BUDGETEN 2013 EKONOMIPLANEN

Transkript

1 BUDGETEN 2013 EKONOMIPLANEN sfullmäktige

2

3 INNEHÅLL Vision 2020: Karleby som bäst...1 MÅL FÖR VERKSAMHETEN...19 Centrala bolags mål...35 DRIFTSEKONOMI...41 Revisionsnämnden...46 Ledning av staden...50 Stadskansliet...53 Ekonomi- och dataförvaltningstjänster...56 Näringsliv och utveckling...58 Planering och regionutveckling...60 Dispositionsmedel...62 Regionala räddningsväsendet/ Karleby...64 Personaltjänster...66 Miljöhälsovårdsnämnden...69 Social- och hälsovårdsväsendet/förvaltning...79 Social- och handikappservice...83 Äldreomsorg...87 Hälsovårdstjänster...91 Nämnden för utbildning och fostran/bildningscentralen Småbarnsfostran Grundläggande utbildning Specialundervisning Gymnasiet och annan utbildning på andra stadiet Karlebynejdens institut Nämnden för kultur- och ungdomsväsendet; gemensamma utgifter och kansliet Kulturtjänster Stadsbiblioteket-landskapsbiblioteket Museitjänster Ungdomstjänster Idrottsnämnden Tekniska väsendets förvaltning och stödtjänster Ansvarsområdet för samhällsteknisk service Ansvarsområdet för lokalförsörjning och fastigheter Planläggningstjänster Förvaltning av mark- och vattenområden Byggnadstillsyn Miljötjänster Landsbygdsnämnden Räddningsnämnden AFFÄRSVERKEN Karleby Energi Karleby Vatten Karleby Hamn Työplus KARLEBY STADS INVESTERINGAR Bidrag, stadsstyrelsen Pärmbild: Elina Paavola

4

5 VISION 2020: KARLEBY SOM BÄST Inledning Det havsnära och tvåspråkiga Karleby, en stad i mänskligt format, erbjuder tjänster utgående från invånarnas behov samt en trygg och mångsidig boendemiljö. Staden som medverkar i internationella nätverk baserar sin livskraft på högklassigt kunnande, kulturell mångfald, konkurrenskraftig näringsverksamhet och logistik. s strategi beskriver stadsfullmäktiges intention om den riktning man vill att staden ska utvecklas i och på vilka sätt man under fullmäktigeperioden primärt vill utveckla staden. Den pejlar också tänkandet på längre sikt än så. Strategin anger riktlinjerna för utvecklingen av den egna verksamheten men den berättar också för hela kommunkoncernen, intressenter och andra aktörer i verksamhetsmiljön om stadens mål och funktionssätt. Som ett led i strategiarbetet har också en vision om Karleby 2020 defi nierats. Vid utarbetningen av strategin använde man sig av det balanserade styrsystemet BCS som stödjer utarbetningen och den praktiska omsättningen genom strategiska perspektiv och mål, kritiska framgångsfaktorer samt indikatorer. Med hjälp av en s.k. SWOT-analys har man skisserat en förändring av verksamhetsmiljön och bedömt egna styrkor och svagheter samt hot och möjligheter i verksamhetsmiljön. I arbetet har man dragit nytta av statistiskt material och beräkningar. Utarbetningen av ett strategidokument garanterar inte att strategin blir verkställd i praktiken. Genom strategiskt ledarskap måste man se till att strategin omställs i praktiken och att den utvärderas regelbundet. Till verkställandet av strategin hör att utarbeta sektorvisa strategier och strategiska program, starta strategiska utvecklingsprogram och föra personliga utvecklingssamtal. Strategin ligger som grund för ekonomiplaneringen och anger samtidigt instruktioner för budgetarbetet. Via budgeten styr strategin de mål som årligen sätts upp för verksamheten och ekonomin. Budgetuppföljningen är sålunda ett instrument för den strategiska utvärderingen och uppföljningen. Med hjälp av uppföljningen av strategin kontrollerar man att de kritiska framgångsfaktorerna förverkligas och de strategiska målen nås. Utöver uppföljningen och utvärderingen i samband med budgeten utvärderar fullmäktige i mitten av sin mandatperiod i vilken mån de strategiska målen har nåtts och huruvida strategin behöver justeras. Hur man lyckas med informationen om strategin på olika nivåer och till olika aktörer har mycket stor betydelse för den praktiska omsättningen av strategin. Verksamhetsmiljön förändras Som grund för strategiarbetet samlades ett omfattande statistikmaterial där man sökte framgångsvariabler, dvs. stadens styrkor, omständigheter som behöver utvecklas samt möjliga framtida utmaningar och hot mot stadens gynnsamma utveckling. Som grund för strategiarbetet samlades ett omfattande statistikmaterial där man sökte framgångsvariabler, dvs. stadens styrkor, omständigheter som behöver utvecklas samt möjliga framtida utmaningar och hot mot stadens gynnsamma utveckling. 1

6 Utmaningar för stadens utveckling utgör befolkningsökningen och den förändrade åldersstrukturen. De äldres andel ökar. En tredjedel av stadens anställda går i pension inom tio år. Arbetskraften ökar inte. Detta innebär också att kommunernas verksamhetsmodeller behöver förändras. Bristen på arbetskraft under en medellång tidsperiod ger upphov till en ökad konkurrens mellan stadsregioner. En utmaning för staden och näringslivet är hur man ska klara sig ur den ekonomiska regressionen. Dess verkningar på stadens funktion och samhällets ekonomiska struktur kan ännu inte ses som helhet. Men kommunernas ekonomiska situation blir svårare och kraven på produktivitet höjs. Kommunstrukturen och -samarbetet och modellerna för tjänsteanordnande och -produktion söker sin form. Formerna för deltagande och samhörighet förändras. Trender som kan skönjas är att stadsregionernas betydelse ökar och att utbildnings- och kompetenskraven höjs. Den viktigaste globala faktorn är klimatförändringen som måste beaktas i kommunernas verksamhet. Strategiska mål perspektivvis Livskraftig och lärande stadsregion Lockande verksamhetsmiljö för företag Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Starkare regioncentrum Mångsidigt och attraktivt centrum för kultur och utbildning God livskvalitet och hälsa Välmående kunder och kommuninvånare Trivsam och trygg livsmiljö Kundernas nöjdhet med kommunens tjänster Fungerande sätt att anordna tjänster på Stark och dynamisk kommun som anordnare av tjänster Effektiva system för anordnande och produktion av tjänster samt fungerande tjänstepro- Kompetent personal och förnyelse Kompetensen och tillgången på personal säkras Arbetshälsa och motiverad personal Sund och stark kommunekonomi Hållbar ekonomi Fungerande ägarpolitik Befolkning och sysselsättning Befolkningsutvecklingen i staden har under de senaste åren varit mycket bra. Invånarantalet ökar fortfarande i lämplig takt. I fjol ökade folkmängden med 325 personer. Under detta årtusende har invånarantalet i Karleby ökat med ca Vid årsskiftet 2011/2012 uppgick antalet invånare till antalet invånare med svenska som modersmål var (13,5 %) och antalet invånare med annat modersmål var 983 (2,1 %). Antalet invånare som har annat än fi nska eller svenska som modersmål har tredubblats under 2000-talet, vilket till stor del beror på det ökade antalet utländska studerande i Karleby. Antalet invånare med svenska som modersmål blir något mindre både absolut och proportionellt. Invånarantalet i Karleby hade vid utgången av september i år ökat med ca 150. Ökningen för hela året 2012 blir sannolikt inte lika stor som för de senaste åren. Nativiteten ligger på en ca tio procent lägre nivå jämfört med läget i fjol. Även utfl yttningen har varit något livligare. Statistikcentralen har i höst publicerat en befolkningsprognos som sträcker sig till Befolkningsprognosen baserar sig på observationer av utvecklingen i fråga om nativitet, mortalitet 2

7 samt ut- och infl yttning under de föregående åren. När prognosen görs upp beaktas inte de eventuella verkningar som ekonomiska, sociala eller övriga samhälleliga eller regionpolitiska beslut har på befolkningsutvecklingen i framtiden. Av beräkningarna framgår närmast hur utvecklingen kommer att se ut om den fortsätter på nuvarande sätt. När prognosen studeras bör det beaktas att den baserar sig på utvecklingen under några föregående år. Utvecklingen i Karleby har under de senaste åren varit gynnsam inom alla de delområden som inverkar på befolkningsutvecklingen. En förutsättning för att prognosen ska bli verklighet är att de goda åren alltid följs av goda år under 2012 torde ökningen dock stanna på en lägre nivå. Enligt befolkningsprognosen kommer invånarantalet i Karleby att utvecklas på följande sätt fram till 2040: år (31.12) invånare 2011 (realiserat) Enligt prognosen ökar invånarantalet under 2010-talet med ca 320 invånare per år. Detta årliga tillskott minskar till drygt 250 invånare per år under 2020-talet och till drygt 150 per år under 2030-talet. Statistikcentralen har också tagit fram en alternativ prognos som enbart beaktar den naturliga folkökningen, dvs. födelseöverskottet som avser skillnaden mellan antalet födda och döda. Enligt denna prognos förväntas invånarantalet uppgå till år Den demografiska försörjningskvoten i Karleby är i dag 57,3 medan den för hela landet är 52,9. Enligt befolkningsprognosen kommer motsvarande tal år 2020 att vara 70,6 resp. 64,4 och öka till 74,0 resp. 71,2 före Den demografiska försörjningskvoten beskriver förhållandet mellan antalet barn (0 14 år) och äldre (65+) per 100 invånare i arbetsför ålder (15 64 år). UTVECKLING AV ANTALET BARN UNDER OCH I SKOLÅLDERN personer år

8 Utöver utvecklingen av den totala befolkningsmängden är det även viktigt att fästa uppmärksamhet vid de förändringar som sker inom de olika åldersgrupperna och som är av betydelse för omfattningen av tjänsteutbudet och inriktningen av tjänsterna. Åldersstrukturen för befolkningen i Karleby är fortsättningsvis gynnsam i förhållande till hela landet. Nativiteten kommer till följd av åldersstrukturen att fortfarande under en längre tid hålla sig på nästan oförändrad nivå. Andelen barn och unga är relativt stor och andelen äldre relativt liten i jämförelse med landet i snitt. Medelstorleken på åldersklasserna under tio år är för närvarande 596. Enligt befolkningsprognosen kommer den genomsnittliga storleken på åldersklasserna i fråga att öka med knappa 30 (623) före utgången av 2015 och tillväxten fortsätter ännu på 2020-talet. År 2020 beräknas denna medelstorlek vara 636. Tillväxten under 2012 kommer att vara mindre än vad prognosen förutspår. Den genomsnittliga storleken på åldersklasserna år är för närvarande 530. Denna medelstorlek kommer att minska till 514 före 2015 och åter stiga till 554 före utgången av Andelen personer i arbetsför ålder (19 64 år) av befolkningen är för närvarande ca 58 procent. Andelen kommer att sjunka till ca 54 procent före utgången av Antalet äldre ökar kraftigt. Antalet personer över 65 år uppgår för närvarande till 8 255, dvs. 17,7 procent av stadens befolkning. År 2015 är andelen 20 procent (9 715) och 22 procent (10 947) år Antalet personer över 75 år uppgår för närvarande till drygt År 2015 kommer antalet att vara drygt 4 000, år 2020 ca och år 2040 drygt I Karleby är de äldres procentuella andel av hela befolkningen något mindre än i landet i snitt. UTVECKLING AV ANTALET ÄLDRE ENLIGT ÅLDERSKLASS personer år År 2011 föddes 631 barn. Uppgifterna om antalet födda under de åtta första månaderna av 2012 ger vid handen att nativiteten i år blir på en ca tio procent lägre nivå än i fjol. Det årliga födelsetalet skulle överstiga 600 under hela prognosperioden. Så blir det dock inte i år. Mortaliteten uppgår för närvarande till ca 400 per år. Mortaliteten ökar något när befolkningsstrukturen blir äldre. Under hela 1990-talet och början av 2000-talet var infl yttningen till Karleby mindre än utfl yttningen från orten. Utfl yttningen tilltog under den ekonomiska tillväxten. Många fl yttade till orter där det fanns arbets- och studieplatser, dvs. till tillväxtcentra i södra Finland. Under 2000-talet har trenden för fl yttningsbalansen dock blivit gynnsammare och den har under de senaste åren varit i balans tack vare immigrationen. 4

9 Som det nu ser ut kommer den positiva befolkningsutvecklingen att fortgå inom de närmaste åren. Skillnaden mellan antalet födda och döda, dvs. den naturliga folkökningen, är ca 200 under den senare delen av årtiondet. Detta har använts vid beräkningen av de tal per invånare som anges i stadens ekonomiplan. Tack vare det raska uppsvinget inom samhällsekonomin vilket pågick fram till 2008 har sysselsättningsläget förbättrats i synnerhet på 2000-talet. Som värst var arbetslösheten i Karleby vid medlet av 1990-talet då den var 26 procent. Ännu vid årtusendets början var arbetslöshetsgraden 4 5 procentenheter högre än siffran för hela landet. Å andra sidan förbättrades siffrorna snabbare i Karleby och hösten 2009 skar arbetslöshetskurvorna varandra. Som en följd av lågkonjunkturen som slog till under slutet av 2008 började arbetslösheten öka. Efter en relativt kort konjunktursvacka förbättrades ekonomin från början av 2010 och samtidigt även sysselsättningsläget. Den säsongrensade arbetslösheten fortsatte att minska under Trenden svängde under början av 2012 så att arbetslöshetsgraden i september i år var 8,2 procent, medan den ett år tidigare varit 7,2 procent. Läget i Karleby är dock fortfarande bättre än i landet i snitt. Arbetslöshetsgraden för hela landet var i september i år 8,9 procent. År 2013 innebär utmaningar med avseende på sysselsättningen eftersom den ekonomiska tillväxten kommer att vara anspråkslös. Den ökning av antalet arbetstillfällen som pågick en längre tid avstannade i slutet av Efter lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet har nettoantalet arbetstillfällen i Karleby ökat med drygt och sedan början av 2000-talet med ytterligare Karleby har klarat sig relativt bra ur ekonomiska nedgångar tack vare sitt breda näringsliv. Ökningen av antalet arbetstillfällen har varit störst inom hälso- och sjukvården. Arbetstillfällena har minskat inom industrin och primärproduktionen. Vid utgången av 2010 var antalet arbetstillfällen i Karleby ca Under 2010-talet gäller det att vänja sig vid en långsam ekonomisk tillväxt. En omfattande lågkonjunktur är heller inte utesluten. I vilket fall som helst är det viktigt med insatser som säkrar tillgången till kompetent arbetskraft. När utbudet på arbetskraft minskar på grund av befolkningens förändrade åldersstruktur blir konkurrensen om arbetskraft hårdare såväl branscherna som regionerna emellan. FÖRÄNDRINGAR I FOLKMÄNGDEN I KARLEBY födda avlidna utflyttnings-/inflyttningsöverskott den totala förändringen

10 DET EKONOMISKA LÄGET OCH UTVECKLINGSUTSIKTER Det allmänna ekonomiska läget I fjol var den ekonomiska tillväxten i Finland 2,7 % och tillväxten berodde i stor utsträckning på den privata inhemska efterfrågan. I år har samhällsekonomin mattats av och närmat sig en recession. I och med att exporten minskat, investeringarna dalat och den privata konsumtionen saktat av kommer nationalproduktens tillväxt att stanna på en procent år Tillväxten förutspås vara lika anspråkslös även nästa år. Som det nu ser ut kommer produktionstillväxten att nå 2008 års nivå först Finlands försämrade ekonomiska läge har i huvudsak berott på den europeiska fi nanskrisen och dess följder för vår ekonomi. Hanteringen av den europeiska fi nanskrisen har en avgörande roll när det gäller att vända den ekonomiska utvecklingen i en gynnsam riktning också i Finland. År 2012 uppskattas konsumentprisindex stiga på årsnivå med i genomsnitt ca 2,5 procent. Höjningen av momsen med en procentenhet är en del av de skattepolitiska åtgärderna, och bidrar till en höjning av konsumentpriserna 2013 med ca 0,6 0,7 procentenheter på årsnivå. Konsumentpriserna beräknas dock stiga långsammare år 2013 och infl ationen väntas stanna under 2,5 procent. Finansministeriet har i sin översikt uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 3,5 procent i år. De ramavtalsenliga löneuppgörelserna innebär att höjningen av inkomstnivån kommer att vara långsammare 2013 än i år. Finansministeriet uppskattar att det allmänna förtjänstnivåindexet stiger med omkring 2,6 procent nästa år. Sysselsättningsläget försvagades ytterligare 2010, men inte så mycket som man befarat. År 2011 sjönk den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. År 2012 beräknas arbetslöshetsgraden uppgå till i genomsnitt 7,6 procent, vilket innebär att antalet arbetslösa i år uppgår till i genomsnitt ca personer. Antalet långtidsarbetslösa väntas dock kvarstå på en hög nivå. Sysselsättningen 2012 kommer antagligen att stanna på samma nivå som i fjol och sysselsättningsgraden förbättras något på grund av att utbudet på arbetskraft minskar. Efterfrågan på arbetskraft kommer ändå bara att öka i liten utsträckning i år och nästa år om totalproduktionens tillväxt hålls inom fi nansministeriets relativt anspråkslösa tillväxtsiffror. Finansministeriet uppskattar den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2013 till 8,1 procent. Kommunalekonomiska utsikter Hösten 2011 uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för Ramavtalet trädde i kraft i januari 2012 och är i kraft till slutet av februari Kostnadseffekten för hela avtalsperioden är närmare 4,5 procent inom alla avtalsområden. Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga i år med 3,2 procent. I indexet ingår ett löneöverhäng från i fjol, årets avtalsenliga höjningar och de uppskattade löneglidningarna. Kommunsektorns lönesumma beräknas växa en aning mer. År 2013 kommer det kommunala förtjänstnivåindexet troligen att höjas med 2,3 procent, men ökningen av lönesumman stannar troligen på samma nivå som förändringen i förtjänstnivåindex. Grunderna för de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år 2012 fastställdes i slutet av förra året. I rambeslutet för statsfi nanserna ingår det antagna värdet på avgifternas storlek för åren i fråga. Den genomsnittliga nivån på de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter i förhållande till lönesumman verkar hållas på i genomsnitt ca 30 procent under kommande ramperiod. Kommunsektorns kostnadsnivå steg 2011 med 3,3 procent mätt med prisindex för basservicen. I år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga något långsammare än i fjol. År 2013 beräknas kostnadsnivåökningen avta ytterligare, uppskattningsvis med 2,3 procent. År 2011 ökade skatteredovisningarna till kommunerna med i genomsnitt fyra procent. Redovisningarna av inkomstskatt till kommunerna ökade snabbare än under de två föregående åren, dvs. med ca tre procent. Redovisningarna av samfundsskatt ökade synnerligen snabbt, nästan 20 procent och redovisningarna av fastighetsskatt ökade med ett par procent. 6

11 År 2012 ökar redovisningarna av kommunalskatt framför allt till följd av att förvärvsinkomsterna enligt uppskattning stiger med nästan fyra procent. Redovisningarna minskar till följd av ändringar i avdragen i kommunalbeskattningen, av vilka de mest betydande är ändringarna i grundavdraget och arbetsinkomstavdraget. Avdragen från inkomsterna ökar i år med över sju procent. Höjningen av arbetsinkomstavdraget minskar också intäkterna från kommunernas inkomstskatt detta år. I statsbudgeten 2012 föreslogs ändringar i skattegrunderna i kommunernas inkomstbeskattning. Tillsammans beräknades de minska intäkterna av kommunalskatten med sammanlagt 263 miljoner euro. De förlorade inkomsterna kompenseras kommunerna till fullt belopp genom större statsandelar. I år beräknas redovisningarna av kommunalskatt öka med i genomsnitt 3,8 procent. År 2013 kommer förvärvsinkomsterna att öka en aning långsammare och uppskattas bli 3,4 procent. Vid ramförhandlingarna beslutade man temporärt avstå från indexjusteringar av förvärvsinkomstskatten åren Avdragen från förvärvsinkomsterna som görs i kommunalbeskattningen uppskattas 2013 och 2014 öka med endast ett par procent. Enligt rambeslutet för statsfi nanserna kommer kommunernas samfundsskatteandel fortsättningsvis att vara höjd med 5 procentenheter åren Avdragen i kommunalbeskattningen kvarstår också i stora drag på 2012 års nominella nivå. Frysningen av index bidrar till att öka intäkterna från kommunalskatten. Nästa år uppskattas redovisningarna av kommunalskatt uppgå till 4,2 procent mer än i år. Om sysselsättningsläget försämras mer än beräknat justeras redovisningarna av kommunalskatten dock kraftigt nedåt. Den förbättrade ekonomiska utvecklingen under de två senaste åren har också avspeglat sig på samfundsskatteintäkterna. Kommungruppens andel av samfundsskatten höjdes temporärt med tio procentenheter under åren Enligt regeringsprogrammet kommer kommunernas samfundsskatteandel att fortsättningsvis vara höjd med 5 procentenheter åren Samfundsskattesatsen sänktes med en och en halv procentenhet till 24,5 procent fr.o.m Sänkningen kompenserades kommunerna genom att kommungruppens andel höjdes. År 2012 beräknas fastighetsskatten uppgå till ca 1,3 miljarder euro, och redovisningarna uppskattas öka relativt måttfullt Finansministeriet har tillsammans med Finlands Kommunförbund och Skatteförvaltningen startat ett projekt för att utreda behovet att se över fastighetsbeskattningen. De åtgärdsförslag som eventuellt ges kan inverka på redovisningarna av fastighetsskatt redan år Enligt Kommunförbundets skatteprognosram beräknas kommunernas skatteredovisningar i sin helhet öka med 1,5 procent i år. År 2013 ökar skatteinkomsterna enligt uppskattning med 4,1 procent. Uppskattningen är mycket optimistisk både när det gäller intäkterna från kommunalskatten och från samfundsskatten. Statsandelsfinansieringen till kommunerna består administrativt sett av två delar: den statsandel för kommunal basservice som administreras av fi nansministeriet och den statsandelsfi nansiering som regleras i lagen om fi nansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och som administreras av undervisnings- och kulturministeriet. Statsbidragen består av kalkylerade statsandelar som inte är öronmärkta och statsunderstöd som beviljas för specifi ka ändamål. Statsbidragen till kommunerna år 2013 uppgår till sammanlagt 10,7 miljarder euro, av vilket 9,7 miljarder euro består av statsandelar. Statsbidragen ökar år 2013 med totalt ca 180 miljoner euro jämfört med året innan. I statsandelen för kommunal basservice har man beaktat kommunens befolkningsuppgifter enligt språk- och åldersgrupper samt uppgifter om sysselsättningen som inverkar på de kalkylerade kostnaderna för socialvård. I statsandelen för kommunal basservice har också beaktats förändringen i kostnadsnivån år 2013, dvs. en indexförhöjning på 3,0 procent. Enligt den preliminära beräkningen ökar indexförhöjningen statsandelen för kommunal basservice med 231 miljoner euro. Vid ramförhandlingarna beslöt regeringen om en tilläggsnedskärning på 125 miljoner euro. Statsandelsprocenten för kommunal basservice minskar från 31,42 procent år 2012 till 30,96 procent år Kommunens självfi nansieringsandel angett i / invånare ökar från 3 001,49 till 3135,80. Utöver nedskärningarna i anslagen för kommunal basservice görs nedskärningar också i de statsandelar som administreras av undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de 7

12 nedskärningar som avtalats i regeringsprogrammet och rambesluten. Nedskärningarna gäller bland annat läroavtalsutbildningen, den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, fi nansieringen av yrkeshögskolor, statsandelen för anläggningskostnader vid läroanstalter, finansieringen av fritt bildningsarbete och fi nansieringen av teatrar, orkestrar och museer. Nedskärningarna av statsandelsfi nansieringen inom UKM:s område innebär att kommunernas självfi nansieringsandel ökar med tre euro per invånare. Enligt regeringsprogrammet ska statsandelssystemet ses över som en del av kommunreformen så att systemet blir enklare och tydligare. Statsandelsgrunderna ses över bland annat i fråga om genomskinlighet, antal, överlappningar, ersättningsbehov, tidsenlighet och lämplighet i en situation där kommunstrukturen och servicebehoven förändras. Den nya statsandelslagstiftningen ska enligt planerna träda i kraft vid ingången av Centrala prognossiffror (källor Finansministeriet, Finlands Bank och Statistikcentralen) Förändring % * 2013** Konsumtion 2,1 1,8 1,5 1,0 - privat 3,3 2,5 1,7 1,1 - offentlig -0,3 0,4 1,0 0,6 BNP till marknadspris. 3,3 2,7 1,0 1,0 Sysselsättningsgrad % 67,8 68,6 68,9 68,9 Arbetslöshetsgrad % 8,4 7,8 7,6 8,1 Förtjänstnivåindex, förändring % 2,6 2,7 3,5 2,6 Inflation % 1,2 3,4 2,6 2,4 *Förhandsuppgift.**Prognos 8

13 UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETEN FÖR 2013 FÖR KARLEBY STAD Den ekonomiska utvecklingen 2012 Budgeten för 2013 s utveckling har enligt många olika mätningar varit synnerligen gynnsam under de senaste åren. Sysselsättningen har hållits på en god nivå trots recessionen, och arbetslösheten har legat under landets genomsnitt. Byggverksamheten har varit mycket livlig både inom den offentliga och den privata sektorn. Dessutom har invånarantalet fortsatt att öka. Trots den goda utvecklingen har s ekonomi försvagats eftersom verksamhetsutgifterna har ökat betydligt mer än beräknat, vilket delvis beror på att när befolkningen har ökat har också behovet av tjänster ökat. Därtill har kommunen ålagts nya förpliktelser. Enligt en prognos som baserar sig på delårsrapporten kommer budgetanslagen för 2012 att överskridas med ca 11,5 miljoner euro jämfört med den ursprungliga budgeten och inkomsterna med ca 0,4 miljoner euro, vilket innebär att verksamhetsbidraget försvagas med ca 11,1 miljoner euro. Merparten av överskridningarna, 8,9 miljoner euro, beror på utgifterna som underlyder social- och hälsovårdsnämnden varav överskridningen av utgifterna för den specialiserade sjukvården uppgår till ca 2,1 miljoner euro. Resultatet för staden utan affärsverk uppgår enligt prognosen till -24,5 miljoner euro och blir därför ca 10,1 miljoner euro svagare än det budgeterade. Målsättningen är att förbättra situationen genom åtgärder det återstående året. I skatteinkomster inflyter 157,6 miljoner euro i enlighet med budgeten. Statsandelarna överskrids med ca 0,5 miljoner euro i och med stöd som erhållits för betalning av den inom kommunbranschens löneuppgörelse överenskomna posten av engångsnatur. Å andra sidan är affärsverkens resultat enligt prognosen ca 8,5 miljoner euro, dvs. ca 3,0 miljoner euro större än i budgeten. På resultatet inverkar väsentligt utdelningen på 5,2 miljoner euro som Karleby Energi fi ck. Det sammanlagda resultatet är enligt prognosen ca -15,9 miljoner euro, dvs. ca 7,6 miljoner euro mindre än målet. Uppgörandet av budgeten för 2013 har väsentligt försvårats av att verksamhetsutgifterna fortsättningsvis har ökat mera i år än vad man berett sig på i budgeten. På grund av detta har man inte kunnat hålla budgetförslaget för 2013 inom de ramar som stadsstyrelsen uppställt. Stadsdirektörens förslag utgår från att ett anpassningsprogram för att balansera ekonomin genomförs på ett kontrollerat sätt före utgången av Dessutom stärks inkomstbasen genom att höja såväl kommunal- som fastighetsskatter. Nödvändiga investeringar leder trots detta till att upptagningen av lån ökar. Verksamhet och tjänsteproduktion ska anpassas efter tillgängliga resurser vilket innebär att prioritering bland tjänster och bestämning av insatsområden är nödvändigt. Målet är att investeringsnivån ligger klart under nivån i ekonomiplanen för eftersom investeringarna inom de närmaste åren fortsättningsvis måste fi nansieras helt eller nästan helt med nya lån. De investeringar man redan fattat beslut om förverkligas och skyldigheterna fullföljs dock så att tidsplanerna justeras i den mån det är möjligt. Vid förverkligandet av investeringarna ska olika finansieringsmodeller utredas. Nettoinvesteringarna i budgetförslaget är sammanlagt 73,0 miljoner euro för planperioden Under 2012 har problemen med inomhusluften ökat vilket har tidigarelagt fastigheternas behov av ombyggnad. Vid uppskattningen av skattefinansieringen har man beaktat regeringsprogrammets konsekvenser. Enligt programmet indexjusteras statsandelarna med undantag av statsandelsfi nansieringen i enlighet med lagen om fi nansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. 9

14 Produktivitet Personalplanering Vad gäller denna finansiering har man beslutat frysa indexhöjningarna för Nedskärningen av statsandelarna utan frysning av UKM:s index inverkar med ca 6,5 miljoner euro på nivån Fram till 2015 ökar nedskärningarna gradvis så att de inverkar med sammanlagt 9,5 miljoner euro år Skatteinkomsterna, som utgör utgångspunkten för budgetförslaget för 2013, har beräknats enligt en höjning av kommunalskatten med 0,75 %. Skattesatsen blir därmed 20,50 %. Höjningen inverkar med ca 4,9 miljoner euro. Fullmäktige beslöt höja fastighetsskatteprocenterna så att den allmänna fastighetsskatteprocenten höjs till 1,15 % (nuvarande 1,05 %), fastighetsskatteprocenten för hus för stadigvarande boende till 0,50 % (nuvarande 0,45 %) och för andra bostadshus till 1,0 % (nuvarande 0,9 %). Dessa höjningar inverkar med ca 1,4 miljoner euro. Skatteinkomstekonomins resultat är -11,9 miljoner euro enligt budgetförslaget 2013, ca -6,7 miljoner euro år 2014 och ca -1,165 miljoner euro år Det offi ciella resultatet inklusive affärsverken är enligt förslaget -8,3 miljoner euro år 2013, -2,9 miljoner euro år 2014 och 2,3 miljoner euro år Affärsverken betalar staden avkastning enligt gällande beräkningsgrunder dock så att det i Karleby Energis intäktsföring ingår en extra intäktsföring på 0,75 miljoner euro och i Karleby Hamns intäktsföring en extra intäktsföring på 0,75 miljoner euro. Intäktsföringen uppgår till sammanlagt 7,4 miljoner euro. Enligt den offi ciella balansräkningen uppvisar bokslutet för 2011 ett överskott på ca 15,2 miljoner euro. Ifall 2012 utfaller enligt delårsrapporten har överskottet förbrukats. Enligt kommunallagen ska ekonomiplanen vara i balans eller visa överskott under en planperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planperioden, ska i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specifi cerade åtgärder (åtgärdsprogram) genom vilka det underskott som saknar täckning ska täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer (skyldighet att täcka underskott). bör därför uppgöra ett anpassningsprogram för balansering av ekonomin på så sätt att resultatet för planperioden uppvisar överskott. Anpassningsprogrammet presenteras skilt. Produktivitetsprogrammet inkluderas i anpassningsprogrammet. Enligt budgetförslaget ska man vid personalplaneringen för utgå från sammanslagningsavtalets principer om effektivt utnyttjande av personalresurserna och utveckling av förnyade verksamhetsprocesser där de anställdas expertis och kompetens förs samman. Servicens sårbarhet ska minskas genom sammanläggning av personalresurserna och genom personalens rörlighet och vikariering. Behovet av fler anställda ska således tillmötesgås genom interna överföringar. Staden har gett separata anvisningar om förfarandet vid besättandet av lediga tjänster och befattningar. Sektorerna har gjort upp personalplaner som innehåller kartläggning av pensionsavgången bland de anställda och behovet av rekryteringar framöver. Utgångspunkten är att enbart sådana nya tjänster och befattningar som är nödvändiga med tanke på verksamheten ska ingå i ekonomiplanen. SAMMANFATTNING AV BUDGETEN Enligt budgetförslaget för 2013 uppgår verksamhetsintäkterna utan affärsverken till euro. Ändringen från 2012 är euro. Verksamhetsutgifterna uppgår till euro. Ändringen från 2012 är euro. Verksamhetsbidraget uppgår till euro, ändringen från 2012 är euro. 10

15 Skatteinkomsterna för 2013 har beräknats uppgå till euro och ökar från budgeten för 2012 med euro. De kommunala skatteinkomsterna 2013 beräknas uppgå till euro, inflödet av samfundsskatt till euro och inflödet av fastighetsskatt till euro. Staden får uppskattningsvis euro i statsandelar, vilket är euro mer än i budgeten för Utjämningen på grundval av skatteinkomsterna är euro. Årsbidraget enligt skatteinkomstekonomin uppgår till euro och räkenskapsperiodens resultat uppgår efter avskrivningarna till euro. Det gemensamma resultatet för affärsverken är euro efter avskrivningarna samt avkastningen på grundkapitalet på euro och den extra intäktsföringen på euro. Enligt den officiella resultaträkningen (inkl. affärsverken) uppgår årsbidraget till euro, vilket innebär en ändring på euro jämfört med Räkenskapsperiodens resultat är euro och förändringen jämfört med 2012 är euro. Investeringarna har budgeterats till euro, varav euro täcks med investeringsbidrag och försäljningsintäkter. Nettoinvesteringarna uppgår till sammanlagt euro åren Affärsverkens investeringar uppgår till sammanlagt euro 2013 och till euro under planperioden RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS Verksamhetsintäkter Skatteinkomster I understöd och bidrag har under ingått sammanlagt 9,4 miljoner euro i sammanslagningsunderstöd. Staden fick den sista posten på 2,7 miljoner euro Budgetförslaget utgår från en inkomstskattesats på 20,50 %. Fastighetsskatt tas ut enligt följande procentsatser: % fastighetsskatt på hus för stadigvarande boende 0,50 fastighetsskatt på andra hus än för stadigvarande boende 1,00 allmän fastighetsskatt 1,15 fastighetsskatt för allmännyttiga samfund 0,00 fastighetsskatt på obebyggda tomter 2,50 fastighetsskatt för kraftverk 1,40 Infl ödet av skatteinkomster beräknas enligt följande: SKATTEINKOMSTER BS 2011 BG 2012 BG 2013 EP 2014 EP 2015 Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatteinkomster totalt Statsandelar STATSANDELAR BS 2011 BG 2012 BG 2013 EP 2014 EP 2015 Statsand.för komm. bass Utjämn.statsand.skatteink Utjämn.systemändring Övr.statsand.kult.o.ungd Sammanlagt

16 Finansiella intäkter och kostnader Finansieringsanalys Avkastningen på grundkapitalet som affärsverken intäktsför till staden uppgår till euro. På basis av vinst (överskott) från föregående år betalar Karleby Energi och Karleby Hamn ytterligare sammanlagt euro i extra intäktsföring. Infl ödet enligt affärsverk är följande: Avkastning på Extra intäktsföring Totalt grundkapital Karleby Energi Karleby Hamn Karleby Vatten Työplus TOTALT Ränteintäkterna består av räntor på affärsverkens kontokuranter och utlåningsräntor. I övriga fi nansiella intäkter och kostnader utgör skatteredovisningarnas gottskrivnings- och indrivningsräntor den mest betydande posten. I fråga om räntekostnader för nya lån beräknas räntenivån i snitt uppgå till ca 2,5 procent. Amorteringarna på stadens (utan affärsverk) långfristiga lån uppgår till 28,5 miljoner euro. För amorteringarna och för fi nansieringen av investeringarna behövs nya långfristiga lån på 52,7 miljoner euro. I utlåningsfordringar har tillagts euro för ändringsarbeten i Kälviän Yritystilat Oy:s fastighet. Affärsverken lyfter långfristiga lån på 15,9 miljoner euro 2013 och 60,0 miljoner euro under planperioden uppgår låneamorteringarna till 5,6 miljoner euro och under till 16,8 miljoner euro. Amorteringarna för stadens alla långfristiga lån uppgår 2013 till 34,1 miljoner euro och nytt lån tas för 68,6 miljoner euro. I den officiella resultaträkningen och finansieringsanalysen sammanställs staden med Karleby Energis, Karleby Hamns, Karleby Vattens och Työplus resultaträkningar och fi nansieringsanalyser enligt affärsverkens ekonomiplaner. 12

17 KARLEBY STAD* EUR BS 2011 Budg.2012 Budg Plan 2014 Plan Verksamhetsinkomster Tillverkning för eget bruk Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster Affärsverkens koncessionsränta Extra inkomstföring Övriga finansiella inkomster Ränteutgifter Övriga finansiella utgifter Finansiella inkomster och utgifter Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Extraordinära inkomster och utgifter Extraordinära inkomster Extraordinära utgifter Räkenskapsp.resultat Ökning(-) eller minskning(+) av avskrivn.diff Ökning(-) eller minskning(+) av reserver Ökning(-) eller minskning(+) av fonder Räkenskapsp. Över-/underskott

18 KOKKOLAN KAUPUNKI K A U P U N K I * TP 2011 TA 2012 TA 2013 TS 2014 TS 2015 RAHOITUSLASKELMA Toiminnan rahavirta Vuosikate Satunnaiset erät Tulorahoituksen korjauserät Investointien rahavirta Investointimenot Rahoitusosuudet investointim Pysyvien vastaavien luovutustulot Toiminnan ja investointien rahavirta Rahoituksen rahavirta Antolainauksen muutokset Antolainasaamisten vähennys Antolainasaamisten lisäys Lainakannan muutokset Pitkäaikaisten lainojen lisäys Pitkäaikaisten lainojen vähennys Lyhytaik. lainojen lisäys/vähennys Oman pääoman muutokset Muut maksuvalmiuden muutokset Toimeksiantojen varojen ja pääomien m Vaihto-omaisuuden muutokset Saamisten muutokset Korottomien velkojen muutos Rahoituksen rahavirta Rahavarojen muutos

19 RESULTATRÄKNING KARLEBY (inkl. affärsverken) (Inga interna elimineringar) BS 2011 Budg Budg Avvikelse Plan 2014 Plan 2015 Extern Extern Extern Budg.12/ EGENTLIG VERKSAMHET Budg.2013 VERKSAMHETSINKOMSTER ,8 % Tillverkning för eget bruk ,7 % VERKSAMHETSINKOMSTER ,8 % VERKSAMHETSUTGIFTER ,0 % VERKSAMHETSBIDRAG ,1 % SKATTEINKOMSTER ,7 % STATSANDELAR ,8 % ,4 % FINANSIELLA INKOMSTER OCH UTGIFTER Ränteinkomster ,0 % Avkastning av grundkapitalet Extra inkomstföring Övriga finansiella inkomster ,8 % Ränteutgifter ,8 % Övriga finansiella utgifter ,6 % ÅRSBIDRAG ,2 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,7 % EXTRAORDINÄRA INKOMSTER OCH UTGIFTER 0 0 Extraordinära inkomster Extraordinära utgifter RÄKENSKAPSPER. RESULTAT ,9 % Ökning./minskn.av avskrivningsdifferens Ökning./minskn.av reserver Ökning./minskn.av fonder RÄKENSKAPSP. ÖVER- /UNDERSKOTT ,7 %

20 KARLEBY STAD STADEN ** BS 2011 Budg Budg Plan 2014 Plan 2015 Externa FINANSIERINGSANALYS Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finans. andel för investeringsutgifter Fusion invest Försäljningsinkomster av anl.tillgångar Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Förändr. av anslutningsavgifter Övriga förändringar av likviditeten Förändr. av förvalt. medel o. förvalt. kapital Förändr. av omsättningstillgångar Förändr. av fordringar Förändr. av räntefria kort- och långfr. skulde Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel