Kartläggning träindustrin Småland

Transkript

1 Kartläggning träindustrin Småland Ola Lindblom Inledning De tre regionförbunden och de tre länsstyrelserna i Småland (Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) antog under sommaren 2011 en gemensam strategi för hur offentliga aktörer ska arbeta med utveckling av och stöd till den trärelaterade industrin i Småland. Strategin formulerar visionen Småland är 2020 en ledande träregion i Europa. I ett likaså antaget handlingsprogram som utgår ifrån strategin anges sex särskilt prioriterade insatser för de närmaste tre åren ( ). En av dessa insatser är behovsstyrd kompetensförsörjning. (Mer information finns på Arbetet med kompetensförsörjningsfrågorna organiseras och genomförs av ett nyinrättat Branschråd trä i Småland. I branschrådet finns företrädare för Arbetsförmedlingen, Regionförbunden, TMF, GS facket och företag från olika delar av Småland och olika delbranscher inom den trärelaterade industrin. Dessutom deltar vid behov företrädare för olika utbildningsanordnare. Arbetsförmedlingen ansvarar för branschrådet, som träffas cirka fyra gånger per år. Vid branschrådets första möte i september 2012 beslutades av branschrådet att en kartläggning av den träindustriella branschen måste göras med fokus på behovsstyrd kompetensförsörjning. Arbetsförmedlingen åtog sig uppdraget att genomföra kartläggning, vilket också förankrats i Arbetsförmedlingens ledningsgrupp. Metod En arbetsgrupp, bestående av representanter från Arbetsförmedlingen, Träcentrum i Nässjö, utbildningsanornare samt TMF och GS facket bildades hösten 2012 för att ta fram ett underlag för bearbetning och insamlande av uppgifter från företag inom träbranschen i Småland. Arbetsgruppen kom fram till att en totalinventering av de cirka 250 företagen i Småland var att föredra och att uppgifterna skulle inhämtas via personliga möten/intervjuer med ledningsrepresentanter på respektive företag. För att få en överskådlighet av träbranschen, delades företagen in i fem delbranscher: Trähusbyggnation, Möbelsnickerier, Specialsnickerier, Inredningssnickerier och Sågverk/hyvlerier. Via Träcentrum i Nässjö utarbetades listor på företag inom respektive delbransch. Träcentrum sände även ut ett följebrev till kontaktperson på respektive företag, alternativt VD, angående den kommande intervjun som Arbetsförmedlingen skulle göra. En första pilotundersökning gjordes inom trähusbyggnation. För att få ett bra och representativt underlag för en enkät, genomfördes en djupintervju med ett typföretag inom delbranschen, för att på så sätt få fram typiska yrken att senare kvantifiera, men även underlag och synpunkter på andra frågeställningar gällande framtida rekryteringsbehov och behov av utbildning. En av frågeställningarna gällde även att spela ett scenario där företagen fick ta ställning till rekryteringsbehoven vid en uppgång av efterfrågan på 30 %. Pilotundersökningen genomfördes under januari/februari Före intervjuerna genomfördes en speciell genomgång av enkäterna med speciellt utvalda kontaktpersoner på berörda Arbetsförmedlingar. Intervjuerna gjordes av arbetsförmedlare på respektive AF kontor som hade aktuella företag inom varje AFs geografiska område.

2 Efter genomförd pilotundersökning, gick arbetet vidare med intervjuer i övriga delbranscher. På samma sätt som med trähusbyggnation genomfördes först djupintervjuer med typföretag, som sedan bildade underlag för varje delbranschs enkät. Totalt 150 företag inom träbranschen i Småland har svarat på enkäten av totalt 250 i målgruppen. Merparten av företagen finns i Jönköpings län, med en koncentration till smålandska höglandet med Nässjö som centrum. Fördelning genomförda intervjuer/enkäter. Resultat Målgrupp per AF område AF Område Inredning Möbel Special Sågverk Trähus Summa Värnamo Växjö Jönköping Nässjö Kalmar Västervik Summa Inkomna enkäter per AF område Inkomna AF Område Inredning Möbel Special Sågverk Trähus Summa Värnamo Växjö Jönköping Nässjö Kalmar Västervik Summa enkäter av 250 möjliga ger en svarsfrekvens på 60 %, vilket är lägre än i pilotundersökningen där svarsfrekvensen var 87 %. Per AF område ligger Västervik högst med 73 %, därefter Värnamo med totalt 71 %. Växjö redovisar 69 % inkomna svar, Nässjö 66 %. Lägst svarfrekvens har Jönköpings AFområde med 23 % svar, följt av Kalmar 43 %. Anmärkning: Nässjö AF område svarar för mer än en tredjedel av alla inkomna svar, (39 %), vilket väl svarar mot den andel av företag som finns inom AF Nässjös geografiska område. Fördelat per delbransch har störst andel enkäter inkommit från branschen Trähus med 87 %, därefter kommer delbransch Sågverk med 63 % följt av Inredningssnickerier med 61 %. Lägst svarsfrekvens har delbranscherna Specialsnickerier och Möbelsnickerier, 53 % resp. 55 %.

3 Bedömning av situation och marknad 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Krymper Oför. Ökar Av de företag som svarat på frågan avseende situation och marknad ges intrycket av att marknaden och efterfrågan har stabiliserats efter en tidigare nedgång En tredjedel av de som svarat på enkäten (33 %) förväntar sig en ökad efterfrågan framöver. De företag som uttrycker en förväntad minskning av efterfrågan, är ofta de företag som är kopplade till husbyggnadsindustrin och de påverkas negativt av den låga byggnationstakten, både i Sverige och i Europa. Inom möbelsnickeri och husbyggnation uttrycker några företag också farhågor från utökad utländsk konkurrens som kan erbjuda likvärdiga produkter till lägre pris. Det är också inom branscherna sågverk och möbelindustri som man är mest avvaktande. 60 % av de tillfrågade företagen inom dessa branscher tror på en oförändrad efterfrågan. Sågverken som har en stor exportmarknad, framförallt till Europa och Nordafrika, påverkas negativt av den låga tillväxttakten i viktiga exportländer kopplat till lågkonjunktur och politisk oro. Dessutom påverkas sågverken starkt av nuvarande valutakurser där svenska kronan är högt värderad i förhållande till Euron. Men även höga råvarupriser på timmer bidrar till låg lönsamhet. Mest optimistiska är delbranscherna inredningssnickerier och specialsnickerier. Inom delbranschen inredning tror 70 % av företagen på ökad försäljning. Inom specialsnickerier är siffran 45 %. Samtidigt finns en stor spridning i svaren inom respektive delbransch. Vissa företag är väldigt optimistiska och ser en växande marknad för deras produkter, medan andra uppger det motsatta. Hur företagen är exponerade mot marknaden och mot vilka kunder som företagen har varierar.

4 30% Kapacitetsutnyttjadne (Värde 1 = min, värde 10 = max) 25% 20% Kapacitetsutnyttnadne 15% 10% 5% 0% Förklaring diagram: Företagen har angett hur stort kapacitetsutnyttjandet är vid respektive företag. Värde 1 = minimalt utnyttjande, värde 10 = maximalt utnyttjande. Av de företag som svarat på frågan om kapacitetsutnyttjande anger 11 % att de kör på max. I intervallet 5 8 hamnar 70 % av svaren. Frågan kring kapacitetsutnyttjande är tudelad. Dels bedömning av maskinparks/ lokalers möjlighet, dels vad nuvarande arbetskraft kan och förväntas prestera. Många företag uppger att de har stor kapacitet kvar när det gäller utnyttjande av maskiner och lokaler. Kapacitetsutnyttjandet av befintlig personal är högre men många bedömer att man kan öka produktionen utan att behöva anställa mer personal. Företagen bedöms ha justerat personalstyrkan efter den efterfrågan som finns, men har ett utrymme för att kunna hantera en förväntad uppgång genom viss övertalighet i relation till kapacitet. Rekryteringsvägar Alla företag menar att kontakter och egna nätverk är mycket viktiga vid rekrytering av personal, framförallt personal inom produktion/yrkesarbetare. Många använder även Arbetsförmedlingen både som annonsör i Platsbanken och som leverantör av förslag på lämpliga arbetssökande. På tjänstemannasidan anger många att de tar hjälp av rekryteringsfirmor. Få företag använder här Arbetsförmedlingens rekryteringstjänster. Inhyrning av personal, både för produktion/yrkesarbetare samt tjänstemän, är också en vanlig gång och vissa företag använder inhyrning som en provanställning att plocka egen personal från, vid fasta eller längre anställningar. En annan viktig rekryteringskanal är via utbildningsanordnare, framförallt från gymnasieskolans trätekniska program, där sådana finns. Företagen anger också att många arbetssökande söker själva på egen hand via så kallade spontanansökningar. Detta upplevs som positivt av de flesta företag.

5 Svårigheter vid rekrytering Företagen är generellt mycket oroade över att gymnasieskolans olika industriella program, framförallt inom den trätekniska sidan, minskar i omfattning. Yrkesområden som ofta nämns inom produktionssidan i detta sammanhang, är CNC teknik, ytbehandling, maskin/finsnickeri och tapetsering/sömnad. Allmän träkunskap efterfrågas samt intresse för industriarbete och hantverk. Många företag förbereder sig på att internt utbilda nyanställda. De personliga egenskaperna väger också tungt, att vilja lära sig allt mer komplicerade arbetsuppgifter. Geografiska aspekter finns också eftersom många företag inte ligger i centralorter och därmed kan det vara svårt att få folka att pendla. Flera företag anger också i enkäten att de gärna ser kompetenslyft inom produktion via till exempel YH utbildingar inom CNC och ytbehandling. Samtidigt som företagen är olika i sin teknikanvändning så är trenden klar att allt mer kommer att mekaniseras och automatiseras. Då krävs annan teknisk kompetens än idag. Även på tjänstemannasidan upplevs svårighet inom vissa områden, bland annat inom produktionsledning/tekniker, men även servicepersonal som reparatörer och elektriker nämns. Utbildningsbehov Nu Det som företagen nämner oftast är behov av Lean utbildning och CNC, CAD. Det framgår också att företagen ofta använder erfaren personal att lära upp de som nyanställs. Företagen verkar också förberedda på att de ej kommer få trätekniskt utbildad ung personal från gymnasieskolan i samma utsträckning som förut, beroende på det låga intresset från unga att söka sig till denna typ av utbildning. Detta har också inneburit att ett antal trätekniska gymnasieprogram lagts ner. Mot denna bakgrund gör företagen bedömningen att de själva kommer att få ta ett större ansvar. Här finns en oro bland företagen hur framtiden kommer att gestalta sig. Även inom inköp och sälj finns behov av utbildning, liksom inom området ledarskap. Hur behoven ser ut varierar något mellan delbranscherna. Inom möbelindustrin efterfrågas CNC, CAD, kunskaper inom tapetsering och sömnad, Lean samt sälj och inköp. Inom delbranschen specialsnickerier är det framförallt CNC och CAD som efterfrågas. Inredningssnickerierna anger främst CNC och Lean. Sågverken anger främst utbildningar inom virkessortering, men även utbildningar HLR och heta arbeten efterfrågas. Trähusproducenterna anger Lean, 5S, ritningsläsning, HLR, ledarskap och juridik. Tre års sikt Ökad mekanisering och automatisering pekar på att behovet kommer bli större inom tekniska områden som kräver kunskaper inom CNC, CAD och automation. På tre års sikt kvarstår därför de behov som föreligger idag. Inom möbelindustrin uppger man att behov kommer finnas att utbilda inom tapetsering och sömnad, detta inför en kommande generationsväxling. Internutbildning kommer att fortsätta samtidigt som behov av Lean utbildningar kvarstår.

6 Synpunkter, önskemål Det som flera uppgiftslämnare nämner inom alla delbranscher är oron över att den trätekniska utbildningen försvinner från flera orter, och att de vid nyanställning gärna ser att de som anställs har en grundutbildning inom trä. Närhet till utbildningar anser många är viktigt. Utbildningsnivå idag och i framtiden På frågan kring utbildningsnivå idag, på företag inom träindustrin, visar enkäten att många har högst gymnasieutbildning. Flera företag anger även att många av de anställda endast har grundskola som utbildningsbakgrund, sidoinformation i enkäten. Vid sammanställning av enkätsvar kan man se att nuvarande utbildningsnivå önskas öka i framtid. Framförallt till utbildningsnivå Yrkeshögskola, YH. Speciellt tydligt är detta inom delbranscherna inrednings och möbelsnickerier. I dessa delbranscher är det inom CNC teknik, maskin/möbelsnickare, ytbehandling och montering som utbildningsnivån önskas öka. I sammanhanget ska dessa siffror inte tolkas exakt, beroende på enkätssvarens delvis ojämna kvalitet, eller helt saknas, med det ger ändå en fingervisning om önskemål och trender för framtida kompetensprofiler. Önskemål om kunskapslyft gäller flera yrken förutom de som nämns ovan för möbel och inredningssnickerier. Framförallt för yrkesgrupper inom arbetsledning/planering och marknad/ försäljning. När det gäller önskemål om framtida högskole /universitetsutbildningar gäller det i första hand yrken i företagsledande positioner, samt inom marknad/ försäljning samt arbetsledning. Andel anställda med angiven utbildningsnivå 100% 80% 60% 40% 20% 0% Nuvarande utbildningsnivå 2013 Sorterat på delbranscher Högst gymn. YH Högsk/Univ.

7 100% 80% 60% 40% 20% 0% Önskad utbildningsnivå Sorterat på delbransch Högst gymn. YH Högsk/Univ. Trähustillverkarna finns inte med i denna sammanställning eftersom frågan var annorlunda ställd i pilotenkäten (öppna svarsalternativ). Anställda och framtida rekryteringar Delbransch Antal anställda Pensionsavgångar Personalbehov vid Behov 1 idag 5 år 30 % uppgång år Sågverk Specialsnickerier Möbelsnickerier Inredningssnickerier Trähus Summa Totalt på de 150 företag som svarat på enkäten bedöms idag finnsas 6089 anställda. Av dessa är 1804 (cirka 30 %) tjänstemän (inklusive arbetsledare), 4285 (70 %) är produktionspersonal/yrkesarbetare. Totalt av de anställda kommer 379 sluta på grund av pensionsavgång de närmsta fem åren. Förväntad rekrytering det närmsta året är 64 stycken enligt de svar som lämnats i enkäten. För att ytterligare få grepp om det framtida rekryteringsbehovet har företagen fått svara på scenariot vad en 30 % ökning i efterfrågan skulle innebära avseende antal anställda vid företagen. Anledningen till denna frågeställning är, att branschen bedöms vara i en lågkonjunktur där relativt nyligen företagen dragit ned på sin personalstyrka. Vi vet också av erfarenhet att konjunkturuppgångar kan komma snabbt, och därför är det viktigt att veta hur stort rekryteringsbehovet kan komma att bli och inom vilka områden och yrken. Det förväntade personalbehovet vid en ökning av efterfrågan på 30 %

8 baseras på de svar företagen lämnat. Behovet kan vara större, eftersom svar saknas från några företag. De yrken som främst kommer att beröras (pensionsavgång + 30 % uppgång) är produktionspersonal trähusindustri 156 stycken, montörer 152 stycken, produktionspersonal inom sågverk och förädling 145 stycken, möbel/maskin/fin snickare 61 stycken, tapetserare/sömmerskor 39 stycken, CNCoperatörer 38 stycken, ytbehandlare 38 stycken. På tjänstemannasidan är det främst ett framtida behov som beredare 31 stycken, ekonom/ ekonomiassistent 27 stycken, arbetsledare/gruppledare 24 stycken, samt slutprojektörerer (trähus) 19 stycken. Bristyrken Företagen har fått svara på vilka yrken de upplever brist på arbetskraft idag och vid en eventuell uppgång med 30 %. Arbetsledare/produktionsledare förväntas/är svårare att rekrytera, 27 företag har angett det som bekymmersamt. 20 företag har svarat att det är svårt att hitta ytbehandlare, 18 företag tycker beredare som svårt att rekrytera, 15 företag anger CNC operatörer och ytterligare 14 företag tror det kan bli svårt att hitta möbel/fin/maskin snickare. Flera företag har svarat flera yrken. När det gäller de yrken där en större efterfrågan i numerära tal förväntas, så anger sju företag inom sågverksindustrin att det kan bli svårt att hitta personal till sin produktion. På trähussidan anger nio tillverkare att den kan bli svårt att hitta produktionspersonal om uppgången blir 30 %. I det senare fallet är det ungefär hälften av de företag som svarat på enkäten. Analys/kommentarer Svarsfrekvens. Kunde varit bättre, med tanke på den svarsfrekvens som erhölls i pilotundersökningen. Framförallt det låga antalet från Jönköping i första hand, men även Kalmar ligger lågt. För att kunna få en uppfattning om branschens storlek skulle en uppräkning kunna göras på befintliga siffror. Merparten av de större företagen bedöms ingå i underlaget varför uppräkning motsvarande bortfall ej är lämpligt. För snickerier/ sågverk borde en uppräkning med 20 % vara rimligt, för trähus, som saknar bara två enkäter av de som var i målgruppen cirka 5 %. Samtidigt, för att få en mer exakt beräkning måste mer omfattande analys göras, vilket inte denna rapport medger. Kvaliteten i enkätsvaren varierar, så tolkning vid inkodning måste göras. Framförallt när det gäller bedömning av nuvarande utbildningsnivå samt de önskemål företagen har avseende framtida utbildningsnivåer. Vissa företag har angett hur många inom en viss yrkesgrupp som har viss utbildning, andra företag har inte gjort detta utan endast kryssat i nivån för hela gruppen. Ibland har företagen kryssat i flera alternativ, ibland saknas uppgifter helt. När företagen har angett flera svarsalternativ avseende nuvarande och framtida utbildningsnivåer har antalet fördelats jämnt mellan alternativen.

9 Frågorna av mer öppen karaktär är lättare att förstå, även om vissa är skrivna som sammanfattningar av samtal. En tydligare instruktion hade kunnat lösa det sistnämnda. När det gäller själva resultaten av de öppna frågorna i enkäten, så är den mest påtagliga frågeställningen hos företagen hur den framtida utbildningen för industrin ska komma att se ut. Och i förlängningen den framtida rekryteringen av unga in till företagen. I samtliga delbranscher oroar man sig för detta. Företagen i träindustribranschen går mot en högre mekanisering och automatisering vilket ställer högre krav idag på viss teknisk kompetens, än det gjorde för ett antal år sedan. Många anställda i företagen saknar gymnasieutbildning, sidoinformation lämnad i enkäten, (vissa företag har lagt till kolumnen grundskola som svarsalternativ vid frågeställning om utbildningsnivå) vilket kan göra det svårare att vidareutbilda inom till exempel IT relaterade arbetsuppgifter, CNC och programmering. Även grundkunskaper inom trä efterfrågas, vilket endast kan ges vid yrkesskola eller vid aktuella företag. Den idé som Industriarbetsgivarna/ TMF nu presenterar, att använda avtalsområdets möjligheter till yrkesintroduktionsanställningar för unga, i kombination med arbetsmarknadsutbildning, borde vara en möjlighet att lösa framtida utbildnings och rekryteringsproblem av unga. Här har redan ett samarbete inletts mellan berörda parter och ett urval av företag. Företagen uppger att läget avseende efterfrågan/ marknad är stabilt men i de flesta fall på en lägre nivå än för något år sedan. En viss optimism finns för att marknaden ska ta fart igen. Många har utrymme i en inledande konjunkturuppgång med den bemanning som f.n. finns. De exportberoende företagen, framförallt de inom sågverksbranschen, har flera omständigheter som påverkar deras möjligheter till ökad försäljning av sina produkter, den svaga efterfrågan inom Europa, den politiska oron i Nordafrika, valutakurser, samt svag svensk byggkonjunktur. Den svaga inhemska byggkonjunkturen påverkar alla delbranscher inom träindustrin, där ofta trähusindustrin av branschföreträdare beskrivs som lokomotivet som drar andra. Men vid scenario + 30 % behövs enligt enkät 637 nya medarbetare. Lägg därtill de angivna pensionsavgångarna på 379 stycken. Lägger vi dessutom till de företag som ej tillfrågats, borde siffran kunna räknas upp med cirka 20 %, varför i så fall skulle ge en beräknad efterfrågan på över 1200 personer. Även om viss osäkerhet finns i tolkningen av enkätsvaren, bland annat om pensionsavgångar ersätts med rekryteringar, visar ändå branschen på en potential att kunna växa relativt snabbt från dagens nivå. Detta beroende på att det finns ledig kapacitet på många företag, i form av maskiner/lokaler/utrusning. Om beräknad efterfrågan av arbetskraft stämmer, enligt scenario, kommer de yrkesområden som idag anges som bristyrken bli ännu svårare att rekrytera till. Framförallt inom yrken som innebär arbets och produktionsledning, men även inom yrken inom ytbehandling och yrken som innehåller datateknik, CNC, CAD etc. Företagen anger låg utbildningsnivå, och enkäten visar ambition att öka den, både vad det gäller produktionspersonal som på tjänstemanna och ledningssidan. Här är det framförallt utbildningar inom YH som efterfrågas, men även högskole och universitetsutbildad personal önskas i större omfattning. För att denna kompetenshöjning ska komma till stånd enligt företagens önskemål måste fler utbildningar på rätt nivå och med rätt innehåll startas.

10 Bilagor: Sammanställning Specialsnickerier Småland Sammanställning Möbelsnickerier Småland Sammanställning Inredningssnickerier Småland Sammanställning sågverk Småland Sammanställning Träindustriellt byggande Småland