redovisa nyckeltal där jämförelser med övriga Södertörnskommuner är möjlig Verksamhetsstatistik enligt separat bilaga Verksamhetsstatistik i form av nyckeltal redovisas enligt separat bilaga Långsiktig balans (4.2) Det balanserade resultatet ska vara större än noll Det balanserade resultatet per den 31 december. Det balanserade resultatet för 2012 var ett överskott på 5 mnkr med avdrag för 3 % - regeln Budgethållning (4.1) Förvaltningens ekonomistyrprinciper: Nämnden följer de ekonomistyrningsprinciper som kommunfullmäktige har beslutat om i mål och budget Reglerna syftar till att skapa effektivitet i ekonomisk planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet. Förvaltningens ekonomistyrning: Förvaltningens verksamheter är uppdelade i enheter där verksamhetschef har att fördela resurserna och ansvara för att verksamheten bedrivs inom den ram som nämnden anvisat. Vid konflikt mellan mål och medel är det medlen som styr. Resultatenheterna för med sig över-/underskott mellan åren enligt kommunens principer för resultatöverföring. Vid överföringen prövas om en- 20 VERKSAMHETSPLAN 2014

391 heten uppfyllt uppsatta mål samt förväntade prestationer. Ianspråktagande av tidigare års resultat får inte på ett avgörande sätt påverka nämndens totala resultat. Överskridanden på grund av tidigare års överskott skall prövas av nämnden om beloppet är större än 50 tkr. Underskott ska återställas av resultatenheten inom två år. Genomföra regelbunden ekonomisk uppföljning Nämnden får en skriftlig ekonomisk uppföljning vid varje möte. Förvaltningen inför från och med 2014 uppföljningsdialoger med samtliga verksamheter tre gånger per år med fokus på ekonomi inför delårsrapportering och bokslut. Målet med uppföljningen är: Tydlig ekonomistyrning Tillförlitliga prognoser Skapa medvetenhet om vikten av att klara sin ekonomi inom tilldelad ram Föreslå åtgärder vid obalanser Vid månadsuppföljningen samt vid delårsrapporterna ska förvaltningen redovisa åtgärder vid obalanser. En fördjupad uppföljning med förslag till eventuella åtgärder ska beslutas av nämnden i samband med delårsboksluten. Redovisa nyckeltal där jämförelser med övriga Södertörnskommuner är möjlig Förvaltningen redovisar Södertörns nyckeltal vid delårsrapporten 2 och i samband med verksamhetsplanen. Långsiktig balans (4.2) Huddinge kommuns finansiella mål är satt med inriktning att långsiktigt säkra kommunens tillgångar. Förvaltningens mål är att det balanserade resultatet skall vara positivt. Det balanserade resultatet ska vara större än noll Det balanserade resultatet för nämnden är ett överskott på ca 5 mnkr. Förvaltningens mål är att det balanserade resultatet skall vara oförändrat för Ekonomi Förvaltningen har gjort en omfördelning av budgeten inom ram, från och med Syftet är att säkerställa rätt resursfördelning inom respektive verksamhet och maximera resursutnyttjandet för bättre måluppfyllelse. Här har effektiviseringskravet om 0,36 % arbetats in som en del i förändringen och arbetet med att ytterligare effektivisera och processorientera verksamheten fortsätter under året. Resultaträkning, mnkr Budget 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Verksamhetens intäkter 18,3 16,8 22,6 Personalkostnader 83,7 36,5 79,6 76,0 83,7 76,0 71,2 Nettokostnad 196,2 36,5 179,4 196,2 85,7 36,5 196,2 83,7 75,8 Lokalkostnader 37,8 76,0 36,5 179,4 179,4 42,5 Övriga kostnader 83,7 36,5 Verksamhetens kostnader 203,1 196,2 179,4 196,2 189,2 Budget, netto 184,8 179,4 166,6 Årets resultat 0,9 varav uttag Eget kapital 0 Balansresultat 5 IB Eget kapital 4,8 UB Eget kapital 5 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 21

392 Driftbudget per verksamhetsområden, mnkr Budget 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Nämnd, ledning 9,8 8,0 7,8 Sport, friluftsanläggningar, fritidsgårdar Bibliotek, kulturverksamhet och kulturskola 107,8 107,0 99,9 67,2 64,4 58,9 Summa netto 184,8 179,4 166,6 Omfördelningen i budgeten innebär bland annat ett ökat intäktskrav på Huddingehallen, ett ökat anslag för e-boklån och IT-utveckling samt en satsning på IBKM (internationella barnkonstmuseet) och mobila teamet. En ny tjänst, personalchef, har också inrättats. Volymökningen har fördelats ut på förvaltningens verksamheter. Nedan de väsentligaste förändringarna i budgeten inför 2014: Kostnader för löneökningar, 2286 tkr Kostnader för hyresökning enligt avtal, 332 tkr Finansiering av lokalförsörjningsplanen, 928 tkr Uppsagda lokaler för villkorsändring, 1082 tkr Ökat intäktskrav för Huddingehallen, 1500 tkr Anslag för E-boklån, 300 tkr Verkstad/lager för mobila teamet, 107 tkr Avgift för hyrfilm (bibl.) avskaffas, 70 tkr Ökat anslag till barnkonstmuseet, 100 tkr Förstärkning av utvecklingsanslag centralt, 300 tkr Utökning 0,25 befattning för ekonomi adm. 120 tkr Ökat anslag för IT- kostnader, datorer utveckling, 500 tkr Ny befattning personalchef, 700 tkr Hiss Skogåshallen, 64 tkr Förvaltningens bidrag 2014, tkr Inom kulturområdet Bidrag till föreningar Investeringar, mnkr Budget 2014 Budget 2013 Konstinköp 0,15 0,15 Musikinstrument 0,15 0,15 Ersättningsinventarier 0,2 IT-investeringar 0,1 Summa netto 0,5 0,4 Bokslut 2012 Verksamhetsbidrag 1160, varav 660 är bundet i långa avtal Arrangemangsbidrag 200 Lokalbidrag 700 Bidrag till studieförbunden Verksamhetsbidrag 2955 Arrangemangsbidrag 369 Riktat bidrag 369 Inom fritidsområdet Aktivitetsbidrag 4700 Anläggingsbidrag 700 Projektbidrag 800 Spontanpeng Övriga bidrag VERKSAMHETSPLAN 2014

393 Personal Personalkostnadsredovisning, tkr Ack Ack Skillnad Skillnad% Personalkostnad totalt ,5 Sjuklönekostnad (baskonto 5121) ,4 Inhyrd personal (baskonto 4711) Övertid (baskonto 5061) ,9 Fyllnadstid (baskonto 5062) ,6 Friskvårdspeng (baskonto 5830) ,5 Frånvaro (totalt) 24,7 % 24,3 % 0,4 2 Sjukfrånvaro totalt (inkl. sjukers) 4,6 % 3,9 % 0,7 17 Sjukfrånvaro totalt (exkl. sjukers) 4,6 % 3,9 0,7 17 Sjukfrånvaro, 0-14 dgr 1,8 % 1,9 % -0,1-8,5 Nyanställningar ,3 Antal avgångar Personalomsättning 5,8 3,3 2,5 76,5 Årsarbetare Tillsvidareanställda 78,7 % 78 % 0,7 1 Visstidsanställda 9,9 % 10,5 % -0,6 5,6 Timavlönad 11,3 % 11,5 % -0,2 1, Skillnad Skillnad% Anställda ,5 Genomsnittlig krontalslön ,7 2,2 Antal chefer ,7 Personalkostnader utgör ca 39 % av nämndens totala kostnad och är efter lokalkostnader den största utgiftsposten. Personalbudgeten för 2014 är 79,6 mnkr. På förvaltningen var det 165 anställda i september 2013 varav 145 var tillsvidare anställda. Omräknat i årsarbetare motsvarar det 139 heltidstjänster. Nämnden har inga bristyrkesgrupper. Det finns gott om sökande med rätt kompetens som söker utlysta tjänster. Åldersstrukturen visar att 53 % av tillsvidareanställda ligger i åldersgruppen år och att åldersgruppen 60+ utgör ca 11 %. Nämnden har en hög andel timanställda inom ungdomsverksamheten. Medelåldern ligger på 45 år. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 23

394 Lokaler Investering/hyra tkr År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Idrottshall/mötesplats ungdom, Stuvsta Inventarier/utrustning idrottshall 200 Mötesplats Vistaberg inventarier/utrustning 50 Idrottshall Vistaberg Inventarier/utrustning idrottshall 80 Rackethall Skogås 1500 Ridvägar 150 Satsning flickors idrottande 800 Ny idrottshall centrala Huddinge 900 Totalt sparat från Medelsreserv 94 Volymtilldelning Spara/skuld till nästa år Investering/hyra tkr År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 År 2023 Utomhusbad 1600 Hembygdsgård/kulturhus Mötesplats Trångsund 4800 Volymtilldelning Spara/skuld till nästa år Den upptagna kostnaden för inventarier/utrustning är den kapitaltjänst som en avskrivningstid på 10 år genererar. Enligt förslaget kommer planen att uppvisa ett betydande underskott 2016 vilket måste hanteras i budgetarbetet för 2015 och Processorientering Processorientering av kommunens verksamheter är ett prioriterat område. Det blir allt viktigare att det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt och att vi får ut mesta möjliga kvalitet av varje insatt krona. Här beskrivs hur vi arbetar med processorientering. Mål, mått och åtaganden redovisas i den ordinarie målstrukturen. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar med att identifiera processer som har stora volymer och/eller stor kundnytta. Aktivitetskort på nätet implementerades under 2013 efter en översyn av processen, förutom att risken för dubbelutbetalningar eliminerats har arbetssituationen förbättrats internt och kundnyttan har ökat väsentligt genom snabbare utbetalningar och enklare hantering av inrapportering. Förvaltningen deltar i den kommungemensamma processutvecklingssatsningen och där får evenemangsprocessen en översyn för att öka effektivitet och nöjdhet. Sannolikt kan resultatet även vara användbart för övriga förvaltningar i kommunen. 24 VERKSAMHETSPLAN 2014

395 Intern kontroll Risk: Nedgång av verksamhetssystemen Book-IT och FRI Åtgärd: Förvaltningen har med hjälp av Bits-metoden genomlyst verksamhetssyste-men. Fortsatt bevakning av funktionalitet samt säkerhet. Ansvar: Verksamhetsansvarig för bibliotek resp. fritid. Klart: Bits-genomgången klar VT Målområde: Nöjda invånare. Risk: Back up för systemet Evenemangs och biljettbokning Åtgärd: Inköp av externt system. Under HT 2013 tas beslut om vilket system som skall införas 2014 Ansvar: Verksamhetsansvarig kultur-ungdom Klart: VT Målområde: Nöjda invånare. Risk: Kontanthantering av café- och evenemangskassa Risk för stölder och rån. Åtgärd: Säker förvaring av kontanter och värdesaker. Insättning av dagskassor. Förvaring av nycklar till värdeskåp på ett säkert sätt. Pågår utredning om hämtning av sedlar och mynt. Ansvar: Enhetschef. Klart: Rutiner framtagna och implemente-rade. Uppföljnings- och förbättringsarbete pågår kontinuerligt. Hämtning av sedlar och mynt klart VT 2014 Målområde: Sund ekonomi. Risk: Hot om misshandel och fysisk och psykisk skada Åtgärd: Särskild utbildning för dem som jobbar på så kallade stökiga tider. Vid risk för hotfulla tillfällen tas extra personal in. Förbättra beredskap samt samarbete med polis och mobilateamet. Handlingsplaner finns framtagna för utsatta verksamheter. Personlarm finns på Fullersta gård, Visättra Sportcenter och biblioteken. Utbildning på arbetsplatsen om hur handskas med hotfulla personer. Översyn av behovet av ytterligare person-larm. Ansvarig: Enhetschef. Klart: Ett systematiskt arbetssätt tas fram 2014, därefter kontinuerligt återkommande uppföljnings- och förbättringsarbete Målområde: Attraktiv arbetsgivare. Risk: Utbetalning till fel mottagare Åtgärd: Komplettera befintliga kontroller med ytterligare maskinella kontroller mot olika register Tvåhandsprincip vid upplägg av leverantör, minska antalet personer som kan lägga upp Ansvarig: adm chef KUF tillsammans med KSF. Klart: VT 2014 Målområde: Sund ekonomi. Risk: Felaktiga periodiseringar Åtgärd: Upprätta riktlinjer för enheterna och informera om dessa, löpande utvärdering av reserveringar och periodiseringar, öka kontrollerna vid definitivbokföring Ansvarig: adm chef KUF tillsammans med KSF. Klart: Utökade kontroller 2014 Målområde: Sund ekonomi. Verksamhetsstatistik nyckeltal Verksamhetsstatistik Verksamhetsstatistik Årsöppettimmar på biblioteken/1000 invånare Idrottshallar, kvadratmeter/1000 invånare Bollplaner, kvadratmeter/ Årsöppettimmar i öppen ungdomsverksamhet/invånare i åldern år Andel av kommunens nettokostnad % 1,0 1,0 1,0 3,9 3,9 3,9 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 25

396 Verksamhetsstatistik Bruttokostnad för biblioteken, kronor/invånare Mediakostnad, kronor/invånare Bruttokostnad för kulturskolan, kronor/invånare i åldern 7-19 år Studieförbundsbidrag kronor/ invånare (brutto) nyckeltalen. Försening av byggandet är också en starkt bidragande faktor. Fler konstgräsplaner efterfrågas och nyttjandet av grusplaner är minimalt (18%) vilket gör att trycket på konstgräs blir större. Aktivitetsbidragen har minskat och en anledning är digitaliseringen aktivitetskort på nätet som ger en korrekt beräkning utifrån regelverket. En annan anledning är den höjda åldern för aktivitetsstödet vilket gör att föreningslivet behöver tid för att anpassa verksamheten. Föreningsbidrag, kronor/ invånare (netto) Bruttokostnader för den öppna ungdomsverksamheten, kronor/ invånare i åldern år Totalsumman för studieförbundsbidraget är oförändrad trots att befolkningen ökat och förvaltningen gör därmed årligen en kontinuerlig realsänkning i stöttning av folkbildningen. I takt med att befolkningsunderlaget ökar blir behovet av flera sporthallar ännu tydligare vilket vi även kan se i Organisation Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Vibeke Bildt Ekonomi IT Kommunikation Kvalitet Nämndadm. Personal Kultur- och fritidsförvaltningen Chef: Marina Högland Bibliotek Chef: Nick Jones Fritid Chef: Kicki Johansson Kultur Chef: Christer Falk Kulturskolan Chef: Margaretha Lindh Ungdom Chef: Christer Falk 26 VERKSAMHETSPLAN 2014

397 Södertörns nyckeltal för år 2012 Faktablad för kultur- och fritid på Södertörn KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Verksamhetsbeskrivningar 2 Befolkningsstatistik 8 Idrottsanläggningar 10 Bibliotek 15 Fritidsgårdar 20 Föreningsstöd 25 Musik-/kulturskola 28 Räkenskapssammandrag 30 Kvalitetsjämförelser 31 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 1

398 VERKSAMHETSBESKRIVNING KULTUR OCH FRITID Botkyrka kommun Kultur- och fritidsverksamheten i Botkyrka utgår från alla människors grundläggande behov av kultur, upplevelser, möten, kunskap, fysisk aktivitet och hälsa. Kultur- och fritidsnämnden har till uppgift att främja kulturlivet och fritidsverksamheten i kommunen. Barn och unga i Botkyrka ska ha särskild möjlighet till en varierad fritid som de kan påverka. Verksamheterna ska stärka ungas trygghet, självständighet och positiva utveckling. Verksamheterna ska uppmuntra till att pröva nya saker och ge goda möjligheter till fysiska, sociala och kulturella utmaningar. Barn och ungdomar ska vara stolta över att bo i Botkyrka Idrott och anläggning Botkyrka har relativt välbeställt med idrottsanläggningar, bland annat tre ishallar, elva konstgräsplaner, och elva sporthallar. Anläggningar och skollokaler hyrs ut till föreningar, organisationer och privatpersoner. Kommunen har drygt 300 registrerade föreningar varav ungefär hälften får föreningsbidrag från kommunen. Kommunen driver två inomhusbad samt Botkyrka rackethall där det finns badminton-, squash- och tennisbanor. Lida friluftsområde och skötsel av fyra utomhusbadplatser ingår också i verksamheten. Ungdom och förening I Botkyrka finns tio fritidsklubbar år, åtta fritidsgårdar år och två mötesplatser för unga vuxna år. Av dessa drivs två fritidsklubbar, en fritidsgård och en mötesplats för unga vuxna av kommunen medan resterande drivs av olika föreningar och studieförbund. Utöver detta finns öppen fritidsverksamhet vid Hågelby 4H-gård, Botkyrka ridsällskap och för personer med funktionsnedsättning. Vid sidan av idrottsföreningarna och föreningar med konstnärlig inriktning finns i Botkyrka även ett antal föreningar av mötesplatskaraktär, ofta med åldersövergripande inriktning. Kultur Botkyrka har en bred kulturverksamhet. För skolorna erbjuds den kulturella allemansrätten som garanterar en kulturupplevelse i varje årskurs. På hösten arrangeras Kulturmånaden med olika kulturprogram för Botkyrkas skolelever. Botkyrka konsthall har en inriktning på samtida konst samt en utställning om Sven X:et Eriksson. Där finns också en pedagogisk verksamhet är riktad mot skolorna i Botkyrka, Bildverkstan. Botkyrka kulturskola har en bred verksamhet. Förutom traditionell undervisning samarbetar man med gymnasiet om ett estetiskt program samt har många skolnära grupper. I järnåldersbyn Hogslaby kan barn och allmänhet leva järnåldersliv för en dag. Guidade kulturhistoriska vandringar, kulturprogram för skolorna, festivaler och kulturläger ingår också i verksamheten. I Botkyrka kommun finns flera fristående aktörer inom kultursektorn, exempelvis Riksteatern, Cirkus Cirkör och Fanzingo. Många av dessa aktörer har samlats på det internationella kulturcentrumet Subtopia i Alby. I Alby finns också Hangaren som är en scen och inspelningsstudio för stora produktioner. Här har flera internationella filmer spelats in. Det är ett resultat av satsning på filmutveckling som Botkyrka kommun har gjort sedan ett par år. Bibliotek Kommunen har sex bibliotek, ett i varje kommundel. De olika biblioteken har olika profiler, såsom språkutveckling eller satsning på barn och unga. Biblioteken har en omfattande programverksamhet såsom sagostunder, barnteater, författarbesök och föreläsningar. Inom Öppen scen involveras besökare och lokala aktörer att vara med och forma programmen samt medverka och 2013 arrangerades Botkyrka Internationella Bokmässa med ett brett program och stort nationellt intresse. Sedan 2013 har sk. meröppet införts på ett av biblioteken. Det innebär att besökarna har tillgång till bibliotekets lokaler även när det är obemannat. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2

399 Haninge kommun Haninge kommuns kultur- och fritidsförvaltnings verksamhet omfattar idrotts- och friluftsverksamhet, bibliotek och kulturverksamhet, fritidsgårdsverksamhet, föreningsstöd samt kulturmiljöfrågor Idrotts- och friluftsavdelningen ansvarar för drift och underhåll av kommunens samtliga idrotts- och friluftsanläggningar. Anläggningarna drivs till största del i egen regi. Skötsel och underhåll av kommunens badplatser, spår och leder, friluftsområdet Rudan, service för det rörliga friluftslivet i skärgården samt drift av vandrarhemmen på öarna Fjärdlång och Huvudskär ingår också i avdelningens ansvarsområde. Avdelningen handlägger stöd till föreningar genom bidragsgivning, handhar föreningsregister samt sköter upplåtelse av fritidslokaler och anläggningar. Avdelningen för bibliotek och kultur ansvarar för folkbiblioteken och den allmänna kulturverksamheten. I kulturhuset i Handen ligger huvudbiblioteket, där även den sociala biblioteksverksamheten, med service till personer med särskilda behov bedrivs. Haninge taltidning ges ut med 44 nr per år. Förutom huvudbiblioteket finns ytterligare fyra bibliotek. Kulturhuset innehåller bibliotek, konsthall, bildverkstad, teaterlokal och kulturrum för programverksamhet. Avdelningen ansvarar även för kommunens konstnärliga utsmyckning på allmänna platser. Avdelningen innehåller också kommunala musikskolan samt den öppna verksamheten för äldre ungdomar (16-25år) på Lakeside. Fritidsgårdsavdelningen ansvarar för verksamhet för ungdomar vid fritidsgårdar och träffpunkter. Den öppna verksamheten är fritidsgårdarnas centrala verksamhetsidé. Det finns fem fritidsgårdar och fem träffpunkter. Fritidsverksamhet för funktionshindrade bedrivs integrerat vid flera fritidsgårdar och träffpunkter. På en av fritidsgårdarna, Jordbrogården, är verksamheten helt anpassad till funktionshindrade ungdomar. Avdelningen bedriver också fältuppdrag med uppsökande och förebyggande verksamhet bland ungdomar. Förvaltningen ansvarar också för frågor om kulturmiljön och medverkar i Sportcampus Sweden Huddinge kommun Verksamhetsidén är att alla växer i våra möten. Huddingeborna ska ges möjligheter till lustfyllda, spännande och gränsöverskridande möten där kommunens vision Huddinge är en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att besöka, bo och verka i utgör grunden för en verksamhet med hög kvalitet. Fritid Huvuduppgifter är att erbjuda föreningarna ändamålsenliga lokaler och anläggningar, ge ekonomiskt stöd till föreningarna i form av bidrag och utbildning, administrera bokningen av kommunens lokaler samt tillsammans med kommunens fastighetsbolag Huge och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ansvara för Huddinges spår och leder. Kommunen erbjuder alla registrerade föreningar tillgång till lokaler och anläggningar till nolltaxa. (med vissa undantag såsom vinterfotboll utomhus, arrangemang och för/eftersäsong ishockey) Drift och skötsel av anläggningarna hanteras på olika sätt. Kommunen driver i egen regi Visättra sportcenter, Huddingehallen, Storängshallen, sporthallar samt Rådsparken (djurparklek). Föreningsdrift finns av bl.a. Vårby simhall och Segeltorps ishall medan Skogåshallen drivs av en privat entreprenör. Anläggningarna ägs av kommunens fastighetsbolag Huge Fastigheter AB som också svarar för driften av många av de övriga idrottsanläggningarna i kommunen. I samarbete med Botkyrka, Ekerö, Södertälje och Salem planeras det för fyra gemensamma arrangemang/år för personer med funktionsnedsättning. I ett annat samarbete samverkar vi med 15 kommuner i Stockholms län om en gemensam hemsida, fritidsnätet.se, där ett stort utbud av aktiviteter presenteras för målgruppen. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 3

400 Bibliotek Huddinge har sex bibliotek varav ett Huvudbibliotek i centrala Huddinge. Biblioteken har en hemsida med 24-timmarsserice, ett biblioteksdatasystem och ett gemensamt mediabestånd. Biblioteken har under senare år renoverats och är utrustade med den senaste tekniken vad gäller märkning, utlåning och lagring av media (RFID). Biblioteken erbjuder förutom utlåning av media, bokprat/bokinformation till barngrupper/skolklasser. Kommuninvånare med annat modersmål än svenska får hjälp att hitta läsning och information på sitt eget språk. Personer med funktionsnedsättning och äldre erbjuds anpassade media och särskild service. Kultur och Ungdom Den öppna ungdomsverksamheten i Huddinge utgår från FN:s barnkonvention och ska främja ungdomars hälsa och personliga utveckling. Öppen ungdomsverksamhet bedrivs på åtta mötesplatser i kommunen. Verksamheten kännetecknas av att den är: frivillig, öppen, processtyrd och trygg. Professionellt kulturutbud och möjlighet till eget skapande och öppen musikverksamhet är en stor del av verksamheten på mötesplatserna för unga i Huddinge. I de östra kommundelarna bedriver kulturoch fritidsförvaltningen uppsökande fältverksamhet. Ungdomars inflytande över utformningen av verksamhet, tillgänglighet och utbud är en central del i de metoder som används. Kulturverksamheten I kommunen erbjuder ett varierat och noggrant urval av utbud med både professionella aktörer och amatörer för olika målgrupper. Huddinges kulturutbud består bland annat av utställningsverksamhet och konstverkstad på Fullersta gård, Internationella barnkonstmuseet med stor internationell samling av barnteckningar, konstverkstad och utställningar, Teater Slava, Folkets hus, Litografiska museet och Stortorpsparken. Offentliga kulturevenemang arrangeras dels i egen regi och via stöd till kulturföreningar, hembygdsföreningar och studieförbund i alla kommundelar. Huddinge Jazz & Blues och1000m konst samt traditionella evenemang som valborg är exempel på återkommande större evenemang. Kulturavdelningen jobbar aktivt med att synliggöra de olika aspekterna av det kulturarv som finns i kommunen. Förskolan och skolan kan utan kostnad ta del av ett brett och kontinuerligt utbud av olika kulturaktiviteter och kulturavdelningen arbetar tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen med Skapande skola. Kulturskolan Kulturskolan erbjuder kommunens barn och ungdomar i åldrarna 3-22 år en frivillig, avgiftsbelagd verksamhet inom områdena musik, dans, teater och bild o form. Kulturskolan erbjuder även fördjupande kurser och kortkurser samt möjlighet till ensemble- och orkesterspel. Kulturskolan i Huddinge är till största delen anslagsfinansierad och budgeten ligger hos Kultur- och fritidsnämnden. Salems kommun Salems Kommun är beläget i länets sydvästra delar som en grön kil från Mälaren ner till sjön Uttran. Kommunen med ca innevånare består till 3/4-delar av den vackra Bornsjöbygden. Man bor företrädesvis i Salem och Rönninge samt flyttar in i den nya stadsdelen Söderby, som är ett gammalt sanatorium som ombildas till bostäder. Fritiden i Salems kommun bedrivs gärna i de gröna områdena, i parker, på cykelvägar, i motionsspår eller på idrottsanläggningarna. Salemsborna och de unga har en god tillgång till idrottsanläggningar såsom idrottshallar, bollplaner mm. Två fullstora idrottshallar och tre st mindre hallar finns. En konstgräsplan, två gräsplaner och en grusplan finns för fotbollsspel och tre näridrottsplatser. I kommunen finns också en ishall och en simhall. I Salem finns även ett bibliotek, ett friluftsbad samt fritidsgården Huset. Kultur- och fritidsverksamheterna kännetecknas av höga besökstal och låga kostnader, främst inom Bibliotek och allmänkultur. I kommunen satsas idag mycket på förebyggande ungdomsverksamhet och fritidsgårdsverksamheten med sin fritidsfältare (till hälften knutna till skolan) är en del av denna satsning. Även fritidsgårdarna har ökat sina besökstal bl a genom denna satsning. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 4

401 Inom föreningsverksamheterna utmärker sig Salem genom att fortfarande ha nolltaxa för barn- och unga, samt att man ej fördelar bidrag till studieförbundens vuxenverksamhet. Men man stöder flickaktiviteter 5-20 år med en krona extra per aktivitet. Nynäshamns kommun Nynäshamn erbjuder genom det geografiska läget vid kusten på Södertörn ett mycket rikt kultur- och fritidsliv. Den vackra naturen, det omfattande bad- och båtlivet och de vidsträckta natur- och skogsområdena inbjuder till såväl härliga skogspromenader som sköna naturupplevelser. Med en befolkning på drygt invånare, geografiskt uppdelad i fyra större kommundelar Nynäshamn, Sorunda, Stora Vika och Ösmo är den sammantagna ytan tämligen omfångsrik. Från och med den 1 januari 2007 finns på nytt en särskild kultur- och fritidsnämnd i kommunen. Detta för att lyfta fram kultur- och fritidsfrågornas värde i ett expansivt skede med fokus inriktat god folkhälsa. Framträdande kännetecken Nynäshamn är framförallt sommartid en attraktiv turistort med en fantastisk skärgård, en välbesökt gästhamn, populära vandringsleder och välfrekventerade badplatser. Ett annat kännetecken är det tämligen rika och allomfattande föreningslivet med förmåga att tillgodose de allra flestas fritidsintressen. I kommunens föreningsregister finns cirka 160 registrerade föreningar, varav närmare 30-talet bedriver barn och ungdomsverksamhet och får någon form av kommunalt bidrag. Faktauppgifter I kultur- och fritidshänseende förfogar Nynäshamns kommun över en rad attraktioner. Här finns en kulturskola med alla fyra konstformer, dvs. såväl musik och dans som teater och skapande bild. Ett huvudbibliotek med både en konsthall och ett bild- och folkrörelsearkiv, samt två integrerade biblioteksfilialer. Här finns ett allaktivitetshus med fritidsverksamhet för såväl ungdomar i tonåren som barn i mellanstadieåldern och vuxna, samt därutöver tre renodlade fritidsgårdar. Från och med 2008 förfogar kultur och fritidsverksamheten också över såväl personella som ekonomiska resurser för att kunna öka utbudet av fritidsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. Vidare finns en ishall, en simhall, tre konstgräsplaner, fem större idrottshallar och ett antal gymnastiksalar. Här finns också en bowlinghall, en tennishall och flera grustennisbanor. Inom ramen för Kvarnängens idrottsområde finns två fotbollsplaner varav en konstgräs- och en naturgräsplan, löparbanor och kastplaner, samt även gott om utrymme för idrotter som bågskytte och varpa mm. Utöver Kvarnängen beläget i centrala Nynäshamn finns två idrottsplatser i Ösmo, två i Sorunda och en i Stora Vika. Dessutom finns fem kommunala utomhusbad och fyra belysta motionsspår. Under vintertid utgör dessa även väl använda skidspår. Vid tjänlig väderlek under årets kallaste period finns där utöver även ett antal plogade och spolade naturisbanor. Södertälje Kommun Södertälje kommuns kultur- och fritidsverksamhet ska bidra till att göra Södertälje attraktivt genom att ge alla Södertäljebor möjlighet att uppleva, lära och agera inom områdena kultur och fritid. Nettobudgetramen är ca 180 Mkr. Luna kulturhus med stadsbibliotek, konsthall, ungdomscafé, biljettcentrum och 4 biblioteksfilialer i kommundelar. Filialerna finns i kommundelarna Järna, Hölö-Mörkö och Vårdinge och Enhörna. I Luna Kulturhus har Berättarministeriet i samarbete med Södertälje kommun startat sin första skrivarverkstad. Torekällberget med friluftsmuseum och stadsmuseum svarar också för Biologiska museet och kommunens kulturmiljövård. Kulturskolan erbjuder barn och ungdomar frivillig undervisning i estetiska ämnen. En ny verksamhet, El Sistema, har startat SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 5

402 Kulturprogram ges på egna och andra scener i kommunal regi och i samarbete med andra. Stadsscenen Estrad med Trombon och tillhörande konferensutrymmen är nyrenoverade och sammanbyggda med stadshuset. Bidrag ges till ideella föreningar och organisationer. Bidrag ges bl.a. för ungdomsaktiviteter, kulturverksamhet (tex teatergruppen Oktober, Järna kulturhus) samt drift av sport- och fritidsanläggningar. Kommunala idrottsanläggningar utgörs av idrottsplatser, sporthallar och anläggningar för olika slag av spontanidrott. Bland de senare kan nämnas motionsspår mindre bollplaner för olika aktiviteter. En särskild centralt placerad anläggning finns för skateboard. Kommunens skolgymnastiksalar hyrs ut till föreningar och allmänhet på kvällstid och på helger. Särskilda avtal med bolag och andra organisationer kompletterar anläggningsutbudet med ishallar, fotbollsarena, bollhall och äventyrsbad/simhall. På motsvarande sätt har kulturutbudet kompletterats med bl.a. scenkonst. Det finns nio fritidsgårdar mötesplatser för unga som är i konstant utveckling. En är föreningsdriven men får visst kommunalt stöd och en drivs av Telge Hovsjö AB med kommunal finansiering, reglerat i avtal. Fritidsverksamhet för personer med funktionsnedsättning är väl utvecklad och har tillgång till friluftsgården Gillberga vid Malmsjön. Flera friluftsbad varav de större med camping är utarrenderade. Närhet till hav, insjö, och natur ger stora möjligheter till spontant friluftsliv. Småbåtshamnar är utarrenderade eller annars privata. Tom Tits Experiment är Sveriges största vetenskapsmuseum med över 400 pedagogiskt utformade experiment inom teknik och naturvetenskap. Tom Tits drivs som ett kommunägt bolag inom Telge koncernen. Ett rikt föreningsliv bidrar med omfattande och varierad verksamhet till kommunens kultur- och fritidsutbud. Idrott på hög nivå bedrivs bl.a. inom ishockey, basket, fotboll, simsport, volleyboll och orientering. Tyresö kommun Var du än befinner dig i Tyresö har du natur, kultur, skärgård, bad och storstad inom räckhåll. Tyresö kommun ligger cirka en och en halv mil sydost om Stockholm och har nästan invånare och småföretag. Kollektivtrafiken är väl utbyggd och via motorvägen når man Stockholm på 20 minuter. Tyresö är en kommun med goda förutsättningar att ge invånarna en innehållsrik fritid. Kultur Kulturskolan har drygt 800 elever inom musik, dans, bild eller teater. Det finns ett huvudbibliotek i Tyresö centrum samt två filialer i Tyresö strand och Trollbäcken. Konsthallen med tillhörande bildverkstad med tonvikt på svensk samtidskonst finns vid biblioteket. Bidrag ges till kulturföreningar och för kulturevenemang samt kulturstipendier till kulturellt verksamma personer i kommunen. Biografen Forellen i samdrift med Tyresö filmförening. Fritid I Tyresö finns ett rikt föreningsliv. Över 200 föreningar har verksamhet inom kommungränsen. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 6

403 Inom Alby naturreservat ligger Alby friluftsgård. Naturområdet vid Albysjön öster om Krusboda är centrum för friluftslivet i Tyresö. Alby är ett närrekreationsområde med friluftsgård, motionsslingor, friluftsbad, värdefull natur och mycket mera. Samlingslokaler för olika verksamheter finns i Föreningsgården Kvarnhjulet, Forellaulan, Alby friluftsgård och kommunens skolor. Tyresövallen ligger i Bollmoradalen mellan Tyresö centrum och simhallen. Tyresövallen bildar tillsammans med ishallen, simhallen och Bollmorahallen ett sammanhängande idrottsområde i praktiskt närhet till centrum. Anläggningen har tre gräsplaner. Tyresö simhall drivs av Medley på uppdrag av Tyresö kommun. I Vid Trollbäckens idrottsplats finns en ishall, tre gräsplaner samt en friidrottsanläggning. Det finns sju stora idrottshallar i Tyresö varav Tyresöhallen är en evenemangshall med publikkapacitet för 800 personer. Ridanläggningen på Fårdala gård ägs av kommunen. Ett nytt stall byggdes 1989 för 54 hästar. Tyresö Ryttarförening disponerar anläggningen av kommunen för sin verksamhet och står för drift och underhåll. Därutöver finns en rackethall, sex gym, två minigolfbanor och en 18-hålsgolfbana. Befintliga fritidsgårdar är Nyboda fritidsgård, Bergfotens fritidsgård, Träffpunkterna Strand, Kringlan och Krusboda SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 7

404 BEFOLKNINGSSTATISTIK Totala antalet invånare Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Antal invånare mellan år Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö ,10% 8,80% 8,91% 8,30% 10,00% 8,80% 10,40% Kommentar: Översta raden återger det totala antalet i kategorin år. Undre raden visar den procentuella andelen i jämförelse med totala antalet invånare. Antal invånare mellan 7-19 år Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö ,80% 16,20% 17,05% 15,10% 19,00% 15,90% 18,70% Kommentar: Översta raden återger det totala antalet i kategorin 7-19 år. Undre raden visar den procentuella andelen i jämförelse med totala antalet invånare. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 8

405 BOTKYRKA NYNÄSHAMN NÄS HANINGE DD J SALEM Dc DE SöDERTÄLJE _ J h j::: :N N HUDDINGE A " P I rl A r AL A ~ NSAL~ SöDER ~ÖDER ÄLJE ÄLJ[ TYRESÖ TYRESö BOT~YRKAHA~INGEHUDDINGE BOr~YRKAHA NYKVARN NYNÄSH I:lOT~ R K. A NYN N r 'SHAMt-; SHAMN Befolkningsförändring sedan , , ,7% l <~ % o Botkyrka Haninge HUddinge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 9

406 1. IDROTTSANLÄGGNINGAR 1.1 Aktivitetsytan idrottsanläggningar (kvm) inomhus per 1000 invånare Botkyrka: Detta inkluderar en sporthall som togs i bruk 1/12 och en ishall som lades ner 10/3 Tyresö: Inkluderar idrottshallar, minst 38x18. Tyresö: Inkluderar gymnastiksalar, idrottshallar, ishallar och ridhus. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 10

407 Aktivitetsytan (kvm) bollplaner (icke konstgräs) per 1000 invånare Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Bollplanerna är inte konstgräs utan gjorda av grus eller gräs. Botkyrka: Detta inkluderar en grusplan som var grusplan tom augusti och sen blev konstgräsplan från och med oktober. Tyresö: 1 gräs, 2 grus Haninge: Två planer avstängda pga nybyggnation av skolor och konstgräsplaner (ej tagna i bruk 2011) 1.2 A Aktivitetsyta (kvm) bollplaner (ej konstgräs) per 1000 invånare Kommentar: Grusplaner SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 11

408 Indelning efter storlek av bollplaner i konstgräs 11-mannaplaner Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö mannaplaner Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Botkyrka: Ytterligare en konstgräsplan har anlagts. I Huddinge beror nedgången på grund av befolkningsökning. Nynäshamn: Förändringen mellan 2010 och 2012 är helt avhängig kommunens befolkningsökning. I Nynäshamn finns endast 11-mannaplaner. Tyresö: Under 2014 läggs två grusplan om till konstgräs, en 11-manna och en 7:manna. Salem: Ökning för 2011 kommer av att näridrottsplatser räknats in som femmannaplaner 1.2 B Aktivitetsyta (kvm) konstgräs per1000 invånare SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 12

409 1.3 Tillgång till istid för allmänheten på konstfrusna banor per vecka och under säsong Kommentar: Beräkning är gjord på antal öppettimmar/vecka för allmänheten på konstfrusen bana per 1000 invånare. Totalt antal öppna veckor på ett år. Resultat 2012: Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Tim/inv 0,3 0,6 10 0,3 0,5 16,6 21,3 Veckor Kommentarer: Tyresö: Omfattar antal timmar under säsong. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 13

410 1.4 Frekvens av allmänhetens årsbesök i simhall per invånare år 2012 Kommentar: I figur är gymbesök medräknat, däremot framgår ej besök från skolor och föreningar. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 14

411 2. BIBLIOTEK 2.1 Öppettimmar per år och per 1000 invånare Kommentar: Beräkningen visar antal öppettimmar på folkbibliotek inklusive tillhörande filialer under åren Figuren inkluderar även när biblioteken enbart har tidningsrummen öppna samt bokbussens öppettider (ej körtid). Nynäshamn: Nyckeltalen innefattar 1 huvudbibliotek, 2 filialer och en kulturbuss. Botkyrka: Inklusive meröppet på Vårsta bibliotek SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 15

412 2.2 Utlåning per invånare Kommentar: Beräkningen avser folkbibliotekens utlån av böcker, tidskrifter och AV-media. Skol- och lån vid sjukhusbibliotekslån medräknas ej. Webblån ingår. Utlån fördelat på kön Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Kvinnor Män Nynäshamn: Uppgifter saknas. Tyresö har ej utlån fördelat på kön mätbart däremot är besökarna 70% kvinnor 30 % män SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 16

413 2.3 Frekvens av antalet besök per invånare Kommentar: Med besök avses det sätt respektive kommun registrerar besökare. Jämförbarheten är därför låg. Placeringen av räknaren och andra aktiviteter och arrangemang i bibliotekslokalerna har betydelse. Webbesök ingår med uppgift i procent. Ett besök = en registrering. Frekvens av antal besök per invånare samt andelen (%) via webben år Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Besök 9,2 7,4 4,7 6,1 11,6 8,7 7,4 Via web 38% 13% 38% 48,5% 41% 9,3% 29% Haninges besök avser fysiska besök, besök via webben samt besök i OPAC Salem: Antalet webbesök är högt p g a en flerårig satsning på en väl utvecklad web. I Huddinge märks inte den ökade besöksfrekvensen på grund av befolkningsökningen. Antalet besökare på bibliotekens hemsida har ökat med 21 %. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 17

414 2.4 Kommuners ekonomiska satsning på inköp av media. Mediakostnad/utfall i kr/invånare Kommentar: Med media avses böcker, tal- och kassettböcker, språkkurser, tidskrifter, video, CD-skivor etc. Mediainköp med hjälp av ex statliga bidrag är ej medräknade. Mediakostnad i kronor per invånare samt antal bibliotek Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Kr per inv Antal bibliotek Nynäshamn: Mediakostnaden har ökat mellan 2010 till Huvudorsaken är ett inköpsstopp under 2010 som påverkade årsvärdet nedåt under Salem: För 2010 och 2011 har även mediainköp via statsbidrag räknats in, vilket ger en för hög siffra. Detta relateras till invånarantalet, färre antal invånare desto högre siffra. Ett visst grundutbud behöver finnas oavsett kommunstorlek. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 18

415 2.5 Antal besök till biblioteken fördelat på 2012 års öppettimmar i jämförelse med Kommentarer: Värdet inkluderar webbesök i kommunerna. Nynäshamn: I siffrorna från 2011 är ej webbesöken inräknade Antal besök fördelat på antal årsarbetare Kommentarer: Värdet inkluderar webbesök i kommunerna Nynäshamn: Vanliga besök inklusive kulturbussen. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 19

416 3. FRITIDSGÅRDAR 3.1 Fritidsgårdars årsöppettimmar fördelat på antalet ungdomar mellan 13-19år Kommentar: Årsöppettimmarna avser öppen verksamhet på dagar, kvällar och helger. Även öppna föreningsdrivna fritidsgårdar med kommunalt bidrag är medräknade. Årsöppettimmar samt antal fritidsgårdar Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Öppettim 1,1 1,8 1 1,4 1,6 1 2,39 Antal gårdar Kommentarer: Jämförbarheten både inom och mellan kommunerna är låg. Botkyrka: Ungdomens Hus vänder sig till åldersgruppen år för fritidsverksamheten och är ej medräknad fr.o.m Tyresö: Fritidsgårdarna är för åldern är förutom Café Bonza som är för ålder år. Måttet redovisar årsöppettimmar för åldern år, Café Bonza är ej medräknad.. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 20

417 3.2 Fritidsgårdens besökare/antalet invånare i ålder år Kommentar: Besökare avses de som kommer till fritidsgårdens öppna verksamhet. Skolfritid, besökare till bokade replokal samt inskriven verksamhet är inte inkluderat. Antal totala besök samt besök fördelat på kön (%) Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Besök ,2 5, ,4 35 Flickor 36 31, ,2 65 Pojkar 64 68, ,8 35 Jämförbarheten både inom och mellan kommunerna är låg. Botkyrka: Ungdomens Hus vänder sig till åldersgruppen år för fritidsverksamheten och är ej medräknad fr.o.m Nynäshamn redovisar en något minskad besöksfrekvens. Noteras bör att beräkningssätten varierar mellan kommunens fritidsgårdar. Tyresö: Antal besök gäller ålder år. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 21

418 3.3 Bruttokostnad (kr) fördelat på invånare mellan år Kommentar: Bruttokostnader är personal, lokaler, kapitaltjänst och övrig drift. Driftbidrag för att driva fritidsgårdar medräknas. Endast kostnader som hänförs till den öppna och traditionella verksamheten medräknas, vilket betyder att t ex kostnader som kan hänföras till skolfritiden (dagtid) inte skall tas med. Inga statliga bidrag är medräknade. Bruttokostnad (kr) samt andel lokalkostnad (%) Kommun Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Lokaler Botkyrka: Ungdomens Hus vänder sig till åldersgruppen år för fritidsverksamheten och är ej medräknad fr.o.m Nynäshamn: Två mobila fritidsledare tillkom 2012 så nyckeltalet ökade kraftigt. Nynäshamns av tradition relativt låga värde beror sannolikt på faktorer som mindre personalbemanning och mindre driftbudgetar än övriga södertörnskommuner. I Nynäshamn finns idag nästan enbart kvällsanställd personal, små driftsmedel samt ofta inga medel avsatta för fortbildning eller utveckling. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 22

419 3.4 Antal besök per totalt antal öppettimmar år 2012 Antal besök per totalt antal öppettimmar år 2012 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 13 9,5 9,5 3,7 8 12,5 3,73 Botkyrka: Ungdomens Hus vänder sig till åldersgruppen år för fritidsverksamheten och är ej medräknad fr.o.m SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 23

420 3.5 Antal besök per årsarbetare 2012 Antal besök per årsarbetare 2012 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Botkyrka: Antalet besök per årsarbetare går ej att beräkna då verksamheten till stor del sker i föreningsdrift. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 24

421 4. FÖRENINGSSTÖD Med föreningsbidrag avses bidrag utbetalade för ungdomsverksamhet enligt generella regler. Totalt bidrag minus intäkter som föreningarna betalt för sin ungdomsverksamhet (i huvudsak lokalhyror) ungdomsverksamhet. Ej kulturbidrag, projektbidrag eller andra punktbidrag. 4.1 Föreningsbidrag (kr) netto/invånare Kommunindelning efter åldersgrupper Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Ålder Aktivitetsstöd (kr netto), fördelning kön (%) samt nolltaxa Kommun Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Bidrag Flickor Pojkar Nolltaxa I tabellen anges även föreningskostnad/hyrd ungdomstimme i stor idrottshall. Flera kommuner har nolltaxa. Nynäshamn: Minskningen mot tidigare är helt avhängigt en tidigare felbokföring där intäkterna inte dragits av i tillräcklig utsträckning. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 25

422 4.2 Antal bidragsberättigande deltagartillfällen för barn och ungdomar/invånare Kommentar: Deltagartillfällen (besök) är uppgifter som föreningarna redovisar till respektive kommun enligt lokalt satta regler. Detta gäller åldern 7-20 år Nynäshamn: Något fler deltagartillfällen jämfört med 2011 beroende på att tre nya föreningar tillkommit under Stödet vänder sig endast till föreningar med verksamhet för 7-20 åringar. För 7-9 åringar begränsas de bidragsberättigade aktiviteterna till en gång per vecka och i åldersgruppen år till högst två gånger per vecka. Flickor/pojkar i %. Kommun Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Bidrag 4,7 4,5 5,7 3,6 5,6 3,3 8,8 Flickor Pojkar SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 26

423 4.3 Studieförbundsbidrag brutto (kr) / invånare Kommentar: I detta nyckeltal inräknas det totala bidrag som är avsatt för studieförbunden på särskilt budgetkonto. Lokalbidrag till studieförbunden, ex. utbetalade från föreningsbidragsanslaget, ska tas med. Studieförbundsbidrag brutto (kr) / invånare år 2012 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö ,8 Botkyrka: Samma ersättning per studietimme som 2011, men ökad befolkning och minskat antal studietimmar. Huddinge: Utfall enligt budget, minskning motsvarar befolkningsökning Nynäshamn: I stort konstant värde då bidraget legat nominellt fast under många år. Ökad befolkning påverkar värdet så det minskar något över tid. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 27

424 5. MUSIK- OCH KULTURSKOLA 5.1 Nettokostnad (kr) fördelat på invånare i åldern 7 19 år Kommentar: Nettokostnad (kostnader-intäkter) är personal, lokaler, instrumentinköp och övrig drift. Inga overheadkostnader eller kostnader på andra förvaltningar är medräknade. Nettokostnad (kr) år 2012 samt andel lokalkostnad (%) Botkyrka Haninge* Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Netto Lokaler 22% 8% 11% 15% 23% 16% 19% *enbart musikskola Botkyrka: Kulturskolan har fått nya lokaler vilket resulterat i ökade lokalkostnader. I Nynäshamn ingår alla åldrar i målgruppen för Kulturskolans verksamhet. Kulturskolan har ökat kostnaderna för personal men minskat för drift. Även målgruppen har minskat något, men kostnaderna har ökat något totalt sett varför även nyckeltalet ökar jämfört med SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 28

425 5.2 Elever i kulturskolan per invånare i åldern 7-19 år Visar hur många i åldersintervallet som kommunerna erbjuder plats i kulturskola. Beräkning av elever är antal under vårtermin + antal under hösttermin delat med två. Återkommande schemalagd aktiv räknas också. Andel ungdomar mellan 7-19 som avser kulturverksamhet samt kön (%) Kommun Botkyrka Haninge* Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Andel ,4 6, Flickor Pojkar *enbart musikskola I Nynäshamn ingår alla åldrar i Kulturskolans målgrupp. Elevantalet utgör 14% av 7-19 åringarna. Även äldre elever kan ingå i elevvolymen. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 29

426 6. RÄKENSKAPSSAMMANDRAG 6.1 Räkenskapssammandrag netto för Kultur & Fritid kr/invånare Botkyrka, Södertälje och Tyresö visar enligt diagrammet största nettokostnaderna för kultur och fritid. Andelen nettokostnad av all verksamhet toppas av Botkyrka, Nynäshamn och Haninge. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län 2090 Riket 2329 Större städer 2672 Netto avser bruttokostnad externa intäkter. Källa: SCB Andel av all verksamhet % 2012 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 5,20 3,90 3,90 4,80 3,80 4,40 4,70 Stockholms län Riket Större städer 4,7% 4,4% 5,7% Källa: SCB OBS: Avser 2011 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 30