BUDGETEN 2014 EKONOMIPLANEN Stadsstyrelsens förslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUDGETEN 2014 EKONOMIPLANEN 2015 2016. Stadsstyrelsens förslag"

Transkript

1 BUDGETEN 2014 EKONOMIPLANEN

2

3 INNEHÅLL Karleby stads strategi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikter...5 Utgångspunkter för budgeten för 2014 för Karleby stad...7 Sammanfattning av budgeten...9 Mål för verksamheten...18 Centrala bolags mål...34 Driftsekonomi...42 Revisionsnämnden...47 Centralvalnämnden...49 Ledning av staden...53 Stadskansliet...56 Ekonomi- och dataförvaltningstjänster...59 Näringslivs- och stadsutveckling...61 Planering och regionutveckling...63 Dispositionsmedel...65 Regionala räddningsväsendet/ Karleby...67 Personaltjänster...69 Miljöhälsovårdsnämnden...72 Social- och hälsovårdsväsendet/förvaltning...82 Social- och handikappservice...86 Äldreomsorg...90 Hälsovårdstjänster...94 Nämnden för utbildning och fostran/bildningscentralen Småbarnsfostran Grundläggande utbildning Gymnasiet och annan utbildning på andra stadiet Kokkolan seudun opisto Karlebynejdens institut Kultur- och ungdomsnämnden; gemensamma utgifter och kansliet Kulturtjänster Bibliotekstjänster Museitjänster Ungdomstjänster Idrottsnämnden Tekniska väsendets förvaltning och stödtjänster Ansvarsområdet för samhällsteknisk service Ansvarsområdet för lokalförsörjning och fastigheter Planläggningstjänster Förvaltning av mark- och vattenområden Byggnadstillsyn Miljötjänster Landsbygdsnämnden Räddningsnämnden Karleby Energi Karleby Vatten Karleby Hamn Työplus Investeringar Understöd 2014, stadsstyrelsen...188

4

5 KARLEBY STADS STRATEGI Karleby stadsfullmäktige godkände stadens strategi Strategin som godkändes av föregående fullmäktige granskades vid beredningsprocessen som inleddes våren Budgeten 2013 och ekonomiplanen har delvis beretts jämsides med strategin. Således har de preciseringar som gjorts i strategin kunnat beaktas i fastställandet av kritiska framgångsfaktorer, projekt och åtgärder i samband med beredningen av budgeten. VERKSAMHETSMILJÖN FÖRÄNDRAS De kommande förändringarna innebär att stadens övergripande livskraftspolitik blir allt viktigare när det gäller att främja kommuninvånarnas välfärd. Karlebyregionen har förbättrat sin position avsevärt i fråga om regionens relativa konkurrenskraft sedan millennieskiftet, och detta erbjuder en bra grund för ett fortsatt arbete mot de strategiska mål som satts upp för livskraften och konkurrenskraften. Några förutsebara trender som kan nämnas är att stadsbygderna får allt större betydelse och utbildnings- och kompetenskraven ökar. Kommunerna kommer att få en allt mer differentierad roll. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin, konsekvenserna av recessionen och omvälvningen i näringslivsstrukturen gör att kommunernas ekonomi stramas åt rejält i Finland. Kommunerna klarar inte av att fullgöra sina skyldigheter, som ökar i antal hela tiden. Staten bör minska kommunernas uppgifter och skyldigheter. Situationen försvåras också av att befolkningen åldras i snabb takt. För att kommunerna ska kunna anpassa sig till det allt stramare ekonomiska läget måste verksamheten omvärderas, nya kundcentrerade verksamhetssätt tas fram, tjänster produceras i samråd med kunderna samt nya tekniker tas i bruk. Kommunstrukturen, kommunsamarbetet och modellerna för hur tjänsterna ordnas och produceras kommer att revideras. Även modellerna för organiseringen av social- och hälsovården förändras. VISION 2025: KARLEBY SOM BÄST Den livskraftiga, havsnära och tvåspråkiga staden Karleby erbjuder tjänster utgående från invånarnas behov och en trivsam boendemiljö. Stadens framgång grundar sig på internationella nätverk, högklassigt kunnande, kultur, logistik och mångsidig näringsverksamhet med fokus på kemi. STRATEGISKA MÅL PERSPEKTIVVIS Livskraftig stad med stark konkurrenskraft Attraktiv stad Flexibel näringspolitik som aktivt skapar förutsättningar för företagande Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Kunnig och lärande stad Välmående kommuninvånare God livskvalitet, hälsa och aktiva kommuninvånare Trivsam och trygg levnadsmiljö Anordnande av tjänster och koncernstyrning Stark och dynamisk kommun som anordnare och producent av tjänster Smidiga och effektiva metoder för anordnande av tjänster och serviceprocesser Fungerande ägarstyrning och koncernstruktur Ekonomi, kompetens, personal Hållbar kommunekonomi Kompetent ledning och motiverad personal Attraktiv arbetsgivarimage 1

