BUDGETEN 2015 EKONOMIPLANEN Stadsstyrelsens förslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUDGETEN 2015 EKONOMIPLANEN 2016 2017. Stadsstyrelsens förslag"

Transkript

1 BUDGETEN 2015 EKONOMIPLANEN

2

3 INNEHÅLL Karleby stads strategi Utgångspunkter för budgeten för 2015 för Karleby stad...5 Sammanfattning av budgeten...7 Mål för verksamheten...14 Centrala bolags mål...28 Driftsekonomi...38 Revisionsnämnden...43 Centralvalnämnden...45 Ledning av staden...47 Stadskansliet...48 Ekonomi- och dataförvaltningstjänster...49 Näringslivs- och stadsutveckling...50 Planering och regionutveckling...51 Dispositionsmedel...52 Regionala räddningsväsendet/karleby...53 Personaltjänster...54 Sysselsättningstjänster...55 Miljö- och hälsoskydd...69 Social- och hälsovårdsväsendet/förvaltning...71 Social- och handikappservice...72 Äldreomsorg...73 Hälsovårdstjänster...74 Nämnden för utbildning och fostran/bildningscentralen...94 Småbarnsfostran...96 Grundläggande utbildning...97 Gymnasiet och annan utbildning på andra stadiet...99 Kokkolan seudun opisto Karlebynejdens institut Kultur- och ungdomsnämnden;... gemensamma utgifter och Kieppi Kulturtjänster Bibliotekstjänster Museitjänster Ungdomstjänster Idrottsnämnden Tekniska väsendets förvaltning och stödtjänster Ansvarsområdet för samhällsteknisk service Ansvarsområdet för lokalförsörjning Planläggningstjänster Förvaltning av mark- och vattenområden Byggnadstillsyn Miljötjänster Landsbygdsnämnden Räddningsnämnden Karleby Vatten Affärsverket Työplus Investeringar Understöd 2015, stadsstyrelsen...176

4

5 KARLEBY STADS STRATEGI Karleby stadsfullmäktige godkände stadens strategi Stadens strategi omfattar hela stadskoncernen och i den fastställs utvecklingsriktningen med beaktande av förändringarna i verksamhetsmiljön. Nämndernas budget- och ekonomiplanförslag ska bygga på strategin både vad gäller ekonomiska och verksamhetsmål. Verksamhetsmiljön förändras De kommande förändringarna innebär att stadens övergripande livskraftspolitik blir allt viktigare när det gäller att främja kommuninvånarnas välfärd. Karlebyregionen har förbättrat sin position avsevärt i fråga om regionens relativa konkurrenskraft sedan millennieskiftet, och detta erbjuder en bra grund för ett fortsatt arbete mot de strategiska mål som satts upp för livskraften och konkurrenskraften. Några förutsebara trender som kan nämnas är att stadsbygderna får allt större betydelse och utbildnings- och kompetenskraven ökar. Kommunerna kommer att få en allt mer differentierad roll. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin, konsekvenserna av recessionen och omvälvningen i näringslivsstrukturen gör att kommunernas ekonomi stramas åt rejält i Finland. Kommunerna klarar inte av att fullgöra sina skyldigheter, som ökar i antal hela tiden. Staten bör minska kommunernas uppgifter och skyldigheter. Situationen försvåras också av att befolkningen åldras i snabb takt. För att kommunerna ska kunna anpassa sig till det allt stramare ekonomiska läget måste verksamheten omvärderas, nya kundcentrerade verksamhetssätt tas fram, tjänster produceras i samråd med kunderna samt nya tekniker tas i bruk. Kommunstrukturen, kommunsamarbetet och modellerna för hur tjänsterna ordnas och produceras kommer att revideras. Även modellerna för organiseringen av social- och hälsovården förändras. Vision 2025: Karleby som bäst Den livskraftiga, havsnära och tvåspråkiga staden Karleby erbjuder tjänster utgående från invånarnas behov och en trivsam boendemiljö. Stadens framgång grundar sig på internationella nätverk, högklassigt kunnande, kultur, logistik och mångsidig näringsverksamhet med fokus på kemi. Strategiska mål perspektivvis Livskraftig stad med stark konkurrenskraft Attraktiv stad Flexibel näringspolitik som aktivt skapar förutsättningar för företagande Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Kunnig och lärande stad Välmående kommuninvånare God livskvalitet, hälsa och aktiva kommuninvånare Trivsam och trygg levnadsmiljö Anordnande av tjänster och koncernstyrning Stark och dynamisk kommun som anordnare och producent av tjänster Smidiga och effektiva metoder för anordnande av tjänster och serviceprocesser Fungerande ägarstyrning och koncernstruktur Ekonomi, kompetens, personal Hållbar kommunekonomi Kompetent ledning och motiverad personal Attraktiv arbetsgivarimage 1

6 Kommunerna verkar i en värld som förändras snabbt. Det har blivit allt viktigare att analysera det förgångna, nuläget och framtiden och att förbereda sig på kommande förändringar. Kommunstrategin går ut på att välja riktlinjer i viktiga frågor. Kommunen fastställer sina långsiktiga, strategiska mål. En väl utformad och bra strategi skapar en grund för kommande beslut, budgetar och program. Kommunens strategi omfattar hela kommunkoncernen och styr stadens verksamhet i förhållande till dess centrala samarbetspartner. Den beskriver stadens vision för kommuninvånarna och olika organisationer. Efter att strategin blivit godkänd börjar det verkliga arbetet, alltså genomförandet av strategin. Strategin lever när den diskuteras. Budgeten och ekonomiplanen är också viktiga verktyg för genomförandet av strategin. Befolkning och sysselsättning Befolkningsutvecklingen i staden har under de senaste åren varit mycket bra. År 2013 ökade folkmängden med 258 personer. Under detta årtusende har invånarantalet i Karleby ökat med över Vid årsskiftet 2013/2014 uppgick antalet invånare till Antalet invånare med fi nska som modersmål var (50,8 %), med svenska som modersmål (13,1 %) och antalet invånare med annat modersmål var (2,6 %). Antalet invånare som har annat än fi nska eller svenska som modersmål har tredubblats under 2000-talet, vilket till stor del beror på det ökade antalet utländska studerande i Karleby. Antalet invånare med svenska som modersmål har varit något sjunkande både absolut och proportionellt. Invånarantalet i Karleby hade vid utgången av september i år ökat med ca 200 invånare. Statistikcentralen publicerade hösten 2012 en befolkningsprognos som sträcker sig till Befolkningsprognosen baserar sig på observationer av utvecklingen i fråga om nativitet, mortalitet samt ut- och infl yttning under de föregående åren. När prognosen görs upp beaktas inte de eventuella verkningar som ekonomiska, sociala eller övriga samhälleliga eller regionpolitiska beslut har på befolkningsutvecklingen i framtiden. Av beräkningarna framgår närmast hur utvecklingen kommer att se ut om den fortsätter på nuvarande sätt. När prognosen studeras bör det beaktas att den baserar sig på utvecklingen under några föregående år. Utvecklingen i Karleby har under de senaste åren varit gynnsam inom alla de delområden som inverkar på befolkningsutvecklingen. Enligt befolkningsprognosen (trendkalkyl) kommer invånarantalet i Karleby att utvecklas på följande sätt fram till 2040: År (31.12.) invånare 2013 (realiserat) Enligt prognosen ökar invånarantalet under 2010-talet i medeltal med knappa 320 invånare per år. Detta årliga tillskott minskar till i medeltal 250 invånare per år under 2020-talet och till 150 per år under 2030-talet. I år torde man komma rätt nära uppställda tillväxtmål. En bredare granskning visar dock att vi ligger något efter prognosens tillväxtutveckling. Statistikcentralen har också tagit fram en alternativ prognos som enbart beaktar den naturliga folkökningen, dvs. födelseöverskottet som avser skillnaden mellan antalet födda och döda. Enligt denna prognos förväntas invånarantalet uppgå till år Den demografi ska försörjningskvoten i Karleby är för närvarande ( ) 61,0 medan den för hela landet är 55,8. Enligt befolkningsprognosen kommer motsvarande tal år 2020 att vara 70,6 resp. 64,4 och öka till 74,0 resp. 71,2 före Den demografi ska försörj- 2

7 ningskvoten beskriver förhållandet mellan antalet barn (0 14 år) och äldre (65+) per 100 invånare i arbetsför ålder (15 64 år). Åldersstrukturen för befolkningen i Karleby är fortfarande gynnsam i förhållande till hela landet. Nativiteten kommer till följd av åldersstrukturen att fortfarande under en längre tid hålla sig på nästan oförändrad nivå. Antalet 1 6-åringar (småbarnsfostran) kommer att öka (ca 3,5 %) fram till början av talet och sjunker sedan mot slutet av decenniet. Enligt Statistikcentralens prognos kommer antalet 7 15-åringar (grundläggande utbildning) att öka snabbare än i övriga landet. Fram till år 2015 är tillväxten ca 17 procent. Antalet åringar har varit sjunkande och sjunker fortfarande fram till år 2017, varefter tillväxten jämfört med nuläget är 6 procent fram till år personer UTVECKLINGEN AV ANTALET BARN UNDER OCH I SKOLÅLDERN I KARLEBY år Andelen personer i arbetsför ålder (19 64 år) av hela befolkningen är för närvarande ca 57,0 procent. Andelen kommer att sjunka till ca 54 procent före utgången av Antalet äldre ökar kraftigt. Antalet personer över 65 år uppgår för närvarande till (2013) dvs. 19,2 procent av befolkningen. År 2015 är andelen 20 procent (9 715) och 22 procent (10 947) år Antalet personer över 75 år uppgår för närvarande till drygt År 2015 kommer antalet att vara drygt 4 000, år 2020 ca och år 2040 drygt I Karleby är de äldres relativa andel av hela befolkningen något mindre än i landet i snitt. personer UTVECKLING AV ANTALET ÄLDRE ENLIGT ÅLDERSKLASS I KARLEBY år År 2013 föddes 595 barn. På basis av förhandsuppgifter för 2014 torde nativiteten öka till ca 630 barn. Enligt Statistikcentralens prognos överstiger det årliga födelsetalet 600 barn 3

8 under hela prognosperioden. Mortaliteten uppgår till drygt 400 per år. Mortaliteten ökar något när befolkningsstrukturen blir äldre. Under hela 1990-talet och början av 2000-talet var infl yttningen till Karleby mindre än utfl yttningen från orten. Utfl yttningen tilltog under den ekonomiska tillväxten. Många fl yttade till orter där det fanns arbets- och studieplatser, dvs. till tillväxtcentra i södra Finland. Under 2000-talet har trenden för fl yttningsbalansen dock blivit gynnsammare och varit i balans och under de senaste åren varit klart på plus tack vare immigrationen. Den positiva befolkningsutvecklingen kommer att fortgå inom de närmaste åren. Skillnaden mellan antalet födda och döda, dvs. den naturliga folkökningen, är ca 200 under den senare delen av årtiondet. Detta har använts vid beräkningen av de tal per invånare som anges i stadens ekonomiplan. FÖRÄNDRINGAR I FOLKMÄNGDEN I KARLEBY syntyneet kuolleet kokonaisnettomuutto kokonaismuutos Under de tre senaste åren har arbetslösheten ökat som en följd av den ekonomiska regressionen. I september 2014 var arbetslöshetsgraden i Karleby 10,4 procent, medan den ett år tidigare var 8,9 procent. Läget i Karleby är dock fortfarande klart bättre än i landet i snitt. Arbetslöshetsgraden för hela landet var i september i år 12,0 procent. Efter lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet har nettoantalet arbetsplatser i Karleby ökat med nästan och sedan början av 2000-talet med ytterligare ca Karleby har klarat sig relativt bra ur ekonomiska nedgångar tack vare sitt breda näringsliv. Ökningen av antalet arbetsplatser har varit störst närmast inom hälso- och sjukvården. Den länge fortsatta ökningen av arbetsplatser har stannat upp på grund av recessionen under de senaste två åren. I slutet av år 2012 (senaste tillgängliga uppgifter) fanns det arbetsplatser i Karleby. Jämfört med året innan är ändringen av antalet arbetsplatser så gott som obefi ntlig med beaktande av statistikkorrigeringar som gjorts för Arbetsplatserna inom industrin har t.o.m. ökat något under året. Det allmänna ekonomiska läget Enligt Statistikcentralen sjönk Finlands bruttonationalprodukt med 1,2 procent år 2013 och i år beräknas tillväxten vara 0,0. Utöver den fi nländska ekonomins egna strukturella problem har den förvärrade krisen i Ukraina, motsanktionerna till följd av krisen och de allt mer osäkra framtidsutsikterna bidragit till den försvagade ekonomiska utvecklingen i början av året. De indirekta konsekvenserna för den fi nländska ekonomin kommer att vara allvarliga om krisen blir långvarig. Den övriga globala ekonomin ser ut att ha kommit in på ett stabilare tillväxtspår. Tillväxttakten i USA förväntas fortfarande ligga på tre procent de närmaste åren. I euroområdet 4

9 Kommunernas läge kommer tillväxten sannolikt att återgå till en procent. Tyskland och Spanien torde ha den kraftigaste tillväxten, men skillnaderna mellan länderna i euroområdet är mycket stora. År 2015 förväntas den ekonomiska tillväxten i Finland bli bredbasigare och piggna till även om prognosanstalternas tillväxtsiffror är mycket anspråkslösa (0,5 1,5 %). Den privata konsumtionen förväntas öka något även om hushållens realinkomster stampar på stället. Speciellt återhämtandet av exporten och investeringarna driver framåt den prognostiserade konjunktursvängningen. Exporten väntas öka med 4 procent. Produktionen väntas öka med över en procent inom industrin, byggandet och även inom servicen. Trots att ekonomin piggnar till är situationen på arbetsmarknaden fortfarande svag. Arbetslösheten väntas stå kvar på tidigare rätt höga nivå, och inga större förbättringar väntas inom sysselsättningen. Konsumentpriserna torde stiga med 1,5 procent. Enbart de strängare konsumtionsskatterna höjer konsumentpriserna med ca en halv procentenhet år Förhandlingar inom kommunalsektorn ledde till ett kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal som sträcker sig fram till Under avtalsperioden ökar kommunernas lönekostnader mycket måttligt. Nästa års avtalsenliga höjningar har i snitt en kostnadseffekt på 0,6 procent. Prognostiseringen av hur mycket lönesumman ändrar försvåras av bolagiseringen av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor i år och nästa år. Nivån på kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter i förhållande till lönesumman stannar i år och nästa år på 30 procent. Kommunernas sammanlagda skatteredovisningar ökade i fjol med rentav 6,8 procent. Enligt Kommunförbundets skatteprognos minskar skatteredovisningarnas tillväxttakt i år betydligt jämfört med fjolårets ovanligt höga nivå (20,6 miljarder euro). Kommunalskatteredovisningarna förutspås öka med 1,2 procent år Nästa år höjs kommunernas andel av samfundsskatten med 75 miljoner euro som kompensation för de ökade kostnaderna i samband med arbetsmarknadsstödsreformen. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna uppgår till 1,47 miljarder euro. Redovisningarna av fastighetsskatt ökar rejält 2014 till följd av fastighetsskattereformen. Redovisningarna uppskattas öka med över 10 procent och fastighetsskatten öka till ca 1,5 miljarder euro. År 2015 uppskattas fastighetsskatten öka med ca fyra procent jämfört med i år. UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETEN FÖR 2015 FÖR KARLEBY STAD Den ekonomiska utvecklingen 2014 Karleby stads utveckling har varit måttlig. Sysselsättningen har försvagats något, men arbetslöshetsgraden ligger fortfarande under landets genomsnitt. Karleby har undvikit stora enskilda förändringar i arbetsplatsutvecklingen. Antalet invånare har fortfarande ökat. Karleby stads ekonomi har försvagats liksom kommunalekonomin i allmänhet. Skatteinkomsterna och statsandelarna har utvecklats enligt prognoserna men de räcker inte till för att täcka nuvarande kostnads- och servicenivå. Utgifterna ökar för starkt i förhållande till inkomstutvecklingen. Man har kunnat dämpa tillväxten av personalkostnader med anpassningsåtgärder. Man strävar efter att förbättra användningsgraden bland stadens fastigheter samt att optimera lokalernas antal och kvalitet med lokalitetsprogrammet som godkändes i år. Enligt en bokslutsprognos som baserar sig på delårsrapporten visar resultatet för 2014 (staden och affärsverken tillsammans) överskott, dvs. är klart bättre än budgeten. Stadsverksamhetens resultat är sämre än målet, men affärsverken (speciellt Hamnen och Vattenverket) intäktsför staden mera än väntat. Enligt bokslutet för 2013 fanns det ackumulerat överskott på 10,89 miljoner euro i balansräkningen. Ifall resultatet för 2014 utfaller enligt prognosen kommer överskottet att öka något. 5

10 Budgeten för 2015 och planeringsåren Uppgörandet av budgeten för 2015 har väsentligt försvårats av att stadens utgifter trots anpassningsprogrammet inte har kunnat minskas till en nivå som inkomsterna förutsätter. Karlebys inkomstbas är inte tillräcklig för nuvarande utgiftsutveckling eller för nya lagstadgade skyldigheter. De av staten fastslagna omfattande nedskärningarna av statsandelarna har väsentligt försvagat inkomstbasen. Nedskärningarna inverkar åren med 57,1 miljoner euro på Karleby stads ekonomi. År 2014 är nedskärningen 9,7 miljoner euro och beloppet ökar gradvis så att år 2017 är vi uppe i 12,2 miljoner euro. Den fördröjda lågkonjunkturen har försvagat skatteinkomsternas utveckling. Statsandelsreformen ökar Karlebys andel men övriga nedskärningar och nya uppgifter tär på tillväxten. Då verksamheten måste anpassas i så här omfattande grad krävs ett långsiktigt anpassningsprogram i vilket stadens servicenätverk och servicenivå fastställs på ett hållbart sätt. Verksamheten och tjänsteproduktionen ska anpassas efter tillgängliga resurser vilket innebär att prioritering bland tjänster och bestämning av insatsområden är nödvändigt. Därtill måste inkomstbasen stärkas genom skattehöjningar. Detta måste göras också för att kunna sköta nödvändiga investeringar på ett sådant sätt att lånebeståndet hålls på rimlig nivå. För att balansera ekonomin genomförs ett anpassningsprogram på ett kontrollerat sätt före utgången av Dessutom stärks inkomstbasen genom att höja fastighetsskatterna 2016 och kommunalskatten Nödvändiga investeringar ökar fortfarande upptagningen av lån. Flera skolprojekt, som beslut redan fattats om, väntar på att bli genomförda. Dessutom uppgår investeringarna i hälsocentralsjukhuset och idrottsgården till ca 10 miljoner euro vardera. Skatteinkomsterna, som utgör utgångspunkten för budgeten för 2015, har beräknats så att inkomstskattesatsen höjs med 0,5 procent, därmed är inkomstskattesatsen 21,00 procent år Fastighetsskatterna höjs år 2016 så att den allmänna fastighetsskatten höjs till 1,35 procent (+0,1 %) och fastighetsskatten för ett hus som används för stadigvarande boende höjs till 0,75 procent (+0,15 %) och fastighetsskatten för annat boende än det stadigvarande till 1,20 procent (+0,2 %). Investeringsnivån ligger på samma nivå som år 2014, alltså på ca 29,5 miljoner euro netto. I investeringsplanen ingår bara de objekt man redan fattat beslut om eller som är nödvändiga. De närmaste åren måste investeringarna fortfarande fi nansieras helt eller nästan helt med upptagning av nya lån. Vid förverkligandet av investeringarna ska olika fi nansieringsmodeller utredas. Av stadens affärsverk bolagiseras Karleby Energi och Karleby Hamn från början av Verksamheten inom Affärsverket Työplus bolagiseras inte ännu Affärsverkens intäktsföring har haft en central betydelse för stadens ekonomi. De senaste åren har den totala intäktsföringen varierat mellan 5 och 8 miljoner euro sjunker intäkterna väsentligt. Energibolaget och Hamnbolaget betalar staden i fortsättningen dividender på basis av verksamhetsresultat (tidigast 2016), markarrende, borgensprovision och fastighetsskatt. Jämfört med nuvarande situation uppgår ovannämnda bolags och affärsverkens (Vattenverket och Työplus) intäktsföring år 2015 uppskattningsvis till sammanlagt 3,5 miljoner euro. Detta motsvarar infl ödet av 0,5 procent i inkomstskatt. Det offi ciella resultatet (staden och affärsverken) är -11,2 miljoner euro år 2015, -4,8 miljoner euro år 2016 och -0,4 miljoner euro år Skattehöjningarna till trots kommer stadens resultat alltså inte att visa överskott följande tre räkenskapsperioder. Hur mycket balansräkningen kommer att visa ackumulerat över-/underskott beror väsentligt på värdebestämningen av Energibolagets affärsverksamhetshandel. Utan bokföring av den tillfälliga försäljningsvinsten 2014 visar balansräkningen underskott senast Enligt kommunallagen ska ekonomiplanen vara i balans eller visa överskott under en planperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planperioden, ska i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specifi cerade åtgärder 6

11 Anpassningsprogram (åtgärdsprogram) genom vilka det underskott som saknar täckning ska täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer (skyldighet att täcka underskott). Karleby stad bör uppgöra ett anpassningsprogram för balansering av ekonomin på så sätt att resultatet för planperioden uppvisar överskott. Under har ett program för anpassning av ekonomin genomförts med hjälp av vilket verksamheten kan anpassas till stadens inkomstbas. I samband med utarbetandet av anpassningsprogrammet har alla sektorerna lagt fram anpassningsåtgärder både på kort och på lång sikt. Ledningsgruppen för anpassningsprogrammet har godkänt åtgärderna för fortsatt beredning. Ett allt effektivare genomförande av åtgärderna fortsätter och allt större strukturändringar måste göras. Vad gäller dispositionsmedel som är underställda stadsstyrelsen har för 2015 gjorts en minskning på 1,3 miljoner euro som nås genom åtgärder som överenskommes skilt (se dispositionsmedlens motiveringstext). SAMMANFATTNING AV BUDGETEN Enligt budgetförslaget för 2015 uppgår verksamhetsintäkterna utan affärsverken till euro. Ändringen från 2014 är euro. Verksamhetsutgifterna är euro. Ändringen från 2014 är euro. Verksamhetsbidraget uppgår till euro, ändringen från 2014 är euro. Skatteinkomsterna för 2015 har beräknats uppgå till euro och ökar från budgeten för 2014 med euro. De kommunala skatteinkomsterna 2014 beräknas uppgå till euro, infl ödet av samfundsskatt till euro och infl ödet av fastighetsskatt till euro. Staden beräknas få euro i statsandelar, vilket är euro mer än i budgeten för Årsbidraget enligt skatteinkomstekonomin uppgår till euro och räkenskapsperiodens resultat uppgår efter avskrivningarna till euro. Det gemensamma resultatet för affärsverken är euro efter avskrivningarna samt euro i avkastning på grundkapitalet. Enligt den officiella resultaträkningen (inkl. affärsverken) uppgår årsbidraget till euro. Räkenskapsperiodens underskott är euro. Investeringarna har budgeterats till euro, varav euro täcks med investeringsbidrag och försäljningsintäkter. Nettoinvesteringarna uppgår till sammanlagt euro åren Affärsverkens nettoinvesteringar uppgår till sammanlagt euro år 2015 och till euro under planperioden RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS Skatteinkomster Budgeten utgår från en inkomstskattesats på 21,00 procent Inkomstskattesatsen höjs med 0,5 procent. I budgeten ingår en höjning av fastighetsskatterna Fastighetsskatt uppbärs enligt följande skattesatser: stadigvarande bostadsbyggnad 0,60 0,60 0,75 0,75 annan bostadsbyggnad 1,00 1,00 1,20 1,20 allmän fastighetsskatt 1,25 1,25 1,35 1,35 allmännyttiga samfund 0,00 0,00 0,00 0,00 obebyggda tomter 2,50 2,50 2,50 2,50 kraftverk 1,40 1,40 1,40 1,40 7

12 Skatteinkomster och statsandelar beräknas enligt följande: Skatteinkomster (1 000 ) BS 2013 BG2014 BG 2015 EP 2016 EP 2017 Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Saktteinkomster totalt Statsandelar (1 000 ) BS 2013 BG 2014 BG 2015 EP 2016 EP 2017 Basservice Utjkämning/ skatteinkomster Utjämning/Systemändring Undrv. o kultur/ Övr. statsand Statsandelar totalt Finansiella intäkter och kostnader Finansieringsanalys Avkastningen på grundkapitalet som affärsverken intäktsför till staden uppgår till euro. Infl ödet enligt affärsverk är följande: Intäktsföring / Avkastning på grundkapitalet Totalt Karleby Vatten Työplus Totalt I övriga fi nansiella intäkter och kostnader utgör skatteredovisningarnas gottskrivnings- och indrivningsräntor den mest betydande posten. I fråga om räntekostnader för nya lån beräknas räntenivån i snitt uppgå till ca 1,25 procent. Amorteringarna på stadens (utan affärsverk) långfristiga lån uppgår till 36,0 miljoner euro. För amorteringarna och för fi nansieringen av investeringarna behövs nya långfristiga lån på 68,5 miljoner euro. Affärsverken upptar 4,0 miljoner euro i långfristiga lån 2015 och 5,0 miljoner euro under planperioden uppgår låneamorteringarna till 0,98 miljoner euro. Amorteringarna för stadens alla långfristiga lån uppgår 2015 till sammanlagt 36,9 miljoner euro och nytt lån upptas 72,5 miljoner euro. I den offi ciella resultaträkningen och fi nansieringsanalysen sammanställs staden med Karleby Vattens och Työplus resultaträkningar och fi nansieringsanalyser enligt affärsverkens ekonomiplaner. 8

13 KARLEBY STAD* EUR BS 2013 Budg.2014 Budg Plan 2016 Plan Verksamhetsinkomster Tillverkning för eget bruk Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster Affärsverkens koncessionsränta Extra inkomstföring Övriga finansiella inkomster Ränteutgifter Övriga finansiella utgifter Finansiella inkomster och utgifter Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Extraordinära inkomster och utgifter Extraordinära inkomster Extraordinära utgifter Räkenskapsp.resultat Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivn.d Ökning(-) eller minskning(+) av reserver Ökning(-) eller minskning(+) av fonder Räkenskapsp. Över-/underskott

14 10

15 KARLEBY STAD STADEN ** BS 2013 Budg Budg Plan 2016 Plan 2017 Externa FINANSIERINGSANALYS Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finans. andel för investeringsutgifte Fusion invest Försäljningsinkomster av anl.tillgång Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Förändr. av anslutningsavgifter Övriga förändringar av likviditeten Förändr. av förvalt. medel o. förvalt Förändr. av omsättningstillgångar Förändr. av fordringar Förändr. av räntefria kort- och långfr Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel

16 Resultaträkning 2015 Staden Affärsverk Sammanlagt (avdrag för interna poster) Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Hyresinkomster Övriga inkomster Tillverkning för eget bruk Verksamhetsutgifter Personalutgifter Löner och arvoden Lönebiutgifter Pensionsufgifter Övriga lönebiutgifter Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Hyresufgifter Övriga utgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella inkomster och utgifter Ränteutgifter Avkastning av grundkapitalet Extra inkomstföring Övriga finansiella utgifter Ränteutgifter Övriga finansiella utgifter Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivn.diff Ökning(-) eller minskning(+) av reserver 0 0 Räkenskapsper.resultat

17 AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ FINANSIERINGEN AV KOMMUNENS VERKSAMHET Budg Elimin. Kommun (Avdrag för Staden Affärsverk Staden Affärsverk interna poster) Internt tillhörda medel Årsbidrag Extraordinära poster Rättelseposter till internt tillförda medel Investeringarnas penningflöde Investeringsutgifter Grundkapitalens tillökning Finansieringsandelar för investeringsutgifter Överlåtelseinkomster från nyttigheter bland bestående aktiva Penningflödet för verksamhet och investeringar Finansieringens penningflöde Förändringar av utlåningen Minskning av lånefordringar Ökning av lånefordringar Förändringar av lånestocken Ökning av långfristiga lån Ökning/minskning av långfristigalån Ökning/minskning av kortfristigalån Förändringar av eget kapital Övringa förändringar av likviditeten Förändringar av skulder Förändringar av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar Förändringar av räntefria skulder 0 0 Finansieringens penningflöde Inverkan på likviditeten

18 Strategiskt mål / Kritiska framgångsfaktorer MÅL FÖR VERKSAMHETEN Indikatorer STADSSTYRELSEN OCH CENTRALFÖRVALTNINGEN LIVSKRAFTIG STAD MED STARK KONKURRENSKRAFT Attraktiv stad Idrotts- och kulturutbudet Aktivt stadsliv Stadscentrum som utvecklas Stadens havsnära läge utnyttjas Projekten i centrumområdet avancerar. Staden och företagarna i centrumområdet samarbetar för att öka den kommersiella dragningskraften. Åtgärder vidtas för att öka synligheten. Åtgärder vidtas för att göra det högklassiga och breda kulturutbudet i området mera känt i syfte att stärka områdets dragningskraft. Området marknadsförs som turist- och konferensort. Generalplanearbetet för Karleby centraltätort fortskrider. Åtgärder vidtas för att stödja utvecklingen av Karlebyregionen och Jakobstadsregionen som en utvecklingszon. Flexibel näringspolitik som aktivt skapar förutsättningar för företagande En god företagsmiljö, staden är en fl exibel och aktiv näringslivsaktör och näringslivsfrämjare Utveckla storindustriområdet Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Utveckla hamnen God tillgänglighet och mångsidiga kommunikationer Motionen på väg till och från arbetet främjas. KIP-områdets funktionalitet utvecklas och området marknadsförs internationellt. Genomförandet av näringsprogrammet (strategin) inleds. Nätverksorganisationens verksamhet utvecklas och samarbetet ökar. Modellen för samarbete mellan Kosek och Karleby Turism etableras i praktiken. Starten för arbetet med muddring av hamnleden till 14 meters djup påskyndas. Ombyggnaden av den österbottniska banan fortgår enligt tidsplanen. Flygplatsen och fl ygtrafi ksverksamheten säkerställs. Kunnig och lärande stad Utveckla utbildningen på alla stadier Utveckla yrkeshögskolan Utveckla universitetscentret Projektet för en resecentral och arrangemangen på bangårdsområdet Man bidrar till att stärka samarbetet och arbetsfördelningen mellan forsknings- och utvecklingsenheterna i regionen samt deras internationalisering. Man stöder universitetscentrets strategiska utvecklingsmål. Man stärker verksamhetsförutsättningarna för och konkurrenskraften av Yrkeshögskolan. 14

19 Strategskt mål / Kritiska framgångsfaktorer Utbildnings- och forskningsvolymen Regionalt, nationellt och internationellt samarbete HÅLLBAR EKONOMI Hållbar kommunekonomi Främjande av en sund ekonomi och verksamhetsförutsättningar Uppdaterat anpassningsprogram Utveckling av produktiviteten och genomslagskraften Fungerande och förutseende ekonomistyrning Kompetent ledning och motiverad personal Fungerande arbetsgemenskap och motiverad, kompetent personal Uppmuntrande ledarskap VÄLMÅENDE KOMMUNIN- VÅNARE God livskvalitet, hälsa och aktiva kommuninvånare Aktiva och ansvarsfulla kommuninvånare Kommunen skapar förutsättningar för god livskvalitet och hälsa Aktiv kommunikation med kommuninvånarna Invånare som är nöjda med den kommunala servicen Hög sysselsättningsgrad Indikatorer En enhet av Naturresursinstitutet etableras i Karleby och förläggs till campusområdet. Finansiering av den nya EU-programperiodens projekt som stöder stadens strategi De projekt inom Witera som gäller Karleby, Kajana och St.Michel inleds. Anpassningsprogrammet verkställs. Kostnadsnivån för tjänsterna blir lägre än i jämförelsekommunerna. Stödtjänsterna samordnas och fås att fungera väl. Styrsystem för ekonomin och verksamheten utvecklas och nyttjas. Ekonomiplaneringen utvecklas så att den blir fl exibel och långsiktig. Ett målinriktat handlingssätt främjas (cheferna). Personalprogrammet uppdateras. En personalplan som stöder strategin utarbetas. Kompetent ledarskap utvecklas: praxisen med utvecklingssamtal och en utbildningsplan för hela organisationen Kompetensen utvecklas: chefsarbetet, träning i förändringsledning och medarbetarskap Åtgärder som föranleds av välfärdsberättelsen och välfärdsplanen Sektorerna samarbetar i fråga om välfärdsprocesser. Man ökar aktualiteten i kommunikationen och stöder förändring med kommunikationens medel, t.ex. elektroniskt nyhetsbrev eller e-tidning. Personalens kommunikationsberedskap utvecklas. Användarenkäter och användarrespons Användar- och kundrådens verksamhet Skyldigheterna vad gäller sysselsättning fullgörs. Hög aktiveringsgrad för de långtidsarbetslösa Trivsam och trygg levnadsmiljö Många olika boendealternativ Tomtutbud Generalplanläggningen och detaljplanläggningen fortskrider så att målet kan nås. Ett gott utbud på hyresbostäder i alla delar av staden 15

20 Strategiskt mål / Kritiska framgångsfaktorer Trivsam levnadsmiljö som främjar säkerheten och hälsan Lösningar som följer principerna för hållbar utveckling ANORDNANDE AV TJÄNSTER OCH KONCERNSTYRNING Stark och dynamisk kommun som anordnare och producent av tjänster Staden som anordnare och fi nansiär av tjänster Staden som anordnare av kostnadseffektiva tjänster Indikatorer Cykelstadsprogrammet genomförs. Projektet för Janssons område avancerar. Ledning av beredningsarbetet som gäller organisering av ett produktionsområde enligt lagförslaget om organiseringen av hälso- och sjukvården När den på stadens initiativ genomförda första fasen av kommunstrukturutredningen är klar sätter man i gång med fortsatta åtgärder utifrån de beslut som fattas. Kompanjonskap och samarbetsnätverk stärks enligt stadens strategi. Medverkan i beredningen av ett grundavtal för en samkommun för social- och hälsovården För att förbättra kostnadseffektiviteten utreds alternativa organiserings- och produktionssätt, serviceprocesserna reformeras. Serviceplan och upphandlingskompetens Ett breddat upphandlingssamarbete omsätts i praktiken. Strategin följs och utvärderas. Smidiga och effektiva metoder för anordnande av tjänster och serviceprocesser Tjänsterna organiseras på ett sätt som främjar delaktighet och utgår från kundens behov Effektivt servicenätverk Fungerande ägarstyrning och koncernstruktur Förbättrad koncernstyrning Bolagisering av affärsverk Man deltar i projektet USO och använder det för att utveckla ledningen av staden och ledningen av en hållbar ekonomi samt för att klarlägga kommunens nya roll och skapa verksamhetsmodeller enligt denna roll. Servicenätverken utvärderas och granskas som ett led i anpassningsprogrammet. Renoveringen av stadshuset planeras utifrån de tillvägagångssätt som arbetet och servicen förutsätter. Lokalitetsprogrammet uppdateras kontinuerligt. E-tjänsterna utvecklas. Koncernförvaltningens organisation justeras i enlighet med strategin. Koncernledning, ägarstyrning, koncernstyrning och koncernförvaltning utvecklas. Inom koncernstyrningen av de nya bolagen införs och etableras effektiva handlingsmodeller. 16

BUDGETEN 2015 EKONOMIPLANEN 2016 2017

BUDGETEN 2015 EKONOMIPLANEN 2016 2017 BUDGETEN 2015 EKONOMIPLANEN 2016 2017 sfullmäktige 15.12.2014 104 INNEHÅLL s strategi 2013 2017...1 Utgångspunkter för budgeten för 2015 för...5 Sammanfattning av budgeten...7 Mål för verksamheten...14

Läs mer

BUDGETEN 2014 EKONOMIPLANEN 2015 2016. Stadsstyrelsens förslag

BUDGETEN 2014 EKONOMIPLANEN 2015 2016. Stadsstyrelsens förslag BUDGETEN 2014 EKONOMIPLANEN 2015 2016 INNEHÅLL Karleby stads strategi 2013 2017...1 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikter...5 Utgångspunkter för budgeten för 2014 för Karleby stad...7 Sammanfattning

Läs mer

KARLEBY SOM BÄST Karleby stads strategi 2013 2017

KARLEBY SOM BÄST Karleby stads strategi 2013 2017 KARLEBY SOM BÄST Karleby stads strategi 2013 2017 Innehåll Vision 2025... 3 Inledning... 3 Verksamhetsmiljön förändras... 5 Strategiska perspektiv... 7 Begrepp... 9 Perspektiv... 11-17 Livskraftig stad

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

BUDGETEN 2012 EKONOMIPLANEN 2013 2014

BUDGETEN 2012 EKONOMIPLANEN 2013 2014 BUDGETEN 2012 EKONOMIPLANEN 2013 2014 sfullmäktige 12.12.2011 112 INNEHÅLL Vision 2020: Karleby som bäst...1 Befolkning och sysselsättning...2 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikter...5 Utgångspunkter

Läs mer

BUDGETEN 2013 EKONOMIPLANEN 2014 2015

BUDGETEN 2013 EKONOMIPLANEN 2014 2015 BUDGETEN 2013 EKONOMIPLANEN 2014 2015 sfullmäktige 17.12.2012 117 INNEHÅLL Vision 2020: Karleby som bäst...1 MÅL FÖR VERKSAMHETEN...19 Centrala bolags mål...35 DRIFTSEKONOMI...41 Revisionsnämnden...46

Läs mer

BUDGETEN 2011 EKONOMIPLANEN 2012 2013

BUDGETEN 2011 EKONOMIPLANEN 2012 2013 BUDGETEN 2011 EKONOMIPLANEN 2012 2013 KARLEBY STADSFULLMÄKTIGE 13.12.2010 98 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VISION 2020: KARLEBY SOM BÄST...1 BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING...2 DET EKONOMISKA LÄGET OCH UTVECKLINGSUTSIKTER...6

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion.

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion. 243 FONDERNA 2012-2015 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2013-2014 (inkl. särredovisade affärsverk) Kommuner:

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Hangö strategi 2025. Gott liv i staden vid havet

Hangö strategi 2025. Gott liv i staden vid havet Hangö strategi 2025 Gott liv i staden vid havet 2 (9) Hangö strategi 2025 - gott liv i staden vid havet! Vision om Hangö 2025 Hangö är år 2025 en växande, dragkraftig, havsnära stad, i vilken det goda

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Omsättningen uppgick till 25,4 MSEK (18,6), en ökning med 37 procent. Rörelseresultatet ökade med 37 procent till 3,3 MSEK (2,4), motsvarande en rörelsemarginal

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

KARLEBY STAD Revisionsnämnden UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2014

KARLEBY STAD Revisionsnämnden UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2014 KARLEBY STAD Revisionsnämnden 25.5.2015 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR 2014 Revisionsnämnden förutsätter att utvärderingsberättelsen används som stöd för beslutsfattande samt som hjälp vid utvecklingen av

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Kommunalekonomi vad behöver en förtroendevald veta? Jan Björkwall Jakobstad, 25.3.2013 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Löner 37 % Socialavgift. och pensioner 11 % Materialinköp 9 % Social-

Läs mer

Budgeten och ekonomiplanen grundar sig på. - HRT:s strategi 2018. - I kraft varande TTS 2012-2014. - Utvecklingsplanen för Joker-linjen 2013-2020

Budgeten och ekonomiplanen grundar sig på. - HRT:s strategi 2018. - I kraft varande TTS 2012-2014. - Utvecklingsplanen för Joker-linjen 2013-2020 Samkommunen 10 27.11.2012 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 1508/02/021/211/2010 sht 10 Samkommunsstämman Styrelsen 152 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Ekonomidirektör

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015 Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo Stadsstyrelsen: 3.3.2014 bilaga 1 1 (7) RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo En del av programmet

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018

BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016-2018 GODKÄNND AV STADSFULLMÄKTIGE 10.11.2014 Innehållsförteckning I Stadens strategiska mål och mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 1 II Ekonomiska utgångspunkter

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Lovisa stad. Budget och ekonomiplan 2012 2014

Lovisa stad. Budget och ekonomiplan 2012 2014 Lovisa stad Budget och ekonomiplan 2012 2014 Stadsstyrelsens förslag 25.10.2011 Stadsfullmäktige 9.11.2011 Lovisa stad Budget och ekonomiplan för åren 2012 2014 Stadsstyrelsens förslag 25.10.2011 Lovisa

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

55 18.08.2014 60 02.09.2014

55 18.08.2014 60 02.09.2014 Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 55 18.08.2014 60 02.09.2014 Andra budgetbehandlingen B2015 570/02.02.00/2014 SUS 18.08.2014 55

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer