Kompetensbehov inom trärelaterade branscher i Småland. Juni 2014

Transkript

1 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher i Småland Juni 2014

2 Innehåll Bakgrund... 3 Kompetensplattformar... 3 Inledning... 4 Sammanfattning... 4 Avgränsningar... 4 Utvecklingsprojekt för ökad tillväxt... 5 Trästrategi Småland... 5 Smart Housing Småland... 5 Anställda... 8 Utveckling per FA-region Anställda inom trärelaterad produktion Utveckling av antalet sysselsatta och trend i delbranscher Utveckling och kommande behov Konjunkturläge 2013 enligt TMF Rekryteringsbehov Framtida rekryteringar Grundscenario, ersättningsgrad pensionsavgångar samt skattad trendutveckling Utbildning Gymnasieskolan Yrkeshögskoleutbildning i Småland med avslut under : Högskola och universitet Slutsats Produktion: Regionförbundet Jönköpings län, juni 2014 Foton: Smålandsbilder om inget annat anges. 2 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

3 Bakgrund Kompetensplattformar Näringsdepartementet gav under våren 2010 Regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan i uppdrag1 att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Respektive län ska ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella arbetsmarknadsregioner (FA). Kunskapsplattformarna ska bygga på redan etablerade samverkansformer inom kompetensförsörjningsområdet i länet. Syftet är bl.a. att få ökad kunskap och samverkan inom kompetensförsörjningsområdet och då särskilt inom analys och utbildningsplanering. I uppdraget finns inget mandat att på regional nivå styra utbildningsinriktning eller dimensionering. Sedan tidigare pågår samverkan i kompetensförsörjningsfrågor mellan smålandslänen Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge. Det gäller framförallt inom yrkeshögskoleutbildning men även kompetensfrågor i ett EU-perspektiv under ett gemensamt Brysselkontor samt framtagande av en OECD-rapport. Under tog sakkunniga och analytiker från respektive Regionförbund tillsammans med prognosansvariga för länen på Arbetsförmedlingens analysavdelning fram en rapport om kompetensbehov i Småland och Blekinge och dess FA-regioner. Syftet var att ta fram ett grundläggande kunskapsunderlag som beskrev demografisk utveckling, sysselsättningsutveckling inom olika delbranscher, pensionsavgångar i Arbetsförmedlingens generationsväxlingsrapport samt volymer i pågående utbildningar. Ambitionen därefter var att smålandslänen gemensamt ska göra fördjupade branschanalyser samt uppdateringar av dessa med jämna mellanrum kommande år. Första fördjupningen görs nu inom trä. En kartläggning är redan framtagen under 2013 som delvis används som underlag i denna rapport. Sammanställningen görs av Ola Olsson, regionförbundet Jönköpings län. Kartor har tagits fram av Robin Rikardsson, RFSS. Avstämning har gjorts med kollegor på de andra regionförbunden i Småland (Lennart Werner, RFKL och Diana Unander Nordle, RFSS) under arbetets gång samt med Träcentrum för att verifiera antal elever på gymnasieprogrammen i smålandslänen. Johanna Sjöström på regionförbundet Jönköpings län har också granskat rapporten. 1 Regeringsbeslut Näringsdepartementet, Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

4 Inledning Sammanfattning Som all annan tillverkningsindustri i Småland drabbades också den trärelaterade industrin hårt av konjunkturnedgången Det totala antalet sysselsatta inom trärelaterad industri minskade mellan 2008 och 2012 med drygt personer. Nedgången kan främst förklaras i minskad efterfrågan i kombination med rationalisering av industriell produktion. Variationen av utvecklingen inom delbranscherna är dock stor. Bemanningsföretag används tillfälligt i en del produktion som en regulator och kan reducera den totala nedgången i viss mån. Oavsett konjunktur kommer trärelaterad produktion att behöva rekrytera nya kompetenta medarbetare fram till och med Dels ska pensionsavgångar återbesättas i varierande grad, dels kommer olika delbranschers utveckling att kräva fler medarbetare. Prognosens grundscenario pekar på att branschen behöver rekrytera totalt cirka personer inom Smålands FA-regioner de kommande 5-6 åren. Fördelat på län handlar det om drygt 800 personer i Jönköpings län och mellan 270 och 300 i Kronobergs respektive Kalmar län. Störst behov är det av byggnadsträarbetare, inredningssnickare och maskinoperatörer. Gymnasieskolornas yrkesinriktade program med träinriktning levererar idag i genomsnitt utbildade elever per år, medan rekryteringsbehovet skattas till cirka personer per år. Åtgärder för att attrahera fler elever till utbildningarna är därför oerhört viktigt och avgörande för fortsatt tillväxt inom branschen. Avgränsningar Utveckling av antalet sysselsatta redovisas per FA-region. Dessa regioner grundas på geografiskt pendlingsmönster för anställda inom respektive delbransch. Nedan finns en sammanställning på vilka kommuner som ingår i respektive FA-region. * Indelning i funktionella analysregioner (FA) enligt Tillväxtverkets definition; En FA-region är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. FA5 FA6 FA7 FA8 FA9 FA10 FA11 FA12 FA13 Gislaved, Gnosjö, Tranemo och Värnamo kommuner Aneby, Eksjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö och Vaggeryds kommuner Sävsjö och Vetlanda kommuner Tranås och Ydre kommuner Osby och Älmhults kommuner Ljungby och Markaryds kommuner Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö kommuner Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommuner Hultsfred och Vimmerby kommuner 4 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

5 FA14 FA15 Västerviks kommun Högsby, Mönsterås och Oskarshamns kommuner Denna rapport fokuserar enbart på produktionspersonal. För mer generella yrkesgrupper som tekniker, ekonomer, inköpare, säljare, reparatörer, IT-personal, m.fl. finns inga uppgifter om åldersavgångar fördelat på bransch. Vissa avsnitt, som exempelvis förvärvsarbetande i olika delbranscher och yrken, redovisas statistiken enbart på fördelat på län. Utvecklingsprojekt för ökad tillväxt Utöver regionförbundens generella arbete med kompetensplattformarna pågår en del större utvecklingsprojekt och satsningar för trärelaterad produktion i regionen, exempelvis Trästrategi Småland 2020 ska Småland vara en ledande träregion i Europa. Det ska bland annat uppnås genom en informations- och utbildningskampanj om möjligheter med trä i byggnader, kompetensförsörjning som matchar behoven hos näringen och tydligare rollfördelning. För att stödja och stimulera utvecklingen av den trärelaterade industrin antog de tre regionförbunden och de tre länsstyrelserna i Småland under sommaren 2011 den småländska trästrategin. Genom fokuserat och strukturerat arbete ska träindustrins attraktionskraft öka. En viktig del är Branschråd Trä vars huvuduppdrag är att hitta vägar för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen. Branschrådet har framförallt fokuserat på tre delområden: Inhämta kunskap om branschens utveckling och kommande kompetensbehov och matcha behovet av kompetens med utbildningsinnehåll. Ökad dialog mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare för mer attraktiva utbildningar som leder till arbete. Arbeta med attityder till den trärelaterad industri hos ungdomar, föräldrar och samhället i stort. Ett stort arbete har gjorts med att kartlägga träindustrins kompetens- och rekryteringsbehov. Arbetsförmedlingen har under 2013 tillsammans med Träcentrum genomfört enkätintervjuer om kompetensbehov i 150 av 250 trärelaterade företag. Smart Housing Småland Under vintern 2012/2013 har de tre länens offentliga företrädare, akademierna och industrin ställt sig bakom Smart Housing Småland och anslagit 28 av de 50 miljoner kronor som satsningen beräknas omsätta fram till Resterande 22 miljoner kommer från Vinnovas Vinnväxtprogram. Smart Housing Småland ska tillvarata och vidareutveckla innovationer och den industriella kompetens inom planglas och träbyggande som har en tydlig koncentration i Småland och södra 5 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

6 Sverige. Trä- och glasindustrin står inför utmaningar och möjligheter som kan göra den till regionens viktigaste motor för ekonomisk tillväxt, regional utveckling och sysselsättning. Den vision som parterna enats om är: Smart Housing Småland är en internationellt ledande innovationsmiljö som, med användaren i centrum, skapar smart boende och hållbar byggd miljö med bas i glas och trä. Satsningen bör på sikt påverka kompetensbehoven inom trärelaterad industri och tas delvis med i beräkningarna i denna rapport. 6 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

7 En stor del av landets arbetsställen med trärelaterad produktion finns i södra Sverige. Bild 1. Antal arbetsställen per FA-region. Observera att storstädernas FA-regioner har stor omgivande geografi. 7 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

8 Anställda SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) ger en årlig information om sysselsättning och pendling samt företagens och arbetsställens närings- och sektorstillhörighet. Kontrolluppgiften är central för statistiken då den innehåller uppgifter som knyter individer till både företag och arbetsställen via person-, organisations- och arbetsställenummer. Vid regionala redovisningar klassificeras befolkningen såväl efter bostadens belägenhet (nattbefolkning) som efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning). Förvärvsarbetande dagbefolkning utgår från individers geografiska arbetsplats under referensperioden (november respektive år). Statistiken har därför drygt ett års eftersläpning. Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter kön och bransch (5-siffrig SNI2007) Jönköpings län Män Kvinnor Totalt sågverk hyvlerier träimpregneringsverk industri för fanér och träbaserade skivor industri för sammansatta parkettgolv industri för monteringsfärdiga trähus industri för trädörrar industri för träfönster industri för övriga byggnads- och inredningssnickerier träförpackningsindustri industri för förädlade trädbränslen övrig trävaruindustri industri för kontors- och butiksmöbler industri för kontors- och butiksinredningar köksmöbelindustri köksinredningsindustri madrassindustri annan möbelindustri Totalt ,4 % av arbetskraften inom trärelaterad produktion i Jönköpings län är kvinnor. 8 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

9 Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter kön och bransch (5-siffrig SNI2007) Kronobergs län Män Kvinnor Totalt sågverk hyvlerier träimpregneringsverk industri för fanér och träbaserade skivor industri för sammansatta parkettgolv industri för monteringsfärdiga trähus industri för trädörrar industri för träfönster industri för övriga byggnads- och inredningssnickerier träförpackningsindustri industri för förädlade trädbränslen övrig trävaruindustri industri för kontors- och butiksmöbler industri för kontors- och butiksinredningar köksmöbelindustri köksinredningsindustri madrassindustri annan möbelindustri Totalt ,6 % av arbetskraften inom trärelaterad produktion i Kronobergs län är kvinnor. Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter kön och bransch (5-siffrig SNI2007) Kalmar län Män Kvinnor Totalt sågverk hyvlerier träimpregneringsverk industri för fanér och träbaserade skivor industri för sammansatta parkettgolv industri för monteringsfärdiga trähus industri för trädörrar industri för träfönster industri för övriga byggnads- och inredningssnickerier träförpackningsindustri industri för förädlade trädbränslen övrig trävaruindustri industri för kontors- och butiksmöbler industri för kontors- och butiksinredningar Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

10 köksmöbelindustri köksinredningsindustri madrassindustri annan möbelindustri Totalt ,5 % av arbetskraften inom trärelaterad produktion i Kalmar län är kvinnor. Sammanfattningsvis är drygt 20 % av de anställda inom träbranschen i Småland kvinnor. Sett ur ett jämställdhets- och tillväxtperspektiv är det därför viktigt att verka för fler otraditionella yrkesval. Nedan följer också exempel på könsfördelning inom några yrken (SCB s yrkesregister 2012) Anställda (yrkesregistret) år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) efter yrke och kön byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Män Kvinnor Totalt 06 Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län möbelsnickare m.fl. Män Kvinnor Totalt 06 Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län tapetserare Män Kvinnor Totalt 06 Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län sågverksoperatörer Män Kvinnor Totalt 06 Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län processoperatörer, träfiberindustri Män Kvinnor Totalt 06 Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län maskinoperatörer, trävaruindustri Män Kvinnor Totalt 06 Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

11 8284 montörer, träprodukter m.m. Män Kvinnor Totalt 06 Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Utveckling per FA-region Enligt officiell statistik från SCB minskade antalet sysselsatta inom redovisade delbranscher med personer (-15 %) totalt i smålandslänens FA-regioner mellan Vissa delbranscher går bra medan en del går betydligt sämre. Sysselsättningsnedgången har drabbat alla regioner under perioden. Störst nedgång noteras i FA Västervik med -40 % och i FA Älmhult med -36 %. Lägst minskning noteras i FA Ljungby med -3 % och FA Värnamo med 6 % FA5 Värnamo FA6 Jönköping FA7 Vetlanda FA8 Tranås FA9 Älmhult FA10 Ljungby FA11 Växjö FA12 Kalmar FA13 Vimmerby FA14 Västervik FA15 Oskarshamn Summa Som i många andra tillverkande industribranscher förekommer inhyrning av personal från bemanningsföretag för att hantera produktionssvängningar. För att få en uppfattning om antalet sysselsatta inom den yrkeskategorin redovisas även detta Personaluthyrningsföretag Summa Omfattningen av inhyrd personal till trärelaterad produktion går inte att utläsa i offentlig statistik. Det förekommer i begränsad omfattning inom vissa delbranscher. 11 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

12 Anställda inom trärelaterad produktion Kartan visar på träbranschens tyngd i Smålandslänen. Ju fler anställda inom trärelaterad produktion av totala antalet anställda inom industrin, desto rödare färg i respektive FAregion. Bild 2. Antalet anställda per FA-region. 12 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

13 Utveckling av antalet sysselsatta och trend i delbranscher Sågverk Trend Jönköpings läns FA Kronobergs läns FA Kalmar läns FA * Totalt hyvlerier Trend Jönköpings läns FA Kronobergs läns FA Kalmar läns FA * Totalt industri för fanér och träbaserade skivor Trend Jönköpings läns FA Kronobergs läns FA Kalmar läns FA Totalt Industri för sammansatta parkettgolv Trend Jönköpings läns FA Kronobergs läns FA Kalmar läns FA Totalt Industri för monteringsfärdiga trähus Trend Jönköpings läns FA Kronobergs läns FA Kalmar läns FA Totalt Industri för trädörrar Trend Jönköpings läns FA Kronobergs läns FA Kalmar läns FA Totalt Industri för träfönster Trend Jönköpings läns FA Kronobergs läns FA Kalmar läns FA Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

14 Totalt Träförpackningsindustri Trend Jönköpings läns FA Kronobergs läns FA Kalmar läns FA Totalt Industri för förädlade trädbränslen Trend Jönköpings läns FA Kronobergs läns FA Kalmar läns FA Totalt Industri för kontors- och butiksmöbler Trend Jönköpings läns FA Kronobergs läns FA Kalmar läns FA Totalt Industri för kontors- och butiksinredningar Trend Jönköpings läns FA Kronobergs läns FA Kalmar läns FA Totalt Köksmöbelindustri Annan möbelindustri Trend Jönköpings läns FA Kronobergs läns FA Kalmar läns FA Totalt Köksinredningsindustri Trend Jönköpings läns FA Kronobergs läns FA Kalmar läns FA Totalt * 200 sysselsatta överförda från hyvleri till sågverk i Kalmar läns FA Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

15 Generellt har trähusbranschen en låg exportgrad vilket gör den extra beroende av inhemsk efterfrågan, vilken till stor del styrs av offentliga stimulansåtgärder, räntenivåer och köpkraft hos befolkningen. Möbler och sågade produkter har däremot en stor exportmarknad. Produktion och lönsamhet för sågade trävaror styrs därför till stor del av internationell konkurrens och råvarupriser. Utveckling och kommande behov Hur får vi då få en uppfattning av kompetensbehoven framöver? Jo, bl.a. genom att följa utvecklingen hittills, titta på strukturella förändringar, effekter av politiska reformer, konjunkturläge, branschens rationaliserings- och automatiseringstakt, branschorganisationers utlåtanden, kommande pensionsavgångar och till sist på utvecklingen i omvärlden. Oavsett faktaunderlag ska man alltid vara medveten om att en prognos är en prognos. Enligt befintlig statistik har branschen som helhet haft en vikande utveckling de senaste åren när det gäller antalet sysselsatta. Lönsamheten är relativt god, men varierar förstås beroende på produktsegment2. ROT-avdrag har möjliggjort många ny-, om- och tillbyggnader hos privatpersoner vilket gynnat vissa delbranscher mer än andra. Efterfrågan på nya privatbostäder är god men husföretagen lever i en tuff konkurrens. Räntenivån är låg samtidigt som skattereformer har ökat befolkningens köpkraft och förmögenhet. Den offentliga produktionen av bostäder och andra byggnader ligger också på en högre nivå än för några år sedan. Näringslivet nyinvesterar stora delar av sina vinster. Allt detta borgar för en fortsatt god efterfrågan för byggindustrin, småhustillverkare och inredningstillverkare, m.m. ytterligare en tid. Sågverk och enklare tillverkning lever dock under fortsatt prispress och dålig lönsamhet. Den allmänna efterfrågan och konjunkturen kan förändras snabbt beroende på kriser i omvärlden, politiska beslut, m.m. Rekryteringsbehoven på sikt är därför väldigt svår att förutse. Känslan är ändå att trä som material har framtiden för sig. Det gäller bara att företagen fortsätter utveckla produkter som också efterfrågas på exportmarknader runt om i världen. 2 Bl.a. Studie av näringslivets ekonomiska utveckling, Grufman&Reje, Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

16 Konjunkturläge 2013 enligt TMF Här kommer ett exempel på ett antal parametrar som trä- och möbelföretagen publicerar regelbundet. Observera att olika variabler mäts under respektive delbransch. -10% Dörrar Ackumulerat 2013 levererades dörrar enligt rapporterande företag, en minskning med 10 procent jämfört med % Fönster Under 2013 levererades luft, en minskning med 5 procent jämfört med Köksinredningar Den fakturerade försäljningen av köksinredningar minskade med 0,3 procent under 2013 jämfört med ±0% -6% Möbler De senaste siffrorna från SCB visar att exporten av möbler minskade med 6 procent till 14,6 miljarder kr under januari - december 2013 jämfört med Den totala importen av möbler ökade med 1 procent till 13 miljarder kr. Handelsbalansen var positiv med 1,5 miljarder kr. -8% Trappor Den ackumulerade fakturerade försäljningen för trappgruppens företag minskade med 8 procent till 205 miljoner kr under 2013 jämfört med Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

17 -3% Trägolv Sveriges produktion av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv minskade med 3 procent under 2012 jämfört med Källa är FEP - den europeiska organisationen för trägolv. +11% Trähus Den totala orderingången var oförändrad med 671 miljoner kr under januari februari 2014 jämfört med Omsättningen inklusive export för leveranser ökade med 11 procent till 594 miljoner kr under samma period. -5% Träskivor Den totala produktionen av träskivor minskade med 5 procent under 2013 jämfört med Rekryteringsbehov Behoven av olika yrkeskompetenser och utbildning framöver styrs av produktionsinriktning, automatiseringsgrad, åldersavgångar och givetvis efterfrågan. Genomförd enkätundersökning bland företagen under 2013 ger en bild av behoven utifrån rådande nuläge på kort sikt samt pensionsavgångar inom 5 år. Behov för dimensionering av utbildning på medellång sikt (5-8 år) är alltid svårt att prognostisera. Konjunkturer går upp och ner. All tillverkningsindustri i Småland har behov av individer med industriell och teknisk baskompetens. Unika kunskaper för respektive delbransch går sedan att bygga på med t.ex. en yrkeshögskoleutbildning. Det är ändå viktigt att i denna rapport försöka skatta kommande behov för att trärelaterade branscher ska ha tillgång till kompetent personal i framtiden. Arbetsförmedlingens generationsväxlingsrapport 2010 är en källa med statistik över antalet pensionsavgångar SCB:s yrkesregister överensstämmer i stort med denna sammanställning när det gäller anställda över 55 år. 17 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

18 Återrekryteringsgraden vid pensionsavgångar inom träbranschen varierar för olika delbranscher. Oavsett om man rekryterar en ny medarbetare kommer förmodligen helt ny kompetens att efterfrågas. Senaste årens utveckling ger en bild av hur varje delbransch utvecklas. Utifrån den trenden skattas ett grundscenario av personalbehov de kommande fem åren. Produktionen inom delbranschen avgör sedan inom vilka yrkeskategorier det kommer att behövas fler, respektive färre antal sysselsatta framöver. I Arbetsförmedlingens genomförda enkät skattades effekten på 5 års sikt för olika yrken av en ökad efterfrågan på 30 %. Även om det är högst troligt kan vi inte i denna analys utgå från ett scenario med samma ökning inom trärelaterad produktion. Framtida rekryteringar Utifrån pågående utveckling kan vi räkna med att industriföretagen fortsätter automatisera och effektivisera sin produktion för att göra fler enheter per timme med mindre personal. Antalet sysselsatta kommer därför generellt att fortsätta minska. Inom viss produktion kan dock inte manuellt hantverk ersättas med fler maskiner, t.ex. inom snickeri och möbeltillverkning. Utbildningsbehoven ser därför lite olika ut framöver. Vid rekrytering av process- och maskinoperatörer kommer det att krävas god industriell baskunskap samt spetskunskap inom teknik, IT och produktion. Inom annan produktion krävs mer av hantverkskunnande och kreativitet. I enkätundersökningen framkom det att möbel- och inredningssnickeriföretagen till stor del kräver utbildning på eftergymnasial nivå för sin framtida personal. Även språk-, digital och kulturell kompetens kommer att vara viktiga egenskaper när man jobbar mot nya kunder och marknader. För arbets- och produktionsledning krävs dessutom förmåga att se hela produktionsprocessen samt kunskaper inom ekonomi och Lean. Yrken (SSYK) inom produktion som främst är aktuella beräknas vara följande: (3119) Ingenjörer, tekniker, konstruktörer trä (7123) Byggnadsträarbetare, inredningssnickare, m.fl. (7421) Möbelsnickare, m.fl. (7521) Ytbehandlare trä (7522) Fin, inrednings- och möbelsnickare (7523) Maskinsnickare och maskinoperatörer trä (7533) Tapetserare (8141) Sågverksoperatör, sågverksarbetare (8240) Maskinoperatörer trävaruindustri (8284) Montörer träprodukter 18 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

19 Grundscenario, ersättningsgrad pensionsavgångar samt skattad trendutveckling Eftersom det inte finns någon åldersuppdelning i SCB:s yrkesregister på län är det omöjligt att veta kommande antal pensionsavgångar på detaljerad nivå. Vi fortsätter därför använda oss av samma indelning som gjordes i Af:s generationsväxlingsrapport när det gäller prognoserna över kommande rekryteringsbehov. I vårt grundscenario har vi räknat med att pensionsavgångar ersätts fullt ut inom samma delbransch och yrkeskategori. Fördelning av antal åldersavgångar per delbransch För att kunna göra en prognos måste man också ha rimliga fördelningsnycklar. Den senaste kända fördelningen kan härledas till gjord undersökning *1 = Andelsfördelning av totalt antal sysselsatta utifrån Af:s enkätundersökning i 150 företag: 6,1% Sågverk 5,4% Industri för trädörrar = specialsnickerier 5,4% Industri för träfönster = specialsnickerier 6,3% Industri för kontors- och butiksmöbler = möbelsnickerier 2,0% Industri för kontors- och butiksinredningar = inredningssnickerier 6,3% Köksmöbelindustri + Annan möbelindustri = möbelsnickerier 2,0% Köksinredningsindustri = inredningssnickerier 8,9% Industri för trähus ~ 5,4% Industri för förädlade träbränslen ~ 5,4% Industri för parkettgolv ~ 5,4% Träförpackningsindustri ~ 6,3% Tapetserare = möbelsnickerier *2 = Skattning utifrån Arbetsförmedlingens generationsväxlingsrapport 2010 *3 = SCB Yrkesregister per län Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

20 Skattning av Anställda Åldersavg. behov enl. Totalt Jönköpings läns FA 2012 till 2019 *1 utveckling t.o.m Sågverk och hyvlerier Industri för monteringsfärdiga trähus Industri för trädörrar Industri för träfönster Industri för sammansatta parkettgolv Träförpackningsindustri Industri för förädlade trädbränslen Industri för kontors- och butiksmöbler Industri för kontors- och butiksinredningar Köksmöbelindustri + Annan möbelindustri Köksinredningsindustri Utifrån delbranschernas produktion kan behoven omsättas i följande yrkeskategorier: Skattning av Anställda Åldersavg. behov enl. Totalt *3 *2 utveckling t.o.m Sågverksoperatörer Byggnadsträarbetare, inredningssnickare Möbelsnickare, m fl Tapetserare Processoperatörer träfiberindustri Maskinoperatörer trävaruindustri Montörer träprodukter Enligt ovan redovisat grundscenario för Jönköpings läns FA behöver branschen rekrytera drygt 800 utbildade yrkesarbetare till och med år Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

21 Skattning av Anställda Åldersavg. behov enl. Totalt Kronobergs läns FA 2012 till 2019 *1 utveckling t.o.m Sågverk och hyvlerier Industri för monteringsfärdiga trähus Industri för trädörrar Industri för träfönster Industri för sammansatta parkettgolv Träförpackningsindustri Industri för förädlade trädbränslen Industri för kontors- och butiksmöbler Industri för kontors- och butiksinredningar Köksmöbelindustri + Annan möbelindustri Köksinredningsindustri Foto Okko Pyykkö 21 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

22 Utifrån delbranschernas produktion kan behoven omsättas i följande yrkeskategorier: Skattning av Anställda Åldersavg. behov enl. Totalt *3 *2 utveckling t.o.m Sågverksoperatörer Byggnadsträarbetare, inredningssnickare Möbelsnickare, m fl Tapetserare Processoperatörer träfiberindustri Maskinoperatörer trävaruindustri Montörer träprodukter Enligt ovan redovisat grundscenario för Kronobergs läns FA behöver branschen rekrytera närmare 300 utbildade yrkesarbetare till och med år Skattning av Anställda Åldersavg. behov enl. Totalt Kalmar läns FA 2012 till 2019 *1 utveckling t.o.m Sågverk och hyvlerier Industri för monteringsfärdiga trähus Industri för trädörrar Industri för träfönster Industri för sammansatta parkettgolv Träförpackningsindustri Industri för förädlade trädbränslen Industri för kontors- och butiksmöbler Industri för kontors- och butiksinredningar Köksmöbelindustri + Annan möbelindustri Köksinredningsindustri Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

23 Utifrån delbranschernas produktion kan behoven omsättas i följande yrkeskategorier: Skattning av Anställda Åldersavg. behov enl. Totalt *3 *2 utveckling t.o.m Sågverksoperatörer Byggnadsträarbetare, inredningssnickare Möbelsnickare, m fl Tapetserare Processoperatörer träfiberindustri Maskinoperatörer trävaruindustri Montörer träprodukter Enligt ovan redovisat grundscenario för Kalmar läns FA behöver branschen rekrytera cirka 275 utbildade yrkesarbetare till och med år Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

24 Utbildning Gymnasieskolan Hur många elever finns i gymnasieskolans yrkesprogram åk ? Skolverkets statistik i databasen SIRIS stämmer inte enligt branschföreträdare och verksamma inom skolan. En extra kartläggning har därför gjorts men hjälp av Träcentrum. Observera att den inte är fördelad på län. Aktuellt läge för gymnasieutbildningar med träinriktning Småland maj 2014 (baserat på faktauppgifter från respektive skolor) Hantverksprogram snickeri finns kvar i Nässjö, Nybro, Tranås, Uppvidinge, Ljungby, Vaggeryd och Vetlanda. Antal elever totalt på dessa orter i Åk 1 35 st (inga elever i Vaggeryd och Nässjö i åk 1) Åk 2 48 st (inga elever i Vaggeryd i åk 2) Åk 3 50 st Framöver kommer finsnickeri att finnas som inriktning för åk 3 på byggprogrammet i Nässjö. Industritekniska programmet med inriktning trä alternativt Produkt & Produktion finns i Vetlanda, Uppvidinge, Vaggeryd och Tranås. I Vetlanda är träteknik en valbar inriktning från år 2. Åk 1 22 st (inga elever i Vaggeryd i åk 1) Åk 2 Åk 3 34 st 33, varav 16 st i Vetlanda som kan välja trä till åk 2. (Inga elever i Uppvidinge och Vaggeryd) Enstaka elever går introduktionsprogram, individuellt val industriteknik samt introduktionsprogram, yrkesintroduktion industriteknik I Nybro finns 14 elever på Yrkesvux med inriktning trä som examineras v-14. Inriktning Design och produktutveckling trä på Teknikprogrammet finns i Tranås och Nässjö, Åk1: 39 st Åk2: 46 st Åk3: 40 st Källa: Gymnasieskolornas egna uppgifter 24 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

25 Yrkeshögskoleutbildning i Småland med avslut under : Nedanstående utbildningar är mer eller mindre relevanta för träbranschen. Det är ändå kompetenser som efterfrågas i så stor omfattning inom näringslivet att de blivit beviljade två intag med elever som blir tillgängliga för arbetsgivare under perioden. Utbildningar som är direkt riktade för trärelaterad produktion är: Trähusprojektör och möbelproduktionstekniker. Utbildningar som har hög relevans för branschen är: Visuell design Arkitektur och inredning, ombyggnad och renovering för bygghantverkare, säljare med inredningskompetens och byggproduktionsledare. Utbildningar som finns mer eller mindre behov av inom all industriell produktion är: Produktionsledare, Produktionsutvecklare, Produktionsplanerare, Teknik- och produktionsstyrning, Inköp & Supply management, Inköpslogistiker, Strategisk inköpare, Marknadsinriktad företagssäljare, Kvalificerad företagssäljare, Automationsingenjör, Automation och industriell IT, Lean förbättringsledare, Digital design Formbestämning, Teknisk visualisering BIM, CNC-teknik blått certifikat. Omfattning, antal platser och avslutsår varierar under perioden. Huvuddelen av utbildningarna är riktade mot tjänstemannayrken. Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan Högskola och universitet Näringslivets efterfrågan på akademiker inom trärelaterad produktion är begränsad. I stort handlar det om generella kompetenser som behövs i alla företag som uppnått en viss storlek. Utbildning med koppling till de branscher som analysen behandlar finns till viss del vid Smålands lärosäten, Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö och Högskolan i Jönköping. Linnéuniversitetet: Skog och träteknik, högskoleingenjör 180 hp och masterprogram 120 hp. Skogs- och träprogrammet, 180 hp Byggnadsutformning, 180 hp Byggteknik, högskoleingenjör, 180 hp och masterprogram 60 hp. Designprogrammet, inriktning produktdesign, 180 hp och design, masterprogram 120 hp Högskolan i Jönköping: Byggnadsutformning med arkitektur, 180 hp Husbyggnadsteknik, 180 hp Produktutveckling med möbeldesign, 120 hp (högskoleexamen) Källa: Respektive lärosätes hemsida 25 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

26 Slutsats Smålands FA-regioner har totalt minskat antalet anställda inom trärelaterade produktion med personer (-15 %) mellan 2008 och Liksom all tillverkande industri rationaliserar och automatiserar företagen sin produktion för att öka lönsamheten. Produktionstoppar klaras av med inhyrd personal från bemanningsföretag efter behov. Utvecklingen gör att fler kvalificerade och utbildade medarbetare behövs framöver i den allt mer kunskapsintensiva maskinella produktionen. Företagen har allt svårare att hitta rätt arbetskraft samtidigt som intresset för gymnasiets industri- och hantverksprogram är lägre än någonsin tidigare. Möjligheten till fortbildning och omskolning för äldre som tidigare arbetat inom branschen är begränsad. Syftet med denna rapport är att visa utvecklingen i respektive delbransch, förmodat rekryteringsbehov utifrån ett grundscenario och antalet studerande, framförallt inom gymnasieskolans program. De som idag utbildas täcker inte ens hälften av rekryteringsbehoven fram till D.v.s. ett utbudsglapp som måste lösas på andra sätt om inte företagen ska bli tvungna att utlokalisera produktionen från Småland till andra delar av världen. Bilagor som finns att ladda ner tillsammans med rapporten: Kartläggning av träindustrin i Småland, 2013 Sysselsatta per bransch (SNI 2007 på 5-siffernivå) Foto Ola Olsson 26 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

27 27 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher

28 28 Kompetensbehov inom trärelaterade branscher