6 Kommunerna verkar i en värld som förändras snabbt. Det har blivit allt viktigare att analysera det förgångna, nuläget och framtiden och att förbereda sig på kommande förändringar. Kommunstrategin går ut på att välja riktlinjer i viktiga frågor. Kommunen fastställer sina långsiktiga, strategiska mål. En väl utformad och bra strategi skapar en grund för kommande beslut, budgeter och program. Kommunens strategi omfattar hela kommunkoncernen och styr stadens verksamhet i förhållande till dess centrala samarbetspartner. Den beskriver stadens vision för kommuninvånarna och olika organisationer. Efter att strategin blivit godkänd börjar det verkliga arbetet, alltså genomförandet av strategin. Strategin lever när den diskuteras. Budgeten och ekonomiplanen är också viktiga verktyg för genomförandet av strategin. Befolkning och sysselsättning Befolkningsutvecklingen i staden har under de senaste åren varit mycket bra. År 2013 ökade folkmängden med 188 personer. Under detta årtusende har invånarantalet i Karleby ökat med ca Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick antalet invånare till Antalet invånare med fi nska som modersmål var (58,8 procent), med svenska som modersmål (13,4 procent) och antalet invånare med annat modersmål var (2,3 procent). Antalet invånare som har annat än fi nska eller svenska som modersmål har tredubblats under 2000-talet, vilket till stor del beror på det ökade antalet utländska studerande i Karleby. Antalet invånare med svenska som modersmål har varit något sjunkande både absolut och proportionellt. Invånarantalet i Karleby hade vid utgången av september i år ökat med 184 invånare. Stadens invånarantal torde överskrida invånare före utgången av året. FÖRÄNDRINGAR I FOLKMÄNGDEN I KARLEBY födda avlidna utflyttnings-/inflyttningsöverskott den totala förändringen Statistikcentralen publicerade hösten 2012 en befolkningsprognos som sträcker sig till Befolkningsprognosen baserar sig på observationer av utvecklingen i fråga om nativitet, mortalitet samt ut- och infl yttning under de föregående åren. När prognosen görs upp beaktas inte de eventuella verkningar som ekonomiska, sociala eller övriga samhälleliga eller regionpolitiska beslut har på befolkningsutvecklingen i framtiden. Av beräkningarna framgår närmast hur utvecklingen kommer att se ut om den fortsätter på nuvarande sätt. När prognosen studeras bör det beaktas att den baserar sig på utvecklingen under några föregående år. Utvecklingen i Karleby har under de senaste åren varit gynnsam inom alla de delområden som inverkar på befolkningsutvecklingen. En förutsättning för att prognosen 2

7 ska bli verklighet är att de goda åren alltid följs av goda år de senaste två åren har ökningen dock varit något mindre. Enligt befolkningsprognosen (trendkalkyl) kommer invånarantalet i Karleby att utvecklas på följande sätt fram till 2040: År (31.12) invånare 2012 (realiserat) Enligt prognosen ökar invånarantalet under 2010-talet i medeltal med knappa 320 invånare per år. Detta årliga tillskott minskar till i medeltal 250 invånare per år under 2020-talet och till 150 per år under 2030-talet. För närvarande ligger Karleby något efter prognosens tillväxtutveckling. Statistikcentralen har också tagit fram en alternativ prognos som enbart beaktar den naturliga folkökningen, dvs. födelseöverskottet som avser skillnaden mellan antalet födda och döda. Enligt denna prognos förväntas invånarantalet uppgå till år Den demografi ska försörjningskvoten i Karleby är för närvarande 59,2 medan den för hela landet är 54,4. Enligt befolkningsprognosen kommer motsvarande tal år 2020 att vara 70,6 resp. 64,4 och öka till 74,0 resp. 71,2 före Den demografi ska försörjningskvoten beskriver förhållandet mellan antalet barn (0 14 år) och äldre (65+) per 100 invånare i arbetsför ålder (15 64 år). Åldersstrukturen för befolkningen i Karleby är fortfarande gynnsam i förhållande till hela landet. Nativiteten kommer till följd av åldersstrukturen att fortfarande under en längre tid hålla sig på nästan oförändrad nivå. Andelen barn och unga är relativt stor och andelen äldre relativt liten i jämförelse med hela landet. Medelstorleken på åldersklasserna under tio år är för närvarande 599. Enligt befolkningsprognosen kommer medelstorleken på åldersklasserna i fråga att öka med knappa 30 (623) före utgången av Ännu på 2020-talet kommer vi att ha en liten tillväxt. År 2020 beräknas denna medelstorlek vara 636. personer UTVECKLING AV ANTALET BARN UNDER OCH I SKOLÅLDERN I KARLEBY v v. 0-6 v år Medelstorleken på åldersklasserna år är för närvarande 578. Denna medelstorlek minskar till 514 före 2015 och stiger åter till 554 före utgången av

8 Andelen personer i arbetsför ålder (19 64 år) av befolkningen är för närvarande ca 57,6 procent. Andelen kommer att sjunka till ca 54 procent före utgången av Antalet äldre ökar kraftigt. Antalet personer över 65 år uppgår för närvarande till 8 633, dvs. 18,5 procent av stadens befolkning. År 2015 är andelen 20 procent (9 715) och 22 procent (10 947) år Antalet personer över 75 år uppgår för närvarande till drygt År 2015 kommer antalet att vara drygt 4 000, år 2020 ca och år 2040 drygt I Karleby är de äldres relativa andel av hela befolkningen något mindre än i landet i snitt. UTVECKLING AV ANTALET ÄLDRE ENLIGT ÅLDERSKLASS I KARLEBY 85+ v v v. personer år År 2012 föddes 586 barn. Uppgifterna om antalet födda under de nio första månaderna av 2013 ger vid handen att nativiteten i år blir något över 600. Enligt prognosen överstiger det årliga födelsetalet 600 barn under hela prognosperioden. Mortaliteten uppgår till ca 400 per år. Mortaliteten ökar något när befolkningsstrukturen blir äldre. Under hela 1990-talet och början av 2000-talet var infl yttningen till Karleby mindre än utfl yttningen från orten. Utfl yttningen tilltog under den ekonomiska tillväxten. Många fl yttade till orter där det fanns arbets- och studieplatser, dvs. till tillväxtcentra i södra Finland. Under 2000-talet har trenden för fl yttningsbalansen dock blivit gynnsammare och den har under de senaste åren varit i balans eller något på plus tack vare immigrationen. Den positiva befolkningsutvecklingen kommer att fortgå inom de närmaste åren. Skillnaden mellan antalet födda och döda, dvs. den naturliga folkökningen, är ca 200 under den senare delen av årtiondet. Detta har använts vid beräkningen av de tal per invånare som anges i stadens ekonomiplan Tack vare det raska uppsvinget inom samhällsekonomin vilket pågick från medlet av talet fram till 2008 har sysselsättningsläget förbättrats i synnerhet på 2000-talet. Som värst var arbetslösheten i Karleby vid medlet av 1990-talet då den var 26 procent. Ännu vid årtusendets början var arbetslöshetsgraden 4 5 procentenheter högre än siffran för hela landet. Arbetslösheten sjönk dock snabbare i Karleby jämfört med utvecklingen i det övriga landet. Som en följd av lågkonjunkturen som slog till under slutet av 2008 började arbetslösheten öka. Efter en relativt kort konjunktursvacka förbättrades ekonomin från början av 2010 och samtidigt även sysselsättningsläget. Den säsongrensade arbetslösheten fortsatte att minska under I början av 2012 började arbetslösheten åter öka något och utvecklingen har fortsatt I september 2013 var arbetslöshetsgraden 8,9 procent, medan den ett år tidigare var 8,2 procent. Läget i Karleby är dock fortfarande klart bättre än i landet i snitt. Arbetslöshetsgraden för hela landet var i september i år 10,9 procent.

9 Ökningen av antalet arbetsplatser pågick en längre tid men minskade något 2008 och De senaste två åren har antalet åter ökat något. Efter lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet har nettoantalet arbetsplatser i Karleby ökat med nästan och sedan början av talet med ytterligare Karleby har klarat sig relativt bra ur ekonomiska nedgångar tack vare sitt breda näringsliv. Ökningen av antalet arbetsplatser har varit störst närmast inom hälso- och sjukvården. Arbetsplatserna har minskat inom industrin och primärproduktionen. Vid utgången av 2011 var antalet arbetsplatser i Karleby ca Under 2010-talet gäller det att vänja sig vid en långsam ekonomisk tillväxt. I vilket fall som helst är det viktigt med insatser som säkrar tillgången till kompetent arbetskraft. När utbudet på arbetskraft minskar på grund av befolkningens förändrade åldersstruktur blir konkurrensen om arbetskraft hårdare såväl branscherna som regionerna emellan. DET EKONOMISKA LÄGET OCH UTVECKLINGSUTSIKTER Det allmänna ekonomiska läget Recessionen inom euroområdet förutspås upphöra i år. Tillväxten förblir emellertid långsam på grund av den låga sysselsättningen, hushållens och de offentliga ekonomiernas balansanpassningar samt den fortsättningsvis dåliga konkurrenskraften. Finans- och skuldkrisen har undergrävt euroområdets tillväxtpotential. I år kommer Finlands BNP att krympa med 0,5 procent. Enligt fi nansministeriets prognos kommer ekonomin att vända in på ett långsamt tillväxtspår mot slutet av året. Nästa år kommer totalproduktionen att öka med 1,2 procent tack vare inhemsk konsumtion och export. Tillväxten understöds också av euroområdets gradvisa återhämtning, ökningen av exportefterfrågan och den fortsättningsvis låga räntenivån. För 2015 prognostiseras en tillväxt på ca 2 procent, och den vilar på en bredare grund än tidigare. Enligt prognosen som sträcker sig till slutet av 2015 kommer BNP-tillväxten (1,9 procent) att överskrida den potentiella produktionsökningen inom ekonomin, även om tillväxten är svag. Ekonomins tillväxtpotential är låg eftersom arbetsinsatsen inte ökar, den strukturella omvälvningen har förstört existerande produktionskapacitet och nyinvesteringarna ligger på en låg nivå. Den svaga inhemska ekonomiska utvecklingen har återspeglat sig i utvecklingen av konsumentpriserna. Pristrycket från de internationella råvarumarknaderna har också förblivit svagt. Den genomsnittliga infl ationen under innevarande år är ca 1,6 procent och 2,1 procent nästa år. Skärpningen av den indirekta beskattningen kommer att höja priserna under respektive år med 0,6 procentenheter. Arbetslöshetsgraden kommer att stiga till 10,5 procent (Statistikcentralen 8,3 procent) i år och sjunker till en nivå under 10 procent (Statistikcentralen 8,0 procent) först mot slutet av Arbetslösheten minskar långsamt på grund av den långsamma ekonomiska tillväxten och matchningsproblemen på arbetsmarknaderna. Att den totala produktionen minskat två år i följd avspeglar sig oundvikligen i de offentliga fi nansernas ställning så att den offentliga ekonomin fortsätter att uppvisa underskott de närmaste åren. Staten och kommunerna uppvisar klara underskott, arbetspensionssektorn uppvisar överskott och de övriga socialskyddsfonderna är ungefär i jämvikt. Den offentliga skulden ökar både nominellt och i förhållande till totalproduktionen. Skuldkvoten överskrider gränsen på 60 procent redan nästa år. Den offentliga skulden hotar att växa ytterligare på medellång sikt. De offentliga utgifternas förhållande till totalproduktionen kommer att bli högre än någonsin under de senaste 15 åren. Kommunalekonomiska utsikter År 2012 var lokalförvaltningens underskott 1,1 % i relation till BNP och den fi nansiella ställningen försämrades med cirka en miljard euro jämfört med föregående år. Lokalförvaltningens fi nansiella ställning har försämrats snabbt, för 2010 var kommunekonomin fortfarande nära nog i jämvikt. År 2013 förväntas kommunernas skatteinkomster öka raskare än föregående år, även om de centrala skatteunderlagen växer klart långsammare. Beskattningsutfallet ökar av korrigeringen av utdelningen för skatteåret 2012, som är en åtgärd av engångsnatur. Korrigeringen ökar de skatter som infl yter till kommunerna med drygt 200 miljoner euro. Ökningen av kommunernas statsandelar avtar dock till 2,5 procent på grund av åtgärderna 5

10 för att anpassa statsfi nanserna. Ökningen av kommunernas konsumtionsutgifter beräknas avta jämfört med senaste års nivå. Den kraftiga ökningen av investeringsutgifter tidigare år beräknas bli enbart marginell Kommunekonomin fortsätter att uppvisa ett klart underskott 2013 och skuldsättningen fortsätter. Åren beräknas kommunernas skatteinkomster öka med i medeltal 3 procent. Löneinkomsterna är centrala med tanke på kommunalskatteintäkterna och de antas öka med i medeltal knappt 3 procent. De ändringar i beskattningsgrunderna som staten beslutat om ökar intäkterna av kommunalskatten med uppskattningsvis 50 miljoner euro 2014 men statsandelarna sänks i motsvarande mån. Ändringarna i grunderna för samfundsskatten 2014 påverkar inte kommunernas intäkter av samfundsskatten, eftersom ändringarna kompenseras genom att kommunernas utdelning av samfundsskatteintäkterna höjs. År 2014 ändras fastighetsvärderingsgrunderna så att fastighetsskatteinkomsterna ökar med 100 miljoner euro. År 2015 ändras grunderna för inkomstbeskattningen i enlighet med regeringsprogrammet i överensstämmelse med den stigande inkomstnivån, vilket beräknas minska intäkterna av kommunalskatten. För antas att det företas endast en infl ationsjustering av skalan när det gäller inkomstbeskattningsgrunderna. Dess inverkan på kommunernas skatteinkomster kompenseras kommunerna. Den tidsbestämda höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten upphör Statsandelarna och skatteinkomsterna beräknas öka med knappa 3 procent per år. Den 25 oktober nåddes ett förhandlingsresultat inom kommunalsektorn i enlighet med sysselsättnings- och tillväxtavtal om kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal Under den första perioden höjs lönerna inom kommunsektorn med en avtalsenlig förhöjning, vars kostnadseffekt är i snitt 0,8 procent inom hela kommunsektorn. Första periodens andra avtalsenliga förhöjning på 0,4 procent som följer sysselsättnings- och tillväxtavtalet genomförs i kommunsektorns avtal med undantag av läkaravtalet. När förhöjningen genomförs inom de kommunala avtalen beaktas de kostnader som ändringen i semesterlagen föranleder. Före utgången av maj 2014 kommer det att föras förhandlingar om den resterande förhöjningen. Grunderna för de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år 2013 fastställdes i slutet av fjolåret. Rambeslutet för statsfi nanserna utgår från att avgiftsnivåerna knappast alls ändras under granskningsperioden. Den genomsnittliga nivån på de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter i förhållande till lönesumman verkar hållas på i genomsnitt ca 30 procent under kommande ramperiod. Statsbidragen till kommunerna består av kalkylerade statsandelar som inte är öronmärkta och statsunderstöd som beviljas för specifi ka ändamål och som täcker en viss del av de verkliga kostnaderna för en verksamhet. Enligt statens budgetproposition uppgår statsbidragen till kommunerna år 2014 till sammanlagt 10,6 miljarder euro, av vilket merparten (9,6 miljarder euro) består av statsandelar till kommunerna. Statsunderstöden 2014 uppgår till sammanlagt ca 1,0 miljarder euro. Statsbidragen minskar år 2014 med totalt ca 160 miljoner euro jämfört med i år. I de preliminära beräkningarna av statsandelen för kommunal basservice har beaktats befolkningsuppgifterna enligt situationen och förändringen i kostnadsnivån år 2014, dvs. en indexhöjning på 2,4 procent. Enligt den preliminära beräkningen ökar indexhöjningen statsandelen för kommunal basservice med 190 miljoner euro. I de preliminära beräkningarna av statsandelen för kommunal basservice har också beaktats tilläggsnedskärningen på 362 miljoner euro år 2014 enligt ramförhandlingarna. Till följd av tilläggsnedskärningarna ökar kommunernas fi nansieringsandel med ca 67 euro per invånare. Enligt statens budgetproposition minskar statsandelsprocenten för kommunal basservice från 30,96 år 2013 till 29,53 procent år Utöver de stora nedskärningarna i anslagen för kommunal basservice görs nedskärningar också i de statsandelar för 2014 som administreras av undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de nedskärningar som avtalats i regeringsprogrammet och rambesluten. Nedskärningarna gäller bland annat gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen, läroavtalsutbildningen, den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, fi nansieringen av yrkeshögskolor, statsandelen för anläggningskostnader vid läroanstalter, fi nansieringen av fritt bildningsarbete och fi nansieringen av teatrar, orkestrar och museer. År 2014 uppgår 6

11 nedskärningarna av statsandelsfi nansieringen inom undervisnings- och kulturministeriets område till sammanlagt omkring 62 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel uppskattas bli 41 miljoner. År 2013 ansökte 108 kommuner om behovsprövad höjning av statsandelen, vilket är 13 fl er än året innan. Kommunerna ansökte om förhöjningar till ett sammanlagt belopp av 142 miljoner euro. Ansökningsbeloppet var 24 miljoner högre än i fjol. Det belopp som beviljas kommunerna som behovsprövad höjning av statsandelen förblir oförändrat år 2014, dvs. 20 miljoner euro. Enligt regeringsprogrammet ska statsandelssystemet ses över som en del av kommunreformen så att systemet blir enklare och tydligare. I reformen ska statsandelsgrunderna ses över bland annat i fråga om genomskinlighet, antal, överlappningar, ersättningsbehov, aktualitet och lämplighet i en situation där kommunstrukturen och servicebehoven förändras. Den nya statsandelslagstiftningen ska enligt planerna träda i kraft vid ingången av Centrala prognossiffror (källor Finansministeriet, Finlands Bank och Statistikcentralen) Förändring % * 2014** Konsumtion 1,9 0,3 0,4 0,8 - privat 2,6 0,2 0,0 0,8 - offentlig 0,5 0,6 1,2 0,8 BNP till marknadspris. 2,7-0,8-0,5 1,2 Sysselsättningsgrad % 68,6 69,0 68,7 69,0 Arbetslöshetsgrad % 7,8 7,7 8,3 8,2 Förtjänstnivåindex, förändring % 2,7 3,2 2,1 2,1 Infl ation % 3,4 2,8 1,6 2,1 *Förhandsuppgift **Prognos UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETEN FÖR 2014 FÖR KARLEBY STAD Den ekonomiska utvecklingen 2013 Karleby stads utveckling har fortfarande varit gynnsam. Sysselsättningen har hållits på en god nivå trots recessionen och arbetslösheten har varit lägre än landets genomsnitt. Även invånarantalet har fortsatt att öka. Både industrins och handelns investeringar i regionen har varit omfattande. Karleby stads ekonomi har trots detta försvagats liksom kommunalekonomin i allmänhet. Den ekonomiska recessionen har försämrat företagens lönsamhet och minskat företagens betalning av skatt. Den försvagade sysselsättningen har minskat infl ödet av kommunalskatt. Å andra sidan har lagreformen i anknytning till skatteredovisningar ökat redovisningarnas antal liksom höjningen av kommunernas fördelningsandelar skatteåret Enligt en bokslutsprognos som baserar sig på delårsrapporten kommer det offi ciella årsbidraget för 2013 (staden och affärsverken tillsammans) att uppgå till 9,5 miljoner euro och resultatet till -10,9 miljoner euro. Efter regleringsposterna visar resultatet ett underskott på -10,7 miljoner euro. Stadens årsbidrag (utan affärsverken) uppgår på basis av sektorernas prognoser till -5,8 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat till -15,4 miljoner euro, vilka är 3,5 miljoner euro mindre än i budgeten. Verksamhetsutgifterna överskrids med 7,4 miljoner euro, verksamhetsinkomsterna överskrids med 2,0 miljoner euro och verksamhetsbidraget är 5,4 miljoner euro svagare än i budgeten. I skatter infl yter i enlighet med budgeten 169,8 miljoner euro. Affärsverkens resultat är enligt prognosen 4,4 miljoner euro vilket är 0,8 miljoner euro mera än beräknat. 7

12 Enligt bokslutet för 2012 fanns det ett ackumulerat överskott på 7,7 miljoner euro i balansräkningen. Ifall resultatet för 2013 utfaller enligt prognosen visar balansräkningen ett underskott på -3,0 miljoner euro. Budgeten för 2014 och planeringsåren Uppgörandet av budgeten för 2014 har väsentligt försvårats av att stadens utgifter trots anpassningsprogrammet inte har kunnat minskas till en nivå som inkomsterna förutsätter. Karlebys inkomstbas är inte tillräcklig för nuvarande utgiftsutveckling eller för nya lagstadgade skyldigheter. De av staten fastslagna omfattande nedskärningarna av statsandelarna har väsentligt försvagat inkomstbasen. Nedskärningarna inverkar åren med 57,1 miljoner euro på Karleby stads ekonomi. År 2014 är nedskärningen 9,7 miljoner euro och beloppet ökar gradvis så att år 2017 är vi uppe i 12,2 miljoner euro. Den fördröjda lågkonjunkturen har försvagat skatteinkomsternas utveckling. Då verksamheten måste anpassas i så här omfattande grad krävs ett långsiktigt anpassningsprogram i vilket stadens servicenätverk och servicenivå fastställs på ett hållbart sätt. Verksamheten och tjänsteproduktionen ska anpassas efter tillgängliga resurser vilket innebär att prioritering bland tjänster och bestämning av insatsområden är nödvändigt. Därtill måste inkomstbasen stärkas genom skattehöjningar. Detta måste göras också för att kunna sköta nödvändiga investeringar på ett sådant sätt att lånebeståndet hålls på rimlig nivå. För att balansera ekonomin genomförs ett anpassningsprogram på ett kontrollerat sätt före utgången av Dessutom stärks inkomstbasen genom att höja fastighetsskatterna 2014 och 2016 och kommunalskatten Trots detta måste tillfälliga anpassningsåtgärder vidtas 2014 och även de allra nödvändigaste investeringarna ökar upptagningen av lån. Skatteinkomsterna, som utgör utgångspunkten för budgeten för 2014, har beräknats så att inkomstskattesatsen kvarstår på tidigare nivå, dvs. 20,50 procent. Fastighetsskatterna höjs så att den allmänna fastighetsskatten höjs till 1,25 procent och fastighetsskatten för ett hus som används för stadigvarande boende höjs till 0,60 procent. I ekonomiplanen ingår utöver omfattande anpassningsåtgärder också höjningen av inkomstskattesatsen 2015 med en procent till 21,50 procent höjs fastighetsskatterna ytterligare på så sätt att den allmänna fastighetsskatten höjs till 1,35 procent, fastighetsskatten för hus som används för stadigvarande boende höjs till 0,75 procent och för annat boende än det stadigvarande till 1,20 procent. Investeringsnivån ligger på samma nivå som under planeringsåren I investeringsplanen ingår bara de objekt man redan fattat beslut om eller som är nödvändiga. De närmaste åren måste investeringarna fortfarande fi nansieras helt eller nästan helt med upptagning av nya lån. Vid förverkligandet av investeringarna ska olika fi nansieringsmodeller utredas. Av stadens affärsverk kommer åtminstone Karleby Energi och Karleby Hamn att bolagiseras från början av Beträffande affärsverket Työplus är situationen ännu öppen. Alla affärsverk ingår emellertid också i budgeten för på samma sätt som tidigare, eftersom det i detta skede inte har varit möjligt att uppskatta vilken inverkan bolagiseringen har för stadens ekonomi. Affärsverken betalar staden avkastning enligt gällande beräkningsgrunder dock så att det i Karleby Energis intäktsföring ingår en extra intäktsföring på 0,75 miljoner euro och i Karleby Hamns intäktsföring en extra intäktsföring på 0,75 miljoner euro. Intäktsföringen uppgår till sammanlagt 7,5 miljoner euro. Det officiella resultatet (staden och affärsverken) är -1,2 miljoner euro 2014, 3,5 miljoner euro 2015 och 6,9 miljoner euro I bokslutet för 2012 visar den offi ciella balansräkningen ett överskott på 7,7 miljoner euro. I balansräkningen för 2013 bildas ett underskott på -3,0 miljoner euro ifall resultatet för 2013 utfaller enligt progno-serna. Enligt budgeten 2014 och ekonomiplanen är det ackumulerande överskottet i balansräkningen 7,1 miljoner euro i slutet av

13 Anpassningsprogram Enligt kommunallagen ska ekonomiplanen vara i balans eller visa överskott under en planperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planperioden, ska i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specifi cerade åtgärder (åtgärdsprogram) genom vilka det underskott som saknar täckning ska täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer (skyldighet att täcka underskott). Karleby stad bör uppgöra ett anpassningsprogram för balansering av ekonomin på så sätt att resultatet för planperioden uppvisar överskott. Under 2013 har ett program för anpassning av ekonomin beretts med hjälp av vilket verksamheten kan anpassas till stadens inkomstbas. I samband med utarbetandet av anpassningsprogrammet har alla sektorerna lagt fram anpassningsåtgärder på kort sikt och på lång sikt. Ledningsgruppen för anpassningsprogrammet har godkänt åtgärderna för fortsatt beredning. För balansering av ekonomin 2013 har även samarbetsförhandlingar förts för att nå så stora besparingar som möjligt. Dessutom har stadsstyrelsen beslutat inleda beredningen av eventuella samarbetsförhandlingar för För att budgeten för 2014 och ekonomiplanen för ska utfalla enligt förslaget förutsätts betydande ändringar i servicestrukturen och -nivån, organiseringen av verksamheten samt produktiviteten. Dessa kommer att inverka på antalet genomförda årsverken. I lönereserveringen som är underställd stadsstyrelsen har för 2014 gjorts en minskning på 4,3 miljoner euro av personalkostnaderna som förverkligas genom åtgärder som överenskommes skilt. SAMMANFATTNING AV BUDGETEN Enligt budgetförslaget för 2014 uppgår verksamhetsintäkterna utan affärsverken till euro. Ändringen från 2013 är euro. Verksamhetsutgifterna är euro. Ändringen från 2013 är euro. Verksamhetsbidraget uppgår till euro, ändringen från 2013 är euro. Skatteinkomsterna för 2014 har beräknats uppgå till euro och ökar från budgeten för 2013 med euro. De kommunala skatteinkomsterna 2014 beräknas uppgå till euro, infl ödet av samfundsskatt till euro och infl ödet av fastighetsskatt till euro. Staden beräknas få euro i statsandelar vilket är euro mer än i budgeten för Utjämning på grundval av skatteinkomsterna är euro. Årsbidraget enligt skatteinkomstekonomin uppgår till euro och räkenskapsperiodens resultat uppgår efter avskrivningarna till euro. Det gemensamma resultatet för affärsverken är euro efter avskrivningarna samt avkastningen på grundkapitalet på euro och den extra intäktsföringen på euro. Enligt den offi ciella resultaträkningen (inkl. affärsverken) uppgår årsbidraget till euro, vilket innebär en ändring på euro jämfört med Räkenskapsperiodens underskott är euro och ändringen jämfört med 2013 är euro. Investeringarna har budgeterats till euro, varav euro täcks med investeringsbidrag och försäljningsintäkter. Nettoinvesteringarna uppgår till sammanlagt euro åren Affärsverkens investeringar uppgår till sammanlagt euro 2014 och till euro under planperioden

14 RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS Skatteinkomster Budgeten utgår från en inkomstskattesats på 20,50 procent I ekonomiplanen för 2015 ingår en höjning av inkomstskattesatsen till 21,50 procent. I budgeten ingår en höjning av fastighetsskatterna både 2014 och höjs den allmänna fastighetsskatten och fastighetsskatten för ett hus som används för stadigvarande boende med 0,10 procent. Höjningen inverkar 2014 med 1,6 miljoner euro, 2015 med 1,9 miljoner euro och 2016 med 4,4 miljoner euro. Fastighetsskatt uppbärs enligt följande skattesatser: % - stadigvarande bostadsbyggnad 0,50 0,60 0,60 0,75 - annan bostadsbyggnad 1,00 1,00 1,00 1,20 - allmän fastighetsskatt 1,15 1,25 1,25 1,35 - allmännyttiga samfund 0,00 0,00 0,00 0,00 - obebyggda tomter 2,50 2,50 2,50 2,50 - kraftverk 1,40 1,40 1,40 1,40 Inflödet av skatteinkomster beräknas enligt följande: SKATTEINKOMSTER BS 2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatteinkomster totalt Statsandelar STATSANDELAR BS2012 BG 2013 BG 2014 EP 2015 EP 2016 Statsan. för komm. bass Utjämn. statsand.akatteink Utjämn. systemändring Öv.statsand. kult.o.ungd Statsandelar totalt Ändringsprocent 3,2 % 3,6 % 1,1 % 2,5 % 1,9 % Finansiella intäkter och kostnader Avkastningen på grundkapitalet som affärsverken intäktsför till staden uppgår till euro. På basis av vinst (överskott) från tidigare år betalar Karleby Energi och Karleby Hamn ytterligare sammanlagt euro. 10

15 Infl ödet enligt affärsverk är följande: Avkastning på Extra intäktsföring Totalt grundkapital Karleby Energi Karleby Hamn Karleby Vatten Työplus TOTALT Ränteintäkterna består av räntor på affärsverkens kontokuranter och utlåningsräntor. I övriga fi nansiella intäkter och kostnader utgör skatteredovisningarnas gottskrivnings- och indrivningsräntor den mest betydande posten. I fråga om räntekostnader för nya lån beräknas räntenivån i snitt uppgå till ca 2,0 procent. Finansieringsanalys Amorteringarna på stadens (utan affärsverk) långfristiga lån uppgår till 31,9 miljoner euro. För amorteringarna och för fi nansieringen av investeringarna behövs nya långfristiga lån på 60,0 miljoner euro. Affärsverken upptar 16,0 miljoner euro i långfristiga lån 2014 och 37,2 miljoner euro under planperioden uppgår låneamorteringarna till 8,0 miljoner euro och till 19,1 miljoner euro. Amorteringarna för stadens alla långfristiga lån uppgår 2014 till 39,9 miljoner euro och nytt lån upptas 76,0 miljoner euro. I den offi ciella resultaträkningen och fi nansieringsanalysen sammanställs staden med Karleby Energis, Karleby Hamns, Karleby Vattens och Työplus resultaträkningar och fi nansieringsanalyser enligt affärsverkens ekonomiplaner. 11

16 KARLEBY STAD* EUR BS 2012 Budg.2013 Budg Plan 2015 Plan Verksamhetsinkomster Tillverkning för eget bruk Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster Affärsverkens koncessionsränta Extra inkomstföring Övriga finansiella inkomster Ränteutgifter Övriga finansiella utgifter Finansiella inkomster och utgifter Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Extraordinära inkomster och utgifter Extraordinära inkomster Extraordinära utgifter Räkenskapsp.resultat Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivn.diff Ökning(-) eller minskning(+) av reserver Ökning(-) eller minskning(+) av fonder Räkenskapsp. Över-/underskott

17 KARLEBY STAD STADEN* BS 2012 BUDG BUDG Plan 2015 Plan 2016 FINANSIERINGSANALYS Kassaflödet i versamheten Årsbidrag Extraordinära poster 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet det investeringarnas del Investeringsutgifter Finans.andelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av anl.tillgångar Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital 0 Övriga förändringar av likviditeten 0 Förändr. av förvalt. medel o. förvalt. kapital Förändr. av omsättningstillgångar Förändr. av fordringar Förändr. av räntefria kort-och långfr. skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel

18 RESULTATRÄKNING KARLEBY (inkl. affärsverken) (Inga interna elimineringar) BS 2012 Budg Budg Avvikelse Plan 2015 Plan 2016 Extern Extern Extern Budg.13/ EGENTLIG VERKSAMHET Budg.2014 VERKSAMHETSINKOMSTER ,4 % Tillverkning för eget bruk ,4 % VERKSAMHETSINKOMSTER ,4 % VERKSAMHETSUTGIFTER ,9 % VERKSAMHETSBIDRAG ,4 % SKATTEINKOMSTER ,1 % STATSANDELAR ,1 % ,4 % FINANSIELLA INKOMSTER OCH UTGIFTER Ränteinkomster ,0 % Avkastning av grundkapitalet Extra inkomstföring Övriga finansiella inkomster ,8 % Ränteutgifter ,0 % Övriga finansiella utgifter ,0 % ÅRSBIDRAG ,6 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,1 % EXTRAORDINÄRA INKOMSTER OCH UTGIFTER 0 0 Extraordinära inkomster Extraordinära utgifter RÄKENSKAPSPER. RESULTAT ,2 % Ökning./minskn.av avskrivningsdifferens Ökning./minskn.av reserver Ökning./minskn.av fonder RÄKENSKAPSP. ÖVER- /UNDERSKOTT ,6 %

19 KARLEBY STAD STADEN ** BS 2012 Budg Budg Plan 2015 Plan 2016 Externa FINANSIERINGSANALYS Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finans. andel för investeringsutgifter Fusion invest Försäljningsinkomster av anl.tillgångar Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Förändr. av anslutningsavgifter Övriga förändringar av likviditeten Förändr. av förvalt. medel o. förvalt. kapital Förändr. av omsättningstillgångar Förändr. av fordringar Förändr. av räntefria kort- och långfr. skulde Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel

20 Resultaträkning 2014 Staden Affärsverk Sammanlagt (avdrag för interna poster) Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Hyresinkomster Övriga inkomster Tillverkning för eget bruk Verksamhetsutgifter Personalutgifter Löner och arvoden Lönebiutgifter Pensionsufgifter Övriga lönebiutgifter Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Hyresufgifter Övriga utgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella inkomster och utgifter Ränteutgifter Avkastning av grundkapitalet Extra inkomstföring Övriga finansiella utgifter Ränteutgifter Övriga finansiella utgifter Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivn.diff Ökning(-) eller minskning(+) av reserver 0 0 Räkenskapsper.resultat

BUDGETEN 2015 EKONOMIPLANEN 2016 2017

BUDGETEN 2015 EKONOMIPLANEN 2016 2017 BUDGETEN 2015 EKONOMIPLANEN 2016 2017 sfullmäktige 15.12.2014 104 INNEHÅLL s strategi 2013 2017...1 Utgångspunkter för budgeten för 2015 för...5 Sammanfattning av budgeten...7 Mål för verksamheten...14

Läs mer

BUDGETEN 2015 EKONOMIPLANEN 2016 2017. Stadsstyrelsens förslag

BUDGETEN 2015 EKONOMIPLANEN 2016 2017. Stadsstyrelsens förslag BUDGETEN 2015 EKONOMIPLANEN 2016 2017 INNEHÅLL Karleby stads strategi 2013 2017...1 Utgångspunkter för budgeten för 2015 för Karleby stad...5 Sammanfattning av budgeten...7 Mål för verksamheten...14 Centrala

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

BUDGETEN 2012 EKONOMIPLANEN 2013 2014

BUDGETEN 2012 EKONOMIPLANEN 2013 2014 BUDGETEN 2012 EKONOMIPLANEN 2013 2014 sfullmäktige 12.12.2011 112 INNEHÅLL Vision 2020: Karleby som bäst...1 Befolkning och sysselsättning...2 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikter...5 Utgångspunkter

Läs mer

BUDGETEN 2016 EKONOMIPLANEN 2017 2018. Stadsstyrelsens förslag

BUDGETEN 2016 EKONOMIPLANEN 2017 2018. Stadsstyrelsens förslag BUDGETEN 2016 EKONOMIPLANEN 2017 2018 INNEHÅLL Karleby stads strategi 2013 2017... 1 Utgångspunkter för budgeten 2016 för Karleby stad... 7 Sammanfattning av budgeten... 8 Mål för verksamheten... 15 Centrala

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

BUDGETEN 2013 EKONOMIPLANEN 2014 2015

BUDGETEN 2013 EKONOMIPLANEN 2014 2015 BUDGETEN 2013 EKONOMIPLANEN 2014 2015 sfullmäktige 17.12.2012 117 INNEHÅLL Vision 2020: Karleby som bäst...1 MÅL FÖR VERKSAMHETEN...19 Centrala bolags mål...35 DRIFTSEKONOMI...41 Revisionsnämnden...46

Läs mer

KARLEBY SOM BÄST Karleby stads strategi 2013 2017

KARLEBY SOM BÄST Karleby stads strategi 2013 2017 KARLEBY SOM BÄST Karleby stads strategi 2013 2017 Innehåll Vision 2025... 3 Inledning... 3 Verksamhetsmiljön förändras... 5 Strategiska perspektiv... 7 Begrepp... 9 Perspektiv... 11-17 Livskraftig stad

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

BUDGETEN 2011 EKONOMIPLANEN 2012 2013

BUDGETEN 2011 EKONOMIPLANEN 2012 2013 BUDGETEN 2011 EKONOMIPLANEN 2012 2013 KARLEBY STADSFULLMÄKTIGE 13.12.2010 98 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VISION 2020: KARLEBY SOM BÄST...1 BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING...2 DET EKONOMISKA LÄGET OCH UTVECKLINGSUTSIKTER...6

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

En livskraftig och lärande stadsregion. Kulturtjänster; mål och projekt för fullmäktigeperioden

En livskraftig och lärande stadsregion. Kulturtjänster; mål och projekt för fullmäktigeperioden En livskraftig och lärande stadsregion Strategiskt mål framgångsfaktor En mångsidig och attraktiv kultur- och utbildningscentral Staden är föregångare inom kultur och motion Uppdatering av kultur- och

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 5 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog år Den sammanräknade lånestocken för kommunerna i Fasta Finland var,9 miljarder

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :a kvartalet Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent under januari-juni Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012 Ökad orderingång noteras Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 58,2 MSEK (60,4), vilket motsvarar en minskning med -3 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (6,2) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, 2:a kvartalet Kommunernas verksamhetsutgifter uppgick till 18,5 miljarder euro under januari-juni Under januari-juni uppgick kommunernas

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden: 6,%%2.20081 Kommunstyrelsen 10.6.2008/SLI Doc: H:\Budg2009\budgetramar2009_kst_preliminära.doc 5$0$52&+',5(.7,9)g5%8'*(72&+ (.2120,3/$1 $//0b11$87*c1*6381.7(5)g5.20081$/(.2120,1 Enligt kommunernas och

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Bildningens framtid i den nya kommunen. Rektorsdagar Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur

Bildningens framtid i den nya kommunen. Rektorsdagar Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur Bildningens framtid i den nya kommunen Rektorsdagar 26.10.2016 Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur Kommunernas uppgifter efter reformen v 26.10.2016 Direktör

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet

Läs mer

Sottunga kommun PM juni 2016

Sottunga kommun PM juni 2016 www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga

Läs mer

Statsbudgeten Sammandrag

Statsbudgeten Sammandrag 1. Sammandrag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1 De ekonomiska utsikterna Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

Lemlands kommun PM juni 2016

Lemlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Hur har uppskattningen genomförts?

Hur har uppskattningen genomförts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar 11.5.2017 FCG Talous- ja veroennustepäivät 10.-11.5.2017 Sanna Lehtonen, utvecklingschef Hur har uppskattningen genomförts? Tyngdpunkten ligger i

Läs mer

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014 Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 79,0 MSEK (70,3), vilket motsvarar en tillväxt med 12,4 % Rörelseresultatet uppgick till 7,5 MSEK (8,2)

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer